Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008"

Transkript

1 Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008 Välkomna hit! Den finansiella frossan 2008 sägs vara den värsta sen 1930-talet. För 75 år sedan blev ju depressionen utdragen och de politiska konsekvenserna katastrofala. Idag ska vi analyserna fenomenet finanskriser orsaker, konsekvenser och botemedel tillsammans med den svenska ekonomivetenskapens nestor Assar Lindbeck. Välkommen professor Assar Lindbeck! Assar Lindbeck: Tack. Niklas Ekdal: Hur ska man förstå den här finanskrisens orsaker. Handlar det bara om excesserna på den amerikanska bolånemarknaden? AL: Man ska ha klart för sig att det är ett stort antal samverkande faktorer och det är därför som det är så allvarligt. Först och främst ska man ha klart för sig att finansiella institutioner till sin natur är väldigt känsliga för störningar och det beror på det enkla förhållandet att de lånar ut pengar som de som de själva lånat upp; och ofta är deras eget kapital bara 5-10 procent av vad de lånar ut. Det betyder att så fort pengar dras bort från dem, eller så fort värdet på deras tillgångar faller, blir de antingen illikvida eller insolventa. NE: Och den känsligheten har förstärkts ännu mer i en globaliserad värld? AL: Ja, det vet jag inte. Jag skulle inte vilja säga det. Det är snarare så att effekterna sprids över hela världen, men jag vet inte om det (systemet i varje land) blir känsligare.

2 2 Men sen tillkommer att det utvecklas ett antal nya finansiella instrument, derivat och terminer, som fyller en viktig funktion, men som kan användas för att välja väldigt riskfyllda positioner. Och det är uppenbart att många aktörer valt väldigt riskfyllda positioner. Om det kommer en störning blir det en allvarlig effekt. Och man får väl säga att det regleringssystem som finns för finansiella institutioner inte hunnit med den utveckling av nya instrument som tillkommit. Och man (dvs de som utformar regelsystemen) har inte heller hunnit med internationaliseringen. Egentligen skulle man behöva en internationell finansinspektion, som skulle få till uppgift, enligt min mening, att inspektera de nationella finansinspektionerna så att de sköter sitt jobb, eftersom spridningseffekten till andra länderna blivit så stor. NE: Nu har det talats om girighet och ett misslyckande från marknaden och så, men krisens bakgrund är väl i lika hög grad politisk egentligen? AL: Girighet har ju alltid funnits, det måste vi leva med. Vi måste ju bygga upp system som fungerar även om människorna är giriga; de är i alla fall inga änglar. Det är väldigt viktigt att ha klart för sig att den akuta krisen skapades i stor sträckning av politiska beslut, ofta av den amerikanska kongressen. Exempelvis byggde man upp två jättestora statsgaranterade institutioner med de lustiga namnen Fanny och Freddie, som fick en monopolliknade ställning på bostadslånemarknaden. De kunde låna ut till låga räntor och ge riskfyllda lån, och kongressledamöter pressade dem att låna ut även till människor som har väldigt liten förmåga att amortera lånen. NE: Ganska goda ambitioner egentligen! AL: Ja, det är bara det att man valde fel metod. Ska man hjälpa fattiga människor att få hus, då ska man subventionera dem med skattemedel. Men det ville man slippa och därför ålade man de här institutionerna i stället att ge dåliga lån. Sedan tillkom det en ny lag i USA, eller en förstärkning av en gammal lag, som heter Community Reinvestment Act. Där tvingas även ett antal andra finansiella institutioner och banker att låna ut till människor som har så låga inkomster att de inte klarar vanliga kreditkrav.

3 3 Sedan tillkommer också att de amerikanska myndigheterna ändrade kapiltaltäckningsreglerna för så kallade investeringsbanker, som tidigare kunde låna ut, om jag minns rätt, tolv gånger det egna kapitalet. Och det ändrade man till att de kunde låna ut fyrtio gånger det egna kapitalet. Så politiska beslut ligger i stor uträckning bakom den amerikanska bolagskrisen. Det är inte den enda förklaringen, men jag skulle vilja säga att de finansiella institutionerna och politikerna får dela ansvaret för just den typen av störning, som spelade stor roll, men som du antydde i början det är inte bara det, utan det finns högrisktagande i hela systemet. NE: Vi ska titta på ett inslag om alla finanskrisers moder. Börskraschen på Wall Street den 29 oktober 1929 brukar anges som startskottet för den stora depressionen. Men sanningen är att nedgången kom i vågor under en period av flera år. Den absoluta botten nåddes i mars 1933, alltså tre och ett halvt år efter det inledande börsfallet. När banker och företag gick i konkurs steg arbetslösheten och räntorna, vilket gjorde att många fick lämna sina hem och gårdar. Krisen spred sig från USA och ut över världen. Värst blev depressionens politiska konsekvenser framför allt genom nazisternas maktövertagande i Tyskland och det andra världskriget. NE: På 30-talet tog det ju över tre år från börskraschen till man nådde den verkliga botten. Kan vi få ett lika utdraget scenario den här gången? AL: Här är verkligen en situation när politiker förstärkte problemen, på 30-talet. De bedrev en ganska restriktiv penningpolitik och finanspolitik och framförallt praktisk taget alla länder skar av utrikeshandeln, så världshandeln kollapsade formligen. Man ska väl hoppas att vi lärt oss lite grann av det, bland annat genom den keynesianska revolutionen på 30-talet, nämligen att om man vill dämpa en lågkonjunktur som eljest

4 4 skulle bli djup, är det centralt att bedriva en expansiv finanspolitik och acceptera betydande budgetunderskott som en konsekvens. NE: På 30-talet förlorade till exempel New York börsen 90 procent av sitt värde och nu har vi gått ner 50 ungefär. Det behöver inte bli så illa den här gången tack vare de här åtgärderna. AL: Nej, det behöver det absolut inte bli. Man får ju säga att i USA är politikerna idag medvetna om vikten av att stimulera efterfrågesidan. Det förstår man idag något bättre, skulle jag vilja säga, i USA än i Europa. NE: Vi ska röra oss 50 år framåt i tiden från 30-talet och titta på en annan marknadskris. Många har jämfört nedgången på Wall Street 1929 med den som inträffande 1987 och konstaterat att policy-makarna på ett halvsekel hade lärt sig vad man skulle göra och inte göra. Bubblan och spänningarna var förvisso större runt 1930, men faktum kvarstår att det dramatiska fallet på New York-börsen hösten 1987 blev bara ett tillfälligt hack i kurvan. Det som inträffade var ett klassiskt exempel på professionell masspsykos. Ingen visste varför kurserna sjönk och när ingen visste blev nervositeten på marknaden ännu större. NE: Det här kursfallet 1987 lär ha berott på en kombination av teknik och psykologi oberoende av fundamenta. Hur stor roll spelar psykologin i dag för det läge vi befinner oss i? AL: Jag tycker inte man ska använda ordet psykologi som ett allmänt begrepp för att täcka allting som man inte tror sig förstå. Situationens allvar i dag sammanhänger i stor utsträckning med att de lån som ligger ute runt om i världen har bristande genomskinlighet. Folk vet inte vilka institutioner som har stora risker och vilka som har

5 5 små, så det är en genuin osäkerhet som ligger bakom. Då blir man väldigt försiktig. Det ser ut som panik men det kan vara rationellt att man inte lånar ut till institutioner som man inte vet om man kan få tillbaka pengarna ifrån. NE: Så nervositeten på finansmarknaden är befogad, menar du. Men finns det inte en överreaktion när det gäller tillgångsvärden av sådana aktier? AL: Det finns en slags följa John-mentalitet på den finansiella marknaden, men den kan också förklaras på det viset att belöningssystemen ofta är knutna till hur min portfölj, mina placeringar, utvecklas i förhållande till genomsnittet. Det betyder att folk är rädda för att avvika från genomsnittet och att det inte är så farligt att göra fel, om alla gör samma fel. Men att ensam göra ett fel är farligt. Det leder till den här följa Johnmentaliteten. Min slutsats är att man måste ändra belöningssystemen. Man får inte hålla på att belöna på det här viset i förhållande till genomsnittet. NE: Bonussystemen har varit en del av problemet också i utlåningen. AL: Ja, visst har de det. Men hela belöningssystemen är förknippade med stora problem, liksom som jag tidigare sa regleringssystemen. Ta en sådan sak som att ha kapitaltäckningsregler som ofta säger att det egna kapitalet måste vara 8 procent av tillgångarna. Det är en klok regel och den kanske skulle skärpas (i högkonjunkturer) därför att den bromsar utlåningsexpansionen något. Men anta att tillgångspriserna plötsligt faller med procent. Då tvingas de institutionerna att sälja tillgångar och då faller priserna ännu mer, så man måste vara väldigt försiktig med de här regelsystemen. De måste vara väldigt smarta för att inte i vissa situationer göra mer skada än nytta. NE: Och här har ju varit ganska mycket självkritik, till exempel Alan Greenspan, förre centralbankschefen i USA, talar om att man måste värdera, man måste ha större marginaler förmodligen, i framtiden.

6 6 AL: Det tror jag att man måste ha. Man måste både ha större marginaler och ändrade belöningssystem och framförallt större krav på genomskinlighet. När nya finansiella instrument utvecklas, som dem här så kallade subprime-lånen i USA, inte en människa, eller Helsingborgs kommun, som köper sådana, har en aning om vilken risk som är laddad i de paketen. Man måste begränsa möjligheterna att skapa finansiella instrument som är ogenomskinliga för placerarna. NE: Det kräver nya regleringar? AL: Ja, det gör det. Det är inte mera regleringar som behövs utan det är bättre regleringar. Som jag sa tidigare, de regleringar som amerikanska kongressen genomförde på 90-talet och senare är en del av problemet. Så det är smartare regleringar, regleringar som inte drivs fram av starka intressegrupper såsom investmentbankerna, som behövs. Och sedan måste man få bukt med politikernas benägenhet att införa regelsystem för att lösa problem som egentligen kräver skattefinansiering istället. NE: Om vi går tillbaka till sekelskiftet år 2000 så hade vi en annan typ av spekulationskris, nämligen IT-bubblan. Startpunkten för den så kallade IT-bubblan har satts till den 9 augusti 1995, när Netscape börsintroducerades. Haussing kring IT-företag gick hand i hand med en massmedial hausse som skruvade upp avkastningsförväntningarna på all verksamhet som hade med internet att göra. Den lågkonjuktur som följde när bubblan sprack förvärrades av terrorattackerna den 11 september 2001 och deras efterspel. NE: Ny teknik och nya finansiella instrument har ju ofta lett till sådana här bubblor. Kan man få en kapitalism utan krisen och krascher?

7 7 AL: Man kan inte få något komplicerat ekonomiskt system som inte kommer att uppvisa fluktuationer! De socialistiska systemen bröt ju ihop fullständigt. Det kommer enligt min bedömning inte vårt nuvarande system att göra. Vad som gäller är att se till att regelsystemen inte bidrar till instabilitet, utan minskar den. Sen är det naturligtvis så att idag har vi säkerhetsnät för männikorna genom socialförsäkringssystemen, som är långt bättre än dem vi hade på 30-talet. Det är en annan stor skillnad mot 30-tals krisen. NE: Vi har haft en ganska lång period nu av låga räntor, låg inflation och en kraftig kreditexpansion, som man anar har kommit till vägs ände. Får vi ställa in oss på att tillväxten kanske blir lägre, till och med under nästa högkonjuktur? AL: Jag skulle inte vilja uttrycka mig så. Kreditexpansionen är ju i grunden skapad och tillåten av centralbanker i olika länder. Det är helt enkelt så att centralbankerna, inte minst i USA, och även i Sverige, drev en så expansiv politik under en konjukturuppgång att värdena på olika tillgångar, bostäder och annat, skenade iväg. Om Greenspan ska kritiseras för någonting är det delvis för att ha drivit en så expansiv penningpolitik. Men det behöver inte nödvändigtsvis betyda att den ekonomiska tillväxten går ner. Det betyder att inflationstendenserna blir mindre. Jag skulle vilja säga att det är bra för tillväxten på lång sikt att man inte driver en starkt expansiv politik under högkonjunkturer, därför att då tvingas man bromsa kraftigt efteråt för att få ner inflationen. NE: Det är det vi har sett det senaste året egentligen, när centralbankerna har varit tvungna att höja räntan för att stopp på inflationen just före kraschen. AL: Problemet är att många centralbanker, inklusive den svenska, väntade alldeles för länge. De gjorde sin räntehöjning när konjunkturen hade vänt nedåt, tyvärr. NE: I september i år? AL: Ja, det var lite sent. Den kritik som ska riktas är att man inte gjort det förr. Ekonomisk tillväxt beror på andra saker. Den beror på företagssamhet,

8 8 produktivitetsutveckling, investeringar och sådana saker i människor och realkapital. Man ska inte tro att en inflationistisk politik är gynnsam för ekonomisk tillväxt. Det finns ingenting som tyder på det. NE: För femton år sedan hade vi en rejäl kris i Sverige, men den såg ganska gynnsamt ut för världen i övrigt. Finns det någonting som EU och USA kan lära sig av Sveriges väg ut ur den kris som vi hade då? AL: Ja, på sätt och vis. Det bedrevs ju en väldigt expansiv finanspolitik då genom att man tillät stora budgetunderskott, kanske till och med i största laget. När det gäller finanskrisen kan vi säga att man satsade i Sverige på ungefär samma saker så som regeringarna gjort nu helt korrekt enligt min mening nämligen garantier av inlåning i bankerna, garantier för lån mellan bankerna, mer eget kapital till banker i kris att överta dåliga lån, och att se till så att bristande likviditet i banksystemet inte försvårar rimlig långivning. Det gjorde vi någorlunda bra i Sverige. Man kan väl säga att det är väl vad regeringarna nu, efter vissa födslovåndor, satsat på. NE: En del av lösningen här var ju i din egen kommission, Lindbeck-kommissionen, som kom med 113 förslag, 113 punkter. Hur många av dem blev verklighet? Har du räknat efter? AL: Nej, jag har inte räknat, men andra som har räknat påstår att det är väl cirka hälften av dem i alla fall. Det tycker jag är ganska tillfredställande. NE: Trodde du då 1993, när ni la fram det här förslaget, att Sveriges ekonomi skulle komma tillbaka med sådan kraft som den faktiskt gjorde? AL: Avslutningskapitlet kallade vi Återhämtning, och där sa vi just att Sverige inte är dömt att få en ogynnsam ekonomisk utveckling i framtiden. Vi var optimistiska och sa Genomför rimliga program! och det har man gjort i stor sträckning, inte helt och

9 9 hållet men i stor sträckning. Det har enligt min mening bidragit till att vi har fått en hyfsad återhämtning. NE: Men det var ju ert uppdrag att vara optimistiska. Trodde du verkligen att den skulle bli så stark? AL: Jag tar aldrig uppdrag att vara optimistisk. Jag är nog känd för att vara lite mer åt den pessimistiska sidan. Jag kan inte svara riktigt på din fråga. Jag trodde att förutsättningarna för återhämtning var väldigt stora, för det finns så mycket kunskap och kompetens i Sverige. Det finns ingen anledning till att vi ska få en ogynnsammare utveckling än andra länder, som vi hade under cirka 25 års tid. NE: Nu finns det också skäl att ompröva en del av era förslag. Du har själv varit kritisk mot budgetrestriktionerna i statsfinanserna till exempel. AL: Det där är ju en viktig fråga. Övergången till en mer regelstyrd ekonomisk politik ligger det mycket i: ett inflationsmål, en självständig centralbank, ett utgiftstak och ett överskottsmål. De var nödvändiga, för vi hade en galopperande statsskuld, en offentlig skuld, som närmade sig 75 procent av BNP. Då fordras det ett överskottsmål, ett permanent överskott. Nu har vi fått ner den offentliga skulden till cirka 35 procent av BNP och det är ju internationellt en väldigt stark situation. Dessutom är det viktigt att ha betydande överskott i högkonjunkturerna, men då ska man inte vara rädd för att använda sig av underskott i lågkonjunkturerna. Det är viktigt att de här restriktionerna man lade på oss under krisen inte blir ett hinder för att bedriva en expansiv finanspolitik under lågkonjunkturen. NE: Och där finns att gasa på lite idag. Assar Lindbeck, stort tack för att du kom hit! AL: Tack!

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Focus. Ordlista: finanskrisen

Focus. Ordlista: finanskrisen Ordlista: finanskrisen Focus Här förklarar vi begrepp och termer som är vanliga när du läser eller hör om finanskrisen. På allvar bröt krisen ut med den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers fall

Läs mer

Utbudet på arbetskraft

Utbudet på arbetskraft Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

GRANIT FONDER. Månadsbrev oktober 2011. Förvaltarkommentar: Sverige. Merkozy har tagit bollen

GRANIT FONDER. Månadsbrev oktober 2011. Förvaltarkommentar: Sverige. Merkozy har tagit bollen Månadsbrev oktober 2011 Förvaltarkommentar: Sverige Merkozy har tagit bollen Till slut så fick vi ett paket med åtgärder som sammantaget ska ta EU upp ur det nattsvarta läge vi ramlat ner i. Marknaderna

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Strategi under september

Strategi under september Månadsbrev September 2011 Strategi under september Det grekiska dramat andra akten Även september månad fortsatte i moll, även om det inte var med samma omfattning som månaden innan. Precis som tidigare

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

SNS konjunkturrådsrapport 2015

SNS konjunkturrådsrapport 2015 SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015 Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Pavlovs dreglande hund

Pavlovs dreglande hund Pavlovs dreglande hund Assar Lindbeck Lars Jonungs rapport är en krönika över den svenska makroekonomiska utvecklingen och stabiliseringspolitiken efter 1970. För dem som känner till historien är det inte

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

IKC Sverige

IKC Sverige Halvårsredogörelse för IKC Sverige Perioden 2011-01-01-2011-06-30 IKC Sverige 1 Förvaltningsberättelse Verkställande direktören för IKC Fonder AB 556732-6953, får härmed avge halvårsredogörelse för perioden

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet

Läs mer

KAPITALMARKNADEN (S.84-98)

KAPITALMARKNADEN (S.84-98) FLASKHALS Definition: flaskhalsar bromsar upp processer tillfälligt och hämmar utökandet. Kan vara i t.ex. arbetsmarknaden, produktionen eller försäljningen. Detta kan uppstå för att företaget lider brist

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Vad gör staten med en bank i kris?

Vad gör staten med en bank i kris? Vad gör staten med en bank i kris? Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Stockholm 17 augusti 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. December 2016 Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Fondbytesprogrammet

Fondbytesprogrammet Halvårsredogörelse för Fondbytesprogrammet 0-100 Perioden 2011-01-01-2011-06-30 Fondbytesprogrammet 0-100 1 Förvaltningsberättelse Verkställande direktören för IKC Fonder AB 556732-6953, får härmed avge

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Öresund Food Network. Torsdagen den 19 mars Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn

Öresund Food Network. Torsdagen den 19 mars Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn Öresund Food Network Torsdagen den 19 mars 2009 Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn Den största självständiga sparbanken i Sverige Sparbanken Finn 21 kontor i sydvästra och mellersta Skåne Affärsvolym

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under februari. Månadsbrev Februari. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under februari. Månadsbrev Februari. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under februari Trädet började återigen växa Efter korrektionen i slutet av januari som kapade de största värderingstopparna såg vi, vilket vi beskrev i vårt förra månadsbrev återigen

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer