Skolbibliotekets roller och kännetecken

Transkript

1 Skolbibliotekets roller och kännetecken En diskurs- och argumentationsanalytisk undersökning av SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning Maja Toresand Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2021, nr 812

2 Författare/Author Maja Toresand Svensk titel Skolbibliotekets roller och kännetecken: En diskurs- och argumentationsanalytisk undersökning av SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. English Title Roles and characteristics of the school library: A discourse and argumentation analysis of the SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. Handledare/Supervisor Anne-Christine Norlén Abstract The purpose of this thesis is to elucidate which arguments and discourses can be discovered in the state investigation SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. By presenting these arguments and discourses I intend to accentuate the expectations surrounding the school library and its personnel. Another aim with my thesis is to emphasise the situation surrounding the school library and how it can be affected by the propositions in the state investigation. The theoretical and methodological starting points are discourse analysis and argument analysis. The discourse analysis stems from Ernesto Laclau and Chantal Mouffe with contributions from Åse Hedemark. In the empirical analysis I present five themes regarding the school library, based on findings in the material. Here I also present concepts and arguments regarding the school library, which in turn formulate the discourses. In the last discussion of the thesis, I present and analyze the discourses. There are four discourses I find representative of the preconditions of school libraries and school librarians, along with their current situation. The discourses are about; The enthusiast, the power and the pastorale, the leadership, and the invisibility and frustration. The discourse analytical discussion reflects on how there are predominating discourses that frame the reality of the school library. However, the state investigation presents dictums which can become new discourses. They can formulate the default discourses surrounding the definitions of the school library; here the difficulty lies in transforming theory to actuality. This thesis explores the arguments, discourses and virtual situation affecting the school library and its personnel. It presents reflections on how the propositions of the state investigation can influence working life of the school librarian, as well as the roles and features of the school library. This is a two-year Master s thesis in Archive, Library and Museum studies. Ämnesord Argumentationsanalys, diskursanalys, läsfrämjande, medie- och informationskunnighet, skolbibliotek, skolbibliotekarier. Key words Argumentation analysis, discourse analysis, reading promotion, school librarians, school libraries, technological literacy. 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Introduktion... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Avgränsningar och centrala begrepp... 7 Avgränsningar... 7 Definitioner... 7 Disposition... 8 Bakgrund... 9 Inblick i utredningens bakgrund... 9 Tidigare forskning Övergripande forskning om skolbiblioteket Nationell biblioteksstrategi Skolbibliotekets huvuduppgifter Skolbibliotekariens roll Teori och metod samt materialredovisning Språkets roll i socialkonstruktionismen Analysmetod Diskursanalys Diskursens centrala begrepp Argumentationsanalys Materialredovisning Regeringens delbetänkande av skolbiblioteksutredningen Det övriga materialet och urval Den empiriska undersökningen Skolbibliotekets fokusområden

4 Skolbibliotekarien vem jobbar i skolbiblioteket? Samarbete med lärare, rektor och skolledning Det läsfrämjande arbetet Medie- och informationskunnighet och källvärdering Bemanning Återkoppling till skolbibliotekariens roll Utredningens förslag och lösningar Diskursanalytisk diskussion Diskursen om eldsjälen Diskursen om kraften och oasen Diskursen om ledarskap Diskursen om osynlighet och frustration Reflektionen om diskurserna Vidare reflektioner Avslutande sammanfattning Käll- och litteraturförteckning Källor I uppsatsförfattarens ägo Litteratur

5 Inledning Introduktion Enligt skollagen ska alla elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. 1 Vad tillgång innebär är dock inte närmare definierat, vilket genererat den bristande likvärdigheten i skolbiblioteket i Sverige. Det är många röster som uppmärksammat skolbibliotekets värde och frågan har ofta kantats av en frustration över varför skolbiblioteket inte är en självklar del av skolan. För mig innebar skolbibliotek länge en bild av ett rum med bokhyllor jag aldrig undersökte, kanske med en skolbibliotekarie jag sällan talade med. Det var ett rum där jag och mina vänner kunde träffas, som en extra plats för umgänge i skolan utanför cafeteria och arbetsrum. Men när jag påbörjade min utbildning i biblioteksoch informationsvetenskap ändrades bilden. Skolbibliotek som arbetsplats och skolbibliotekarie som yrke blev plötsligt något som existerade i min världsbild. När jag sedan gick på praktik hade jag turen att få praktisera på ett gymnasiebibliotek med två heltidsanställda skolbibliotekarier som tog sig an skolbiblioteksverksamheten med engagemang och innovation. Det gjorde att jag uppmärksammades på de skolbibliotek jag mött och hur de varierat från obemannade hyllor till hela biblioteksrum med skolbibliotekarier som är aktiva medpedagoger i klassrummen. Skolbibliotek är en verksamhet full av potential, pedagogik och engagemang, och laddat med lärdomar elever behöver ha med sig. Men kunskapen om vad skolbiblioteket kan erbjuda är ofta försvinnande liten. Detta innebär att skolbibliotekets möjligheter osynliggörs och att skolbibliotekarien har en osynlig arbetsuppgift som är att marknadsföra sin egen kompetens till sina kollegor. För den som läst forskning och statistik om skolbibliotek är det lätt att bli frustrerad över situationen. Den kan bero på bristande definitioner i lagen och en förvirring över vad som kännetecknar ett skolbibliotek. I syfte att stärka skolbiblioteken tillsatte regeringen i november 2019 en utredning med Gustav Fridolin i spetsen. Utredningen skulle ha blivit klar i januari 2021 men blev förlängd till juni I januari kom istället ett delutlåtande, ett betänkande som ligger till grund för min undersökning. I den här uppsatsen kommer jag att utforska vad ett skolbibliotek är utifrån SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. Genom att ta reda på de argument och diskurser som rör sig inom skolbiblioteksdiskursen planerar jag att uppmärksamma skolbibliotekets och skolbibliotekariens situation, förväntningar och förutsättningar. 1 2 kap. 36 skollagen (2010:800). 5

6 Syfte och frågeställningar Syftet med den här uppsatsen är att klargöra vilka argument och diskurser om skolbibliotekets kännetecken och roll som kan urskiljas i den statliga utredningen SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. Genom att utkristallisera dem och jämföra dem med material från formella och informella forum synliggör jag vilka förväntningar som ligger på skolbiblioteket och dess personal. Därtill jämför jag dem med relevanta förslag som presenteras i utredningen, vilka uttrycker vilka förutsättningar verksamheten har. Genom att klarlägga diskurserna vill jag uppmärksamma hur skolbibliotekets och skolbibliotekariens situation ser ut idag samt hur den kan komma att påverkas av utredningens förslag. Avsikten är att analysen ska ge underlag för reflektioner om vad som kännetecknar ett skolbibliotek och vad som förväntas av verksamheten och personalen, samt hur rimligt det är utifrån de förutsättningar som presenteras. De frågeställningar jag utgår från är följande: Vilka argument kring skolbibliotekets verksamhet uttrycks i SOU 2021:3 och det övriga materialet? Vilka diskurser om skolbibliotekets verksamhet framträder i SOU 2021:3 och det övriga materialet? Vad säger diskurserna om skolbibliotekets och skolbibliotekariens förväntningar och förutsättningar? 6

7 Avgränsningar och centrala begrepp Avgränsningar Skolbibliotekets kännetecken och roll kommer att analyseras med utgångspunkt i SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. Till det här materialet tillkommer insamlat material från formella och informella källor. Eftersom analysen är centrerad till just utredningen är de övriga källorna endast ett mindre urval. Källorna har valts ut för att kunna representera jämförbara formuleringar om skolbiblioteket. De förstärker bilden av hur skolbiblioteket framställs och således vad som anlägger grunden för diskurserna. Från utredningen har jag riktat in mig på ett mindre antal fokusområden, för att kunna analysera dem djupare. Utredningen innehåller en bred information om skolbiblioteksfältet jag fokuserar på verksamhetsuppdrag som läsfrämjande och medie- och informationskunnighet samt bemanning, samarbete med lärare, rektor och skolledning och skolbibliotekariens roll. Exempel på ämnen som finns i utredningen som jag inte fokuserar på i den här uppsatsen är ekonomiska frågor och förslag, regional samverkan och biblioteksplaner. Den här uppsatsen är alltså centrerad kring skolbibliotekets verksamhet samt skolbibliotekariens roll och hur skolbiblioteket diskursivt skapas utifrån dessa faktorer. Definitioner De teoretiska och metodologiska utgångspunkter som anlägger ramen för den här uppsatsen är diskursanalys och argumentationsanalys. De tar avstamp i språkets roll för formandet av verkligheten. Viktiga begrepp här är diskurs och argument som båda förklaras utförligare i teorikapitlet, liksom fler relevanta teoretiska begrepp. Senare i uppsatsen kommer även de fokusområden som presenteras att förklaras närmare. Men för läsbarhetens skull ges en kort introduktion av hur jag förstår och använder begreppen även här. Medie- och informationskunnighet, förkortat MIK, är en av skolbibliotekets huvuduppgifter. Enligt Statens medieråd är MIK förmågan att söka och värdera information och att förstå mediers roll i samhället. Det innefattar både källkritik och källtillit men är ännu bredare än dessa begrepp. MIK kan förstås som en digital läsoch skrivkunnighet som är nödvändig för alla medborgare, både i utbildningen och i övriga livet. Det är en förmåga som är nödvändig hos medborgarna i ett demokratiskt samhälle. 2 Skolbibliotekets betydelse för MIK på skolorna har 2 Statens medieråds webbplats > MIK Sveriges kunskapsbank > MIK Sverige > Vad är MIK? 7

8 uppmärksammats mer under de senaste åren. MIK i skolan har förtydligats i läroplanerna och i samband med det även skolbibliotekets roll i detta. 3 Skolbibliotekets andra huvuduppgift är det läsfrämjande arbetet. Detta kan ske både i själva lokalen genom att uppmärksamma böcker och bjuda in till läsning, men också i aktiv klassrumsundervisning där skolbibliotekarien bjuds in till bokprat eller liknande. Något som också behandlas mycket i den här uppsatsen är frågan om bemanning av skolbibliotek. Med bemanning åsyftas bemanningsgrad, alltså hur många procent en person arbetar, hur många som bemannar ett skolbibliotek samt vilken kompetens personen som arbetar på skolbiblioteket har. Kompetensen har framförallt att göra med vilken utbildning och examen personen har. Kompetensbegreppet blir också relevant i diskussionen om samarbete. I utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning behandlas både samarbete och samverkan. I min uppsats diskuteras endast samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare, rektor och skolledning. Samarbetet är en grund för att skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs. Samverkan kan vara till exempel när folkbibliotek används som skolbibliotek om skolan saknar ett eget, det kan även syfta till samverkan på regional eller kommunal nivå. Samverkan är en viktig faktor i skolbiblioteksfrågan, men det är inte avgörande för dess dagliga arbete så som samarbete är. Disposition Uppsatsen är disponerad så att först ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur uppsatsämnet valdes och en kort bakgrund till Skolbibliotek för bildning och utbildning, som presenteras närmare i materialredovisningen. Därefter följer kapitlet om tidigare forskning, där jag presenterar ett urval av forskning jag uppfattar vara relevant för uppsatsämnet. I det efterföljande kapitlet redovisar jag de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna som används för att analysera materialet. Det följs sedan av en materialredovisning där jag presenterar utredningen och det övriga materialet mer ingående samt hur urval och insamling gått till. Därefter följer ett resultatkapitel där jag redovisar undersökningen av empirin. Sedan följer en diskursanalytisk slutdiskussion som behandlar analysen av de framträdande diskurserna och slutsatserna. Uppsatsen avslutas med en kort sammanfattning. 3 Kungliga biblioteket (2017a), s

9 Bakgrund I det här bakgrundskapitlet dyker jag kort ner i några av de historiska punkter som format skolbibliotekslandskapet samt hur det lett fram till utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Därefter avslutar jag med en kort reflektion om mitt intresse för ämnet och hur det resulterat i den här studien. Inblick i utredningens bakgrund I Värdet av skolbiblioteket från Kungliga biblioteket 2019 beskriver Pamela Schultz Nybacka hur Valfrid Palmgren var en pionjär inom folkbiblioteksrörelsen. Palmgren var en stark kraft i att få folkbiblioteken att bli mer tillgängliga genom generösare öppettider, att låta besökare röra sig fritt och att lånandet av böcker skulle vara gratis. Hon var också medskapare av det första barn- och ungdomsbiblioteket. 4 Palmgren förespråkade också skolbibliotekets betydelse i förarbetena till den liberalkonservativa biblioteksreformen. 5 I samband med den statliga skolans avskaffande i början av 1990-talet försvann också den sammanbindande syn på kultur, lärande och bildning som rådde under 1980-talet. 6 Skolbibliotekets ställning i lagen och i praktiken blev allt svagare. I den nuvarande skollagen beskrivs hur skolbiblioteket är något som elever ska ha tillgång till, men inte mer specifikt än så. Schultz Nybacka refererar till Louise Limberg som beskriver hur skolbiblioteken har pendlat mellan skolpolitik och bibliotekspolitik och fortfarande gör det. 7 Detta gör att skolbiblioteken får en ambivalent grund. Idag saknar hälften av alla elever i Sverige tillgång till bemannade skolbibliotek. 8 Tillgången till skolbibliotek är inte likvärdig, vilket påverkar jämbördigheten i utbildningen för Sveriges elever. Intresset för läsning minskar, och i Sverige går den negativa utvecklingen snabbare än i övriga länder. 9 Samtidigt finns en mängd forskning, erfarenheter och statistik som pekar på skolbibliotekets betydelse för elevers förbättrade studieresultat och måluppfyllelse. Det visar att skolbiblioteket, förutom att få elever att prestera bättre, också bidrar till skolans värdegrund genom att erbjuda en lugn miljö och studiero. I de fall där skolbiblioteken är bemannade finns också en trygg vuxen som kan inspirera till läsning utan att ge elever prestationskrav eftersom skolbibliotekarierna inte sätter betyg. 4 Hansson (2012), s Kungliga biblioteket (2019), s Kungliga biblioteket (2019), s Ibid. 8 Fridolin ( ), föreläsning. 9 Ibid. 9

10 I november 2019 kom direktiven för den statliga utredningen som syftade till att stärka skolbiblioteken. Utredningen skulle kartlägga skolbibliotekets situation och föreslå åtgärder för att möjliggöra en likvärdig tillgång till skolbibliotek för Sveriges elever. 10 Många involverade i skolbiblioteksfrågan såg med entusiasm på utredningen och med en förhoppning om att skolbibliotekets värde som var känt för vissa, skulle bli en erfarenhet för alla och förtydligat i lagen. Utredningen blev försenad, det delbetänkande som den här uppsatsen utgår ifrån presenterades i januari och är den första delen. Redovisningen av den andra delen som ska behandla läromedel, blev uppskjuten och ska i skrivande stund redovisas den 15 augusti I Värdet av skolbiblioteket citerar Schultz Nybacka statsminister Stefan Löfvéns ord i regeringsförklaringen i januari Där nämns skolbibliotek, inte under utbildningstemat men istället senare, i delen om demokrati, kultur och idrott. Löfvén själv påminner om Astrid Lindgrens ord om att barn som läser skapar mirakel. Han skriver att hon har rätt och säger med detta att skolbiblioteket ska få fler utbildade bibliotekarier, så att fler barn får skapa mirakel. 11 Det är ofta skolbibliotek beskrivs i liknande ordalag. Det beskrivs som en instans möjlig till förändring, en verksamhet som med demokratiska värderingar erbjuder tillgång till kultur, trygghet och utforskande samtidigt som det höjer elevers studieresultat. Det verkar således som ett framgångskoncept. Under min utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap fick jag genomföra en praktik på ett gymnasiebibliotek. Jag hade redan tidigare fått upp ögonen för skolbibliotek och genom denna erfarenhet väcktes min nyfikenhet. Min praktik genomfördes på ett skolbibliotek med två heltidsanställda skolbibliotekarier, vilket fick mig att reflektera över de skolbibliotek jag mött tidigare i livet. Det blev slående uppenbart att den varierande upplevelse av skolbibliotek jag haft, är densamma bild som blir synlig i forskning och statistik. Utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning presenterades samtidigt som jag skulle välja uppsatsämne, vilket gjorde att valet var givet för mig. Genom att undersöka utredningen kunde jag fördjupa mig i skolbibliotekens situation i Sverige och dessutom undersöka de lösningar som skulle presenteras i utredningen. Genom att analysera hur skolbiblioteket formuleras i utredningen kan jag ta reda på vad som kännetecknar ett skolbibliotek och vad som förväntas av verksamheten och personalen. 10 Regeringen (2019), Stärkta skolbibliotek och läromedel [ ]. 11 Kungliga biblioteket (2019), s

11 Tidigare forskning I det här avsnittet presenteras ett urval av forskning från det biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet som är relevant för undersökningen. I och med att det finns en stor mängd forskning om skolbibliotek kommer endast utvalda delar att redovisas här. Det jag riktat in forskningsöversikten på är de texter som behandlar skolbiblioteket som verksamhet eller skolbibliotekariens roll. Med skolbibliotekets verksamhet åsyftas framförallt skolbibliotekets huvuduppgifter; läsfrämjande och MIK. Relevant forskning behandlar också bemanningsfrågan och samarbetsfrågan. För att avgränsa mig ytterligare är den främsta forskningen som presenteras från 2011 och senare. Detta beror på att den läroplan som antogs 2011 (Lgr11) nämnde skolbibliotek och hur den verksamheten bör se ut. 12 Läroplanen har därför varit formgivande för hur skolbiblioteket ser ut idag och därmed den bild som presenteras i Skolbibliotek för bildning och utbildning. Genom att redovisa forskning efter 2011 menar jag att beskriva ett uppdaterat forskningsläge relevant för uppsatsens ämne. Forskningsläget är centrerat kring svensk forskning, men relevant internationell forskning presenteras också. Majoriteten av den internationella forskningen är publicerad efter 2011, men undantag för en text som fortfarande är relevant. Förutom akademisk forskning anser jag det också relevant att infoga handboksliknande texter då de synnerligen beskriver skolbibliotekets verksamhet. De presenteras här, och inte i materialkapitlet, eftersom de knyter an till forskningen. De texter som redovisas är uppdelade i ordningen att först presenteras övergripande forskning om skolbiblioteket, därefter följer de rapporter som agerar underlag för den nationella biblioteksstrategin och som är relevanta för skolbibliotek. Detta följs av forskning som riktar in sig på skolbibliotekets huvuduppgifter, därefter kommer forskning som lägger fokus på skolbibliotekariens roll. Övergripande forskning om skolbiblioteket Anna Hampson Lundh & Louise Limberg presenterar i artikeln Det svenska skolbibliotekslandskapet: Styrning, institutioner och intressenter i forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap (2013) de fenomen som utgör och påverkar skolbibliotekslandskapet. Genom att belysa detta vill författarna närma sig skolbiblioteket som institution. 13 I texten jämför de den diskursiva kampen om skolbiblioteket med Åse Hedemarks avhandling från 2009 där hon analyserar de 12 Skolverkets webbplats > Undervisning > Grundskolan > Läroplan och kursplaner för grundskolan > Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. 13 Hampson Lundh & Limberg (2013), s

12 diskurser som format och formar folkbiblioteken i Sverige. 14 Den diskursiva kampen går ut på att olika intressenter försöker med språket som redskap, formulera vad ett skolbibliotek är och få den formuleringen att bli den självklara tolkningen. Hampson Lundh & Limberg undersöker vilka formuleringar, definitioner och tolkningar som blir synliga. Den då aktuella debatten visar sig ha några konkreta teman bemanning, skolbibliotekariens pedagogiska kompetens samt definitioner av skolbiblioteket. 15 Vad som dock inte är synligt enligt författarna, är vilken yrkesgrupp som egentligen är främst lämpad att arbeta i skolbiblioteket samt elevernas perspektiv. Mer om detta i uppsatsens resultatdel. Ett problem för skolbibliotek anses vara den bristfälliga definitionen i lagen. I artikeln Vad kännetecknar ett skolbibliotek (2013) undersöker Louise Limberg och Anna Hampson Lundh 16 hur skolbibliotek har karakteriserats i både samtida och historiska diskussioner. De varierande tolkningarna av skolbibliotek som synliggörs lyfter frågan om en definition av skolbiblioteket. Författarna ser att de flesta definitioner är enade i att ett skolbibliotek ska tillhandahålla ordnade samlingar av medier och användbara sökverktyg. Vad som skiljer dem är dock ifall personal eller bemanning inkluderas. Limberg och Hampson Lundh skriver dock att skolbiblioteket som pedagogiskt redskap går hand i hand med ett verksamhetsfokus, inte ett fokus som enbart är inriktat på fysiska resurser. Verksamheter förutsätter också att skolbiblioteket är bemannat. 17 Det blir därmed tydligt att skolbibliotek uppfattas ha två huvuduppgifter; stöd och stimulans till läsning och språkutveckling samt handledning och undervisning i informationssökning. 18 Idag styrs undervisning och lärande av konstruktivistiska teorier, som ser lärandet som aktivt och meningsskapande. Genom att lämna det passiva mottagandet av information har den pedagogiska undervisningen transformerats från katederundervisning till dagens elevcentrerade arbetssätt. 19 Skolbiblioteksverksamheten framstår som givande för ett sådant arbetssätt. Sofia Malmberg har skrivit Skolbibliotek som pedagogisk investering (2017) där hon fördjupar sig i den samtida skolbiblioteksdebatten. Där undersöker hon vad som behövs för att skolbiblioteken ska användas på bästa sätt och bidra med ökad måluppfyllelse. Boken ska ses som ett inlägg i debatten och riktar sig till yrkesverksamma som arbetar i eller med skolbibliotek på kommunal, regional och nationell nivå. En av bokens slutsatser är att även om skolbiblioteket ensamt inte verkar innebära en större förändring i måluppfyllandet, så är skolbibliotek som präglas av gott samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare framgångsrika i att höja elevers 14 Hedemark (2009). 15 Hampson Lundh & Limberg (2013), s Författarnamnen står i omvänd ordning för att förtydliga att det är två olika artiklar från samma år som presenteras. 17 Limberg & Hampson Lundh (2013), s Limberg & Hampson Lundh (2013), s Limberg & Hampson Lundh (2013), s

13 studieresultat. Det visar sig även att de skolbibliotek som bemannar fackutbildade skolbibliotekarier har fler elever som läser på fritiden. 20 Skolbibliotek som påverkar elevers skolupplevelse är inte ett fenomen unikt för Sverige. Georgios Bikos, Panagiota Papadimitriou och Georgios A. Giannakopoluos har undersökt skolbibliotekets inverkan i en grekisk kontext, specifikt efter krisen School libraries impact on secondary education: A users study (2014) redogör för både lärare och elevers något skilda uppfattningar om skolbibliotekens påverkan i skolor i Grekland. Artikeln inleder med att ta upp skolbibliotekets positiva effekter som framkommit i många tidigare studier. I den här studien är resultatet dock något mer komplext. Artikeln utforskar användarnas uppfattning om skolbibliotekets förmedling och inverkan på lärande utifrån den grekiska kontexten. 21 Flera andra studier visar på hur skolbibliotek har en positiv effekt på alla elever, oavsett bakgrund och hur utsatta elever framförallt verkar gynnas av skolbiblioteket. Men de sociala faktorer som råder i den grekiska kontexten gör uppfattningen delad. I artikeln beskrivs hur skolbibliotek absolut har en positiv effekt, men den är inte lika tydlig och uppfattas inte av eleverna. 48 procent av tillfrågade elever menar att skolbibliotek har en stor positiv effekt på deras prestationer i skolan, medan 52 procent menar att det påverkar lite grann eller inte alls. Hos lärarna å andra sidan, svarar 80 procent att de uppfattar att användningen av skolbiblioteket har en tillräcklig, stor eller väldigt stor positiv effekt på elevernas prestationer. 22 Vidare diskuteras huruvida lärarnas upplevelse kan härstamma från ett önsketänkande eller vision att nå upp till och varför uppfattningen om skolbibliotek kan se ut som den gör. Artikeln är intressant eftersom den tar upp elevernas syn på skolbibliotek, ett perspektiv som ofta hamnar i skymundan. Det är även intressant att se hur den grekiska kontexten kan vara en påverkande faktor för varför uppfattningarna om skolbibliotek är så pass delade. För att överföra slutsatserna i en svensk kontext kan forskningen bidra med en förståelse för hur sociala omständigheter påverkar skolbiblioteksanvändningen samt hur skilda uppfattningar elever jämfört med lärare kan ha. Det blir en påminnelse om vilka som gynnas främst av skolbibliotek och hur de här användarna ska få upp ögonen för det. Det finns även flera masteruppsatser skrivna om skolbibliotek. Jenny Thunholm undersöker vilka diskurser som blivit synliga i samtida diskussioner om bemanning och kompetens i grundskolebibliotek, samt hur dessa kan jämföras med diskurserna i samma ämne från I sin masteruppsats Adekvat kompetens i skolbiblioteket: En diskursteoretisk textanalys av offentliga diskussioner om bemanning av grundskolans bibliotek (2016) kommer Thunholm fram till att den övergripande diskursen som syns är vad Thunholm kallar Skolbiblioteksdiskurs som poängterar behovet av att tillföra kompetent bemanning till skolbiblioteket. De samtida diskurserna bryts ner i mindre diskurser, där Dagens skoldiskurs fokuserar på pedagogik 20 Malmberg (2017), s Bikos, Papadimitriou och Giannakopoluos (2014), s Bikos, Papadimitriou och Giannakopoluos (2014), s

14 och Dagens biblioteksdiskurs främst fokuserar på läslust och litteratur. Därtill kommer Diskursen om kompetensteamet som markerar behovet av flera yrkesgruppers kompetens. I materialet från 1970 framkommer diskurser som ställer lärarens och den fackutbildade bibliotekariens kompetenser mot varandra, samtidigt som en ytterligare diskurs om vikten av samarbete också blir synlig. Thunholm kommer fram till att de samtida diskussionerna framhåller kompetensen hos biblio-otekarien mer än de äldre. En slutsats Thunholm drar är att den fackutbildade bibliotekariens kompetenser framstår som värdefulla, men anses ofta behöva kompletteras med kunskaper som ofta finns hos lärare, t.ex. pedagogik, didaktik eller barn- och ungdomslitteratur, för att de till fullo ska möta kompetensbehovet som förmedlas. 23 Nationell biblioteksstrategi Nedan följer verk som agerar som underlag till den nationella biblioteksstrategin som Kungliga biblioteket fick i uppgift av regeringen att presentera presenterade Kungliga biblioteket en forskningsöversikt författad av Cecilia Gärdén som även den ingår i den nationella biblioteksstrategin. Forskningsöversikten Skolbibliotekets roll för elevers lärande: En forsknings- och kunskapsöversikt år skrevs med syfte att undersöka och diskutera nationell och internationell forskning om skolbibliotek som publicerats mellan 2010 och De teman som framkommer är liknande de som presenteras i SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. De är bland annat samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare, lärares bristande kunskap om skolbiblioteket och skolbibliotekets betydelse för läsfrämjande arbete som ibland överskuggar medie- och informationskunnighet. 25 Forskningen visar att skolbiblioteksfrågan är laddad och i många texter uttrycks en frustration. Frågan som ställs är hur många goda exempel om skolbibliotek som krävs för att få till fungerande och likvärdiga skolbibliotek. 26 En del i uppdraget om en nationell biblioteksstrategi var att Kungliga biblioteket skulle genomföra en omvärldsanalys. I Den femte statsmakten (2017) presenterades den med syftet att kartlägga och beskriva utmaningar och möjligheter för biblioteken. 27 I kapitlet Skolbiblioteken. En lagerlokal eller pedagogisk resurs? av Stefan Pålsson diskuteras bland annat skolbibliotekets pedagogiska funktion. 28 Utifrån såväl nationell som internationell forskning diskuterar Pålsson skolbibliotekets pedagogiska uppdrag och hur detta kan implementeras i praktiken. Kungliga biblioteket har framtagit flera rapporter och forskningsöversikter gällande skolbibliotek kom Värdet av skolbibliotek: En verksamhet för hållbar utveckling och bildning, författad av Pamela Schultz Nybacka. Rapporten är 23 Thunholm (2016), s Kungliga biblioteket (2017b), s Kungliga biblioteket (2017b), s Kungliga biblioteket (2017b), s Kungliga biblioteket (2017a), s Pålsson (2017), s

15 sprungen ur den bristande tillgång till skolbibliotek som finns för Sveriges elever. I rapporten beskrivs hur majoriteten av eleverna saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. 29 Rapporten arbetar utifrån tre olika områden i skolbiblioteket, som är: 1. Organisation, styrning och samverkan, 2. Pedagogiskt arbete (inkl. källkritik, MIK, etc.), som tillsammans ger de grundläggande förutsättningarna för 3. Elevens resultat och måluppfyllelse. 30 Målet för skolbibliotekets arbete är elevens resultat och måluppfyllelse. Punkt 1 och 2 är de tillvägagångssätt som skolbiblioteket kan arbeta med för att nå dit. Rapporten undersöker skolbibliotekets betydelse för elevers lärande och måluppfyllelse, med ett fokus på bemanning. Den behandlar flera av skolbibliotekets uppgifter, men grundfrågan i rapporten är bemanning. Under 2019 överlämnades den nationella biblioteksstrategin till regeringen. 31 Värdet av skolbibliotek agerar underlag till den gällande skolbiblioteksfrågan. Skolbibliotekets huvuduppgifter Artikeln Skolbibliotek och läsfrämjande: Tre problemområden av Mats Dolatkhah (2013) tar upp skolbiblioteksforskning i relation till barns och ungas läsning. 32 I texten påtalas skolbibliotekets roll för att främja läsning genom att erbjuda ett utrymme som i högre grad kan erbjuda läsning fri från krav, jämfört med klassrumsläsningen. Detta är ett tema som återkommer även senare i uppsatsen. Dolatkhah beskriver även hur skolbibliotekarierna genom att erbjuda en litteraturtillgång kan presentera identifiering och självbekräftelse för ungdomar som tillhör utsatta grupper. Genom att skolbiblioteket kan erbjuda litteratur som innehåller teman som HBTQ eller olika etniciteter, kan elever som är i behov få en positiv upplevelse och tröst av skolbiblioteket och litteraturen. 33 Helena Francke och Cecilia Gärdén ägnar artikeln Forskning om informationskompetens i skolsammanhang (2013) till just det. Forskningen visar hur utbildningsfokuset har lämnat idealet av att memorera text, och istället är inriktat på att elever ska kunna välja, bedöma, granska och förstå information och text. 34 Det är blir allt viktigare i takt med den ökade mängden information som florerar i samhället och är en viktig kunskap både för skolan och för livet i stort. Vad som också blir tydligt är att läran om informationskompetens också kräver att eleverna får handledning; ofta kan lärare underskatta svårighetsgraden i uppgifterna de 29 Kungliga biblioteket (2019), s Kungliga biblioteket (2019), s Kungliga biblioteket (2019), s Dolatkhah (2013), s Dolatkhah (2013), s Francke & Gärdén (2013), s

16 presenterar för eleverna. 35 En slutsats blir att det är frågeställningen om hur skolbiblioteket används och hur skolbibliotekarier och andra pedagoger arbetar med eleverna om informationskompetens som utgör den verkliga skillnaden. Saiyidi Mat Roni & Margaret Kristin Merga har i en artikel från 2019 utforskat hur yttre och inre (extrinsic and intrinsic) variabler påverkar barns läsning och attityder till läsning. 36 Kontexten från studien är Australien, men resultatet är jämförbara och liknar de resultat som bl.a. PISA visar för svenska elever. Yngre personer läser allt färre böcker. Artikeln fokuserar framförallt på engagemanget för läsning och hur det påverkar attityder och frekvensen av läsning. Tidigare forskning visar att t.ex. kön och ålder är variabler som påverkar läsfrekvensen, men den här studien visar även att tillgång till ett (skol)bibliotek är en stark påverkande faktor. Skolbiblioteket kan bidra till läsengagemang genom att uppmuntra andra påverkande faktorer som artikeln tar upp, framförallt att hjälpa elever förstå vikten av läsning. Studien visar att barn som förstår vikten av läsning är två gånger så troliga att läsa varje dag, jämfört med barn som inte har det synsättet. 37 Även om studien utgår från australiensiska barn så är undersökningen och slutsatserna jämförbara och överförbara till en svensk kontext. Slutsatserna är således viktiga för det svenska skolbiblioteksfokuset. Barns agens och egna val gällande läsning diskuteras också i en artikel av Alice Reedy och Roussel De Carvalho från En skola i östra London undersöks närmare då deras skolbibliotek tydligt fokuserat på elevfokus och att låta eleverna vara med i designen och utformandet av biblioteket. Forskning som visas i studien behandlar hur de flesta barn hellre läser hemma än i skolan. Detta beror på läsmiljön, det är lugnare och tystare hemma. Det visar sig också att många barn inte uppskattar läsning i skolan eftersom de upplever att de inte får välja böcker fritt. De måste också prestera, och känner sig övervakade. Studien tar upp två faktorer som är viktiga för att barn ska läsa: Barns agens och val av läsmaterial samt läsmiljö. Skolbiblioteket i östra London blev välanvänt och en succé på skolan, eftersom personalen tränades i att bibehålla en tyst och lugn miljö och det fysiska biblioteksrummet fokuserade på fysisk komfort. 39 Artikeln kan användas för att bättre förstå bakomliggande faktorer för barns läsning samt hur läsningen kan uppmuntras. Den kan också användas som inspiration för skolbibliotekets arbete och utformning. Dr Ross J Todd diskuterar i en artikel från USA läsningens betydelse. I artikeln från 2006 kommer Todd fram till slutsatsen att skolbibliotekarier bör fokusera mer på kunskap än på information och att skolbibliotekets pedagogik bör utformas efter detta. 40 Artikeln From learning to read to reading to learn: School libraries, literacy and guided inquiry redogör just för övergången från att lära sig läsa till 35 Francke & Gärdén (2013), s Roni & Merga (2019). 37 Roni & Merga (2019), s Reedy & De Carvalho (2019). 39 Reedy & De Carvalho (2019), s Todd (2006). 16

17 läsningen som ett sätt att tillskansa sig kunskap. Todd diskuterar hur skolbibliotek är en värdefull del i elevers läsningskultur, men att det finns en risk att de skolbiblioteksaktiviteter som utformas i läsningssyfte är passiva sådana. Han skriver att det är kunskap som kan lida när läsningen får lida. Skolbibliotek bör fokusera på aktiviteter som är mer aktiva och får igång elevernas läsengagemang. Det kan vara diskussioner eller kreativa bloggar och bokcirklar för att nämna några. Artikeln kan användas för att se hur skolbibliotekets verksamhet beskrivs i forskningen samt bidrar med ytterligare en vetenskaplig tyngd om läsningens vikt. Medie- och informationskunnighet har analyserats närmare i Joy Sandbergs magisteruppsats Skolbiblioteket som pedagogisk resurs inom MIK från Utgångspunkten var att analysera samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare i relation till MIK och hur skolbiblioteket kunde användas pedagogiskt i ämnet. Sandberg analyserade samarbetet utifrån Patricia Montiel-Overalls samarbetsmodeller, som även Skolbibliotek i bildning och utbildning tar upp och därför kommer presenteras närmare längre fram i uppsatsen. Sandberg tar reda på flera faktorer som är begränsande och möjliggörande. Tidsbrist, överbelastning, brist på resurser och utvärdering samt motstånd bland lärare var begränsande faktorer. Faktorer som var givande var bland annat kommunikation, organisering samt engagemang hos rektor. 41 Sandbergs uppsats blir ett inlägg som visar vikten av samarbete i hela skolbiblioteksverksamheten, här exemplifierat i arbetet med MIK. Skolbibliotekariers specifika informationskompetens diskuteras vidare i en amerikansk artikel skriven av Briana Hovendrick Francis och Keith Curry Lance Artikeln diskuterar en studie som genomförts i Colorado och Idaho i USA, där fokus ålagts LMS librarians eller library media specialists. Förutom att fånga upp värdet av skolbibliotekarier överlag för studieresultaten så fokuserar artikeln på hur kvalificerade, utbildade bibliotekarier är specialister inom den media som används i skolan. När den kompetensen fångas upp och används korrekt kan skolbibliotekarien agera för att öka elevernas informationskunnighet och ses som kompetenta teknologiinstruktörer på skolan. Det skulle gynna både bibliotekarierna som får arbeta för att lyfta upp sin egen profession men också skolan i helhet, eftersom andra pedagoger kunde få upp ögonen för bibliotekariernas kompetens inom IKT (informations- och kommunikationsteknik). När kvalificerade bibliotekarier arbetar med sin specialitet inom media och kommunikation höjs standarden på skolan. För att det ska fungera behöver lärare bli medvetna om skolbibliotekariens kompetens samt engagera sig i samarbete, samtidigt som bibliotekarier själva måste vara medvetna om och advocera för sin egen kompetens. 43 I Annika Anderssons masteruppsats från 2019 får eleverna komma till tals i frågan om huruvida de anser att skolbiblioteket hjälper deras studier. Fokus ligger på MIK och läsning men även skolbiblioteket som lokal tas med i beaktning. 41 Sandberg (2018). 42 Francis & Lance (2011). 43 Francis & Lance (2011), s

18 Undersökningen riktas in mot de skolbibliotek som blivit tilldelade utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Det visar sig att majoriteten av eleverna uppskattar både den kompetens som skolbibliotekarierna bidrar med och miljön som finns i skolbibliotekslokalen. De ansåg att skolbibliotekarierna var mer behjälpliga i informationskunnighet och läslust (framförallt att hitta böcker de uppskattade) än läsning och lässtrategier. 44 Skolbibliotekariens roll I Bibliotekarien som medpedagog eller Varför sitter det ingen i lånedisken? (2014) undersöker Sofia Malmberg och Teo Graner hur skolbiblioteket kan integreras mer som pedagogisk verksamhet i skolan. Boken är en handbok syftad till att inspirera både allt från bibliotekarier till politiker med skolansvar. I den reflekteras det över skolbibliotekets situation och hur det kan bli en pedagogisk resurs, samt skolbibliotekariens roll och vilket ansvar denne behöver ta för att möjliggöra ett pedagogiskt samarbete. Det presenteras också lektionsplaner för den läsare som vill ha konkret hjälp i lärandet. Skolbibliotekariens ansvarsområden framstår som många och i den här boken blir det tydligt hur skolbibliotekarien aldrig kan vila från nätverkandet och måste anstränga sig genom att underlätta för lärarna och då påskina den egna kompetensen. 45 Skolbibliotekariers förutsättningar och arbete är en emellanåt osäker situation, som inte är unik för Sverige. I en artikel från USA 2018 djupdyker Keith Curry Lance och Debra E. Kachel in i skolbibliotekariens situation. 46 Why school librarians matter: What years of research tell us undersöker just varför skolbibliotekarier spelar en signifikant roll i skolscenen. Artikeln sammanfattar tidigare forskning om skolbiblioteket och redogör för en studie som undersökt skolbibliotekets inverkan i 26 olika stater. Resultaten visade att skolbibliotekarier har en positiv inverkan på elevers studieresultat. När en kvalificerad, heltidsanställd bibliotekarie var närvarande syntes ett positivt samband med elevers resultat på standardiserade tester om språk, läsning och skrivning. Den positiva effekten var oberoende av elevernas demografi och skolans karaktär i övrigt. Snarare så tydde resultaten på att elever som var i riskzonen för utsatthet och sämre skolresultat gynnades ännu mer av skolbibliotekariens närvaro än alla elever kombinerade. 47 Artikeln visade också på resultat som vid första anblick kan framstå som överraskande. En studie från Washington 2015 visade att närvaron av certifierade skolbibliotekarier också förbättrade yngre elevers matematikresultat. Andelen elever som gick ut med kompletta betyg, högre betyg i läsning och matematik var betydligt högre i skolor med välfungerande bibliotek och kvalificerade bibliotekarier. I själva verket var den största skillnaden i resultaten mellan skolor i fattiga områden som presterade högt, och skolor i fattiga 44 Andersson (2019). 45 Malmberg & Graner (2014), s Lance & Kachel (2018). 47 Lance & Kachel (2018), s

19 områden som presterade lågt, ett kvalitativt biblioteksprogram. 48 Artikeln diskuterar vidare vilka förutsättningar som behövs för att skolbibliotek ska kunna fungera som sådana positiva förändringsmekanismer. Förutsättningarna handlar framförallt om skolledares förväntan på att personalen ska samarbeta med biblioteket och att det ska finnas tydliga mål som skolbiblioteket kan arbeta mot. Skolbibliotek gör en markant skillnad för sårbara och utsatta elever. Den här amerikanska studiens resultat är jämförbara och överensstämmer med de slutsatser om skolbibliotek som även visas i forskning i en svensk kontext. Skolbibliotekarier behöver ofta själva visa upp sin kompetens och sitt arbete. Det här verkar stämma även internationellt. En artikel från Storbritannien utforskar skolbibliotekariens osynliga omhändertagande roll. Sue Shaper och David Streatfield diskuterar skolbibliotekariens pastorala roll, som blir synlig i en studie som egentligen undersökte något annat. Pastoral care, i kontexten uppfattad som en omhändertagande, omsorgsfull social roll är inte något som ingår i skolbibliotekariens officiella huvuduppgifter. I studien som Shaper och Streatfield tar upp tillfrågas skolbibliotekarier om deras yrken, i svaren framkommer då att den omhändertagande rollen genomsyrar hela skolbibliotekarieyrket. Det identifierades tre nyckelaspekter i skolbibliotekariernas bidrag för elevernas sociala utveckling: stöd för lärande, att upprätthålla en trygg och säker miljö samt att erbjuda individuellt stöd. 49 Majoriteten av de intervjuade skolbibliotekarierna såg den pastorala rollen som en signifikant del av sitt yrke. Till största delen skedde omsorgen genom att stötta och skapa positiva relationer med elever, kort sagt being there. 50 Men det kunde också ske genom att skapa en lämplig biblioteksmiljö som var lugn och välkomnande, separerad från klassrummen. Andra handlingar var läxhjälp eller att bidra till social inkludering och ökat självförtroende. 51 Artikeln fokuserar på att lyfta upp skolbibliotekariens omhändertagande sociala roll, samt undersöka huruvida skolledare vill stärka den rollen och tydligare integrera den i skolans strategi. Den pastorala rollen är ytterligare ett exempel på en roll skolbibliotekarien innehar, som sällan synliggörs i sin helhet. I artikeln School librarians in Sweden: A case study in change av Lesley S. J. Farmer (2018) gör Farmer en djupdykning i svenska skolbiblioteks situation utifrån de lagar och regler som styr. 52 Artikeln undersöker skolbibliotekens situation efter att skollagen och bibliotekslagen förändrades 2010 respektive Till stöd använder Farmer mycket av den forskning som tas upp i den här uppsatsen liksom SOU 2021:3 och slutsatserna överensstämmer med det som utredningen tar upp. Det är att bemanning inte tas upp i lagen som agerar kryphål och därför får bristfälliga skolbibliotek som följd. Det kan förändras genom att förtydliga detta men också 48 Lance & Kachel (2018), s Shaper & Streatfield (2012), s Shaper & Streatfield (2012), s Shaper & Streatfield (2012), s Farmer (2018). 19

20 på många andra vis som Farmer tar upp. Ett tydligare samarbete mellan lärare och skolbibliotek på initiativ från rektorn, att rektorn skapar en långsiktig plan för bibliotek och att det integreras i undervisningen och aktiviteter i skolan. 53 Studien diskuterar skolbibliotekets komplexa situation utifrån lagar och praktik och uppmärksammar att det finns ett förändringsbehov. Skolbibliotekets förändringsbehov kommer djupdykas i närmare i den här uppsatsen. Louise Lange har i en masteruppsats från 2019 undersökt skolbibliotekariers emotionella arbete. Genom kvalitativa intervjustudier tar Lange reda på hur skolbibliotekarierna utför emotionellt arbete i relation till elever, kollegor och chefer. Det mest framträdande emotionella arbetet visar sig ske i relation till lärare. Där måste skolbibliotekarier upprepade gånger hantera lärarnas bristande kunskap om skolbibliotekariens kompetens. Konsekvenser av detta blir att skolbibliotekarier inte får utöva sin egen kompetens och elever riskerar att inte få likvärdig tillgång till skolbibliotekets tjänster vilket i sin tur påverkar skolbibliotekariernas emotionella hälsa. 54 Uppsatsen är ett inlägg i frågan om skolbibliotekariens roll och vad som förväntas av hen. 53 Farmer (2018), s Lange (2019). 20

21 Teori och metod samt materialredovisning För att analysera uppsatsens material har jag använt mig av en kombination av diskursanalys och argumentationsanalys. Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips skriver att diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) 55. I en diskursanalys uppmärksammas dessa sätt och mönster för att sedan analyseras. Genom detta synliggörs hur något beskrivs diskursivt och således hur det formas i den språkliga världen och i förlängningen verkligheten. Argumentationsanalys innebär att urskilja hur en argumentation går till i en text genom att undersöka olika beståndsdelar av texten. Synliggörandet av hur något argumenteras om möjliggör att förstå vad som anses vara värdefullt i en viss fråga. Åse Hedemarks avhandling Det föreställda folkbiblioteket har varit till stor hjälp när jag utformat min analys av materialet. Hedemark genomför en diskursanalys i avhandlingen och utformar en modell. Se en djupare redogörelse nedan för denna modell och hur den kopplar an till den här uppsatsen. Grunden för Hedemarks teorier ligger i språket som representation, vilket även är en grund för den här uppsatsen. I uppsatsen används diskursanalys och argumentationsanalys för att undersöka hur språket formar och formuleras kring skolbiblioteket. Dessa analysmetoder tar reda på språkets roll och användning och hur det i förlängningen formar verkligheten. I det här kapitlet går jag djupare igenom uppsatsens teoretiska utgångspunkter där diskursanalys och argumentationsanalys står i fokus, samt hur dessa appliceras på uppsatsens empiri. Språkets roll i socialkonstruktionismen Hedemark beskriver som ovan nämnts hur grunden för de teorier hon valt ser språkets roll. Hon skriver hur dessa teorier är överens om att vårt språk inte neutralt avspeglar verkligheten utan spelar en aktiv roll i skapandet av den. 56 Detta antagande har sin grund i socialkonstruktionismen, som förstår verkligheten som socialt konstruerad samt att språket formar och skapar världen. En annan grundpremiss hemmahörande i socialkonstruktionismen är att all kunskap som ofta tas för given måste ifrågasättas. Det finns inga objektiva sanningar, konstruktionen av vårt språk och vår verklighet påverkas av omständigheter och kontext. Till exempel kan vårt filter genom vilket vi ser och tolkar verkligheten styras av vår sociokulturella position. 57 Att undersöka diskurser är ett sätt att dekonstruera verkligheten, ett sätt att 55 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Hedemark (2009), s Hedemark (2009), s

22 avkoda våra förgivettagna sanningar. I alla dessa kontexter skapas olika diskurser som kämpar om att vara den rådande diskursen, den rådande förståelsen om något. Diskursen är, som kommer redogöras för djupare strax, ett sätt att tala om världen. 58 På så vis är diskursanalysen lämplig för att systematiskt beskriva den kunskap vi intar, formar och förstår världen utifrån. Analysmetod Diskursanalys fungerar som både analys och metod, och det finns många sätt att genomföra analysmetoden på. För att definiera en avgränsning har jag vänt blicken mot det egna fältet biblioteks- och informationsvetenskap och tagit avstamp i Åse Hedemarks avhandling Det föreställda folkbiblioteket, där hon tar fram en modell av diskursanalysen hon applicerar på sitt material. 59 Hedemark använder diskursanalys för att undersöka vilka föreställningar som framträder om folkbibliotek i mediala biblioteksdebatter från 1970-talet till Modellen som Hedemark tar fram har jag tagit inspiration från för att därefter omforma så att den lämpar sig för min uppsats. Centrala begrepp har jag hämtat från Hedemark och Winther Jørgensen och Phillips formulering av Laclau och Mouffes diskursteori. Fler av dessa begrepp redogörs för i nästa avsnitt. Jag har även fått inspiration från Jenny Thunholms uppsats Adekvat kompetens i skolbiblioteket eftersom hon liksom jag använt sig av Hedemark men anpassat modellen efter det egna arbetet. 61 I analysens första och grundläggande steg har jag närläst materialet och tagit fasta på centrala argument som används för att beskriva skolbibliotekets roll och dess värde. Det kan vara tydliga argument som yrkar på ett tydligare fokus på skolbibliotek, men också mer subtila argument som framstår som en beskrivning av verksamheten. Därefter har jag identifierat viktiga, ofta värdeladdade begrepp som är återkommande i argumenten. Dessa syftar till verksamheten liksom skolbibliotekariens roll och visar ofta hur skolbiblioteket gör skillnad för skolan när det används och uppmuntras. Utifrån detta följer en undersökning som rör huruvida regeringens delbetänkande kommer med adekvata förändringsförslag för att målen som går att återfinna i diskurserna blir realiserbara. Till sist har jag sammanställt dessa i slutdiskussionen och undersökt hur de kan förenas i diskurser, vilka diskurser som synliggörs och vilka diskurser som skapas. Sammantaget ger detta en bild av synen på skolbibliotek och vad som kännetecknar dem. Detta är som synes en trestegsmodell och figurerar i uppsatsen som en hierarki där diskursen är övergripande och högst upp, för att sedan mynna ut i begrepp och 58 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Hedemark (2009), s Hedemark (2009), s Thunholm (2016), s

23 därefter argumentation. I praktiken har modellen varit en källa till behjälplig struktur i analysarbetet, även om delarna arbetats med i olika steg och ofta flutit ihop. Diskursanalys Sedan 1990-talet har diskursanalys fått ta allt större plats inom flera discipliner. Till följd av detta är diskursanalys nu ett fält som erbjuder en stor mängd varierande tillvägagångssätt för att applicera diskursanalysen i forskningsarbetet. Jag kommer att använda en diskursanalys som är en kombination av utvalda delar från Laclaus och Mouffes diskursteori som den presenteras av Winther Jørgensen och Phillips, samt den diskursanalys som Hedemark formulerar. Sammanblandningen av dessa presenteras närmare i följande avsnitt där jag går igenom centrala teoretiska begrepp. Först följer dock en djupare inblick i diskursanalysen överlag, där fler perspektiv än de ovan nämnda skrivs in för en vidare bild av diskursanalysens grunder. Det finns flera definitioner av diskursbegreppet som används på olika sätt. Ett sätt att använda det, som Hedemark hänvisar till, kommer från Stuart Hall: Discourses are ways of referring to or constructing knowledge about a particular topic of practice: a cluster (or formation) of ideas, images and practices, which provide ways of talking about, forms of knowledge and conduct associated with, a particular topic, social activity or institutional site in society. 62 Diskurser är sätt att tala om och forma kunskap om ett visst ämne, eller är meningar som associeras med en viss praktik eller aktivitet. Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips har skrivit boken Diskursanalys som teori och metod, en grundläggande och genomarbetad redogörelse för diskursanalysens olika delar. De definierar diskursen som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen). 63 Diskursanalys handlar om att utkristallisera och påvisa vilka diskurser som råder kring ett visst ämne eller inom ett fält. Genom att synliggöra det visas vilka värderingar och normer som är centrala i fältet och således mest framträdande. Diskurs kan ses som ett stort begrepp med lösa definitioner, men innehåller en förståelse om språket som strukturerat på olika sätt som påverkar vårt sätt att handla i olika sociala konstellationer. Analysen av detta blir diskursanalys. 64 Halls definition av en diskurs ligger nära Foucaults på många sätt. Filosofen Michel Foucault anses ha formgivit och lagt grunden för det diskursanalytiska fältet. I hans mening påpekas att diskurser inte stannar i tal utan lämnar spår i praktiken; diskurser påverkar alltså människors verkliga handlande. 65 Genom antagandet 62 Hedemark (2009) s. 31; Hall (1997), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Hedemark (2009), s

24 att samtalet om något påverkar agerandet blir diskursanalys ett bra filter för att analysera materialet och hur det kan påverka skolbiblioteken i både teori och praktik. Diskursens centrala begrepp Som nämnts ovan kan Foucault ses som en grundpelare i det diskursanalytiska fältet. Förmodligen har ingen haft sådan inverkan på diskursfältet som han har. Foucaults teorier är den centrala punkt från vilka alla olika inriktningar inom diskursfältet utgår ifrån. Det finns dock många andra som analyserat och bearbetat diskursen som forskningsfält. Två centrala personer är Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, som i sitt verk Hegemonin och den socialistiska strategin från 1985 utvecklar sin diskursteori. Hedemark tar avstamp i såväl Foucault och Laclau och Mouffe i sin avhandling, medan jag kommer använda mig av Hedemark samt Winther Jørgensen och Phillips som stöttning i det här teorikapitlet. Hedemark har ett gediget teorikapitel i vilket hon djupgående redogör för diskursfältets bakgrund och användningsområden. Winther Jørgensen och Phillips har skrivit närmast en handbok i diskursanalys och diskuterar flera aspekter och inriktningar inom fältet. Dessa pelare vars formuleringar sammanfattar diskursfältets breda variation är en god grund för mig att ta avstamp ifrån. I sina teorier har Michel Foucault framställt formationsregler för att utifrån en diskursiv formation analysera relationer mellan utsagor. Hedemark tolkar Foucaults definition av utsaga som att det innebär en enhet av tecken som är meningsbärande för förståelsen av analysobjektet. 66 Utsagor är grundstenar som bygger diskursen, diskursanalysen analyserar relationerna mellan dessa. I den här uppsatsen tolkas utsagorna som de argument som ligger till grund för begrepp och i förlängningen diskursen. En diskursiv formation skapas av en sammanställning av utsagor utifrån teman eller regler. Formationsreglerna består av begreppen objekt, subjektspositioner, strukturer samt begrepp och utgör alltså de teman som binder samman utsagorna till en diskurs. 67 Formationsreglerna har Hedemark använt som bland annat en strategi i sin analys. Objekt i Hedemarks studie är folkbiblioteken, det vill säga vad utsagorna handlar om och vad diskursen kretsar kring. 68 Subjekt uttrycker utsagor. Genom positionen subjektet besitter kan det mer eller mindre påverka diskussionen om något genom att få talutrymme. Dessa positioner som skapas avgör vilket inflytande en individ kan ha i en debatt om ett objekts definition. Individer talar utifrån de subjektspositioner som skapas av utsagorna. 69 Subjektspositioner i kontexten för den här uppsatsen kan alltså vara exempelvis Skolverkets position, alltså vad Skolverket säger om skolbibliotek. Strukturerna binder samman utsagor, i Hedemarks är den sammanbindande strukturen att alla utsagor utgörs av mediala 66 Hedemark (2009), s Ibid. 68 Ibid. 69 Ibid. 24

25 debattinlägg från en viss sammanhängande tidsperiod. 70 Strukturer som syns i den här uppsatsen är att alla utsagor rör sig inom skolbibliotekets förutsättningar och verksamhet samt under de senaste åren. Hedemark skriver att särskilda begrepp är nödvändiga för att binda samman utsagorna. 71 Här hänvisar hon till Laclau och Mouffe vars begrepp med relevans för min uppsats jag går igenom nedan. Winther Jørgensen och Phillips skriver att diskurser syftar till att definiera begrepp och göra begreppens innebörd uppenbar. Denna innebörd definieras av argumentationen som utsagorna uttrycker. 72 Hedemark använder sig av den här teorin när hon gör en tematisering av begreppen. Hon redogör för begreppen som är relevanta för hennes forskning, vilka här är folkbibliotekens verksamhet och roll. Hedemarks definition av dessa är lämpliga att överföra på mitt arbete, förutom att min uppsats undersöker skolbibliotek och inte folkbiblioteket. Hedemark definierar begreppen som följande: Verksamhet de förhållningssätt till det konkreta, praktiska biblioteksarbetet som utsagorna ger uttryck för. Roll de förhållningssätt till folkbibliotekets uppdrag och betydelse i ett större samhälleligt perspektiv som utsagorna ger uttryck för. Här ingår också starka legitimeringsargument för folkbibliotekens existens. 73 Dessa begrepp är återkommande genomgående i min uppsats material och undersökning och därmed är en definition på sin plats. Hedemarks beskrivning använder också jag för verksamhet och roll, även om min uppsats berör skolbibliotek och inte folkbibliotek. I Laclau och Mouffes diskursteori framtar de flera begrepp som förklarar teorin. I min användning av diskursanalys har jag valt att fokusera på några begrepp som är relevanta för den här undersökningen. Enligt Laclau och Mouffe får beståndsdelarna i en diskurs mening genom att sättas i relation till och avgränsas mot andra beståndsdelar. Rörelsen som är att få mening kallas för artikulation. Beståndsdelarna kan i den här diskursanalysen liknas vid begreppet utsagor som Hedemark tar upp. Som nämns ovan kan beståndsdelarna eller utsagorna i den här uppsatsen förstås som argument. Artikulationen är det som fixerar betydelsen av något och kan vara det som skapar en diskurs. 74 Eftersom diskurs är en fixering av något inom en viss domän blir nästa relevanta begrepp att beskriva det diskursiva fältet. 75 Det diskursiva fältet är alla betydelser av ett fenomen i diskursen i andra diskurser men som inte är betydelsen här. Det är vad diskursen avgränsar sig mot. 76 Detta är dock inte något orubbligt. Diskurserna är flytande, de formar och formas av språket. Diskurser kan 70 Ibid. 71 Hedemark (2009), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Hedemark (2009), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s

26 påverkas av det diskursiva fältet och ändra betydelse. Det här beskrivs i en diskursiv kamp. Med detta menas kampen om vilka diskurser som ska vara rådande, vilken som är den givna betydelsen av något. 77 Till sist ska begreppet hegemoni förklaras, som här används i hegemoniska interventioner. En hegemonisk intervention upplöser diskursernas struktur genom att upprätthålla en begreppsbetydelse. Detta sker genom kraft, som här särskiljs från makt. Kraft trycker undan andra betydelser som ändå är möjliga, medan makt utesluter dem. 78 Dessa begrepp är användbara för att förklara skolbibliotekets diskurser i den diskursanalytiska diskussion som förs sist i uppsatsen. Enligt det diskursanalytiska perspektivet påverkar språket hur verkligheten skapas. 79 Utifrån det kan de diskurser som urskiljs i materialet diskuteras utifrån ovan nämnda begrepp, vilket skapar en bild av skolbibliotekets kännetecken, förväntningar och förutsättningar. Argumentationsanalys Jag applicerar argumentationsanalys på mitt källmaterial för att få fram och utmärka argument och skäl som används för att belysa skolbibliotekets värde. Att undersöka argumentationen i Skolbibliotek för bildning och utbildning samt mitt andra material utifrån denna analys bidrar till att klargöra vad som anses vara viktigt i skolbiblioteksverksamheten samt i förlängningen hjälpa till att svara på frågan om vad som kännetecknar ett skolbibliotek. En argumentationsanalys innebär att närma sig en text genom att analysera hur den argumenterar för sin ståndpunkt. Jag har använt mig av Lennart Hellspongs Metoder för brukstextanalys där han går igenom argumentationsanalysens grunder, samt Argumentationsanalys färdigheter för kritiskt tänkande, av Gunnar Björnsson, Ulrik Kihlbom och Anders Ullholm. Den senare är en bok dedikerad till argumentationsanalys och bearbetar den således djupare än den förra. Syftet med en argumentationsanalys är att undersöka vilka skäl en text innehåller för en viss åsikt samt hur skälen förhåller sig till varandra. Det finns flera anledningar till att genomföra en argumentationsanalys och det syftar alltid till att kritiskt analysera texten. Genom argumentationen kan texten tolkas och visa hur författaren resonerat. Det finns två grundförutsättningar ett argument ska ha för att inneha hög beviskraft det ska vara både hållbart och relevant. 80 Om en undersökning visar att ett argument innehåller båda dessa kvaliteter kan det dock fortfarande vara svårt att ta ställning till det, eftersom vissa bra argument ibland kräver en viss kompetens 77 Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Winther Jørgensen & Phillips (2000), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s

27 eller kunskap. 81 Det är således viktigt att ta in och känna till kontexten argumentet rör sig inom. Enligt Björnsson, Kihlbom och Ullholm är argumentationsanalys ett centralt inslag i vetenskapligt tänkande. 82 De skriver att detta kan bero på vetenskapens huvuduppgifter, där en är att på ett strukturerat och åskådliggörande sätt forma välgrundade uppfattningar. Dessa tenderar att ofta vara sanna, och ett rimligt sätt att finna dem är genom att analysera argumenten för något. Det handlar helt enkelt om att skaffa tillräckligt med information för att avgöra en fråga; att genom undersökning av textens svaga och starka sidor kunna ta ställning till textens mening. 83 I Hellspongs redogörelse för argumentationsanalys erbjuder han 28 frågor att ställa texten och dessa frågor ligger sedan till grund för att utföra en argumentationsanalys. Jag redogör för en sammanfattad version av frågorna relevanta för uppsatsen nedan. Argumentationsanalysen består av att undersöka olika delar eller teman av textens argumentation. Hellspong listar dessa som argumentationsfråga, ståndpunkt, skäl, utgångspunkter och värdering. Argumentationsfrågan handlar om att undersöka vilken sakfråga texten vill argumentera för. Argumentationsfrågan kan analyseras utifrån om den är klar eller diffus, hur den närmar sig texten samt vilka mottagare texten riktar sig till. 84 Ståndpunkten analyseras bland annat utifrån dess kärna, om den går att uttrycka som en tes, om den har några inskränkningar eller om den är konstaterande, värderande eller föreskrivande. 85 Skäl är de anledningar som texten använder för att argumentera för sin sak. Dessa kan undersökas genom att fråga om skälen försvarar en tes eller prövar den öppet, vilka slags argument och övriga skäl texten innehåller, om argumenten är explicita eller implicita samt vilka argumentationsscheman skälen ingår i. 86 Utgångspunkterna är nödvändiga att analysera eftersom de lägger grunden för argumentationen och därmed vad skälen utgår ifrån. Detta blir avgörande för om argumentationen kommer vara relevant eller inte. Utgångspunkterna bör undersökas huruvida de är så pass självklara att de inte kräver någon djupare förklaring, om de är värderande och vilket perspektiv som premieras samt vilka sociala förutsättningar som krävs för skälen ska vara godtagbara. 87 Temat värdering handlar om att undersöka hur väl argumentationen är anpassad till mottagarna, om skälen är hållbara eller om skälen sammantaget gör tesen välgrundad. 88 Björnsson, Kihlbom och Ullholm skriver djupare om att tolka, värdera och återskapa andras argumentationer. En svårighet med detta är att kunna tolka vad en författare vill säga med sin argumentation, eftersom oklara formuleringar eller 81 Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Hellspong (2001), s Hellspong (2001), s Hellspong (2001), s Hellspong (2001), s Hellspong (2001), s Hellspong (2001), s

28 värdeladdade ord ibland kan vara förvirrande. 89 I och med den problematiken har författarna föreslagit att arbeta utifrån två viktiga principer. Den första principen syftar till att inte tillskriva författaren åsikter som det inte finns grund för att denna skulle anse. Det vill säga, det är argumentationen i författarens text som ska undersökas. Den andra principen kallas välvillighetsprincipen. Med detta menas att vid de tillfällen där argumentationen är svår att tolka och kan förstås på olika sätt, anlägga en förståelse av författaren som, i författarens ord, en någorlunda vettig person som uppriktigt försöker argumentera för den ståndpunkt som hen anser vara rimlig och bra. 90 Att arbeta på detta sätt utifrån ovanstående principer förklarar författarna som genomförandet av en beskrivande analys. Dessa tar dock tid, varför man sällan anlägger en beskrivande analys på en hel text utan bara på de stycken som är särskilt svåra att navigera. 91 Författarna redogör för fler steg att ta fasta på vid den beskrivande analysen. Det första steget är att hitta tesen, som ofta återkommer genomgående i texten men formulerad på olika sätt. Därefter bör man hitta argumenten. Ett behjälpligt knep här är att ta fasta på vilka särskilda ord som upprepas i argumentationen då dessa är ytterligare indikatorer på vad argumentationsförfattaren försöker säga. 92 Dessa argument kan sedan sammanfattas i olika argumentscheman, en kategorisering som lämpligast sker genom att ställa frågor till argumenten. Argument kan till exempel kategoriseras efter hållbarhet, pro-argument och contra-argument. Frågorna som ställs kan vara; vad eller vilket påstående som skulle styrka just det påståendet? Finns det något som indikerar att påståendet stämmer? Lyfts relevanta fördelar fram? Framförs en orsak? 93 Det är viktigt att dechiffrera argumentationen, att förtydliga oklarheter, neutralisera värdeladdningar och ersätta dessa med neutrala beskrivningar. 94 För att göra det hela ännu tydligare har Björnsson, Kihlbom och Ullholm tagit fram 7 tumregler att förhålla sig till för att genomföra en beskrivande analys. Tumreglerna går ut på att först få en uppfattning om textens helhet genom att läsa och markera viktiga stycken. Därefter ska förslag till tes(er) formuleras, detta ska vara tes(er) som är möjliga att finna i texten, försök att ordna argumenten i relation till tesen. Ett knep är att fråga sig om tesförfattaren skulle godta en negation av tesen, i sådana fall var inte tesen rimlig eller adekvat. Försök att arrangera argumentation i den ordningen som författaren presenterat den. Även om ett eget sätt kan verka mer effektivt för att stödja tesen, försök att efterlikna tesförfattarens eftersom målet är att ta fram en reell tolkning av författaren. Alla påståenden som skrivs av författaren behöver inte vara med i analysen, men däremot alla författarens argument. Argumenten bör ordnas så att argumentationen blir så enkel, naturlig och 89 Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s

29 övertygande som möjligt. 95 De tumregler som redovisats har jag antagit som just tumregler och eftersom en beskrivande analys tar tid har jag inte genomfört den steg för steg. Då argumentationsanalysen sammankopplas med diskursanalys i min uppsats, har jag fokuserat på vilka argument som synliggörs. Vilken tes texten driver är både uppenbart (skolbiblioteken är värdefulla och bör stärkas) och till viss del irrelevant för studien. Detta eftersom undersökningen går ut på hur skolbiblioteket beskrivs, inte på att det är en värdefull del av skolan som kan göra skillnad på flera olika områden. Det den beskrivande analysen bottnar i är att värdera andras argument. Med det menas att utifrån en analys kunna granska argumentationens beviskraft och vilken kraft pro-argumenten jämfört med contra-argumenten innehar. Samt undersöka hållbarheten och relevansen hos argumenten. 96 Som redan nämnts tar en beskrivande analys tid att genomföra. Objektet för min beskrivande analys är regeringens delbetänkande om skolbibliotek. Det ska förutom argumentationsanalys, också förenas med diskursanalys. Därför har jag inte använt argumentationsanalysen för att genomföra grundläggande argumentationsöversikter och argumentationsscheman. Istället har jag utgått från grundpremisserna och de sju punkterna här ovan som en slags tumregler för att närma mig Skolbibliotek för bildning och utbildning utifrån argumentationsanalysens vetenskap. Jag har i förarbetet till uppsatsen tagit fasta på hur argumentationen ser ut och sedan presenterat en sammanfattning av den i den empiriska undersökningen. Argumentationsanalysen används som ett delverktyg för att nå diskurserna i det avslutande diskurskapitlet. För en djupare genomgång av hur jag arbetat med argumentationsanalys och diskursanalys som både teori och metod, se avsnittet Analysmetod. Materialredovisning I den här uppsatsen är utgångspunkten, källmaterialet, SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. Utredningen kommer att presenteras närmare nedan, för att åtföljas av en redovisning av det övriga materialet. Det övriga materialet består av textinsamling från formella och informella forum. Konferensen Skolbibliotek 2021 och Skolverket agerar formella forum, medan Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) fungerar som ett mer informellt forum. NSG är visserligen en seriös grupp som spelar en stor roll i skolbibliotekspolitiken och är ansvariga för både utmärkelsen Årets skolbibliotek och Skolbibliotekets dag. Det kategoriseras dock som informellt här eftersom forumet är av bloggkaraktär och särskiljer sig från exempelvis Skolverket som är en statlig förvaltningsmyndighet. Med 95 Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s Björnsson, Kihlbom & Ullholm (2009), s

30 kombinationen av material är tanken att visa en bred bild av hur skolbiblioteket formuleras i utredningen samt hur det kan se ut i andra forum och verkligheten. Regeringens delbetänkande av skolbiblioteksutredningen I november 2019 presenterades de kommittédirektiv som ligger till grund för utredningen om skolbibliotek. Utredningen som helhet heter Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel (SOU 2019:04) och det första delbetänkandet, som är utgångspunkten för den här uppsatsen heter SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. Den andra delen, som ska behandla läromedel, förväntas presenteras i augusti SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning kommer fortsättningsvis i uppsatsen att benämnas som Utredningen. Utredningen, med versalt U, benämns så för att öka läsbarheten så att läsaren alltid vet vilken utredning som åsyftas och kan ta till sig texten utan att stanna upp. Enligt kommittédirektiven skulle Utredningen utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken för att ge alla elever en likvärdig tillgång till skolbibliotek. 97 Uppdraget var bland annat att föreslå hur skollagen kunde förtydligas och således utforma en form av definition och syfte för skolbibliotek. 98 Gustav Fridolin förordnades som särskild utredare, alla medverkande som sakkunniga, experter och sekreterare står namnlistade i förordet till Utredningen. 99 Utredningen resulterade i ett 462 sidor långt delbetänkande där tydliga lagförslag och bedömningar om skolbiblioteken presenteras. Områdena som Utredningen tar upp är bland annat bemanning, läsfrämjande, MIK, samarbete med lärare, rektor och skolledare, skolbiblioteksverksamhet i samverkan med folkbibliotek, kartläggning av utbildningarna inom biblioteks- och informationsvetenskap, kostnader och konsekvenser. De fyra förstnämnda är de områden som behandlas djupare i den här uppsatsen. Utredningen djupdyker i varje aspekt av skolbiblioteket genom att undersöka historien, den nuvarande situationen, möjligheter och konsekvenser samt författar utifrån detta bedömanden och lagförslag. Utredningens inledande sammanfattning är skriven utifrån följande rubriker: Elevers tillgång till skolbibliotek, Skolbibliotekarien har en central betydelse, Främja läsande och medie- och informationskunnighet, Skolbiblioteksverksamhetens integrering i undervisningen, Det systematiska kvalitetsarbetet, Samverkan med ett annat bibliotek kan vara en lösning, Målgrupper, Samordning på huvudmannanivå, Statistik och nationell uppföljning, Nationellt centrum för skolbiblioteksfrågor, Allmänna råd om skolbibliotek, Den regionala biblioteksverksamhetens betydelse och Bildning och utbildning. 100 Dessa rubriker är representativa för de teman som Utredningen går igenom. 97 Regeringen (2019), Stärkta skolbibliotek och läromedel [ ]. 98 Ibid. 99 SOU 2021: SOU 2021:3, s

31 Förutom dessa ämnen så framlägger Utredningen också bland annat förslag på hur stärkandet av skolbiblioteken ska finansieras samt förslag till ändringar i skollag och läroplaner. De teman som jag utgår från och analyserar med hjälp av diskursanalys och argumentationsanalys är bemanning, läsfrämjande, medie- och informationskunnighet, samarbete med lärare, rektor och skolledning samt hur skolbibliotekariens roll och arbetssituation beskrivs. Jag har valt dessa teman eftersom de behandlar både skolbibliotekets huvuduppgifter, vilka är arbete med läsfrämjande och medieoch informationskunnighet. De behandlar också de förutsättningar och förväntningar som finns på skolbiblioteket utifrån bemanning, samarbete och skolbibliotekariens yrkesroll. Genom att undersöka dessa teman ska jag ta reda på vilka diskurser som rör sig inom skolbiblioteksfrågan och hur Utredningen förhåller sig till dessa. På grund av det omfång av innehåll som Utredningen presenterar har jag behövt avgränsa mig till dessa teman. De andra områden som Utredningen behandlar är ur vissa aspekter lika viktiga som de teman jag valt. Men de utvalda områden jag analyserar ger sammantaget en bra representation av skolbibliotekets förväntningar och förutsättningar. Som nämnts tar analysen sin utgångspunkt i Utredningen och det är den som är huvudfokus för uppsatsens undersökning. Utredningen är en kartläggning och redogörelse för andra skrivelser om, statistik och erfarenheter av skolbibliotek. Vad som lyfts fram där är talande för skolbibliotekets situation, samtidigt som det är en redogörelse för det breda skolbiblioteksfältet. Eftersom det är ett brett arbete har jag avgränsat fokusområden samt samlat in ett mindre urval av övrigt material som behandlar skolbibliotek. Med detta fördjupas undersökningen och de aspekter som influerar skolbiblioteksområdet förstärks ytterligare. Det övriga materialet och urval Nedan följer det övriga materialet av formell och informell karaktär. Urvalet är begränsat eftersom Utredningen är huvudmaterialet i min uppsats och detta övriga material endast ska användas i jämförande syfte samt för att urskilja samma eller andra diskurser. På Skolbibliotekskonferensen 2021 hölls fem föreläsningar och där fann jag alla relevanta, således skedde inget urval ur de föreläsningarna. De artiklar och texter jag framtagit från Skolverket valdes utifrån två principer; dels skulle de vara relevant för skolbibliotekets verksamhet eller förutsättningar, dels skulle de vara tidsmässigt relevanta. Därför valdes texter som publicerats under de senaste åren. På Skolverkets hemsida sökte jag upp artiklar som framstod som relevanta, läste dem och gjorde ett urval av de artiklar som också var relativt nyligen publicerade. Samma principer gäller NSG och de blogginlägg jag tar upp från dem. På grund av det fokus som jag lägger på Utredningen är som sagt övriga materialdokument ett 31

32 mindre antal. Det här gör materialet överskådligt samtidigt som det bör ge inblickar i skolbiblioteksverksamheten som kan vara analyserbara ihop med Utredningen. Skolbibliotekskonferensen 2021 Den 23e mars 2021 hölls den årliga skolbibliotekskonferensen, som arrangerades av Teknologisk Institut AB. Konferensen genomfördes via Zoom och bestod av fem föreläsningspass som alla berörde skolbibliotek. Moderator och inledningsföreläsare var Sofia Malmberg, föreläsare och författare till flera böcker om skolbibliotek. Hon ingår även i juryn för utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Malmbergs föreläsning Utmaningar i samarbetet med lärare och hur du hittar fungerande lösningar fokuserade på just utmaningar och lösningar för samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare. Föreläsning nummer två, Utvecklingsarbete med rätt anpassningar för elevens lärande, hölls av Anna Jangbrand och Ida Ross, rektor respektive skolbibliotekarie på Vallastadens skola i Linköping. Skolan som arbetar med fokusbibliotek 101 har tilldelats utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, och har även fått ett hedersomnämnande i Årets skolbibliotek. Föreläsningen handlade om arbetssätt och redskap för ett skolbibliotek som arbetar för elevers måluppfyllelse. Den tredje föreläsningen gavs av Anna Lundholm och hette Skolbibliotek i det systematiska kvalitetsarbetet. Lundholm är utvecklingsledare för skolbibliotek, Barn- och ungdomsförvaltningen i Sigtuna. Hon föreläste om hur skolbibliotek kan integreras i det systematiska kvalitetsarbetet samt hur enskilda skolor kan arbeta med skolbiblioteksutveckling. Stärkta skolbibliotek och läromedel uppdatering från den nya skolbiblioteksutredningen var den fjärde föreläsningen. Föreläsare var Gustav Fridolin, särskild utredare på Regeringskansliet. Han sammanfattade och gick igenom punkter som den statliga utredningen diskuterat och kommit fram till. Den sista föreläsningen, Skolbibliotek och MIK medie- och informationskunnighet gavs av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap på Lunds universitet. Han föreläste bland annat om skolbibliotekets möjliga roll inom källkritik och dagens behov av det. Alla föreläsningar avslutades med en frågestund där deltagarna fick möjlighet att ställa frågor och diskutera vissa ämnen djupare. Deltagarna (omkring personer) hade koppling till skolbibliotek på olika sätt genom att t.ex. arbeta som skolbibliotekarier, samordnare eller studenter. Föreläsningarna presenteras enskilt eftersom jag refererar till dem i undersökningen, därmed är det rimligt att läsaren fått en inblick om föreläsningens innehåll. Konferensen gav en djupare inblick i de frågor som rör skolbibliotek samt hur yrkesverksamma talar om verksamheten skolbibliotek. Frågeställningar och 101 Fokusbibliotek är en utvecklingsmodell som Linköpings kommun använder. Skolbibliotek får ansöka om att bli fokusbibliotek. Kriterier är att en fackutbildad bibliotekarie ska arbeta heltid på skolan, fokusbibliotekarien ansvarar för den pedagogiska biblioteksverksamheten på skolan. 32

33 kommentarer från konferensen används i den här uppsatsen som material för att undersöka diskurser om skolbibliotek och deras grund. Föreläsningarna fungerar också som komplement till Utredningens yttranden. Skolverket För att jämföra hur Utredningen diskuterar skolbiblioteket har jag också undersökt artiklar från Skolverket. Skolverket är en förvaltningsmyndighet med ansvar över den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. 102 Skolverket arbetar utifrån regeringens instruktioner och uppdrag med arbetsuppgifter som exempelvis är att ta fram kursplaner och kunskapskrav för utbildningar, genomföra fördjupade studier och ta fram statistik om skolan samt att stödja utvecklingen i förbättringsarbetet i skolan. 103 Således är Skolverket en viktig aktör i utformandet av skolbiblioteken. På Skolverkets webbplats finns en flik för skolbibliotekarier med samlad information och stödmaterial att använda i det dagliga arbetet. 104 Sidan innehåller bland annat konkreta lektionstips för att väcka läslust, potentiella tillvägagångssätt för att diskutera nätsäkerhet och även information om de politiska beslut som rör skolbiblioteken. I materialinsamlingen till den här uppsatsen har jag läst flera artiklar från Skolverket och samlat in fem som är särskilt relevanta och som jag kommer redogöra för nu. Den första artikeln heter Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling och är en presentation av Cecilia Gärdéns forskningsöversikt Skolbibliotekets roll för elevers lärande. 105 Texten är skriven av Oskar Ekman och sammanfattar i korta utdrag Gärdéns översikt. Den här artikeln är relevant eftersom jag undersöker hur skolbibliotek talas om, alltså vad Gärdén skriver men även vad Ekman som representant för Skolverket tar fram i sin artikel. 106 Organisera för skolbibliotek i undervisningen är nästa artikel. Här exemplifieras hur skolbibliotek kan arbeta och rektor kan ansvara för skolbibliotekets användning i undervisningen. Artikeln innehåller både punktlistor och länkar till informationsvideor som fokuserar på elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. 107 Vad som är intressant här är att se vilka värden och begrepp som framstår som viktiga i skolbibliotekarierollen. Dessa kan sedan jämföras med Utredningens synpunkter och formuleringar. Den tredje artikeln, Skolbibliotekens roll behöver stärkas, är från 2018 och innehåller en uppfordran om stärkandet av skolbibliotek. Där föreslår Skolverket 102 Skolverkets webbplats > Om oss > Vår verksamhet > Det här gör Skolverket. 103 Ibid. 104 Skolverkets webbplats > Skolbibliotekarie. 105 Kungliga Biblioteket (2017b). 106 Skolverkets webbplats > Skolutveckling > Forskning och utvärderingar > Artiklar om forskning > Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling. 107 Skolverkets webbplats > Skolutveckling > Inspiration och stöd i arbetslivet > Stöd i arbetet > Organisera för skolbibliotek i undervisningen. 33

34 att skolbibliotekets syfte och pedagogiska funktion bör förtydligas i skollagen. 108 Detta kan anses vara en bakgrundstext till Utredningen. I artikeln Skolbibliotekarie och lärare i samverkan uttrycks hur givande ett samarbete mellan de två yrkesrollerna kan vara samt exempel på hur det skulle kunna se ut. 109 Artikeln tar upp positiva effekter av samarbetet överlag, och framförallt utifrån MIK och läsfrämjanderelaterade frågor. Artikeln är relevant att jämföra med spörsmålen i Utredningen. Nationella skolbiblioteksgruppen Det är även relevant att samla in material från de källor som inte har samma formella tyngd som Utredningen och Skolverket. Det finns flera källor som diskuterar skolbibliotek på olika sätt, här nedan presenterar jag en av dem som innehar en mer informell prägel. Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) är ett nätverk av organisationer som samarbetar för skolbibliotekets förstärkning, bemanning och utveckling. Syftet med gruppen är bl.a. att uppmärksamma beslutsfattare på hur positiva effekter ett väl fungerande skolbibliotek kan ha på elevers lärande, läsutveckling och medie- och informationskunnighet samt genom priset Årets skolbibliotek sprida och upplyfta goda skolbiblioteksexempel. 110 Det är alltså NSG som delar ut priset Årets skolbibliotek. Vem som helst kan nominera ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek, ett integrerat folk- och skolbibliotek eller ett skolbibliotek arrangerat på annat sätt till priset, därefter väljer en jury ut vinnare samt två hedersomnämnanden. Årets skolbibliotek, som kommer nämnas mer i senare kapitel av uppsatsen, tilldelas skolbibliotek som t.ex. har en skolledning som är engagerad i utvecklingsarbetet, är integrerat i skolans arbete gällande läsning, värdegrund, MIK och måluppfyllelse samt innehar en bemanning som motsvarar skolans behov. 111 Nationella skolbiblioteksgruppens underrubrik är: Vår vision är ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans pedagogiska arbete, vilket är en vision som hela deras arbete går ut på. 112 Årets skolbibliotek, liksom införandet av Skolbibliotekets dag 113, är exempel på hur NSG arbetar för skolbibliotek. NSGs webbplats är en blogg med inlägg som berör skolbibliotek på olika sätt. Inläggsförfattarna är de olika medlemmarna i NSG. 114 Till materialet har jag valt 108 Skolverkets webbplats > Om oss > Press > Pressmeddelanden > Skolbibliotekets roll behöver stärkas. 109 Skolverkets webbplats > Skolutveckling > Inspiration och stöd i arbetet > Stöd i arbetet > Skolbibliotekarien och läraren i samverkan. 110 Nationella skolbiblioteksgruppen, Om gruppen. [ ]. 111 Nationella skolbiblioteksgruppen, Årets skolbibliotek. [ ]. 112 Nationella skolbiblioteksgruppen [ ]. 113 Den 27/ genomfördes den första Skolbibliotekens dag, en dag med syfte att upplyfta skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens samt mål att genom att uppmärksamma den 27 oktober som Internationella skolbiblioteksdagen, skapa förståelse för skolbibliotek samt locka fler till att arbeta där. Nationella skolbiblioteksgruppen, Skolbibliotekets dag. [ ]. 114 Nationella skolbiblioteksgruppen, Kontakt. [ ]. 34

35 inlägg som är relevanta att jämföra med Utredningen, då de kommunicerar diskurser som rör sig inom och kring skolbiblioteksfältet. Nedan presenteras de utvalda inläggen närmare. I inlägget Gemensamma nämnare bland vinnare skriver Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundets representant i NSG, om vilka gemensamma beståndsdelar som återfinns hos vinnarna av Årets skolbibliotek. De beståndsdelar hon kommer fram till är skolledningens engagemang och inblandning, samarbete med lärare, arbete med läsutveckling och MIK samt skolbibliotekets involvering i det systematiska kvalitetsarbetet. Ljungdahl kommenterar även att hon hoppas att Utredningen kommer generera att fler skolbibliotek arbetar utefter dessa premisser. 115 I inlägget Skolbibliotekarie en rättighet! presenteras kampanjen #skolbiblioteknu! Kampanjen lanserades i samband med att Utredningen presenterades, och vill uppmärksamma hur skolbiblioteksverksamheten i Sverige med rätta borde se ut. Inläggsförfattare är Jenny Nilsson från Svensk biblioteksförening. Hon skriver att hur bra en utredning än är så kan den tyvärr ändå hamna i långbänk eller, än värre, i byrålådan Därför lämpar sig kampanjen bra för att rikta ytterligare uppmärksamhet mot skolbiblioteket och trycka på att de bra förslagen ska leda till politiska beslut. 117 Samtliga medlemmar har gått samman och skrivit under på inlägget Stärk skolbiblioteken!. Inlägget publicerades strax efter att Utredningen presenterats och är en uppmaning till politiker som vill göra skillnad att ta till sig Utredningens förslag och ta aktiva beslut som förändrar skolbiblioteken. 118 NSGs information och inlägg används i min uppsats för att jämföras med Utredningens förslag. Genom en analys av det materialet påvisas argument och begrepp som formar diskurser, vilka kommer diskuteras djupare i slutdiskussionen. 115 Ljungdahl ( ), Gemensamma nämnare bland vinnare. (Nationella skolbiblioteksgruppen). [ ]. 116 Nilsson ( ), Skolbibliotekarie en rättighet, (Nationella skolbiblioteksgruppen). [ ]. 117 Ibid. 118 Engholm m.fl. ( ), Stärk skolbiblioteken!. (Nationella skolbiblioteksgruppen). [ ]. 35

36 Den empiriska undersökningen Skolbibliotekets positiva inverkningar är välkända och ofta diskuterade i många sammanhang runtom i Sverige. Samtidigt är skolbiblioteken inte likvärdiga och skolbibliotekets verksamhet är både åsidosatt och har en varierande kvalitet. I föreläsningen Skolbibliotek för bildning och utbildning på Skolbibliotekskonferensen 2021 redogör Gustav Fridolin, särskild utredare av Utredningen och folkhögskollärare, för några av skolbibliotekets potentialer. Det handlar framförallt om att skolbiblioteket har en positiv inverkan på framförallt läsfrämjande och MIK, men också skolämnen överlag. Skolbiblioteket kan göra skillnad på särskilt tre övergripande nivåer: att eleverna ska nå studiemålen, att skolan ska nå sitt eget mål samt att skolan ska nå samhällets mål. 119 Skolbiblioteken kan förmedla skönlitteratur, men också trygghet och en lugn plats. Det är ett rum på skolan med utrymme att arbeta med fler faktorer än kunskapskraven. 120 I materialet till den här uppsatsen liksom Utredningen återfinns en stor mängd texter och artiklar som utifrån olika utgångspunkt argumenterar för skolbibliotekets värde. Vid en genomläsning av detta material blir det svårt för läsaren att argumentera emot hur givande det pedagogiska skolbiblioteket är för elever, lärare och samtliga på skolan. Samtidigt är det enkelt att läsa statistiken över skolbibliotek i Sverige, hur många som är bemannade och hur många som inte ens har ett godkänt skolbibliotek. I ett inlägg från NSG beskrivs hur det knappast går att tala om bristande likvärdighet när det kommer till skolbibliotek, utan att likvärdigheten inte alls existerar. 121 Det är också enkelt att finna forskning över de sviktande studieresultaten hos svenska elever samt deras nedåtgående intresse för läsning i alla åldrar. 122 För en som nu innehar dessa fakta är en naturlig vidare frågeställning varför satsas det inte mer på skolbiblioteken? Varför är inte skolbiblioteken likvärdiga i Sverige och varför varierar det så i både bemanningsgrad och kvalitet? Det finns direkt tre givna förklaringar till detta. Den första är att förutsättningarna för skolor och skolbibliotek ser olika ut i landet, det finns varierande resurser och elevantalet skiljer sig ofta stort mellan stad och landsbygd. Den andra förklaringen är kontexten inom vilken diskursen om skolbibliotek rör sig. Det handlar om att de argument som formar diskurserna kring skolbibliotekets roll och värde för det mesta är anslutna till just den kontexten, och kanske främst nås av de som aktivt söker informationen. För att fler ska nås av budskapet måste forskningen implementeras och sträcka sig till de kontexter som berörs av det, det vill säga framförallt skolan med rektor, lärare, elever och föräldrar men också samhället i stort. 119 Fridolin ( ), föreläsning. 120 Ibid. 121 Engholm m.fl. ( ), Stärk skolbiblioteken!. (Nationella skolbiblioteksgruppen). [ ]. 122 SOU 2021:3, s

37 Forskning om studieresultat, läsfrämjande, MIK och systematiskt kvalitetsarbete behöver läsas och framförallt användas av de berörda. Den tredje förklaringen är måhända något mer konkret. Det finns inte en adekvat definition av skolbibliotek i lagen. Visserligen ska skolbibliotek nå upp till en viss standard som tillses av Skolinspektionen, men det finns inte en tillräckligt tydlig laglig definition att förhålla sig till. I skrivande stund refererar bibliotekslagen till skollagen och säger att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 123 Det säger således ingenting om vad ett skolbibliotek är, vem som ska arbeta där, dennes utbildning eller dennes anställning. Det är till stor del så att säga, fritt att tolka. En skola och dess ledning är en organisation med mycket att förhålla sig till. Det skulle vara givande om rektorer och skolledare ägnade mer tid till att undersöka den senaste forskningen om skolbibliotek, men möjligtvis inte lika troligt att det skulle ske. Det enklaste att förhålla sig till är lagen. Därför behövs en tydligare definition. En förtydligad definition skulle innebära ett mätinstrument att förhålla sig till, vilket påtalas av både Skolverket och Kungliga biblioteket, som menar att det behövs ett förtydligande i lagen över skolbibliotekets pedagogiska funktion. 124 En definition som bör införas i skollagen har därför arbetats fram i Utredningen. Definitionen av ett skolbibliotek föreslås vara: [ett] skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Beståndets utformning och beskaffenhet har avgörande betydelse för hur skolbiblioteksverksamheten kan främja elevers läsande och medie- och informationskunnighet. 125 Denna definition lyfter upp vilka skolbiblioteket finns till för, hur det bör arrangeras, dess utbud samt prägeln som ska vara av allsidighet och kvalitet. Det är en kort definition som ändå rymmer mycket. Denna korta formulering säger dock inget om skolbibliotekariens roll. Detta ska därför diskuteras närmare nedan. En definition är ett första steg mot likvärdiga skolbibliotek. Men det kräver mycket mer arbete än så. Skolbibliotekets roll och verksamhet blir genomarbetade i Utredningen, som återkommer till flera av vad som kan ses som skolbibliotekets grundpelare. Jag fann att dessa grundpelare består av återkommande beskrivningar av skolbibliotekets verksamhet och skolbibliotekariens arbetsuppgifter. Vissa av beskrivningarna har jag tolkat som argument som jag sedan strukturerat med hjälp av återkommande begrepp. Det är den processen som slutligen lett fram till diskurserna om skolbibliotek som analyseras senare i uppsatsen. Jag har samlat argumentationen kring skolbibliotekets verksamhet till fem grundteman, vilka enligt materialet bör ligga i fokus för ett välfungerande skolbibliotek. Temana används som utgångspunkter för att diskutera huruvida kap. 36 skollagen (2010:800). 124 Kungliga biblioteket (2017a), s SOU 2021:3, s

38 Utredningen är ett dokument som samlar skolbibliotekets positiva inverkan eller ett dokument som erbjuder lösningar och förutsättningar för ett fungerande skolbibliotek. Skolbibliotekets fokusområden Nedan följer fyra teman om skolbibliotekets verksamhet och roll som jag fångat upp i materialet. Källmaterialet här är Utredningen, men jag har även tittat på Skolverket, Skolinspektionen och Den nationella skolbiblioteksgruppen (NSG). Det som undersöks är således hur skolbiblioteken figurerar och diskuteras i de här källorna. För att få reda på det har jag fångat upp argument och begrepp som är vanligt förekommande. I den här uppsatsen presenterar jag fem teman, där fyra behandlar skolbibliotekets verksamhet och roll och det femte, övergripande temat undersöker skolbibliotekariens roll. Men det ska sägas att det finns mer att diskutera om skolbibliotek. Utredningen går djupare in på ekonomi, regional samverkan, miljömässig påverkan och biblioteksplaner för att nämna några teman som jag inte fördjupar mig i här. Av de fem temana är det två som berör verksamhetens uppgifter, och två som berör verksamhetens förutsättningar. Läsfrämjande och medie- och informationskunnighet beskrivs i Utredningen och övrigt material som skolbibliotekets två främsta huvuduppgifter, även om mycket annat faller in under dessa beskrivningar. 126 Bemanning och samarbete med lärare, rektor och skolledning beskrivs i materialet som två grundförutsättningar för ett fungerande skolbibliotek. Det femte temat är övergripande och jag diskuterar det i början och slutet av undersökningen. Det femte temat berör skolbibliotekariens roll. Genom argumentationsanalys har jag tagit fasta på vilka argument som används för att motivera vilka fokusområden som bör ligga främst i skolbibliotekets intresse, och som fungerar som argument för skolbiblioteket. Baserat på det framträder diskurser, som kommer utforskas och diskuteras i det senare kapitlet Diskursanalytisk diskussion. Skolbibliotekarien vem jobbar i skolbiblioteket? Här följer en presentation om skolbibliotekarien baserat på den forskning och statistik som framkommer i materialet. Statistiken är till stor del baserad på den forskning som Kungliga biblioteket (KB) samlat in. Det ska nämnas att KB endast samlar in statistik från skolbibliotek med en bemanning över 50 procent. Det vill säga, de skolbibliotek som inte är bemannade alls och de skolbibliotek som är bemannade till t.ex. 25 eller 30 procent finns inte med i statistiken. 126 Malmberg & Graner (2014), s

39 Biblioteksbranschen är överlag ett kvinnodominerat yrke, skolbibliotekarieyrket i synnerhet. 83 procent av skolbibliotekspersonal är kvinnor procent har en examen i biblioteks- och informationsvetenskap, men både lärarexamen och ingen examen alls förekommer hos skolbibliotekspersonalen. 128 Den anställda är en av anställda på skolbibliotek i Sverige 2019, enligt den officiella biblioteksstatistiken. 129 Skolbibliotekarien kan inneha en heltidsanställning på ett skolbibliotek, eller dela sin tid på flera skolbibliotek. Många skolbibliotekarier arbetar deltid. Skolbibliotekarie är ett lågstatusyrke inom bibliotekssfären. Det anses ofta vara lämpligt för någon som nyss varit utbränd eller som är helt nyexaminerad. 130 Av tradition definieras skolbibliotekarien som administrativ personal och hamnar därför i samma kategori som t.ex. lokalvårdare och vaktmästare. Liksom skolbibliotekarie har dessa kategorier viktiga roller på skolan, men de har lite gemensamt gällande innehåll. Skolbibliotekarier kategoriseras alltså inte som pedagogisk personal. Pedagogisk personal innefattar bland annat lärare och specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare. Det innefattar också personal med pedagogiska uppgifter och som arbetar med elevgrupper, som t.ex. elevassistenter och fritidsledare, men inte skolbibliotekarier. 131 Den som arbetar som bibliotekarie tjänar i genomsnitt kronor innan skatt, enligt SCB Skolbibliotekarier ligger enligt DIK nära folkbibliotekarier i lön. Detta kan jämföras med både grundskollärare som i genomsnitt tjänar kronor och gymnasielärare som tjänar kronor. Skolbibliotekariens lön räknas som kostnader för lärverktyg. Det gör också inköp av böcker, utrustning som symaskiner, AV-centraler och förbrukningsmaterial. Det skiljer sig från kategorin pedagogisk personal, vars lönekostnader infaller under läro- och timplanebundna aktiviteter. 133 Enligt uppgifter från DIK från 2019 som Utredningen tar upp har arbetssituationen för bibliotekarier försämrats de senaste två åren. 42 procent av skolbibliotekarierna berättar att de upplevt våld eller våldsamma situationer och den sociala oron och våldet har ökat för anställda på biblioteken överlag. 134 På grund av social oro, hot eller våld har var femte skolbibliotekarie under de senaste två åren bytt eller funderat på att byta jobb. Flera säger också att nedskärningar på biblioteken och i samhället i stort påverkar arbetssituationen på ett negativt sätt. 135 Detta är heller inte något som endast gäller skolbibliotekarierna, var femte lärare beskriver obehag inför risken av våld eller trakasserier. 136 Den sociala oron är ett problem i skolan, 127 SOU 2021:3, s SOU 2021:3, s SOU 2021:3, s Malmberg (2017), s SOU 2021:3, s Statistiska centralbyrån, Lönesök: Bibliotekarie [ ]. 133 SOU 2021:3, s SOU 2021:3, s Ibid. 136 SOU 2021:3, s

40 och något som onekligen påverkar arbetssituationen och attraktiviteten hos både skolbibliotekarie- och lärarrollen. Skolbibliotekarien arbetar med skolbibliotekets två kärnuppdrag: läsfrämjande och MIK. I uppdraget ingår också att balansera dessa. Flera skolbibliotekarier har i Utredningen beskrivit hur lärare och rektor, framförallt i yngre grundskolan, förväntar sig läsfrämjande som skolbibliotekariens främsta uppdrag. Det har då blivit upp till skolbibliotekarien att uppmärksamma och prioritera arbetet med MIK. Samtidigt vittnar flera skolbibliotekarier på framförallt gymnasiet och högstadiet om hur den läsfrämjande verksamhet nedprioriteras. 137 Det är alltså till stor del upp till skolbibliotekarien att finna en balans och att argumentera för den balansen. Det här avsnittet har presenterat bakgrundsfakta om skolbibliotekarien. Efter att jag diskuterat de andra fyra temana återkommer jag till skolbibliotekariens roll. Då diskuteras skolbibliotekarien utifrån de nya insikter som framkommit i den empiriska undersökningen baserat på temana. Avsikten med upplägget är att läsaren ska få med sig en initial uppfattning om skolbibliotekarien som är givande ha vid läsningen av undersökningen. Då kan läsaren själv reflektera över förutsättningarna för skolbibliotekarien. I slutet av det här kapitlet kommer jag återkoppla till skolbibliotekariens roll för att reflektera förväntningarna och förutsättningarna för skolbibliotekarien. Samarbete med lärare, rektor och skolledning Det finns ett tema som ligger som en övergripande förutsättning för de andra. Det är samarbete med lärare och skolledning, att skolbiblioteket inte ska stå utanför skolans verksamhet eller utanför planeringen. Samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier lägger grunden för ett välfungerande pedagogiskt arbete. Lagligen ska skolbibliotekarier inte undervisa, det uppdraget ligger hos läraren. Men samarbetet är nödvändigt eftersom skolbiblioteksverksamhet enligt läroplanerna ska användas i undervisningen. 138 Samarbetet bör ske både på en planerings- och verksamhetsnivå. På ett planeringsstadium får lärare och skolbibliotekarier en överblick på sina egna verksamheter och hur de kan sammanflätas. Detta skulle troligtvis innebära en lättnad för båda parter, som genom samarbetet kan underlätta sin arbetsbörda och hjälpas åt i de fall det är möjligt. På en verksamhetsnivå blir samarbetet viktigt för en djupare pedagogisk dimension i skolan. Skolbiblioteket torde få en fördjupad verksamhet samtidigt som läraren får ytterligare ett perspektiv på sina lektioner. Materialet visar att de fall där lärare och skolbibliotekarier har samarbetat ofta får positiva effekter. Det har framförallt visat sig vara ett framgångsrecept när det kommer till elevers läsförstående. 139 Cecilia Gärdén har i sin forskningsöversikt identifierat hur i princip alla undersökningar hon läst belyser betydelsen av samarbete 137 SOU 2021:3, s SOU 2021:3, s SOU 2021:3, s

41 mellan lärare och skolbibliotekarier. 140 När parterna samarbetar och arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål så gynnar det skolans läsfrämjande arbete och elevernas studieresultat. 141 Det har också visat sig att samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare är framförallt givande för elever med läs- och skrivsvårigheter. 142 Det är en mycket viktig aspekt, eftersom bibliotekets värdegrund består i att bland annat finnas till för alla och enligt bibliotekslagen ägna prioriterade grupper särskild uppmärksamhet. 143 Ett skolbibliotek bör inte röra sig i skolan som satellit vid sidan av, som NSG beskriver. 144 Ett samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare innebär i grund och botten att elever får tillgång till fler pedagoger och fler perspektiv. 145 I utmärkelsen Årets skolbibliotek är skolbibliotekets arbete med elever i behov av särskilt stöd, något som åläggs extra uppmärksamhet och vikt. 146 Betydelsen av detta påpekas också av de tillfrågade elevorganisationerna i Utredningen, hur skolbibliotekets kompensatoriska uppdrag är ett exempel på dess särskilda potential. 147 För att skolbibliotekets potential ska kunna tas till vara, är alltså ett välfungerande samarbete grundläggande. Det finns flera nivåer på samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier, vilka exemplifieras i figuren nedan. Den högsta nivån är den med mest samarbete och som är mest givande. 140 SOU 2021:3, s. 147; Gärden (2017a) 141 SOU 2021:3, s SOU 2021:3, s Bibliotekslag SFS 2013: Engholm m.fl. ( ), Stärk skolbiblioteken!. (Nationella skolbiblioteksgruppen). [ ]. 145 Skolverkets webbplats > Skolutveckling > Inspiration och stöd i arbetet > Stöd i arbetet > Skolbibliotekarien och läraren i samverkan. 146 Nationella skolbiblioteksgruppen, Årets skolbibliotek. [ ]. 147 SOU 2021:3, s

42 Bild från SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning. 148 Nivå 1 till 3 beskriver hur läraren arbetar på egen hand och inte tar någon hjälp från biblioteket. Nivå 4 och 5 beskriver hur läraren använder biblioteket och dess personal, utan att nödvändigtvis samarbeta med det. Nivå 6 och 7 beskriver hur lärare och skolbibliotekarier arbetar tillsammans för att undersöka, utvärdera och utveckla sina arbeten. Denna figur kan jämföras med professor Patricia Montiel-Overall, som framtagit en taxonomi med fyra nivåer av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier. Dessa är: 1. Coordination 2. Cooperation 3. Integrated instruction 4. Integrated curriculum Coordination syftar till att genom organisering och synkronisering kring händelser och aktiviteter, effektivisera det egna arbetet. Det kan influera framtida och djupare samarbeten, men har inte särskilt stor chans att påverka elevernas lärande jämfört med övriga nivåer. 148 SOU 2021:3, s