vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram

Transkript

1 vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Dalarna i världen utvecklingsförutsättningar och drivkrafter Ökad regionalisering Rörligheten ökar Ökat fokus på klimatfrågan Energiförsörjningen står under ett allt hårdare omvandlingstryck Innovationer blir allt viktigare Efterfrågan på råvaror och livsmedel ökar starkt världen över Nya utmaningar för näringslivets kompetensförsörjning Växande efterfrågan på upplevelser/upplevelseekonomin Nya möjligheter för den sociala ekonomin Dalarna idag Näringslivets struktur och dynamik Stora, små och medelstora företag Utlandsägda företag Innovationer och förnyelse...13 Innovationssystem och kluster...14 Innovationer och innovationsstöd...18 Energi och miljö Tjänstenäringarna...25 Besöksnäringen...25 Handel...27 Vård och omsorg Förutsättningar för utveckling Näringsklimat...28 Att mäta näringslivsklimat Tillväxt Befolkning...31 Befolkningsutveckling...31 Invandrargrupper och integration...34 Kompetensförsörjning...34 Utbildning...36 Inkomster

3 3.2.4 Kapitalförsörjning Entreprenörskap...45 Entreprenörskap i skolan...46 Nyföretagandet...46 Långsiktig överlevnad...48 Generationsskiften Tillgänglighet...48 Uppföljning och revidering

4 1. Inledning Den tidigare omfattande statliga detaljregleringen av regionala tillväxtprogram har förändrats i en riktning där Dalarna självständigt i allt väsentligt kan och bör bestämma innehåll, inriktning, arbetsformer och prioriteringar. Dalastrategin är sedan den antogs det övergripande planeringsinstrumentet för Dalarna. Formellt är Dalastrategin det regionala utvecklingsprogrammet för Dalarna. För att förtydliga och peka på hur Dalastrategins vägval Det bärkraftiga Dalarna kan förverkligas och anpassas till strukturfondsprogram och andra regionalt utformade planer och program har Region Dalarnas direktion bedömt att det krävs ett handlingsprogram med en tydlig inriktning mot företags- och näringslivsutveckling. Region Dalarnas direktion gav i augusti 2007 beredningen för bärkraftiga Dalarna (beredningen) uppdrag att vara styrgrupp för arbetet. I arbetet med att ta fram det nämnda handlingsprogrammet har beredningen funnit det lämpligt att dela upp det framtagna materialet i två delar: dels handlingsprogrammet och dels ett fristående underlag, som du just nu läser, som presenterar och redogör för viktiga globala utvecklingsförutsättningar och också speglar Dalarna i dag. I det sistnämnda avsnittet Dalarna idag har ambitionen varit att redovisa tendenser och utveckling i Dalarnas näringsliv, och att därutöver ge en bild av de särskilda förutsättningar som aktörer i Dalarna har att arbeta utifrån. Utan att göra anspråk på fullständighet görs också försök att, kopplat till de beskrivande delarna, redogöra för pågående utvecklingsarbete i Dalarna och aktiviteter utanför Dalarna som påverkar oss. I görligaste mån har vi lagt in hänvisningar till varifrån underlag för beskrivningar och resonemang hämtats. Synpunkter på eventuella ofullständigheter och felaktigheter i tolkning och resonemang tas tacksamt emot av den grupp av tjänstemän inom Region Dalarna, som svarat för arbetet med underlaget. 4

5 2. Dalarna i världen utvecklingsförutsättningar och drivkrafter En viktig dimension i utvecklingen under 1990-talet fram till idag har varit den ökade globaliseringen. Den internationella handeln och antalet sysselsatta i internationella företag har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Ökad frihandel och minskade transportkostnader har skapat nya marknader och gett tillgång till nya varor och tjänster. Människor söker upplevelser, kontakter, utbildning och arbete utanför sitt lands gränser. Företagen blir allt mer integrerade i den globala ekonomin. Konkurrensen ökar, men också tillgången till större marknader. Forskning, värderingar och livsstilar blir allt mer globala. Den handelspolitiska liberaliseringen och teknikutvecklingen är viktiga drivkrafter, liksom bättre kommunikationer, ökad individualisering och stark tillväxt i Asien och östra Europa. Den långsiktiga globala trendens huvudingredienser är en lägre inflationstakt och högre tillväxt. Utmaningarna i den allt starkare globala konkurrensen, som utsätter Sverige för ett allt högre omvandlingstryck, måste mötas av ett mer diversifierat och en högre grad av kunskapsbaserat företagande. Medvetna strategier med tydliga inslag av långsiktiga satsningar på forskning och specifika utvecklingsinsatser är därför nödvändiga. Den ekonomiska politiken behöver i sig stimulera i riktning mot; Ett högre förädlingsvärde i produktionen Utveckling av nya produkter En välfungerande och växande flora av företags- och hushållsnära tjänster för att minska regionala och individuella klyftor Inflationstakt i OECD Global BNPtillväxt

6 2.1 Ökad regionalisering Ökad globalisering, individualisering, förbättrade kommunikationer, teknisk utveckling och företagens regionala logik driver på regionaliseringen. Regionala intressen får större tyngd på nationalstatens bekostnad. De funktionella regionerna expanderar och blir mer integrerade i sig själva. De korsar administrativa och nationella gränser. När arbetsmarknadsregionerna växer, växer också marknaderna för näringsliv och företagande. Regionerna och inte nationerna är mest lämpade att föra kampen om tillväxtens bästa förutsättningar. Nationerna är genom historien gränssättare och övervakare, men den rollen övertar i allt högre utsträckning olika överstatliga organ som EU, WTO och FN. Den globala affärslogiken har dessutom satt gyllene tvångströjor på nationerna. De kan inte föra vilken penning- eller finanspolitik de vill utan att antingen ådra sig politisk bestraffning inom något överstatligt samarbete där de ingår, eller kraftigt underminera sina egna regioners konkurrenskraft. Det är inte i länder, utan i starka regioner som tillväxten sker. I regionerna är man idag mycket mer medveten om vikten av att uppfattas som attraktiv genom kvaliteter som exempelvis ren natur, god infrastruktur och väl utvecklad service. Man är också medveten om vikten av god samverkan mellan parterna i en region för att klara den globala konkurrensen. Av samma skäl får de regioner som har flera kluster med företagen inom innovativa verksamheter ett försprång. Samma sak gäller regioner som har tillgång till större arbetsmarknader. Cecilia Hermansson, Swedbank, pekar ut tre olika alternativa framtidsbilder av vilken utveckling regionerna i Europa kan tänkas möta; Näringslivet blir allt mer specifikt i varje region geografisk mångfald All kompetens och allt kapital koncentreras till vissa regionala centra, det vill säga en centralisering. Företagen flyttar dit människorna bosätter sig, en polarisering. Sannolikt kommer utvecklingen att leda till en blandning av alla tre varianterna, där vissa regioner mer än andra präglas av ett visst scenario. 2.2 Rörligheten ökar Allt fler flyttar och allt fler pendlar längre sträckor till arbetet. Därmed förstoras de lokala arbetsmarknadsregionerna: efterfrågan och utbud av arbetskraft kan lättare mötas. Ekonomisk tillväxt underlättas och sårbarheten vid strukturomvandlingar minskar. Samtidigt leder ett ökat individuellt resande till miljöpåverkan och förbrukning av energi som inte är hållbart. Ökad rörlighet ställer ökade krav på samordning mellan trafikslag och gemensamma planeringsprocesser. För att förbättra och effektivisera transportsystemen behöver goda förutsättningar skapas för att öka samverkan mellan transportslagen. Det krävs en effektiv samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder så att den regionala och interregionala kollektivtrafiken kan bidra till en regionförstoring. 6

7 2.3 Ökat fokus på klimatfrågan Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga. Det får konsekvenser för lagstiftning, ekonomiska styrmedel och internationella överenskommelser. Man kan både se en vilja till gemensamma lösningar och om man inte lyckas ökade risker för ekonomisk/politisk instabilitet. Det krävs både åtgärder för att hejda klimatförändringarna och åtgärder som minskar de negativa verkningarna av ett förändrat klimat. Samtidigt kan klimatförändringarna bidra till gynnsammare produktionsvillkor och till nya affärsmöjligheter, inte minst för den gröna ekonomin. Andra miljöfrågor kan få ökad uppmärksamhet. Energieffektivisering blir en konkurrensfördel. Efterfrågan på energiteknik, miljöteknik och miljöanpassad teknik ökar. 2.4 Energiförsörjningen står under ett allt hårdare omvandlings-tryck Energin blir en allt mer knapp och dyrbar produktionsresurs. Dalarna har en särskilt utsatt position med en basindustri som i hög grad påverkas av efterfrågan och prisutveckling på energi. För framtiden kommer det att bli av särskilt stor vikt att än mer intensivt arbeta med att utveckla olika typer av energieffektiviserande tekniker och produkter. Samtidigt måste ett mer systematiskt arbete inledas för att tillvara den stora potential som ligger i en ökad användning av förnybara energitillgångar. 2.5 Innovationer blir allt viktigare Innovationer nya eller bättre tjänster, produkter eller processer är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. De teknikbaserade företagen väntas spela en allt viktigare roll. Innovationer i gränssnitten mellan olika branscher får en allt större betydelse för ekonomin. Ett effektivt samspel mellan forskning, högre utbildning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. En ökad grad av specialisering blir nödvändig regionerna har mycket att vinna på om de bygger vidare på sina komparativa fördelar. Det klusterarbete som pågår i länet tar speciellt fasta på att bygga upp innovativa miljöer kring företag, offentliga aktörer samt aktörer för forskning och utbildning i och mellan olika branscher. Ambitionen är att i dessa miljöer ska förnyelse och gemensamt lärande generera korskopplingar som leder till fler affärer. 2.6 Efterfrågan på råvaror och livsmedel ökar starkt världen över Den ökade efterfrågan leder till att vi kan börja tala om en renässans för gruv- och stålindustrin och en ny världsbild för jordbruket. Efterfrågan på stål fortsätter och ökar för nionde året i rad. Det senaste årets samlade svenska stålexport slår nytt exportrekord och en rekordökning om 25 procent. Lönsamheten är god och framtidstron är stark. Flera stålföretag har fattat beslut om betydande investeringar. Bland dem finns de största investeringarna någonsin i vår region. Marknadsintresset för bergsnäringen har kommit in i en stark utvecklingsfas vars motsvarighet inte förekommit på många decennier. Bakgrunden är en ökad efterfrågan på metaller, högre råvarupriser och ny teknik. Det kan betyda att mineraltillgångarna i kombination med modern miljöteknik än en gång gör gruvdriften i regionen till en växande och internationellt konkurrenskraftig näring. 7

8 Detsamma kan gälla jordbruket. Det är framförallt tillväxtländer som Kina och Indien, där efterfrågan på kött och mejeriprodukter ständigt ökar, som driver upp priserna på livsmedel. Samtidigt medför den ökade användningen av bioenergi till allt större konkurrens om åkermarken. Enligt EU måste jordbruksproduktionen öka så att Europa kan bli mer självförsörjande på mat. 2.7 Nya utmaningar för näringslivets kompetensförsörjning Alla delar av samhället genomsyras av ett ökat behov av kunskap och livslångt lärande. Fler och fler skaffar sig högre utbildning. Utbildningstiden blir också allt längre och inträdet på arbetsmarknaden sker senare i livet. Inom näringslivet pågår en ständig förändring och den enskildes arbete förändras kontinuerligt till innehåll och form. Tillgång till kunskap och kompetens som skapar en hög innovativ förmåga blir en allt starkare konkurrensfördel för regionerna. Arbetsformerna i samhället blir mer och mer flexibla. Det krävs en anpassning inom hela utbildningssektorn om regionen ska vara konkurrenskraftig. Nya samarbetskonstellationer, i så kallade kluster och innovationssystem, samt en ökad interaktion måste utvecklas i gränssnittet mellan utbildnings-, arbetsmarknads- och näringslivsområdet. Samtidigt måste vi hantera det faktum att hela västvärlden står inför en minskande och åldrande befolkning, vilket betyder att den arbetsföra andelen av befolkningen kommer att minska. Behovet av att bättre ta tillvara de som nu står utanför eller har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden växer i betydelse. Människor från andra länder behöver också välkomnas hit för att bidra med sin kompetens. 2.8 Växande efterfrågan på upplevelser/upplevelseekonomin Vi konsumerar allt mer, från basala förnödenheter till upplevelser och kultur i olika former. Ökad individualisering, ökad fritid, höjd levnadsstandard, ökad kunskapsnivå och ökad rörlighet bidrar till detta. Den ökade konkurrensen har medfört att produkter allt mer är kopplade till varumärken. Produkter kopplas till en image och tjänsteinnehållet består av att förmedla upplevelser. Den ökade tillgängligheten via informations- och kommunikationsteknologin gör att nya kundgrupper nås lokalt och globalt. Upplevelseekonomin genomsyrar på så sätt individers sökande efter spänning och nya upplevelser, intryck och kunskap som därmed skapar ständigt nya marknader för företagande och sysselsättning 2.9 Nya möjligheter för den sociala ekonomin Den sociala ekonomin kommer att bli ett allt viktigare komplement till det mer affärsinriktade näringslivet. Verksamheter utan ett uttalat vinstsyfte, men som behöver drivas i ekonomisk form kan organiseras i till exempel kooperativa former. En ekonomi av det här slaget gör att områden eller aktörer med små förutsättningar att driva tillväxtföretag kan bibehålla befolkning och utvecklingskraft. Det är en ekonomi som inte alltid behöver vara platsbunden men som kan fungera överallt och som ett särskilt mervärde kan ge stora sociala vinster för dem som är delaktiga i arbetet. 8

9 3. Dalarna idag I detta avsnitt ser vi lite närmare på näringslivet i Dalarna: nuläge, förändringar och förändringsbehov. Stora förändringar är inget nytt för Dalarna. Därför handlar också avsnittet om de förutsättningar vi har för att klara kommande utmaningar. Vi är just nu 1 inne i vad som förefaller vara slutfasen av en period med mycket stark konjunktur och 70-talen karakteriserades av en långvarig strukturomvandling som accelererade under 1990-talets första hälft. Vi har ett konstant förnyelsebehov inom näringslivet. Den uppgiften ska klaras samtidigt som vi kan konstatera att vi står inför en period med befarad sviktande befolkning och problem att hitta nödvändig och kompetent arbetskraft för det arbete som behöver utföras. 3.1 Näringslivets struktur och dynamik Våren 2008 upplevde Dalarna en av Sveriges starkaste konjunkturer. Jämfört med hösten 2007 har både tillverknings- och tjänstesektorn en starkare tillväxt. Redan under 2008 har konjunkturen mattas av påtagligt. Stora förändringar är dock inget nytt för Dalarna. Vi har i hög grad fått känna av en långvarig strukturomvandling under framför allt och 70-tal talets krisperiod förde med sig en accelererad strukturomvandling och ställde oss inför allt större omställningsproblem. Näringslivet ställdes då inför en ny konkurrenssituation med en ökad global påverkan. Anpassningen blev radikal med en kraftig nedskärning av antalet sysselsatta och nedlagda företag under perioden Återhämtningen gick länge bättre i storstadslänen än i Dalarna och större delen av övriga landet. Sedan 2002 har Dalarna haft en likadan utveckling som flertalet län men något svagare just Mycket tyder dock på att Dalarnas ökning under 2007 har blivit större än för landet i stort, relativt sett, men facit finns inte förrän i slutet av Sysselättningsutvecklingen sedan 1986 (index 100) 105 Dalarna Riket Augusti

10 Arbetsförmedlingen redovisade i sin höstprognos 2007 att sysselsättningen under 2007 har ökat med drygt tre procent. Framåt räknade arbetsförmedlingen med en fortsatt positiv utveckling om än i en något långsammare takt än tidigare. Konjunkturen skulle komma att plana ut och ökningen av sysselsättningen beräknades till 1,6 procent under Det motsvarade cirka fler sysselsatta i länet hösten I den privata sektorn skulle så gott som alla näringsgrenar öka utom industrin, som dock räknade med fortsatt god efterfrågan på produkter, framför allt inom processindustrin. Arbetsförmedlingens enkät visar att den kraftigaste ökningen under 2007 har skett bland företag i byggbranschen som har färre än 50 anställda. Även handeln visar en bra sysselsättningsutveckling och här är det dels de små företagen med färre än fem anställda, dels de stora med över 100 anställda som expanderat. Den befarade minskningen inom offentlig sektor har troligen uteblivit under året. När detta skrivs har världsekonomin gått in i en stark nedgång med följande konjunktursvacka även i Dalarna. De internationella förändringarnas intensitet är tydlig men konjunkturnedgångens längd är svår att bedöma. Dalarnas näringsliv präglas fortfarande mer av industriell och offentlig verksamhet än landet i stort. De största arbetsställena är processindustrier, ABB-företag, statliga verk och sjukhus. Den för Dalarna ekonomiskt viktiga processindustrin sysselsätter allt färre i den egna verksamheten men skapar betydande sysselsättning i andra branscher, inte minst inom transporter och tjänsteproduktion. Verkstadsindustrin har en något mer positiv sysselsättningsutveckling är de stora processindustrierna. Traditionell industrinäring kommer att vara betydelsefull för regionen under lång tid framåt och den förnyelse som pågår bör uppmuntras. Ett viktigt område är att stimulera atypiska val av utbildningar och karriärvägar för män respektive kvinnor för att motverka den starkt könssegregerade arbetsmarknaden. Mångfald och variation genererar förändringar i produktionsprocesser och affärsrelationer. Behov av ytterligare förnyelse inom den traditionella industrinäringen finns och insatser för detta kommer att uppmärksammas i programmet. Ett fortsatt regionalt stöd för den innovativa miljön inom stålbranschen, Triple Steelix, är ett exempel på ett sådant långsiktigt engagemang, liksom för den begynnande innovativa miljön för högspänningstekniken inom High Voltage Valley. Dalarna har många sysselsatta inom byggbranschen, men de arbetar i stor utsträckning utanför länet. Den ökning av nybyggnation som inletts i Dalarna de senaste åren ser dock ut att leda till ökad byggsysselsättning på hemmaplan. 10

11 60 50 Procentuell fördelning av de sysselsatta i näringsgrupper 2006 Dalarnas kvinnor Sveriges kvinnor Dalarnas män Sveriges män Industri-bygg Handel-Komm Företagstj Personliga tj Utb-Vård-Oms Övrigt Dalarnas andel inom företagstjänster med ekonomitjänster och bemanningsföretag ligger fortsatt klart under riksnivån för både kvinnor och män. Att länet inte ökar sysselsättningen här i takt med riket, förklarar det mesta av utvecklingsskillnaden totalt under de senaste 10 åren. Dalarna drabbades inte så hårt av den arbetslöshet som den stora nedgången inom IT-branschen kring sekelskiftet ledde till, eftersom det fanns förhållandevis liten sådan sysselsättning i länet. När nu utvecklingen vänt och tjänster inom detta område växer till igen, liksom i regioner med många sådana jobb, är det negativt för Dalarna att här finns så lite av IT-relaterad verksamhet. Lokaliseringen av just företagstjänster styrs mycket av tillgängligheten till kunderna, vilket gynnar större städer och möjligen Borlänge/Falun. Besöksnäringen är statistiskt sett ingen egen näring utan finns i statistiken huvudsakligen inom personliga tjänster. Den kraftiga sysselsättningsexpansionen här är det mest positivt utmärkande för Dalarnas näringsliv i nationell jämförelse. Sysselsättningsandelen uppgår visserligen bara till sex procent av de arbetande och tillfaller till stor del säsongsarbetande från andra delar av landet. Men den växande turistströmmen är för stora delar av länet mycket betydelsefull i senare led när det gäller utveckling av både företagandet och sysselsättningen inom handel och service. Dalarna har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad, där traditionella föreställningar om vad kvinnor och män bör arbeta med länge varit styrande för människors yrkesval. Mäns andel i arbete är högre i Dalarna än i övriga landet medan det omvända förhållandet gäller för kvinnor. Andelen deltidsarbetande kvinnor är ovanligt hög i Dalarna, mycket beroende på att branscher som detaljhandel och äldreomsorg, med hög andel deltidstjänster, är vanligare här. Riksgenomsnittet för kvinnors heltidsarbete överträffas i Dalarna bara av Falun. Antalet sysselsatta i Dalarnas kommuner och landsting ligger kring (nästan 40 procent av samtliga sysselsatta). Här förmodas en minskning ske, eftersom de offentliga finanserna fortfarande är ansträngda. På kort sikt kommer neddragningarna i första hand att drabba administrativ personal, medan nyckelgrupper inom skola, vård och omsorg sannolikt inte berörs lika hårt. Även med minskad arbetskraft behöver offentlig sektor på längre sikt ersättningsrekrytera på grund av stor andel pensionsavgångar. 11

12 3.1.1 Stora, små och medelstora företag Sverige har verksamma företag inom den privata sektorn utanför jordbruket. De sysselsätter totalt närmare 2,7 miljoner personer. 99,2 procent av dessa företag är småföretag, dvs. har färre än 50 anställda. De små företagen står för 53 procent av den privata sysselsättningen och nära en tredjedel av den totala sysselsättningen. Knappt sju av tio svenska företag är soloföretag, dvs. enmans företag. En grov uppskattning är att hälften av ägarna är aktiva i den meningen att företagaren arbetar minst halvtid i verksamheten. Av företagen i de icke agrara näringarna är två av tre verksamma inom tjänstesektorn. 99,4 procent av tjänsteföretagen har färre än 50 anställda. Uppdragsverksamhet är den bransch som har flest antal företag inom den privata tjänstesektorn (37 procent). Därefter följer detaljhandel med 12 procent av företagen och partihandel med nio procent. Det är också dessa branscher som sysselsätter flest personer. Under 2006 uppgick småföretagens andel av exporten till 10,9 procent av den totala affärssektorn. Den verkliga betydelsen för svensk export är ännu större, eftersom många småföretag spelar en viktig roll som underleverantörer till andra exporterande företag. Den genomsnittliga omsättningen i förhållande till företagsstorlek och bransch ger vid handen att soloföretagaren omsätter i genomsnitt drygt en miljon kronor, företag med 1 4 anställda cirka 4 miljoner, företag med 5 19 anställda 16 miljoner och företag med anställda 61 miljoner kronor. En tydlig trend under senare år har varit att tjänstesektorns betydelse ökat. Idag svarar sektorn för cirka tre fjärdedelar av förädlingsvärdet i näringslivet och fyra av de fem mest snabbväxande bransch erna under perioden finns inom tjänstesektorn. Tabell 2 ; De fem mest växande branscherna Procentuell förändring av förädlingsvärdet Andra företagstjänster +232% Kunskapsintensiva företagstjänster +218% Vård- och omsorg +202% Utbildning +159% Kommunikation +103% I absoluta tal stod industri och kunskapsintensiva tjänster för det största bidraget till förädlingsvärdet under Utrikeshandelns betydelse för svensk ekonomi blir allt större. År 1990 uppgick exporten till 30 procent av BNP. År 1995 hade det ökat till 39 procent och år 2005 var exporten uppe i 49 procent av BNP. De större industriföretagen svarar för de stora export- och importvolymerna från Dalarna. Utrikeshandeln har på senare tid ökat även inom tjänstesektorn. De mindre företagen blir i allt högre grad beroende av internationella relationer genom att de större företagen lägger ut mer av specialiserade tjänster till underleverantörer, i form av konsulter (s.k. Outsourcing). Tidigare lokala underleverantörer får därmed i allt högre grad konkurrera med internationella leverantörer. Närhet betyder allt mindre när kunskap blir viktigare och transportkostnaden utgör en sjunkande del av insatsvaran. 2. Hämtat från Nuteks årsbok

13 Antalet sysselsatta i Dalarnas industri uppgick år 2006 till personer vilket motsvarar 21 procent av alla sysselsatta. I Sverige är motsvarande andel 17 procent. Regionen är framför allt specialiserad mot stål- och metallverk, trävaror, papper/massa samt elektroindustri. Det innebär att Dalarna har en stor andel kapitalintensiv industri, nästan en tredjedel (mot cirka 15 procent i landet i stort). Den arbetsintensiva industrin är ungefär lika stor som riksvärdet, medan den kunskapsintensiva och FoU-intensiva industrin är av mindre omfattning än riksgenomsnittligt. Dalarna har en stark specialisering mot kapitalintensiv industri som utgör något mindre än en tredje del av industrin mot cirka 15 procent i riket. Den arbetsintensiva industrin är ungefär lika stor som riket medan den kunskapsintensiva och FoU-intensiva industrin är av mindre omfatting än i riket Utlandsägda företag Sverige tillhör världens mest internationaliserade länder med en ledande industriell nettoexport per capita och en privat sektor där en fjärdedel av personalen har ett utlandsägt företag som arbetsgivare. Till det kommer att svenska företag varit mycket aktiva i den globalisering som pågått det senaste decenniet och flyttat fram sina positioner på både mogna marknader och tillväxtmarknader. Det har dock skett på bekostnad av att företagen valt att investera utomlands istället för i Sverige. Investeringskvoten för svenska teknikföretagen har sedan 2003 legat betydligt under det långsiktiga genomsnittet. ITPS har i sin rapport Näringslivets internationalisering (A204: 14) visat på att utländska företag i Sverige har högre produktivitet än svenska företag vars produktivitet även ökar i närvaron av utländska företag. Vidare ökar kunskapsspridningen och de nationella företagens FoU i närvaro av utländska multinationella företag. Detta ökar den internationella konkurrenskraften och bör bidra till snabbare teknisk utveckling, högre ekonomisk tillväxt och höjda reallöner i den svenska ekonomin. I Dalarna är drygt personer anställda i utländska företag. 36 procent är anställda i nordiskt ägda företag och 62 procent är anställda i företag med ägare i EU-land. Antalet anställda i utländska företag har ökat med cirka 800 personer jämfört med Under 2007 arbetade av de drygt anställda 66 procent inom tillverkningsindustrin och 27 procent inom tjänstesektorn. Totalt är andelen anställda i utländska företag 21 procent. Antalet arbetsställen uppgår till 452, vilket motsvarar en andel om 2 procent av det totala antalet arbetsställen. Det innebär en ökning med 24 arbetsställen jämfört med Innovationer och förnyelse Näringslivstrukturen i Dalarna utgörs i stora delar av traditionell basindustrin. Inom branscher såsom stål, trä och papper har gedigna kompetenser byggts upp. Rationaliseringar i dessa branscher har medfört att arbetstillfällen minskat. De påverkas också kraftigt av en hårdnande global konkurrens. I Dalarna finns även en stark näring kring turism, kultur- och naturvärden. Allt större del av tillväxten sker inom företag som kan räknas till den så kallade besöksnäringen och kreativ sektor. Generellt för näringslivet i Dalarna gäller att behovet av förnyelse är stort. Den traditionella industrin brottas med kompetensförsörjning och svårigheter att tillvarata innovationer, kommersialisera nya produkter samt öka det internationella engagemanget. Besöksäringen måste betraktas som en växande och allt viktigare del av näringslivet där stödsystem måste anpassas för exempelvis utbild- 3. Rapporten Investeringar i svenska teknikföretag (juli 2006) 13

14 ning, företagsutveckling, finansiering och export. Genom att mobilisera regionens samlade resurser för att bygga upp innovativa miljöer kring företagens behov skapas goda förutsättningar för tillväxt. Innovationssystem och kluster Förr var det viktigt att företag låg nära de tillgångar som fanns i naturen. Skogen, malmen och vattenkraften är exempel på sådana resurser. Idag är det mer viktigt att företag får tillgång till rätt kunskap och kompetens och kan skapa drivkrafter för innovationer. Råvaror kan fraktas, men kompetent arbetskraft måste attraheras genom intressanta jobb, utmaningar och tillåtande miljöer. Genom att systematiskt arbeta med att stödja sammanhang där företag samverkar med offentliga aktörer och tillämpad forskning kan sådana kluster och innovationsystem etableras, för att sedan mogna och växa till. Region Dalarna har genom sitt näringslivsengagemang byggt upp ett processtöd för samverkansformer mellan näringslivet, offentliga sektorn (politiken) och lärosäten (akademi). Den bärande idén om Triple Helix ligger till grund för att bygga upp nätverk, kluster och innovationssystem som metod för en regional tillväxt. Några av de viktiga argumenten för ett regionalt klusterarbete är att stödja näringslivet i en ökad global konkurrens, stimulera innovationer genom att uppmuntra behovsmotiverad forskning och utveckling samt att verka för att lämpliga utbildningsformer byggs upp. Bilden nedan beskriver de samverkansformer som är vanliga inom politikområdet klusterutvecklig. Nätverk är mer löst sammansatt grupper av företag som har olika anledningar att samverka. Det kan vara att minska kostnader, rekrytera personal och att göra affärer tillsammans. Nätverken bildas och löses upp efter behov. Ett mer organiserat samarbete benämns Kluster. Dessa är mer beständiga och har en långsiktig målsättning av att samverka i vissa frågor. Innovationssystem representerar samverkansformer där aktörerna är mer involverade i gemensamma lärprocesser. Triple Helix-tanken genomsyrar dock alla former av samverkan. Företag har i alla tider samverkat med varandra och med det övriga samhället. Det innebär att det finns många olika former för nätverk och kluster, Men när man vill utvecklar samarbetet och involverar forskning och samhällsfunktioner beskrivs samarbetsorganisationen som ett initiativ/klusterinitiativ. För att ytterligare förstärka innovations- och förändringsprocesser utvecklas numera en aktiv klusterpolitik på regional och nationell nivå. Den regionala rollen Sedan 2005 har ett utvecklingsarbete bedrivits i Region Dalarnas regi. Med utgångspunkt i det fördjupade handlingsprogrammet för Det kreativa Dalarna har en regional klusterpolitik tillämpats gentemot branscher som har särskilt goda förutsättningar att bli attraktiva och konkurrenskraftiga Den tydliga inriktningen kan väsentligen öka insatsernas effektivitet och kanske viktigast av allt, öka företagens och de stödjande organens intresse för aktivt deltagande i utvecklingsarbetet. En aspekt på arbetet blir då metodutveckling, där man, genom att använda klusterbegreppet, avgör om det är ett verktyg för den regionala utvecklingen i Dalarna. Det handlar då om ett mer handlingsorienterat angreppssätt där man inom ramen för ett regionalt utvecklingsarbete försöker att få i gång och förstärka samspelet mellan företag inom ett strategiskt kompetensområde (kluster) och mellan företag och andra berörda aktörer. Den andra aspekten är att med utgångspunkt från att samverka med näringarna stål, trä- och husproduktion, turism och bild/media stärka dessa branscher. Ett framgångsrikt arbete med klusterutveckling har visat sig kunna stärka en orts eller regions samlande konkurrenskraft och attraktivitet. 14