PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD"

Transkript

1 PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD Utvärderingsrapport December 2007 Internationell kompetens AB Kicki Stridh.

2 Sammanfattning I projektet Pitem II har flera resurscentra för kvinnor samarbetat kring utveckling av invandrarkvinnors entreprenörskap. Förutom att rent konkret stödja kvinnor i att utveckla sitt entreprenörskap, har projektet också haft som syfte att dra slutsatser ur arbetet och att arbeta för strukturella förändringar. Pitem II har velat strukturellt analysera hur arbetet har fungerat och att föreslå insatser som överbryggar hinder för målgruppen invandrarkvinnor att starta företag. Därmed har också företagsstödjare och utvecklare utgjort en målgrupp för projektet. Arbetet i Pitem II har resulterat i ett framgångsrikt opinionsarbete för frågan om finansiering och rådgivning för framför allt invandrarkvinnors entreprenörskap. Projektet har producerat en handbok, som beskriver den modell man arbetat efter: en process med sex steg (mobilisering, handledning, affärsutveckling, bedömning, långivning och efterstöd). Utvärderingen i Pitem II har drivits som processutvärdering, där återkoppling mellan projektets aktörer och utvärderare är en viktig del. Detta dokument utgör utvärderarens slutrapport. Några reflektioner som lyfts fram i utvärderingen är att Unik roll som mobiliserare, stödjare och intermediatör. Arbetet i Pitem II visar att kvinnors resurscentra kan fylla en unik och viktig del i arbetet för att främja entreprenörskap för utsatta grupper, som en av och i dialog med flera företagsfrämjare. RC med sina kontaktytor på gräsrotsnivå, och med perspektiv mot hela människan, har en särskilt viktig funktion i mobiliseringsarbetet och i efterstödet till (presumtiva) entreprenörer. RC blir en intermediatör, en gränsgångare, som kommunicerar mellan projektets målgrupper. Tiden. Arbetet i Pitem II visar också att många av de kvinnor som nås i arbetet står långt från en företagsstart, och att det stödjande och uppbyggande arbetet tar lång tid. Det är egentligen inte något problem, om det inte vore för att verksamhetsstödet är inriktat på företagsfrämjande, och att sådana projekt som Pitem II pressar sig till högt ställda kvantitativa projektmål på företagsstarter/beviljade krediter etc, som sedan är svåra att uppfylla. Framgångsgsrikt arbete med den andra målgruppen företagsfrämjare, är ett arbete som kräver långsiktighet och uppbyggande av tillitsfulla relationer. Pengarna. Ett hinder för detta slags arbete är brist på adekvat finansiering, vilket kan identifieras i projektets processer. Kvinnors resurscentra drivs med ideella krafter, med litet basanslag och projektfinansiering av verksamheten. Det medför bland annat att det är svårt att anlägga långsiktiga perspektiv på verksamheten, vilket påverkar negativt möjligheterna att arbeta med områden som det Pitem II gripit sig an. En finansiering som skulle frigöra krafter hos resurscentra skulle behöva vara mer långsiktig, och ta hänsyn till att arbetet med dessa målgrupper (både invandrarkvinnor och företagsstödjare) kräver kunskaper, förtrogenhet och lång tid för att ge resultat i form av nya och/eller utvecklade företag som drivs av personer som idag är marginaliserade i entreprenörskapet. Strukturpåverkan. I Pitem II har drivits ett komplext projekt med interagerande processer där kunskaper från arbetet med kvinnors entreprenörskap (särskilt invandrarkvinnors) har kunnat systematiseras och strukturerats så att strukturpåverkan åstadkommits. Framför allt har projektets arbete lyft fram frågan om mikrokrediter. Långt ifrån alla projektets erfarenheter har, när projektet nu avslutas, dokumenterats på ett strukturerat sätt. Modellen för entreprenörskapsstöd som arbetats fram i projektet skulle i nästa steg kunna bli fylligare och ligga till grund för fler strukturpåverkande insatser grundade i de erfarenheter medarbetarna vunnit. Malmö i december 2007 Kicki Stridh, Internationell kompetens AB Sid 2/26

3 Innehåll BAKGRUND... 4 RESULTAT... 6 GRÄNSGÅNGARE SOM OMVANDLAR KUNSKAP ENTREPRENÖRSKAPSSTÖD I PITEM KVINNORS RESURSCENTRA SOM FÖRETAGSFRÄMJARE NÅGRA AVSLUTANDE PUNKTER REFERENSER OCH LITTERATUR BILAGEFÖRTECKNING Sid 3/26

4 Bakgrund Projektet Pitem II har drivits under 2006 och 2007 med stöd av medel från Nutek och Växtkraft Mål 3. Resurscentret Baltic Fem har varit projektägare, med Margareta Spång som projektkoordinator. Resurscentret NEEM (Nätverk för Entreprenörer från Etniska Minoriteter) och Joyce Kimwaga-Lundin har i projektet drivit processen kring att utveckla en mikrokreditsmodell. Som framgår av namnet har projektet Pitem II en förhistoria, i Pitem I, med i ett grunden liknande syfte, mål och nätverk. Pitem II skapades för att fortsätta och fördjupa det första projektets arbete, framför allt för att konkretisera en modell för mikrokrediter. Projekten Pitem har sin grund i erfarenheterna från Baltic Fems och NEEMs tidigare arbete, bland annat i Equalprojektet Mångfald i företagsamhet och regionalt nätverksarbete med resurscentra. Projektets arbete och uppläggning framgår av projektets egen dokumentation. Den här rapporten från utvärderaren koncentreras på att lyfta fram sådant i projektprocessen som kan vara värt att reflektera vidare över. Syfte och mål Målgrupper Målgrupperna för Pitem har varit: Kvinnor från etniska minoriteter; kvinnor i glesbygd/skärgård; unga kvinnor Företagsfrämjare särskilt de med inriktning på kapitalförsörjning Strategiska aktörer för entreprenörstöd på lokalt, regionalt och nationellt plan Långsiktigt mål Projektets långsiktiga mål har varit att skapa en fungerande svensk mikrokreditmodell, som fortsätter efter avslutat projekt. Resurscentra i samarbete I Pitem har resurscentra för kvinnor i fyra regioner arbetat tillsammans, och det har inneburit nätverkslärande i flera olika fora. Regioner: Västra Götaland, Östergötland, Sörmland och Stockholm. Skärgårdens resurscentrum, Ljusterö, Stockholms län. NEEM, Nätverk för Entreprenörer från Etniska Minoriteter, i Katrineholm, Sörmland. Flen LRC, Sörmland. LRC Vingåker, Kvinnors Företagande i Vingåker, Sörmland. Kooperativ Utveckling i Skaraborg, Skövde, Västra Götalands län. SENS, Sociala Ekonomins Nätverk i Skaraborg, Falköping, Västra Götalands län. Baltiskt-Ryskt-Svenskt RC, Norrköping, Östergötland. Qvinnovation RC, Linköping, Östergötland. Baltic Fem, Norrtälje, Upplands län, har varit projektägare. Om utvärderingen Den externa utvärderingen i Pitem har syftat till att följa och stödja projektets processer, till reflektion, fördjupning och återkoppling. Materialet till den här rapporten har hämtats från kontakter med projektledningen, projektets dokumentation, deltagande i projektaktiviteter samt intervjuer med personer i projektets aktiviteter och omgivning. Sid 4/26

5 Ett särskilt fokus för utvärderingen har varit att belysa och beskriva mötet mellan projektets aktörer: kvinnor med invandrarbakgrund som vill starta företag, kvinnors resurscentra samt företagsfrämjande myndigheter och organisationer, så att arbetet bidrar till projektets insatser för organisationsutveckling. Den externa utvärderingen har också skett i dialog med en följeforskare, Dr Karin Berglund vid Mälardalens högskola, som utifrån empiri från projektets arbete reflekterat över begreppet mobilisering och över den mediebild som skapats av projektets aktiva. Utvärderare och följeforskare har också lett en tvådagars workshop kring berättelser i projektet. Stöd till projektets processer En viktig funktion för utvärderaren i det här projektet har varit att i dialog med projektledningen utveckla metoder och rutiner för projektets egen uppföljning. Instrument som det nedan har introducerats (det bygger på utvärderingsparametrar från europeiska socialfondsprojekt): P Relevans Är målen relevanta för de problem som skulle behandlas? Sker arbetet med de problem som skulle behandlas enligt målen? Är målen och projektets arbete lämpliga i den omgivning där vi verkar? Produktivitet Fungerar projektlogiken och planering? Är designen bra? Har vi tillräcklig kapacitet att hantera innovativitet? Ger aktiviteterna resultat? Bidrar dessa resultat till att uppfylla projektets mål? Ger aktiviteterna någon påverkan? Individnivå (empowerment) och strukturpåverkan? Har vi lärt något i arbetet med aktiviteterna? Hållbarhet Vilket lärande sker i organisationer och verksamheter i omgivningen? Vilket lärande sker i våra egna organisationer? Leder resultatet till att resurser omfördelas till missgynnade? Effektivitet Levereras det som budgeterats? Följer vi tidsplanen? Management, värdering och kontroll Är projektets organisation och styrning ändamålsenlig? Projektledningen har kontinuerligt följt upp arbetet mot schemat ovan och mot indikatorer i projektplanen. Man har också gjort exempelvis SWOT-analys för att fördjupa sin förståelse av processerna och för att styra arbetet mot målen. Sid 5/26

6 Resultat I det här avsnittet diskuteras övergripande projektets resultat. Först redovisas resultat i en avstämning mot indikatorer i projektplanen. Sedan följer reflektioner kring några av projektets viktigaste resultat. Programövergripande indikatorer (kortsiktiga mål) Arbetstillfällen Antal nya permanenta arbetstillfällen i RC-organisationen, som inte skulle funnits utan projektmedel. Mål: Räknat i årsarbetskrafter Handledare 2,25 årsarbetskrafter (10 st individer, samtliga kvinnor) Projektledning 1,1 årsarbetskrafter (tre st individer, samtliga kvinnor) Resultat: Enligt plan Nya företag Antal nya företag. Mål: År 1 femtio och år 2 trettio (samtliga ledda av kvinnor) År 1: Trettio på gång eller startat (nya) och sju utvecklade företag i någon form. År 2: Fjorton nya och tjugotvå utvecklade företag i någon form Drygt 40 procent av projektets deltagare har startat och utvecklat sina företag inom projektet under de två åren. Totalt rör det sig om 19 nystartade och 29 utvecklade företag, d v s totalt 48 företagare av 118 möjliga, jämfört med målets 80. Resultat: Målet uppnåddes inte för år1. Målet är uppnått för år 2 enligt reviderad plan. Personer som utbildats Mål: Sextioåtta utbildade individer i projektet; femtio deltagare och tio handledare, (samtliga kvinnor). Fyra regionala chefer (två män, två kvinnor) samt fyra Almi-handläggare (samtliga män) och tio lokala företagsfrämjare (5 män, 5 kvinnor). 10 Handledare och 91 deltagare, varav 43 nya deltagare under år 2, har genomgått utbildning. Någon regelrätt utbildning har inte genomförts med de regionala cheferna, ALMI-handläggarna och de lokala företagsfrämjarna, däremot har kontakter med dessa tagits, möten har hållits och samarbete upparbetats under projektets gång. Resultat: Målet är uppfyllt vad gäller handledare och deltagare. Deltagare Mål: Antal deltagande (ej projektanställda) individer år 1 etthundratio och år 2 sextio (samtliga kvinnor). År 1 Mikrokrediter i nätverk. 48 deltagande (59 11 avhopp) Arbetskraftsförsörjning: 27 deltagande Totalt 75 deltagande (av 110 i plan = 68 %) År 2 Mikrokrediter i nätverk. 43 nya deltagare (av 60 i plan, = 72 %) Sid 6/26

7 Handledare 10 deltagande Regionala chefer/företrädare 4 deltagande ALMI-handläggare 2 deltagande Resultat: Målet är uppfyllt till 68 procent år 1 och 72 procent under år 2. Deltagande organisationer Mål: Antal deltagande organisationer tjugosju (partners samt associerade partners) 27 olika organisationer och myndigheter har deltagit i projektet mer eller mindre frekvent. Resultat: Målet är uppfyllt. En modell för mikrokrediter Ett konkret resultat av projektets arbete är en modell för utveckling av företagsamhet, utvecklad och prövad i de handledda grupper som drivits i de fyra regionerna. Här ingår kreditgivningen i ett helt sammanhang, där företagandet ses som en hel process. Denna sammanhängande process har projektet lyckats kommunicera väl till omvärlden, och det är ett av projektets tydligaste resultat. Målet att arbetet med mikrokrediter ska fortsätta är uppnått: projekt som bygger vidare på Pitems arbete har utvecklats, och fortsätter arbetet. En modell i sex steg Modellen beskrivs i den handbok som projektet publicerade hösten 2007, Handbok för mikrokrediter i nätverk en svensk modell. Figuren nedan och texten som beskriver de sex modulerna är hämtad därifrån. 1. Mobilisering 2. Handledning 3. Affärsutveckling 4. Bedömning 6. Efterstöd 5. Långivning 1. Mobilisering Här ger vi verktyg för att mobilisera organisationen, handledaren och potentiella deltagare. Begreppet mobilisering står i direkt relation till begreppet empowerment, som handlar om individers förmåga att besluta om och att agera i sitt eget liv. Utanförskap bryter ner denna förmåga, varför en mobilisering i nätverk är ett medvetet val av strategi hos aktörer med ett engagemang, som syftar till att kvinnor av egen kraft ska finna vägar till sin försörjning. Mobiliseringen i nätverk med en systematisk utvecklingsprocess öppnar också upp för en bredare syn på begreppet entreprenörskap 2. Handledning Nätverksbyggande i grupp. Handledaren inspirerar och deltagarna gör jobbet. Här får handledaren verktyg så att hon kan organisera, leda och genomföra samt utvärdera sitt arbete. Sid 7/26

8 3. Affärsutveckling Från livsidé till affärsidé. Under denna fas i processen behöver nätverksdeltagarna inhämta råd och tips från sakkunniga inom olika områden. Det kan ske både enskilt och i grupp samt i form av föredrag eller workshops med hjälp av experter inom olika områden. Styrkan i arbetsmodellen är dock handledarens roll att förmedla elementära kunskaper om värdet av ett systematiskt arbete med affärsplanerig m m. 4. Bedömning Affärsrådgivare är vana att göra bedömningar men okunniga om betydelsen av jämställdhet och mångfald. Under etableringsfasen är det ofta svårt att övertyga affärsrådgivare om hållbarheten i den affärsidé, som den enskilde entreprenören själv tror på. Särskilt om det gäller tillverkning och/eller försäljning av varor och tjänster, som upplevs som främmande. Här blir skillnaderna i synsätt allra tydligast. 5. Långivning En svårighet är att långivare i allmänhet är vana vid företagsetableringar, som kräver relativt stora lån, vilka ges mot olika slag av säkerheter. Olika typer av inlåsningseffekter i det sociala välfärdssystemet påverkar också. 6. Efterstöd Uppföljning, sk efterstöd i nätverk. Enligt statistik är de första tre åren efter företagsstart mest kritiska för företags överlevnad. Huvudsyftet med denna modul är att stimulera till stabilisering/växande i ett företag samt etablera hjälp till självhjälp. Detta inte minst därför att föreställningarna om vad som kännetecknar en bra entreprenör lever som starkast då, både hos företagaren själv, och hos långivare Handboken är utformad som en saklig och koncis vägledning för stöd till entreprenörer. Detta sker genom en kort bakgrund i teori om frigörande pedagogik och ekonomi (mikrokrediter). Därefter kommer praktiska beskrivningar och metoder för arbete i modellens olika steg. Den som redan har kunskap från praktiskt arbete med mobilisering och empowerment av kvinnor bör kunna använda handbokens modell som en galge att hänga upp sitt arbete på. Boken bör också i sin enkelhet kunna användas som ett första steg i kommunikation med företagsfrämjare och finansiärer, eftersom den på ett pedagogiskt sätt kan förmedla de olika stegen i arbetet med grupper som är missgynnade i den vanliga entreprenörsstödsprocessen. Handboken är ett värdefullt och viktigt resultat av projektets arbete. Den som vill lära sig något djupare om hur man arbetar med den specifika målgruppen får vänta på uppföljaren som jag gärna vill se. I Pitems arbete har medarbetarna samlat och utvecklat stor erfarenhet och kunskap, och det skulle bli ett oerhört intressant material att komplettera den sakliga och instrumentella handboken med. Jag tycker mig spåra ambitionen att förmedla dessa erfarenheter i projektplanen: Handboken ska innehålla teori och praktik samt förslag till konkreta åtgärder för att omvandla så kallade misslyckanden till lärande exempel för entreprenörer och samhällets olika aktörer. 1 De lärande exemplen som från början planerades saknas i handboken, och de hade fyllt en viktig funktion. En berättelse som exempelvis den nedan 2 (namnen är fingerade) skulle ha bidragit till det slags problematisering jag efterlyser. Processen att stödja Carmen i kontakten med ALMI för att utverka ett lån, började med att ett frågeformulär på 12 sidor skulle fyllas i. Redan här började jag fråga mig Hur kan en myndighet, som skapats för att stödja företagare, komma med så kränkande frågor? Carmen behövde pengar eftersom den rörelse som hon tidigare startat, utan hjälp av vare sig ALMI eller någon annan samhällsinstans, behövde resurser till en företagsutveckling. 1 Ur projektbeskrivningen 2 Hämtad ur projektets historiebank, den här berättelsen ligger på Pitems hemsida. Sid 8/26

9 Handläggaren på ALMI, verkade till att börja med tillmötesgående, men påpekade senare att Carmen, enligt sin deklaration hade förbrukat sitt rörelsekapital, varför detta måste återställas innan något lån kunde bli beviljat. I detta läge kontaktades Joyce Kimwaga Lundin, som föreslog att vi skulle kontakta Carmens revisor och be honom vara med vid ett möte med ALMI:s handläggare. Vid vårt andra möte var Carmens revisor med en äldre svensk man med hederlig utstrålning. Samtalet pågick mellan två jämlika svenska män och vi var bara åskådare. Revisorn lovade att ordna nödvändiga papper och vi - att ändra på befintliga. Vid det tredje mötet fick handläggaren de önskade handlingarna och Carmen beviljades lånet. Avsikten här är naturligtvis inte att svartmåla ALMI, utan att ge en möjlighet till lärande. Vad kan en företagsfrämjare lära av att reflektera över den här berättelsen? Vad kan en handledare lära? En entreprenör? Det saknas inte kunskap om handledning hos projektets medarbetare, och det saknas inte heller vilja hos olika samhällsaktörer att stödja presumtiva företagare. Men resurscentras unika möjligheter att mobilisera och stödja entreprenörer genom sin helhetssyn på människor, och genom sina möjligheter att skapa kontakter till andra företagsfrämjare betonas alltför lite i boken enligt min mening. Mot bakgrund av projektets rika erfarenheter och många instruktiva cases ger handboken ett onödigt allmänt och sterilt intryck, enligt min mening. Handboken förklarar inledningsvis i generella ord att kvinnor med invandrarbakgrund diskrimineras, men ger inte teoretisk eller specifik kunskap om invandrarkvinnors skiftande villkor, hinder och möjligheter sådan kunskap som ändå samlats i så stor mängd i det här projektet. Uppföljaren skulle kunna ta tillvara dessa poänger. Projektets erfarenheter av att stödja (invandrar-) kvinnor fram till företagande lyfts inte fram, och det är synd, eftersom det finns mycket att lära ur de historier som berättas av deltagare, handledare och företagsfrämjare. Boken ger en instrumentell bild av entreprenörsprocessen, en bild som jag inte känner igen från projektets praktik. Framför allt handlar det om att de viktiga första stegen mobilisering och handledning beskrivs så knapphändigt vad gäller deltagarna. Dessa steg är ju resurscentras särskilda arbetsområde (tillsammans med efterstöd), det mest grannlaga och komplexa arbetet. Arbetet i Pitems handledda nätverk visar hur lång startsträckan är för många av deltagarna. Det är inte heller det egna företaget som blir den närmaste lösningen för många av deltagarna i nätverksgrupperna. Här ger boken inte mycket specifikt stöd i att hantera problem och möjligheter i processerna. Det ställs höga krav på handledarna i den här modellen, och jag väntar på handbokens uppföljare som på ett utförligare och mer komplext sätt ger dem stöd i rekryteringsprocess, mobilisering och handledning av deltagare (vilket det finns material till i projektets erfarenhetsbas). En sådan handbok skulle också hjälpa andra företagsfrämjare att samarbeta med resurscentra och få förståelse för målgrupper som de själva idag har svårt att nå och arbeta med. Nätverkslärande en modell för utveckling Ett intressant resultat i projektet Pitems arbete är den kompetensutveckling som skett hos de resurscentra som deltagit i arbetet. Handledarna i de fyra regionerna träffades ungefär en gång i månaden genom hela projektets tid. Dessa träffar innebar ett erfarenhetsutbyte och ett lärande mellan deltagarna. I projektet har man testat och utvecklat studiecirkeln som lämplig form för resurscentras utveckling: nätverkslärande. Utbildningsinsatsen för de deltagande kvinnorna har varit upplagd efter studiecirkelmetoden, enligt en modell för cirklar i entreprenörskap, utformad av Lars- Erik Axelsson vid Åsa Folkhögskola. Den beskrivs i den handbok som projektet publicerat. Under projekttiden har handledarna från de olika resurscentra på motsvarande sätt träffats regelbundet (ungefär en gång i månaden) i dialogmöten kring projektets aktiviteter. Vid dessa tillfällen har arbetet i projektet stämts av och följts upp. Deltagarna har delat sina erfarenheter ur arbetet. Sid 9/26

10 Basen i detta slags lärande är den demokratiska dialogen, den gemensamma reflektionen, kopplingen till abstrakt teori och intervention i den praktiska verksamheten. Detta leder inte bara till lärande, utan till kunskapsutveckling och skapande av ny kunskap. Erfarenhet Aktivt integrerande experiment Reflektiv observation Abstrakt teori Figur enligt Kolb Modellen för organisationsutveckling kan också beskrivas med termerna upplevelsebaserat lärande och problembaserat lärande. När vi går in med olika frågor i en lärande dialog skapar vi ny kunskap kring målgruppen och kring hur man stöder diskriminerade gruppers integration på arbetsmarknaden. Organisationsutveckling För att öka resurscentras arbete med utveckling av entreprenörskap har Pitem sökt öka resurscentras strukturkapital (modeller, metoder, strukturerad kunskap). Genomgående begrepp för det arbetet har varit organisationsutveckling (snarare än implementering, kunskapsspridning etc, som skulle kunna vara benämningar som täcker in en del aspekter av arbetet). Projektets insatser som rubriceras organisationsutveckling är av flera slag, och formerna har framför allt varit utbildning och nätverkslärande i kvinnors resurscentra samt dialoger och seminarier med aktörer som stöder och finansierar lokal och regional utveckling. Det har handlat om kunskapsutveckling hos de medverkande aktörerna, så att rolltolkning, samarbete och praktiskt samarbete ska kunna utvecklas. Nätverksbyggande och strukturpåverkan Projektet Pitems arbete med mikrokrediter har fått stort genomslag 3. Plötsligt har frågan kommit på allas läppar: näringsdepartement, banker, andra kreditgivare, regionala utvecklare. För att illustrera hur projektet Pitem har arbetat med strukturpåverkan vill jag här återge ett av projektets nyhetsbrev in extenso. Jag tycker att det väl illustrerar ambassadörsrollen som projektledarna har spelat, med projektet som bas. Notera i brevet 3 Se Karin Berglunds diskussion kring projektets synlighet i media, referenslistan (2007) Sid 10/26

11 - hur Pitem kopplar internationella aktörer till svenska - hur projektets kontaktbas spänner över nationella, regionala och lokala aktörer och arenor - hur besöket som brevet handlar om leder till möten mellan dessa aktörer - hur samtliga inblandade får och ger information till varandra Genom nyhetsbrevet har också projektets nätverk fått ny information, länkar att studera och en internationell kontext till arbetet för stöd genom mikrokrediter. Nyhetsbrev 2007/05 **Europa vill stötta Sverige i arbetet med mikrofinansiering** Under vecka 34 så besökte Manuel Moyart från EMN (European Microfinance Network {http://www.european-microfinance.org}) Sverige för att knyta kontakter och bilda sig en uppfattning om läget i Sverige när det gäller mikrofinansiering. Manuel, som har stor erfarenhet av olika länders mikrokreditorganisationer, hade ett intensivt program med många besök. Vi var bland annat på näringsdepartementet och träffade Mattias Moberg. På länsstyrelsen i Stockholm träffade vi förutom vår handläggare på Nutek, Anneli Qvarnström, Maroun Aoun, IFS och Gunilla Sterner, jämställdhetsexpert. I Sörmland träffade vi förutom regionförbundet och länsstyrelsen även andra lokala och regionala aktörer samt deltagare i PITEM. Vi besökte Ekobanken i Järna och dagen efter Nutek, där Almi moderbolaget också var med. Skillnaden mellan att arbeta med mikrofinansiering i utvecklingsländer och i Västeuropa är att här i Europa finns faktiskt finansiella system och tjänster uppbyggda - problemet är exkluderingen av vissa grupper till tjänsterna och sedan hur man måste arbeta mot inlåsningseffekterna i de olika välfärdssystemen, säger Manuel Moyart. Detta är något som de större bankerna och finansorganisationerna ofta har svårt att ta hänsyn till idag. Mycket tack vare att kontakten med kunden blir att mindre och mindre och tar kortare och kortare tid. NGO:s som arbetar direkt ute bland människor har däremot den där gammeldags bankmannakontakten kvar. De känner människorna och lägger tid på dem, därför är just sådana organisationer mest lämpade att arbeta med mikrofinansiering och därför vill vi hjälpa till att stötta sådana initiativ eftersom vi vet av erfarenhet att de har störst framgång, fortsätter han. EMN (European Microfinance Network) fick kontakt med PITEM och det arbete vi gör via Joyce Kimwaga Lundin i april 2007, när hon deltog på the fourth EMN Annual Conference i Berlin. Det resulterade bland annat i att Philippe Guichandut, Executive Director besökte Sverige i början av sommaren och att EMN sedan dess har engagerat sig i att stötta oss i hur vi skall arbeta vidare med mikrofinansiering i Sverige. EMN (European Microfinance Network), som är en NGO, bildades 2003 av organsiationerna Adie {http://www.adie.org} (Frankrike), nef {http://www.neweconomics.org} (Storbritannien) och EVERS&JUNG {http://www.eversjung.de/frametop_e.html} (Tyskland) med stöd av den Europeiska kommissionen {http://europa.eu.int} och franska Caisse des Dépots et Consignation {http://www.caissedesdepots.fr} (CDC). Idag finns 53 medlemmar i 21 europeiska länder. En svensk medlem är Ekobanken. EMNs uppdrag är att föra fram mikrofinans som ett verktyg för att bekämpa social och ekonomisk exkludering samt främja mikroföretagande och självanställning. EMNs vision är ett samhälle där alla som är finansiellt och socialt exkluderade har tillgång till hela det finansiella tjänsteutbudet så att de har möjligheter att själva förbättra sina liv. Sid 11/26

12 Information och kunskapsspridning Projektet har på ett föredömligt sätt hanterat den externa informationshanteringen genom en funktionell och professionell hemsida, samt genom att regelbundet ge ut välskrivna och informativa nyhetsbrev. Hemsidan Hemsidan fanns på plats redan när projektet startade (det fanns ju en förhistoria genom Pitem I, när sidan byggdes). Den har en enkel och tydlig struktur, uppdateras ofta och innehåller bearbetade texter. På sidor som kräver särskild inloggning finns dokument ur projektets interna arbete. Tänk om alla projekthemsidor såg ut på det här sättet, och fanns på plats från början! Olika slags användare hittar här på ett enkelt sätt fram till sin information. Nyhetsbreven Åtta nationella e-nyhetsbrev planerades under projekttiden, det blev fler: 11 under 2006, 8 under Snyggt och tydligt presenteras viktiga händelser i projektets arbete, i text och bild. Nyhetsbreven har sänts till en rad intressenter. Sådana nära intressenter som finansiärer, referensgrupp och utvärderare har enkelt kunnat följa projektets löpande aktiviteter. Mer perifera intressenter har också nåtts med intressant och läslig information om projektets arbete. Internt informationsarbete Den interna kommunikationen har inte varit lika enkel att organisera, och bland annat handledarna i projektet har efterlyst klarare kommunikation strukturer och sin roll i projektet. Ett viktigt forum för information har varit de regelbundna handledarträffarna. Stort utrymme har fått ägnas under dessa träffar till ren projektinformation ( fyll i blanketterna såhär ), vilket kan kännas ineffektivt. Projektledningen har lagt ner stort arbete på att hålla i den interna informationen, men det har alltså inte lyckats fullt ut vilket är oerhört vanligt i projekt med så många inblandade. Här finns utrymme för utveckling. Det borde finnas stora möjligheter till informationskontakter med ny teknik via hemsida, msn och Skype t ex. För att sådana lösningar ska fungera krävs dock ordentliga genomgångar i projektstarten och en klar struktur även i den kommunikationen. Projektledning, utvärderare och följeforskare har ofta förlitat sig till Skype för sina möten och avstämningar. Framgångsfaktorer Bland framgångsfaktorerna beror många på att projektledningen har kunskap och erfarenhet av projektarbete, och har klarat väl av sådant som brukar vara svårigheter i projektledning: organisation, som är lämplig för det arbete som ska bedrivas, och som klarar av de svängningar i verksamheten och villkor som alltid förekommer varierade mötesformer, där form följer funktion (interna arbetsmöten, dialoggrupp etc) internt och externt informationsarbete (fungerande hemsida från början, snabb och tät rapportering i välskrivna nyhetsbrev) kunskap om målgruppernas olika logik och behov, såväl om invandrarkvinnor på arbetsmarknaden som om myndigheter och offentliga aktörer Sid 12/26

13 Gränsgångare som omvandlar kunskap Projektet Pitem har tagit på sig en svår uppgift att samordna arbete i olika aktivitetsspår. Projektet har varit stort och komplext, med många samtidiga och varandra påverkande processer. I det här avsnittet försöker jag sortera ut och beskriva några av de processer som projektet har arbetat med och i ett komplext och interagerande system. Därefter resonerar jag kring hur dessa processer har fungerat och vad som varit framgångsfaktorer och hinder i delprocesserna (inom sig själva och med bäring på den större projektstrukturen). Tyst kunskap har blivit explicit. Pitem som intermediatör Ett sätt att beskriva projektet kan vara att säga att det har gjort tyst kunskap explicit. dialog, samarbete strukturerad kunskap (explicit) Nya aktiviteter, förändrat arbetssätt tyst kunskap mobilisering Figuren avser att illustrera den centrala funktionen i projektets arbete: den att vara en översättare, en intermediatör. I figuren ses de två målgrupperna, invandrarkvinnor som är presumtiva entreprenörer (nedre gruppen) och företagsfrämjare av olika slag (övre gruppen). Till höger finns resurscentra (Baltic Fem och den struktur av samverkande resurscentra som byggts upp i projektet). Invandrarkvinnor som grupp är marginaliserad och har inte självklar access till främjarnas verksamhet. Deras särskilda villkor och behov är av karaktären tyst kunskap eller tystad. Genom Pitems handledda nätverksgrupper har denna tysta kunskap kunnat lyftas fram, systematiseras och kommuniceras på ett sätt som gör det möjligt för företagsfrämjarna att agera på kunskapen. Genom att mobilisera en målgrupp som företagsfrämjarna har svårt att nå och synliggöra den, kan intermediatören i dialog med främjarna påverka dem så att arbetssätt och metoder förändras och gör strukturerna mer genomsläppliga också för invandrarkvinnors behov. Sid 13/26

Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald).

Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald). Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald). Projektägare och projektnummer Under år 2005 genomfördes det första projektet inom vårt partnerskap

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer!

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer! Kunskap ger kunder Nätverket Företagsamma Kvinnor erbjuder Dig som är företagarkvinna (såväl medlemmar som icke medlemmar) utbildning i sälj-, analys- och informationsmetoder samt enskild rådgivning för

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1301426 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Återrapportering:

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande. Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1

Lägesrapport. Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB. Projektnamn Livskraftigt företagande. Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1 Lägesrapport Projektnamn Livskraftigt företagande Sökande Utvecklingsbolaget MittDalarna AB Ärende ID 27459 Tidsperiod 1/1-08 31/3-08 Rapport nr. 1 Åtgärd 1.2 Bilaga nr.(till ansökan om utbetalning) 1

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP Vill du Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK Utgiven av Trygghetsstiftelsen maj 2010-1300 ex. Text N-G Kolfeldt,

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm!

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Kan din idé bli till ett företag? Hos NyföretagarCentrum i Carlshamn får du kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning när du vill

Läs mer