Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS)

Transkript

1 \. HABO KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ank O 9 Dnr Dl/\\t \. \5L{ I Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) En jämförelse av kommunerna ur ett medborgarperspektiv Nätverk Femklövern Deltagande kommuner: Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa Nätverket är en del av Jämförelseprojektet wwvv.jamforelse.se. Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll Innehå II... o l Ba kgrund... l 1.1 Metod och avgränsning...,..., " ,.2 LSS - Lag,n om stöd och service till vissa funktionshindrade Sa m m a n fa tln iog Insatser och Iwstn adel' Utjämningssystemet Utveckling av antal personer) insatser och kostnader Bostad med särskild service Daglig verksamhet Nettokostnad för LSS per invånare Total kostnad per brukare Il 4 U tredn ings- och verkstä Highetstid Utgångspunkt och beskrivning Resultat Antal beslut och kostnad per beslut Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Rättssäkerhet - andel beslut som ändrats av Länsrätten Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar H älso- och sj u kvå rdsi nsa tsel' Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande konunentar A n hö rigstöd Utgångspunkt och beskrivning Resultat Konunentar Möjlighet till in flytande Utgångspunkt och beskrivning Resultat Konmlentar Informa tionsgivning Utgångspunkt och beskrivn ing, webbinformation Resultat, webbinfonnation Kommentar, webbinformation...,..., Il Tillgä nglighet Utgångspunkt och beskrivning Resultat B ru ka rnas nöj d het Boende med särskild service för vuxna Daglig verksamhet Projektledarna/är kommunerna i nätverket "Fel11klövern" Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Utjämningssystemet Tillgänglig hetsrapport Enkätresultat Trosa

3 1 Bakgrund Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Tillsammans finns det cirka invånare i dessa kommuner. Nätverket har beslutat att förbättra sitt jämförelsearbete genom att ta fram och utveckla kvalitativa mått på resultat varför man anslöt sig till den nationella satsningen som Jämförelseprojektet utgör. Femklövern har tidigare publicerat rapporterna "Hemtjänst och särskilt boende - en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv" och "Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn- en jämförelse av kommunens byggoch miljöarbete ur ett medborgarperspektiv" , "IF O - enjämförelse av kommunens individ- och fami ljeomsorg ur ett medborgarperspektiv" och "Grundskolan - en jämförelse av kommunens grundskola ur ett medborgarperspektiv. I demla femte rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra verksamheten för funktionsnedsatta ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Imiktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbets kultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rappolien är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kutma bedöma kvaliteten på arbetet i den egna konmmnen i förhållande till insatta medel, och kull11a jämföra vad som görs i andra konunutler. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre "givna" mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv, inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfålle att plocka ideer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det fill11s ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. 1

4 Det är omöj ligt att ta fram en helt "sann" och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 1.1 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Melpalten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier och ibland genomföra undersökningar under gemensmmna undersökningsveckor. Femklöverns nätverk har valt att titta på verksamheten för funktionsnedsatta ur främst tio olika delar. RappOlten består av följande delar: l. Insatser och kostnader 2. Utrednings- och verkställighetstid 3. Antal beslut och kostnad per beslut 4. Rättssäkerhet - andel beslut som överklagats och ändrats av Länsrätten 5. Hälso- och sjukvårdsinsatser 6. Anhörigstöd 7. Möjlighet till inflytande 8. InfOlmationsgivning 9. Tillgänglighet 10. Brukarenkät: Boende med särskild service och daglig verksamhet Verksamheten för funktionsnedsatta bedrivs/organiseras på olika sätt med utgångspunkt från kol111nunernas olika förutsättningar och politiska vägval. Det är inte möjligt att ta fram en "saml" och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjorda jämförelserna ska ses som indikationer på de skillnader som films mellan kommunerna. Skillnaderna kan sedan ges ytterligare förklaringar. 1.2 LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS - Lagen om assistansersättning Dessa båda lagar utgör kärnan i den omfattmlde reformering av handikappolitiken som ägde rum i mitten av 90-talet. Genom dessa lagar ökade valfriheten för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. LS S och LAS S trädde i kraft den 1 januari LSS-lagen är en rättighetslag, vilket ilmebär att den som uppfyller kraven för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser, förutsatt att ett behov av insatsen föreligger och att behovet inte tillgodoses på mmat sätt. LSS - lagen kom till för att mämliskor med funktionsnedsättning i allt för liten grad hade tagit del av Sveriges välståndsutveckling. Många saknade tillträde till 2

5 arbetsmarknaden och levnadsvillkoren för familjer med funktionsnedsatta barn var ofta svåra. I-landikapputredningen hade dokumenterat bristfålliga förhållanden när det gällde svårt funktionsnedsattas möjligheter att bestämma över sin egen situation och kunna påverka utformningen av service och stödinsatser. LSS-lagens intentioner innebär att: Den funktionsnedsatte skall ha största möjliga inflytande över insatserna. Den funktionsnedsatte, vårdnadshavaren (barn under 15 år), god man eller förvaltare kan ansöka om LSS-insatser. Kommunen skall främja samarbetet med organisationer som företräder funktionsnedsatta. Landstinget är huvudman för rådgivning och annat personligt stöd Kommnnen är huvudman för de övriga rättigheterna. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio angivna insatser som den enskilde har rätt till under vissa omständigheter och om denne ingår i lagens personkrets. Det finns tre målgrupper för LSS, nämligen personer med: l. utvecklingsslöl11ing, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1) 2. betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjäl11skada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2) 3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbmi inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd eller service (personkrets 3) Insatsel11a är: l. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för mälmiskor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar (Landstingets ansvar) 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstill1ll1ar enligt lagen (1993 :389) om assistansersättning, personlig assistans ink!. assistansersättning 3. ledsagarservice 4. biträde av kontaktperson 5. avlösm'service i hemmet 6. koiitidsvistelse utanför det egna hemmet 7. kolttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. boende i famiuehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 3

6 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig Lag (1997:723). Ej personkrets 3. 2 Sammanfattning Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Tillsammans finns det cirka invånare i dessa kommuner. Denna rappolt är nätverkets femte inom Jämförelseprojektet och avser funktionsnedsatta. För samtliga nätverkskommuner är standardkostnaden lägre än riksgenomsnittet vilket medför att de betalar en avgift till utjämningssystemet. Störst procentuell ökning under senare år av andel personer och kostnader har Trosa medan Knivsta har störst ökning av antal insatser. Kostnaden per person i bostad med särskild service och daglig verksamhet skiljer stolt mellan kommunerna. Hur lång tid får brukaren vänta på beslut och att insatsen genomförs? Nätverket har jämfört utrednings- och verkställighetstiden för personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson och korttidsvistelse. Här är det skillnader mellan kommunerna och störst för personlig assistans och kmttidsvistelse. Knivsta har generellt koltast tid från ansökan till verkställighet. Kostnaden per LSS-beslut är relativt lika mellan kommunerna. Andelen beslut som ändrats i Länsrätt har undersökts. Andel avslag skiljer stolt mellan kommune111a och sammantaget är det 1 procent av totala antalet beslut som ändrats för nätverkets kommuner. Tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal har jämfölts inom boende och daglig verksamhet. Jämförelsen visar på att det är stora skillnader mellan kommunerna. Vilket stöd ger kommunen till anhöriga? Fleltalet kommuner har en anställd anhörigkonsulent och erbjuder avlösning och stödsamtal. Trosa har anhörigcentral och Knivsta erbjuder må-bra-aktiviteter. Vilka forum och former finns i kommunerna för att ge bruka111a möjlighet till inflytande över insatsens utforl11l1ing? Former och möjlighet varierar mycket mellan kommune111a, men även mellan olika insatser. Gnesta och Knivsta har goda exempel genom erbjudandet av flexibla arbetstider och möjlighet till att relativt fritt välja arbetsuppgifter inom daglig verksamhet. Gnesta har även påbörjat brukarmedverkan vid rekrytering av personal. Information till kommunens invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del och filma svar på viktiga frågor? Kommune111as webbsidor har granskats både 2009 och 2010 utifrån 12 vanliga medborgarfrågor liksom webbsid0111as anpassningsf61111åga så att alla kan förstå och ta del av infornlationen. Samtliga kommuner har förbättrat sig i den nya undersökningen och Gnestas hemsida har bäst funktionalitet och tillgänglighet. Dock finns det förbättringspotential i alla kommuner. 4

7 Konununernas servicenivå via telefon och e-post har undersökts av ett externt företag. Servicenivån varierar mellan kommunerna och sammantaget har Trosa högst tillgänglighet och koliaste svarstider. Brukarnas nöjdhet har undersökts i bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet liksom personalens uppfattning om brukarnas nöjdhet. Överlag är bruka111a nöjda och samstänunigheten god mellan brukare och personal. Genomgående är brukarna mer nöjda med daglig verksamhet än med sitt boende. 5

8 3 Insatser och kostnader 3.1 Utjämningssystemet Kostnadsskillnaderna mellan rikets kommuner för LSS-verksamheten är aven sådan omfattning att de måste utjämnas för att kollu11unerna ska få likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utjänmingssystemet är ett inomkol11l11unait system utan att några statliga medel tillförs. För vmje insats finns en beräknad riksgenomsnittlig kostnad framtagen. Kostnaden för respektive insats multipliceras med antalet beviljade insatser och resultatet utgör kommunens grundläggande standardkostnad. Denna justeras sedan där hänsyn tas till om kommunens brukare har stötte eller mindre behov av personalinsatser än riksgenomsnittet. Då beräkningarna görs på underlag med två års fördröjning görs också en uppräkning med nettoprisindex. Sen jämförs den framtagna standardkostnaden för respektive kommun med riksgenomsnittet. Om konnnunens standard kostnad är högre än riksgenomsnittet får man bidrag i systemet, är kommunens standard kostnad lägre blir det en avgift till systemet. IStandardkostnad per Invånare I 4 r e= Hela rikel Gnesla Håbo Knivsta Trosa Nedanstående tabell visar utfallet utjätrmingssystemet de senaste fem åren. Avgifter i utjämningssystemet Belopp i miljoner kronor 2006 Belopp i miljoner kronor 2007 Belopp i miljoner kronor 2008 Belopp i miljoner kronor 2009 Belopp i miljoner kronor 2010 Gnesta -7,2-4,2-6,8-1,3-0,8 Håbo -15,7-21,4-27,3-33,2-30,6 Knivsta -8,7-6,8-13,3-18,2-20,4 Trosa -9,2-11,3-11,4-14,9-14,5 6

9 Såväl Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa har fån'e insatser enligt LSS-lagen än riksgenomsnittet och lägger därför en avgift ti ll systemet ' Hur väl stämmer då förändringarna i de fakti skt redovisade kostnaderna för LSS med hur avgifterna i systemet har förändrats? I de flesta fall finns en stor överenskommelse. l Gnestas fa ll är det väldigt tydligt att avgifterna ökar respektive minskar då nettokostnaden ökat eller minskat två år tidigare. Nettokostnader Lss jämfört med avgift/bidrag i Lss-utjämningen (kostnad år 1 följs av avgift 'bidrag år 3) 5,0, ,0-10,0-1;5,0 I: -:81,0 '" -, o -,o -t , , ,0 -' DNettok 2004 DAvgift 2006 _Nettok 2005 " Avgift I.ttok 2006 _ Nettok 2007 DAvgift2009 II Iettok 2008 aavgift2010 DI.tto k Utveckling av antal personer, insatser och kostnader Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Utveckling antal personer i % -1,5% 6,3% 25,9 % 30,8% 11,6 % Utveckling antal insatser i % 1,8 % 5% 24,7 % 22,7 % 11 % Kostnadsutveckling i %, % 27,6 % 5,3% 32 % 18,9 % Antal personer med LSS-insatser för hela nätverket ökade med 26 personer, eller 11,6 procent, mellan 2007 och Kostnaderna i nätverket har ökat med 18,9 procent för motsvarande period. Trosa har stor volym utveckling och stora kostnadsökningar medan Knivsta har måttliga kostnadsökningar trots stora volymökningar, vilket förklaras av minskade kostnader för särskilda boenden. Håbo har stora kostnadsökningar med måttlig volymökning och Gnesta har relativt stor kostnadsökning trots nästan oförändrad andel personer och insatser. 7

10 3.3 Bostad med särskild service Kostnad per person Kostnad per person, tkr, i bostad med särskild service < > o,-" ",0,-" ",<' e.,,<o be 0<' v/' Kostnaderna för boendet 2009 uppvisar stora variationer mellan kommunerna, från drygt 600 tkr per person till l 300 tkr per person. För år 2009 motsvarar kostnaden i Knivsta snittet i nätverket medan Gnesta och Trosa har lägre kostnader än snittet och Håbo har klal1 över snittkostnaden per person i särskilt boende. Beror dessa skillnader på att omvårdnadsbehov skiljer sig mellan kommunerna eller films det en koppling till andelen köpta platser? Antal personer i bostad med särskild service per inv >2007 [ij200b ] 15 «" 10 5 O,-" o,-'" e if. 0<' +<,' 8

11 Faktiskt antal personer i bostad med särskild service S 15 « m200b O,'> o,,> i >.4 ep'... <' Samtliga kommuner har ökat antalet platser i särskilda boenden under perioden Ser man till antalet personer som bor i bostad med särskild service finns allra flest i den befolkningsmässigt minsta kommunen som är Gnesta. Antalet personer i bostad med särskild service, räknat på invånare, är nästan tre gånger fler i Gnesta än i Håbo Andel personer i gruppbostad, servicebostad respektive särskilt anpassad bostad Boende med särskild service utformas på olika sätt. Tre huvudformer kan urskiljas. Det kan vara fråga om en gruppbostad med fast bemanning dygnet runt som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. En annan fonn är servicebostad med stöd under delar av dygnet, eller slutligen en av kommunen anvisad särskilt anpassad bostad utan fast bematming Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Andel i gruppbostad 67% 100 % 100 % 44% 80% Andel i servicebostad 33% 0% 0% 37% 15 % Andel i särskilt anpassad bostad 0% 0% 0% 19 % 5% I Håbo och Knivsta bor samtliga personer med insatsen i gruppbostad medan de i Trosa är fördelade i samtliga boendeformer. Speglar delma fördelning brukarnas behov eller är det kommunens utbud som avgör? 9

12 3.4 Dag lig verksamhet Kostnad per person Kostnad per person i daglig verksamhet , tkr I m 2 00B O... '> ( ' "' Kostnaden per person för daglig verksamhet uppvisar stora olikheter mellan kommunema. Knivsta har mer än dubbelt så hög kostnad som kommunen med lägst kostnad (Håbo) och 73 tkr per person högre än snittet för nätverket. 3.5 Nettokostnad för LSS per invånare Kostnad (kr) per invånare för LSS-verksamhet (nettokostnad och avgift till utjämning) 4500r , 40DO }_ _ _I I_------=; == t K, soo Gnesta Håbo Knivs ta Trosa Gnesla Håbo Knivsta Trosa Gnesla Håbo Knivsta Tros Dneuo"-ostnad Cavgjfl 10

13 För åren 2007 och 2008 har Gnesta den högsta kostnaden per invånare då man slagit samman kostnaden får verksamhet och avgift till utjämningssystemet. För år 2009 är skillnaderna mellan kommunerna mindre beroende på att Gnestas höga kostnader från och med 2007 har kompenserats i utjämningssystemet två år senare. 3.6 Total kostnad per brukare Kostnad per brukare , tkr ,, -, 1J " " I O,,, :00 ",. -<-'Ii (j Snittkostnaden per brukare blir relativt lika i de fyra kolmnunema. Variationen mellan åren beror bland annat på vilken mix av insatser som brukama har beviljats. Tillkommer eller fårsvilmer brukare med andra insatser än de tidigare påverkas detta mått. 11

14 4 Utrednings- och verkställighetstid 4.1 Utgångspunkt och beskrivning I ett försök att mäta kvalitet har vi valt att mäta hur lång tid som behövs från brukarens ansökan till verkställighet. Detta utifrån att tiden är en viktig faktor för den enskilde. När brukaren ansökt om LSS kontaktas sökande för att boka tid för en träff. Vid träffen diskuteras behov och situation. Handläggaren samlar in eventuella utlåtande/intyg från läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog med mera. Utredning, där beslut framgår, meddelas muntligen och skriftligen. Avslag skickas alltid skriftligen tillsammans med en besvärshänvisning, det vi ll säga information om hur en överklagan går till. Enligt lag är kommunen skyldig att hjälpa till vid en överklagan. Mätningen omfattar tiden från ansökan till den är komplett, till beslut och till verkställighet. Här avses tiden från: Ansökan -+ Komplettering -+ Utredning -+ Beslut -+ Verkställighet I mätningen ingår dels alla LSS-beslut som fattades under 2009, dels beslut rörande såväl nyans ökningar för nya brukare som ansökningar kring ny insats för personer som redan har en insats. I det senare fallet ingår ej omprövningar. Därefter identifierades datum när personen ansökte om insats, när ansökan var komplett, när beslut fattades och när insatsen verkställdes. Redovisningen avser antal dagar mellan ansökan, komplett ansökan, beslut och verkställighet. Framtagandet av uppgifter om ansökan till verkställighet har till stor del gjorts manuellt. Gnesta saknar uppgifter för när ansökan är fullständig. 4.2 Resultat Samtliga beslut 2009 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Ansökan - Fullständig 118 ansökn. 101 ansökn. 117 ansökn. 81 ansökn. Snitt antal dagar Medianvärde - 1,5 7 O Fullständig - Beslut Snitt antal dagar 21' Medianvärde 15' 1 O O Beslut - Verkställighet Snitt antal dagar Medianvärde O O O O * Avser ansökan - beslut 12

15 Genomsnittlig tid från ansökan till verkställighet (samtliga beslut) II Ansökan-Fullständig o Fullständig-Beslut Beslut-Verkställighet 100 :... '" O O Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommentar Den genomsnittliga tiden från ansökan till verkställighet är längst i Håbo och kortast i Knivsta. I Gnesta registrerar inte verksamhetssystemet tiden till fullständig ansökan, dvs. stapeln avser tiden från ansökan till beslut samt tom i rutan för fullständig. Snittiderna från att ansökan kollliller in till att den är fullständig är relativt lika i de övriga kommunerna. Tiden från full ständig ansökan till beslut är k0l1ast i Knivsta och längst i Håbo. Tiden från beslut till verkställighet är längst i Håbo och kortast i Trosa avseende samtliga beslut inkluderat omprövningar. Kommunen har en skyldighet att verkställa gylmande beslut omgående, dock senast inom tre månader från beslutsdatum. Efter enskilds egen begäran kan verkställighet för beslutet läggas längre fram än tre månader från beslutsdatum. Ett exempel på det är om en person i januari ansöker om och blir beviljad korttidsvistelse på läger som verkställs under juli månad. Det finns även tillfållen då akuta behov av utökad hjälp uppstår hos en brukare. I dessa fall kan ett beslut verkställas direkt. Med tanke på ovanstående möjligheter är inte tid från beslut till verkställighet en säker indikator på kvalitet eller effektivitet i verksamheten. För att säkerställa kvaliteten i den här frågan måste beslut om verkställighet sättas i relation till önskat verkställighetsdatum. Gruppens rekommendation är att kommunerna böljar dokwnentera detta Beslut rörande nya personer och/eller nya insatser Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den enskilde. Att inte behöva vänta för länge på kontakt och insats när man är i en utsatt situation har stor betydelse. Nya beslut rörande nya personer och/eller nya insatser tar längre tid att verkställa än omprövningsbeslut och är därför intressantare att j ämföra ur ett medborgarperspektiv. 13

16 Omprövningar är ett nödvändigt instrument för att säkerställa att brukarens behov blir tillgodosedda men eftersom omprövningsbeslut i regel verkställs redan från dag I leder det till orimligt kol1a snittider. I detta kapitel exkluderas därför omprövningar. Nya personer ochfeller nya insatser Gnesta Håbo Knivsta Trosa Ansökan - Fullständig 49 ansökn. 43 ansökn. 54 ansökn. 31 ansökn. Snitt antal dagar Medianvärde Fullständig - Beslut Snitt antal dagar 59' 24 3 Medianvärde 45' O O 10 4 Beslut - Verkställighet Snitt antal dagar Medianvärde O 13 1 * Avser ansokan - beslut 14 1 Genomsnittlig tid från ansökan till verkställighet Il Ansökan-Fullständig [] Fullständig-Beslut II Beslut-Verkställighet 100, , 80 - el '------'--- - Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommentar Den genomsnittliga tiden från ansökan till verkställighet är även här längst i Håbo och k011ast i Knivsta. I Gnesta registrerar inte verksamhetssystemet tiden till fullständig ansökan, dvs. stapeln avser tiden från ansökan till beslut samt tom i rutan för fullständig. Tiden från beslut till verkställighet är längst i Håbo och kortast i Trosa och Knivsta. 14

17 Fördelning av LSS-beslut per insats. Avser nya brukare och/eller nya insatser. Antal beslut per LSS - insats 2009 Gnesta Håbo Kn ivsta Trosa Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservlce Korttidsvistelse Korttidstillsyn Boende barn Boende vuxna l Daglig verksamhet Summa Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal inrapporterade ej verkställda besluti l 3 O O Kommentar Trosa sticker ut med relativt få beslut jämfört med de andra. Beslut kring boende och avlösarservice är minst förekommande i alla kommunema medan beslut om personlig assistans, kontaktperson och korttidsvistelse är oftast förekolmnande. Såväl Knivsta som Trosa har inga ej verkställda beslut medan Gnesta har ett och Håbo tre. Vissa insatser kan vara svårare att verkställa än andra, exempelvis kontaktperson. Detta innebär att verkställighetstidema kan variera st0l1 mellan olika insatser. Då är det förstås intressant att särredovisa sådana insatser för att se om det föreligger några skillnader mellan kolmnunema. För att kunna säga något säkert om snittider per insats krävs dock en viss volym för att inte ett ärende ska påverka resultaten oproportionerligt. Med tanke på de små volymerna går det inte att bryta ut och särredovisa alla insatser. Vi har valt att särredovisa personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson samt k0l1tidsvistelse. Snittider för dessa redovisas nedan Beslut rörande personlig assistans 2009 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal

18 Genomsnittlig tid från ansökan till verkställighet Il Ansökan Fullständig D Fullständig-Beslut Il Beslut-Verkställighet 100 r , 80 t j 60 t Cl <3 40 t t O----C:==---- Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommentar KOliast tid har Gnesta med 2 dagar i snitt, sedan kommer Knivsta och Trosa. I Håbo har man lång tid innan ansökan blir komplett men en kort utredningstid när ansökan väl är komplett. Tiden från beslut till verkställighet är relativt kort i samtliga kommuner Beslut rörande ledsagarservice 2009 Gnes!a Håbo Knivsta Trosa Antal Genomsnittlig tid från ansökan till verkställighet 100 II Ansökan-Fullständig D Fullständig-Beslut II Beslut-Verkställighet Cl " O Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommental" 16

19 KOl1ast tid har Håbo och Knivsta med i snitt 16 respektive 18 dagar, Gnesta har 45 dagar medan Trosa har 52 dagar Beslut rörande kontaktperson 2009 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal g Genomsnittlig tid från ansökan till verkställighet II Ansökan-Fullständig o Fullständig-Beslut Beslut-Verkställighet 100 BO 60 Cl O O Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommentar Kni vsta har kortast tid med 48 dagar, Gnesta 60 dagar. Trosa och Håbo har 73 respektive 75 dagar Beslut rörande korttidsvistelse 2009 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal

20 Genomsnittlig tid från ansökan till verkställighet (exkl. omprövningar) Il Ansökan-Fullständig o Fullständig-Beslut IJ Beslut-Verkställighet 150 r == o Gnesta Håbo Knivsta Trosa Kommentar Tiden är k011ast i Knivsta och längst i Håbo. Den långa verkställighetstiden i Gnesta och Håbo kan förmodligen förklaras med att efter enskilds egen begäran kan verkställighet för beslutet läggas längre fram än tre månader från besluts datum. 18

21 19

22 5 Antal beslut och kostnad per beslut 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Resultaten från föregående avsnitt blir mer intressanta om vi ställer dessa i förhållande till de resurser vi har lagt på utredningarna i kommunen. Dessa uppgifter kan inte tas ur någon offentlig statistik utan resultaten har hämtats och sammanställts av respektive kommun. Modellen som använts har även prövats i flera andra nätverk som studerat myndighetsutövning. För att göra resultaten jämförbara har enbart den totala lönekostnaden inklusive PO för respektive kommuns handläggare tagits fram och ställts i relation till antalet beslut. Dänned får man en bild av antal beslut per handläggare och en kostnad. 5.2 Resultat Handläggning 2009 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal beslut Antal handläggare' 1,15 0,87 1,05 0,9 Antal besluuhandläggare Lönekostnad för handläggare Lönekostnad/beslut *Innefattar aven handlaggnmg av LASS-arenden 8000 Kostnad per beslut :s 4000 c e '" 2000 o Gnesta Håbo Knivsta Trosa 20

23 5.3 Kommentar Kostnad för en handläggare förefaller vara liknande i alla kolmnunerna. Gnesta och Knivsta har flest handläggare men några stora skillnader föreligger inte. Kostnaderna per beslut är relativt lika mellan kommunema, förutom för Trosa som är dyrast. Trosa har fåne beslut per handläggare i förhållande till de övriga. 21