Snabbare och effektivare planeringsprocesser

Transkript

1 1 Snabbare och effektivare planeringsprocesser Tema 1 Långsiktig utveckling av tillgänglighet och effektiva planeringsprocesser Arbetspaket 1:2 Verktyg för effektiva planeringsprocesser Arbetsgruppen Jon Hansson, Länsstyrelsen (delprojektledare) Susann Sass-Jonsson, Länsstyrelsen Astrid Rahlén, Trafikverket Anton Persson, Trafikverket Katarina Fehler, SLL-TMR Lars Segerman, SLL-SL Anders Hallmén, Sollentuna kommun

2 2 Våra gemensamma utmaningar Regionen kraftsamlar

3 3 Men planerna tar tid att genomföra (för lång tid) vilket får konsekvenser >> Trafikverkets bedömningar pekar på att det tar ca 9 år från förstudie fram till byggstart för ett medelstort projekt. Transportinfrastrukturkommittén konstaterar att stora och komplicerade projekt tar orimligt lång tid att planera med dagens regler, ca år. >> Olika beräkningar har gjorts som visar på mycket stora samhällsekonomiska kostnader av ett dåligt fungerande transportsystem.? NUTEK (Tillväxtverket) Vilka analysunderlag har beräknat det används samhällsekonomiska inför beslut? inkomstbortfallet för att Dennispaketet inte genomfördes fullt ut till 50 mdkr. Hur hanteras storstadens förutsättningar i nuvarande analys verktyg? Den samhällsekonomiska Hur kan verktygen kostnaden förbättras? förseningar mm som drabbar pendlarna i trängseln i Stockholmsområdet har uppskattats till 6-7 miljarder kr per år.

4 4 Arbetspaket 1:2 Verktyg för effektiva planeringsprocesser Sammanfattande Syftet med AP 1:2 problembeskrivning Att effektivisera och utveckla planeringsprocesserna för infrastrukturinvesteringar i Stockholms län (del 1) Utvecklingen av transportsystemet är en komplex process där bl.a. lagstiftning, planerings-verktyg, ingående aktörers organisation och arbetssätt samt ekonomiska och finansiella incitament är med och påverkar. Ett problem som är förknippat med utbyggnaden av transportinfrastrukturen är den komplicerade planeringsprocessen som ofta leder till långdragna ledtider och ökade osäkerheter om vilka projekt som i realiteten kan genomföras. Att utveckla beslutsunderlag, genom att stärka de gängse samhällsekonomiska kalkylmodeller och transportmodeller, så att de Ett annat problem är de beslutsunderlag där bl.a. samhällsekonomiska kalkyler ingår som en del. Det finns bättre påtagliga hanterar svagheter förutsättningarna i kalkylernas användbarhet i Stockholms i storstadsområden, län som storstadsregion och särskilt då Stockholmsregionen. (del 2) Samtidigt finns det akuta behov av att utreda och värdera stora infrastrukturprojekt i storstadsmiljö.

5 5 Föredraget (del 1 & 2) 1. Bakgrund & problembild 2. Metod delprojektets inriktning 3. Aktiviteter & resultat 4. Fortsättningen?

6 6 1. Bakgrund & problembild (del 1) - Problembilden är väl dokumenterad (projektets sammanhang) Inför projektets uppstart Bättre beslut om infrastruktur, Stockholms handelskammare (2007) Effektivisering i fysisk planering - Del av Trafiklösning Stockholms redovisning, WSP konsultuppdrag (2007) Debattartikel - Behov av snabbare planeringsprocesser för infrastruktur, Stockholm läns trafikdirektörer (2008) Miljövärn och samhällsnytta i fysisk planering effekter på hållbar utveckling, Erfarenheter från Botniabaneprojektet, Bo Berge (2007) Bana väg för infrastruktur, KTH rapport på uppdrag av trafikverken och Nutek (2009) Problembilden väl dokumenterad Att samordna kommunal planering med utbyggnad av vägar/järnvägar, Boverket (2009) Konsten att bygga bättre, billigare och snabbare, Stockholms handelskammare (2009) Haffa tidstjuvarna! Den goda stadens rapport (2010) M.m. Statliga utredningar och initiativ (lagstiftning, nationella planeringssystemet) Under projektets gång Förslag till nytt planeringssystem för transportsystemet, Trafikverket N2010/1684/TE Effektivare planering av vägar och järnvägar förslag till ny trafiklagstiftning, Betänkande Transportinfrastrukturkommittén SOU 2010:57 Medfinansiering av transportinfrastruktur - nytt system för den långsiktiga planeringen, Slutbetänkande medfinansieringsutredningen SOU 2011:49

7 7 1. Bakgrund & problembild (del 1) Orsakerna? (kunskapssammanställning i förstudien) Finansiering är en knäckfråga (långdragna diskussioner; osäkra kalkyler i tidiga skeden, finns pengarna, vem betalar vad? Brist på finansiellt deltagande? Finansiell planering och fysisk planering sker åtskilt) Komplex och oförutsägbar lagstiftning (otydliga krav på beslutsunderlag, möjligheter till överklaganden i olika lagrum (dubbelprövning), samma regler oberoende av projekt, tillåtlighetsprövningen, risk för suboptimering i de olika planeringsstegen - Det finns effektiviseringsbehov, men det löser inte allt) Förändrade politiska bedömningar Kunskap och kompetens hos aktörer: planeringssystemets olika lagstiftning (Brist på överblick i de olika lagrummen) samverkansformer mellan aktörer med olika roller och utgångspunkter i planeringsprocessen (gemensam målformulering, aktörsförståelse, ansvarsfördelning, att driva processer m.m.) Samordning mellan aktörer/organisationer (Tidig samverkan i fysisk planering, samordna resurser, gemensam org.) Nyttja möjligheter till effektivisering (Ex.vis utnyttja samma underlag i olika lagprocesser, effektivare samråd och dialogmetoder)

8 8 1. Bakgrund & problembild (del 1) Vad säger aktörerna i Stockholm? (djupintervjuer i förstudien) Oftast fungerar lagarna och planeringsprocesserna. Oftast fungerar samarbetet på ett bra sätt. Lagarna är inget hinder men kan användas som ett hinder t.ex. i samband med överklaganden eller om aktör inte är samarbetsvillig. Det finns brister i aktörsförståelse, som leder till onödiga motsättningar och otydliga förväntningar Tydligheten i ansvarsfördelning vad gäller planeringsåtaganden och ekonomiska åtaganden kan bli bättre. Man menar olika saker med samma begrepp. (t.ex. genomförande, fastställande, medfinansiering.)

9 9 1. Bakgrund & problembild (del 1) Komplexa orsakssamband Många beståndsdelar som samverkar Resultat från förstudien Fokusera insatserna på samverkansprocesser i projekten

10 10 2. Metod & Inriktning Beslut av insatser Fokusera på Förankra att identifiera projektet åtgärder (styrgrupp snarare & berörda än problematisera. aktörer) Fokusera på Planera arbetsmetoder insatser och samverkan i den fysiska planeringsprocessen. Förbättra pågående & kommande planeringsprocesser (100 mdrpaketet). Aktiva insatser för att nå de aktörer som genom sitt agerande påverkar processerna.

11 11 3. Insatser & resultat Workshop-/Seminarieserie Ökad förståelse hos aktiva planerare & projektledare Gemensamma möten & diskussioner om problem och metoder Möjlighet för deltagarna att påverka pågående processer Idéskrift Förslag på metoder/verktyg En aktörsgemensam produkt att utgå från Stödjer pågående & kommande processer

12 12 3. Insatser & resultat Genomförande av Workshop-/Seminarieserie <<< 5 TEMAN 1 - Den ideala planeringsprocessen - aktörsperspektiv -Ger fördjupad förståelse för hur mötet mellan olika planerande aktörerna ser ut utifrån roller och olika lagrum. 2 Att rigga för större infraprojekt -Ger ökad förståelse för vikten av tydlighet i ansvar, förtroenden, våra olika roller och vikten av gemensamma nyttor. 3 Förhandling, avtal och nya finansieringslösningar - Ger ökad förståelse om avtal, ansvarsfrågor och kommunal medfinansiering. 4 - Konflikthantering lösa upp knutar -Ger ökad förståelse och kunskap för hur konflikter uppstår och hur dessa kan avhjälpas tidigt i processen. 5 Ny trafiklagstiftning bestående utmaningar även vid nytt regelverk - Ger bra grundkunskap om agerande utifrån den nya lagstiftningen och vilka nya möjligheter som ges för en effektiv planering Workshopserien avsåg ge fördjupad förståelse för de olika aktörernas roller, ansvar, lagrum och därmed förståelse för övriga planeringsaktörers och sitt eget agerande. Dessutom diskuterades konkreta metoder och verktyg för projektledare och planerare. Deltagande var planerare och projektledare i länets kommuner, Trafikverket, SL, Länsstyrelsen och Regionplanekontoret. (Ca pers. /tillfälle)

13 13 3. Insatser & resultat Framtagande av en idéskrift Komplement till övriga styr- /policydokument Baseras på: Erfarenheter och kända metoder/arbetssätt Användningsområde: planeringsprocessen från idébyggstart Innehåll: metod/verktyg för en god & effektiv samverkansprocess Målgrupp: planerare, projektledare Slutrapport dec 2011 Avsändare: regionala aktörerna

14 14 3. Insatser & resultat Ett litet smakprov >> >>

15 17 4. Fortsättningen? Förankring: Idéskriften sprids & projektet återkopplas (utskick och presentation hos bl.a. TrV & SL, samt kommuner) Initiativ: LST. Årlig konferens kring särskilda projekthändelser eller avvikelser från den gemensamma planen, kopplat till löpande uppföljningsarbetet. Framdriften i fokus, skapar en projektkänsla och engagemang och förståelse för kommande planering.

16 18 Del 2 - Att utveckla beslutsunderlag, genom att stärka de gängse samhällsekonomiska kalkylmodeller och transportmodeller, så att de bättre hanterar förutsättningarna i Stockholms län som storstadsregion

17 . Bakgrund & problembild (del 2) Spridningskonferens 25 oktober Storstadsspecifika brister som inte självklart hanteras på nationell nivå idag Faktorer som inte ingick (2005) Nyttan av en bättre fungerande arbetsmarknad Samhällsekonomiska kalkyler för subventionerat biljetpris Förseningar och restidsosäkerhet för biltrafik Förseningar och restidsosäkerhet för kollektivtrafik Värdet av komfort i kollektivtrafiken Tidsvärde för körning i tunnel Nyttan av att lägga väg och järnväg i tunnel Nyttan av bättre exploateringsmöjligheter m.m. Problem med beräkningsverktygen (2005) Otillräcklig överflyttning mellan trafikslag i prognosmodellerna Inga prognoser om markanvändning Modellernas funktion vid stark trängsel Framskrivning av trafik ger orimliga trafikflöden m.m. Trängselfaktorer Att vi undervärderar betydelsen av en åtgärd. Att vi prioriterar fel mellan olika åtgärder. Att det kan finnas andra mer effektiva åtgärder eller nya åtgärdskombinationer som vi inte känner till.

18 20 2. Metod projektets inriktning 1. Rundabordssamtal (Expertgrupp: TrV, SL, KTH, Konsulter) 2. Nulägesbeskrivning (Utv , samt bedömning av det nationella framtida utv.arbetet) 3. Tre utvecklingsprojekt tas fram av experter (Resultat av Rundabordssamtalet + Nulägesbeskrivningen) 4. Val av projekt - Beslut i styrgrupp 5. Genomföra projekt 6. Förankra/implementera

19 21 2. Metod projektets inriktning Tre utvecklingsprojekt skisserades Ska ge direkt nytta i kommande Åtgärdsplanering Komplettera/dra nytta av pågående utveckling och forskning Behovet av nämnda utveckling framstod som stort under SL:s arbete med planeringsomgången , där en orsak till att spårinvesteringar hade mindre positiva samhällsekonomiska effekter än förväntat kan vara att hänsyn till förseningar och trängsel inte tas med dagens metod. Projektidé nr 1 - Better data for mesoscopic modeling in Stockholm Förslaget kan ses som ett första steg för att etablera en ny typ av modell för simulering av trafikflödena i Stockholmsregionen. Projektet är begränsat till de två inledande steg som krävs för att börja tillämpa denna typ av modell: strategi för effektiv datainsamling och datainsamling. Projektidé nr 2 - NY METOD FÖR ATT TA HÄNSYN TILL FÖRSENINGAR OCH TRÄNGSEL - Konstruktion av jämförelsealternativ vid samhällsekonomisk utvärdering av kollektivtrafikåtgärder Förslaget är inriktat på att utveckla metoder med vars hjälp det går att modellera överbelastning och trängsel i termer av förseningar och komfortförluster för koll.resenärer. Förslaget kommer uppskattningsvis att leda till praktiskt genomslag i arbetet med att bedöma nyttan av kollektivtrafikinvesteringar. Projektidé nr 3 - Värderingar av exploateringseffekter Projektet avser att vidareutveckla en befintlig metodik för att analysera exploateringseffekter av frigjord och ianspråktagen mark. Metodiken ska utvecklas avseende kommunalekonomiska vinster, vinster för byggherrar och det så kallade konsumentöverskottet.

20 22 3. Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2) Arbetsmetod - 3 steg 1. Sammanställning av SL:s statistik avseende förseningar och trängsel * 2. Bearbetning av statistik genom konstruktion av parametervärden, för steg 3 3. Beräkningar av effekter för efterfrågeförändringar mellan linjer och för samhällsnytta, med nätverksprogrammen Vips och Visum samt med SL:s kalkylprogram SAMS ** * SL befintlig statistik används i modellsyfte Automatiska trafikmätningar (ATR) Manuella trafikmätningar (MTS) Trafikinformationsssystem för tunnelbanan (TIS) ** Beräkningar görs i en fallstudie som bygger på data från och ett test för SL:s kollektivtrafik i Stockholm. Testfallet kallar vi Spårväg City, en fiktiv spårvägslinje utbyggd mellan Hornsberg och Ropsten, vilken inte är densamma som ligger i SL:s planer

21 3. Aktiviteter & resultat 23 Resultat från fallstudie: Efterfrågan med den fiktiva Spårväg City ökar mer med ny metod än med dagens metod. Värdet av den nya spårvägslinjen är dubbelt så stort med den nya metoden jämfört med dagens metod, beroende på att den nya metoden kan beakta minskade förseningar. Hänsynen till trängsel, som den nya metoden medger, innebär enligt Vips en vinst på ytterligare knappt tio procentenheter år 2030, en vinst som inte kan beräknas med dagens metod. Nettonuvärdekvot Förseningarna minskar dels på grund av ökad kapacitet av utbyggd kollektivtrafik, dels av att resenärer omfördelar sig från linjer med större förseningar till linjer med mindre förseningar. 0-0,2-0,4-0,6-0,8-1 Vips idag Vips försening Vips försening o trängsel Visum idag Visum försening Visum försening o trängsel -1,2-1,4-1,6

22 24 Några slutsatser - metodutvecklingen Det är mycket möjligt att framtida konkreta tillämpningar kan visa på väsentligt större vinster med den nya metoden än vad fallstudien har visat. Speciellt som efterfrågan kan väntas öka väsentligt i framtiden torde den nya metoden få ökande betydelse. En fullskalig implementering av metoden kräver nya rutiner för bearbetning av insamlat data, samt inkodning av det bearbetade data i modellerna. Arbetet kan automatiseras, vilket i sig kräver visst utvecklingsarbete.

23 25 4. Fortsättningen Förankring: Trafikanalys & Trafikverket SL (STEMMA-konferens, metodutveckling) Initiativ: SL avser utreda behov av nya rutiner och arbetssätt för att metoden (delar av den) ska kunna implementeras i kommande åtgärdsplanering.

24 26 SATSA Arbetspaket 1:2 Ett litet steg i rätt riktning för att långsiktigt stärka vår förmåga: Att effektivt kunna anpassa transportinfrastrukturen för att bättre svara upp mot regionens tillväxt är en avgörande pusselbit om vi fortsatt vill vara en attraktiv växande storstadsregion.