Karleby stad DETALJPLAN FÖR KRONPORTEN. Planförslag. Detaljplanebeskrivning , tekniska ändringar KARLEBY STAD

Transkript

1 Karleby stad DETALJPLAN FÖR KRONPORTEN Planförslag Detaljplanebeskrivning , tekniska ändringar KARLEBY STAD

2 INNEHÅLL 1 Inledning Bas- och identifikationsuppgifter Identifikationsuppgifter Områdets läge Planens syfte och målsättning Influensområde Utgångspunkter Utredning av förhållandena på planområdet Naturmiljö Byggd miljö Byggd kulturmiljö och fornminnen Miljöstörningar Markägoförhållanden Planeringssituation Mellersta Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Baskarta Utredningar Utredningar och planer som tidigare gjorts Utredningar som gjorts under planprocessens gång Dagvattenplan Trafikutredning Utredning av vibrationer Utredning om storolyckor Detaljplanens planeringsskeden Deltagande och samverkan Intressenter Planläggningsstart Deltagande och samarbetsförfarande Planlösning Planförslagets förhållande till planutkastet Planförslag Dimensionering Planens konsekvenser Människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Mark och berggrund, vatten, luft och klimat; Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurser Region- och samhällsstruktur, samhälls- och energiekonomi samt trafik Stadsbild, landskap, kulturarv och byggd miljö Utveckling av fungerande konkurrens i näringslivet Planbeteckningar och -bestämmelser Åskådliggörande Genomförande av detaljplanen

3 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 Detaljplanens uppföljningsblankett Beskrivningar om Kronobyåsen (grundläggande utredning) Trafikutredning Arkeologisk inventering Klimatpåverkan BILAGA 6 BILAGA 7 Bilaga 8 Bilaga 9 BILAGA 10 2 Dagvattenplan Visualiseringar Utredning av vibrationer Utredning om storolyckor Bemötanden i beredningsskedet

4 1 INLEDNING Karleby stad har länge haft som mål att reservera området Kronporten och planlägga det som arbetsplatsområde och området har också anvisats för det här ändamålet i Mellersta Österbottens 3:e etapplandskapsplan som miljöministeriet fastställde Genom detaljplanen blir det möjligt att bygga ett nytt industriområde som interkommunalt och regionalt viktigt arbetsplatsområde, som kommer att ge Karlebyregionen ett stort antal nya arbetsplatser och invånare. Då detaljplanen förverkligas blir också de indirekta konsekvenserna för arbetsplats- och befolkningsutvecklingen positiva och stärker områdets ekonomiska tillväxt. Arbetet med detaljplanen startade genom stadsstyrelsens beslut i januari Därefter har det gjorts utredningar och planer under stadsplaneringens ledning som konsultarbete. Plankonsult har varit Plandea Oy, trafikplaneringen har gjorts av Solutra Oy och miljöplaneringen av Envineer Oy. 2 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 2.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Beskrivningen gäller den detaljplanekarta som är daterad Planens namn: Detaljplan för Kronporten Planens datering: Förslagsskedet , tekniska ändringar Specificering av området: , , , ). Detaljplanen gäller område utan detaljplan i Kallis by. (Fastigheterna 272 I 85:e stadsdelen bildas genom detaljplanen kvarter 1, 2 och 3, skyddsgrönoch gatuområde samt område för allmän väg. Planläggare: Karleby stad Salutorget 5, PB 43, Karleby Projektledning/Plankonsult: Plandea Oy Långbrogatan 1 3 G Karleby Arbetsgruppens projektchef Minna Vesisenaho minna.vesisenaho@plandea.fi Planläggningsingenjör, YKS 691 Ville Vihanta ville.vihanta@plandea.fi Anhängiggörande: SS Beredningsskedets framläggning: Förslagskedets framläggning Godkännande: Stadsplaneringschef Jouni Laitinen jouni.laitinen@kokkola.fi Trafiklösningar: Solutra Oy Voimatie 1 (post: Lippitie 6) Kempele Trafikplanering Tuomo Ojakoski tuomo.ojakoski@solutra.fi Granskning av utrymme för trafikleder Mikko Merikanto mikko.merikanto@solutra.fi Generalplanearkitekt Päivi Cainberg paivi.cainberg@kokkola.fi Konsekvensbedömning: Envineer Oy Vasavägen Karleby Projektchef Toni Uusimäki toni.uusimaki@envineer.fi Tuomas Väyrynen, natur Teea Uusimäki, markanvändning Lotta Toivanen, miljö Juha Karhapää, dagvatten 3

5 2.2 OMRÅDETS LÄGE Området Kronporten, som är föremål för planeringen, ligger på området mellan riksväg 8 och järnvägen cirka sju kilometer sydväst om Karleby stads centrum. I söder gränsar det till Kronoby kommungräns. Karleby stad äger hela det ca 135 ha stora planeringsområdet bortsett från riksvägen. Detaljplanen gäller fastigheterna , , , Figurpar 1. Planeringsområdets läge och avgränsning. Lantmäteriverket 2.3 PLANENS SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Karleby stadsstyrelse beslutade på sitt möte att inleda arbetet med en detaljplan för området Kronporten. Stadens syfte är att möjliggöra ett arbetsplatsområde för funktioner som kräver stora arealer på det här området så att en anläggning som tillverkar och lagrar betydande mängder farliga kemikalier kan placeras på det här området. I detaljplanen fastslås områdets kommande användning. I planen avgörs bl.a. hur området ska anslutas till huvudvägnätet, hur mycket som får byggas där samt användningsändamål. I planeringen beaktas placering av ett betydande, nytt arbetsplatsområde utanför det centrala bebyggda området i Karleby och placeringen av planeringsområdet huvudsakligen på området mellan riksvägen och stambanan samt andra aspekter som framkommer i samband med planläggningsarbetet. 2.4 INFLUENSOMRÅDE Konsekvenserna av att detaljplanen förverkligas koncentreras till planeringsområdet och dess omedelbara närhet. Konsekvenserna för ett större område beror på karaktären av den verksamhet som ska etableras på området. Sådana konsekvenser kan vara konsekvenser i förhållande till arbetsplatser och invånare och därigenom samhällsstrukturen och kommunekonomin samt konsekvenser för trafikmängderna. Beteckningen för områdets användningsändamål T/kem möjliggör placering av en anläggning som kan orsaka risk för en storolycka på området. Därför har detaljplanens konsekvenser för det omgivande området undersökts också från den här synvinkeln.

6 5 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 UTREDNING AV FÖRHÅLLANDENA PÅ PLANOMRÅDET Naturmiljö Landskapets struktur, landskapsbild Planområdet ligger på ett ganska jämnt sandområde väster om Kronobyåsen på höjdnivån 8 20 m ö.h. Ungefär hälften av det, norra och västra delen, ligger på ett vidsträckt fält av strandvallar och sanddyner. Höjdskillnaderna är ganska små, cirka 1 2,5 m/100 m. Sandavsatserna präglas av tidigare sandtäktsområden som numera är fyllda med vatten. På området har det funnits några dammar vilkas vattennivå har sänkts. Området är obebott och det kantas av riksväg 8 och järnvägen Seinäjoki Uleåborg. De huvudsakligen torra tallmoarna används för skogsbruk. Den mellersta delen har använts för pälsdjursfarmning, vilket har efterlämnat många tydliga spår i terrängen. Verksamheten upphörde för många år sedan. Figur 2. Terrängskuggning av planeringsområdet. Lantmäteriverket Vattenområden med blått och Kronobyåsen med gult. Figur 3. Grövre ekonomiskog i mellersta delen av området. Jaana Itäpalo. Figur 4. Grundvattendamm i söder Jaana Itäpalo.

7 Växtlighet och naturtyper Växtligheten och naturtyperna på planeringsområdet kartlades ; naturkartläggare (specialyrkesexamen) Tuomas Väyrynen Envineer Oy. Planeringsområdet består huvudsakligen av torr eller ganska torr tallmo eller dikad, tidigare trädbevuxen myr, som till följd av utdikningen till stor del har förändrats till torvmo och därför kan betraktas som skog. Hela området används som ekonomiskog och det finns ett nätverk av skogsvägar på området. Figur 5. Ortoflygfoto av planeringsområdet. Lantmäteriverket I norra delen av området finns några representativa, ställvis mycket torra sandmoar med öppna sandfält. Sandfälten domineras av bar sandyta och ställvis växer i någon mån gräsväxter, örter och ris som trivs på torra områden. Områdets ursprungliga myrväxtlighet har bevarats bäst i den norra delen av området i närheten av järnvägen, där det finns en skogbevuxen tallmyr. Myrens naturtillstånd har i någon mån förändrats till följd av omgivande diken som har torrlagt området, och växtligheten är ordinär med få naturvärden. På området hittades inga värdefulla livsmiljöer som är skyddade enligt naturvårdslagen eller vattenlagen eller särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen. På området finns inte heller några skyddsmässigt värdefulla arter.

8 Figur 6. Flygfoto snett uppifrån från södra delen av planeringsområdet. Den närmaste grundvattendammen på fotot finns på planeringsområdet, medan de två dammarna längre bort ligger på Kronobysidan. Plandea Oy Fauna En kartläggning av fåglar och fladdermöss på området gjordes av Toni Uusimäki vid Envineer Oy mellan maj och augusti 2019 (fåglar 22.5, 13.6 och 5.7 samt fladdermöss 12.6 och 5.7). Förekomst av åkergroda undersöktes (T. Uusimäki) i samband med fågelkartläggningen. Vid fågelkartläggningen användes kartläggningstaxeringsmetoden. Taxeringen på projekt- och tilläggsområdet gjordes genom tre taxeringsrundor. Fladdermöss kartlades under två nätter. Arterna på planeringsområdet består av skogsfåglar som är typiska för ekonomiskogar, och fågelbeståndets värde på området konstateras vara litet, utgående från de kartläggningstaxeringar som gjorts. Arter med hotstatus (nära hotade, sårbara och starkt hotade) upptäcktes på området samt även deras eventuella revir. Eventuella revirplatser på området är gamla tallbestånd lämpade för tornseglare, blandskog för talltita samt grustäktsområden lämpliga för sädesärla. Områdets hotade arter beskriver utredningsområdets naturvärden beträffande enstaka arter. Med beaktande av områdets livsmiljöer har planeringsområdet enligt kartläggningen inga sådana värden i fråga om fåglar att det skulle påverka områdets markanvändning. I fråga om direktivarter koncentrerades utredningen på fladdermöss och flygekorre. I samband med fågelutredningen undersöktes också förekomsten av åkergroda på området. Möjliga livsmiljöer för flygekorre kartlades i samband med utredningen av växtligheten, men på området upptäcktes inga lämpliga livsmiljöer för flygekorre och inga observationer av arten, exempelvis spillning, gjordes. Fladdermöss kartlades under två nätter med hjälp av en fladdermusdetektor. Kartläggaren rörde sig heltäckande längs områdets skogsbilvägar och observationer gjordes med detektorn. Vid kartläggningen upptäcktes inga fladdermöss på planeringsområdet. I samband med kartläggningarna av naturtyper undersöktes också lämpliga livsmiljöer för fladdermöss, men inga sådana hittades på området. På våren i samband med kartläggningen noterades inga åkergrodor på området. Däggdjur som noterades i samband med kartläggningarna på projektområdet var skogshare och ekorre. På planeringsområdet fanns dessutom ställvis älgspillning på skogsstigarna Topografi och geologi Planeringsområdet har ganska jämn topografi och markens höjdnivå på området är m ö.h. I närheten av området, nordväst om riksvägen, finns en dynartad åsformation som fortsätter norrut från planeringsområdet. Berggrundens stenart på området är glimmerskiffer och jordmånen består huvudsakligen av sand. Berggrundens höjdnivå i norra delen av planeringsområdet är cirka +2,92 m (N2000). På planeringsområdet eller i dess närhet finns inga värdefulla eller skyddsvärda berggrunds- eller jordartsformationer. Sannolikheten för förekomst av sura sulfatjordar på området är liten eller mycket liten. På marktäktsområdet väster om planeringsområdet finns dock även observationer av sura sulfatjordar, i synnerhet i grövre jordmaterial (mo/sand) (muntlig information av Juhani Hannila, Karleby stad 2022). På området mellan Patamäki och Öjasjön, där planeringsområdet också finns, finns flera strandvallar som formats av sand från vågsvall. Områdena mellan vallarna har ställvis försumpats Yt- och grundvatten Planeringsområdet ligger på ett mellanområde (84.043) som hör till Bottenvikens kustområdes huvudavrinningsområde (84). Vattnet uppströms från avrinningsområdet samlas i Pekkasbäcken, som rinner öster om planeringsområdet, och rinner vidare till Kvikantbäcken. Allt ytvatten från avrinningsområdet rinner norrut och kommer till slut ut i Öjasjön, som ligger cirka 2 km väster om planeringsområdet. I södra delen av planeringsområdet finns en ca 10 hektar stor grundvattendamm som har uppkommit till följd av sandtäkt. Motsvarande grundvattendammar finns också söder om planeringsområdet på Kronobysidan samt på västra sidan om riksväg 8 på båda sidorna om kommungränsen. 7

9 8 Figur 7. Grundvattensjö i södra delen av planeringsområdet samt järnvägen öster om området. Flygfoto snett uppifrån från planeringsområdets södra gräns norrut. Plandea Oy Öster om planeringsområdet finns ett 1 klass grundvattenområde, Patamäki ( ), som är viktigt för vattenförsörjningen. Patamäki grundvattenområde ligger som närmast cirka 600 m från gränsen av planeringsområdets norra del och det ligger på ett åsavsnitt, som går från Harrbådan i Karleby via Kronoby och Kaustby till Vetil. Åsavsnittet är en formation som samlar vatten. På grundvattenområdet finns totalt tre vattentäkter; Patamäki, Saarikangas och Galgåsen av vilka för närvarande endast Patamäki vattentäkt är i användning. Grundvattenbildningen uppskattas till m 3 /d. Cirka 1,6 km nordväst om planeringsområdet i närheten av Öjasjön finns dessutom Bredviksfjärdens 2 klass grundvattenområde ( ) som lämpar sig för vattenförsörjning. Vid utredningen av Patamäki grundvattenområdes geologiska struktur undersöktes grundvattennivåerna. Grundvattennivåns djup på planeringsområdet har en variation på 1,5 6 meter från markytan. Grundvattennivån sluttar ganska jämnt från området mot väster, mot Öjasjön.

10 Figur 8. Grundvattenområdenas läge. Grundvattnets strömningsriktningar anges med blåa pilar. Envineer Oy, Geologiska forskningscentralen Naturskydd Närmaste naturskyddsområde, Bredviksfjärdens Naturaområde (FI ) ligger cirka 1,5 km väster om planeringsområdet. Naturaområdet klassificeras som ett särskilt naturskyddsområde enligt habitatdirektivet (SAC) och som ett skyddsområde enligt fågeldirektivet (SPA). Dessutom hör området till det nationella programmet för skydd av fågelrika vatten. Området är också ett privat naturskyddsområde. Figur 9. Naturskyddsområden i planeringsområdets omgivning Byggd miljö Samhällsstruktur Samhällsstrukturen är en helhet som består av bostads-, arbetsplats- och rekreationsområden och serviceområden samt system för trafik och teknisk försörjning som förenar dessa med varandra. För beskrivning av samhällsstrukturen och uppföljning av dess förändringar har indelningar i YKR-områden gjorts baserat på 250 m x 250 meter stora rutor enligt exploateringstal, byggnadernas användningsändamål och invånarantal. Indelning i YKR-områden: Tätort; ett tätt bebyggt område med minst 200 invånare. Byar; förtätningar av byggnader och bosättning med över 39 invånare i glesbygdsområde utanför tätorterna. Småbyar; förtätningar av byggnader och bosättning med invånare i glesbygdsområde utanför tätorterna. Landsbygdsbebyggelse är områden som inte hör till tätorter, byar eller småbyar och som har minst en bebodd byggnad inom en kilometers radie. Beträffande samhällsstrukturen ligger planeringsområdet på landsbygdsbetonat eller oklassificerat område. Närmaste tätort, Karleby sydliga detaljplaneområde ligger ca 2,5 km nordost om planeringsområdet. Figur 10. Samhällsstrukturens områdesindelning på planeringsområdet.

11 Befolkning och bosättning Karleby stads invånarantal var invånare i slutet av juli 2021 och enligt prognosen (MDI) är Karlebys befolkningsutveckling svagt positiv; invånarantalet ökar med 1,4 procent fram till 2040, alltså +691 invånare ( invånare 2040). Staden eftersträvar dock en befolkningsökning till invånare fram till För att Karleby ska kunna växa behövs utöver stor nativitet också flyttningsöverskott från andra kommuner i Mellersta Österbotten samt att olika spetsprojekt förverkligas. På planeringsområdet finns inga bostads- eller fritidshus. Närmaste bostadsbyggnad finns på västra sidan om riksväg 8, ca 40 m från planeringsområdets gräns. I övrigt är antalet bostadsbyggnader i näromgivningen kring planeringsområdet ganska litet. Nio bostadsbyggnader finns inom 1 km radie från planeringsområdet. Ett av dem finns på Kronoby kommuns sida. Närmaste bostadsområde i Karleby, Blåbärsbacken, finns ca 2,5 km nordost om planeringsområdet och Kvikant by ca 2,5 km mot nordväst. Figur 11. Bostadsbyggnader i planeringsområdets närområde Service, arbetsplatser och näringsverksamhet Karlebys största service- och arbetsplatsområden ligger i centrum Kosil, Industrial Park, intill riksväg 13 samt på området Mesil Haralandet Lahdenperä. Den sysselsatta arbetskraften som bodde i Karleby år 2019 utgjorde personer och antalet arbetsplatser på området 2018 var , vilket innebär att självförsörjningen på arbetsplatser var 105 %. Skogarna på planeringsområdet sköts som ekonomiskogar och det finns ingen egentlig näringsverksamhet på området. I norra delen har Kronobyåsens pälsfarmsområde funnits, med verksamhet åtminstone från år År 1995 fanns det 63 skugghus på området. Pälsfarmningen på området upphörde i början av talet och skugghusen och andra konstruktioner i anslutning till pälsfarmningen har numera till största delen rivits Rekreation Planeringsområdet används mångsidigt för rekreation. Söder om det tidigare pälsfarmsområdet finns jaktföreningens slakthus och i den norra delen finns en Airsoft-bana som öppnades år På den belysta Airsoft-banan finns ca 30 konstruktioner som påminner om stugor, en cirka 100 meter lång löpgrav, en tunnel, bunker samt läktare. Airsoft-verksamheten är medveten om att området planeras för annat ändamål och kommer vid behov snabbt att lämna området.

12 11 På grundvattensjön i södra delen av planeringsområdet finns vintertid Bilsportföreningen Kokkolan Urheiluautoilijats isbana och på somrarna håller man på med vattenskidåkning där. Vid sjöstranden finns byggnader/konstruktioner som betjänar rekreationen. Utöver det ovannämnda sysslar man också med bl.a. terrängcykling och jakt på området. Norr om planeringsområdet ca 300 m nordost om områdets gräns finns jaktföreningen Kokkolan Metsästysja Ampumaseuras skjutbana. Cirka 3 km nordväst om planeringsområdet finns Bredviksfjärdens mångsidiga friluftsområde med bl.a. naturstig, fågeltorn, frisbeegolfbana och badstrand. Figur 12. Flygfoto snett uppifrån över Airsoft-banan i norra delen av planeringsområdet. Plandea Oy Trafik Fordonstrafik, gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik Planeringsområdets vägnät består av riksväg 8 i väster samt Langtågsvägen som kommer från Kronoby i söder och ansluter till riksväg 8. Öster om området löper stambanan. Riksväg 8 hör till I klass servicenivå bland landsvägarnas huvudleder samt stamförbindelserna för tung trafik. Landsvägen sammanbinder hamnstäderna vid västkusten och utgör en viktig transportrutt för transporter både inom landet och till utlandet. Enligt Trafikverkets statistik utgör trafikmängden på riksväg 8 vid det aktuella området cirka 5700 fordon per dygn, varav den tunga trafikens andel är cirka 14,7 %. Hastighetsbegränsningen på vägen är 100 km/h. Vid planeringsområdet har ingen separat gång- och cykelväg byggts. Kollektivtrafiken på området är baserad på långväga linjer som kör 4 5 turer i vardera riktningen på vardagarna. Enligt statistiken över trafikolyckor inträffade vid planeringsområdet under åren totalt fem trafikolyckor av vilka två var avkörningar och tre viltolyckor. Säkerhetsrisken är störst på området där Langtågsvägen ansluter till riksvägen. Planer Baserat på utvecklingsutredningen för riksväg 8 Uleåborg Vasa 2013 har det planerats att en tvåfilig omkörningsfil ska byggas vid planeringsområdet i riktning mot Kronoby samt i samband med det också anslutningsarrangemang och parallellvägar. Planeringen av omkörningsfilerna börjar För riksväg 8 gjordes en utredningsplan om Karleby omfartsväg Enligt planen ska omfartsvägen starta från norra ändan av planeringsområdet och gå till Peltokorpiområdet. Omfartsvägen finns också anvisad i 3:e etapplandskapsplanen för Mellersta Österbotten. I utkastet till strategisk generalplan för Karleby regionstruktur 2021 anges ett behov av en ny vägförbindelse mellan byn Kvikant och Bredviksfjärden mellan riksväg 8 (Kronporten) och landsväg 749 (Strandvägen). Förbindelsen ska särskilt beakta specialtransporternas krav, det ska vara en högklassig gata/förbindelseväg som

13 12 i hög grad betjänar det sydliga tätortsområdets förbindelsebehov samt storindustrins och hamnens trafik. Med den här förbindelsen sammanbinds Kronportens område med storindustriområdet (IndustrialPark). Järnväg, flygtrafik Öster om planeringsområdet hör järnvägen till Österbottenbanan, som är en del av Finlands stambana från Seinäjoki till Uleåborg. Stambanan är bannätets viktigaste rutt för gods- och persontrafik. Vid planeringsområdet passerar i genomsnitt ca 35 persontåg samt ca 10 godståg per dygn. På det här banavsnittet får tågen köra 200 km/h. Karleby-Jakobstads flygplats ligger ca 6 km sydost om planeringsområdet. Flygplatsen betjänar hela omgivande Mellersta Österbottens kustregion. NyxAir flyger tre turer dagligen mellan Helsingfors och Karleby- Jakobstad på vardagar. Dessutom finns kommersiell trafik och sporadiskt flygresor till semestermål i södern från vår till vinter. Flygplatsen har också annan flygverksamhet såsom allmänflyg och militärflyg samt utbildnings-, räddnings- och fotograferingsflyg. Figur 13. Riksväg 8 vid planeringsområdets västra gräns fotograferad från norr Teknisk försörjning Nordväst om planeringsområdet finns en elöverföringsledning som hör till stamnätet och består av en 400 kv och tre 110 kv kraftledningar. Kraftledningarna är anslutna till Hirvisuo elstation som ligger ca 700 meter norr om planeringsområdet. Området hör inte till vatten- och avloppsnätets verksamhetsområde, men en vattenledning går längs riksväg 8 i norra delen av området. Planeringsområdet kan anslutas till de kommunaltekniska näten. Mera information om Karlebys vattentjänster:

14 3.1.3 Byggd kulturmiljö och fornminnen Värdefulla områden av riksintresse Inga värdefulla byggda kulturmiljöområden av riksintresse finns på planeringsområdet eller inom dess influensområde. De närmaste objekten finns i Karleby och Kronoby tätortsområden samt i Såka byområde, alla på ungefär sex kilometers avstånd från planeringsområdet. 13 Figur 14. Planeringsområdets läge i förhållande till värdefulla byggda kulturmiljöområden av riksintresse. I figuren är planeringsområdet avgränsat med rött och de värdefulla områdena med ljusblå rutning Fornlämningar Den arkeologiska inventeringen av planeringsområdet (bilaga 4) gjordes av FM Jaana Itäpalo vid Keski-Pohjanmaan Arkeologiapalvelu sommaren På området finns en fast fornlämning, fornlämningsregistrets objekt Norrmossen ( ). Objektet är en salpeterlada som har lokaliserats med hjälp av en storskifteskarta från Vid den inventering som gjordes 2015 hittades i terrängen fyra rektangulära platser avgränsade av dikessänkor i ung tallskog. I de provgropar som gjordes där upptäcktes inga konstruktioner eller färgad jord. I inventeringen 2019 lokaliserades rester av en rävfarms stommar på platsen för Norrmossens fornlämning, men inga tecken på salpeterlador observerades ens i närområdet. Platsens läge anges i figur 15. Av Österbottens strandväg i Karleby har man beaktat den del som utgör en kulturmiljö av riksintresse och som går mellan Maringais och Ala-Viirre i Lochteå. I den inventering som gjordes 2019 kunde man ganska bra lokalisera den gamla vägsträckningen på planeringsområdet i terrängen i form av en stig och en skogsväg, men ställvis försvinner sträckningen. I den norra delen är marken på vägsträckningens område kraftigt bearbetad och där finns rikligt med gropar som uppkommit vid marktäkt. På sträckningen upptäcktes inget som tydde på fornlämningar. Platsens läge anges i figur 16. Figur 15. Tidigare områdesavgränsning av en salpeterlada. K-P Arkeologia. Figur 16. Österbottens strandvägs sträckning på planeringsområdet. K-P Arkeologia.

15 3.1.4 Miljöstörningar I samband med basutredningen togs dessutom jordprover på 41 olika ställen på planeringsområdet. Proverna analyserades med avseende på s.k. PIMA-metaller; arsenik, krom, koppar, bly, nickel, zink, antimon, kvicksilver, kadmium, kobolt och vanadin. Halterna av skadliga ämnen i jorden understeg huvudsakligen tröskel- och riktvärdena enligt PIMA-förordningen (Srf 214/2007) i de undersökta proverna. Baserat på basutredningen representerar jordmånen på planeringsområdet jord som är nästan i naturtillstånd och på området finns inget som tyder på sådan förorening av marken att det kunde påverka områdets markanvändning. Prover togs ur de sex grundvattenrören på planeringsområdet sommaren I grundvattenproverna upptäcktes höga halter av ammoniumkväve och totalt kväve. Resultaten indikerade att grundvattnets kvalitet på projektområdet fortfarande bär spår av pälsfarmsverksamheten. Enligt analysresultaten för ytvattenproverna innehöll proverna rikligt med kväve, som har en eutrofierande verkan i vattendragen. Det bedöms också att grundvatten strömmar fram i de djupa dräneringsdikena i sydöstra delen av planeringsområdet Buller och vibrationer I Karleby stads bullerutredning 2014 uppskattades det kalkylerade bullret från stadens olika bullerkällor i nuläget och enligt en prognossituation I bullerutredningen ingår bullret från väg- och spårtrafiken. I statsrådets beslut anges riktvärden för de bullernivåer som tillämpas vid byggande och i markanvändningen. Riktvärdet i möteslokaler är 35 db och i kontorslokaler 45 db. I övrigt tillämpas inga riktvärden för buller på industriområden. Den största orsaken till vibrationer i Finland är järnvägstrafik som ger upphov till vibrationer på planeringsområdet. En separat vibrationsutredning har gjorts för området. De behandlas närmare i kapitel och bilaga Figur 17. Vägtrafikbullrets bullerzoner enligt en prognos för Figur 18. Spårtrafikbullrets bullerzoner enligt en prognos för 2030.

16 3.2 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Största delen av planeringsområdet ägs av Karleby stad. Riksväg 8 ägs av staten PLANERINGSSITUATION Mellersta Österbottens landskapsplan Karleby hör till Mellersta Österbottens landskap och på området gäller Mellersta Österbottens landskapsplan. Landskapsplanläggningen i Mellersta Österbotten har skett etappvis så att den första etapplanen fastställdes av miljöministeriet , den andra , den tredje och den fjärde Nu pågår arbetet med den femte landskapsplanen, som kommer att uppdatera handelns servicestruktur och beakta de regionala skjutbanorna. I planen granskas dessutom samhällsstrukturens beteckningar och förutsättningarna för näringslivet. Den 5:e etapplandskapsplanen trädde i kraft Figur 19. Utdrag ur en sammanställning av de fastställda etapplandskapsplanerna samt förslaget till 5:e etapplandskapsplan. Beteckningar som finns i Mellersta Österbottens landskapsplan och ska beaktas i planeringen: Arbetsplatsområde för verksamheter som kräver stora arealer (TP). o Vid planeringen ska särskild vikt fästas vid att området ska anslutas till Karleby omfartsväg med säkra trafikarrangemang samt vid områdets betydelse för stadsbilden då man närmar sig Karleby. Målområde för stadsutveckling (kk, röd avgränsning). o Karleby stad ska utvecklas som landskapet Mellersta Österbottens centrum. Service som är viktig för landskapet ska styras antingen till stadens centrum eller längs huvudgator som gränsar till centrum så att de är enkelt nåbara från huvudvägnätet. Stora detaljhandelsenheter ska placeras i stadskärnan eller i dess omedelbara närhet. Storindustrin ska utvecklas på dess nuvarande plats i närheten av hamnen och bannätet. Andra interkommunala arbetsplatsområden ska placeras i anslutning till huvudvägnätet. Den nuvarande stadsstrukturen ska förtätas. Attraktionskraften för centrum och viken Gamla hamnen ska ökas. Det ska säkerställas att huvudvägar som är viktiga för region- och samhällsstrukturen och de funktionella kraven förverkligas. Ny riksväg / stamväg (vt/kt, röd tjock linje) Riks- eller stamväg som kräver betydande förbättring (vt/kt, röd tunn linje) Banavsnitt som ska förbättras samt trafikplats (röd linje med tvärstreck) Behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik (röd linje med bollar) Planskild korsning (svart cirkel) Täktområde för sand- och grusmaterial eller område som lämpar sig för täkt (EO-2) Grundvattenområde som är viktigt eller lämpligt för vattenförsörjning. (pv, blå prickstreckad linje) o Vid planering av områdets markanvändning ska man försäkra sig om att åtgärderna inte äventyrar grundvattnets mängd eller kvalitet. Detta borde i första hand skötas genom placering av riskfyllda funktioner utanför området och i andra hand genom att förhindra uppkomst av risker genom tillräckliga vattenskyddsåtgärder.

17 Skjutbana (ea). o Beteckningen för objekt 272_472 gäller fram tills funktionerna flyttas till en ny plats. Huvudledning eller -linje (z) Österbottens landskapsplan Planeringsområdet gränsar till Kronoby kommungräns på vars område Österbottens landskapsplan 2040, som godkändes , är i kraft. På Kronoby kommuns område finns i landskapsplanen reserverat ett industri- och lagerområde (T) som stöder utvecklingen av Kronporten. 16 Figur 20. Utdrag ur Österbottens landskapsplan Beteckningar som finns i Österbottens landskapsplan och ska beaktas i planeringen: Utvecklingszonen Jakobstad Karleby (ljusröd tjock streckad pil) o Zonen ska utvecklas så att pendling främjas i zonen. Särskild vikt ska fästas vid att fungerande rese- och transportkedjor och deras knutpunkter samt kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik utvecklas. Hinderfri zon för flygtrafik (sv, prickstreckad linje) o Inom zonen varierar högsta tillåtna höjd för byggnader, konstruktioner och anordningar samt växande träd och annan växtlighet beroende på läget. Vid placering av byggnader och konstruktioner som planeras på området ska kraven i 158 i luftfartslagen beaktas. Byggprojekt som är högre än vanligt och/eller högre än den hinderbegränsade ytan och som ska placeras inom zonen ska först diskuteras med Transport- och kommunikationsverket. Industri- och lagerområde (grå T-beteckning) Riktgivande friluftsled (grön linje med bollar) Ny vägsträckning eller vägavsnitt som bör förbättras jämte anslutningsarrangemang (vt, röd linje)

18 3.3.3 Generalplan På planeringsområdet gäller Generalplan 2010, som kommunfullmäktige godkände I den är området reserverat som marktäktsområde (EO) samt jord- och skogsbruksområde (M). 17 Generalplanen är cirka 30 år gammal och efter godkännandet har planeringsområdets ägoförhållanden samt mål för användningen av området förändrats, så det kan konstateras att generalplanen är föråldrad i fråga om planeringsområdet. Figur 21. Utdrag ur gällande delgeneralplan på området. På området pågår arbete med att utarbeta Karleby strategiska regionstrukturgeneralplan 2040 med rättsverkan. I den är planeringsområdet anvisat som arbetsplatsområde där en betydande anläggning som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier får placeras (TP/kem). Enligt utvecklingsprinciperna ska området utvecklas som ett nytt, utrymmeskrävande högklassigt arbetsplatsområde. Det primära målet för utvecklingsåtgärderna är att få en eller några betydande produktionsenheter till området. Generalplaneförslaget var offentligt framlagt och stadsfullmäktige godkände planen Planen torde vinna laga kraft under våren Figur 22. Utdrag ur förslaget till Karleby strategiska regionstrukturgeneralplan.

19 3.3.4 Detaljplan På området finns ingen detaljplan. Närmaste detaljplanerade område finns vid Bredviksfjärden ca 1,5 km nordväst om planeringsområdet. Området är reserverat närmast för rekreation. Närmaste detaljplaneområde som är anvisat för boende är området Blåbärsbacken ca 2,5 km från planeringsområdet. 18 Figur 23. Utdrag ur en detaljplanesammanställning. Planeringsområdets ungefärliga avgränsning anges med rött Byggnadsordning Karleby stads byggnadsordning trädde i kraft Baskarta I planarbetet används en godkänd baskarta som uppfyller kraven i markanvändnings- och bygglagen 54a. 4 UTREDNINGAR 4.1 UTREDNINGAR OCH PLANER SOM TIDIGARE GJORTS En förteckning över tidigare gjorde utredningar som påverkar planeringen: Landskaps- och generalplaner Utredningar om Kronobyåsen, Envineer Oy, 2019; bilaga 2 Miljötekniska undersökningar Naturinventering Riksväg 8 Karleby omfartsväg, utredningsplan 1998 Riksväg 8 Vasa Uleåborg utvecklingsutredning, NTM-centralen, 2013 Karleby stads bullerutredning 2014 och prognos för år 2030, WSP Finland, 2014 Arkeologisk inventering för Kronobyåsens plan, Keski-Pohjanmaan Arkeologiapalvelu, 2019, bilaga 4 Karleby södra markanvändningsområde, arrangemang för anslutning till riksväg 8, Preliminär granskning, Solutra Oy, 2019 Monteringsfabrik, visualiseringar, Plandea Oy, 2019 Preliminär sträckning riksväg 8 landsväg 749, stadsplanering, UTREDNINGAR SOM GJORTS UNDER PLANPROCESSENS GÅNG Dagvattenplan Envineer Oy gjorde en dagvattenplan för planeringsområdet hösten 2021 (uppdaterad för att motsvara den ändrade vägplanen i början av 2022). Som dimensionerande nederbörd i utredningen användes ett störtregn som inträffar en gång på 10 år och pågår 10 minuter (216 l/s/ha) och en genomsnittlig avrinningskoefficient på 0,8. Vid dimensionerande nederbörd uppkommer dagvatten ca 21 m 3 /s på planområdet. Ungefär hälften av dagvattnet kommer från taken.

20 19 Dagvattnet kommer att ledas via fördröjning till diken i närområdet. Fördröjningsområden reserveras vid områdets kanter samt innan vattnet rinner ut i recipienten. Som dimensionering för fördröjningsområdena användes 1,5 m 3 /100 m 2. Då blir dagvattenområdenas/våtmarkernas totala volym ca m 3. När det gäller bassängernas volymer finns beredskap för att allt dagvatten som uppkommer vid dimensionerande nederbörd i sin helhet ska rymmas i bassängerna. En del av vattnet som samlas i bassängerna infiltreras på platsen, en del leds till omgivande diken. Bassängernas konstruktion planeras så att den mängd vatten som leds bort via omgivande diken utgör maximalt samma vattenföring som de nuvarande kalkylmässiga vattenföringarna utgör. Dagvattenbassängernas utloppsrör förses med avstängningsbrunnar med tanke på eventuella störningssituationer. Dagvattnet från parkeringsplatser samt lastnings-/lossningsområden ska behandlas i slam- och oljeavskiljare innan det leds till fördröjningsbassänger/våtmarker. Vid planering av tomterna borde man beakta att ytavrinningsvattnet ska ledas via grönområden som ska anläggas och som ska fördröja dagvattenflödet. Man kan lägga till biokol eller sand i växtunderlaget för att minska föroreningar samt näringshalter i dagvattnet. Dagvattenutredningen finns i bilaga 6. Figur 24. Dagvattenutredning.

21 4.2.2 Trafikutredning Solutra Oy har gjort en trafikutredning för Kronportsområdet ( ). Genom trafikarrangemang säkerställs att planeringsområdet har fungerande och säkra trafikförbindelser till riksväg 8. I trafikarrangemangen har man beaktat de olika utvecklingsfasernas behov av byggande i etapper samt en eventuell ny gatuförbindelse till landsväg 749 (landsvägen Karleby Jakobstad). Den nya förbindelsen gör det betydligt lättare att nå området Kronporten, som ska detaljplaneras, samt Bredviksfjärdens rekreationsområde från landsväg 749 och riksväg 8. Dessutom kan förbindelsen eventuellt utnyttjas för bl.a. områdets och landets specialtransporter. Karleby stadstrafikmodell uppdaterades I samband med detaljplanens trafikutredning undersöktes områdets trafikmängd med tre olika antal arbetsplatser med hjälp av en trafikmodell. Med den här granskningen utreddes med vilket antal arbetsplatser plankorsningens säkerhetsolägenheter blir så stora att det behövs utvecklingsåtgärder för att trygga trafikens säkerhet, t.ex. en planskild lösning. I granskningen beaktades också hur en eventuell ny vägförbindelse påverkar trafikmängderna. En stor del av arbetsplatserna är industriella arbetsplatser som utöver trafik till arbetsplatsen också genererar bl.a. efterfrågan på tung trafik till området. Den mängden uppskattas till cirka fordon/dygn. En mindre del är också s.k. icke-industriella arbetsplatser som också lockar till andra resor än arbetsresor (i regel för att uträtta ärenden). Enligt trafikmodellen kan man grovt uppskatta att en arbetsplats lockar cirka 2,5 bilresor per dygn till området. I trafikmodellen är resorna baserade på dragningskraft. Det innebär att ju större antalet arbetsplatser på området är, desto mera lockar det också andra än arbetsresor. Området ligger också inom cykelzonen, varvid även andelen cykelresor sannolikt kommer att öka då antalet arbetsplatser ökar. Det här stöds av en gång- och cykelväg i Karleby stads strategiska generalplan samt även av att elcyklar har blivit vanligare. Då antalet arbetsplatser ökar kommer det också att bli lönsammare att ordna kollektivtrafik och dess andel av resorna kommer att öka. Trafikprognoser KAVL2040: - Cirka 200 arbetsplatser (65 % industriella och 35 % service) antal bilresor ca 500 fordon per riktning (totalt ca 1000 fordon/vardagsdygn) - Cirka 700 arbetsplatser (65 % industriella och 35 % service) antal bilresor ca 1500 fordon per riktning (totalt ca 3000 fordon/vardagsdygn) - Cirka 1000 arbetsplatser (65 % industriella och 35 % service) antal bilresor ca 2000 fordon per riktning (totalt ca 4000 fordon/vardagsdygn) Områdets trafikarrangemang genomförs i tre etapper så att ny och funktionell markanvändning säkert och kostnadseffektivt kan anslutas till huvudvägnätet. Indelningen i etapper beror på trafikmängderna på huvudvägen samt hur antalet arbetsplatser på området utvecklas och den nya vägförbindelsen till landsväg 749 byggs. Vid bedömning av olika situationer granskades funktionaliteten med programmet Synchro Simtraffic. I granskningen av plankorsningen ansågs den kritiska säkerhetsnivån vara en belastningsgrad som överskrider 0,7 i anslutningens riktning. I den första fasen byggs en plankorsning vid riksväg 8, huvudriktningen kanaliseras och det byggs en avskild avtagsfil för högersväng. Intill riksvägen byggs dessutom en gatuförbindelse till Langtågsvägen. En gång- och cykelväg byggs i riktning mot centrum. I den andra fasen byggs en ny gatuförbindelse till landsväg 749. Den dras under riksväg 8 och ansluts till planeringsområdets gatunät. I den tredje fasen byggs anslutningen till riksväg 8 som en planskild anslutning. För de planskilda arrangemangen utnyttjas landsväg 749:s underfartsbro. Trafikutredningen finns i bilaga 3. 20

22 4.2.3 Utredning av vibrationer Envineer Oy gjorde en bullerutredning beträffande planeringsområdet i början av år 2022 genom att bedöma hur stor vibrationspåverkan av spårtrafiken är på planeringsområdet. Kartläggningen och avgränsningen av vibrationsområdet är baserade på tillgänglig utgångsinformation (uppgifter om tåg och jordmån) genom kalkylmässig uppskattning av vibrationer i marken. Utredningen har gjorts med halvempiriska beräkningsformler. I kartläggningen avgränsas planområdet och klassificeras med tanke på vibrationskänsligheten för byggnader i normalt skick i tre zoner, enligt vilka det går att bedöma planeringsområdets lämplighet för olika ändamål. Målet är att identifiera de områden där det i den fortsatta planeringen måste göras vibrationsmätningar eller vidtas åtgärder för att dämpa vibrationerna i anslutning till bl.a. markområden, konstruktioner och anordningar. Uppkomsten av vibrationer från spårtrafiken påverkas främst av de tåg som ska passera, banans konstruktion samt banans skick och områdets markförhållanden. Markförhållandena påverkar både spridningen av vibrationer och frekvensen av de vibrationer som förmedlas till omgivningen. Den elektrifierade järnvägen förbi planeringsområdet är enspårig och där passerar både person- och godstrafik. Banans högsta tillåtna axeltryck är 25 ton och maximihastigheten för godståg med det här axeltrycket är 100 km/h. (Trafikverket 2017; Trafikledsverket 2022). I bedömningen baserad på kalkyler används banavsnittets högsta möjliga tågvikt och detta tågs högsta möjliga hastighet. Den tågtyp som granskades var ett godståg som transporterar stålindustriprodukter från Brahestad till Tavastehus. Godstågets största totala vikt med full last är cirka ton. Godståget är 690 m långt. Spridningen av vibrationer i marken är störst i mjuka och vattenhaltiga jordarter såsom lera, silt, gyttja och torv. Dessutom sprids vibrationer också påtagligt i lösa sandområden som är mättade med vatten. Viktiga jordparametrar med tanke på vibrationer är utöver jordart och kornstorlek också jordens och jordlagrens täthet och styrka samt vattenhalt. Baserat på utgångsinformationen och de bedömda markförhållandena är planeringsområdet indelat i två olika områden. Det antas att torvlagren avlägsnas innan detaljplaneområdet byggs, så den jordart som avgör vibrationernas omfattning antas i beräkningarna vara den jordart som finns under ytjordlagret. I södra delen av planeringsområdet mot järnvägen antas det finns mjuka siltlager under torvlagret. Grundvattennivån på det här området är mindre än 1,5 meter från markytan, så jordlagren är mättade med vatten. I norra delen av planeringsområdet antas alven bestå av grövre jordarter än de mjuka jordlagren, grov silt eller fin sand. På det här området finns inga uppgifter om uppskattad grundvattennivå, så det finns en viss osäkerhet om var gränsen går mellan de här två områdena. Utgående från beräkningen har två vibrationszoner bestämts på planeringsområdet: - I V-zonen kan vibrationerna orsaka risk för skador på konstruktioner eller byggnader. - I H-zonen kan vibrationer tydligt noteras, men vanliga byggnader i gott skick utsätts i allmänhet inte för skador som påverkar användbarheten. Vibrationerna kan dock påverka verksamheten, i synnerhet om vibrationskänslig verksamhet, såsom vibrationskänsliga anordningar, planeras i zonen. Enligt vibrationsutredningens resultat kan en anläggning som behandlar och lagrar farliga kemikalier enligt planbeteckningen T/kem planeras på planeringsområdet. Vibrationsutredningen är förknippad med osäkerhetsfaktorer, eftersom utredningen har gjorts utgående från den information som var tillgänglig i planläggningsstadiet. Vibrationsutredningen finns i bilaga 8. 21

23 22 Figur 25. Vibrationszoner som fastställts utgående från vibrationskartläggningen Utredning om storolyckor Envineer Oy gjorde en utredning av storolyckor för detaljplaneringen av Kronporten i början av år 2022 (bilaga 9). I utredningen beaktades markanvändnings- och bygglagens utgångspunkter för att en hälsosam och säker livsmiljö ska uppnås samt de krav som anges i kemikaliesäkerhetslagen (390/2005) och -förordningen (856/2012) (Tukes guide om placering av produktionsanläggningar). Miljöns sårbarhet har i utredningen analyserats med tanke på hälsopåverkan, miljökonsekvenser och konsekvenser för infrastrukturen. Vid bedömning av placeringen av en anläggning beaktades att olyckor kan orsaka värmestrålning, tryckverkan samt hälso- och miljöfaror orsakade av kemikalier. I utredningen av storolyckor beaktades dessutom risker utanför planeringsområdet och begränsningar på markanvändningen i omgivningen som en följd av att detaljplanen förverkligas. De närmaste objekten som är känsliga för hälsopåverkan i omgivningen är följande platser i planeringsområdets omgivning: - Pavunvarsi daghem på ca 3,7 km avstånd

24 - Björkhagens hälsostation på ca 3,8 km avstånd - Mellersta Österbottens centralsjukhus på ca 6,1 km avstånd Följande figur visar de närmaste känsliga platsernas läge i förhållande till planeringsområdet. 23 Figur 26. Känsliga platser i närheten av planeringsområdet. På planeringsområdet finns ingen bebyggelse eller arbetsplatser. Närmaste bostadsbyggnad finns på västra sidan om riksväg 8, ca 40 m från planeringsområdets gräns. Närmaste detaljplanerade bostadsområde är Blåbärsbacken ca 2,5 km nordost om planeringsområdet och närmaste byområde är Kvikant ca 2,5 km nordväst om planeringsområdet. Cirka 1,7 km norr om området finns betongproduktfabriken JA-KO Betoni Oy, som sysselsätter cirka 20 personer. Följande figur visar var bebyggelse, tätort och den närmaste arbetsplatsen samt JA-KO Betoni Oy finns i förhållande till planeringsområdet.

25 24 Figur 27. Planeringsområdets avstånd till bebyggelse I utredningen har miljöns känslighet dessutom analyserats med tanke på inverkan på miljön, grundvattnet och infrastrukturen. Beträffande rekreations- och naturskyddsområden beaktades skjutbanan ca 300 m mot nordost, Överby badstrand cirka 500 m mot söder (gammal grusgrop), Bredviksfjärdens friluftsområde (ca 3 km mot väster) samt Bredviksfjärdens Naturaområde (FI ), som ligger cirka 1,2 km väster om planområdet. Ytvattnet från planeringsområdet rinner norrut och kommer till slut ut i Öjasjön, som ligger cirka 2 km väster om planeringsområdet. I södra delen av planeringsområdet samt på västra sidan om riksväg 8 på båda sidorna om kommungränsen finns grundvattendammar. Öster om området (ca 600 m) finns ett 1 klass grundvattenområde Patamäki ( ) som är viktigt för vattenförsörjningen. På området finns tre vattentäkter av vilka för närvarande endast Patamäki vattentäkt är i användning. Cirka 1,6 km nordväst om planeringsområdet finns dessutom Bredviksfjärdens 2 klass grundvattenområde ( ) som lämpar sig för vattenförsörjning. Närmaste värdefulla byggda kulturmiljöområden av riksintresse finns i Karleby och Kronoby tätortsområden samt i Såka byområde, alla på ungefär sex kilometers avstånd från planeringsområdet. På planområdet finns en fast fornlämning, rester av en gammal salpeterlada. I Ruotsalo i Karleby vid Österbottens strandvägs sträckning beaktades den del som utgör en kulturmiljö av riksintresse. Den gamla vägsträckningen genom planeringsområdet kan lokaliseras ganska väl i form av en stig och en skogsväg, men ställvis försvinner sträckningen dock. Österbottens strandvägs avsnitt på planeringsområdet har beaktats i planlösningen som en lokalt betydelsefull kulturhistorisk vägsträckning. Beträffande infrastrukturen som omger planeringsområdet har man i bedömningen beaktat Österbottenbanan och riksväg 8, som avgränsar området, samt stamnätets elöverföringsledning (1x400 kv och 3 x 110 kv

26 25 kraftledningar) väster om riksväg 8 samt Karleby-Jakobstads flygstation cirka sex kilometer från planeringsområdet. Figur 28. Skyddsområden, kulturhistoriska objekt samt grundvattenområden som ligger närmast planeringsområdet. Vid placering av produktionsanläggningar måste man beakta konsekvenserna för omgivningen av eventuella olycksrisker vid anläggningen samt hur dessa olycksrisker utvecklas med tiden. Man ska också beakta de system eller tekniska faktorer och anordningar som används vid produktionsanläggningen för att förhindra och begränsa olyckor. Påverkningssätt som ska granskas när det gäller olycksrisker är värmestrålning, tryckverkan samt hälso- och miljöfaror orsakade av kemikalier. Viktiga olyckssituationer som orsakar risk för en storolycka är explosioner, bränder, gasläckage och stora lösningsläckage. I utredningen beaktades också konsekvenser för miljön vid de vanligaste störningssituationerna. Enligt utredningen om storolyckor består de största yttre riskerna för planområdet av transporter av farliga ämnen på järnvägen som tangerar området. Om ett tåg spårar ur kan det leda till risk för en storolycka på planområdet. Även på riksväg 8, som löper intill planeringsområdet, sker transporter av farliga ämnen. Om dessa råkar ut för olyckor kan det leda till kemikalieläckage som kan orsaka en storolycka i planområdets omedelbara närhet. När det gäller klimatförändringen har den största risken bedömts vara risken för översvämningar. Det här bedöms inte vara någon stor risk, eftersom alla vattendrag ligger långt borta från området. Influensområden som begränsar verksamheten i planeringsområdets omgivning bedömdes enligt försiktighetsprincipen i utredningen av storolyckor. De AEGL-3- och AEGL-2-zoner som är baserade på befintliga känsliga objekt i omgivningen kring Kronportens planområde anges i figur 29. I den AEGL-3-zon som anges med rött får industri placeras och i den AEGL-2-zon som anges med orange får bebyggelse placeras.

27 26 Figur 29. AEGL-zoner som anvisats på och utanför planeringsområdet. Enligt utredningen om storolyckor går det att placera verksamhet som kan orsaka risk för storolyckor på planområdet. Anläggningar som kan orsaka risk för storolyckor borde i första hand placeras i industrimiljö eller långt från bebyggda områden, vilket stämmer in på detaljplanen för Kronporten. I miljö- och kemikalietillståndsprocesserna kontrolleras att den verksamhet som ska placeras på planområdet är lämplig i förhållande till känsliga objekt i omgivningen. De begränsningar för markanvändningen som anges i utredningen om storolyckor kommer att beaktas i planläggningen av planområdets omgivning. Utredningen om storolyckor finns i bilaga 9.

28 5 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN DELTAGANDE OCH SAMVERKAN Intressenter Intressenterna har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma dess konsekvenser samt framföra åsikter (utkastskedet) och anmärkningar (förslagsskedet) om planen, och myndigheter och sammanslutningar får ge utlåtanden om planen. Intressenter är (MBL 62 ): områdets markägare de vars boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen de myndigheter och sammanslutningar vilkas verksamhetsområde behandlas vid planeringen o Karleby stads olika förvaltningar o Kronoby kommun o Karleby Energi Ab o NTM-centralen i Södra Österbotten o Suomen Erillisverkot Oy / o Mellersta Österbottens förbund Suomen turvallisuusverkko Oy o Österbottens förbund o Digita Oy o K.H. Renlunds museum o Telia Finland Oyj o Trafikledsverket (väg- och bannätet) o Elisa Oyj o DNA Oy o Regionförvaltningsverket i Västra o Edzcom Oy och Inre Finland o Cinia Group Oy o Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets o Skytteklubbar räddningsverk o Företagarföreningen Kokkolan yrittäjät ry o Traficom o Mellersta Österbottens handelskammaravdelning o Fintraffic o Fingrid Oyj andra intressenter Planläggningsstart Detaljplanen anhängiggjordes genom stadsstyrelsens beslut Deltagande och samarbetsförfarande Beredningsskedet Programmet för deltagande och bedömning lades fram offentligt samtidigt som planutkastskedets dokument. Beredningsskedets hörande hölls och utlåtanden inlämnades av NTM-centralen i Södra Österbotten, Suomen Turvallisuusverkko Oy, Kronoby kommun, Transport- och kommunikationsverket Traficom, K.H. Renlunds museum, Mellersta Österbottens förbund, Österbottens handelskammare, Österbottens förbund, Mellersta Österbottens miljöhälsovård, Telia Finland Oyj och Trafikledsverket. Myndighetssamråd ordnades Baserat på utlåtandena och myndighetssamrådet gjordes justeringar i planmaterialet i fråga om utgångsinformation, planlösning samt konsekvensbedömning. Som bakgrund till konsekvensbedömningen gjordes en vibrationsutredning samt en utredning om storolyckor. Trafikutredningen preciserades och dagvattenutredningen uppdaterades. Ändringarna från planutkastet till planförslaget presenteras i kapitel och bemötandena finns i bilaga 10.

29 Förslagsskedet Förslagsskedets hörande hölls under tiden och utlåtanden gavs av Telia Finland Oy, Kronoby kommun, Österbottens förbund, Mellersta Österbottens förbund, K. H. Renlunds museum, NTM-centralen i Södra Österbotten samt Trafikledsverket. Ändringar i planmaterialet har gjorts på basen av NTM-centralens utlåtande och en skild arbetspalaver, som hölls Det centrala tillägget i planbestämmelserna är preciseringar gällande dagvattenhanteringen. Samtidigt har även arrangemang som gäller byggnadstiden preciserats. Dessutom har man, i överensstämmelse med utlåtandet, kompletterat dagvattenundersökningspartiet med en alternativ bedömning, som finns som bilaga till planmaterialet. Enligt utlåtandet torde möjligheterna att bevara beaktansvärda sandfält (ej skyddade naturtyper) bli aktuellt att överväga i samband med att områdets planering framskrider. För trafikens del betonar NTM-centralen vägplaneringen, samt att bl.a. planeringen av omkörningsfiler samordnas med ifrågavarande arrangemang. I utlåtandet konstateras även de goda möjligheterna att ordna både kollektiv- och cykeltrafik. Dessutom accentueras vikten av en dialog inom den fortsatta planeringen. Staden instämmer med dessa trafikfrågor Godkännande Stadsfullmäktiges godkännande enligt den preliminära tidsplanen på våren/sommaren PLANLÖSNING Genom planlösningen blir det möjligt att bygga planeringsområdet som ett industriområde där det går att placera verksamhet för vilken EU-direktivet om bekämpning av storolyckor orsakade av farliga ämnen gäller. Dessutom möjliggörs placering av verksamhetsbyggnader och logistikfunktioner på området. Med detaljplanebeteckningar styrs placeringen av byggandet och dess mängd, dessutom styrs byggandet av separata tillståndsprocesser före byggskedet efter att detaljplanen har trätt i kraft. Planeringsområdet förändras från skogbevuxet område till byggd miljö. Enligt de utredningar som gjorts för detaljplaneringen finns det inga betydande naturvärden på området. Med hjälp av detaljplanebeteckningar och -bestämmelser säkerställs att fullföljningen av området inte äventyrar eller minskar naturvärdena inom planeringsområdets influensområde. Ändringen som gäller den byggda miljön berör riksväg 8, då trafikregleringen ändras vid detaljplaneområdet. Beträffande gång- och cykelvägar utgör den kommande ändringen på detaljplaneområdet en del av det långväga nätverket av gång- och cykelvägar (Karleby stadscentrum Kronoby). Då detaljplanen förverkligas kommer den kommande verksamhetens art och de kemikalier som eventuellt ska användas och lagras på området att bestämma begränsningarna för hur det omgivande området kan användas. 28

30 29 Figur 30. Planutkast , Plandea. Figur 31. Planförslag , Karleby stad Planförslagets förhållande till planutkastet Baserat på responsen från hörandet i beredningsskedet har planlösningen preciserats med nya planbestämmelser, tidigare utredningar har preciserats och nya utredningar har gjorts beträffande vibrationer och storolyckor. Planförslaget har i huvudsak förblivit likadant som i utkastskedet. Kvartersstrukturen har i någon mån ändrats, då anslutningen av planeringsområdet till riksväg 8 har flyttats längre söderut och efter att dagvattenplanen preciserats har det blivit möjligt att anvisa två KTY/log-områden intill riksvägen. Efter hörandet i beredningsskedet har följande ändringar gjorts: - Gatuanslutningen till riksväg 8 har flyttats ca 90 m och gatuförbindelsen under riksvägen ca 140 m mot sydväst. Ändringarna resulterar i följande: o KTY/log-området (kvarter 3) har blivit mindre och en del av kvartersområdet har anvisats som skyddsgrönområde (EV). o Området som omger gatorna har på motsvarande sätt blivit större och en ny KTY/log-tomt (kvarter 2) har anvisats på området. o Kvartersområdet T/kem har blivit så mycket större som gatan har flyttats. o Förbuden mot anslutning från gatuområdet till kvartersområdena har ändrats. o Dagvattenplanen har ändrats. Den riktgivande områdesavgränsningen för dagvattensystemet har ändrats kring kvarter 2 och 3. - Stadsdelens gräns och nummer (85) har lagts till på plankartan. - Kvarteren är numrerade (1, 2, 3). - Riksväg 8 har getts vägnamn (Vasavägen) och gatuområdet har fått namnet Kronportsvägen.

31 30 - Beteckningen T/kem har fått följande planbestämmelse: I närheten av järnvägen kan det förekomma sådana vibrationer från järnvägstrafiken som måste beaktas vid planering och placering av byggnader. I samband med bygglov ska en plan för beaktande av vibrationer på tomten presenteras. - Byggnadsytans gräns mot riksvägen på T/kem-området har flyttats så att körförbindelsen ligger utanför byggnadsytan - På kvartersområdet KTY/log har antalet våningar lagts till (VIII). - På kvartersområdet T/kem har byggnadens maximala höjd i meter (40 m) lagts till. - I södra delen av planeringsområdet har en områdesdel som ska bevaras som skyddsgrönområde (ev) lagts till på T/kem-området. - tvl-området (områdesdel som kan användas för byggande av trafikförbindelser och för lagring) har förlängts så att det sträcker sig ända fram till Kronoby kommungräns. - På kvartersområdet T/kem har beteckningarna hule och ajo intill riksvägen sammanslagits och beteckning för gång- och cykelväg har lagts till hule/ajo/pp. Riktgivande områdesdel reserverad för dagvatten, körförbindelse samt gång- och cykelväg. - Beteckningen sm (Genom fornminneslagen (295/1963) fredad fast fornlämning. Det är förbjudet att utgräva, överhölja, ändra, skada, avlägsna och på annat sätt rubba området. För planer som rör området ska utlåtande av museimyndigheten begäras.) har ändrats till sh-beteckning; (Områdesdel som ska skyddas. Planer och åtgärder som rör området ska diskuteras med museimyndigheten). - Till följd av att gatorna har flyttats ligger objektet på T/kem-kvartersområdet utanför byggnadsytan. - Beteckningen för lokalt betydelsefull kulturhistorisk vägsträckning har fått en planbestämmelse: större planer som rör vägens sträckning och ändring av dess konstruktioner ska diskuteras med museimyndigheten. - I de allmänna bestämmelserna har följande text lagts till: o Fördröjningskonstruktionernas dimensionering ska vara minst 1,5 m 3 /100 m 2 vattenogenomsläpplig yta. - Vid utloppspunkterna för dagvattnet som avleds från området ska det finnas möjlighet att stänga av flödet. Genom preciseringen av planlösningen och tilläggsutredningarna (vibrationsutredning och utredning om storolyckor) har det också gjorts ändringar i planbeskrivningen Planförslag Områdesreserveringar: T/kem På T/kem-området har det anvisats ett stort kvartersområde för industri- och lagerbyggnader där en betydande anläggning för tillverkning eller lagring av farliga kemikalier får placeras. På kvartersområdet får placeras verksamhet för vilken EU-direktivet om bekämpning av storolyckor orsakade av farliga ämnen gäller. På området får dessutom placeras andra industri- och lagerbyggnader samt byggnader, konstruktioner, trafikförbindelser och nätverk som stöder eller betjänar verksamheten. Räddningsväg till tomten ska ordnas från minst två håll. Godkännande av tomtens räddningsvägar ska inhämtas i samband med bygglovet. Vid placering av byggandet ska man se till att områdets interna skyddsavstånd mellan kemikalielager och processutrymmen och till funktioner som inte har anknytning till dem, såsom kontorslokaler och parkeringsplatser, iakttas. I närheten av järnvägen kan det förekomma sådana vibrationer från järnvägstrafiken som måste beaktas vid planering och placering av byggnader. I samband med bygglov ska en plan för beaktande av vibrationer på tomten presenteras.

32 Kvartersområdets exploateringstal är e=1,0 och byggnadernas fasad får vara högst 40 m hög. 31 KTY/log Intill riksvägen har två separata kvartersområden för verksamhetsbyggnader och logistikfunktioner anvisats. På området får man placera affärs- och kontorsbyggnader, industri- och lagerbyggnader som inte orsakar miljöstörningar samt logistikfunktioner i anslutning till transport och lagring, även en bränsledistributionspunkt. Stora detaljhandelsenheter får inte placeras på området. Kvartersområdenas exploateringstal är e=0,60 och högsta tillåtna antal våningar är VIII. EV Mellan riksvägen och det nya gatunätet finns anvisat två stora skyddsgrönområden. I södra delen av planeringsområdet finns dessutom anvisat en områdesdel som ska bevaras som skyddsgrönområde (ev). Trafik Riksvägen är anvisad som område för allmän väg (LT). I dess bredd har man beaktat ett planerat avsnitt med omkörningsfil samt Karleby omfartsvägs sträckning. Gatunätet från riksvägen till planeringsområdet är anvisat enligt lösningen i trafikutredningen. Med en egen beteckning har en planskild korsning (e) beaktats i enlighet med trafikplanen. Från gatunätets nordligare cirkulationsplats finns anvisat en riktgivande körförbindelse (ajo) till en plats norr om planeringsområdet, vilket gör det möjligt att senare förlänga planen norrut. En riktgivande områdesdel reserverad för gång- och cykeltrafik (pp) finns i närheten av den planskilda korsningen Andra beteckningar Intill järnvägen finns en områdesdel som kan användas för byggande av trafikförbindelser eller för lagring (tvl). Kring planeringsområdet finns anvisat en riktgivande områdesdel reserverad för ett dagvattensystem (hule) för området via vilket kvarterens dagvatten leds och gatuområdenas dagvatten fördröjs i bassäng- och dikeskonstruktioner. På T/kem-området (utanför byggnadsytan) finns anvisat en områdesdel som ska skyddas i enlighet med den arkeologiska inventeringen. Planer och åtgärder som rör området ska diskuteras med museimyndigheterna. Österbottens strandvägs gamla sträckning, som finns lokaliserad i den arkeologiska inventeringen, är anvisad som en lokalt betydelsefull kulturhistorisk vägsträckning. Vägens historiska sträckning ska bevaras. Större planer som rör vägens sträckning och ändring av dess konstruktioner ska diskuteras med museimyndigheten I planen anges allmänna bestämmelser som styr byggandet: - I samband med bygglovet ska en plan för hela tomtens gårdsområde och dagvattenhantering presenteras. Planen ska innehålla strukturering av gårdsområdena, parkering, inhägnad, gårdsytornas höjdnivåer, planteringar, utrustning, fördröjning, filtrering och övrig hantering av dagvatten samt strukturering som säkerställer passagen till intilliggande områden. - Arrangemangen för och hanteringen av dagvatten samt passagen till intilliggande områden ska påvisas i en skild plan även för byggnadstiden. - Dagvattnet från tomterna ska fördröjas på tomt- eller kvartersområdena. Fördröjningskonstruktionernas dimensionering ska vara minst 1,5 m 3 /100 m 2 impermeabel yta. Dagvattnet från parkeringssamt lastnings- och lossningsområdena ska behandlas i grus- och oljeavskiljare innan det leds till fördröjningsbassänger/våtmarker. - Det är förbjudet att leda dagvatten med risk för förorening genom ett grundvattenområde. Inget dagvatten får heller avledas till landsvägsdikena. Där dagvatten med risk för förorening leds bort från området ska det vid utloppspunkterna dessutom finnas möjlighet att stänga av flödet. Ovannämnda begränsningar ska iakttas för dagvattnens del även under byggtiden samt när byggnadernas grundläggningsnivå bestäms.

33 32 - På kvartersområdet får inte placeras verksamhet som på grund av sin höjd eller annars sin försämrande inverkan på visuell flygning kan försvåra flygverksamheten. Vid planering, byggande och användning av byggnader, konstruktioner och anordningar ska luftfartslagens krav på flyghindertillstånd och därav eventuellt föranledda begränsningar för byggandet och användning av byggnader beaktas. 5.3 DIMENSIONERING Uppgifter om detaljplanens omfattning finns också på uppföljningsblanketten i bilaga 1. Tabell 1. Uppgifter om dimensioneringen Kvarter Användningsändamål exploateringstal Areal (m 2 ) Byggrätt (vån-m 2 ) 1 T/kem 1, , KTY/log 0, , KTY/log 0, , EV 10559,6 2 EV 16136,1 LT 47099,5 Gata 44166,0 TOTALT 135,3 ha PLANENS KONSEKVENSER I markanvändnings- och bygglagen (MBL 9 ) står det: En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av de undersökta alternativen utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen granskas konsekvenserna enligt markanvändnings- och byggförordningen (MBF 1 ): människornas levnadsförhållanden och livsmiljö; mark och berggrund, vatten, luft och klimat; växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurser; region- och samhällsstruktur, samhälls- och energiekonomi samt trafik; stadsbild, landskap, kulturarv och byggd miljö; utveckling av fungerande konkurrens i näringslivet. Genom detaljplanen har ändring av ett tidigare inte detaljplanerat område till ett industriområde undersökts, vilket innebär att en konsekvensbedömning har gjorts i fråga om den industriverksamhet som detaljplanen ger möjlighet till i förhållande till områdets nuvarande tillstånd Människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för områdets invånare På planområdet finns ingen bebyggelse och ingen annan verksamhet i anslutning till befolkningsstrukturen eller -utvecklingen. Karleby invånarantal är och befolkningstätheten är 33,20 pers./km 2. Nedanstående figur visat att Karlebys invånarantal är som högst under den studerade perioden ( ), men ökningen under de senaste åren har varit mycket långsam, och under de senaste fem åren har det funnits år då invånarantalet har minskat. Med tanke på detaljplanen är det dessutom viktigt att notera hur befolkningens åldersstruktur har utvecklats, i synnerhet den arbetsföra befolkningen (15 64-åringar) som följer samma trend för befolkningens åldersstruktur i hela landet.

34 Tabell 2. Karlebys invånarantal (Statistikcentralen 2021) 33 Tabell åringarnas andel av befolkningen (Statistikcentralen 2021) Verksamhet enligt planlösningen möjliggör betydande konsekvenser för Karlebys befolkningsstruktur, dess placering och utveckling. Den planerade industriella verksamheten gör att en betydande industrianläggning kan byggas på området, som kommer att erbjuda arbete åt uppskattningsvis upp till 1000 personer. Det är sannolikt att en stor del av dem som flyttar till Karleby eller de omgivande kommunerna på grund av arbetsplatsen tar med sig ytterligare en eller flera invånare. Lokalt kan befolkningsökningen och föryngringen av befolkningsstrukturen uppskattas bli betydande och positiv. Befolkningstillväxten bedöms inte nämnvärt påverka områdets befolkningstäthet. Karlebys motiverade uppskattning av befolkningsutvecklingen är baserad på en uppskattning fram till 2040 gjord 2019 av konsultbyrån MDI, som studerar regionutvecklingen. Prognosen ger en noggrann och dynamisk bild av befolkningsutvecklingen och beaktar bl.a. hur variationen i de regionala åldersstrukturerna påverkar befolkningsutvecklingen. Enligt MDI:s prognos är Karlebys befolkningsutveckling svagt positiv; invånarantalet ökar med 1,4 procent fram till 2040, alltså +691 invånare. För att Karleby ska kunna växa behövs utöver stor nativitet också flyttningsöverskott från övriga delar av landskapet Mellersta Österbotten. I Karlebys strategiska generalplan för regionstrukturen anges att målet för Karleby stad fram till 2040 är invånare. Stadens mål är baserat på pågående spetsprojekt och de arbetsplatser som de kommer att medföra och den medföljande flyttningen samt en trendprognos Konsekvenser för säkerheten Industriverksamhet enligt planen orsakar i sig ingen fara, men i och med den industriella verksamheten ökar naturligtvis risken för bl.a. kemikalieolyckor och risker som är typiska för industrin såsom bränder. Konsekvenserna av att de här riskerna ökar anses vara små, eftersom det är fråga om endast osannolika säkerhetshot i anslutning till olyckssituationer. Dessa påverkar inte områdets egentliga säkerhet. Konsekvenserna i anslutning till hantering och lagring av farliga kemikalier, vilket blir möjligt genom planen, har bedömts noggrannare i utredningen om storolyckor, som har gjorts för planeringsområdet (bilaga 9). Asfalterade områden samt dagvattensystem utrustade med oljeavskiljare och avstängningsventiler främjar säkerheten genom att hindra spridning av utsläpp till omgivningen i händelse av en olycka. Den som ska bedriva industriell verksamhet på planområdet kommer att svara för att verksamhetens säkerhetsrisker samt

35 34 risken för en storolycka beaktas och förebyggs. Verksamhet enligt detaljplanen bedöms öka säkerhetsriskerna på området och i dess närhet, men verksamheten bedöms inte orsaka direkta säkerhetskonsekvenser Konsekvenser för livsmiljön Verksamhet enligt detaljplanen bedöms medföra direkta och indirekta konsekvenser för områdets livsmiljö. Konsekvenserna sträcker sig speciellt över Karleby- och Kronobyområdena. På planområdet finns ingen bosättning och området används sporadiskt för rekreation. Den rekreation som för närvarande förekommer på området är bär- och svampplockning, friluftsliv, motorsport och vattenskidåkning. Rekreationen flyttas från planområdet till andra områden och kommer att synas i form av ökad användning på andra rekreationsområden i näromgivningen. Till följd av detaljplanen kommer området att erbjuda nya möjligheter till arbete och främjar på så sätt områdets näringsstruktur och sociala struktur. Livsmiljön bedöms dock nästan inte alls bli mångsidigare, eftersom verksamheten på planområdet består av enbart industriverksamhet. Verksamheten som detaljplanen ger möjlighet till orsakar sådana konsekvenser som hör till industriell verksamhet, t.ex. buller. Typiska konsekvenser har identifierats i planen och de ska förhindras bl.a. med hjälp av skyddsgrönområden. Konsekvenserna för livsmiljön avgränsas vid behov noggrannare i verksamhetens miljötillstånd. Konsekvenserna för livsmiljön bedöms som helhet bli små Konsekvenser för image och identitet Enligt en snäv definition av image kan planområdets image tänkas bestämmas av den bild av området som uppkommer för utomstående (Sosiaalisten vaikutusten arviointi kaavoituksessa. Avauksia sisältöön ja menetelmiin. Päivänen m.fl. 2005) (Bedömning av sociala konsekvenser vid planläggning). I verkligheten påverkas imagen av områdets särdrag, som skapar en föreställning och vädjar till känslor (Kaupunkiseutu myytävänä imagot ja profiloituminen kaupunkiseudun markkinointiprosessissa. Raunio, 2001) (Image och profilering vid marknadsföring av en stadsregion). Planområdets image är en viktig faktor för områdets och det omgivande områdets dragningskraft (Parempaan kaupunginosaan. Aluefoorumi kehittämisen menetelmänä. Päivänen m.fl. 2002) (Bättre stadsdel. Regionforum som utvecklingsmetod). Med identitet avses områdets karaktär, som kan anses uppstå inifrån till skillnad från image. Image och identitet för Kronportens planområde har uppkommit genom den pälsfarmning som tidigare har funnits på området. Föreställningarna och områdets karaktär har dock försämrats efter att pälsfarmningen upphörde. Sedan dess har området inte haft någon stark image eller identitet. Planläggningen av Kronporten som industriområde bedöms ge möjlighet att bygga upp områdets image och identitet på nytt då den industriella verksamheten kommer i gång. Det bedöms att planläggningen kommer att främja en enhetlig image och identitet för området som en del av Karlebys övriga industriområde, och planeringsområdet kan ses som en utbyggnad av det befintliga industriområdet. Detaljplanens konsekvenser bedöms bli positiva. Det här är dock förknippat med stor osäkerhet, eftersom typen av industrianläggning som kommer till området, hur projektet framskrider och dess verksamhet till slut kommer att avgöra områdets image och identitet, kanske för en lång tid framöver. Planområdet ligger dessutom intill huvudleden till Karleby söderifrån, riksväg 8, och är det första bebyggda området man ser då man anländer till Karleby. Då planen förverkligas kommer den också att stärka Karleby stads image och identitet som en betydande industristad Konsekvenser för den sociala miljön De sociala konsekvenserna berör personer, sammanslutningar och samhället, som tillsammans bildar en dynamisk helhet. Områdets nuvarande inverkan på den sociala miljön är mycket obetydliga. Verksamheten enligt detaljplanen kommer att skapa ett stort antal nya arbetsplatser i Karlebyområdet. Antalet nya arbetsplatser till följd av projektet blir så stort att det väntas komma arbetstagare till Karleby och den omgivande regionen också från andra håll i Finland. Den industriella verksamheten behöver därtill förmågor inom flera olika branscher. De som flyttar för att få arbete bedöms öka mångsidigheten på Karlebys bostadsområden och i dess invånargrupper. Befolkningsökningen väntas synas t.ex. i form av större efterfrågan på områdets bostadsmarknad. Det är dock ännu svårt att uppskatta hur stor påverkan blir. Detaljplanen

36 35 för Kronporten bedöms få positiva konsekvenser för den sociala miljön, men på grund av detaljplaneringens betoning på kemisk industri bedöms konsekvenserna bli små Konsekvenser för möjligheterna till rekreation Planområdets naturmiljö minskar, vilket minskar möjligheterna att använda området för rekreation såsom svamp- och bärplockning och friluftsliv. Då planen fullföljs upphör användningen av planområdet för rekreation helt. Rekreationen i naturmiljön flyttas sannolikt till andra platser och de som flyttar för att få arbete ökar ytterligare användningen av sådana rekreationsområden. Därför bedöms mängden grönområden per invånare minska. Vattenskidåkningen i grundvattendammen samt motorsporten upphör på området och flyttas också någon annanstans. Fastän verksamheten enligt detaljplanen orsakar negativa konsekvenser på planområdet finns det ändå rikligt med områden som lämpar sig för rekreation, exempelvis skog, i omgivningen. Det är skäl att beakta att en betydande industrianläggning har en positiv inverkan på områdets ekonomi. Det innebär att en del av de positiva ekonomiska konsekvenserna påverkar utbudet av idrottsmöjligheter och andra möjligheter till rekreation i Karlebyområdet. Det här kan anses kompensera förlusten av naturmiljö på planområdet. Konsekvenserna bedöms som helhet bli små. På planområdet är konsekvenserna negativa, men den verksamhet som planen möjliggör kan ge upphov till positiva konsekvenser i närområdena Konsekvenser för buller, vibrationer och luftkvalitet I planen har industri anvisats på området. Anläggningarnas buller- och luftutsläpp samt deras konsekvenser och metoderna att hantera dem kommer att behandlas i den noggrannare planeringen av projekten och i deras tillståndsförfaranden. Verksamheten enligt planen kan orsaka konsekvenser främst vid olyckor och undantagssituationer. Beredskap för sådana situationer skapas i den noggrannare planeringen av projekten och i deras tillståndsförfaranden. Genomförandet av planen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för den lokala luftkvaliteten, vibrationerna eller ljudlandskapet, även om belastningen ökar till följd av utsläpp från produktionsanläggningen och den ökade trafiken. Under byggtiden kommer förverkligandet av planen att påverka luftkvaliteten och trivseln. Olägenheterna rör främst jordbyggnads- och grundläggningsarbeten där tunga maskiner används och transporttrafiken är omfattande. De diffusa dammutsläppen från hanteringen av jordmaterial och från transporterna kan lätt observeras och vid behov bekämpas genom bevattning eller dammbindning. Om de bullrigaste arbetsskedena med mest vibrationer (t.ex. pålning) sker dagtid kan man effektivt hålla inverkan på trivseln i näromgivningen under kontroll. Olägenheterna kan minskas genom bl.a. strukturell bullerbekämpning, dammbindning, rätt placering av funktionerna och val av lämplig tidpunkt. Mera detaljerade lösningar för hur olägenheterna ska hanteras kommer att preciseras i den fortsatta planeringen. De i planen angivna skyddsgrönzonerna och kantzonerna bedöms ha en positiv och mildrande inverkan på trivseln i näromgivningen. Som helhet sett kommer konsekvenserna för buller, vibrationer och luftkvalitet då planen genomförs att bli små och lokala. Planen skapar förutsättningar för fortsatt planering och genomförande enligt rikt- och gränsvärdena för luftkvalitet, buller och vibrationer. Byggandet på området motsvarar normalt byggande av infrastruktur och industriområden och dess skeden är relativt väl kända från förut. Konsekvenserna av de verksamheter som placeras på området granskas separat i tillståndsförfarandena, så konsekvensbedömningen innehåller inga betydande osäkerhetsfaktorer Mark och berggrund, vatten, luft och klimat; Konsekvenser för marken och berggrunden Byggandet och infrastrukturen som ska byggas påverkar marken på planområdet. Marken på planeringsområdet har ganska jämn topografi och markens höjdnivå på området är m ö.h. Då planen ska förverkligas måste terrängen jämnas ut till den nivå som krävs för byggandet och markanvändningen.

37 36 En dagvattenplan har gjorts för planeringsområdet. Områdets dagvatten fördröjs enligt dagvattenplanen innan det avleds till diken. När det gäller byggnadsgrundernas höjd på området ska man beakta dagvattenplanens (bl.a. lutningar, naturliga vattendelare och strömningsriktningar) lösningar. De största konsekvenserna för marken på planeringsområdet bedöms uppkomma främst under byggtiden. Planområdets beteckning T/kem anger områden där en betydande anläggning som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier får placeras. Byggandet av planområdet och annat byggandet samt infrastrukturen består av sådant byggande som motsvarar planbeteckningen (T/kem) (bl.a. byggnader och lager för den industriella verksamheten samt konstruktioner för dagvattenhanteringen), vägområden (LT) samt skyddsgrönområden (EV). Byggandet kräver att marken bearbetas, jordmassor ska jämnas ut, jordmassor ska bytas och byggnadernas grunder ska anläggas. Byte av jordmassor, jordutfyllnad och marktäkt påverkar marken betydligt och permanent. Indirekta konsekvenser av markbearbetningen på området är buller och damm från hanteringen av jordmaterial samt tung trafik. Marken på området är enligt markundersökningarna som gjordes 2019 i så gott som jungfruligt tillstånd och på området har det inte hittats några överskridningar av tröskel- eller riktvärden enligt den s.k. PIMA-förordningen (SRf 214/2007, om förorenad mark), t.ex. i fråga om metaller. Därför finns det inga användningsbegränsningar för marksubstansen på området. Jordmassorna som uppkommer under byggtiden utnyttjas om möjligt på området. Ytjorden kan användas på området t.ex. som växtunderlag på grönområden. Genom att utnyttja jordmaterialet kan man bidra till att hanteringen av jordmassor orsakar endast lokala konsekvenser för naturen och miljön. Byggnaderna och stora asfalterade områden (t.ex. lastnings- och parkeringsområden) påverkar framför allt grundvattenbildningen på området och grundvattennivån sjunker. Då stora arealer asfalteras bedöms jordekosystemet försvagas, vilket direkt påverkar också växtlighetens livskraft och den nytta som växtligheten ger. På planområdet placeras dock rikligt med skyddsgrönområden. Via dem kan vatten även fortsättningsvis infiltreras. Den verksamhet som avses i planen kan påverka marken, dock främst bara vid olyckor, om skadliga ämnen kommer ut i marken och kan nå grundvattnet. Fälten och vägområdena asfalteras och kemikalierna som hanteras vid anläggningen lagras på tillbörligt sätt enligt givna bestämmelser. Dagvattenbassängernas utloppsrör förses med avstängningsbrunnar med tanke på störningssituationer. På så sätt bedöms inga utsläpp uppkomma vid normal verksamhet, och därför uppkommer ingen påverkan på marken t.ex. via damning eller andra utsläpp i marken Konsekvenser för grundvattnet Att planen fullföljs bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för grundvattenområdena. Planområdet ligger inte på klassificerat grundvattenområde. Som närmast på cirka 600 meters avstånd från planområdet finns Patamäki grundvattenområde (1 klass), som är viktigt för vattenförsörjningen, och på cirka 1,7 km avstånd finns Bredviksfjärdens grundvattenområde (2 klass) som är lämpligt för annan vattenförsörjning. På Patamäki grundvattenområde finns tre vattentäkter av vilka för närvarande främst bara Patamäki vattentäkt är i användning. De viktigaste nationella bestämmelserna om skydd av grundvatten finns i vattenlagen och miljöskyddslagen. Planområdet ansluts till det kommunala avloppsnätet. På så sätt kan risken för att avloppsvatten eventuellt ska nå grundvattnet och påverka dess kvalitet hållas under kontroll. Grundvattenbildningen på planeringsområdet minskar lokalt betydligt på grund av täta konstruktioner såsom byggnader, vägar och fältområden. En särskild dagvattenplan har gjorts för området (Envineer Oy, 2021). Enligt planen ska dagvattnet som uppkommer på detaljplanetomten och stadens gatuområde ledas via projektområdets fördröjningsbassänger och utloppsrör försedda med avstängningsbrunnar till omgivande diken. På så sätt minskas inverkan på grundvattenbildningen till följd av asfalteringen på gatu- och fältområdena. På planeringsområdet bedöms grundvattnet även i fortsättningen i den södra delen strömma mot nordväst (mot Bredviksfjärden) och i den norra delen mot nordost. Det kan uppskattas att verksamheten enligt planlösningen kan orsaka konsekvenser i områdets sydöstra del, vid grundvattendammen, där grundvattennivån ligger mycket nära markytan. Planbeteckningen T/kem anger områden där en betydande anläggning som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier får placeras. Den verksamhet som avses i planen kan dock orsaka konsekvenser främst bara vid olyckor, om

38 37 skadliga ämnen kommer ut i marken och kan nå grundvattnet. Zonerna med skyddande grönområden som anges i planen bedöms ha en positiv och renande inverkan på det dagvatten som bildas på området samt på kvaliteten på vattnet som infiltreras i marken på skyddsgrönområdena. Konsekvenserna för grundvattnet under byggtiden blir störst då områdets grundvattennivå sannolikt måste sänkas beroende på utjämningen av området. Bearbetningen av marken kan i någon mån orsaka tillfällig grumling av grundvattnet, främst på de ställen där grundvattnet ligger mycket nära markytan där byggandet sker. Den största risken för förorening av grundvattnet på området bedöms bero på riksväg 8. Riksvägen är en s.k. VAK-rutt (rutt för transport av farliga ämnen) och på planområdet finns inget grundvattenskydd intill riksvägen. Grundvattnet på området strömmar dock bortåt från Patamäki grundvattenområde, så området bedöms i princip inte orsaka någon risk för Patamäki grundvattenområde. Med tanke på områdeshelheten kommer konsekvenserna för grundvattnet då planen genomförs att bli små och lokala. Uppgifterna om områdets grundvattenförhållanden är baserade på en geologisk strukturutredning, strömningsmodellering och utredningar som gjordes Beträffande dessa innehåller konsekvensbedömningen ingen sådan osäkerhet som kunde påverka bedömningens resultat Konsekvenser för ytvattnet Byggandet leder till att de områden som av naturen är reserverade för vatten och strömningsvägar (diken) till stor del försvinner. På planeringsområdet finns för närvarande inga bäckar eller åar. Ytvattnet som uppkommer på området rinner via områdets öppna diken och sedan bort från planeringsområdet. Ytvattnet som uppkommer på området rinner huvudsakligen antingen direkt eller öster on järnvägen norrut och kommer till Pekkasbäcken som till slut mynnar ut i Öjasjön. För att minska konsekvenserna är det nödvändigt att kunna hantera yt- och dagvattnet på området. Den största faktorn som avgör dagvattenmängden och dess kvalitet är andelen ogenomsläppliga ytor, som ökar betydligt på projektområdet då planen genomförs. För närvarande finns inga vattenogenomsläppliga byggda ytor på planområdet. Då de naturliga områdena för ytavrinning och avrinningsvägarna ändras till byggda områden, minskar möjligheterna betydligt för vattnet att avdunsta och infiltreras och ytavrinningen ökar. Det har gjorts en särskild dagvattenplan för området (Envineer Oy, 2021). I den har det planerats vilka vägar vattnet som uppkommer på området ska ledas på planområdet och det finns förslag till utloppspunkter försedda med avstängningsbrunnar där vattnet leds ut från planområdet. Dagvattnet från riksväg 8 leds liksom nu till landsvägsdikena. Dagvattnet leds bort från planområdet norrut, österut (under järnvägen), söderut och västerut. På så sätt vill man minska belastningen av dagvatten i bara en riktning. Ungefär hälften av projektområdets dagvatten är avrinningsvatten från taken på byggnaderna på byggytorna som är anvisade i planen. På projektområdet leds dagvattnet via fördröjningsbassänger och avstängningsbrunnar till omgivande diken. En del av områdets dagvatten går via olje- och sandavskiljningsbrunnar och sedan ut i dikena och vidare till fördröjningsbassängerna. På så sätt förhindras eventuella föroreningar i dagvattnet. De stora skyddsgrönområdena i planen har också en positiv inverkan på områdets ytavrinning. Man kan lägga till biokol eller sand i grönområdenas växtunderlag för att minska föroreningar samt näringshalter i dagvattnet. Genom lämplig placering av dikena och fördröjningsbassängerna som samlar upp dagvattnet och lämplig form på dem försöker man minska inverkan på ytvattnet. Med formen försöker man efterlikna så naturliga vattenfåror som möjligt, vilket ökar områdets trivsel och naturenlighet. Mängden ytavrinning som uppkommer på planområdet ökar betydligt till följd av den verksamhet och ändrade markanvändning som planlösningen innebär. Med tanke på områdeshelheten bedöms förlusten av de diken som finns på projektområdet dock vara av liten betydelse. Den ökade ytavrinningen kan hållas under kontroll på fastigheten med hjälp av dagvattenbassängerna och vattenavledningen till dikena kring planeringsområdet sker småningom så att deras nuvarande beräknade vattenföringar förblir oförändrade. I sydöstra delen av planområdet finns en grundvattendamm, som har uppkommit till följd av marktäkt och som också är den enda dammen på området. Dammen samlar ytvatten i områdets sydöstra del och avleder det som ytvatten söderut och österut. Via dammen bedöms ytvatten också delvis infiltreras i marken och bilda grundvatten. Å andra sidan strömmar det också fram grundvatten i dammen. Då planen genomförs kommer det inte att leda till några direkta konsekvenser för dammen eller dess vattenkvalitet. Då mängden

39 38 ytvatten som infiltreras kommer att minska sjunker grundvattennivåerna på planområdet, varvid vattennivån i dammen också bedöms sjunka, speciellt under torra perioder. Nivån bedöms dock sjunka ganska litet. Dammens stränder har delvis försumpats. Fastän vattennivån i dammen sjunker bedöms den inte minska dammens areal i någon betydlig omfattning. Ytvattnet kommer att påverkas mest under byggtiden, eftersom arbetet under byggtiden kan orsaka lindrig grumling av vattnet i de närbelägna dikena. Den här påverkan är dock begränsad enbart till byggtiden och eftersom byggarbetena sker långt från vattendragen blir konsekvenserna mycket lokala (bl.a. närbelägna småvatten och diken). Uppgifterna om områdets ytvattenförhållanden är baserade på utredningarna från Beträffande dessa innehåller konsekvensbedömningen ingen sådan osäkerhet som kunde påverka bedömningens resultat Konsekvenser för klimatet Med planläggning som fullföljer klimatmålen avses en modell där målen för energieffektivitet eller utsläpp vid planering av markanvändningen inte godtyckligt ställs i förhållande till byggbestämmelserna utan de baseras på att de nationella klimatmålen och hanteringen av klimatförändringen ska kunna förverkligas konsekvent på planeringsområdet. I konsekvensbedömningen av Kronportens detaljplan har man beslutat att fastställa klimatpåverkan med hjälp av beräkningsverktyget KEKO. Närmare uppgifter finns i bilaga 5. Detaljplanens utsläpp av växthusgaser under 50 års tid per genomsnittlig våningsyta blir enligt bedömningen 1,73 t CO 2/v-m 2. De största utsläppen uppkommer av byggnadernas energiförbrukning som är 1,16 t CO 2/vm 2. Byggandet av byggnader och underhåll av dem ger upphov till 0,49 t CO 2/v-m 2 och byggandet av infrastruktur och underhåll av den 0,01 t CO 2/v-m 2. Utsläppen från markanvändningen är 0,07 t CO 2/v-m 2. De kumulativa utsläppen av växthusgaser från den verksamhet som detaljplanen anger blir efter 50 år uppskattningsvis ton CO 2. Byggnadernas materialförbrukning i genomsnitt per våningsyta är uppskattningsvis 3,36 t/v-m 2 och byggnadernas förbrukning av naturresurser är totalt 2 647,17 tusen ton. Infrastrukturens materialförbrukning i förhållande till ändringen i våningsyta (t/v-m 2 ) är uppskattningsvis 0,04 t/v-m 2 och infrastrukturens materialförbrukning är totalt 33,24 tusen ton. Naturpåverkan via klimatet har granskats i förhållande till stadsregionernas medeltal. Naturpåverkan är totalt 34,99, vilket innebär att den är mindre än stadsregionernas medeltal. Nettoprimärproduktionens förändring är -7,1 t/ha per år. Biodiversitetspotentialens (BDI-ha) förändring är -11,3 enheter. Förändringen i andelen genomsläpplig markareal är -63 %-enheter. I den totala ekoeffektiviteten av att planen genomförs har ovan nämnda miljökonsekvenser gjorts jämförbara. Jämförelseindex består av det byggande som skett under åren och förändringarna i markanvändningen i de 34 största stadsregionerna och uppgifter om användningen av färdigställda områden under 50 år från det att byggandet startade. Den totala ekoeffektivitetens värde i Kronportens detaljplan är 76, vilket betyder att miljökonsekvenserna är under jämförelsevärdet. Värdet för utsläppen av växthusgaser är 98, vilket är två enheter under jämförelsevärdet. Värdet för användningen av naturresurser är 94, vilket är sex enheter under jämförelsevärdet. Värdet för miljökonsekvenserna som uppkommer av naturpåverkan är 35, vilket är lågt i förhållande till jämförelsevärdet. Konsekvenserna för klimatet bedöms bli små i förhållande till den använda jämförelsesituationen Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurser I maj augusti 2019 gjordes utredningar av Kronobyåsen för Karleby stad. Utredningarna innehöll naturinventeringar. På ett område som var större än planeringsområdet kartlades växtlighet, naturtyper, fladdermöss och fåglar. I kartläggningarna beaktades i mån av möjlighet också andra arter såsom åkergroda och flygekorre. I kapitlen nedan bedöms, med hjälp av nyssnämnda utredningar, detaljplanens konsekvenser för växtoch djurarter samt deras livsmiljöer, näromgivning, näromgivningens skyddsområden och naturresurser.

40 Konsekvenser för växt- och djurarter På planeringsområdet finns inga värdefulla livsmiljöer som är skyddade enligt naturvårdslagen eller vattenlagen eller särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen och inte heller några skyddsmässigt värdefulla växteller djurarter. I kapitlen nedan behandlas planens konsekvenser för växter, livsmiljöer, fåglar och andra djur. Växter och livsmiljöer För närvarande består planområdets växtlighet och livsmiljöer till största delen av karg eller torr tallmo samt dikade myrar som tidigare varit trädbevuxna myrar. Områdets myrar har i hög grad till följd av dikningarna förändrats till torvmoar som i praktiken kan anses vara skogar. Hela området används som ekonomiskog. Det finns inga gamla skogar på området. Beaktansvärda objekt är sandmarker och tuvullsmyrförändring i de nordöstra delarna av planområdet. Figur 32. Beaktansvärda naturvärden på planområdet. Industriområdet enligt planen kommer att lägga under sig den nuvarande naturmiljön, varvid växtligheten och livsmiljöerna till största delen försvinner till följd av byggandet och annan markanvändning enligt planen. Konsekvenserna av detta för regionens växtlighet och livsmiljöer bedöms dock bli små, eftersom områdets naturtillstånd för närvarande har bearbetats av mänsklig verksamhet och på planområdet finns ingen skyddad eller viktig växtlighet eller livsmiljö. Då växttäcket minskar kan invasiva arter bli vanligare på planområdet och erövra livsmiljöer på dess kantområden. Zonerna med skyddsgrönområden (EV) som anges i planen bedöms ha en positiv inverkan, eftersom de hindrar invasiva arter från att trivas. Fåglar På planområdet förekommer fågelarter som är typiska skogsfåglar i ekonomiskogar. De vanligaste arterna är bofink (Fringilla coelebs), lövsångare (Phylloscopus trochilus), trädpiplärka (Anthus trivialis) och rödvingetrast (Turdus iliacus). På planeringsområdet upptäcktes arter som hör till hotklassificeringen samt deras revir. I planområdets gamla tallbestånd finns eventuella häckningsplatser för tornseglare (Apus apus) och områdets blandskogar är möjliga livsmiljöer för talltita (Poecile montanus). Båda dessa arter är klassade som starkt hotade (EN) arter. En art som sannolikt häckar på området är också tofsmes (Lophophanes cristatus) på områdets tallmoar samt buskskvätta (Saxicola rubetra), som trivs på de öppna områdena i mellersta delen av området. Tofsmes och buskskvätta klassas båda som sårbara (VU). Sädesärlan (Motacilla alba) klassas som nära hotad (NT) och kan häcka på området. Förekomst av hotade arter används som ett kriterium för värdesättning i naturutredningar. Områdets hotade arter beskriver utredningsområdets naturvärden beträffande enstaka arter. Att detaljplanen förverkligas påverkar inte ovannämnda hotade fågelarters utbredning eller

41 40 häckande bestånd i Karlebyområdet. Ovannämnda hotade fågelarters livsmiljöer hör inte till de objekt som är tryggade genom lagstiftningen och deras förekomst på planeringsområdet ökar inte områdets fågelvärde. Enligt karteringsrundorna på planeringsområdet är området för nuvarande av litet värde i fråga om fåglar. Den markanvändning som planen innebär bedöms dock ha negativ inverkan på områdets fågelbestånd, då livsmiljöer försvinner. Det här bedöms leda till små indirekta konsekvenser för regionens fågelpopulationer, eftersom de arter som har häckat på området flyttar någon annanstans för att häcka. Det här kan leda till ökad konkurrens om häckningsplatserna mellan fågelpopulationerna på de omgivande områdena, men konsekvenserna bedöms dock bli mycket små, eftersom storleken på de fågelpopulationer som häckar på planområdet är tämligen liten. Zonerna med skyddsgrönområden (EV och ev) som finns anvisade i detaljplanen och de områden som bebyggs har en positiv inverkan på arterna, som kan utnyttja de här områdena som livsmiljöer. Andra djurarter Enligt karteringstaxeringarna på planeringsområdet är området för närvarande av litet värde som livsmiljö i fråga om däggdjursarter. På detaljplaneområdet förekommer älg (Alces alces), skogshare (Lepus timidus) och ekorre (Sciurus vulgaris), samt sannolikt även andra små däggdjur. På området har man inte observerat åkergroda (Rana alvaris), fladdermöss (Chiroptera) eller flygekorre (Pteromys volans), och inte heller några livsmiljöer som skulle lämpa sig för dem. Den markanvändning som anges i planen bedöms ha negativ inverkan på områdets däggdjurspopulationer, eftersom däggdjurens livsmiljöer på planområdet i regel kommer att försvinna, då området bebyggs enligt planen. Så går det också för fåglarna. Det här bedöms orsaka små indirekta konsekvenser för regionens däggdjurspopulationer, eftersom de däggdjur som tidigare har använt området som livsmiljö kommer att söka sig nya livsmiljöer någon annanstans. Däggdjurspopulationernas konkurrens om livsmiljöer på det omgivande området bedöms dock bli liten. Då livsmiljöerna har förändrats till följd av byggandet i enlighet med planen kan djuren inte mera som tidigare utnyttja det bebyggda området som genomfartsled. Däggdjursarterna kommer att söka sig alternativa rutter där de kan röra sig i närheten av planområdet, vilket kan orsaka störningar exempelvis för trafiken Naturens mångfald Enligt de utredningar som gjorts på detaljplaneområdet är naturens mångfald på området för närvarande tämligen obetydlig. Den markanvändning som anges i planen bedöms ha negativ inverkan på naturens mångfald på området, eftersom planområdets livsmiljöer i regel kommer att försvinna, då området bebyggs enligt planen. Därför bedöms att planområdets växt- och djurarter kommer att förändras till sådana arter som är typiska för bebyggda områden Konsekvenser för naturresurserna På planeringsområdet är naturresurserna obetydliga och i synnerhet områdets historia som pälsfarmsområde har bidragit till att de har utnyttjats. De största naturresurserna på området är skogarna, olika typer av marksubstans samt vilt, svampar och bär. I södra delen av planeringsområdet har sand- och grustäkt förekommit. I områdets omgivning finns även annars rikligt med marktäkter, vilket beror på områdets sandförekomst. Vilt som sannolikt förekommer på området är skogshare, älg och av fåglar som jagas åtminstone orre (Tetrao tetrix), knipa (Bucephala clangula) och ringduva (Columba palumbus). Den markanvändning som anges i planen bedöms ha en negativ inverkan på möjligheterna att utnyttja områdets naturresurser, eftersom marktäkt, utnyttjande av ekonomiskog, jakt, svamp- och bärplockning inte mera kommer att kunna bedrivas på planområdet. Det här bedöms orsaka små indirekta konsekvenser utanför planeringsområdet, eftersom naturresurser då sannolikt kommer att utnyttjas annanstans för att kompensera det som inte mera kan bedrivas på planområdet på grund av den verksamhet som anges i planen. Det här kan orsaka indirekta konsekvenser för naturresurserna, naturens mångfald samt växt- och djurarter annanstans, men konsekvenserna bedöms bli små.

42 41 Å andra sidan, då planen fullföljs på området avlägsnas träden och kan utnyttjas. Marksubstans på planområdet kan dessutom utnyttjas i samband med byggandet på planområdet. Användningen av planområdet för rekreation kommer att upphöra, vilket kan öka trycket på användningen av andra rekreationsområden Konsekvenser för näromgivningen Detaljplanen bedöms ha endast små negativa konsekvenser för områdets näromgivning. Väster om planeringsområdet finns riksväg 8 och öster om området finns Österbottenbanan. Väster om vägen finns stora enhetliga åkerområden och öster om järnvägen finns skogbevuxna miljöer. I synnerhet de sydligaste skogarna på planeringsområdet är ett viktigt ekologiskt stråk då djuren rör sig genom området i öst-västlig riktning. I nord-sydlig riktning fungerar också området öster om järnvägen som ett ekologiskt stråk. Då skogarnas skyddande verkan på planeringsområdet avlägsnas kan de ekologiska förbindelserna minska betydligt. Planområdet är långsmalt i nordostlig-sydvästlig riktning. När det blir bebyggt kommer det därför att avskära speciellt ekologiska stråk i öst-västlig riktning. Den nuvarande markanvändningen på planområdet och i dess näromgivning (järnväg samt riksväg) påverkar redan nu djurens vandringar, vilket minskar detaljplanens påverkan betydligt. Det bebyggda planområdet med dess industrianläggningar och funktioner samt den ökande trafiken ökar bullernivån i omgivningen. Den ökande trafiken, fabriksverksamheten, människor och arbetsmaskiner som rör sig på området samt bullernivån är störande även för näromgivningen utanför planeringsområdet. Störningen utanför planområdet bedöms dock bli tämligen liten på grund av det trafikbuller och den trafik som redan nu finns där. På planområdet uppkommer vattenutsläpp i form av dagvatten som avleds från planområdet till dikena i näromgivningen. Vattenföringen i dikena kommer till följd av planeringsområdets fördröjningsbassänger att förbli oförändrad och vattenkvaliteten bedöms inte förändras till följd av att planen förverkligas. Dagvattnet bedöms inte orsaka några konsekvenser i näromgivningen. Övrigt avloppsvatten från den industriella verksamheten leds till det kommunala avloppsnätet, så det bedöms inte orsaka några som helst konsekvenser i näromgivningen. Planbeteckningen T/kem gör det möjligt att placera fabriksenheter som kan orsaka utsläpp i luften på planområdet. Utsläppen i luften sprids med vindarna till omgivningen och faller slutligen ned på växtligheten, marken, vattendragen m.m. Hur utsläppen i luften påverkar näromgivningen beror i hög grad på den industriella aktören och utsläppens art. I detaljplanens konsekvensbedömning går det inte att med säkerhet uppskatta konsekvenserna av luftutsläppen i näromgivningen. En konsekvensbedömning görs i industrianläggningens miljökonsekvensbedömning eller i miljötillståndsansökan. Då detaljplanen förverkligas kommer trafiken på området att öka, vilket ökar risken för att en olycka ska inträffa på planområdet eller utanför det och påverka näromgivningen. Undantagssituationer och olycksrisker orsakas också i den industriella verksamheten, vilket kan leda till konsekvenser för näromgivningen. De industriverksamheter som ska placeras på Kronportens område kan eventuellt orsaka risk för en storolycka och begränsar därför markanvändningen på de omgivande områdena. En anläggning som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier, i enlighet med planbeteckningen, övervakas av Tukes och senare i samband med tillstånd fastställs en konsulteringszon för den baserat på de kemikalier som används i verksamheten. I utredningen om storolyckor, som gjorts som stöd för detaljplaneringen, har det gjorts en teoretisk bedömning av risken för den verksamhet som planbeteckningen (T/kem) innebär och följande begränsningar för markanvändningen på de omgivande områdena har bedömts. Förhållandet mellan en anläggning som eventuellt kan orsaka risk för en storolycka och känsliga objekt på det omgivande området har behandlats i utredningen av storolyckor i bilaga 9. De begränsningar som tas upp i utredningen beaktas i planeringen av markanvändningen på området kring planområdet i framtiden. Baserat på utredningen om storolyckor för Kronportens detaljplan går det att placera verksamhet som kan orsaka risk för en storolycka på planområdet. Anläggningar som kan orsaka risk för storolyckor borde i första hand placeras i industrimiljö eller långt från bebyggda områden, vilket stämmer in på detaljplanen för Kronporten. I miljö- och kemikalietillståndsprocesserna görs en noggrannare kontroll av att verksamheten som ska placeras på planområdet är lämplig i förhållande till käns-

43 42 liga objekt i omgivningen. De kommande begränsningarna för markanvändningen i planeringsområdets omgivning och planeringen av detta fastställs då detaljplanen ska förverkligas och beroende på den verksamhet som ska placeras på området. Med lämpligt skydd, planerade åtgärder och arrangemang såsom stängning av dagvattensystemet med avstängningsventiler avser man att förhindra spridning av konsekvenserna utanför planområdet i eventuella undantags- och olyckssituationer Konsekvenser för skyddsområden Sulfatjordar Enligt Geologiska forskningscentralens material är sannolikheten för förekomst av sura sulfatjordar på området liten eller mycket liten. Figur 33. Sannolikheten för förekomst av sura sulfatjordar på planområdet. På marktäktsområdet väster om planeringsområdet finns dock även observationer av sura sulfatjordar, i synnerhet i grövre jordmaterial (mo/sand) (muntlig information av Juhani Hannila, Karleby stad 2022). Fastän sannolikheten för förekomst av sura sulfatjordar enligt tillgänglig information och observationer är liten, beaktas sura sulfatjordar speciellt medan jordbyggnadsarbete pågår då planområdet byggs. Om surt jordmaterial observeras på området, planeras byggandet på området i mån av möjlighet på ett sådant sätt att jordmaterialet inte oxideras. Ytvattnet som ska avledas från planområdet kan under byggfasen vid behov behandlas t.ex. med kalk i fördröjningsbassängerna. I behandlingen av jordmassorna som ska avlägsnas från området bedöms också, med iakttagande av försiktighetsprincipen, förekomsten av sura sulfatjordar och vid behov hur de ska behandlas. Efter byggfasen bedöms eventuella sura sulfatjordar på området inte påverka omgivningens ytvatten, eftersom största delen av området kommer att asfalteras eller annars bebyggas, varvid regnvattnet kommer i kontakt endast med ytjorden, och övriga jordlager är i syrefritt tillstånd.

44 43 Närmaste naturskyddsområde är Bredviksfjärdens Naturaområde (FI ) som ligger cirka 1,2 km väster om planeringsområdet. Öjasjön är en sötvattenbassäng som har dämts upp från havet. I dess södra del finns Bredviksfjärdens Naturaområde. Figur 34. Bredviksfjärdens Natura 2000-område. Bredviksfjärdens Naturaområde klassificeras som ett särskilt naturskyddsområde enligt habitatdirektivet (SAC) och som ett skyddsområde enligt fågeldirektivet (SPA). Området hör till det riksomfattande programmet för skydd av fågelvatten och på området finns också ett privat naturskyddsområde. Det här Naturaområdet omfattar 194 hektar varav 38,5 % är havsyta. På området finns en vidsträckt och med tanke på fågelbeståndet mycket värdefull strandäng vars dominerande växtart är vass. Ängens södra delar sköts genom betesgång, men de oskötta delarna förbuskas i snabb takt. Vid områdets östra kant finns ett relativt stort klibbalskärr. På grund av områdets olika livsmiljöer är antalet häckande fågelarter på området påfallande stort. På Natura 2000-området Bredviksfjärden finns följande naturtyper som utgör grund för skyddet: 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 9030 Naturliga primärskogar vid landhöjningskust 9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ 91D0 Skogbevuxna myrar Avståndet från Kronportens planområde till Bredviksfjärdens Naturaområde är drygt 1 km och till det privata naturskyddsområdet ca 2 km. På grund av avståndet bedöms inga direkta konsekvenser uppstå till följd av t.ex. buller eller vibrationer. Detaljplanen eller dess genomförande bedöms inte orsaka några konsekvenser för Bredviksfjärdens naturskyddsområde. Följande figur (Figur 35) visar 3:e skedets avgränsningar av avrinningsområden och avgränsningen av Bredviksfjärdens Naturaområde. Enligt avrinningsområdena kommer

45 44 ytvatten till Bredviksfjärden från avrinningsområdena öster om fjärden, även från Kronportens planeringsområde. Figur 35. Avgränsningar av områdets avrinningsområden (blå linje) och Bredviksfjärdens Natura 2000-område (grått genomskinligt område). En plan för hantering av dagvattnet har utarbetats för Kronportens planeringsområde. Tack vare dagvattenhanteringen kommer vattenföringarna i utloppsdikena inte att öka från nuläget, när planen genomförs. Därför bedöms belastningen, såsom urlakning av fast substans, på Bredviksfjärden inte påtagligt öka. Det uppkommer mera dagvatten på planområdet än nu, men tack vare fördröjningsbassängerna som planeras på området kommer kvaliteten på vattnet som avleds från området i princip inte att försämras från nuläget. Belastningen av fast substans från planområdet minskas genom att vattnet leds via fördröjningsbassänger och genom minskning av vattnets flödeshastighet i bassängerna, varvid den fasta substansen kvarhålls i bassängen. Näringsbelastningen på området vid den redan nu näringsrika Bredviksfjärden bedöms inte öka från nuläget. Fastän sannolikheten för förekomst av sulfatjordar på planeringsområdet och i närheten av Naturaområdet är antingen liten eller mycket liten (Figur 33) finns dock observationer av sura sulfatjordar på marktäktsområdet väster om området, särskilt i de grövre jordarterna (mo/sand). De sura sulfatjordarna beaktas i samband med den noggrannare planeringen av byggandet på planområdet. Förekomsten av sura sulfatjordar på området utreds innan byggandet börjar. Om det förekommer sura sulfatjordar på området, planeras och genomförs byggandet så att inga skadliga konsekvenser uppstår. Sådana åtgärder är vid behov exempelvis att behandla vattnet från området genom kalkning samt behandling av de sura sulfatjordarna. I behandlingen av sura sulfatjordar beaktas också att de jordmassor som eventuellt måste avlägsnas från området inte heller ska orsaka skadliga konsekvenser någon annanstans. Genom åtgärderna som ska vidtas bedöms eventuella sura sulfatjordar inte orsaka några konsekvenser för Bredviksfjärdens Naturaområde. Mängderna ytvatten som rinner ut i Bredviksfjärdens Naturaområde och i närheten av det blir större än nu, men mängderna och vattnets kvalitet bedöms enligt nu tillgänglig information inte påverka de naturtyper eller arter som utgör grund för skyddet av Naturaområdet. Med beaktande av eventuell förekomst av sura

46 45 sulfatjordar på planområdet och vid behov tillbörlig behandling av sulfatjordarna och vattnet som uppkommer på området bedöms ett genomförande av planen inte orsaka några konsekvenser för de naturtyper eller arter som utgör grund för skyddet av Naturaområdet Region- och samhällsstruktur, samhälls- och energiekonomi samt trafik Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Området Kronporten ligger inom Karlebys och Jakobstads pendlingsregion samt intill färdiga vägförbindelser, vilket betyder att inga strukturella konsekvenser för regionstrukturen uppkommer. En påtaglig positiv betydelse, som stärker region- och samhällsstrukturen, är att detaljplanen då den genomförs leder till sysselsättningseffekter och påverkar områdets befolkningstillväxt. Då detaljplanen genomförs kommer det att påtagligt öka antalet arbetsplatser i Karleby och öka områdets befolkningstillväxt. Det här ökar behovet av bostadstomter centralt i både Karleby och Kronoby. Pendlingen till området kommer sannolikt att ske från ett ännu större område, från Jakobstads- och Kaustbyregionerna, vilket också stärker de omgivande kommunernas samhällsstruktur. Planeringsområdet ligger på ett obebyggt landsbygdsområde enligt klassificeringen av samhällsstrukturen. Då det bebyggs innebär det en påtaglig utvidgning av Karleby stadsregions samhällsstruktur. Planeringsområdet är dock anvisat som arbetsplatsområde också i Mellersta Österbottens landskapsplan och dess konsekvenser för Karleby samhällsstruktur har därför undersökts och godkänts också i större omfattning. Markanvändningen i planeringsområdets omgivning förblir ungefär densamma som nu och den styrs fortsättningsvis av gällande generalplan 2010, som kommunfullmäktige godkände I den har närområdet reserveringar för marktäktsområde (EO) samt jord- och skogsbruksområde (M). På lång sikt kan en utvidgning av Karleby arbetsplatsområden till ett nytt område decentralisera samhällsstrukturen, om annat byggande tillkommer i områdets närhet och flera verksamheter koncentreras till planeringsområdets närhet. De beskrivna konsekvenserna kan sträcka sig också in på Kronobysidan. Den decentraliserande verkan minskas av general- och detaljplanerna som styr Karleby stadsregions och Kronoby kommuns utveckling. Verksamheterna styrs i första hand till de områden som anges i dessa planer, som på så sätt styr samhällsstrukturens utveckling Konsekvenser för samhälls- och energiekonomin Kostnader Karleby stad står för kostnaderna för planeringen av området som omfattas av detaljplanen samt för den gatuinfrastruktur som behövs och anläggning av grönområden. Dessutom bygger staden områdets övriga grundläggande infrastruktur. En del av kostnaderna för planeringsområdet uppkommer under områdets hela livscykel, bl.a. uppdateringar och underhåll av infrastrukturen. För att detaljplanen ska kunna genomföras krävs investeringar som är störst i början. Storleken på de investeringar som behövs har uppskattats under planeringsprocessens gång. Det är dock skäl att beakta att planeringsområdet ligger relativt nära Karleby stads centrum. Det ligger mellan riksvägen (riksväg 8) och järnvägen öster om området. Det innebär att de största investeringarna i anslutning till den grundläggande infrastrukturen på området redan har gjorts. I närheten av planområdet finns dessutom en högspänningsledning och en transformatorstation som gör det möjligt att bedriva industriell verksamhet på området. Planområdet ligger därtill nära stadens avloppsnät. Planeringsområdet kommer att anslutas till stadens avloppsnät. Det bedöms att trafikarrangemangen vid riksväg 8 med dess anslutningar och behövliga underfarter kommer att bli den största kostnaden. Inkomster Karleby stad får inkomster i form av höjt värde på marken till följd av detaljplaneringen, i form av antingen försäljnings- eller arrendeinkomster samt markanvändningsavgifter. Markområdet som omfattas av detaljplanen ägs i sin helhet av staden, så inkomsterna av markanvändningen kommer i sin helhet Karleby stad till godo.

47 46 Utöver inkomsterna av markanvändningen får staden också fastighetsskatt, kommunalskatt och samfundsskatt för verksamheten på detaljplaneområdet. Inkomsternas storlek, speciellt kommunal- och samfundsskatterna, beror på den verksamhet som placeras på området. Det är skäl att notera att de ovannämnda är direkta konsekvenser för stadens inkomster av verksamheten enligt detaljplanen. I verkligheten blir inkomsterna större, eftersom verksamheten enligt detaljplanen också påverkar områdets näringsliv och därigenom stadsekonomin. Energiekonomi I energiekonomin kan man allmänt hänvisa till utbud och efterfrågan på energi. I planläggningen kan man uppskatta effekterna av verksamheten enligt detaljplanen genom en indelning i fyra olika klasser: Transporter, energiresurser (användning), energiutbud, omvandling av energi Energimarknaden Energidistribution och konsekvenser för miljön Ekonomiskt effektiv användning Industriell verksamhet enligt detaljplanen kräver transporter och användning av energiresurser. I verksamheten används energi för att producera nyttigheter. Det är också möjligt att verksamheten på planområdet påverkar energiutbudet bl.a. i fråga om sidoströmmar eller slutprodukter. Verksamheten kan påverka energimarknaden beroende på verksamhetens art. Planområdet skapar möjlighet för en stor produktionsanläggning nära intill utmärkta vägförbindelser. Det är osannolikt att verksamheten skulle påverka bestämmelserna. Den industriella verksamheten bedöms kräva en högspänningsledning och en transformatorstation som båda finns i planeringsområdets omedelbara närhet. Det behövs alltså inga stora förändringar i infrastrukturen. Miljökonsekvenserna står i nära växelverkan med den industriella verksamhetens art, sätten att producera energi för anläggningen och produktionsanläggningens energiplanering. En verksamhet enligt beteckningen T/Kem på planområdet kräver i allmänhet mycket energi och har ofta stor betydelse för avgiftsstrukturen. Ekonomiskt effektiv energianvändning är kännetecknande för en industrianläggning som eftersträvar vinst. Den verksamhet som detaljplanen möjliggör har sannolikt betydande konsekvenser i anslutning till energiekonomin. Dessa preciseras när uppgifter finns om vilken verksamhet som ska etableras på området Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för trafikregleringen på riksväg 8 De nya anslutningsarrangemang som har föreslagits på riksväg 8 med tanke på den nya markanvändningen motsvarar kraven på en huvudled. Trafikregleringarna genomförs etappvis så att anslutningen till riksväg 8 till en början ordnas med en plankorsning, och om trafiksäkerhetssituationen kräver det, byggs en planskild anslutning. Kostnaderna för anslutningsarrangemangen blir cirka 10 miljoner euro. Enligt en kontroll av funktionsdugligheten baserat på Karleby stads trafikmodell börjar anslutningens servicenivå försämras i en situation där antalet arbetsplatser på området närmar sig Säkerheten påverkas dock av många faktorer. Därför kommer plananslutningens säkerhetsnivå att följas upp kontinuerligt och förutseende. Vid val av anslutningssätt beaktas huvudvägens trafikmängd, antalet arbetsplatser på området samt den nya gatuförbindelsen mellan riksväg 8 och landsväg 749. Markanvändningens interna trafikarrangemang byggs också så att trafikeringen inte orsakar störningar i trafiken på riksväg 8. I alla trafikarrangemang och utrymmesreserveringar har man beaktat bl.a. en planerad sträcka med omkörningsfil på riksvägen, kommunikationsministeriets förordning om landsvägs- och järnvägsnätets huvudleder och om deras servicenivå, Karleby omfartsvägs inverkan på avståndet mellan anslutningarna och huvudvägens sträckning, specialtransporternas trafikeringsmöjligheter, kraftledningsområdena väster om riksväg 8 samt områdets nuvarande och kommande dagvatten- och grundvattenförhållanden.

48 47 Då trafiken på riksväg 8 ökar och nästan fördubblas enligt maximiprognosen mellan det nya markanvändningsområdet och Karleby centrum, måste man i framtiden bedöma trafikledernas andra eventuella utvecklingsbehov, exempelvis de befintliga anslutningarnas funktionalitet. Konsekvenser för trafikmängderna Markanvändningens inverkan på trafikmängderna bedömdes med hjälp av Karleby stads trafikmodell. Med modellen undersöktes hur tre olika antal arbetsplatser, 200, 700 och 1000 arbetsplatser, kommer att påverka trafikmängderna. Enligt trafikmodelleringen varierar områdets trafikmängd under ett genomsnittligt vardagsdygn och beroende på antalet arbetsplatser mellan 500 och 2000 fordon/vardagsdygn. Den tunga trafikens andel av trafiken har uppskattats till cirka fordon per dygn. Trafiken till arbetsplatser går nästan i sin helhet i riktning mot Karleby centrum. Trafiktopparna inträffar i början och slutet av arbetsskiften, då cirka 10 % av hela dygnets trafik kör till eller från området. En plankorsnings funktion granskades utgående från de här talen. Konsekvenser för färdmedlen Enligt Karleby stads trafikmodell sker 73 % av alla 5 6 km sträckor med bil, 11 % med cykel och 5 % med kollektivtrafik. För bostadsbaserade arbetsresor kan de hållbara färdsättens andel (cykling, kollektivtrafik, samåkning) öka så att den till och med fördubblas. En koncentration av arbetsplatser inom en så här betydelsefull cyklingszon borde därför kräva en utveckling av utbudet för att betjäna behovet. I Kronportens detaljplanering föreslås nya förbindelser mot Karleby centrum och viktiga bostadsområden för att göra det möjligt att gå och cykla. Elcyklar stöder också en ökad användning av cykel som färdmedel. Nedanstående figur visar en förlängning av gång- och cykelvägen från planeringsområdet mot Karleby centrum.

49 48 Figur 36. Förlängning av gång- och cykelvägen från planeringsområdet mot Karleby centrum. Möjligheterna att utveckla kollektivtrafiken till området förbättras, då arbetsplatsområdet utvecklas samt då den nya förbindelsen till riksväg 749 byggs. En utveckling av kollektivtrafiken för att betjäna också det här området har beaktats i Karleby strategiska generalplan. Satsningarna som måste göras på hållbara färdmedel minskar trafikbelastningen och säkerhetsriskerna på riksväg 8 och förskjuter eventuellt behovet av dyra investeringar till en senare tidpunkt.

50 49 Figur 37. Fördelning mellan olika färdmedel beroende på avståndet i nuläget (källa, Karleby stads trafikmodell) Stadsbild, landskap, kulturarv och byggd miljö När detaljplanen genomförs kommer områdets landskap att förändras betydligt, då ett vidsträckt, för närvarande trädbevuxet område förändras till byggd industrimiljö vars landskapsbild domineras av stora parkeringsområden samt stora fabriksbyggnader. Förändringen är stor, men dess påverkan sträcker sig inte flera kilometer bort, t.ex. till Karleby centrumområde, eftersom de omgivande skogbevuxna områdena och avståndet från planeringsområdet minskar landskapspåverkan. Landskapspåverkan blir störst för dem som bor väster om planområdet samt för passerande trafik. Inom cirka en kilometers radie från planeringsområdet finns tio enskilda bostadsbyggnader av vilka en på Kronobysidan. Större bostadsområden, byarna Blåbärsbacken och Kvikant, ligger på cirka 2,5 km avstånd och på grund av avståndet bedöms ingen landskapspåverkan sträcka sig från planområdet till de här byarna. Mellan bebyggelsen och planeringsområdet finns dessutom landskapsmässigt betydande högspänningsledningar, vilket minskar förändringen av att ett fabriksområde byggs, då det sker i en miljö som redan från tidigare är landskapsmässigt förändrad. Landskapspåverkan mot Kronobysidan har minskats genom att en zon har lämnats kvar mellan byggnadsområdets gräns och kommungränsen. Landskapspåverkan kan också upplevas som något positivt, då ett tidigare skogbevuxet område blir en tätortsliknande industrimiljö.

51 50 Värdefulla byggda kulturmiljöobjekt av riksintresse finns på flera kilometers avstånd från planeringsområdet, så de påverkas inte av att planen förverkligas. Beträffande kulturmiljön finns två beaktade objekt på planområdet: salpeterladan och Österbottens strandväg. Båda har beaktats med planbeteckningar och på så sätt har det säkerställts att de ska bevaras, fastän objektens omgivning förändras betydligt. Påverkan minskas av den arkeologiska inventeringens resultat, resterna av salpeterladan kunde inte mera ses och vägsträckningen har redan delvis försvunnit Utveckling av fungerande konkurrens i näringslivet Hörnstenar i Karlebys starka näringsliv är Kokkola Industrial Park (KIP), som är Nordeuropas största ekosystem för oorganisk kemisk industri, samt Karleby hamn, som är Finlands största bulkhamn, största spårtrafiksoch transitohamn samt den tredje största allmänna hamnen. Den globala företagsverksamheten erbjuder arbetsplatser för cirka 2500 arbetare i Karleby och det här syns i både industriområdets processkompetens och koncentrationen av utbildning och högklassig forskning. Dessutom är Karleby centrum för den regionala detaljhandeln. Regionalekonomins utveckling kan anses vara en process där en lokal institution främjar den ekonomiska utvecklingen genom att bidra till bl.a. företagande och sysselsättning. Fastän Karlebys näringsliv kan anses vara livskraftigt vill Karleby stad genom detaljplanen skapa arbetsplatser inom sektorer som ökar områdets välstånd. Inverkan på regionalekonomins utveckling har bedömts mera ingående i de nedanstående kapitlen. Näringsliv Faktorerna som påverkar företagens etablering på stadsområdet kan indelas i tre grupper: 1. Områdets tillgänglighetsfaktorer 2. Områdets övriga egenskaper 3. Faktorer som rör fastighets- och lokalitetsnivån Ett stort T/Kem-område intill goda förbindelser och i närheten av en hamn är ett attraktivt objekt. Dessutom kan planeringsområdet enkelt nås och det ligger nära Kokkola Industrial Park. På området finns för närvarande inga fastigheter som kan utnyttjas, så behövliga och flexibla lokaler kan byggas för den verksamhet som avses i planen. Byggandet som ska ske på planområdet kommer snabbt att synas som något regionalekonomiskt effektfullt. Under byggtiden uppkommer en positiv men kortvarig topp i efterfrågan. Dess storlek beror på byggnationen som genomförs. Eftersom byggande kräver mycket arbetskraft, märks detta speciellt i stor efterfrågan på arbetskraft men också efterfrågan på behövliga tjänster, maskiner och anordningar samt byggmaterial, vilket ytterligare avspeglas i efterfrågan på arbetskraft. Den industriella verksamheten enligt planbeteckningen T/kem, som ska etableras på området, ökar direkt efterfrågan på arbetskraft för industrin. Den direkta ökade efterfrågan märks indirekt i form av efterfrågan på olika produkter. Både under byggtiden och under driften bedöms en positiv inkomstutveckling ske på området samt ökad total efterfrågan och ökade skatteinkomster. Hur stor den här påverkan blir beror på den verksamhet som förverkligas enligt planen Konsekvenser för antalet arbetsplatser och sysselsättningen Verksamheten enligt detaljplanen kommer att medföra uppskattningsvis upp till 1000 nya arbetsplatser och dessutom ett betydande antal indirekta arbetsplatser. De direkta konsekvenserna syns särskilt i antalet arbetsplatser inom förädlingen, vars andel i Karleby sannolikt kommer att öka. Verksamheten enligt detaljplanen kräver också bland annat byggande av industrienheter och omgivande infrastruktur. Verksamheten kommer därtill att ge upphov till indirekta sysselsättningseffekter bland annat i servicesektorn. I planläggningsstadiet är det dock mycket osäkert att uppskatta konsekvensernas storlek, eftersom noggranna planer ännu saknas. Detaljplaneringen skapar ändå möjlighet för uppkomst av betydande konsekvenser. På KIP:s område arbetar för närvarande uppskattningsvis cirka 2500 personer, vilket är ett gott jämförelseobjekt i fråga om

52 51 betydelse. Nedanstående tabell (Tabell 4) presenterar nyckeltal för sysselsättningen i Karleby. Karleby har relativt god sysselsättningssituation och nyckeltalen är bättre än hela landets medeltal. Tabell 4. Nyckeltal för sysselsättningen i Karleby. De arbetslösas andel Sysselsättningsgrad Ekonomisk försörjningskvot (2019) betsplatser (2020) Självförsörjning på ar- av arbetskraften (2021) (2019) 74,3 % 8,2 % 139,6 105,0 Nedanstående figur visar hur sysselsättningsgraden i Karleby har utvecklats i förhållande till utvecklingen i hela landet. Man kan se att trenderna har följt varandra. Den verksamhet som avses i detaljplanen bedöms ha en positiv inverkan på sysselsättningsgradens utveckling samt de övriga nyckeltalen i tabellen. För att sysselsättningsgraden ska förbättras krävs dock att antalet personer i arbetsför ålder ökar mindre än antalet sysselsatta för att förhållandet ska förbättras. Tabell 5. Sysselsättningsgradens utveckling (Statistikcentralen 2021) Konsekvenser för pendling och flyttströmmar Den verksamhet som avses i detaljplanen ökar Karlebys livskraft, vilket också ökar närområdets livskraft. Då detaljplanen förverkligas kommer Karlebys dragningskraft som boningsort att stärkas. Påverkan sträcker sig också utanför staden till de ekonomiska regionerna Karleby, Jakobstad och Kaustby och ökar pendlingen till Karleby, men den kommer också att öka flyttningen till Karleby och närbelägna kommuner från andra delar av Finland Konsekvenser för förutsättningarna för fungerande konkurrenskraft I fallet Karleby stad är det motiverat att bedöma konsekvenserna för förutsättningarna för fungerande konkurrens via teorin för tillväxtkoncentration (Growth pole theory). Enligt en teori presenterad av Perroux (1950) borde regionstrategier göras upp utgående från områdets grundläggande bransch, eftersom det skapar naturlig tillväxt på området. En koncentration på områdets huvudbranscher i fråga om förändringar eller strategier såsom när det gäller detaljplanen upprepas i ekonomin och drar med sig svagare aktörer. Multiplikatoreffekter och deras följder är en viktig del av den ekonomiska utvecklingsprocessen. (Suhonen & Turtiainen, 2014) Man kan uppskatta att planeringsområdets planbeteckning T/Kem förutsätter att den verksamhet som kommer till området ska stöda den oorganiska kemiska industrins ekosystem som finns i Karleby och göra den mångsidigare. Det här ekosystemet kan anses vara Karlebys grundläggande bransch. Då detaljplanen genom-

53 52 förs uppkommer därför multiplikatoreffekter som främjar bl.a. mindre aktörer och branscher i området (Myrdal, 1957). Det uppskattas därför att detaljplanen, då den förverkligas, kommer att ha en positiv inverkan på förutsättningarna för fungerande konkurrens. Områdets nåbarhet till fots och med cykel förbättras med en ny gång- och cykelväg från centrum. Senare ordnas direkta förbindelser också mot Björkhagen- och Yxpilahållet. Områdets nåbarhet via kollektivtrafiken kommer vid behov att säkerställas genom ökat utbud av lokal trafik Sammandrag av konsekvensgranskningen Som sammandrag av konsekvensgranskningen kan man konstatera att genomförandet av detaljplanen medför betydande positiva konsekvenser för befolkningsutvecklingen, dess struktur och för ekonomin samt små negativa konsekvenser, främst för naturen, vilka uppkommer då ett skogbevuxet område ändras till en byggd miljö. Konsekvensgranskningen visar att detaljplanebeteckningarna och -bestämmelserna styr den mera detaljerade planeringen. Ett sammandrag av konsekvenserna presenteras i tabell 6. Tabell 6. Sammandrag av konsekvenserna och deras storlek. Tabellens färger beskriver hur positiva (gröna) eller negativa (röda) konsekvenserna är. En konsekvens kan vara både positiv och negativ. Bedömningen av konsekvensernas storlek har gjorts med tre steg och beskrivningen förklarar konsekvensens art. Konsekvens för Konsekvensens storlek Beskrivning Invånare Stor Ökar invånarantalet i Karleby och de omgivande kommunerna Säkerhet Liten Industriell verksamhet innebär en liten olycksrisk. Användningen av området för rekreation upphör, men i Livsmiljö Liten Liten omgivningen finns ersättande områden. Området erbjuder nya möjligheter till arbete. Image och identitet Medelstor Karleby industriområde byggs ut. Det stärker också Karlebys image och identitet som industristad. Social miljö Liten Skapar ett stort antal nya arbetsplatser i Karlebyområdet. Ökar bostadsområdenas och invånargruppernas mångsidighet i staden. Möjligheter till rekreation Liten Användning av området för rekreation upphör. I omgivningen finns rikligt med ersättande områden. Buller, vibrationer och luftkvalitet Mark och berggrund Grundvatten Ytvatten Klimat Växter och livsmiljö Djurarter Liten Liten Liten Liten Liten Liten Liten På grund av områdets läge blir konsekvenserna för miljön små. Byggåtgärderna berör marken och berggrunden. Verksamheten bedöms inte orsaka utsläpp i marken. Grundvattenbildningen på området minskar. Utgör ingen risk för grundvattenområdena. Mängden yt- och dagvatten som uppkommer ökar, men ingen försämring av kvaliteten bedöms uppstå. Av konsekvenserna orsakar byggnadernas energiförbrukning det största utsläppet av växthusgaser. Området har redan nu bearbetats av människan och på området finns ingen skyddad eller viktig växtlighet och inga sådana livsmiljöer. I områdets omgivning finns rikligt med motsvarande livsmiljöer dit djuren kan flytta.

54 Naturens mångfald Naturresurser Närmiljön Skyddsområden Region- och samhällsstruktur Samhälls- och energiekonomi Liten Liten Liten Ingen påverkan Stor Stor 53 Naturens mångfald på området är för närvarande liten. Byggandet och verksamheten gör att den blir ensidigare. Möjligheterna att utnyttja naturresurserna förhindras och flyttas bort från området. De ekologiska förbindelserna minskar. Verksamheten orsakar små utsläpp i omgivningen. Inga konsekvenser för naturtyper eller arter med skyddsmotivering bedöms uppkomma. Ökar antalet arbetsplatser och regionens befolkningstillväxt. General- och detaljplanerna minskar den decentralisering som utbyggnaden av arbetsplatsområdena kunde innebära. Området ger försäljnings- eller arrendeinkomster, även andra inkomster i form av olika skatter. Verksamheten leder också till betydande konsekvenser för energiekonomin. Trafik Stor Den nya trafikförbindelsen till landsväg 749 gör det lättare att nå rekreationsområdet vid Bredviksfjärden och eventuellt specialtransporternas trafikering i Karlebyområdet. Den nya trafikförbindelsen förbättrar därtill säkerheten på Langtågsvägen och transporterna av marksubstans i Kronportens närområde. Landskap Stor Stor Landskapet förändras från trädbevuxet område till tätortsartad byggd industrimiljö. Kulturarv Liten Beträffande kulturmiljön har två objekt beaktats: salpeterladan och Österbottens strandväg. Byggd miljö Medelstor Området byggs till ett industriområde. Konkurrenskraftens utveckling Medelstor 5.5 PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER Planbeteckningarna och -bestämmelserna anges på plankartan. Ökar konkurrenskraften för industrin i Karleby och gör den mera intressant. Ökar arbetsplatserna och livskraften.

55 54 6 ÅSKÅDLIGGÖRANDE Visualiseringar av området finns i bilaga 7.