PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD"

Transkript

1 PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD Utvärderingsrapport December 2007 Internationell kompetens AB Kicki Stridh.

2 Sammanfattning I projektet Pitem II har flera resurscentra för kvinnor samarbetat kring utveckling av invandrarkvinnors entreprenörskap. Förutom att rent konkret stödja kvinnor i att utveckla sitt entreprenörskap, har projektet också haft som syfte att dra slutsatser ur arbetet och att arbeta för strukturella förändringar. Pitem II har velat strukturellt analysera hur arbetet har fungerat och att föreslå insatser som överbryggar hinder för målgruppen invandrarkvinnor att starta företag. Därmed har också företagsstödjare och utvecklare utgjort en målgrupp för projektet. Arbetet i Pitem II har resulterat i ett framgångsrikt opinionsarbete för frågan om finansiering och rådgivning för framför allt invandrarkvinnors entreprenörskap. Projektet har producerat en handbok, som beskriver den modell man arbetat efter: en process med sex steg (mobilisering, handledning, affärsutveckling, bedömning, långivning och efterstöd). Utvärderingen i Pitem II har drivits som processutvärdering, där återkoppling mellan projektets aktörer och utvärderare är en viktig del. Detta dokument utgör utvärderarens slutrapport. Några reflektioner som lyfts fram i utvärderingen är att Unik roll som mobiliserare, stödjare och intermediatör. Arbetet i Pitem II visar att kvinnors resurscentra kan fylla en unik och viktig del i arbetet för att främja entreprenörskap för utsatta grupper, som en av och i dialog med flera företagsfrämjare. RC med sina kontaktytor på gräsrotsnivå, och med perspektiv mot hela människan, har en särskilt viktig funktion i mobiliseringsarbetet och i efterstödet till (presumtiva) entreprenörer. RC blir en intermediatör, en gränsgångare, som kommunicerar mellan projektets målgrupper. Tiden. Arbetet i Pitem II visar också att många av de kvinnor som nås i arbetet står långt från en företagsstart, och att det stödjande och uppbyggande arbetet tar lång tid. Det är egentligen inte något problem, om det inte vore för att verksamhetsstödet är inriktat på företagsfrämjande, och att sådana projekt som Pitem II pressar sig till högt ställda kvantitativa projektmål på företagsstarter/beviljade krediter etc, som sedan är svåra att uppfylla. Framgångsgsrikt arbete med den andra målgruppen företagsfrämjare, är ett arbete som kräver långsiktighet och uppbyggande av tillitsfulla relationer. Pengarna. Ett hinder för detta slags arbete är brist på adekvat finansiering, vilket kan identifieras i projektets processer. Kvinnors resurscentra drivs med ideella krafter, med litet basanslag och projektfinansiering av verksamheten. Det medför bland annat att det är svårt att anlägga långsiktiga perspektiv på verksamheten, vilket påverkar negativt möjligheterna att arbeta med områden som det Pitem II gripit sig an. En finansiering som skulle frigöra krafter hos resurscentra skulle behöva vara mer långsiktig, och ta hänsyn till att arbetet med dessa målgrupper (både invandrarkvinnor och företagsstödjare) kräver kunskaper, förtrogenhet och lång tid för att ge resultat i form av nya och/eller utvecklade företag som drivs av personer som idag är marginaliserade i entreprenörskapet. Strukturpåverkan. I Pitem II har drivits ett komplext projekt med interagerande processer där kunskaper från arbetet med kvinnors entreprenörskap (särskilt invandrarkvinnors) har kunnat systematiseras och strukturerats så att strukturpåverkan åstadkommits. Framför allt har projektets arbete lyft fram frågan om mikrokrediter. Långt ifrån alla projektets erfarenheter har, när projektet nu avslutas, dokumenterats på ett strukturerat sätt. Modellen för entreprenörskapsstöd som arbetats fram i projektet skulle i nästa steg kunna bli fylligare och ligga till grund för fler strukturpåverkande insatser grundade i de erfarenheter medarbetarna vunnit. Malmö i december 2007 Kicki Stridh, Internationell kompetens AB Sid 2/26

3 Innehåll BAKGRUND... 4 RESULTAT... 6 GRÄNSGÅNGARE SOM OMVANDLAR KUNSKAP ENTREPRENÖRSKAPSSTÖD I PITEM KVINNORS RESURSCENTRA SOM FÖRETAGSFRÄMJARE NÅGRA AVSLUTANDE PUNKTER REFERENSER OCH LITTERATUR BILAGEFÖRTECKNING Sid 3/26

4 Bakgrund Projektet Pitem II har drivits under 2006 och 2007 med stöd av medel från Nutek och Växtkraft Mål 3. Resurscentret Baltic Fem har varit projektägare, med Margareta Spång som projektkoordinator. Resurscentret NEEM (Nätverk för Entreprenörer från Etniska Minoriteter) och Joyce Kimwaga-Lundin har i projektet drivit processen kring att utveckla en mikrokreditsmodell. Som framgår av namnet har projektet Pitem II en förhistoria, i Pitem I, med i ett grunden liknande syfte, mål och nätverk. Pitem II skapades för att fortsätta och fördjupa det första projektets arbete, framför allt för att konkretisera en modell för mikrokrediter. Projekten Pitem har sin grund i erfarenheterna från Baltic Fems och NEEMs tidigare arbete, bland annat i Equalprojektet Mångfald i företagsamhet och regionalt nätverksarbete med resurscentra. Projektets arbete och uppläggning framgår av projektets egen dokumentation. Den här rapporten från utvärderaren koncentreras på att lyfta fram sådant i projektprocessen som kan vara värt att reflektera vidare över. Syfte och mål Målgrupper Målgrupperna för Pitem har varit: Kvinnor från etniska minoriteter; kvinnor i glesbygd/skärgård; unga kvinnor Företagsfrämjare särskilt de med inriktning på kapitalförsörjning Strategiska aktörer för entreprenörstöd på lokalt, regionalt och nationellt plan Långsiktigt mål Projektets långsiktiga mål har varit att skapa en fungerande svensk mikrokreditmodell, som fortsätter efter avslutat projekt. Resurscentra i samarbete I Pitem har resurscentra för kvinnor i fyra regioner arbetat tillsammans, och det har inneburit nätverkslärande i flera olika fora. Regioner: Västra Götaland, Östergötland, Sörmland och Stockholm. Skärgårdens resurscentrum, Ljusterö, Stockholms län. NEEM, Nätverk för Entreprenörer från Etniska Minoriteter, i Katrineholm, Sörmland. Flen LRC, Sörmland. LRC Vingåker, Kvinnors Företagande i Vingåker, Sörmland. Kooperativ Utveckling i Skaraborg, Skövde, Västra Götalands län. SENS, Sociala Ekonomins Nätverk i Skaraborg, Falköping, Västra Götalands län. Baltiskt-Ryskt-Svenskt RC, Norrköping, Östergötland. Qvinnovation RC, Linköping, Östergötland. Baltic Fem, Norrtälje, Upplands län, har varit projektägare. Om utvärderingen Den externa utvärderingen i Pitem har syftat till att följa och stödja projektets processer, till reflektion, fördjupning och återkoppling. Materialet till den här rapporten har hämtats från kontakter med projektledningen, projektets dokumentation, deltagande i projektaktiviteter samt intervjuer med personer i projektets aktiviteter och omgivning. Sid 4/26

5 Ett särskilt fokus för utvärderingen har varit att belysa och beskriva mötet mellan projektets aktörer: kvinnor med invandrarbakgrund som vill starta företag, kvinnors resurscentra samt företagsfrämjande myndigheter och organisationer, så att arbetet bidrar till projektets insatser för organisationsutveckling. Den externa utvärderingen har också skett i dialog med en följeforskare, Dr Karin Berglund vid Mälardalens högskola, som utifrån empiri från projektets arbete reflekterat över begreppet mobilisering och över den mediebild som skapats av projektets aktiva. Utvärderare och följeforskare har också lett en tvådagars workshop kring berättelser i projektet. Stöd till projektets processer En viktig funktion för utvärderaren i det här projektet har varit att i dialog med projektledningen utveckla metoder och rutiner för projektets egen uppföljning. Instrument som det nedan har introducerats (det bygger på utvärderingsparametrar från europeiska socialfondsprojekt): P Relevans Är målen relevanta för de problem som skulle behandlas? Sker arbetet med de problem som skulle behandlas enligt målen? Är målen och projektets arbete lämpliga i den omgivning där vi verkar? Produktivitet Fungerar projektlogiken och planering? Är designen bra? Har vi tillräcklig kapacitet att hantera innovativitet? Ger aktiviteterna resultat? Bidrar dessa resultat till att uppfylla projektets mål? Ger aktiviteterna någon påverkan? Individnivå (empowerment) och strukturpåverkan? Har vi lärt något i arbetet med aktiviteterna? Hållbarhet Vilket lärande sker i organisationer och verksamheter i omgivningen? Vilket lärande sker i våra egna organisationer? Leder resultatet till att resurser omfördelas till missgynnade? Effektivitet Levereras det som budgeterats? Följer vi tidsplanen? Management, värdering och kontroll Är projektets organisation och styrning ändamålsenlig? Projektledningen har kontinuerligt följt upp arbetet mot schemat ovan och mot indikatorer i projektplanen. Man har också gjort exempelvis SWOT-analys för att fördjupa sin förståelse av processerna och för att styra arbetet mot målen. Sid 5/26

6 Resultat I det här avsnittet diskuteras övergripande projektets resultat. Först redovisas resultat i en avstämning mot indikatorer i projektplanen. Sedan följer reflektioner kring några av projektets viktigaste resultat. Programövergripande indikatorer (kortsiktiga mål) Arbetstillfällen Antal nya permanenta arbetstillfällen i RC-organisationen, som inte skulle funnits utan projektmedel. Mål: Räknat i årsarbetskrafter Handledare 2,25 årsarbetskrafter (10 st individer, samtliga kvinnor) Projektledning 1,1 årsarbetskrafter (tre st individer, samtliga kvinnor) Resultat: Enligt plan Nya företag Antal nya företag. Mål: År 1 femtio och år 2 trettio (samtliga ledda av kvinnor) År 1: Trettio på gång eller startat (nya) och sju utvecklade företag i någon form. År 2: Fjorton nya och tjugotvå utvecklade företag i någon form Drygt 40 procent av projektets deltagare har startat och utvecklat sina företag inom projektet under de två åren. Totalt rör det sig om 19 nystartade och 29 utvecklade företag, d v s totalt 48 företagare av 118 möjliga, jämfört med målets 80. Resultat: Målet uppnåddes inte för år1. Målet är uppnått för år 2 enligt reviderad plan. Personer som utbildats Mål: Sextioåtta utbildade individer i projektet; femtio deltagare och tio handledare, (samtliga kvinnor). Fyra regionala chefer (två män, två kvinnor) samt fyra Almi-handläggare (samtliga män) och tio lokala företagsfrämjare (5 män, 5 kvinnor). 10 Handledare och 91 deltagare, varav 43 nya deltagare under år 2, har genomgått utbildning. Någon regelrätt utbildning har inte genomförts med de regionala cheferna, ALMI-handläggarna och de lokala företagsfrämjarna, däremot har kontakter med dessa tagits, möten har hållits och samarbete upparbetats under projektets gång. Resultat: Målet är uppfyllt vad gäller handledare och deltagare. Deltagare Mål: Antal deltagande (ej projektanställda) individer år 1 etthundratio och år 2 sextio (samtliga kvinnor). År 1 Mikrokrediter i nätverk. 48 deltagande (59 11 avhopp) Arbetskraftsförsörjning: 27 deltagande Totalt 75 deltagande (av 110 i plan = 68 %) År 2 Mikrokrediter i nätverk. 43 nya deltagare (av 60 i plan, = 72 %) Sid 6/26

7 Handledare 10 deltagande Regionala chefer/företrädare 4 deltagande ALMI-handläggare 2 deltagande Resultat: Målet är uppfyllt till 68 procent år 1 och 72 procent under år 2. Deltagande organisationer Mål: Antal deltagande organisationer tjugosju (partners samt associerade partners) 27 olika organisationer och myndigheter har deltagit i projektet mer eller mindre frekvent. Resultat: Målet är uppfyllt. En modell för mikrokrediter Ett konkret resultat av projektets arbete är en modell för utveckling av företagsamhet, utvecklad och prövad i de handledda grupper som drivits i de fyra regionerna. Här ingår kreditgivningen i ett helt sammanhang, där företagandet ses som en hel process. Denna sammanhängande process har projektet lyckats kommunicera väl till omvärlden, och det är ett av projektets tydligaste resultat. Målet att arbetet med mikrokrediter ska fortsätta är uppnått: projekt som bygger vidare på Pitems arbete har utvecklats, och fortsätter arbetet. En modell i sex steg Modellen beskrivs i den handbok som projektet publicerade hösten 2007, Handbok för mikrokrediter i nätverk en svensk modell. Figuren nedan och texten som beskriver de sex modulerna är hämtad därifrån. 1. Mobilisering 2. Handledning 3. Affärsutveckling 4. Bedömning 6. Efterstöd 5. Långivning 1. Mobilisering Här ger vi verktyg för att mobilisera organisationen, handledaren och potentiella deltagare. Begreppet mobilisering står i direkt relation till begreppet empowerment, som handlar om individers förmåga att besluta om och att agera i sitt eget liv. Utanförskap bryter ner denna förmåga, varför en mobilisering i nätverk är ett medvetet val av strategi hos aktörer med ett engagemang, som syftar till att kvinnor av egen kraft ska finna vägar till sin försörjning. Mobiliseringen i nätverk med en systematisk utvecklingsprocess öppnar också upp för en bredare syn på begreppet entreprenörskap 2. Handledning Nätverksbyggande i grupp. Handledaren inspirerar och deltagarna gör jobbet. Här får handledaren verktyg så att hon kan organisera, leda och genomföra samt utvärdera sitt arbete. Sid 7/26

8 3. Affärsutveckling Från livsidé till affärsidé. Under denna fas i processen behöver nätverksdeltagarna inhämta råd och tips från sakkunniga inom olika områden. Det kan ske både enskilt och i grupp samt i form av föredrag eller workshops med hjälp av experter inom olika områden. Styrkan i arbetsmodellen är dock handledarens roll att förmedla elementära kunskaper om värdet av ett systematiskt arbete med affärsplanerig m m. 4. Bedömning Affärsrådgivare är vana att göra bedömningar men okunniga om betydelsen av jämställdhet och mångfald. Under etableringsfasen är det ofta svårt att övertyga affärsrådgivare om hållbarheten i den affärsidé, som den enskilde entreprenören själv tror på. Särskilt om det gäller tillverkning och/eller försäljning av varor och tjänster, som upplevs som främmande. Här blir skillnaderna i synsätt allra tydligast. 5. Långivning En svårighet är att långivare i allmänhet är vana vid företagsetableringar, som kräver relativt stora lån, vilka ges mot olika slag av säkerheter. Olika typer av inlåsningseffekter i det sociala välfärdssystemet påverkar också. 6. Efterstöd Uppföljning, sk efterstöd i nätverk. Enligt statistik är de första tre åren efter företagsstart mest kritiska för företags överlevnad. Huvudsyftet med denna modul är att stimulera till stabilisering/växande i ett företag samt etablera hjälp till självhjälp. Detta inte minst därför att föreställningarna om vad som kännetecknar en bra entreprenör lever som starkast då, både hos företagaren själv, och hos långivare Handboken är utformad som en saklig och koncis vägledning för stöd till entreprenörer. Detta sker genom en kort bakgrund i teori om frigörande pedagogik och ekonomi (mikrokrediter). Därefter kommer praktiska beskrivningar och metoder för arbete i modellens olika steg. Den som redan har kunskap från praktiskt arbete med mobilisering och empowerment av kvinnor bör kunna använda handbokens modell som en galge att hänga upp sitt arbete på. Boken bör också i sin enkelhet kunna användas som ett första steg i kommunikation med företagsfrämjare och finansiärer, eftersom den på ett pedagogiskt sätt kan förmedla de olika stegen i arbetet med grupper som är missgynnade i den vanliga entreprenörsstödsprocessen. Handboken är ett värdefullt och viktigt resultat av projektets arbete. Den som vill lära sig något djupare om hur man arbetar med den specifika målgruppen får vänta på uppföljaren som jag gärna vill se. I Pitems arbete har medarbetarna samlat och utvecklat stor erfarenhet och kunskap, och det skulle bli ett oerhört intressant material att komplettera den sakliga och instrumentella handboken med. Jag tycker mig spåra ambitionen att förmedla dessa erfarenheter i projektplanen: Handboken ska innehålla teori och praktik samt förslag till konkreta åtgärder för att omvandla så kallade misslyckanden till lärande exempel för entreprenörer och samhällets olika aktörer. 1 De lärande exemplen som från början planerades saknas i handboken, och de hade fyllt en viktig funktion. En berättelse som exempelvis den nedan 2 (namnen är fingerade) skulle ha bidragit till det slags problematisering jag efterlyser. Processen att stödja Carmen i kontakten med ALMI för att utverka ett lån, började med att ett frågeformulär på 12 sidor skulle fyllas i. Redan här började jag fråga mig Hur kan en myndighet, som skapats för att stödja företagare, komma med så kränkande frågor? Carmen behövde pengar eftersom den rörelse som hon tidigare startat, utan hjälp av vare sig ALMI eller någon annan samhällsinstans, behövde resurser till en företagsutveckling. 1 Ur projektbeskrivningen 2 Hämtad ur projektets historiebank, den här berättelsen ligger på Pitems hemsida. Sid 8/26

9 Handläggaren på ALMI, verkade till att börja med tillmötesgående, men påpekade senare att Carmen, enligt sin deklaration hade förbrukat sitt rörelsekapital, varför detta måste återställas innan något lån kunde bli beviljat. I detta läge kontaktades Joyce Kimwaga Lundin, som föreslog att vi skulle kontakta Carmens revisor och be honom vara med vid ett möte med ALMI:s handläggare. Vid vårt andra möte var Carmens revisor med en äldre svensk man med hederlig utstrålning. Samtalet pågick mellan två jämlika svenska män och vi var bara åskådare. Revisorn lovade att ordna nödvändiga papper och vi - att ändra på befintliga. Vid det tredje mötet fick handläggaren de önskade handlingarna och Carmen beviljades lånet. Avsikten här är naturligtvis inte att svartmåla ALMI, utan att ge en möjlighet till lärande. Vad kan en företagsfrämjare lära av att reflektera över den här berättelsen? Vad kan en handledare lära? En entreprenör? Det saknas inte kunskap om handledning hos projektets medarbetare, och det saknas inte heller vilja hos olika samhällsaktörer att stödja presumtiva företagare. Men resurscentras unika möjligheter att mobilisera och stödja entreprenörer genom sin helhetssyn på människor, och genom sina möjligheter att skapa kontakter till andra företagsfrämjare betonas alltför lite i boken enligt min mening. Mot bakgrund av projektets rika erfarenheter och många instruktiva cases ger handboken ett onödigt allmänt och sterilt intryck, enligt min mening. Handboken förklarar inledningsvis i generella ord att kvinnor med invandrarbakgrund diskrimineras, men ger inte teoretisk eller specifik kunskap om invandrarkvinnors skiftande villkor, hinder och möjligheter sådan kunskap som ändå samlats i så stor mängd i det här projektet. Uppföljaren skulle kunna ta tillvara dessa poänger. Projektets erfarenheter av att stödja (invandrar-) kvinnor fram till företagande lyfts inte fram, och det är synd, eftersom det finns mycket att lära ur de historier som berättas av deltagare, handledare och företagsfrämjare. Boken ger en instrumentell bild av entreprenörsprocessen, en bild som jag inte känner igen från projektets praktik. Framför allt handlar det om att de viktiga första stegen mobilisering och handledning beskrivs så knapphändigt vad gäller deltagarna. Dessa steg är ju resurscentras särskilda arbetsområde (tillsammans med efterstöd), det mest grannlaga och komplexa arbetet. Arbetet i Pitems handledda nätverk visar hur lång startsträckan är för många av deltagarna. Det är inte heller det egna företaget som blir den närmaste lösningen för många av deltagarna i nätverksgrupperna. Här ger boken inte mycket specifikt stöd i att hantera problem och möjligheter i processerna. Det ställs höga krav på handledarna i den här modellen, och jag väntar på handbokens uppföljare som på ett utförligare och mer komplext sätt ger dem stöd i rekryteringsprocess, mobilisering och handledning av deltagare (vilket det finns material till i projektets erfarenhetsbas). En sådan handbok skulle också hjälpa andra företagsfrämjare att samarbeta med resurscentra och få förståelse för målgrupper som de själva idag har svårt att nå och arbeta med. Nätverkslärande en modell för utveckling Ett intressant resultat i projektet Pitems arbete är den kompetensutveckling som skett hos de resurscentra som deltagit i arbetet. Handledarna i de fyra regionerna träffades ungefär en gång i månaden genom hela projektets tid. Dessa träffar innebar ett erfarenhetsutbyte och ett lärande mellan deltagarna. I projektet har man testat och utvecklat studiecirkeln som lämplig form för resurscentras utveckling: nätverkslärande. Utbildningsinsatsen för de deltagande kvinnorna har varit upplagd efter studiecirkelmetoden, enligt en modell för cirklar i entreprenörskap, utformad av Lars- Erik Axelsson vid Åsa Folkhögskola. Den beskrivs i den handbok som projektet publicerat. Under projekttiden har handledarna från de olika resurscentra på motsvarande sätt träffats regelbundet (ungefär en gång i månaden) i dialogmöten kring projektets aktiviteter. Vid dessa tillfällen har arbetet i projektet stämts av och följts upp. Deltagarna har delat sina erfarenheter ur arbetet. Sid 9/26

10 Basen i detta slags lärande är den demokratiska dialogen, den gemensamma reflektionen, kopplingen till abstrakt teori och intervention i den praktiska verksamheten. Detta leder inte bara till lärande, utan till kunskapsutveckling och skapande av ny kunskap. Erfarenhet Aktivt integrerande experiment Reflektiv observation Abstrakt teori Figur enligt Kolb Modellen för organisationsutveckling kan också beskrivas med termerna upplevelsebaserat lärande och problembaserat lärande. När vi går in med olika frågor i en lärande dialog skapar vi ny kunskap kring målgruppen och kring hur man stöder diskriminerade gruppers integration på arbetsmarknaden. Organisationsutveckling För att öka resurscentras arbete med utveckling av entreprenörskap har Pitem sökt öka resurscentras strukturkapital (modeller, metoder, strukturerad kunskap). Genomgående begrepp för det arbetet har varit organisationsutveckling (snarare än implementering, kunskapsspridning etc, som skulle kunna vara benämningar som täcker in en del aspekter av arbetet). Projektets insatser som rubriceras organisationsutveckling är av flera slag, och formerna har framför allt varit utbildning och nätverkslärande i kvinnors resurscentra samt dialoger och seminarier med aktörer som stöder och finansierar lokal och regional utveckling. Det har handlat om kunskapsutveckling hos de medverkande aktörerna, så att rolltolkning, samarbete och praktiskt samarbete ska kunna utvecklas. Nätverksbyggande och strukturpåverkan Projektet Pitems arbete med mikrokrediter har fått stort genomslag 3. Plötsligt har frågan kommit på allas läppar: näringsdepartement, banker, andra kreditgivare, regionala utvecklare. För att illustrera hur projektet Pitem har arbetat med strukturpåverkan vill jag här återge ett av projektets nyhetsbrev in extenso. Jag tycker att det väl illustrerar ambassadörsrollen som projektledarna har spelat, med projektet som bas. Notera i brevet 3 Se Karin Berglunds diskussion kring projektets synlighet i media, referenslistan (2007) Sid 10/26

11 - hur Pitem kopplar internationella aktörer till svenska - hur projektets kontaktbas spänner över nationella, regionala och lokala aktörer och arenor - hur besöket som brevet handlar om leder till möten mellan dessa aktörer - hur samtliga inblandade får och ger information till varandra Genom nyhetsbrevet har också projektets nätverk fått ny information, länkar att studera och en internationell kontext till arbetet för stöd genom mikrokrediter. Nyhetsbrev 2007/05 **Europa vill stötta Sverige i arbetet med mikrofinansiering** Under vecka 34 så besökte Manuel Moyart från EMN (European Microfinance Network {http://www.european-microfinance.org}) Sverige för att knyta kontakter och bilda sig en uppfattning om läget i Sverige när det gäller mikrofinansiering. Manuel, som har stor erfarenhet av olika länders mikrokreditorganisationer, hade ett intensivt program med många besök. Vi var bland annat på näringsdepartementet och träffade Mattias Moberg. På länsstyrelsen i Stockholm träffade vi förutom vår handläggare på Nutek, Anneli Qvarnström, Maroun Aoun, IFS och Gunilla Sterner, jämställdhetsexpert. I Sörmland träffade vi förutom regionförbundet och länsstyrelsen även andra lokala och regionala aktörer samt deltagare i PITEM. Vi besökte Ekobanken i Järna och dagen efter Nutek, där Almi moderbolaget också var med. Skillnaden mellan att arbeta med mikrofinansiering i utvecklingsländer och i Västeuropa är att här i Europa finns faktiskt finansiella system och tjänster uppbyggda - problemet är exkluderingen av vissa grupper till tjänsterna och sedan hur man måste arbeta mot inlåsningseffekterna i de olika välfärdssystemen, säger Manuel Moyart. Detta är något som de större bankerna och finansorganisationerna ofta har svårt att ta hänsyn till idag. Mycket tack vare att kontakten med kunden blir att mindre och mindre och tar kortare och kortare tid. NGO:s som arbetar direkt ute bland människor har däremot den där gammeldags bankmannakontakten kvar. De känner människorna och lägger tid på dem, därför är just sådana organisationer mest lämpade att arbeta med mikrofinansiering och därför vill vi hjälpa till att stötta sådana initiativ eftersom vi vet av erfarenhet att de har störst framgång, fortsätter han. EMN (European Microfinance Network) fick kontakt med PITEM och det arbete vi gör via Joyce Kimwaga Lundin i april 2007, när hon deltog på the fourth EMN Annual Conference i Berlin. Det resulterade bland annat i att Philippe Guichandut, Executive Director besökte Sverige i början av sommaren och att EMN sedan dess har engagerat sig i att stötta oss i hur vi skall arbeta vidare med mikrofinansiering i Sverige. EMN (European Microfinance Network), som är en NGO, bildades 2003 av organsiationerna Adie {http://www.adie.org} (Frankrike), nef {http://www.neweconomics.org} (Storbritannien) och EVERS&JUNG {http://www.eversjung.de/frametop_e.html} (Tyskland) med stöd av den Europeiska kommissionen {http://europa.eu.int} och franska Caisse des Dépots et Consignation {http://www.caissedesdepots.fr} (CDC). Idag finns 53 medlemmar i 21 europeiska länder. En svensk medlem är Ekobanken. EMNs uppdrag är att föra fram mikrofinans som ett verktyg för att bekämpa social och ekonomisk exkludering samt främja mikroföretagande och självanställning. EMNs vision är ett samhälle där alla som är finansiellt och socialt exkluderade har tillgång till hela det finansiella tjänsteutbudet så att de har möjligheter att själva förbättra sina liv. Sid 11/26

12 Information och kunskapsspridning Projektet har på ett föredömligt sätt hanterat den externa informationshanteringen genom en funktionell och professionell hemsida, samt genom att regelbundet ge ut välskrivna och informativa nyhetsbrev. Hemsidan Hemsidan fanns på plats redan när projektet startade (det fanns ju en förhistoria genom Pitem I, när sidan byggdes). Den har en enkel och tydlig struktur, uppdateras ofta och innehåller bearbetade texter. På sidor som kräver särskild inloggning finns dokument ur projektets interna arbete. Tänk om alla projekthemsidor såg ut på det här sättet, och fanns på plats från början! Olika slags användare hittar här på ett enkelt sätt fram till sin information. Nyhetsbreven Åtta nationella e-nyhetsbrev planerades under projekttiden, det blev fler: 11 under 2006, 8 under Snyggt och tydligt presenteras viktiga händelser i projektets arbete, i text och bild. Nyhetsbreven har sänts till en rad intressenter. Sådana nära intressenter som finansiärer, referensgrupp och utvärderare har enkelt kunnat följa projektets löpande aktiviteter. Mer perifera intressenter har också nåtts med intressant och läslig information om projektets arbete. Internt informationsarbete Den interna kommunikationen har inte varit lika enkel att organisera, och bland annat handledarna i projektet har efterlyst klarare kommunikation strukturer och sin roll i projektet. Ett viktigt forum för information har varit de regelbundna handledarträffarna. Stort utrymme har fått ägnas under dessa träffar till ren projektinformation ( fyll i blanketterna såhär ), vilket kan kännas ineffektivt. Projektledningen har lagt ner stort arbete på att hålla i den interna informationen, men det har alltså inte lyckats fullt ut vilket är oerhört vanligt i projekt med så många inblandade. Här finns utrymme för utveckling. Det borde finnas stora möjligheter till informationskontakter med ny teknik via hemsida, msn och Skype t ex. För att sådana lösningar ska fungera krävs dock ordentliga genomgångar i projektstarten och en klar struktur även i den kommunikationen. Projektledning, utvärderare och följeforskare har ofta förlitat sig till Skype för sina möten och avstämningar. Framgångsfaktorer Bland framgångsfaktorerna beror många på att projektledningen har kunskap och erfarenhet av projektarbete, och har klarat väl av sådant som brukar vara svårigheter i projektledning: organisation, som är lämplig för det arbete som ska bedrivas, och som klarar av de svängningar i verksamheten och villkor som alltid förekommer varierade mötesformer, där form följer funktion (interna arbetsmöten, dialoggrupp etc) internt och externt informationsarbete (fungerande hemsida från början, snabb och tät rapportering i välskrivna nyhetsbrev) kunskap om målgruppernas olika logik och behov, såväl om invandrarkvinnor på arbetsmarknaden som om myndigheter och offentliga aktörer Sid 12/26

13 Gränsgångare som omvandlar kunskap Projektet Pitem har tagit på sig en svår uppgift att samordna arbete i olika aktivitetsspår. Projektet har varit stort och komplext, med många samtidiga och varandra påverkande processer. I det här avsnittet försöker jag sortera ut och beskriva några av de processer som projektet har arbetat med och i ett komplext och interagerande system. Därefter resonerar jag kring hur dessa processer har fungerat och vad som varit framgångsfaktorer och hinder i delprocesserna (inom sig själva och med bäring på den större projektstrukturen). Tyst kunskap har blivit explicit. Pitem som intermediatör Ett sätt att beskriva projektet kan vara att säga att det har gjort tyst kunskap explicit. dialog, samarbete strukturerad kunskap (explicit) Nya aktiviteter, förändrat arbetssätt tyst kunskap mobilisering Figuren avser att illustrera den centrala funktionen i projektets arbete: den att vara en översättare, en intermediatör. I figuren ses de två målgrupperna, invandrarkvinnor som är presumtiva entreprenörer (nedre gruppen) och företagsfrämjare av olika slag (övre gruppen). Till höger finns resurscentra (Baltic Fem och den struktur av samverkande resurscentra som byggts upp i projektet). Invandrarkvinnor som grupp är marginaliserad och har inte självklar access till främjarnas verksamhet. Deras särskilda villkor och behov är av karaktären tyst kunskap eller tystad. Genom Pitems handledda nätverksgrupper har denna tysta kunskap kunnat lyftas fram, systematiseras och kommuniceras på ett sätt som gör det möjligt för företagsfrämjarna att agera på kunskapen. Genom att mobilisera en målgrupp som företagsfrämjarna har svårt att nå och synliggöra den, kan intermediatören i dialog med främjarna påverka dem så att arbetssätt och metoder förändras och gör strukturerna mer genomsläppliga också för invandrarkvinnors behov. Sid 13/26

Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald).

Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald). Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald). Projektägare och projektnummer Under år 2005 genomfördes det första projektet inom vårt partnerskap

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer KOOPERATIV Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete - Styrs av specifika värderingar och principer OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer!

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer! Kunskap ger kunder Nätverket Företagsamma Kvinnor erbjuder Dig som är företagarkvinna (såväl medlemmar som icke medlemmar) utbildning i sälj-, analys- och informationsmetoder samt enskild rådgivning för

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer