vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram"

Transkript

1 vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Dalarna i världen utvecklingsförutsättningar och drivkrafter Ökad regionalisering Rörligheten ökar Ökat fokus på klimatfrågan Energiförsörjningen står under ett allt hårdare omvandlingstryck Innovationer blir allt viktigare Efterfrågan på råvaror och livsmedel ökar starkt världen över Nya utmaningar för näringslivets kompetensförsörjning Växande efterfrågan på upplevelser/upplevelseekonomin Nya möjligheter för den sociala ekonomin Dalarna idag Näringslivets struktur och dynamik Stora, små och medelstora företag Utlandsägda företag Innovationer och förnyelse...13 Innovationssystem och kluster...14 Innovationer och innovationsstöd...18 Energi och miljö Tjänstenäringarna...25 Besöksnäringen...25 Handel...27 Vård och omsorg Förutsättningar för utveckling Näringsklimat...28 Att mäta näringslivsklimat Tillväxt Befolkning...31 Befolkningsutveckling...31 Invandrargrupper och integration...34 Kompetensförsörjning...34 Utbildning...36 Inkomster

3 3.2.4 Kapitalförsörjning Entreprenörskap...45 Entreprenörskap i skolan...46 Nyföretagandet...46 Långsiktig överlevnad...48 Generationsskiften Tillgänglighet...48 Uppföljning och revidering

4 1. Inledning Den tidigare omfattande statliga detaljregleringen av regionala tillväxtprogram har förändrats i en riktning där Dalarna självständigt i allt väsentligt kan och bör bestämma innehåll, inriktning, arbetsformer och prioriteringar. Dalastrategin är sedan den antogs det övergripande planeringsinstrumentet för Dalarna. Formellt är Dalastrategin det regionala utvecklingsprogrammet för Dalarna. För att förtydliga och peka på hur Dalastrategins vägval Det bärkraftiga Dalarna kan förverkligas och anpassas till strukturfondsprogram och andra regionalt utformade planer och program har Region Dalarnas direktion bedömt att det krävs ett handlingsprogram med en tydlig inriktning mot företags- och näringslivsutveckling. Region Dalarnas direktion gav i augusti 2007 beredningen för bärkraftiga Dalarna (beredningen) uppdrag att vara styrgrupp för arbetet. I arbetet med att ta fram det nämnda handlingsprogrammet har beredningen funnit det lämpligt att dela upp det framtagna materialet i två delar: dels handlingsprogrammet och dels ett fristående underlag, som du just nu läser, som presenterar och redogör för viktiga globala utvecklingsförutsättningar och också speglar Dalarna i dag. I det sistnämnda avsnittet Dalarna idag har ambitionen varit att redovisa tendenser och utveckling i Dalarnas näringsliv, och att därutöver ge en bild av de särskilda förutsättningar som aktörer i Dalarna har att arbeta utifrån. Utan att göra anspråk på fullständighet görs också försök att, kopplat till de beskrivande delarna, redogöra för pågående utvecklingsarbete i Dalarna och aktiviteter utanför Dalarna som påverkar oss. I görligaste mån har vi lagt in hänvisningar till varifrån underlag för beskrivningar och resonemang hämtats. Synpunkter på eventuella ofullständigheter och felaktigheter i tolkning och resonemang tas tacksamt emot av den grupp av tjänstemän inom Region Dalarna, som svarat för arbetet med underlaget. 4

5 2. Dalarna i världen utvecklingsförutsättningar och drivkrafter En viktig dimension i utvecklingen under 1990-talet fram till idag har varit den ökade globaliseringen. Den internationella handeln och antalet sysselsatta i internationella företag har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Ökad frihandel och minskade transportkostnader har skapat nya marknader och gett tillgång till nya varor och tjänster. Människor söker upplevelser, kontakter, utbildning och arbete utanför sitt lands gränser. Företagen blir allt mer integrerade i den globala ekonomin. Konkurrensen ökar, men också tillgången till större marknader. Forskning, värderingar och livsstilar blir allt mer globala. Den handelspolitiska liberaliseringen och teknikutvecklingen är viktiga drivkrafter, liksom bättre kommunikationer, ökad individualisering och stark tillväxt i Asien och östra Europa. Den långsiktiga globala trendens huvudingredienser är en lägre inflationstakt och högre tillväxt. Utmaningarna i den allt starkare globala konkurrensen, som utsätter Sverige för ett allt högre omvandlingstryck, måste mötas av ett mer diversifierat och en högre grad av kunskapsbaserat företagande. Medvetna strategier med tydliga inslag av långsiktiga satsningar på forskning och specifika utvecklingsinsatser är därför nödvändiga. Den ekonomiska politiken behöver i sig stimulera i riktning mot; Ett högre förädlingsvärde i produktionen Utveckling av nya produkter En välfungerande och växande flora av företags- och hushållsnära tjänster för att minska regionala och individuella klyftor Inflationstakt i OECD Global BNPtillväxt

6 2.1 Ökad regionalisering Ökad globalisering, individualisering, förbättrade kommunikationer, teknisk utveckling och företagens regionala logik driver på regionaliseringen. Regionala intressen får större tyngd på nationalstatens bekostnad. De funktionella regionerna expanderar och blir mer integrerade i sig själva. De korsar administrativa och nationella gränser. När arbetsmarknadsregionerna växer, växer också marknaderna för näringsliv och företagande. Regionerna och inte nationerna är mest lämpade att föra kampen om tillväxtens bästa förutsättningar. Nationerna är genom historien gränssättare och övervakare, men den rollen övertar i allt högre utsträckning olika överstatliga organ som EU, WTO och FN. Den globala affärslogiken har dessutom satt gyllene tvångströjor på nationerna. De kan inte föra vilken penning- eller finanspolitik de vill utan att antingen ådra sig politisk bestraffning inom något överstatligt samarbete där de ingår, eller kraftigt underminera sina egna regioners konkurrenskraft. Det är inte i länder, utan i starka regioner som tillväxten sker. I regionerna är man idag mycket mer medveten om vikten av att uppfattas som attraktiv genom kvaliteter som exempelvis ren natur, god infrastruktur och väl utvecklad service. Man är också medveten om vikten av god samverkan mellan parterna i en region för att klara den globala konkurrensen. Av samma skäl får de regioner som har flera kluster med företagen inom innovativa verksamheter ett försprång. Samma sak gäller regioner som har tillgång till större arbetsmarknader. Cecilia Hermansson, Swedbank, pekar ut tre olika alternativa framtidsbilder av vilken utveckling regionerna i Europa kan tänkas möta; Näringslivet blir allt mer specifikt i varje region geografisk mångfald All kompetens och allt kapital koncentreras till vissa regionala centra, det vill säga en centralisering. Företagen flyttar dit människorna bosätter sig, en polarisering. Sannolikt kommer utvecklingen att leda till en blandning av alla tre varianterna, där vissa regioner mer än andra präglas av ett visst scenario. 2.2 Rörligheten ökar Allt fler flyttar och allt fler pendlar längre sträckor till arbetet. Därmed förstoras de lokala arbetsmarknadsregionerna: efterfrågan och utbud av arbetskraft kan lättare mötas. Ekonomisk tillväxt underlättas och sårbarheten vid strukturomvandlingar minskar. Samtidigt leder ett ökat individuellt resande till miljöpåverkan och förbrukning av energi som inte är hållbart. Ökad rörlighet ställer ökade krav på samordning mellan trafikslag och gemensamma planeringsprocesser. För att förbättra och effektivisera transportsystemen behöver goda förutsättningar skapas för att öka samverkan mellan transportslagen. Det krävs en effektiv samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder så att den regionala och interregionala kollektivtrafiken kan bidra till en regionförstoring. 6

7 2.3 Ökat fokus på klimatfrågan Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga. Det får konsekvenser för lagstiftning, ekonomiska styrmedel och internationella överenskommelser. Man kan både se en vilja till gemensamma lösningar och om man inte lyckas ökade risker för ekonomisk/politisk instabilitet. Det krävs både åtgärder för att hejda klimatförändringarna och åtgärder som minskar de negativa verkningarna av ett förändrat klimat. Samtidigt kan klimatförändringarna bidra till gynnsammare produktionsvillkor och till nya affärsmöjligheter, inte minst för den gröna ekonomin. Andra miljöfrågor kan få ökad uppmärksamhet. Energieffektivisering blir en konkurrensfördel. Efterfrågan på energiteknik, miljöteknik och miljöanpassad teknik ökar. 2.4 Energiförsörjningen står under ett allt hårdare omvandlings-tryck Energin blir en allt mer knapp och dyrbar produktionsresurs. Dalarna har en särskilt utsatt position med en basindustri som i hög grad påverkas av efterfrågan och prisutveckling på energi. För framtiden kommer det att bli av särskilt stor vikt att än mer intensivt arbeta med att utveckla olika typer av energieffektiviserande tekniker och produkter. Samtidigt måste ett mer systematiskt arbete inledas för att tillvara den stora potential som ligger i en ökad användning av förnybara energitillgångar. 2.5 Innovationer blir allt viktigare Innovationer nya eller bättre tjänster, produkter eller processer är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. De teknikbaserade företagen väntas spela en allt viktigare roll. Innovationer i gränssnitten mellan olika branscher får en allt större betydelse för ekonomin. Ett effektivt samspel mellan forskning, högre utbildning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. En ökad grad av specialisering blir nödvändig regionerna har mycket att vinna på om de bygger vidare på sina komparativa fördelar. Det klusterarbete som pågår i länet tar speciellt fasta på att bygga upp innovativa miljöer kring företag, offentliga aktörer samt aktörer för forskning och utbildning i och mellan olika branscher. Ambitionen är att i dessa miljöer ska förnyelse och gemensamt lärande generera korskopplingar som leder till fler affärer. 2.6 Efterfrågan på råvaror och livsmedel ökar starkt världen över Den ökade efterfrågan leder till att vi kan börja tala om en renässans för gruv- och stålindustrin och en ny världsbild för jordbruket. Efterfrågan på stål fortsätter och ökar för nionde året i rad. Det senaste årets samlade svenska stålexport slår nytt exportrekord och en rekordökning om 25 procent. Lönsamheten är god och framtidstron är stark. Flera stålföretag har fattat beslut om betydande investeringar. Bland dem finns de största investeringarna någonsin i vår region. Marknadsintresset för bergsnäringen har kommit in i en stark utvecklingsfas vars motsvarighet inte förekommit på många decennier. Bakgrunden är en ökad efterfrågan på metaller, högre råvarupriser och ny teknik. Det kan betyda att mineraltillgångarna i kombination med modern miljöteknik än en gång gör gruvdriften i regionen till en växande och internationellt konkurrenskraftig näring. 7

8 Detsamma kan gälla jordbruket. Det är framförallt tillväxtländer som Kina och Indien, där efterfrågan på kött och mejeriprodukter ständigt ökar, som driver upp priserna på livsmedel. Samtidigt medför den ökade användningen av bioenergi till allt större konkurrens om åkermarken. Enligt EU måste jordbruksproduktionen öka så att Europa kan bli mer självförsörjande på mat. 2.7 Nya utmaningar för näringslivets kompetensförsörjning Alla delar av samhället genomsyras av ett ökat behov av kunskap och livslångt lärande. Fler och fler skaffar sig högre utbildning. Utbildningstiden blir också allt längre och inträdet på arbetsmarknaden sker senare i livet. Inom näringslivet pågår en ständig förändring och den enskildes arbete förändras kontinuerligt till innehåll och form. Tillgång till kunskap och kompetens som skapar en hög innovativ förmåga blir en allt starkare konkurrensfördel för regionerna. Arbetsformerna i samhället blir mer och mer flexibla. Det krävs en anpassning inom hela utbildningssektorn om regionen ska vara konkurrenskraftig. Nya samarbetskonstellationer, i så kallade kluster och innovationssystem, samt en ökad interaktion måste utvecklas i gränssnittet mellan utbildnings-, arbetsmarknads- och näringslivsområdet. Samtidigt måste vi hantera det faktum att hela västvärlden står inför en minskande och åldrande befolkning, vilket betyder att den arbetsföra andelen av befolkningen kommer att minska. Behovet av att bättre ta tillvara de som nu står utanför eller har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden växer i betydelse. Människor från andra länder behöver också välkomnas hit för att bidra med sin kompetens. 2.8 Växande efterfrågan på upplevelser/upplevelseekonomin Vi konsumerar allt mer, från basala förnödenheter till upplevelser och kultur i olika former. Ökad individualisering, ökad fritid, höjd levnadsstandard, ökad kunskapsnivå och ökad rörlighet bidrar till detta. Den ökade konkurrensen har medfört att produkter allt mer är kopplade till varumärken. Produkter kopplas till en image och tjänsteinnehållet består av att förmedla upplevelser. Den ökade tillgängligheten via informations- och kommunikationsteknologin gör att nya kundgrupper nås lokalt och globalt. Upplevelseekonomin genomsyrar på så sätt individers sökande efter spänning och nya upplevelser, intryck och kunskap som därmed skapar ständigt nya marknader för företagande och sysselsättning 2.9 Nya möjligheter för den sociala ekonomin Den sociala ekonomin kommer att bli ett allt viktigare komplement till det mer affärsinriktade näringslivet. Verksamheter utan ett uttalat vinstsyfte, men som behöver drivas i ekonomisk form kan organiseras i till exempel kooperativa former. En ekonomi av det här slaget gör att områden eller aktörer med små förutsättningar att driva tillväxtföretag kan bibehålla befolkning och utvecklingskraft. Det är en ekonomi som inte alltid behöver vara platsbunden men som kan fungera överallt och som ett särskilt mervärde kan ge stora sociala vinster för dem som är delaktiga i arbetet. 8

9 3. Dalarna idag I detta avsnitt ser vi lite närmare på näringslivet i Dalarna: nuläge, förändringar och förändringsbehov. Stora förändringar är inget nytt för Dalarna. Därför handlar också avsnittet om de förutsättningar vi har för att klara kommande utmaningar. Vi är just nu 1 inne i vad som förefaller vara slutfasen av en period med mycket stark konjunktur och 70-talen karakteriserades av en långvarig strukturomvandling som accelererade under 1990-talets första hälft. Vi har ett konstant förnyelsebehov inom näringslivet. Den uppgiften ska klaras samtidigt som vi kan konstatera att vi står inför en period med befarad sviktande befolkning och problem att hitta nödvändig och kompetent arbetskraft för det arbete som behöver utföras. 3.1 Näringslivets struktur och dynamik Våren 2008 upplevde Dalarna en av Sveriges starkaste konjunkturer. Jämfört med hösten 2007 har både tillverknings- och tjänstesektorn en starkare tillväxt. Redan under 2008 har konjunkturen mattas av påtagligt. Stora förändringar är dock inget nytt för Dalarna. Vi har i hög grad fått känna av en långvarig strukturomvandling under framför allt och 70-tal talets krisperiod förde med sig en accelererad strukturomvandling och ställde oss inför allt större omställningsproblem. Näringslivet ställdes då inför en ny konkurrenssituation med en ökad global påverkan. Anpassningen blev radikal med en kraftig nedskärning av antalet sysselsatta och nedlagda företag under perioden Återhämtningen gick länge bättre i storstadslänen än i Dalarna och större delen av övriga landet. Sedan 2002 har Dalarna haft en likadan utveckling som flertalet län men något svagare just Mycket tyder dock på att Dalarnas ökning under 2007 har blivit större än för landet i stort, relativt sett, men facit finns inte förrän i slutet av Sysselättningsutvecklingen sedan 1986 (index 100) 105 Dalarna Riket Augusti

10 Arbetsförmedlingen redovisade i sin höstprognos 2007 att sysselsättningen under 2007 har ökat med drygt tre procent. Framåt räknade arbetsförmedlingen med en fortsatt positiv utveckling om än i en något långsammare takt än tidigare. Konjunkturen skulle komma att plana ut och ökningen av sysselsättningen beräknades till 1,6 procent under Det motsvarade cirka fler sysselsatta i länet hösten I den privata sektorn skulle så gott som alla näringsgrenar öka utom industrin, som dock räknade med fortsatt god efterfrågan på produkter, framför allt inom processindustrin. Arbetsförmedlingens enkät visar att den kraftigaste ökningen under 2007 har skett bland företag i byggbranschen som har färre än 50 anställda. Även handeln visar en bra sysselsättningsutveckling och här är det dels de små företagen med färre än fem anställda, dels de stora med över 100 anställda som expanderat. Den befarade minskningen inom offentlig sektor har troligen uteblivit under året. När detta skrivs har världsekonomin gått in i en stark nedgång med följande konjunktursvacka även i Dalarna. De internationella förändringarnas intensitet är tydlig men konjunkturnedgångens längd är svår att bedöma. Dalarnas näringsliv präglas fortfarande mer av industriell och offentlig verksamhet än landet i stort. De största arbetsställena är processindustrier, ABB-företag, statliga verk och sjukhus. Den för Dalarna ekonomiskt viktiga processindustrin sysselsätter allt färre i den egna verksamheten men skapar betydande sysselsättning i andra branscher, inte minst inom transporter och tjänsteproduktion. Verkstadsindustrin har en något mer positiv sysselsättningsutveckling är de stora processindustrierna. Traditionell industrinäring kommer att vara betydelsefull för regionen under lång tid framåt och den förnyelse som pågår bör uppmuntras. Ett viktigt område är att stimulera atypiska val av utbildningar och karriärvägar för män respektive kvinnor för att motverka den starkt könssegregerade arbetsmarknaden. Mångfald och variation genererar förändringar i produktionsprocesser och affärsrelationer. Behov av ytterligare förnyelse inom den traditionella industrinäringen finns och insatser för detta kommer att uppmärksammas i programmet. Ett fortsatt regionalt stöd för den innovativa miljön inom stålbranschen, Triple Steelix, är ett exempel på ett sådant långsiktigt engagemang, liksom för den begynnande innovativa miljön för högspänningstekniken inom High Voltage Valley. Dalarna har många sysselsatta inom byggbranschen, men de arbetar i stor utsträckning utanför länet. Den ökning av nybyggnation som inletts i Dalarna de senaste åren ser dock ut att leda till ökad byggsysselsättning på hemmaplan. 10

11 60 50 Procentuell fördelning av de sysselsatta i näringsgrupper 2006 Dalarnas kvinnor Sveriges kvinnor Dalarnas män Sveriges män Industri-bygg Handel-Komm Företagstj Personliga tj Utb-Vård-Oms Övrigt Dalarnas andel inom företagstjänster med ekonomitjänster och bemanningsföretag ligger fortsatt klart under riksnivån för både kvinnor och män. Att länet inte ökar sysselsättningen här i takt med riket, förklarar det mesta av utvecklingsskillnaden totalt under de senaste 10 åren. Dalarna drabbades inte så hårt av den arbetslöshet som den stora nedgången inom IT-branschen kring sekelskiftet ledde till, eftersom det fanns förhållandevis liten sådan sysselsättning i länet. När nu utvecklingen vänt och tjänster inom detta område växer till igen, liksom i regioner med många sådana jobb, är det negativt för Dalarna att här finns så lite av IT-relaterad verksamhet. Lokaliseringen av just företagstjänster styrs mycket av tillgängligheten till kunderna, vilket gynnar större städer och möjligen Borlänge/Falun. Besöksnäringen är statistiskt sett ingen egen näring utan finns i statistiken huvudsakligen inom personliga tjänster. Den kraftiga sysselsättningsexpansionen här är det mest positivt utmärkande för Dalarnas näringsliv i nationell jämförelse. Sysselsättningsandelen uppgår visserligen bara till sex procent av de arbetande och tillfaller till stor del säsongsarbetande från andra delar av landet. Men den växande turistströmmen är för stora delar av länet mycket betydelsefull i senare led när det gäller utveckling av både företagandet och sysselsättningen inom handel och service. Dalarna har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad, där traditionella föreställningar om vad kvinnor och män bör arbeta med länge varit styrande för människors yrkesval. Mäns andel i arbete är högre i Dalarna än i övriga landet medan det omvända förhållandet gäller för kvinnor. Andelen deltidsarbetande kvinnor är ovanligt hög i Dalarna, mycket beroende på att branscher som detaljhandel och äldreomsorg, med hög andel deltidstjänster, är vanligare här. Riksgenomsnittet för kvinnors heltidsarbete överträffas i Dalarna bara av Falun. Antalet sysselsatta i Dalarnas kommuner och landsting ligger kring (nästan 40 procent av samtliga sysselsatta). Här förmodas en minskning ske, eftersom de offentliga finanserna fortfarande är ansträngda. På kort sikt kommer neddragningarna i första hand att drabba administrativ personal, medan nyckelgrupper inom skola, vård och omsorg sannolikt inte berörs lika hårt. Även med minskad arbetskraft behöver offentlig sektor på längre sikt ersättningsrekrytera på grund av stor andel pensionsavgångar. 11

12 3.1.1 Stora, små och medelstora företag Sverige har verksamma företag inom den privata sektorn utanför jordbruket. De sysselsätter totalt närmare 2,7 miljoner personer. 99,2 procent av dessa företag är småföretag, dvs. har färre än 50 anställda. De små företagen står för 53 procent av den privata sysselsättningen och nära en tredjedel av den totala sysselsättningen. Knappt sju av tio svenska företag är soloföretag, dvs. enmans företag. En grov uppskattning är att hälften av ägarna är aktiva i den meningen att företagaren arbetar minst halvtid i verksamheten. Av företagen i de icke agrara näringarna är två av tre verksamma inom tjänstesektorn. 99,4 procent av tjänsteföretagen har färre än 50 anställda. Uppdragsverksamhet är den bransch som har flest antal företag inom den privata tjänstesektorn (37 procent). Därefter följer detaljhandel med 12 procent av företagen och partihandel med nio procent. Det är också dessa branscher som sysselsätter flest personer. Under 2006 uppgick småföretagens andel av exporten till 10,9 procent av den totala affärssektorn. Den verkliga betydelsen för svensk export är ännu större, eftersom många småföretag spelar en viktig roll som underleverantörer till andra exporterande företag. Den genomsnittliga omsättningen i förhållande till företagsstorlek och bransch ger vid handen att soloföretagaren omsätter i genomsnitt drygt en miljon kronor, företag med 1 4 anställda cirka 4 miljoner, företag med 5 19 anställda 16 miljoner och företag med anställda 61 miljoner kronor. En tydlig trend under senare år har varit att tjänstesektorns betydelse ökat. Idag svarar sektorn för cirka tre fjärdedelar av förädlingsvärdet i näringslivet och fyra av de fem mest snabbväxande bransch erna under perioden finns inom tjänstesektorn. Tabell 2 ; De fem mest växande branscherna Procentuell förändring av förädlingsvärdet Andra företagstjänster +232% Kunskapsintensiva företagstjänster +218% Vård- och omsorg +202% Utbildning +159% Kommunikation +103% I absoluta tal stod industri och kunskapsintensiva tjänster för det största bidraget till förädlingsvärdet under Utrikeshandelns betydelse för svensk ekonomi blir allt större. År 1990 uppgick exporten till 30 procent av BNP. År 1995 hade det ökat till 39 procent och år 2005 var exporten uppe i 49 procent av BNP. De större industriföretagen svarar för de stora export- och importvolymerna från Dalarna. Utrikeshandeln har på senare tid ökat även inom tjänstesektorn. De mindre företagen blir i allt högre grad beroende av internationella relationer genom att de större företagen lägger ut mer av specialiserade tjänster till underleverantörer, i form av konsulter (s.k. Outsourcing). Tidigare lokala underleverantörer får därmed i allt högre grad konkurrera med internationella leverantörer. Närhet betyder allt mindre när kunskap blir viktigare och transportkostnaden utgör en sjunkande del av insatsvaran. 2. Hämtat från Nuteks årsbok

13 Antalet sysselsatta i Dalarnas industri uppgick år 2006 till personer vilket motsvarar 21 procent av alla sysselsatta. I Sverige är motsvarande andel 17 procent. Regionen är framför allt specialiserad mot stål- och metallverk, trävaror, papper/massa samt elektroindustri. Det innebär att Dalarna har en stor andel kapitalintensiv industri, nästan en tredjedel (mot cirka 15 procent i landet i stort). Den arbetsintensiva industrin är ungefär lika stor som riksvärdet, medan den kunskapsintensiva och FoU-intensiva industrin är av mindre omfattning än riksgenomsnittligt. Dalarna har en stark specialisering mot kapitalintensiv industri som utgör något mindre än en tredje del av industrin mot cirka 15 procent i riket. Den arbetsintensiva industrin är ungefär lika stor som riket medan den kunskapsintensiva och FoU-intensiva industrin är av mindre omfatting än i riket Utlandsägda företag Sverige tillhör världens mest internationaliserade länder med en ledande industriell nettoexport per capita och en privat sektor där en fjärdedel av personalen har ett utlandsägt företag som arbetsgivare. Till det kommer att svenska företag varit mycket aktiva i den globalisering som pågått det senaste decenniet och flyttat fram sina positioner på både mogna marknader och tillväxtmarknader. Det har dock skett på bekostnad av att företagen valt att investera utomlands istället för i Sverige. Investeringskvoten för svenska teknikföretagen har sedan 2003 legat betydligt under det långsiktiga genomsnittet. ITPS har i sin rapport Näringslivets internationalisering (A204: 14) visat på att utländska företag i Sverige har högre produktivitet än svenska företag vars produktivitet även ökar i närvaron av utländska företag. Vidare ökar kunskapsspridningen och de nationella företagens FoU i närvaro av utländska multinationella företag. Detta ökar den internationella konkurrenskraften och bör bidra till snabbare teknisk utveckling, högre ekonomisk tillväxt och höjda reallöner i den svenska ekonomin. I Dalarna är drygt personer anställda i utländska företag. 36 procent är anställda i nordiskt ägda företag och 62 procent är anställda i företag med ägare i EU-land. Antalet anställda i utländska företag har ökat med cirka 800 personer jämfört med Under 2007 arbetade av de drygt anställda 66 procent inom tillverkningsindustrin och 27 procent inom tjänstesektorn. Totalt är andelen anställda i utländska företag 21 procent. Antalet arbetsställen uppgår till 452, vilket motsvarar en andel om 2 procent av det totala antalet arbetsställen. Det innebär en ökning med 24 arbetsställen jämfört med Innovationer och förnyelse Näringslivstrukturen i Dalarna utgörs i stora delar av traditionell basindustrin. Inom branscher såsom stål, trä och papper har gedigna kompetenser byggts upp. Rationaliseringar i dessa branscher har medfört att arbetstillfällen minskat. De påverkas också kraftigt av en hårdnande global konkurrens. I Dalarna finns även en stark näring kring turism, kultur- och naturvärden. Allt större del av tillväxten sker inom företag som kan räknas till den så kallade besöksnäringen och kreativ sektor. Generellt för näringslivet i Dalarna gäller att behovet av förnyelse är stort. Den traditionella industrin brottas med kompetensförsörjning och svårigheter att tillvarata innovationer, kommersialisera nya produkter samt öka det internationella engagemanget. Besöksäringen måste betraktas som en växande och allt viktigare del av näringslivet där stödsystem måste anpassas för exempelvis utbild- 3. Rapporten Investeringar i svenska teknikföretag (juli 2006) 13

14 ning, företagsutveckling, finansiering och export. Genom att mobilisera regionens samlade resurser för att bygga upp innovativa miljöer kring företagens behov skapas goda förutsättningar för tillväxt. Innovationssystem och kluster Förr var det viktigt att företag låg nära de tillgångar som fanns i naturen. Skogen, malmen och vattenkraften är exempel på sådana resurser. Idag är det mer viktigt att företag får tillgång till rätt kunskap och kompetens och kan skapa drivkrafter för innovationer. Råvaror kan fraktas, men kompetent arbetskraft måste attraheras genom intressanta jobb, utmaningar och tillåtande miljöer. Genom att systematiskt arbeta med att stödja sammanhang där företag samverkar med offentliga aktörer och tillämpad forskning kan sådana kluster och innovationsystem etableras, för att sedan mogna och växa till. Region Dalarna har genom sitt näringslivsengagemang byggt upp ett processtöd för samverkansformer mellan näringslivet, offentliga sektorn (politiken) och lärosäten (akademi). Den bärande idén om Triple Helix ligger till grund för att bygga upp nätverk, kluster och innovationssystem som metod för en regional tillväxt. Några av de viktiga argumenten för ett regionalt klusterarbete är att stödja näringslivet i en ökad global konkurrens, stimulera innovationer genom att uppmuntra behovsmotiverad forskning och utveckling samt att verka för att lämpliga utbildningsformer byggs upp. Bilden nedan beskriver de samverkansformer som är vanliga inom politikområdet klusterutvecklig. Nätverk är mer löst sammansatt grupper av företag som har olika anledningar att samverka. Det kan vara att minska kostnader, rekrytera personal och att göra affärer tillsammans. Nätverken bildas och löses upp efter behov. Ett mer organiserat samarbete benämns Kluster. Dessa är mer beständiga och har en långsiktig målsättning av att samverka i vissa frågor. Innovationssystem representerar samverkansformer där aktörerna är mer involverade i gemensamma lärprocesser. Triple Helix-tanken genomsyrar dock alla former av samverkan. Företag har i alla tider samverkat med varandra och med det övriga samhället. Det innebär att det finns många olika former för nätverk och kluster, Men när man vill utvecklar samarbetet och involverar forskning och samhällsfunktioner beskrivs samarbetsorganisationen som ett initiativ/klusterinitiativ. För att ytterligare förstärka innovations- och förändringsprocesser utvecklas numera en aktiv klusterpolitik på regional och nationell nivå. Den regionala rollen Sedan 2005 har ett utvecklingsarbete bedrivits i Region Dalarnas regi. Med utgångspunkt i det fördjupade handlingsprogrammet för Det kreativa Dalarna har en regional klusterpolitik tillämpats gentemot branscher som har särskilt goda förutsättningar att bli attraktiva och konkurrenskraftiga Den tydliga inriktningen kan väsentligen öka insatsernas effektivitet och kanske viktigast av allt, öka företagens och de stödjande organens intresse för aktivt deltagande i utvecklingsarbetet. En aspekt på arbetet blir då metodutveckling, där man, genom att använda klusterbegreppet, avgör om det är ett verktyg för den regionala utvecklingen i Dalarna. Det handlar då om ett mer handlingsorienterat angreppssätt där man inom ramen för ett regionalt utvecklingsarbete försöker att få i gång och förstärka samspelet mellan företag inom ett strategiskt kompetensområde (kluster) och mellan företag och andra berörda aktörer. Den andra aspekten är att med utgångspunkt från att samverka med näringarna stål, trä- och husproduktion, turism och bild/media stärka dessa branscher. Ett framgångsrikt arbete med klusterutveckling har visat sig kunna stärka en orts eller regions samlande konkurrenskraft och attraktivitet. 14

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 MARKNADSKOMMUNIKATION Svår men spännande utmaning att särskilja sig 6 MARKNADSKOMMUNIKATION PR-arbete för relationer, reaktioner och rykten PR HANDLAR

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

För framtiden i Gävleborg

För framtiden i Gävleborg RAPPORT 2008-12-05 1 (7) Regeringen Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund 103 33 Stockholm För framtiden i Gävleborg Gävleborg har enorma rikedomar av natur, kultur, mångfald och öppenhet.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Utveckling av klusterinitiativ i Norra Mellansverige Kortversion av SLIM-rapport 18:2012. Kluster i Norra Mellansverige

Utveckling av klusterinitiativ i Norra Mellansverige Kortversion av SLIM-rapport 18:2012. Kluster i Norra Mellansverige Utveckling av klusterinitiativ i Norra Mellansverige Kortversion av SLIM-rapport 18:2012 Kluster i Norra Mellansverige SLIM Rapport 2013 Bakgrund Runt om i Sverige och Europa genomförs en mängd olika satsningar

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer