Hur kan man f a ett lyckligt liv?

Transkript

1 Hur kan man f a ett lyckligt liv?

2 VILKA AR JEHOVAS VITTNEN? ˇ Vart namn ar hamtat fran Bibeln: Ni ar mina vittnen, lyder Jehovas uttalande. (Jesaja 43:10) ˇ I mer an 230 lander och omraden och pa omkring 630 sprak vittnar vi om den sanne Guden och hans karleksfulla avsikt med oss manniskor som vi kan lasa om i hans ord. ˇ Vi ar inte nagon del av kristenhetens kyrkosamfund. Vi ar inte heller nagon del av judendomen eller islam. ˇ Viberinteompengar. ˇ Vi inser att manniskor kan ha sina egna uppfattningar nar det galler religion och att var och en maste fadra sina egna slutsatser i religiosa fragor Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania Hur kan man f a ett lyckligt liv? Utgivare Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. Brooklyn, New York, USA Jehovas vittnen 2013 ars tryckning (juni) Den har publikationen f ar inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro ). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens overs attning av Den heliga skrift studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar. H anvisningar inom hakparentes visar versnumreringen enligt Tanakh, A New Translation of the Holy Scriptures According to the Traditional Hebrew Text. Till exempel: Psalm 46:9 [46:10, TNK]. Bildkallor: Sidan 3: flygplan: Genom tillmotesg aende fran Ministry of Defense, London; oversv amningsoffer: G.M.B. Akash/Panos Pictures; sidan 5: druvor: ollirg/age fotostock; sidan 6: NASA, ESA och Hubble Heritage (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration; sidan 7: Focus Database/age fotostock; sidan 8: Shrine of the Book, Photo The Israel Museum, Jerusalem; Qumran, grotta 4: Todd Bolen/BiblePlaces.com; sidan 9: Kurt and Rosalia Scholz/SuperStock. How Can You Have a Happy Life? Swedish (hl-z) Printed in Finland, 2013 INNEH ALL AVSNIT T Kommer vi nagonsin att fauppleva verklig lycka? 1 Vad behover vi for att vara lyckliga? 2 Vem kan ge oss tillforlitlig vagledning? 3 Vilken vagledning har Gud gett oss? 4 Hur kan Guds vagledning bidra till var lycka redan nu? 5 Hur kan Gud fast orre plats i vart liv? 6 Kan vi hoppas pa en lycklig framtid? 7 Vad var Guds ursprungliga avsikt med manniskorna? 8 Vad ar synd? 9 Hur paverkar synden vart forh allande till Gud? 10 VadharGudgjortf or att hjalpa oss? 11 VadvarsyftetmedTora? 12 Varfor kravde lagen offer? 13 Varfor behover vi ett battre offer? 14 Vad sager Bibeln om Messias? 15 N ar blir Guds l often verklighet? 16 Kommer Messias verkligen att ta bort all ondska? 17 Vilka valsignelser kommer Messias styre att fora med sig? 18 Hur omfattande blir Messias styre? 19 Hur kan vi fa ett lyckligt liv nu och i framtiden? 20

3 1 Kommer vi nagonsin att fa uppleva verklig lycka? De odmjuka skall ta jorden i besittning och f a njuta av stor frid. (PSALM 37:11) ALLA vill vara lyckliga. Men manga problem hotar var egen och var familjs lycka, daribland vapnade konflikter. En man i Mellanostern uttryckte det sah ar: Det ar alltid dagen fore ett krig krig eller dagen efter ett krig. Vad tycker du? Ar livet i dag som det borde vara? Forh allandena i varlden ar pa manga satt raka motsatsen till den naturliga onskan vi har att leva i fred, sakerhet och lycka. Maste det alltid vara sah ar? Bibeln visar hur vi kan faettlyck- ligare liv bade nu och i framtiden.

4 2 Vad behover vi for att vara lyckliga? De skall sitta, var och en under sin vinstock och under sitt fikontrad, och ingen skall skramma dem. (MIKA 4:4) VAD behovs for ett lyckligt liv? Egentligen ganska fasaker: ˇ Fred och sakerhet ˇ Nara och kara som bryr sig om oss ˇ God halsa ˇ Mat, klader och nagonstans att bo ˇ En mening med livet ˇ Ett hopp f or framtiden For manga manniskor ar en del av det har, eller allt, utom rackh all. Bibeln innehaller praktiska rad som kan hjalpa oss att gora det basta av var situation, oavsett hur den ser ut. Men den ger oss ocksask al att tro att forh allandena pa jorden mycket snart ska bli mycket battre. Ja, det ska bli precis som Gud hade tankt fran borjan.

5 Vad s ager Bibeln om v ara grundl aggande behov? Fred och sakerhet Han far krigen att upphora intill jordens yttersta ande. (PSALM 46:9 [46:10, TNK]) Materiell trygghet De skall bygga hus och bo i dem; och de skall plantera vingardar och ata deras frukt. (JESAJA 65:21) Ett hopp for framtiden Jagvetvilkatankar jag tanker med avseende paer,lyderjehovas uttalande, tankar om frid, och inte om olycka, for att ge er en framtid och ett hopp. (JEREMIA 29:11) Ar manniskor lyckligare nu for tiden nar de har mer att rora sig med? Psykiatern Viktor E. Frankl konstaterade: Fler och fler man- niskor i var tid har allt mer att leva av men allt mindre att leva for. Bibeln visade for lange sedan att om man stravar efter rikedom och nojen utan att ha en djupare mening i livet, blir tillvaron otillfredsstallande och tom. Den som alskar silver blir inte matt pasilver,ochdensom alskar rikedom blir inte matt pa inkomster. Ocksadetta ar tomhet. (Predikaren 5:10 [5:9, TNK]) De som ar rika kanske verkar njuta av sitt bekva- ma liv och sina nojen, men aven under skratt kan hjartat kanna smarta. (Ordspraksboken 14:13) Vem kan visa oss hur man verkligen far ett meningsfullt liv?

6 3 Vem kan ge oss tillforlitlig vagledning? Sand ut ditt ljus och din sanning. Lat dem leda mig. (PSALM 43:3) NAR vi vill veta hur nagot fungerar, en maskin till exempel, raknar vi med att tillverkaren kan ge oss tillforlitliga instruktioner. Borde inte var Skapare pa liknande satt vara den som ar bast kvalificerad att visa oss hur vi kan faetts a tillfredsstallande liv som mojligt? Hur kan vi ens veta att det finns en Skapare? Professor George Zinsmeister, som tidigare var verksam vid University of Massachusetts i USA, tror pagudochbesvarar fragan med ett enda ord entropi. Han hanvisar till det som vetenskapsman kallar termodynamikens andra huvudsats. Det finns ett samband mellan den har lagen och nagot vi alla kan se: Ett valordnat system, som man kan saga att ett hus ar, kan inte komma till av sig sjalvt. Men vart universum bestar av orakneliga exempel pa avancerade fysikaliska och biologiska system. Allt det har pekar paenoerh ort intelligent och maktig Skapare. Kung David kom till foljande slutsats for over ar sedan: Himlen forkun- Himlen f orkunnar Guds h arlighet.

7 Ett valordnat system, som man kan saga att ett hus ar, kommer inte till av sig sjalvt. nar Guds harlighet; himlarymden berattar om hans handers verk. (Psalm 19:1 [19:2, TNK])Ienannanpsalml aser vi: Manga ar dina verk, Jehova! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden ar full av vad du har frambringat. (Psalm 104:24) Varfor skapade Gud oss? Skapelsen var ett uttryck for Guds kar- lek. Precis som en karleksfull far vill Gud att vi ska njuta av livet och gladjas at allt gott som han har skapat for var skull. (Psalm 92:4 [92:5, TNK]) Vad betyder det att Gud skapade oss till sin avbild? (1 Moseboken 1:26, 27) Gud skapade oss med sadana egenskaper som han sjalv har. Precis som han kan vi visa karlek och vara visa, rattvisa och kreativa. Han gav oss ocksa en fri vilja. Nar vi valjer att visa de har egenskaperna glader vi honom. (Ordspraksboken 23:15) Precis som alla for aldrar vill Gud ha forst andiga barn som han kan kommunicera med och ha en meningsfull relation till. Du kan lasa mer om det har amnet i boken Finns det en Skapare som bryr sig om oss?, utgiven av Jehovas vittnen. Vad ar Guds avsikt med manniskorna? Gud vill att vi ska anvanda vara for- magor och samarbeta som en enad fa- milj for mansklighetens gemensamma bas- ta. (Mika 4:3) Vad kan vi forv anta att var Skapare ska gora for oss? Enbrafargersinabarnv agledning och undervisning. Borde inte var Skapare rimligtvis gora samma sak? Har han gjort det? Hurmycketbryrsig Gud om oss? Det finns mycket som visar att Gud bryr sig om oss. Tank bara padeh ar tva exemplen: Ni skall kalla pa mig och komma och be till mig, och jag skall lyssna till er. (JEREMIA 29:12) Var inte radd, ty jag ar med dig. Se dig inte spant omkring, ty jag ar din Gud. Jag skall styrka dig. Jag skall verkligen hjalpa dig. Jag skall verkligen hallaettfastgrepp om dig med min rattf ardighets hogra hand.... Ty jag, Jehova, din Gud, griper tag i din hogra hand, jag ar den som sager till dig: Var inte radd. Jag skall hjalpa dig. (JESAJA 41:10, 13)

8 4 Vilken v agledning har Gud gett oss? Jag, Jehova, ar din Gud, den som lar dig att gora det som ar till nytta for dig. (JESAJA 48:17) BIBELN ar en gava fran Gud. Han inspirerade trogna man i den forntida nationen Israel att skriva ner hans tankar. Kung David, som skrev manga av psalmerna, erkan- de: Det var Jehovas ande som talade ge- nom mig, och hans ord var pa min tunga. (2 Samuelsboken 23:2) Varfor har Gud gett oss Bibeln? Bibeln berattar inte bara om vad som har hant tidigare och vad som ska handa i framtidenutangerossocks asvarp an agra av de viktigaste fragorna i livet: Varfor ar vi har? Hur kan vi fa en lycklig framtid? Den enda mojligheten att fasvarp adeh ar fragorna ar att vi vander oss till Bibeln. Vi har fatt den av var Skapare for att han bryr sig om oss. Bibeln sjalv sager om Gud och hans lagar: Det ar Jehova som ger vishet... Du [skall] forst a rattf ardighet, ratt och ratt- radighet, det godas alla vagar. (Ordspraks- boken 2:6, 9) Jehovas lag ar fullkomlig, ger sjalen ny styrka. Jehovas paminnelse ar tillforlitlig, gor den oerfarne vis. Jehovas befallningar ar rattr adiga, far hjartat att gladja sig; Jehovas bud ar rent, far ogonen att lysa. (Psalm 19:7, 8 [19:8, 9, TNK]) Det ar tydligt att en av de framsta anledningarna till att Gud har gett oss Bibeln ar att vi ska kunna fa ett lyckligt liv. D odahavsrullen med Jesajas bok. Qumran,grotta4,d ar den storsta samlingen av fragment av Dodahavsrullarna hittades.

9 Babylon i dag. Avskrivarna var ytterst noggranna. Hur vet vi att Bibeln inte har blivit forvanskad? Langt tillbaka i tiden utforde trogna man som Esra, en skicklig avskrivare av Moses lag, ett ytterst noggrant arbete for att texten i Skriften skulle bevaras intakt. (Esra 7:6) Dodahavsrullarna ar ett enastaende exempel pa hur val de lyckades. De forsta av de har rullarna upptacktes 1947 i grottor nara Qumran, och de innehaller delar av sa gott som alla bocker i Bibelns hebreiska skrifter. Aven om de skrevs for mer an ar sedan skiljer de sig mycket lite fran varandra och fran den traditionella hebreiska text som anvands i dag. Ingen av dessa avvikelser paverkar sjalva budskapet i skrifterna, sager Geza Vermes, en kannare av Dodahavsrullarna. Att de vidarebefordrats med sadan exakthet vittnar om att de texter som ar tillgangliga i dag troget aterger innehallet i de inspirerade ursprungs- texterna. Har profetiorna verkligen gatt i uppfyllelse? Nar israeliterna hade kommit in i det utlovade landet, paminde Josua dem: Inte ett enda av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har slagit fel. (Josua 23:14) Det har uttalandet har alltid visat sig vara sant. Varfor det? Darf or att Gud kan fa saker att intraffa enligt sin vilja. Hans profetior uppfylls darf or i minsta detalj. Gud forutsade till exempel att israeliterna skulle bli befriade fran Babylon och att staden till sist skulle bli odelagd. Jesaja skrev: Babylon... skall bli som nar Gud omstortade Sodom och Gomorra. Hon skall aldrig vara bebodd. (Jesaja 13: 19, 20) Fran det att de har orden uttalades till slutet av den andra tempelperioden for- blev Babylon en bebodd stad. Men nagra hundra ar darefter, och langt efter det att Dodahavsrullen med Jesajas bok skrevs, hade Babylon blivit obebott och ode precis som det ar i dag. (Jesaja 13:21) Mer information om det har amnet finns pasidan i broschyren En bok for alla manniskor, utgiven av Jehovas vittnen.

10 5 Hur kan Guds vagledning bidra till var lycka redan nu? Om du bara ville ge akt pa mina bud! Da skulle din frid bli som en flod och din rattf ardighet som havets vagor. (JESAJA 48:18) DET ar inte mycket som ligger oss sa varmt om hjartat som var familj. Trots det hotas ofta familjefriden av konflikter och spanda relationer. Vilka bibliska principer kan vara till hjalp i familjen? Bibelns normer och principer som galler mansk- liga relationer ar praktiska, tidlosa och universella. Nar man tillampar dem i familjen blir atmosfaren i hemmet battre. Ta till exempel det har med att visa karlek och respekt och att prata med varandra. Tank sa mycket lyckligare manga familjer skulle vara om de alltid foljde principen: Du skall alska din nasta som dig sjalv. (3 Moseboken 19:18) Och sakert skulle manga aktenskap vara lyckligare om bade mannen och hustrun respekterade varandra och kunde prata fritt och oppet paetth ansynsfullt satt, precis som Elkana och Hanna gjorde. (1 Samuelsboken 1:8) Hur fostrar man sina barn pab asta satt? For aldrar har form anen och ansvaret att undervisa sina barn om Gud. Dessa ord... skall vara i ditt hjarta. Du skall inskarpa dem hos dina soner. (5 Moseboken 6:6, 7) Om for aldrarna ska kunna gora det maste de forst sjalva ha kunskap i Bibeln. Nar de anstranger sig for att lara sig dessa ord och att undervisa sina barn om dem, far det goda resultat. Ova en pojke enligt den vag han bor ga; han kommer inte att vika av fran den ens nar han blir gammal. (Ordspraksboken 22:6) Bibelns principer starker aktenskapet. Nar for aldrar undervisar sina barn om Gud far det goda resultat.

11 Fungerar Bibelns principer i praktiken? Yehoshua och Malka: Vi fostrade fem barn, och ekonomin var inte alltid den basta. Men att vi satte det andliga fore det materiella hjalpte oss att ha en balanserad syn pa pengar. Vi upplevde sanningen i Davids ord: Jag har aldrig sett den rattf ardige overgiven eller hans avkomma soka ef- ter brod. (Psalm 37:25) Vi undvek onodiga utgifter och gick inte in for att bli rika. Vi tankte padetbibelns ager om rikedomen ofelbart gor den sig vingar som ornens och flyger i vag mot himlen. (Ordspraks- boken 23:4, 5) Det blev darf or mer tid till andlig verksamhet tillsammans som familj, men ocksa till utflykter och naturupplevelser. Malka och jag fors okte alltid forlita oss pajehovaochp a hans vishet, inte pav ar egen. Vi larde vara barn att valja vanner som kunde paverka dem i ratt riktning, eftersom den som vandrar med de visa blir vis, men den som umgas med de enfaldiga gar det illa. (Ordspraksboken 13:20) I dag kanner vara barn att de har ett lyckligt och meningsfullt liv. Nar vi tanker tillbaka pa vara anstrangningar att lara dem att fol- ja Guds vagar, sa ar vi overtygade om att han hjalpte oss. Fran djupet av vara hjar- tan kan vi saga: Jehovas valsignelse det ar den som gor rik, och han lagger ingen smarta dartill. (Ordspraksboken 10:22) Mordechai och Keren: Nar var aldste son var liten gick det ofta flyglarm, och vi blev da tvungna att springa till ett skyddsrum som var sakert for gasattacker. Nar vi satt dar, och aven vid andra tillfallen, bad vi tillsammans till honom som hor bon for att famods a att vi inte skulle bli alltfor radda och oroliga. (Psalm 65:2 [65:3, TNK]) Nar vara pojkar vaxte upp larde vi dem bibelverser som visar att Gud verkligen bryr sig om dem som alskar honom. (5 Moseboken 7:9) Vi pratade ofta om Guds lofte om en fridfull framtid. Att vi bad till Gud och paminde oss tankar fran Bibeln hjalpte oss att bevara lugnet och att inte ta skada av de traumatiska handelserna. Syskon kan naturligtvis bli osams ibland. Nar vara barn brakade paminde vi dem om att Gud inte vill att man ska ge igen, utan att man ska forl ata och vara snall. Hat uppvacker stridigheter, men karlek overtacker alla overtr adelser. (Ordspraks- boken 10:12) Det hjalpte dem att inte ga ochvaraargap a varandra. De larde sig ocksa att respektera aldre och att visa dem omtanke, enligt principen i 3 Moseboken 19:32: For gratt har skall du resa dig, och du skall visa hansyn for en gammal man- niska, och du skall frukta din Gud. Vi ar mycket tacksamma for att bada vara pojkar har vuxit upp till fina och balanserade unga man.

12 6 Hur kan Gud fast orre plats iv art liv? Manniskan [lever] inte... bara av brod, utan av allt som utgar fran Jehovas mun. (5 MOSEBOKEN 8:3) FOR att Gud ska fast orre plats i vart liv behover vi ta reda pa vad han har uppenbarat om sig sjalv i Bibeln. Men det ligger mer i att kanna Gud an att bara ha kunskap om honom. Vi maste lara kanna honom som person. Ar det verkligen mojligt for oss manniskor att lara kanna Gud? Gud gor det mojligt for oss att lara kan- na honom. Kung David sa till sin son Sa- lomo: Lar kanna din fars Gud... Om du soker honom, later han sig finnas av dig. (1 Kronikeboken 28:9) Det finns manga verser i Bibeln som visar att det ar mojligt att faettn ara forh allande till Gud och att det ar nagot mycket viktigt. Gud vill ha ett sadant nara forh allande till oss. Abraham hade stark tro, och darf or kallade Gud honom min van. (Jesaja 41:8) Om vi visar tro och foljer Guds vagledning kommer han att valsigna, skydda och hjalpa oss. Varfor bor vi be fran hjartat? Nar vi ber, lyssnar Gud. De odmjukas onskan hor du, Jehova.... Du ger akt med ditt ora. (Psalm 10:17) I stallet for att bara lasa upp en bon, eller upprepa en bon som vi lart oss utantill, bor vi gora som Bibeln sager: Utgjut ert hjarta infor honom. (Psalm 62:8 [62:9, TNK]) Vi bor kanna att vi kan narma oss honom som var alskade Far och oppet tala om allt som bekymrar oss. De rattr adigas bon ar valbehaglig for honom. (Ordspraksboken 15:8; Psalm 73:28; Jesaja 64:8 [64:7, TNK]) Utgjut ditt hjarta infor Gud som David gjorde.

13 7 Kan vi hoppas p a en lycklig framtid? Lycklig ar den man som inte vandrar efter de ondskefullas rad..., utan har sin lust i Jehovas lag... Allt vad han gor har framgang. (PSALM 1:1 3) IALLAtiderharm anniskor undrat: Vad kommer framtiden att fora med sig for oss och for hela manskligheten? Varfor maste vi rakna med Gud? Det ar bara Gud som kan tala om vad som ska handa i framtiden, och det har han ocksa gjort. Vi kan lita pahansord. Han har sjalv sagt: Sa skall det visa sig vara med mitt ord, som gar ut fran min mun. Det skall inte vanda tillbaka till mig med oforr attat arende. (Jesaja 55:11) Vill Gud att vi sjalva loser vara problem? Historien visar att nar manniskor har valt att leva utan Guds vagledning, har de inte blivit lyckliga. Varfor inte det? Darf or att vi inte ar skapade for att vara oberoende av Gud, lika lite som sma barn klarar sig utan sina for aldrars hjalp. Profeten Jeremia sa: Det tillkommer inte den man som vandrar att sjalv styra sina steg. (Jeremia 10:23) Gud forv antar naturligtvis att vi ska gora vart basta for att losa de problem vi stalls infor, men manga problem kan vi helt enkelt inte losa paegenhand.det ar darf or han vill att vi ska forlita oss pa honom, inte pa oss sjalva. Nar vi gor det blir slutresultatet det basta. Tank pa honom [Gud] pa alla dina vagar, saskallhang ora dina stigar raka. (Ordspraksboken 3:6) Ar det meningen att var och en av oss ska forst abibeln? Guds befallning att vi ska undervisa vara barn i hans ord visar att vi verkligen kan forst a och tillampa det vi laser i Bibeln. Hur skulle vi annars kunna lyda den befallningen? (5 Moseboken 6:6, 7) Nar Mose gav lagen till Israels nation, sa han faktiskt: Detta bud, som jag ger dig befallning om i dag, ar inte for svart for dig... Ordet ar dig mycket nara, i din mun och i ditt hjarta, sa att du kan folja det. (5 Moseboken 30:11, 14) Vi maste darf or var och en personligen anstranga oss for att forst aguds skrivna ord. Det ar den hogsta andliga auktoriteten i var tid, precis som i det flydda. Nar den gode kung Josia laste boken med Jehovas lag som hade getts genom Moses hand, gick han in for att fullgora lagens ord som stod skrivna i den [boken]. (2 Kronikeboken 34: 14, 21; 2 Kungaboken 23:24) Eftersom Josia gjorde det, valsignade Gud honom.

14 8 Vad var Guds ursprungliga avsikt med manniskorna? Var fruktsamma och f or oka er och uppfyll jorden. (1 MOSEBOKEN 1:28) GUD skapade Adam och Eva for att de skulle leva ett lyckligt liv pa jorden och ta hand om den. (1 Moseboken 2:15) Han gav dem ett matt av sina egenskaper. De skulle fautforskahelav ar vackra planet och njuta av allt pa den, och deras barn skulle fodas under perfekta forh allanden. Vilken mojlighet gav Gud det forsta manniskoparet? Gud gav de forsta manniskorna utsikten att falevaf or evigt i paradiset, med oand- liga mojligheter att lara kanna honom och hans skaparverk. (Psalm 115:16; Predikaren 3:10, 11) Deras barn skulle ocksaf a den mojligheten.

15 Vilka anvisningar gav Gud Adam och Eva? Som en del av Guds universella familj var Adam och Eva fria att njuta av livet sal ange de respekterade sin Skapares normer for vad som var gott och ont. Han talade om for dem hur de skulle anvanda sin frihet pab asta satt och varnade for vad som skulle handa om de var olydiga: Om de foljde Guds anvisningar skulle de fanju- ta av ett fullkomligt liv for evigt; om de val- de att ga sin egen vag skulle de fa lida och till slut forlora livet. LikasaharGudgettoss en fri vilja, och darf or ar vi ansvariga for vara beslut och handlingar. (1 Moseboken 2:16, 17) Vad var det som gick fel? Forst gjorde Satan uppror mot Gud. Sedan bestamde sig Adam och Eva for att gora gemensam sak med honom. Det innebar att de syndade mot Gud, forlorade sin fullkomlighet och borjade do. (1 Moseboken 5:5) Hur paverkas vi av det som Adam och Eva gjorde? Nar Adam och Eva hade syndat kunde de inte langre ge sina barn fullkomlighet och mojlighet att falevaf or evigt. I stallet forde de in synd och dod i varlden. I motsats till Guds ursprungliga avsikt dor vi alla till foljd av synden. Men vad ar egentligen synd? Vem ar Satan? Innan Gud skapade jorden och manniskorna skapade han anglar. (Job 38:4, 7) En av anglarna blev Satan som betyder motstandare n ar han fors okte ta over styret over manniskorna. Han ifraga- satteintegudsmakt,men daremot hans ratt att styra. Vad ar Satans mal? Satan vill harska over alla manniskor. Han anklagade Gud for att ljuga, och han sa till Eva att hon och Adam skulle fadetb attreomdesj alva bestamde vad som var gott och vad som var ont. (1 Moseboken 3:4, 5) Vad har foljden av Satans uppror blivit? Adam och Eva lyssnade pa Satan. De kom darf or in under hans styre och ford arvade sitt forh allande till Gud. Gjorde det att de fick det battre? Har manniskor som under historiens gang fors okt leva oberoende av Gud fatt det battre? Hur ar situationen i dag? Ingen skulle nog past aattf orhal- landena pa jorden ar perfekta, sasomgudfr an borjan tank- te att de skulle vara.

16 9 Vad ar synd? Det finns ingen rattf ardig manniska pa jorden som alltid gor det som ar gott och aldrig syndar. (PREDIKAREN 7:20) EN GOD manniska vill tanka, kanna och handla ratt i alla situationer. Att synda innebar att inte lyckas med det helt och hallet. Det ar som att missa tavlan nar man kastar pil. Ar det bara allvarliga brott som raknas som synd? Alla daliga handlingar, kanslor och tankar ar synder som att inte kunna kontrollera sin vrede eller att tala nedsattande till sin aktenskapspartner och sina barn, gripas av oratta begar eller ge efter for sjalviska impulser. Skulle nagon kunna leva ett helt liv utan att synda? Kan nagon till exempel arligt saga att han aldrig har brutit mot det tionde budet: Du skall inte ha begar till... nagot som helst som tillhor din nasta? (2 Moseboken 20:17 [20: 14, TNK]) Nej, sanningen ar den att det finns... ingen man- niska som inte syndar. (1 Kungaboken 8:46) Att helt und- vika att synda, ens for en dag, overg ar var form aga. Hur djupt rotad ar synden? Var oform aga att undvika fel och misstag visar att synden ar ett mer djupgaende problem. Vi har alla arvt synden. Vi blir sjuka, gamla och dor, inte for att vi valjer att handla fel, utan framst darf or att vi ar fodda ofullkomliga och bristfalliga. Vi har en syndfull benagenhet som vi inte kan bli av med i egen kraft. Vem kan frambringa en ren av en oren? Det kan ingen. (Job 14:4) Adam och Eva skapades fullkomliga och var inte benag- na att handla fel. Nar de valde att synda blev det precis som nar en kakform far en buckla. Av en sadan form far man bara deformerade kakor. Vi har darf or inget val. Vi bar alla paen buckla fr an de forsta manniskorna ofullkomligheter och oratta bojelser, eller med andra ord: den synd vi arvt fran dem. Men spelar det egentligen nagon roll? Blir du inte arg ibland? Tankerdualdrigend alig tanke?

17 10 Hur p averkar synden vart forh allande till Gud? Du ar inte en Gud som finner behag i ondska; ingen ond far nagonsin vara gast hos dig. (PSALM 5:4 [5:5, TNK]) ADAM och Eva ford arvade sitt goda for- hallande till Gud genom att synda. Pasam- ma satt skapar var synd en barriar mellanossochgud. Detar era missgarningar som har skapat en skiljemur mellan er och er Gud, och det ar era synder som gor att hans ansikte doljs for er, sa att han inte hor. (Jesaja 59:2) Overgav Gud sin ursprungliga avsikt nar Adam och Eva gjorde uppror? Nej, Gud har aldrig overgett sin avsikt. Han vill fortfarande att jorden ska vara ett paradis och att lyckliga manniskor ska bo pa den. Inget kan hindra den allsmaktige Guden fran att genomfora sin avsikt. Gud ar inte en manniska, sa att han skulle ljuga, inte en manniskoson, sa att han skulle angra sig. Har han sagt det, kommer han da inte att gora det, och har han talat, kommer han da inte att utfora det? (4 Moseboken 23:19) Hur kanner Gud for oss i var situation? Precis som en omtanksam pappa kanner smarta nar hans barn har det svart aven om det beror pa deras egna misstag sak anner Gud smarta nar han ser att vi har det svart. (Jesaja 63:9) Gud har starka kanslor for oss, och han har lovat att han till sist ska ta bort all ondska fran jorden. Men hur och nar ska han gora det? Synden skilde Adam och Eva fr an Gud.

18 11 VadharGudgjort for att hjalpa oss? Jag skall satta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa huvudet padig, ochduskallkrossah alen pa honom. (1 MOSEBOKEN 3:15) GUDhargjortmycketf or att garantera att upproret mot honom aldrig ska upprepas. Nar tog Gud itu med upproret i Eden? Omedelbart efter det att Adam och Eva hade syndat uttalade Gud sin dom over de skyldiga. Han uppenbarade ocksasinav- sikt att utplana den skada de hade orsa- kat. Vilken fraga uppstod? Som namndes tidigare ifragasatte Satan inte Guds makt, utan Guds ratt att styra. Satan vill harska over Guds barn. Hur paminner situationen om ett rattsfall? Forest all dig att en av dina slaktingar ar barnlos och vill fav ardnaden om dina barn. Han drar dig infor domstol och an- Det tar tid att komma till ett avg orande i ett omfattande r attsfall.

19 klagar dig for att forsumma barnen och ljuga for dem. For att fabeh alla dem och rentvadittnamnm aste du bevisa att du ar en bra for alder. Dina barn maste ocksa vittna i domstolen. Pa liknande satt anklagar Satan Gud for att ljuga. Han past ar dessutom att alla som tjanar Gud bara gor det av sjalviska motiv. (1 Moseboken 3: 4, 5; Job 1:9 11; 2:4, 5) Varfor har det har fallet tagit sal ang tid? I ett omfattande rattsfall maste flera viktiga fragor avgoras, och det tar tid. Men Guds slutgiltiga dom kommer att stasom ett universellt och evigt prejudikat. Guds namn kommer att bli helgat, och ingen kommer langre att kunna ifragas atta Guds satt att styra. Gud ska fullstandigt utplana all den skada som Satan har orsakat, precis som i Jobs fall. (Job 42:10) Varfor ar Guds namn heligt? Guds namn Jehova ( ) representerar Gud. Han har sjalv sagt: Detta ar mitt namn till ooversk adlig tid, och genom detta skall jag bli ihagkommen fran generation till generation. (2 Moseboken 3:15) Inneborden i Guds namn hanf ororsakar att nagon (nagot) blir ar en garanti for att han sjalv blir vad han an behover bli for att genomfora sina avsikter. Den har form agan gav han prov pan ar han befriade israeliterna ur Egypten, den tidens maktigaste nation. (2 Moseboken 9:16) Hur bor vi betrakta Guds namn? Det tredje budet lyder: Du skall inte bruka Jehovas, din Guds, namn pa ett ovardigt satt. (2 Moseboken 20:7) Ingen bor anvanda hans namn paett respektlost satt. De som representerar Gud maste upphoja honom genom sitt uppforande. De far aldrig vanara hans heliga namn. Bor Guds namn uttalas? Bibeln uppmanar dem som fruktar Gud att anvanda hans namn, men aldrig paettov ardigt satt. Tacka Jehova, anropa hans namn. (Psalm 105:1) Trogna personer pa Bibelns tid, till exempel Boas, uttalade respektfullt Guds namn i sin tillbedjan och i sitt dagliga liv. (Rut 2:4)

20 12 Vad var syftet med Tora? Han satte en lag i Israel... for att de skulle satta sin tillit till Gud. (PSALM 78:5, 7) DET var bland annat genom Tora som Jehova uppenbarade hur han skulle genomfora den avsikt han gjorde kand i Eden att aterstalla och valsigna hela manskligheten. Vilka lagar gav Gud fore Moses lag? Gud gav manniskorna flera lagar. De fick till exempel inte morda och inte ata blod. (1 Moseboken 9:3 5) De har lagarna betonar att livet ar heligt och galler for hela manskligheten, dvs. Noas avkomlingar. Vilken viktig roll hade Abraham i samband med Guds avsikt? Gud sa till den trogne Abraham: Genom din avkomma skall alla jordens nationer valsigna sig. (1 Moseboken 22:18) Gud skulle anvanda denna avkomma for att genomfora sin avsikt. Vad var sambandet mellan lagen och Guds avsikt? Nar Gud gav israeliterna lagen genom Mose, ingick han ocksaettf orbund med dem. Om de holl forbundet skulle de bli ett kungarike av praster och en helig nation. (2 Moseboken 19:5, 6) Hur var lagen till nytta for hela manskligheten? Gud anvande Israels nation for att visa vilka valsignelser som kommer av att man Lagen som gavs till Mose hade ett viktigt samband med Guds avsikt. stoder hans styre. Guds lag skyddade och vagledde israeliterna, sa att de kunde bli ett ljus for nationerna. (Jesaja 42:6) Men for att kunna bli det var de tvungna att folja Guds skrivna lag. (5 Moseboken 11:26, 27) Kunde en nation med ofullkomliga manniskor lyda Guds lag fullkomligt? Inte ens med de basta intentioner kunde ofullkomliga manniskor folja lagen i allt. Israeliterna misslyckades med det, precis som Mose gjorde. (4 Moseboken 12:3; 20: 10 12) Men aven om det var sa, anvande Gud det forntida Israel for att genomfora sin avsikt.

21 13 Varf or kravde lagen offer? Kottets sjal ar i blodet, och jag har sjalv gett er det paaltaret till att bringa forsoning for era sjalar. (3 MOSEBOKEN 17:11) GENOM anordningen med offer gav Gud enskilda individer och nationen som helhet mojlighet att sona sina synder. Den som hade begatt en synd skulle ratta till det oratta och sedan frambara det offer at Jehova som lagen foreskrev. Olika synder kravde olika offer, och offren gav en viss befrielse fran skuld. (3 Moseboken 5:5 7) En dag om aret, pa forsoningsdagen jom kippur gick overstepr asten in i det allra heligaste i templet med blodet fran de offer som hade framburits for hans egna synder och for folkets. (3 Moseboken 16:11, 14, 15) Den har och andra ceremonier den dagen gjorde att alla kande sig lattade, eftersom skuldbordan av alla synder som hade begatts under det gangna aret togs bort. Om inte blodet fran offerdjuret utgots kunde ingen forl atelse ges, eftersom lagen sa: Det ar blodet som bringar forsoning. (3 Moseboken 16:30; 17:11) Kan inte Gud bara forl ata oss? Jehova ar villig att forl ata i rikt matt. (Jesaja 55:7) Men han upphaver aldrig sina morallagar. Av respekt for sina egna fullkomliga normer kan han inte bara bortse fran vara ofullkomligheter och synder. Klippan, fullkomligt ar hans verk, ty alla hans vagar ar rattvisans vagar. En trofast Gud ar han, hos honom finns ingen orattvisa; rattf ardig och rattr adig ar han. (5 Moseboken 32:4) Fraga dig sjalv: Vad skulle handa i samhallet om myndigheterna bara benadade och frigav alla brottslingar som satt i fang- else? Vad skulle handa i universum om Gud plotsligt upphavde sina fysiska lagar, till exempel gravitationslagen? Hans morallagar ar inte mindre viktiga. Eftersom ingen ofullkomlig manniska har kunnat folja lagen fullkomligt, vilket slags offer behovs daf or att vi ska kunna fav ara synder forl atna? Offren gav en viss befrielse fr an skuld.

22 14 Varf or behover vi ett battre offer? Inte en enda av dem kan pan agot satt frikopa ens en broder... sa att han skulle falevaf or alltid. (PSALM 49:7, 9 [49:8, 10, TNK]) Kan de offer som lagen foreskrev frambaras i var tid? Eftersom templet och prasterskapet inte langre finns, ar det inte mojligt att frambara de syndforsonande offer som lagen foreskrev. Men Gud har inte lamnat oss utan hopp. Bibeln pekar fram emot en bestaende losning, ett nytt forbund. Med det som grund har Jehova lovat: Jag skall forl ata deras missgarning, och deras synd skall jag inte mer komma ihag. Genom det nya forbundet kan Gud forl ata alla vara synder for evigt. (Jeremia 31:31 34) Hur paverkas vi av Adams synd? Nar Adam gjorde uppror mot Gud forlo- rade han mojligheten att falevaf or evigt. (1 Moseboken 3:17 19) Som var gemensamme forfader kunde Adam bara fora vidare ofullkomlighet och dod till oss. Han blev i sjalva verket ansvarig for alla sina barns dod. Om en brottsling avsiktligt mordade nagon du alskar, skulle han da kunna tillfredsstalla rattvisans krav genom att offra en tjur? Enligt lagen kunde ett overlagt mord inte sonas genom ett djuroffer. (4 Moseboken 35:31) Inget djurs liv ar lika mycket vart som en manniskas liv. Syndaren var tvungen att betala med sitt eget liv. Vilket slags offer skulle alltsa kunna tacka over Adams synd, saattjehova kan forl ata manniskor och inte mer komma ihag deras synder? Nagot som ar av motsvarande varde kravs sjal for sjal, dvs. liv for liv. (5 Moseboken 19:21) Endast ett fullkomligt manskligt liv ett sadant som Adam hade innan han syndade kunde far attvisans vagsk alar att vaga jamnt. Det var bara en manniska som var fullkomlig och obesmittad av Adams synd som kunde utgora ett syndforsonande offer. (Psalm 49:7 9 [49:8 10, TNK]) Och det var bara Gud som kunde frambringa en sadan fullkomlig manniska utan en mansklig far precis som han gjorde nar han skapade Adam. (1 Moseboken 2:7) Vem ar den ende som kan frambara sig sjalv som ett forsoningsoffer? Det ar bara Messias som kan gora det. Han ska obestridligen komma som en befriare. (1 Moseboken 3:15; Psalm 2:2, 8) Men forst maste han frambara sig sjalv som ett fullkomligt skuldoffer ett offer som kan ge fullstandig forl atelse for vara synder. (3 Moseboken 7:1; Jesaja 53:6, 10) Vad mer sager Bibeln om Messias?

23 15 Vad s ager Bibeln om Messias? En profet lik dig skall jag resa upp at dem ur deras broders led. (5 MOSEBOKEN 18:18) GUD uppenbarade steg for steg detaljer om Messias ursprung och hans uppdrag. Vi ska se pan agra exempel: Vilket lofte om Messias fick Abraham? Gud sa till den trogne Abraham att Messias den utlovade avkomman skulle komma i hans slaktlinje. Genom din avkomma skall alla jordens nationer valsigna sig darf or att du har lyssnat till min rost. (1 Moseboken 22:18) Vad sa Gud till Isak? Gud sa till Isak: Jag skall halla den ed som jag svor din far Abraham. Sedan upprepade han det lofte han hade gett till Abraham: Genom din avkomma skall alla nationer pa jorden valsigna sig. (1 Moseboken 26:3, 4) Vad sa Mose om Messias? Innan israeliterna gick in i det utlovade landet, sa Mose till dem: En profet lik mig skall Jehova, din Gud, resa upp at dig ur din mitt, ur dina broders led honom skall ni lyssna till. (5 Moseboken 18:15) Vilka loften om Messias gav Gud till David? Jag [skall] uppresa din avkomma efter dig, den som utgar fran ditt inre, och jag skall befasta hans kungadome.... Din tron skall vara befast till ooversk adlig tid. (2 Samuelsboken 7:12, 16) Jag insatter honom som forstf odd, den hogste av jordens kungar. Till ooversk adlig tid bevarar jag min karleksfulla om- tanke mot honom, och mitt forbund med honom skall stafast.jagskalll ata hans avkomma besta for evigt och hans tron sal ange himlen ar till. (Psalm 89:27 29 [89:28 30, TNK]) Hur bekraftade profeten Jeremia de har loftena? Jag [skall] lata en rattf ardig telning skjuta upp at David.... Ty detta ar vad Jehova har sagt: David skall aldrig sakna en man som sitter pa tronen i Israels hus. (Jeremia 33:15, 17) Vad skulle kanneteckna Messias? Over honom skall Jehovas ande vila, vishetens och forst andets ande, radets och styrkans ande, kunskapens och Jehovas fruktans ande... Med rattf ardighet domer han de ringa, och med rattr adighet ger han tillrattavisning till form an for de odmjuka pa jorden.... Honom skall nationer- na soka sig till. (Jesaja 11:1, 2, 4, 10) Var skulle Messias fodas? Du, Betlehem Efrata, som ar for liten for att befinna dig bland Judas tusenden,

24 fran dig skall det at mig komma en som skall bli harskare i Israel, en vars ursprung ar fran forna tider, fran en avlagsen forntids dagar. (Mika 5:2 [5:1, TNK]) Nar skulle Messias framtrada? Sjuttio veckor har blivit bestamda... Fran det att ordet utgar om att ateruppr atta och ateruppbygga Jerusalem intill Mes- sias, Ledaren, skall det vara sju veckor, aven sextiotva veckor.... Efter de sextiotva veckorna skall Messias rojas ur vagen, utan nagot for egen rakning. Och folket, som tillhor en ledare som kommer, skall ford arva staden och den heliga platsen.... Och intill slutet skall det vara krig. (Daniel 9: 24 26) Det forutsades alltsa att Messias skulle framtrada innan det andra templet forst ordes. De sjuttio arsveckorna 490 ar bor- jade ar 455 f.v.t., da den persiske kungen Artaxerxes gav Nehemja i uppdrag att ateruppratta och ateruppbygga Jerusalem. De 69 arsveckorna intill Messias, Ledaren, slutade ar 29 v.t. Varfor maste Messias do? Jesaja forutsade att Messias skulle for- kastas och avskiljas fran de levandes land och att hans liv skulle tjana som ett skuldoffer. Han skulle ge en rattf ardig stallning at manga; och deras missgarning- ar... [skulle] han bara. (Jesaja 52:13 53: 12; 3 Moseboken 7:1) Han skulle utgora det offer som skulle fa synd att upphora och bringa forsoning for missgarning. (Daniel 9:24) Hur skulle Messias faslaktofferoch offergava att upphora? (Daniel 9:27) Efter Messias fullkomliga offer skulle Gud inte langre krava sadana offer som lagen foreskrev. De skulle inte langre beho- vas. Darf or kunde Gud tillata att templet forst ordes och offrandet upphorde. Se uppslagsverket Insikt i Skrifterna, band 2, sidan , utgivet av Jehovas vittnen. Tidslinje h andelser som ber or Messias Abraham g ar in i det utlovade landet 1943 f.v.t. David sm orjs till kung 1077 f.v.t f.v.t f.v.t. Jakob f ods 1513 f.v.t. Mose f ar lagen 1026 f.v.t. Forsta templet invigs

25 Vad tror du? Under historiens gang har manga past att sig vara Messias eller blivit hyllade som Messias av sina efterfoljare. Har nagon nagonsin passat in pa profetiorna om Messias? Manga manniskor ansag att Jesus gjorde det eftersom han framtradde vid ratt tid och par att plats och var en avkomling av David. (Matteus 1:6, 16; Lukas 2:4 7) Aven om hans namn framkallar en negativ bild hos somliga, ar det intressant att lagga marke till vad han sa och gjorde. Vad var det han egentligen larde? Han pastod aldrig att han var Gud, utan sa: Fadern ar storre an jag. (Johannes 14:28) De principer han larde ut var alla i linje med de hebreiska skrifterna. Han sa: Tank inte att jag har kommit for att omintetgora lagen eller profeterna. Jag har inte kommit for att omintetgora utan for att uppfylla; jag sager er namligen i sanning att forr skulle himmel och jord for- svinna an att den minsta bokstav eller en liten del av en bokstav pan agot satt skulle forsvinna fran lagen. (Matteus 5:17, 18) Han skulle aldrig ha godkant allt upprorande som kristenhetens kyrkor har lart ut och gjort i hans namn. Han var arlig och opartisk, och han var vanlig mot kvinnor och barn och sjuka. Han forsvarade de fattiga och de fortryckta. Hans fina egenskaper och hans undervisning tilltalade alla slags manniskor. Jesaja profeterar omkr f.v.t. Daniel profeterar omkr f.v.t. Andra templet invigs 515 f.v.t. De 69 arsveckorna i Daniels profetia slutar 29 v.t. omkr f.v.t. Jeremia profeterar 607 f.v.t. Forsta 455 f.v.t. templet forst ors* Uppdraget att ateruppbygga Jerusalem ges *St od for denna datering kan man lasa om i Vakttornet for 1 oktober och 1 november v.t. Andra templet forst ors

26 16 N ar blir Guds loften verklighet? Satt dig paminh ogra sida, tills jag lagger dina fiender som en pall for dina fotter. (PSALM 110:1) MANNISKOR har vantat pa Messias i tusentals ar. For att hjalpa oss att forst a nar hans tid var inne ger profetiorna om Messias en bild av hur forh allandena skulle vara i samhallet da. Skulle alla profetior om Messias uppfyllas omedelbart vid hans ankomst? For att uppfylla profetiorna maste Messias komma tvag anger forsta gangen for att forsona manniskors synder, andra gang- en for att besegra sina fiender. Darf or sa David: Jehovas uttalande till min Herre [Messias] lyder: Satt dig pa min hogra sida, tills jag lagger dina fiender som en pall for dina fotter. (Psalm 110:1) Vad skulle handa nar Messias atervande? Ist allet for att valkomna Messias skulle nationerna motsta honom och hans styre. Varfor ar nationerna i uppror, och varfor mumlar folkgrupperna tomhet? Jordens kungar staller upp sig, och hoga ambetsman har gatt samman som en man mot Jehova och mot hans smorde. (Psalm 2:1, 2) Det kommer en tid av nod, en sadan som inte har intraffat sedan en nation blev till och anda till den tiden. Men vid den tiden skall ditt folk undkomma, var och en som finns skriven i boken. (Daniel 12:1) Nar de ondskefulla skjuter upp som gras och alla som gor det som ar ont blomstrar, ar det for att de skall bli forintade for evigt. (Psalm 92:7 [92:8, TNK]) Det ar intressant att ocksadet sakalladenyatestamentet,som skrevs av judar, foruts ager svara forh allanden innan Messias tar makten over hela jorden. Lagg marke till foljande beskrivningar:

27 Har du sett de h ar profetiorna uppfyllas? Nation skall resa sig mot nation och kungarike mot kungarike, det skall vara jordbavningar pa den ena orten efter den andra, det skall vara hungersnod. Detta ar borjan till nodens vandor. (Markus 13:8) I de sista dagarna skall kritiska tider som ar svara att komma till ratta med vara har. Ty manni- skorna skall alska sig sjalva, vara penningkara, inbilska, overmodiga, hadare, olydiga mot for ald- rar, otacksamma, illojala, utan naturlig tillgivenhet, ovilliga till nagon som helst overenskommelse, baktalare, utan sjalvbe- harskning, vildsinta, utan karlek till det goda, forr adare, egensinniga, uppblasta av hogmod, sa- dana som alskar njutningar mer an de alskar Gud, och de har en yttreformavgudh angivenhet men visar sig falska nar det galler dess kraft. (2 Timoteus 3:1 5)

28 17 Kommer Messias verkligen att ta bort all ondska? Du alskar rattf ardighet, och du hatar ondska. Darf or har Gud, din Gud, smort dig med jublets olja mer an dina ambetsbr oder. (PSALM 45:7 [45:8, TNK]) DET ar varje regerings ansvar att opartiskt uppratth alla lagen. Som kung i Guds rike kommer Messias att gora just det. Bara en liten tid till, och den ondskefulle ar inte mer; du skall se dig om efter hans plats, och han ar inte dar. Men de odmjuka skall ta jorden i besittning och fanjutaavstor frid. (Psalm 37:10, 11) Hur omfattande for andringar kan vi forv anta? Gud kommer fullstandigt att infria sitt lofte att skapa nya himlar ett rattf ardigt styre over en ny jord. (Jesaja 65:17) Valsignelserna under Messias styre kommer inte att vara begransade till Israels nation, utan kommer att omfatta alla nationerna, precis som Jehova lovade Abraham. (Jesaja 2:2, 3; 1 Moseboken 22:18) Guds rike med Messias som kung kommer att ge ett slutgiltigt och definitivt svar pa de anklagelser som riktats mot Gud och som beror hans namn och avsikt. Hur kommer livet da att bli annorlunda? Manniskorna kommer att fa se den efterlangtade uppfyllelsen av Guds lofte genom Jesaja: Han skall avkunna dom bland nationerna och ratta till forh allandena betraffande manga folk. Och de skall smida sina svard till plogbillar och sina spjut till vingardsknivar. Nation skall inte lyfta svard mot nation, och de skall inte mer lara sig att fora krig. Profetian fortsatter: De skall inte gora skada eller val- la ford arv nagonstans pa mitt heliga berg; ty jorden skall vara full av kunskapen om Jehova, liksom vattenmassorna tacker havets botten. (Jesaja 2:4; 11:9) Hur kan vi vara sakra paattdet verkligen ska bli sa? Det ar den allsmaktige Gudens, Jehovas, ofor anderliga avsikt. Han ar Gud uppe i himlen och nere pa jorden. (Josua 2:11) Jehova sjalv sager: Kom ihag de forsta tingen fran forna tider, att jag ar den Gudomlige, och det finns ingen annan Gud, ingen som jag, som fran borjan berattar om slutet och fran svunnen tid om de ting som inte har skett, som sager: Mitt beslut skall besta, och allt som behagar mig kommer jag att gora. (Jesaja 46:9, 10) Jehova har forklarat att han ska genomfora sin avsikt genom Messias. Vem skulle val dakun- na hindra honom?

29 18 Vilka v alsignelser kommer Messias styre att fora med sig? Hans namn skall vara... Fredsfurste. (JESAJA 9:6 [9:5, TNK]) GENOM Messias forsonande offer kommer manniskor att bli fullstandigt befriade fran den tyngande bordan av synd och skuld. Men hans rike kommer att fora med sig mycket mer an sa. Vilka forh allanden kommer Gud att infora genom Messias styre? I hans dagar skall den rattf ardige blomstra, och fred i overflod, tills manen inte mer ar. Och han skall ha undersatar fran hav till hav och fran Floden till jordens andar. (Psalm 72:7, 8) En av valsignelserna under Messias styre ar evigt liv pa jorden. De rattf ardiga skall ta jorden i besittning, de skall bo for evigt pa den. (Psalm 37:29) Dar har Jehova befallt att valsignelsen skall vara, ja, liv till ooversk adlig tid. (Psalm 133:3) Som ett trads dagar skall mitt folks dagar bli; och mina utvalda skall gora fullt bruk av sina handers verk. (Jesaja 65:20 25) Jehova lovade David en lang foljd av dagar till ooversk adlig tid, ja for evigt. (Psalm 21:4 [21:5, TNK]) For att det loftet ska kunna uppfyllas maste det bli en uppstandelse fran de doda. Bibeln talar om det paflerast allen, och har ar nagra exempel: Om en kraftfull man dor, kan han daf a liv igen?... Du kommer att ropa, och jag kommer att svara dig. Du kommer att langta efter dina handers verk. (Job 14: 13 15) Han skall uppsluka doden for alltid, och den suverane Herren Jehova skall torka tararna fran alla ansikten. (Jesaja 25:8) Du skall vila, men du skall staupp till din lott vid dagarnas slut. (Daniel 12: 2, 13 [12:2, 12, TNK]) Jehova har redan visat sin onskan och sin form aga att aterfora doda till liv. (1 Kungaboken 17:17 24; 2 Kungaboken 4: 32 37; 13:20, 21)

30 19 Hur omfattande blir Messias styre? Alla nationer skall tj ana honom. (PSALM 72:11) MESSIAS styre kommer att ge alla manni- skor allt de behover, inte minst i andligt av- seende. Alla nationer skall tjana honom. Ty han skall befria den fattige som ropar pa hjalp, ocksadenn odstallde och den som ingen hjalpare har. Han skall ha medlidande med den ringe och den fattige, och de fattigas sjalar skall han radda. (Psalm 72: 11 13) Pa det furstliga herradomets utbredning och pa freden skall det inte vara na- gon ande, over Davids tron och over hans kungarike, for att det skall bli fast grundat och for att det skall uppratth allas genom rattvisa och genom rattf ardighet, fran nu och till ooversk adlig tid. (Jesaja 9:7 [9:6, TNK])

31 20 Hur kan vi f a ett lyckligt liv nu och i framtiden? Lat oss ga upp till Jehovas berg och till Jakobs Guds hus; och han skall undervisa oss om sina vagar, och vi vill vandra pahansstigar. (MIKA 4:2) ALLA som vill kan favaramedn ar forh allandena blir sasomgudhade tankt fran borjan och dessutom faett meningsfullt och lyckligt liv redan nu. Men vi maste vara installda pa att anstranga oss. Forst maste vi lara oss mer om Gud och hans avsikter. Hur kan vi lara kanna Gud och hans avsikter battre? Salomo skrev: Om du tar emot mina ord och forvarar mina bud som en skatt hos dig, saattdumedditt ora ger akt pavishetenochb ojer ditt hjar- ta till urskillningen, ja, om du ropar paf orstandet och later din rost kalla pa urskillningen, om du fortsatter att soka efter detta som efter silver och du fortsatter att leta efter detta som efter dolda skatter, daskallduf orstafruk- tan for Jehova och finna kunskap om Gud. (Ordspraksboken 2:1 5) Lagg marke till ordet om. Det anvands tre ganger. For att vi ska finna kunskap om Gud maste vi verkligen onska lara kanna hans vilja och handla efter den. Det ar vart all tid och anstrangning som kan kravas for att finna den kunskapen. (Ordspraks- boken 23:23) Jehovas vittnen visar dig garna hur du kan faupplevadenfram- tid som Adam och Eva gick miste om. Det betyder att du kan favaramedn ar Jehovas vilja antligen sker och livet blir sasomhanavs ag fran borjan till ara for honom och till lycka for oss i all evighet! Det ar vart alla anstrangningar att ta reda pa vad som ar Guds vilja.

32 Fragor som tas upp i den har broschyren: ˇ Vad beh over vi f or att vara lyckliga? ˇ Hur kan Guds vagledning bidra till var lycka redan nu? ˇ Kan vi hoppas p a en lycklig framtid? ˇ Vad var Guds ursprungliga avsikt med manniskorna? ˇ Nar blir Guds loften verklighet? ˇ Vilka valsignelser kommer Messias styre att fora med sig? s Gainp a eller skanna koden. hl-z