Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008"

Transkript

1 Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008 Välkomna hit! Den finansiella frossan 2008 sägs vara den värsta sen 1930-talet. För 75 år sedan blev ju depressionen utdragen och de politiska konsekvenserna katastrofala. Idag ska vi analyserna fenomenet finanskriser orsaker, konsekvenser och botemedel tillsammans med den svenska ekonomivetenskapens nestor Assar Lindbeck. Välkommen professor Assar Lindbeck! Assar Lindbeck: Tack. Niklas Ekdal: Hur ska man förstå den här finanskrisens orsaker. Handlar det bara om excesserna på den amerikanska bolånemarknaden? AL: Man ska ha klart för sig att det är ett stort antal samverkande faktorer och det är därför som det är så allvarligt. Först och främst ska man ha klart för sig att finansiella institutioner till sin natur är väldigt känsliga för störningar och det beror på det enkla förhållandet att de lånar ut pengar som de som de själva lånat upp; och ofta är deras eget kapital bara 5-10 procent av vad de lånar ut. Det betyder att så fort pengar dras bort från dem, eller så fort värdet på deras tillgångar faller, blir de antingen illikvida eller insolventa. NE: Och den känsligheten har förstärkts ännu mer i en globaliserad värld? AL: Ja, det vet jag inte. Jag skulle inte vilja säga det. Det är snarare så att effekterna sprids över hela världen, men jag vet inte om det (systemet i varje land) blir känsligare.

2 2 Men sen tillkommer att det utvecklas ett antal nya finansiella instrument, derivat och terminer, som fyller en viktig funktion, men som kan användas för att välja väldigt riskfyllda positioner. Och det är uppenbart att många aktörer valt väldigt riskfyllda positioner. Om det kommer en störning blir det en allvarlig effekt. Och man får väl säga att det regleringssystem som finns för finansiella institutioner inte hunnit med den utveckling av nya instrument som tillkommit. Och man (dvs de som utformar regelsystemen) har inte heller hunnit med internationaliseringen. Egentligen skulle man behöva en internationell finansinspektion, som skulle få till uppgift, enligt min mening, att inspektera de nationella finansinspektionerna så att de sköter sitt jobb, eftersom spridningseffekten till andra länderna blivit så stor. NE: Nu har det talats om girighet och ett misslyckande från marknaden och så, men krisens bakgrund är väl i lika hög grad politisk egentligen? AL: Girighet har ju alltid funnits, det måste vi leva med. Vi måste ju bygga upp system som fungerar även om människorna är giriga; de är i alla fall inga änglar. Det är väldigt viktigt att ha klart för sig att den akuta krisen skapades i stor sträckning av politiska beslut, ofta av den amerikanska kongressen. Exempelvis byggde man upp två jättestora statsgaranterade institutioner med de lustiga namnen Fanny och Freddie, som fick en monopolliknade ställning på bostadslånemarknaden. De kunde låna ut till låga räntor och ge riskfyllda lån, och kongressledamöter pressade dem att låna ut även till människor som har väldigt liten förmåga att amortera lånen. NE: Ganska goda ambitioner egentligen! AL: Ja, det är bara det att man valde fel metod. Ska man hjälpa fattiga människor att få hus, då ska man subventionera dem med skattemedel. Men det ville man slippa och därför ålade man de här institutionerna i stället att ge dåliga lån. Sedan tillkom det en ny lag i USA, eller en förstärkning av en gammal lag, som heter Community Reinvestment Act. Där tvingas även ett antal andra finansiella institutioner och banker att låna ut till människor som har så låga inkomster att de inte klarar vanliga kreditkrav.

3 3 Sedan tillkommer också att de amerikanska myndigheterna ändrade kapiltaltäckningsreglerna för så kallade investeringsbanker, som tidigare kunde låna ut, om jag minns rätt, tolv gånger det egna kapitalet. Och det ändrade man till att de kunde låna ut fyrtio gånger det egna kapitalet. Så politiska beslut ligger i stor uträckning bakom den amerikanska bolagskrisen. Det är inte den enda förklaringen, men jag skulle vilja säga att de finansiella institutionerna och politikerna får dela ansvaret för just den typen av störning, som spelade stor roll, men som du antydde i början det är inte bara det, utan det finns högrisktagande i hela systemet. NE: Vi ska titta på ett inslag om alla finanskrisers moder. Börskraschen på Wall Street den 29 oktober 1929 brukar anges som startskottet för den stora depressionen. Men sanningen är att nedgången kom i vågor under en period av flera år. Den absoluta botten nåddes i mars 1933, alltså tre och ett halvt år efter det inledande börsfallet. När banker och företag gick i konkurs steg arbetslösheten och räntorna, vilket gjorde att många fick lämna sina hem och gårdar. Krisen spred sig från USA och ut över världen. Värst blev depressionens politiska konsekvenser framför allt genom nazisternas maktövertagande i Tyskland och det andra världskriget. NE: På 30-talet tog det ju över tre år från börskraschen till man nådde den verkliga botten. Kan vi få ett lika utdraget scenario den här gången? AL: Här är verkligen en situation när politiker förstärkte problemen, på 30-talet. De bedrev en ganska restriktiv penningpolitik och finanspolitik och framförallt praktisk taget alla länder skar av utrikeshandeln, så världshandeln kollapsade formligen. Man ska väl hoppas att vi lärt oss lite grann av det, bland annat genom den keynesianska revolutionen på 30-talet, nämligen att om man vill dämpa en lågkonjunktur som eljest

4 4 skulle bli djup, är det centralt att bedriva en expansiv finanspolitik och acceptera betydande budgetunderskott som en konsekvens. NE: På 30-talet förlorade till exempel New York börsen 90 procent av sitt värde och nu har vi gått ner 50 ungefär. Det behöver inte bli så illa den här gången tack vare de här åtgärderna. AL: Nej, det behöver det absolut inte bli. Man får ju säga att i USA är politikerna idag medvetna om vikten av att stimulera efterfrågesidan. Det förstår man idag något bättre, skulle jag vilja säga, i USA än i Europa. NE: Vi ska röra oss 50 år framåt i tiden från 30-talet och titta på en annan marknadskris. Många har jämfört nedgången på Wall Street 1929 med den som inträffande 1987 och konstaterat att policy-makarna på ett halvsekel hade lärt sig vad man skulle göra och inte göra. Bubblan och spänningarna var förvisso större runt 1930, men faktum kvarstår att det dramatiska fallet på New York-börsen hösten 1987 blev bara ett tillfälligt hack i kurvan. Det som inträffade var ett klassiskt exempel på professionell masspsykos. Ingen visste varför kurserna sjönk och när ingen visste blev nervositeten på marknaden ännu större. NE: Det här kursfallet 1987 lär ha berott på en kombination av teknik och psykologi oberoende av fundamenta. Hur stor roll spelar psykologin i dag för det läge vi befinner oss i? AL: Jag tycker inte man ska använda ordet psykologi som ett allmänt begrepp för att täcka allting som man inte tror sig förstå. Situationens allvar i dag sammanhänger i stor utsträckning med att de lån som ligger ute runt om i världen har bristande genomskinlighet. Folk vet inte vilka institutioner som har stora risker och vilka som har

5 5 små, så det är en genuin osäkerhet som ligger bakom. Då blir man väldigt försiktig. Det ser ut som panik men det kan vara rationellt att man inte lånar ut till institutioner som man inte vet om man kan få tillbaka pengarna ifrån. NE: Så nervositeten på finansmarknaden är befogad, menar du. Men finns det inte en överreaktion när det gäller tillgångsvärden av sådana aktier? AL: Det finns en slags följa John-mentalitet på den finansiella marknaden, men den kan också förklaras på det viset att belöningssystemen ofta är knutna till hur min portfölj, mina placeringar, utvecklas i förhållande till genomsnittet. Det betyder att folk är rädda för att avvika från genomsnittet och att det inte är så farligt att göra fel, om alla gör samma fel. Men att ensam göra ett fel är farligt. Det leder till den här följa Johnmentaliteten. Min slutsats är att man måste ändra belöningssystemen. Man får inte hålla på att belöna på det här viset i förhållande till genomsnittet. NE: Bonussystemen har varit en del av problemet också i utlåningen. AL: Ja, visst har de det. Men hela belöningssystemen är förknippade med stora problem, liksom som jag tidigare sa regleringssystemen. Ta en sådan sak som att ha kapitaltäckningsregler som ofta säger att det egna kapitalet måste vara 8 procent av tillgångarna. Det är en klok regel och den kanske skulle skärpas (i högkonjunkturer) därför att den bromsar utlåningsexpansionen något. Men anta att tillgångspriserna plötsligt faller med procent. Då tvingas de institutionerna att sälja tillgångar och då faller priserna ännu mer, så man måste vara väldigt försiktig med de här regelsystemen. De måste vara väldigt smarta för att inte i vissa situationer göra mer skada än nytta. NE: Och här har ju varit ganska mycket självkritik, till exempel Alan Greenspan, förre centralbankschefen i USA, talar om att man måste värdera, man måste ha större marginaler förmodligen, i framtiden.

6 6 AL: Det tror jag att man måste ha. Man måste både ha större marginaler och ändrade belöningssystem och framförallt större krav på genomskinlighet. När nya finansiella instrument utvecklas, som dem här så kallade subprime-lånen i USA, inte en människa, eller Helsingborgs kommun, som köper sådana, har en aning om vilken risk som är laddad i de paketen. Man måste begränsa möjligheterna att skapa finansiella instrument som är ogenomskinliga för placerarna. NE: Det kräver nya regleringar? AL: Ja, det gör det. Det är inte mera regleringar som behövs utan det är bättre regleringar. Som jag sa tidigare, de regleringar som amerikanska kongressen genomförde på 90-talet och senare är en del av problemet. Så det är smartare regleringar, regleringar som inte drivs fram av starka intressegrupper såsom investmentbankerna, som behövs. Och sedan måste man få bukt med politikernas benägenhet att införa regelsystem för att lösa problem som egentligen kräver skattefinansiering istället. NE: Om vi går tillbaka till sekelskiftet år 2000 så hade vi en annan typ av spekulationskris, nämligen IT-bubblan. Startpunkten för den så kallade IT-bubblan har satts till den 9 augusti 1995, när Netscape börsintroducerades. Haussing kring IT-företag gick hand i hand med en massmedial hausse som skruvade upp avkastningsförväntningarna på all verksamhet som hade med internet att göra. Den lågkonjuktur som följde när bubblan sprack förvärrades av terrorattackerna den 11 september 2001 och deras efterspel. NE: Ny teknik och nya finansiella instrument har ju ofta lett till sådana här bubblor. Kan man få en kapitalism utan krisen och krascher?

7 7 AL: Man kan inte få något komplicerat ekonomiskt system som inte kommer att uppvisa fluktuationer! De socialistiska systemen bröt ju ihop fullständigt. Det kommer enligt min bedömning inte vårt nuvarande system att göra. Vad som gäller är att se till att regelsystemen inte bidrar till instabilitet, utan minskar den. Sen är det naturligtvis så att idag har vi säkerhetsnät för männikorna genom socialförsäkringssystemen, som är långt bättre än dem vi hade på 30-talet. Det är en annan stor skillnad mot 30-tals krisen. NE: Vi har haft en ganska lång period nu av låga räntor, låg inflation och en kraftig kreditexpansion, som man anar har kommit till vägs ände. Får vi ställa in oss på att tillväxten kanske blir lägre, till och med under nästa högkonjuktur? AL: Jag skulle inte vilja uttrycka mig så. Kreditexpansionen är ju i grunden skapad och tillåten av centralbanker i olika länder. Det är helt enkelt så att centralbankerna, inte minst i USA, och även i Sverige, drev en så expansiv politik under en konjukturuppgång att värdena på olika tillgångar, bostäder och annat, skenade iväg. Om Greenspan ska kritiseras för någonting är det delvis för att ha drivit en så expansiv penningpolitik. Men det behöver inte nödvändigtsvis betyda att den ekonomiska tillväxten går ner. Det betyder att inflationstendenserna blir mindre. Jag skulle vilja säga att det är bra för tillväxten på lång sikt att man inte driver en starkt expansiv politik under högkonjunkturer, därför att då tvingas man bromsa kraftigt efteråt för att få ner inflationen. NE: Det är det vi har sett det senaste året egentligen, när centralbankerna har varit tvungna att höja räntan för att stopp på inflationen just före kraschen. AL: Problemet är att många centralbanker, inklusive den svenska, väntade alldeles för länge. De gjorde sin räntehöjning när konjunkturen hade vänt nedåt, tyvärr. NE: I september i år? AL: Ja, det var lite sent. Den kritik som ska riktas är att man inte gjort det förr. Ekonomisk tillväxt beror på andra saker. Den beror på företagssamhet,

8 8 produktivitetsutveckling, investeringar och sådana saker i människor och realkapital. Man ska inte tro att en inflationistisk politik är gynnsam för ekonomisk tillväxt. Det finns ingenting som tyder på det. NE: För femton år sedan hade vi en rejäl kris i Sverige, men den såg ganska gynnsamt ut för världen i övrigt. Finns det någonting som EU och USA kan lära sig av Sveriges väg ut ur den kris som vi hade då? AL: Ja, på sätt och vis. Det bedrevs ju en väldigt expansiv finanspolitik då genom att man tillät stora budgetunderskott, kanske till och med i största laget. När det gäller finanskrisen kan vi säga att man satsade i Sverige på ungefär samma saker så som regeringarna gjort nu helt korrekt enligt min mening nämligen garantier av inlåning i bankerna, garantier för lån mellan bankerna, mer eget kapital till banker i kris att överta dåliga lån, och att se till så att bristande likviditet i banksystemet inte försvårar rimlig långivning. Det gjorde vi någorlunda bra i Sverige. Man kan väl säga att det är väl vad regeringarna nu, efter vissa födslovåndor, satsat på. NE: En del av lösningen här var ju i din egen kommission, Lindbeck-kommissionen, som kom med 113 förslag, 113 punkter. Hur många av dem blev verklighet? Har du räknat efter? AL: Nej, jag har inte räknat, men andra som har räknat påstår att det är väl cirka hälften av dem i alla fall. Det tycker jag är ganska tillfredställande. NE: Trodde du då 1993, när ni la fram det här förslaget, att Sveriges ekonomi skulle komma tillbaka med sådan kraft som den faktiskt gjorde? AL: Avslutningskapitlet kallade vi Återhämtning, och där sa vi just att Sverige inte är dömt att få en ogynnsam ekonomisk utveckling i framtiden. Vi var optimistiska och sa Genomför rimliga program! och det har man gjort i stor sträckning, inte helt och

9 9 hållet men i stor sträckning. Det har enligt min mening bidragit till att vi har fått en hyfsad återhämtning. NE: Men det var ju ert uppdrag att vara optimistiska. Trodde du verkligen att den skulle bli så stark? AL: Jag tar aldrig uppdrag att vara optimistisk. Jag är nog känd för att vara lite mer åt den pessimistiska sidan. Jag kan inte svara riktigt på din fråga. Jag trodde att förutsättningarna för återhämtning var väldigt stora, för det finns så mycket kunskap och kompetens i Sverige. Det finns ingen anledning till att vi ska få en ogynnsammare utveckling än andra länder, som vi hade under cirka 25 års tid. NE: Nu finns det också skäl att ompröva en del av era förslag. Du har själv varit kritisk mot budgetrestriktionerna i statsfinanserna till exempel. AL: Det där är ju en viktig fråga. Övergången till en mer regelstyrd ekonomisk politik ligger det mycket i: ett inflationsmål, en självständig centralbank, ett utgiftstak och ett överskottsmål. De var nödvändiga, för vi hade en galopperande statsskuld, en offentlig skuld, som närmade sig 75 procent av BNP. Då fordras det ett överskottsmål, ett permanent överskott. Nu har vi fått ner den offentliga skulden till cirka 35 procent av BNP och det är ju internationellt en väldigt stark situation. Dessutom är det viktigt att ha betydande överskott i högkonjunkturerna, men då ska man inte vara rädd för att använda sig av underskott i lågkonjunkturerna. Det är viktigt att de här restriktionerna man lade på oss under krisen inte blir ett hinder för att bedriva en expansiv finanspolitik under lågkonjunkturen. NE: Och där finns att gasa på lite idag. Assar Lindbeck, stort tack för att du kom hit! AL: Tack!

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27 Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri

Läs mer

Skandias plånboksindex. September 2015

Skandias plånboksindex. September 2015 Skandias plånboksindex September 2015 Hushållen höstdeppar Skandias Plånboksindex visar ett kraftigt tapp för hushållens optimism. Så här pessimistiska har hushållen inte varit på snart ett år. Den skakiga

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Momentplanering: Samhällsekonomi

Momentplanering: Samhällsekonomi Momentplanering: Samhällsekonomi Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

GRANIT FONDER. Månadsbrev oktober 2011. Förvaltarkommentar: Sverige. Merkozy har tagit bollen

GRANIT FONDER. Månadsbrev oktober 2011. Förvaltarkommentar: Sverige. Merkozy har tagit bollen Månadsbrev oktober 2011 Förvaltarkommentar: Sverige Merkozy har tagit bollen Till slut så fick vi ett paket med åtgärder som sammantaget ska ta EU upp ur det nattsvarta läge vi ramlat ner i. Marknaderna

Läs mer

Strategi under september

Strategi under september Månadsbrev September 2011 Strategi under september Det grekiska dramat andra akten Även september månad fortsatte i moll, även om det inte var med samma omfattning som månaden innan. Precis som tidigare

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Kan man förutspå en finanskris?

Kan man förutspå en finanskris? Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats Höstterminen 2011 Kan man förutspå en finanskris? Av: Linus Olsson 840220-4054 Handledare: Klas Fregert 1 Sammanfattning Sammanfattning Kan man förutspå

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt

OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt OMX-index (diagram källa: INFRONT) OMX Veckoanalysen Fre 10 april 2015 Skrivet av Per Stolt 11:25 OMX-INDEX (1696): Nytt all-time-high för OMX-terminen! OMX-index fortsätter att stiga trots utdelningarna.

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Del III: Analys av den svenska ekonomiska utvecklingen från 1870 Föreläsning 7 Innehåll Industrialisering 20- och 30-talskriser Andra världskriget - Sveriges ekonomis lyckas smed Ekonomin blomstrar (50-

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-02 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg SCB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Halvårsberättelse Naventi Balanserad Strategi Movestic och Naventi Offensiv Strategi Movestic

Halvårsberättelse Naventi Balanserad Strategi Movestic och Naventi Offensiv Strategi Movestic 2014 Halvårsberättelse Naventi Balanserad Strategi Movestic och Naventi Offensiv Strategi Movestic Movestic Kapitalförvaltning Innehållsförteckning NAVENTI BALANSERAD STRATEGI......2 NAVENTI OFFENSIV STRATEGI......4

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Börsaktörer styrs av emotioner och illusioner

Börsaktörer styrs av emotioner och illusioner Sjöberg, L. (2000, 9 maj). Börsaktörer styrs av emotioner och illusioner. Svenska Dagbladet, pp. 14-15. Börsaktörer styrs av emotioner och illusioner Lennart Sjöberg Sedan några år har börserna i många

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Central Bank of Sri Lanka SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

AFFÄRSBREVET MÅNDAG DEN 4 MARS 2013

AFFÄRSBREVET MÅNDAG DEN 4 MARS 2013 AFFÄRSBREVET MÅNDAG DEN 4 MARS 2013 New Yorkbörserna De amerikanska börserna öppnade lägre på fredagen, men stark ISM-data lyfte humöret och fick upp indexen på plus inför helgen. Att budgetdebatten i

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer