vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram"

Transkript

1 vidareutveckling av Dalastrategins vägval underlag till handlingsprogram 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Dalarna i världen utvecklingsförutsättningar och drivkrafter Ökad regionalisering Rörligheten ökar Ökat fokus på klimatfrågan Energiförsörjningen står under ett allt hårdare omvandlingstryck Innovationer blir allt viktigare Efterfrågan på råvaror och livsmedel ökar starkt världen över Nya utmaningar för näringslivets kompetensförsörjning Växande efterfrågan på upplevelser/upplevelseekonomin Nya möjligheter för den sociala ekonomin Dalarna idag Näringslivets struktur och dynamik Stora, små och medelstora företag Utlandsägda företag Innovationer och förnyelse...13 Innovationssystem och kluster...14 Innovationer och innovationsstöd...18 Energi och miljö Tjänstenäringarna...25 Besöksnäringen...25 Handel...27 Vård och omsorg Förutsättningar för utveckling Näringsklimat...28 Att mäta näringslivsklimat Tillväxt Befolkning...31 Befolkningsutveckling...31 Invandrargrupper och integration...34 Kompetensförsörjning...34 Utbildning...36 Inkomster

3 3.2.4 Kapitalförsörjning Entreprenörskap...45 Entreprenörskap i skolan...46 Nyföretagandet...46 Långsiktig överlevnad...48 Generationsskiften Tillgänglighet...48 Uppföljning och revidering

4 1. Inledning Den tidigare omfattande statliga detaljregleringen av regionala tillväxtprogram har förändrats i en riktning där Dalarna självständigt i allt väsentligt kan och bör bestämma innehåll, inriktning, arbetsformer och prioriteringar. Dalastrategin är sedan den antogs det övergripande planeringsinstrumentet för Dalarna. Formellt är Dalastrategin det regionala utvecklingsprogrammet för Dalarna. För att förtydliga och peka på hur Dalastrategins vägval Det bärkraftiga Dalarna kan förverkligas och anpassas till strukturfondsprogram och andra regionalt utformade planer och program har Region Dalarnas direktion bedömt att det krävs ett handlingsprogram med en tydlig inriktning mot företags- och näringslivsutveckling. Region Dalarnas direktion gav i augusti 2007 beredningen för bärkraftiga Dalarna (beredningen) uppdrag att vara styrgrupp för arbetet. I arbetet med att ta fram det nämnda handlingsprogrammet har beredningen funnit det lämpligt att dela upp det framtagna materialet i två delar: dels handlingsprogrammet och dels ett fristående underlag, som du just nu läser, som presenterar och redogör för viktiga globala utvecklingsförutsättningar och också speglar Dalarna i dag. I det sistnämnda avsnittet Dalarna idag har ambitionen varit att redovisa tendenser och utveckling i Dalarnas näringsliv, och att därutöver ge en bild av de särskilda förutsättningar som aktörer i Dalarna har att arbeta utifrån. Utan att göra anspråk på fullständighet görs också försök att, kopplat till de beskrivande delarna, redogöra för pågående utvecklingsarbete i Dalarna och aktiviteter utanför Dalarna som påverkar oss. I görligaste mån har vi lagt in hänvisningar till varifrån underlag för beskrivningar och resonemang hämtats. Synpunkter på eventuella ofullständigheter och felaktigheter i tolkning och resonemang tas tacksamt emot av den grupp av tjänstemän inom Region Dalarna, som svarat för arbetet med underlaget. 4

5 2. Dalarna i världen utvecklingsförutsättningar och drivkrafter En viktig dimension i utvecklingen under 1990-talet fram till idag har varit den ökade globaliseringen. Den internationella handeln och antalet sysselsatta i internationella företag har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Ökad frihandel och minskade transportkostnader har skapat nya marknader och gett tillgång till nya varor och tjänster. Människor söker upplevelser, kontakter, utbildning och arbete utanför sitt lands gränser. Företagen blir allt mer integrerade i den globala ekonomin. Konkurrensen ökar, men också tillgången till större marknader. Forskning, värderingar och livsstilar blir allt mer globala. Den handelspolitiska liberaliseringen och teknikutvecklingen är viktiga drivkrafter, liksom bättre kommunikationer, ökad individualisering och stark tillväxt i Asien och östra Europa. Den långsiktiga globala trendens huvudingredienser är en lägre inflationstakt och högre tillväxt. Utmaningarna i den allt starkare globala konkurrensen, som utsätter Sverige för ett allt högre omvandlingstryck, måste mötas av ett mer diversifierat och en högre grad av kunskapsbaserat företagande. Medvetna strategier med tydliga inslag av långsiktiga satsningar på forskning och specifika utvecklingsinsatser är därför nödvändiga. Den ekonomiska politiken behöver i sig stimulera i riktning mot; Ett högre förädlingsvärde i produktionen Utveckling av nya produkter En välfungerande och växande flora av företags- och hushållsnära tjänster för att minska regionala och individuella klyftor Inflationstakt i OECD Global BNPtillväxt

6 2.1 Ökad regionalisering Ökad globalisering, individualisering, förbättrade kommunikationer, teknisk utveckling och företagens regionala logik driver på regionaliseringen. Regionala intressen får större tyngd på nationalstatens bekostnad. De funktionella regionerna expanderar och blir mer integrerade i sig själva. De korsar administrativa och nationella gränser. När arbetsmarknadsregionerna växer, växer också marknaderna för näringsliv och företagande. Regionerna och inte nationerna är mest lämpade att föra kampen om tillväxtens bästa förutsättningar. Nationerna är genom historien gränssättare och övervakare, men den rollen övertar i allt högre utsträckning olika överstatliga organ som EU, WTO och FN. Den globala affärslogiken har dessutom satt gyllene tvångströjor på nationerna. De kan inte föra vilken penning- eller finanspolitik de vill utan att antingen ådra sig politisk bestraffning inom något överstatligt samarbete där de ingår, eller kraftigt underminera sina egna regioners konkurrenskraft. Det är inte i länder, utan i starka regioner som tillväxten sker. I regionerna är man idag mycket mer medveten om vikten av att uppfattas som attraktiv genom kvaliteter som exempelvis ren natur, god infrastruktur och väl utvecklad service. Man är också medveten om vikten av god samverkan mellan parterna i en region för att klara den globala konkurrensen. Av samma skäl får de regioner som har flera kluster med företagen inom innovativa verksamheter ett försprång. Samma sak gäller regioner som har tillgång till större arbetsmarknader. Cecilia Hermansson, Swedbank, pekar ut tre olika alternativa framtidsbilder av vilken utveckling regionerna i Europa kan tänkas möta; Näringslivet blir allt mer specifikt i varje region geografisk mångfald All kompetens och allt kapital koncentreras till vissa regionala centra, det vill säga en centralisering. Företagen flyttar dit människorna bosätter sig, en polarisering. Sannolikt kommer utvecklingen att leda till en blandning av alla tre varianterna, där vissa regioner mer än andra präglas av ett visst scenario. 2.2 Rörligheten ökar Allt fler flyttar och allt fler pendlar längre sträckor till arbetet. Därmed förstoras de lokala arbetsmarknadsregionerna: efterfrågan och utbud av arbetskraft kan lättare mötas. Ekonomisk tillväxt underlättas och sårbarheten vid strukturomvandlingar minskar. Samtidigt leder ett ökat individuellt resande till miljöpåverkan och förbrukning av energi som inte är hållbart. Ökad rörlighet ställer ökade krav på samordning mellan trafikslag och gemensamma planeringsprocesser. För att förbättra och effektivisera transportsystemen behöver goda förutsättningar skapas för att öka samverkan mellan transportslagen. Det krävs en effektiv samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder så att den regionala och interregionala kollektivtrafiken kan bidra till en regionförstoring. 6

7 2.3 Ökat fokus på klimatfrågan Klimatförändringarna blir allt mer påtagliga. Det får konsekvenser för lagstiftning, ekonomiska styrmedel och internationella överenskommelser. Man kan både se en vilja till gemensamma lösningar och om man inte lyckas ökade risker för ekonomisk/politisk instabilitet. Det krävs både åtgärder för att hejda klimatförändringarna och åtgärder som minskar de negativa verkningarna av ett förändrat klimat. Samtidigt kan klimatförändringarna bidra till gynnsammare produktionsvillkor och till nya affärsmöjligheter, inte minst för den gröna ekonomin. Andra miljöfrågor kan få ökad uppmärksamhet. Energieffektivisering blir en konkurrensfördel. Efterfrågan på energiteknik, miljöteknik och miljöanpassad teknik ökar. 2.4 Energiförsörjningen står under ett allt hårdare omvandlings-tryck Energin blir en allt mer knapp och dyrbar produktionsresurs. Dalarna har en särskilt utsatt position med en basindustri som i hög grad påverkas av efterfrågan och prisutveckling på energi. För framtiden kommer det att bli av särskilt stor vikt att än mer intensivt arbeta med att utveckla olika typer av energieffektiviserande tekniker och produkter. Samtidigt måste ett mer systematiskt arbete inledas för att tillvara den stora potential som ligger i en ökad användning av förnybara energitillgångar. 2.5 Innovationer blir allt viktigare Innovationer nya eller bättre tjänster, produkter eller processer är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. De teknikbaserade företagen väntas spela en allt viktigare roll. Innovationer i gränssnitten mellan olika branscher får en allt större betydelse för ekonomin. Ett effektivt samspel mellan forskning, högre utbildning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. En ökad grad av specialisering blir nödvändig regionerna har mycket att vinna på om de bygger vidare på sina komparativa fördelar. Det klusterarbete som pågår i länet tar speciellt fasta på att bygga upp innovativa miljöer kring företag, offentliga aktörer samt aktörer för forskning och utbildning i och mellan olika branscher. Ambitionen är att i dessa miljöer ska förnyelse och gemensamt lärande generera korskopplingar som leder till fler affärer. 2.6 Efterfrågan på råvaror och livsmedel ökar starkt världen över Den ökade efterfrågan leder till att vi kan börja tala om en renässans för gruv- och stålindustrin och en ny världsbild för jordbruket. Efterfrågan på stål fortsätter och ökar för nionde året i rad. Det senaste årets samlade svenska stålexport slår nytt exportrekord och en rekordökning om 25 procent. Lönsamheten är god och framtidstron är stark. Flera stålföretag har fattat beslut om betydande investeringar. Bland dem finns de största investeringarna någonsin i vår region. Marknadsintresset för bergsnäringen har kommit in i en stark utvecklingsfas vars motsvarighet inte förekommit på många decennier. Bakgrunden är en ökad efterfrågan på metaller, högre råvarupriser och ny teknik. Det kan betyda att mineraltillgångarna i kombination med modern miljöteknik än en gång gör gruvdriften i regionen till en växande och internationellt konkurrenskraftig näring. 7

8 Detsamma kan gälla jordbruket. Det är framförallt tillväxtländer som Kina och Indien, där efterfrågan på kött och mejeriprodukter ständigt ökar, som driver upp priserna på livsmedel. Samtidigt medför den ökade användningen av bioenergi till allt större konkurrens om åkermarken. Enligt EU måste jordbruksproduktionen öka så att Europa kan bli mer självförsörjande på mat. 2.7 Nya utmaningar för näringslivets kompetensförsörjning Alla delar av samhället genomsyras av ett ökat behov av kunskap och livslångt lärande. Fler och fler skaffar sig högre utbildning. Utbildningstiden blir också allt längre och inträdet på arbetsmarknaden sker senare i livet. Inom näringslivet pågår en ständig förändring och den enskildes arbete förändras kontinuerligt till innehåll och form. Tillgång till kunskap och kompetens som skapar en hög innovativ förmåga blir en allt starkare konkurrensfördel för regionerna. Arbetsformerna i samhället blir mer och mer flexibla. Det krävs en anpassning inom hela utbildningssektorn om regionen ska vara konkurrenskraftig. Nya samarbetskonstellationer, i så kallade kluster och innovationssystem, samt en ökad interaktion måste utvecklas i gränssnittet mellan utbildnings-, arbetsmarknads- och näringslivsområdet. Samtidigt måste vi hantera det faktum att hela västvärlden står inför en minskande och åldrande befolkning, vilket betyder att den arbetsföra andelen av befolkningen kommer att minska. Behovet av att bättre ta tillvara de som nu står utanför eller har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden växer i betydelse. Människor från andra länder behöver också välkomnas hit för att bidra med sin kompetens. 2.8 Växande efterfrågan på upplevelser/upplevelseekonomin Vi konsumerar allt mer, från basala förnödenheter till upplevelser och kultur i olika former. Ökad individualisering, ökad fritid, höjd levnadsstandard, ökad kunskapsnivå och ökad rörlighet bidrar till detta. Den ökade konkurrensen har medfört att produkter allt mer är kopplade till varumärken. Produkter kopplas till en image och tjänsteinnehållet består av att förmedla upplevelser. Den ökade tillgängligheten via informations- och kommunikationsteknologin gör att nya kundgrupper nås lokalt och globalt. Upplevelseekonomin genomsyrar på så sätt individers sökande efter spänning och nya upplevelser, intryck och kunskap som därmed skapar ständigt nya marknader för företagande och sysselsättning 2.9 Nya möjligheter för den sociala ekonomin Den sociala ekonomin kommer att bli ett allt viktigare komplement till det mer affärsinriktade näringslivet. Verksamheter utan ett uttalat vinstsyfte, men som behöver drivas i ekonomisk form kan organiseras i till exempel kooperativa former. En ekonomi av det här slaget gör att områden eller aktörer med små förutsättningar att driva tillväxtföretag kan bibehålla befolkning och utvecklingskraft. Det är en ekonomi som inte alltid behöver vara platsbunden men som kan fungera överallt och som ett särskilt mervärde kan ge stora sociala vinster för dem som är delaktiga i arbetet. 8

9 3. Dalarna idag I detta avsnitt ser vi lite närmare på näringslivet i Dalarna: nuläge, förändringar och förändringsbehov. Stora förändringar är inget nytt för Dalarna. Därför handlar också avsnittet om de förutsättningar vi har för att klara kommande utmaningar. Vi är just nu 1 inne i vad som förefaller vara slutfasen av en period med mycket stark konjunktur och 70-talen karakteriserades av en långvarig strukturomvandling som accelererade under 1990-talets första hälft. Vi har ett konstant förnyelsebehov inom näringslivet. Den uppgiften ska klaras samtidigt som vi kan konstatera att vi står inför en period med befarad sviktande befolkning och problem att hitta nödvändig och kompetent arbetskraft för det arbete som behöver utföras. 3.1 Näringslivets struktur och dynamik Våren 2008 upplevde Dalarna en av Sveriges starkaste konjunkturer. Jämfört med hösten 2007 har både tillverknings- och tjänstesektorn en starkare tillväxt. Redan under 2008 har konjunkturen mattas av påtagligt. Stora förändringar är dock inget nytt för Dalarna. Vi har i hög grad fått känna av en långvarig strukturomvandling under framför allt och 70-tal talets krisperiod förde med sig en accelererad strukturomvandling och ställde oss inför allt större omställningsproblem. Näringslivet ställdes då inför en ny konkurrenssituation med en ökad global påverkan. Anpassningen blev radikal med en kraftig nedskärning av antalet sysselsatta och nedlagda företag under perioden Återhämtningen gick länge bättre i storstadslänen än i Dalarna och större delen av övriga landet. Sedan 2002 har Dalarna haft en likadan utveckling som flertalet län men något svagare just Mycket tyder dock på att Dalarnas ökning under 2007 har blivit större än för landet i stort, relativt sett, men facit finns inte förrän i slutet av Sysselättningsutvecklingen sedan 1986 (index 100) 105 Dalarna Riket Augusti

10 Arbetsförmedlingen redovisade i sin höstprognos 2007 att sysselsättningen under 2007 har ökat med drygt tre procent. Framåt räknade arbetsförmedlingen med en fortsatt positiv utveckling om än i en något långsammare takt än tidigare. Konjunkturen skulle komma att plana ut och ökningen av sysselsättningen beräknades till 1,6 procent under Det motsvarade cirka fler sysselsatta i länet hösten I den privata sektorn skulle så gott som alla näringsgrenar öka utom industrin, som dock räknade med fortsatt god efterfrågan på produkter, framför allt inom processindustrin. Arbetsförmedlingens enkät visar att den kraftigaste ökningen under 2007 har skett bland företag i byggbranschen som har färre än 50 anställda. Även handeln visar en bra sysselsättningsutveckling och här är det dels de små företagen med färre än fem anställda, dels de stora med över 100 anställda som expanderat. Den befarade minskningen inom offentlig sektor har troligen uteblivit under året. När detta skrivs har världsekonomin gått in i en stark nedgång med följande konjunktursvacka även i Dalarna. De internationella förändringarnas intensitet är tydlig men konjunkturnedgångens längd är svår att bedöma. Dalarnas näringsliv präglas fortfarande mer av industriell och offentlig verksamhet än landet i stort. De största arbetsställena är processindustrier, ABB-företag, statliga verk och sjukhus. Den för Dalarna ekonomiskt viktiga processindustrin sysselsätter allt färre i den egna verksamheten men skapar betydande sysselsättning i andra branscher, inte minst inom transporter och tjänsteproduktion. Verkstadsindustrin har en något mer positiv sysselsättningsutveckling är de stora processindustrierna. Traditionell industrinäring kommer att vara betydelsefull för regionen under lång tid framåt och den förnyelse som pågår bör uppmuntras. Ett viktigt område är att stimulera atypiska val av utbildningar och karriärvägar för män respektive kvinnor för att motverka den starkt könssegregerade arbetsmarknaden. Mångfald och variation genererar förändringar i produktionsprocesser och affärsrelationer. Behov av ytterligare förnyelse inom den traditionella industrinäringen finns och insatser för detta kommer att uppmärksammas i programmet. Ett fortsatt regionalt stöd för den innovativa miljön inom stålbranschen, Triple Steelix, är ett exempel på ett sådant långsiktigt engagemang, liksom för den begynnande innovativa miljön för högspänningstekniken inom High Voltage Valley. Dalarna har många sysselsatta inom byggbranschen, men de arbetar i stor utsträckning utanför länet. Den ökning av nybyggnation som inletts i Dalarna de senaste åren ser dock ut att leda till ökad byggsysselsättning på hemmaplan. 10

11 60 50 Procentuell fördelning av de sysselsatta i näringsgrupper 2006 Dalarnas kvinnor Sveriges kvinnor Dalarnas män Sveriges män Industri-bygg Handel-Komm Företagstj Personliga tj Utb-Vård-Oms Övrigt Dalarnas andel inom företagstjänster med ekonomitjänster och bemanningsföretag ligger fortsatt klart under riksnivån för både kvinnor och män. Att länet inte ökar sysselsättningen här i takt med riket, förklarar det mesta av utvecklingsskillnaden totalt under de senaste 10 åren. Dalarna drabbades inte så hårt av den arbetslöshet som den stora nedgången inom IT-branschen kring sekelskiftet ledde till, eftersom det fanns förhållandevis liten sådan sysselsättning i länet. När nu utvecklingen vänt och tjänster inom detta område växer till igen, liksom i regioner med många sådana jobb, är det negativt för Dalarna att här finns så lite av IT-relaterad verksamhet. Lokaliseringen av just företagstjänster styrs mycket av tillgängligheten till kunderna, vilket gynnar större städer och möjligen Borlänge/Falun. Besöksnäringen är statistiskt sett ingen egen näring utan finns i statistiken huvudsakligen inom personliga tjänster. Den kraftiga sysselsättningsexpansionen här är det mest positivt utmärkande för Dalarnas näringsliv i nationell jämförelse. Sysselsättningsandelen uppgår visserligen bara till sex procent av de arbetande och tillfaller till stor del säsongsarbetande från andra delar av landet. Men den växande turistströmmen är för stora delar av länet mycket betydelsefull i senare led när det gäller utveckling av både företagandet och sysselsättningen inom handel och service. Dalarna har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad, där traditionella föreställningar om vad kvinnor och män bör arbeta med länge varit styrande för människors yrkesval. Mäns andel i arbete är högre i Dalarna än i övriga landet medan det omvända förhållandet gäller för kvinnor. Andelen deltidsarbetande kvinnor är ovanligt hög i Dalarna, mycket beroende på att branscher som detaljhandel och äldreomsorg, med hög andel deltidstjänster, är vanligare här. Riksgenomsnittet för kvinnors heltidsarbete överträffas i Dalarna bara av Falun. Antalet sysselsatta i Dalarnas kommuner och landsting ligger kring (nästan 40 procent av samtliga sysselsatta). Här förmodas en minskning ske, eftersom de offentliga finanserna fortfarande är ansträngda. På kort sikt kommer neddragningarna i första hand att drabba administrativ personal, medan nyckelgrupper inom skola, vård och omsorg sannolikt inte berörs lika hårt. Även med minskad arbetskraft behöver offentlig sektor på längre sikt ersättningsrekrytera på grund av stor andel pensionsavgångar. 11

12 3.1.1 Stora, små och medelstora företag Sverige har verksamma företag inom den privata sektorn utanför jordbruket. De sysselsätter totalt närmare 2,7 miljoner personer. 99,2 procent av dessa företag är småföretag, dvs. har färre än 50 anställda. De små företagen står för 53 procent av den privata sysselsättningen och nära en tredjedel av den totala sysselsättningen. Knappt sju av tio svenska företag är soloföretag, dvs. enmans företag. En grov uppskattning är att hälften av ägarna är aktiva i den meningen att företagaren arbetar minst halvtid i verksamheten. Av företagen i de icke agrara näringarna är två av tre verksamma inom tjänstesektorn. 99,4 procent av tjänsteföretagen har färre än 50 anställda. Uppdragsverksamhet är den bransch som har flest antal företag inom den privata tjänstesektorn (37 procent). Därefter följer detaljhandel med 12 procent av företagen och partihandel med nio procent. Det är också dessa branscher som sysselsätter flest personer. Under 2006 uppgick småföretagens andel av exporten till 10,9 procent av den totala affärssektorn. Den verkliga betydelsen för svensk export är ännu större, eftersom många småföretag spelar en viktig roll som underleverantörer till andra exporterande företag. Den genomsnittliga omsättningen i förhållande till företagsstorlek och bransch ger vid handen att soloföretagaren omsätter i genomsnitt drygt en miljon kronor, företag med 1 4 anställda cirka 4 miljoner, företag med 5 19 anställda 16 miljoner och företag med anställda 61 miljoner kronor. En tydlig trend under senare år har varit att tjänstesektorns betydelse ökat. Idag svarar sektorn för cirka tre fjärdedelar av förädlingsvärdet i näringslivet och fyra av de fem mest snabbväxande bransch erna under perioden finns inom tjänstesektorn. Tabell 2 ; De fem mest växande branscherna Procentuell förändring av förädlingsvärdet Andra företagstjänster +232% Kunskapsintensiva företagstjänster +218% Vård- och omsorg +202% Utbildning +159% Kommunikation +103% I absoluta tal stod industri och kunskapsintensiva tjänster för det största bidraget till förädlingsvärdet under Utrikeshandelns betydelse för svensk ekonomi blir allt större. År 1990 uppgick exporten till 30 procent av BNP. År 1995 hade det ökat till 39 procent och år 2005 var exporten uppe i 49 procent av BNP. De större industriföretagen svarar för de stora export- och importvolymerna från Dalarna. Utrikeshandeln har på senare tid ökat även inom tjänstesektorn. De mindre företagen blir i allt högre grad beroende av internationella relationer genom att de större företagen lägger ut mer av specialiserade tjänster till underleverantörer, i form av konsulter (s.k. Outsourcing). Tidigare lokala underleverantörer får därmed i allt högre grad konkurrera med internationella leverantörer. Närhet betyder allt mindre när kunskap blir viktigare och transportkostnaden utgör en sjunkande del av insatsvaran. 2. Hämtat från Nuteks årsbok

13 Antalet sysselsatta i Dalarnas industri uppgick år 2006 till personer vilket motsvarar 21 procent av alla sysselsatta. I Sverige är motsvarande andel 17 procent. Regionen är framför allt specialiserad mot stål- och metallverk, trävaror, papper/massa samt elektroindustri. Det innebär att Dalarna har en stor andel kapitalintensiv industri, nästan en tredjedel (mot cirka 15 procent i landet i stort). Den arbetsintensiva industrin är ungefär lika stor som riksvärdet, medan den kunskapsintensiva och FoU-intensiva industrin är av mindre omfattning än riksgenomsnittligt. Dalarna har en stark specialisering mot kapitalintensiv industri som utgör något mindre än en tredje del av industrin mot cirka 15 procent i riket. Den arbetsintensiva industrin är ungefär lika stor som riket medan den kunskapsintensiva och FoU-intensiva industrin är av mindre omfatting än i riket Utlandsägda företag Sverige tillhör världens mest internationaliserade länder med en ledande industriell nettoexport per capita och en privat sektor där en fjärdedel av personalen har ett utlandsägt företag som arbetsgivare. Till det kommer att svenska företag varit mycket aktiva i den globalisering som pågått det senaste decenniet och flyttat fram sina positioner på både mogna marknader och tillväxtmarknader. Det har dock skett på bekostnad av att företagen valt att investera utomlands istället för i Sverige. Investeringskvoten för svenska teknikföretagen har sedan 2003 legat betydligt under det långsiktiga genomsnittet. ITPS har i sin rapport Näringslivets internationalisering (A204: 14) visat på att utländska företag i Sverige har högre produktivitet än svenska företag vars produktivitet även ökar i närvaron av utländska företag. Vidare ökar kunskapsspridningen och de nationella företagens FoU i närvaro av utländska multinationella företag. Detta ökar den internationella konkurrenskraften och bör bidra till snabbare teknisk utveckling, högre ekonomisk tillväxt och höjda reallöner i den svenska ekonomin. I Dalarna är drygt personer anställda i utländska företag. 36 procent är anställda i nordiskt ägda företag och 62 procent är anställda i företag med ägare i EU-land. Antalet anställda i utländska företag har ökat med cirka 800 personer jämfört med Under 2007 arbetade av de drygt anställda 66 procent inom tillverkningsindustrin och 27 procent inom tjänstesektorn. Totalt är andelen anställda i utländska företag 21 procent. Antalet arbetsställen uppgår till 452, vilket motsvarar en andel om 2 procent av det totala antalet arbetsställen. Det innebär en ökning med 24 arbetsställen jämfört med Innovationer och förnyelse Näringslivstrukturen i Dalarna utgörs i stora delar av traditionell basindustrin. Inom branscher såsom stål, trä och papper har gedigna kompetenser byggts upp. Rationaliseringar i dessa branscher har medfört att arbetstillfällen minskat. De påverkas också kraftigt av en hårdnande global konkurrens. I Dalarna finns även en stark näring kring turism, kultur- och naturvärden. Allt större del av tillväxten sker inom företag som kan räknas till den så kallade besöksnäringen och kreativ sektor. Generellt för näringslivet i Dalarna gäller att behovet av förnyelse är stort. Den traditionella industrin brottas med kompetensförsörjning och svårigheter att tillvarata innovationer, kommersialisera nya produkter samt öka det internationella engagemanget. Besöksäringen måste betraktas som en växande och allt viktigare del av näringslivet där stödsystem måste anpassas för exempelvis utbild- 3. Rapporten Investeringar i svenska teknikföretag (juli 2006) 13

14 ning, företagsutveckling, finansiering och export. Genom att mobilisera regionens samlade resurser för att bygga upp innovativa miljöer kring företagens behov skapas goda förutsättningar för tillväxt. Innovationssystem och kluster Förr var det viktigt att företag låg nära de tillgångar som fanns i naturen. Skogen, malmen och vattenkraften är exempel på sådana resurser. Idag är det mer viktigt att företag får tillgång till rätt kunskap och kompetens och kan skapa drivkrafter för innovationer. Råvaror kan fraktas, men kompetent arbetskraft måste attraheras genom intressanta jobb, utmaningar och tillåtande miljöer. Genom att systematiskt arbeta med att stödja sammanhang där företag samverkar med offentliga aktörer och tillämpad forskning kan sådana kluster och innovationsystem etableras, för att sedan mogna och växa till. Region Dalarna har genom sitt näringslivsengagemang byggt upp ett processtöd för samverkansformer mellan näringslivet, offentliga sektorn (politiken) och lärosäten (akademi). Den bärande idén om Triple Helix ligger till grund för att bygga upp nätverk, kluster och innovationssystem som metod för en regional tillväxt. Några av de viktiga argumenten för ett regionalt klusterarbete är att stödja näringslivet i en ökad global konkurrens, stimulera innovationer genom att uppmuntra behovsmotiverad forskning och utveckling samt att verka för att lämpliga utbildningsformer byggs upp. Bilden nedan beskriver de samverkansformer som är vanliga inom politikområdet klusterutvecklig. Nätverk är mer löst sammansatt grupper av företag som har olika anledningar att samverka. Det kan vara att minska kostnader, rekrytera personal och att göra affärer tillsammans. Nätverken bildas och löses upp efter behov. Ett mer organiserat samarbete benämns Kluster. Dessa är mer beständiga och har en långsiktig målsättning av att samverka i vissa frågor. Innovationssystem representerar samverkansformer där aktörerna är mer involverade i gemensamma lärprocesser. Triple Helix-tanken genomsyrar dock alla former av samverkan. Företag har i alla tider samverkat med varandra och med det övriga samhället. Det innebär att det finns många olika former för nätverk och kluster, Men när man vill utvecklar samarbetet och involverar forskning och samhällsfunktioner beskrivs samarbetsorganisationen som ett initiativ/klusterinitiativ. För att ytterligare förstärka innovations- och förändringsprocesser utvecklas numera en aktiv klusterpolitik på regional och nationell nivå. Den regionala rollen Sedan 2005 har ett utvecklingsarbete bedrivits i Region Dalarnas regi. Med utgångspunkt i det fördjupade handlingsprogrammet för Det kreativa Dalarna har en regional klusterpolitik tillämpats gentemot branscher som har särskilt goda förutsättningar att bli attraktiva och konkurrenskraftiga Den tydliga inriktningen kan väsentligen öka insatsernas effektivitet och kanske viktigast av allt, öka företagens och de stödjande organens intresse för aktivt deltagande i utvecklingsarbetet. En aspekt på arbetet blir då metodutveckling, där man, genom att använda klusterbegreppet, avgör om det är ett verktyg för den regionala utvecklingen i Dalarna. Det handlar då om ett mer handlingsorienterat angreppssätt där man inom ramen för ett regionalt utvecklingsarbete försöker att få i gång och förstärka samspelet mellan företag inom ett strategiskt kompetensområde (kluster) och mellan företag och andra berörda aktörer. Den andra aspekten är att med utgångspunkt från att samverka med näringarna stål, trä- och husproduktion, turism och bild/media stärka dessa branscher. Ett framgångsrikt arbete med klusterutveckling har visat sig kunna stärka en orts eller regions samlande konkurrenskraft och attraktivitet. 14

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 MARKNADSKOMMUNIKATION Svår men spännande utmaning att särskilja sig 6 MARKNADSKOMMUNIKATION PR-arbete för relationer, reaktioner och rykten PR HANDLAR

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Näringslivsutveckling idag två spår: Paket som minskar hinder 30 000 nya bäddar Gruvor öppnas IKEA till Dalarna! ABB expanderar Spendrup expanderar Innovations-

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer för visar att optimismen för den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer