Innehåll. Organisationsnummer Styrelsens säte Borås

Transkript

1 Innehåll Verkställande direktörens kommentarer VD Bo Johansson gläds över ett framgångsrikt år... 2 Bygdens bank i 175 år år som stordonator...9 Privatmarknad...10 Företagsmarknad...12 Telefonbank och internetbank...14 Kapitalförvaltning...15 Verksamhetsområde, Vision och Affärsidé...16 Förvaltningsberättelse Omvärldsförhållanden...17 Väsentliga händelser...18 Resultat och lönsamhet...19 Finansiell struktur...21 Affärsvolym...22 Kapitaltäckning...23 Riskhantering...24 Problemkrediter...25 Investeringar...26 Personal...26 Vinstandelssystemet...27 Dotterbolagen...27 Miljöarbetet...27 Utsikter för Känslighetsanalys...29 Finansiell rapportering enligt IFRS...29 Redovisnings- och värderingsprinciper...30 Definitioner och använda begrepp...32 Fem år i sammandrag...33 Nyckeltal...34 Resultaträkning...35 Balansräkning...36 Kassaflödesanalys...37 Noter till redovisningen...38 Förslag till vinstdisposition samt yttrande från styrelsen...58 Revisionsberättelse...59 Styrelse...60 Ledningsgrupp...62 Organisationsnummer Styrelsens säte Borås Årsstämman äger rum onsdagen den 28 mars klockan på FöreningsSparbanken Sjuhärads huvudkontor i Borås Årsredovisning finns även att hämta på Årsredovisning 2006 FöreningsSparbanken Sjuhärad

2 VD Bo Johansson gläds över ett framgångsrikt år FöreningsSparbanken Sjuhärad fyllde 175 år samma dag som Elfsborg blev svenska mästare i fotboll och banken gjorde sitt bästa resultat någonsin. Inte undra på att VD Bo Johansson är nöjd med När FöreningsSparbanken Sjuhärad för ett år sedan visade bokslutet för 2005 hade man gjort det klart bästa resultatet i bankens historia. Att upprepa bedriften var en utmaning, men det gick vägen års rörelseresultat landade på 174 miljoner kronor, fyra procent bättre än året innan. VD Bo Johansson gläds över att det går bra, men är samtidigt medveten om att det kan komma sämre tider var ett väldigt framgångsrikt år för oss. Vi ökade antalet affärer och levererade rekordresultat till våra ägare. Det mesta gick egentligen vår väg och det ska vi vara ödmjuka inför. Korta räntan gick åt rätt håll efter sommaren, vi hade nytta av en stark börs, gjorde inga kreditförluster och lyckades dessutom hålla i kostnaderna på ett bra sätt. Samtidigt kan vi inte tro att vägen ska vara lika rak framöver. Men att vi har en bra aktivitetsnivå och håller kostnaderna nere gör att vi även långsiktigt ska kunna ligga på en hög nivå. Aktiviteten är nyckeln Oavsett vilken bankchef inom Sparbanksrörelsen eller Swedbank du pratar med, kommer han att nämna vikten av att banken är aktiv. Att medarbetarna jobbar hårt på att ta kontakt med både befintliga och blivande kunder, att man är synliga och utåtriktade. Det finns banker som lyckas bra och de som inte kommer riktigt lika långt. Att FöreningsSparbanken Sjuhärad tillhör den första gruppen beror på att man har rätt fokus, enligt Bo Johansson. Man kan teoretisera hur mycket som helst om varför vi har lyckats, men jag tror att det är så enkelt att både chefer och medarbetare har ett kundorienterat förhållningssätt till jobbet. Vi är duktiga på att fokusera på kunderna och vi är i en fas där vår första prioritet är antalet affärer vi gör med våra kunder. Bakom orden döljer sig ett förhållandevis nytt sätt att se på bankverksamhet. Tidigare fanns uppfattningen att en bank inte ska vara för offensiv och för säljinriktad mot kunderna. Kunderna kommer ändå, trodde man. Ibland kan det finnas en uppfattning att man kan sälja på kunden för mycket, men den stämmer inte, säger Bo Johansson och fortsätter: Vi har gjort mätningar på kundnöjdheten och märkt att våra återkommande kunder är de som är mest nöjda. Jag har aldrig träffat en kund som tycker att han eller hon har fått för mycket rådgivning av banken. Koll på kostnaderna Att hålla kostnaderna under kontroll är en framgångsformel oavsett vilken bransch du verkar i. Förenings- Sparbanken Sjuhärad har inte hittat någon magisk lösning, det är hårt arbete som gäller. Det handlar egentligen om två saker. Vi har lyckats få ett förhållningssätt i vardagen där vi ifrågasätter kostnader. Samtidigt är vi medvetna om att det finns goda kostnader och dåliga, men en investering vi gör, som ger en kostnad, ska alltid resultera i något bra. Dessutom har vi blivit bättre på att hantera större volymer per medarbetare, vilket gör oss mer kostnadseffektiva. Marginalerna i branschen krymper, vilket gör Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

3 att vi måste vara effektivare. Samtidigt upptäcker fler kunder Telefon- och Internetbankens tjänster och det gör att vårt personalbehov minskar, säger Bo Johansson. FöreningsSparbanken Sjuhärad hade 221 anställda 2002 och en affärsvolym på cirka 20 miljarder kronor. I dag har affärsvolymen vuxit till 32 miljarder och antalet årsarbetare minskat till 185 stycken. Jag vill ge en stor eloge till personalen som klarat av det på ett väldigt bra sätt, säger Bo Johansson. Företagskunder ökar mest FöreningsSparbanken Sjuhärad är den största banken i Sjuhäradsbygden, både bland företags- och privatkunder, och den största tillväxten sker på företagssidan. På företagsmarknaden har vi lyckats väldigt bra med att ta marknadsandelar. Vi har en bredd både i kompetens och antal anställda som vi är stolta över. Vi har många egna specialister i Borås, vilket skiljer oss från konkurrenterna. Ett område där vi kraftigt tar marknadsandelar är företagsbetalda försäkringar, som till exempel tjänstepensioner. Kunderna verkar ha upptäckt att vi har många bra erbjudanden. Bland privatkunder har FöreningsSparbanken Sjuhärad länge varit störst och det är inte lika enkelt att ta marknadsandelar. Men även där sker en tillväxt. Vår kapitalförvaltning, det andra kallar Private Banking, fungerar mycket bra och jag är extra stolt över att vår pensionsrådgivning och våra erbjudanden om långsiktigt sparande går bra. Just långsiktigheten är väldigt viktig och gör vi ett bra jobb knyter det kunderna nära oss. Vi är glada över att göra bra vinst Kärnan i allt företagande är att tjäna pengar och att driva en bank är inget undantag, även om svenska banker ibland får kritik för att göra allt för stora vinster. Bo Johansson har sin syn klar. Vi är glada över att göra bra vinst. Att vi som verkar på en konkurrensutsatt marknad gör vinst betyder att vi lyckats producera en vara eller tjänst till en lägre kostnad än vad kunden är beredd att betala. Vår vinst är ett mått på de värden vi skapar i samhället. Bankens majoritetsägare är Stiftelsen Förenings- Sparbanken Sjuhärad, resterande del ägs av Swedbank. Stora delar av den vinst banken varje år levererar till Stiftelsen går direkt tillbaka till bygden. Stiftelsen stödjer forskning, utbildning, idrott, kultur och åtgärder som stimulerar näringslivet. Förra året delades 21 miljoner kronor ut. Jag tycker att vi har en suverän uppdelning av våra uppdrag. Vi ser till att ha så många och så nöjda kunder som möjligt och fokuserar på att bedriva en lönsam och konkurrenskraftig verksamhet medan Stiftelsen ger tillbaka av vår vinst till bygden. Närhet och stora resurser Kombinationen av det lokala ägandet och närheten till Swedbank är viktig för banken. Att vi är lokalt ägda ger oss och våra kunder fördelen av att ha korta beslutsvägar. Samtidigt har vi ett gott samarbete med Swedbank som bl.a. ger kunderna tillgång till Swedbanks internationella nät. Vi kan dra nytta av bådas styrkor och jag skulle säga att de två delarna är lika viktiga. Under räkenskapsåret passade FöreningsSparbanken Sjuhärad på att fylla aktningsvärda 175 år. Jubileumsdagen av bankens invigning 1831 råkade bli samma dag som Elfsborg blev svenska mästare i fotboll, den 5 november. En vacker slump såklart, men ett sammanträffande som kanske äger lite bäring på verkligheten präglades av framtidstro i Borås. När det går bra för Elfsborg mår folk lite bättre och att banken sedan många år är en av lagets huvudsponsorer gjorde att vi märktes lite mer än vanligt, säger Bo Johansson. Resultat att försvara 2007 blir året då Elfsborg ska försvara sitt SM-guld och dessutom försöka ta upp kampen med de stora klubbarna om en plats i Champions League. För banken gäller det också att försvara ett rekordresultat från fjolåret igen. Inget tyder på annat än att 2007 kommer att bli ett bra år. Samtidigt gäller det att vi är ödmjuka, men jag känner att vi står väl rustade för sämre tider när de väl kommer. Vi planerar inga stora strategiförändringar. Vi tror på det vi gör och ska fortsätta att fokusera på att göra många affärer med våra kunder och därigenom göra dem än mer nöjda. Bankverksamhet ska präglas av långsiktighet. Jag tror att våra kunder tycker det också, oavsett om de lånar av oss eller sparar hos oss. Kunderna ska känna sig trygga, igenkända och uppmärksammade, avslutar Bo Johansson. Text: Göran Ingman Göran Ingman är frilansjournalist. Tidigare har han bland annat jobbat som redaktör för Swedbanks personaltidning, BankTidningen. Årsredovisning 2006 FöreningsSparbanken Sjuhärad

4 Bygdens bank i 175 år Sparbanksrörelsen kom till Sverige från England och Skottland. Den första sparbanken grundades i Göteborg Som den 25:e sparbanken i Sverige började Sparbanken i Borås sin verksamhet den 5 november I Borås bodde och verkade cirka personer i början av 1830-talet, runt om på landsbygden betydligt flera. En del av stadens befolkning ägnade sig fortfarande åt gårdfarihandel, men verksamheten var på nedgång. Hantverk och handel dominerade yrkesutövningen. Färgerierna (textilindustrins föregångare) började efterfråga arbetskraft men många saknade arbete. Superi och tiggeri florerade. Det var fattigt och kanske nöd på många ställen i staden. Efter flera år av missväxt var läget på landsbygden inte mycket bättre. Upprop på Carlsdagen 1831 Carlsdagen 1831 den 28 januari hade fältprosten Anders Bjursten undertecknat ett upprop. Uppropet samlade så småningom 75 namn. Vid direktionens sammanträde den 13 oktober 1831 hade man det mesta klart för sparbankspremiären. Man hade hyrt en lokal i rådhuset vid Stora torget och fått löfte att utnyttja magistratens kassavalv. Där placerades sparbankens nyinköpta kassakista av trä beslagen med järn och försedd med tre lås. En kassakista av järn ställde sig för dyrbar. 5 november 1831 Lördagen den 5 november 1831 kunde så äntligen den nya inrättningen börja fungera. Den första sparbanksdagen ägde 42 insättningar rum. Först i raden av insättare var flickan Caijsa Elisabeth Billengren eller insattes möjligen hennes 16 skilling banco av fadern Johannes Billengren. Han var karduansmakare inflyttad från Karlstad och en av de som undertecknat Anders Bjurstens upprop. Det närmaste ansvaret för sparbankens verksamhet låg på sparbankens direktion sedermera kallad styrelse. En sparbanks grundare kallades endera principaler eller huvudmän. Öppet två timmar i veckan Direktionens medlemmar kallade direktörer hade att två i förening delta i sparbanksarbetet, föra kassabok och protokoll etc. Allt utan betalning. Men så hade ju sparbanken bara öppet tre timmar i veckan under den första tiden lördagar 4 7 e.m. vintertid. Men redan 1832 begränsades tiden till två timmar, 5 7 vintertid och 6 8 sommartid. År 1880 började sparbanken hålla öppet för låneärenden på måndagar och för insättningar och uttag på onsdagar och lördagar. Från 1884 höll sparbanken öppet alla dagar för insättare och för låntagare endast på måndagar. Från 1907 hade sparbanken full expedition under veckans alla vardagar. Fältprosten Anders Bjursten. Öppettider anno Årsredovisning 2006 FöreningsSparbanken Sjuhärad

5 Lån mot pant av guld Tjänstgörande direktörer ägde rätt att bevilja lån mot pant av guld och silver. Lån mot inteckning av fast egendom skulle beviljas av direktionen i plenum. Den 3 december 1831 utlånades till fru A C Klefbeck 20 Riksdaler banko mot följande pant: fyra räfflade matskedar, tre teskedar, ett spänne, en barnsked vägande tillsammans 21 ½ lod silver samt en guldring som vägde 1 5/8 dukat. Guldsmeden H L Lyberg skulle genom intyg om vikt och halt underlätta för sparbankens direktörer. Panten inlades i av sparbanken tillhandahållna tygpåsar, som efter att de förseglats med mottagande direktörernas sigill, placerades i kassakistan. Borgenslån Lån mot inteckning och pant var de enda utlåningsformer som reglementet tillät. Men direktionen beslöt så tidigt som i mars 1832 att också lämna ut lån mot borgen. Och borgenslånen blev ganska snart de lån som helt kom att överväga. Var skulle Sparbanken ligga? Sparbanken började sin verksamhet i stadens rådhus som hade restaurerats efter branden Man fick lov att under de två veckotimmar banken var öppen använda det rum, som annars användes som auktionskammare. Staden ifrågasatte aldrig hyra för lokalen under de första 40 åren. Däremot fick sparbanken bekosta nödig uppvärmning och städning av lokalen. När sparbanken på 1860-talet behövde en något bättre lokal fick man också hyra en sådan i rådhuset. Nu fastslogs hyran inklusive städning och eldning till 75 riksdaler riksmynt. Hyresgäst i Åsbogatan 7 Men fortfarande var det närmast provisoriska lokaler. På våren 1877 erbjöds sparbanken hyra lokaler i hörnet av Åsbogatan och Allégatan (med adress Åsbogatan 7). Direktionen accepterade anbudet och hyran bestämdes till 600 kronor. Den lokalförbättringen blev emellertid endast ett steg mot en mer slutgiltig lösning. Sparbanksdirektionen hade klart för sig att sparbanken skulle uppföra en egen fastighet samt var denna fastighet skulle ligga. I början av 1891 uppdrogs åt arkitekten L Kjellman i Skövde att rita ett sparbankshus på den tomt där banken är belägen än idag. Sparbankshuset väckte uppmärksamhet Nu var tomtfrågan ordnad och ritningar fanns. Bygget kostnadsberäknades till kronor. Den 30 september 1892 utbjöds bygget på entreprenad, och redan den 12 november var man klar att som entreprenör anta byggnadsfirma M Jonsson & Co. Entreprenadkontraktet slutade på en summa av kronor. Sparbanksbygget väckte stor uppmärksamhet i staden, när det blev färdigt Det fanns inte så många stora och regelklädda hus i staden vid den tiden, och sparbankshuset var onekligen en vacker byggnad, där det låg vid den livligt trafikerade Åsbogatan och den allt mer lummiga allén. Sparbanksrörelsen fick kring sekelskiftet en betydande omfattning och det dröjde inte länge, innan lokalerna blev för små. Men världskriget och våldsamt stigande priser avhöll sparbanksstyrelsen från att utöka lokalerna kunde man dock inte vänta längre. Ingången från Allégatan murades igen, och ingången från Åsbogatan ändrades för att bli ingång till sparbankslokalerna. Större expeditionsutrymme erhölls genom att bland annat kassavalvet flyttades till källaren, där det fanns god plats även för ett depositionsvalv för allmänheten. Så småningom inköpte sparbanken övriga fastigheter inom kvarteret Vile. Mot Allégatan uppfördes 1942 ett kombinerat affärs-, bank- och bostadshus, som i samband med om- och tillbyggnadsarbeten mot Sparregatan helt anpassades för sparbankens egen verksamhet. Under 1984 påbörjades sedermera en större om- och tillbyggnad av huvudkontoret vilken I Borås gamla rådhus skedde de första överläggningarna om en sparbanks bildande. Här fick också sparbanken sin första expeditionslokal. Sparbankshuset där det är beläget än idag i hörnet Åsbogatan/Allégatan. Årsredovisning 2006 FöreningsSparbanken Sjuhärad

6 slutfördes under Fram till år 2006 har sedan anpassning av lokalerna skett kontinuerligt i takt med att verksamheten förändrats. Verksamhetsområde sex av sju härader Verksamhetsområdet angavs redan i de första stadgarna till förutom Borås stad också häraderna Veden, Ås, Mark, Kind, Bollebygd och Gäsene. Det är ett område, som är ganska identiskt med dagens verksamhetsområde. Filialnätet byggs ut Dåvarande Borås Sparbank övertog 1942 den av Marks härads sparbank i Kinna och Skene bedrivna verksamheten och 1953 den av Svenljunga pastorats i Kinds härad bedrivna verksamheten i Svenljunga. I Borås stad öppnade det första filialkontoret Under 1960-talet breddades kontorsverksamheten högst påtagligt. Under 1986 fusionerade Borås Sparbank med Sätila Sparbank. ar i kontorsnätet har därefter skett kontinuerligt och banken hade som flest 18 kontor år Idag har banken 12 kontor runt om i verksamhetsområdet. Från direktörer till anställda Ända in på 1900-talet deltog direktionsledamöterna aktivt i det dagliga sparbanksarbetet precis som i övriga sparbanker i landet. Sparbanken fick sin förste verkställande direktör Fram till 1874, då sparbanken fick sin första kassör, hade sparbanken endast en tjänsteman. Vid ingången av 1900-talet var man fem. Banken hade som flest anställda år 1991 då medelantalet anställda uppgick till 301. År 2006 har banken 185 anställda. Sparfrämjande verksamhet I början av 1900-talet började sparbankerna att bedriva sparfrämjande verksamhet i skolorna. Varje nyinskriven elev fick ett grundbelopp som till en början var 1 krona på en sparbanksbok. Därmed hade grunden lagts till ett synnerligen aktivt skolsparande i Sparbanken. Hemsparbössor introducerades Omkring 1940 började sparbanken bilda sparklubbar ute på arbetsplatserna. I slutet av 70-talet försvann sparklubbarnas funktion då man övergick från kontantlön till att istället få lönen direkt insatt på ett konto. Det sparande som tidigare skett genom sparklubbarna ersattes av automatiska överföringar från lönekontot. Sparbanksverksamheten reglerades till en början nästan uteslutande av sparbankens eget reglemente. Så småningom kom en övergripande sparbanksförordning och en sparbankslag. Lag och reglemente har undergått betydande förändringar i takt med utvecklingen på det ekonomiska området. Men ända fram till 1969 fann lagstiftarna det påkallat att i viss mån begränsa sparbanksverksamheten. Men i och med 1969 års sparbankslag arbetade sparbankerna med stöd av en lagstiftning, som gav samma villkor som övriga kreditinstitut. Avreglering Den statliga kontrollen av finansmarknaden skärptes under andra världskriget. Kreditmarknaden kom att vara en viktig del av den statliga politiken under de kommande decennierna. Riksbanken styrde såväl räntenivån som kreditvolymen. Utlåningen i svenska kronor var hårt reglerad. Beroende på att Riksbanken fastställde hur mycket utlåningsvolymen fick öka var bankernas möjlighet att bevilja krediter till andra ändamål än bostadsfinansiering begränsade. Detta begränsade den fria konkurrensen och ledde till en fastlåsning av konkurrensläget mellan bankerna. I mitten av 1980-talet blev det allt tydligare att utlåningstaket var ett ineffektivt medel mot kreditexpansion. Detta på grund av att en allt större del av kreditgivningen börjat ske utanför banksystemet. Kredittaket avskaffades därför 1985 vilket fick till följd att bankernas utlåning ökade kraftigt. Det blev bland annat möjligt att återvinna de volymer som tidigare hade sökt sig utanför bankerna. Finanskrisen Bankåret 1991 går till historien som ett av de mest dramatiska och problematiska under hela 1900-talet. Kreditförlusterna för de svenska bankerna uppgick till bortåt 36 miljarder kronor och under förlorade bankerna ytterligare 128 miljarder kronor. Bakomliggande faktorer till de gigantiska förlusterna var i första hand kraschen i fastighetsbranschen med åtföljande effekter på finansbolag, underleverantörer samt byggande och samhällsekonomin i stort. För sparbanksrörelsen medförde 1991 att existensen för Första Sparbanken och Sparbanken Väst hotades. Genom en garanti från staten räddades Första Sparbanken. Sparbanken Västs förlust kunde hanteras inom den nybildade Sparbanksgruppen. Förlusternas storlek, i kombination med prognoserna för utvecklingen under de kommande åren påskyndade strukturomvandlingen. År 1992 bildades Sparbanken Sverige. Närmare 90 sparbanker valde att fortsätta vara fristående banker och 11 större sparbanker valde istället att samarbeta med Sparbanken Sverige. År 1992 kom att bli betydligt sämre än Den svenska ekonomin var i kris med ett flertal svårlösta balansproblem. För dåvarande Borås Sparbank innebar det stora problem. Oron på valuta- och räntemarknaderna under hösten skapade stora och i vissa fall oöverstigliga problem för bankens kunder. Efter ett mycket osäkert första halvår Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

7 blev 1993 slutligen ett något bättre år resultatmässigt för de stora bankerna. För dåvarande Borås Sparbank blev utvecklingen den motsatta. Problemen uppenbarade sig med en viss eftersläpning jämfört med storstadsmarknaderna. Ombildande till bankaktiebolag I samband med delårsbokslutet den 30 juni 1995 var reserveringsbehovet av sådan omfattning att banken i delårsbokslutet inte kunde uppfylla det lagstadgade kapitaltäckningskravet på åtta procent. Styrelsen antog då en handlingsplan för att förse banken med nytt eget kapital. För att möjliggöra kapitaltillskott ingick som en del i denna plan att sparbanken skulle ombildas till bankaktiebolag. Den 13 augusti träffade banken en överenskommelse med Sparbanken Sverige, vilken möjliggjorde ett fullföljande av handlingsplanen. Vid en extra bolagsstämma den 28 augusti accepterade huvudmännen styrelsens handlingsplan, godkände avtalet med Sparbanken Sverige och fattade beslut att ombilda sparbanken till ett bankaktiebolag med firma Sparbanken Borås AB. Sedan regeringen den 9 november 1995 beviljat Sparbanken Borås AB oktroj bildades banken formellt genom registrering den 23 november samma år. En stiftelse Sparbanksstiftelsen Borås blev majoritetsägare i banken. Den andra aktieägaren blev dåvarande Sparbanken Sverige AB. Från och med år 2000 äger personalens vinstandelsstiftelse Sporren en mindre del. Förvärv av Föreningsbankskontor I februari 1997 föreslog styrelserna i Föreningsbanken och Sparbanken Sverige ett samgående mellan de båda bankerna under namnet FöreningsSparbanken AB (publ). Under 1998 förvärvade Sparbanken Borås AB före detta Föreningsbankens kontor i bygden. I samband med förvärvet genomfördes en riktad nyemission och banken ändrade namn till FöreningsSparbanken Sjuhärad AB. Bygdens bank Alltsedan 1831 har FöreningsSparbanken Sjuhärad AB varit fristående. Ledstjärnorna i bankens affärsidé är att träffa, lyssna på och bry sig om kunderna. Bankens kunder skall ha fördel av kunskapen om den lokala marknaden. De korta beslutsvägarna och närheten till kunderna ger både kunderna och banken stora möjligheter. Genom samarbetet med Swedbank AB (publ) finns tillgång till specialistkompetens samt ett kontaktnät som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Årsredovisning 2006 FöreningsSparbanken Sjuhärad

8 Stadsparken i Borås är en sparbanksdonation daterad Årsredovisning 2006 FöreningsSparbanken Sjuhärad

9 175 år som stordonator Banken har alltid tagit en aktiv del i bygdens utveckling. Det har skett genom att lämna bidrag till olika projekt främst inom skola och sjukvård. Sedan år 1995 är det bankens majoritetsägare Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad som ansvarar för bidragsgivningen. I Sparbankens reglemente av år 1865 infördes en bestämmelse att huvudmännen, om reservfonden översteg tio procent av insättarnas tillgodohavande, kunde disponera överskottet till allmännyttiga och välgörande ändamål. Önskemål om gåvor till sådana ändamål fanns redan på 1850-talet. Men först 1874 började Sparbanken lämna bidrag. Detta genom att banken satte in 10 kronor åt vardera av 100 under år 1873 i Borås födda barn i Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm för att bereda dem livränta från 55 års ålder. År 1876 fick Borås stad kronor till inköp av vattenuppfordringsverk och 200 kronor anslogs till stadens vävskola. Även andra utbildningsanstalter i Borås har under åren tillförts betydande anslag. Stadsparken i Borås Stadsparken i Borås är en sparbanksdonation daterad Efter diskussioner med stadens politiker inköpte Sparbanken för kronor Mariekulle, ett väster om Viskan beläget jordområde. För iordningställande av området tillsköts kronor och senare också kronor med villkor att staden utökade området. Stort stöd till tuberkolosvården De största sparbanksanslagen har gällt tuberkulosvården i Borås. Sålunda har Föreningen mot tuberkulos under åren fått över en halv miljon kronor. Även Solhems sjukhus, KFUM, Vita Bandet, stadens idrottsföreningar, skytterörelsen och musiklivet har fått betydande anslag under åren. Staden har gynnats på landsbygdens bekostnad. Först 1896 gick ett anslag utanför stadsgränsen, då Bredareds kommun fick 300 kronor för undersökning av anläggning av en ny väg till Borås. Under sparbankens första 150 år hade närmare 40 miljoner kronor (2006 års penningvärde) anslagits till allmännyttiga och välgörande ändamål. Under åren var Sparbankens möjligheter att lämna bidrag starkt begränsade. Dock hade huvudmännen årligen anslagit en summa som bankstyrelsen sedan fördelat. Återigen en stordonator När dåvarande Borås Sparbank ombildades till bankaktiebolag år 1995 blev en lokal stiftelse majoritetsägare. Genom denna fick banken återigen möjlighet att återuppta sin verksamhet med att lämna bidrag till bygdens utveckling. Stiftelsens ändamål var att, utöver att främja sparsamheten i bygden, lämna bidrag till forskning, utbildning, kultur, näringsliv och idrott. Och nu blev det samtliga fyra kommuner inom bankens verksamhetsområde (Borås stad och kommunerna Bollebygd, Mark och Svenljunga) som fick ta del av pengarna. 119 miljoner kronor Under åren 1995 fram till och med 2006 har Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad delat ut 119 miljoner kronor till 725 projekt. Den största bidragsmottagaren har varit Högskolan i Borås som sammanlagt erhållit 39 miljoner kronor. Både stora och små bidrag har lämnats allt från kronor upp till 9 miljoner kronor. Många är de skolor som kunnat köpa litteratur och de hembygdsföreningar runt om i bygden som har renoverat stugor, givit ut böcker om sin by m.m. Efter Högskolan är det idrotten som har gynnats mest. Borås stolthet Borås Arena som färdigställdes år 2005, fick bland annat 9 miljoner kronor. Utsmyckning av Borås Stadsteater Under åren anslog Sparbanken kronor till en stiftelse för uppförande av teater- och konserthus i Borås. Beloppet växte och var år 1975 uppe i kronor som då överlämnades till Borås kommun för utsmyckning av det nya huset. Borås Arena. Årsredovisning 2006 FöreningsSparbanken Sjuhärad

10 Privatmarknad Kunder Vid årsskiftet 2006 hade banken cirka privatkunder, varav beräknas ha banken som sin huvudsakliga leverantör av banktjänster. Det innebär att marknadsandelen inom bankens verksamhetsområde överstiger 50 procent. Kundanpassat och strukturerat arbetssätt Kontoren är den viktigaste kontaktytan banken har med kunderna. Kraven skärps hela tiden på högre kompetens hos bankens medarbetare allt eftersom behovet och efterfrågan på ekonomisk rådgivning ökar. För att möta olika kunders behov på ett bättre sätt infördes redan 1998 en segmentering av kundbasen. Det gjorde att medarbetarnas yrkesroller behövde anpassas och specialiseras. Genom den ökade specialiseringen har kvaliteten på utbildningar för olika yrkesroller förbättrats och fördjupats. Kontoren är idag inriktade på rådgivning, försäljning och kundservice medan administrativa uppgifter, t.ex. lånehantering och kravverksamhet, i högre grad sköts på interna avdelningar. Den personliga kontakten med banken är en väsentlig faktor för kunden. Med utgångspunkt från kundens egna behov av ekonomisk rådgivning har ett stort antal kunder erbjudits och också valt att ha en personlig rådgivare. Runt privatkunder har idag en personlig rådgivare. Inriktning på kundens behov Banken är till stora delar en försäljningsorganisation. Affärer i bank är normalt sett långsiktiga, d.v.s. de tjänster banken tillhandahåller skall levereras under lång tid framöver. Relationen till kunden samt kundens förtroende för banken är därför nyckelfaktorer till långsiktiga framgångar. Utgångspunkt i försäljningsarbetet är därför alltid kundens behov. Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

11 Kundnöjdhet Under hösten 2006 genomfördes en marknadskapitalundersökning där närmare privatkunder tillfrågades om sin syn på banken. Frågorna rörde områden som produkter och tjänster, tillgänglighet, kompetens och förtroende samt engagemang och bemötande. Banken fick genomgående ett mycket högt betyg. Det genomsnittliga helhetsbetyget uppgick till 4,1 på en femgradig skala. Långsiktig satsning på pensionsområdet Det egna pensionssparandet är en viktig del i i kundens ekonomi eftersom det offentliga systemet inte är tillräckligt i framtiden. Därför inleddes redan år 2000 en strategisk satsning på pensionsområdet. På privatmarknaden har fokusering skett på premiepension, avtalspension och privat pensionssparande. Arbetet har varit mycket framgångsrikt. Inom ramen för dessa pensionssparformer förvaltades mkr vid 2006 års utgång. Mer-konceptet Under hösten 2006 introducerades en ny och unik banktjänst, Mer. Konceptet är en paketlösning som, förutom internationellt bankkort, telefonbank och internettjänst, också innehåller conciergeservice, köpgaranti, bonus på inköp och spärrtjänst för kort. Till konceptet är också kopplat en rad förmånliga erbjudanden, bl.a. rabatt på hotell världen över. Konceptet är av det exklusivare slaget och riktar sig främst till bankens viktigaste kunder. Innehållet i Mer-konceptet är dock intressant för en betydligt större kundgrupp. Sakförsäkringar Under våren 2007 börjar banken sälja sakförsäkringar. Inledningsvis omfattar försäkringarna villa/hem, fritidshus och bil. Det nystartade försäkringsbolaget Tre Kronor sköter produktutveckling och skadehantering. Försäkringarna kan bara tecknas via banken. Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

12 Företagsmarknad Kunder och marknadsandelar Vid årsskiftet 2006 hade banken drygt företagskunder. Därtill finns en mängd kunder som driver mindre rörelser men som inte använder sig av bankens företagstjänster i någon särskilt stor omfattning. Tjänsterna på privatmarknaden uppfyller i dessa fall väl kundens behov. Med utgångspunkt från var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse bedöms bankens marknadsandel på företagsmarknaden uppgå till cirka 38 procent inom verksamhetsområdet. Kundorienterat arbetssätt Inriktningen på företagsmarknaden präglas av en måttfull tillväxtstrategi samtidigt som befintliga kunder skall skötas på ett optimalt sätt. Grunden i det arbetet utgörs av väl genomtänkta och frekventa kundkontakter, som till stor del sker med banken som initiativtagare. Syftet är att skapa mer affärer som alltid skall vara relaterade till kundens behov. Att förstå kundens affär är en avgörande komponent för att banken skall bli en affärspartner som kunden har stor affärsmässig nytta av. Att förstå kundens affär innebär bl.a. att rådgivaren måste kunna se sammanhangen i de faktorer som påverkar företaget, samt förstå företagsledningens prioriteringar. Kundnöjdhet I den marknadskapitalundersökning som genomfördes under hösten 2006 tillfrågades cirka 260 företagskunder om sin syn på banken. Undersökningen var utformad på ett likartat sätt som på privatmarknaden. Frågorna rörde områden som produkter och tjänster, tillgänglighet, kompetens och förtroende samt engagemang och bemötande. I likhet med privatkunderna gav företagskunderna banken ett mycket bra betyg. Det genomsnittliga helhetsbetyget uppgick till 4,2 på en femgradig skala. Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

13 Finansiering av nyföretagande Banken deltar på flera olika sätt för att främja nyföretagandet i bygden bl.a. genom att delta i arbetet i olika organisationer inriktade på företagandet. Finansiering av nystartade företag är också en viktig del. Banken har de senaste åren finansierat två till tre nystartade företag i veckan. Utlandsaffären Sjuhäradsbygden är av tradition en region präglad av handel. Handeln med utlandet är utbredd och en rad importörer med omfattande verksamhet inom t.ex. textil, konfektion och design finns baserade i bygden. Utlandsverksamheten, med allt ifrån utlandsbetalningar till utlandsfinansieringar, är därmed en naturlig och mycket viktig gren inom företagsmarknaden. Banken har därför specialister placerade i Borås. Närheten till dessa uppfattas som mycket positivt av kunderna. Företagsbetalda försäkringar Banken bedriver sedan flera år verksamhet inom området företagsbetalda försäkringar, t.ex. i form av tjänstepensionsförsäkringar. Verksamheten utvecklas positivt och banken har blivit etablerad på marknaden som en fullvärdig och respekterad aktör. Kundernas förtroende för bankens objektivitet och kompetens när det gäller t.ex. kapitalförvaltningen i försäkringen är stort och många ser en fördel i att samla sina affärer hos färre leverantörer. Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

14 Telefonbank och internetbank Bankaffärer dygnet runt Utöver kontoren har kunden ytterligare två kanaler att välja på i sina kontakter med banken. Dels finns Telefonbanken med både självbetjäning och personlig service. Dels finns Internetbanken. I båda kanalerna utvecklas innehållet allt mer och tillgängligheten är hög. Telefonbanken Personlig Service är öppen på vardagar mellan och samt på lördagar och söndagar mellan och Telefonbanken Självbetjäning är tillgänglig dygnet runt precis som Internetbanken. Lokalt närvarande telefonbank FöreningsSparbanken Sjuhärads telefonbank är placerad i Borås. Telefonbanken är integrerad med bankens kundtjänst och telefonväxel och utgör ett så kallat callcenter. I många callcenters kommer man i kontakt med någon som sitter placerad på en helt annan plats i landet. För bankens del är dock den lokala närvaron och kännedomen om den lokala marknaden viktig. Enhetens relativa litenhet skapar också en mer personlig kontakt. Växande tjänsteutbud Tjänsterna som tillhandahålls via Telefonbanken blir allt fler och mer utvecklade. Idag hanterar Personlig Service de allra flesta bankärenden. Uppläggning och hantering av lån är relativt nya inslag i Telefonbankens verksamhet men den typen av ärenden växer nu i omfattning. Mycket nöjda kunder Cirka kunder är anslutna till Telefonbanken Självbetjäning och antalet samtal uppgick under 2006 till 2,8 miljoner. Av anslutna kunder till Självbetjäningen hade också anslutit sig till Personlig Service där antalet samtal uppgick till drygt I den marknadskapitalundersökning som genomfördes under 2006 ingick inte frågor specifikt om Telefonbanken Personlig Service. I tidigare undersökningar har dock Telefonbanken varit en av de enheter som fått det högsta betyget. Samarbete runt internetbank Banken har valt att inte ha en egen internetbank utan samarbetar istället med Swedbank AB (publ). Innehållet i tjänsterna utvecklas hela tiden och allt fler kunder utnyttjar Internetbanken för många av sina mer rutinmässiga ärenden. Drygt kunder har anslutit sig till tjänsten. Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

15 Kapitalförvaltning Marknaden Det gynnsamma marknadsläget innebar ett ökat intresse för mer kvalificerade kapitalförvaltningstjänster. Kundernas aptit på risk ökade något från en låg nivå. God kundtillströmning Antalet kunder som väljer att göra sina affärer vid bankens Kapitalförvaltning ökar stadigt. Ökningen är främst ett resultat av ett gott förvaltningsresultat samt ett framgångsrikt arbete med att fånga upp företagskunder som genomför generationsväxling eller säljer sin verksamhet. Ökat intresse för diskretionär förvaltning Kunderna har i allt större utsträckning behov av diskretionära förvaltningstjänster och de förväntar sig en oberoende rådgivning. Diskretionär förvaltning innebär stora fördelar för de kunder som inte har tid eller kunskap att själva sköta sin portfölj. Banken kan då på ett mer rationellt sätt optimera den löpande förvaltningen. Idag erbjuder banken tre diskretionära tjänster med olika risknivå. Momentum är en försäkringsförvaltning där det primära målet är att värdebevara kundens tillgångar. Förvaltningen bygger på tekniska signaler för att identifiera långsiktiga marknadstrender. Strategin är att vara investerad i aktiemarknaden när börsen är stabil och har en positiv trend. När marknaden vänder och trenden blir negativ sker placering istället i räntemarknaden. Momentum startades i november Avkastningen för 2006 uppgick till 29,9 procent. Global fondportfölj är en förvaltning av fonder där investeringar görs ur ett globalt perspektiv. Förvaltningen bygger på den samlade kompetensen vid Swedbank Roburs makroavdelning och bankens eget förvaltningsteam. Placeringarna skräddarsys efter kundens samlade riskprofil. Global fondportfölj startades inledningsvis som rådgivande men övergick till diskretionär förvaltning i januari Under 2006 var avkastningen 23,7 procent. Svenska Aktier är den senaste diskretionära tjänsten. Förvaltningen bygger på att identifiera relativt lågt värderade och lönsamma bolag med stabila kassaflöden. Portföljen är koncentrerad till bolag som följs dagligen. Omplaceringar sker löpande. Avkastningen för 2006 uppgick till 29,9 procent. Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

16 Verksamhetsområde, Vision och Affärsidé Verksamhetsområde Kontoren i Borås Fristad Göteborg Sandared Allégatan Privatkontor Företagskontor Norrby Trandared Dalsjöfors Borås Bollebygd Viskafors Sätila Kinna Skene Svenljunga Vision Mina Möjligheters Bank i Sjuhärad. Affärsidé Kundens möjligheter förverkligas genom aktivt handlande grundat på kunskap. Vi träffar, lyssnar på och bryr oss om våra kunder. Vi är bygdens egen bank med korta beslutsvägar. kartena ab Årsredovisning Föreningssparbanken sjuhärad

17 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Omvärldsförhållanden Internationell konjunktur Den internationella konjunkturen uppvisade en fortsatt mycket stark tillväxt under Den globala tillväxten beräknas ha ökat med cirka 5 procent. Den konjunkturdämpning som skett i USA har mer än väl kompenserats av en högre ekonomisk aktivitet i Europa och en fortsatt kraftig expansion i Asien. Främst Kina och Indien har utvecklats till att bli allt viktigare aktörer i den globala ekonomin. Den starka efterfrågan på råvaror, inte minst från Asien, pressade under första halvåret 2006 upp råvarupriserna till nya rekordnivåer. Krympande lager och stigande intresse från investerare att placera kapital i råvaror medförde att priserna ökade i en långsiktigt ohållbar takt. Den uppåtriktade pristrenden på råolja och metaller bröts dock i augusti 2006 och trenden var sedan nedåtriktad. Råoljepriset sjönk från knappt 80 dollar till drygt 50 dollar per fat vid slutet av året. En starkt bidragande orsak till prisfallet var att investerare viktade om placeringar från råvaror till mindre riskfyllda placeringar. Den något dämpade tillväxten i USA var till största delen koncentrerad till bostadsmarknaden. Byggaktiviteten minskade påtagligt och huspriserna stagnerade eller föll något efter flera år med stadig uppgång. Den amerikanska centralbankens konsekventa agerande med räntehöjningar från rekordlåga 1,00 procent i juni 2004 till 5,25 procent vid 2006 års utgång gav således det resultat man avsåg. I Europa förbättrades tillväxttakten betydligt från en relativt svag nivå. I EMU-länderna beräknas BNPtillväxten ha uppgått till 2,5 procent, vilket var den starkaste ökningen under 2000-talet. De baltiska ekonomierna fortsatte att uppvisa den starkaste tillväxten bland de nya EU-länderna. Med den starka expansionen följer också otillfredsställande hög inflationstakt och växande bytesbalansunderskott. Slovenien blev det trettonde landet att gå med i det europeiska valutasamarbetet, EMU. Det skedde i januari Samtidigt utvidgades EU genom att Rumänien och Bulgarien blev nya medlemsländer. Svensk ekonomi Svensk ekonomi gynnades av den starka omvärldskonjunkturen och tillväxten beräknas ha ökat med omkring 4,5 procent mätt i BNP under 2006 jämfört med 2,7 procent under Det innebar att svensk ekonomi, för tredje året i rad, vuxit i snabbare takt än den långsiktiga tillväxttrenden. Den privata konsumtionen samt näringslivets investeringar stod för en allt större del av tillväxten. Det stigande ränteläget dämpade inte hushållens konsumtion i någon märkbar omfattning. Ett högre kapacitetsutnyttjande, en stark omvärldskonjunktur samt god vinstutveckling i företagen bidrog till att investeringarna steg kraftigt och på bred front. De största investeringarna gjordes inom gruvnäringen, som fått något av en renässans, till följd av den starka globala efterfrågan på råvaror. Stigande bostadspriser och, om än stigande så fortfarande, låga räntor stimulerade % 6,00 % 160 5, Skulder Nettoförmögenhet 4, , , , , Diagram 1: Kvartalsvis BNP-utveckling jämfört med motsvarande kvartal föregående år, Sverige (Källa: SCB). Diagram 2: Hushållens skulder respekive finansiella nettoförmögenhet exkl. kollektiva försäkringar i förhållande till disponibla inkomster (Källa: Finansinspektionen). Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

18 till fortsatt ökat bostadsbyggande. Arbetsmarknaden förbättrades betydligt under Antalet sysselsatta steg med drygt personer och den öppna arbetslösheten minskade till 4,6 procent. Hushållens skuldsättning fortsatte att stiga i en relativt snabb takt. De senaste årens snabba skuldökning har huvudsakligen varit kopplad till bostadsefterfrågan och stigande priser på bostäder. En viss dämpning har skett under andra halvåret 2006, vilket troligen kan tillskrivas de stigande räntorna och förväntningar om ytterligare räntehöjningar. Hushållens finansiella nettoförmögenhet, d.v.s. finansiella tillgångar minus skulder, har fortsatt att växa främst som en följd av stigande aktiekurser. Inflationstakten i svensk ekonomi uppgick till 1,6 procent i årstakt. Mot bakgrund av en mycket stark tillväxt och ett allt högre kapacitetsutnyttjande var det en låg inflationsnivå även om takten ökade jämfört med 2005 då inflationstakten uppgick till 0,5 procent. Sjunkande energipriser och en starkare krona bidrog till att uppgången i konsumentpriser blev begränsade. De finansiella marknaderna De flesta av världens aktiemarknader fortsatte att utvecklas väl under 2006 och flertalet börser steg med tvåsiffriga tal. Stockholmsbörsen steg med cirka 24 procent, vilket innebar att Sverige återigen var bland de länder som hade den bästa börsutvecklingen under året. Goda konjunkturutsikter och stigande företagsresultat låg bakom den utvecklingen. De svenska korträntorna steg relativt kraftigt under året. Riksbanken höjde REPO-räntan vid inte mindre än sex tillfällen med sammanlagt 1,50 procentenheter till 3,00 procent. De svenska långräntorna steg relativt kraftigt under första halvåret, för att därefter plana ut. Den 10-åriga statsobligationsräntan var cirka 0,7 procentenheter högre vid slutet av året än vad som var fallet i samband med bottennoteringen vid årets början. Den svenska kronan stärktes relativt kraftigt mot den amerikanska dollarn och även något jämfört med euron under året. Dollarn har försvagats gentemot flertalet europeiska valutor bl.a. som en följd av den minskande räntedifferensen mellan USA och Europa. Väsentliga händelser Omstrukturering i kontorsnätet I början av juli 2006 stängdes kontoret i Björketorp. Kontoret förvärvades 1998 i samband med samgåendet mellan Sparbanken Sverige och Föreningsbanken. Kontoret har under flera år uppvisat en relativt svag lönsamhet beroende på ett för lågt kundunderlag i upptagningsområdet. Kundansvaret har istället överförts till andra kontor inom Marks kommun företrädesvis till kontoret i Skene. Stora ansträngningar har gjorts för att ta väl hand om kunderna och erbjuda dem goda alternativa löningar för sina kontakter med banken. Nedläggningen kunde därmed göras på ett positivt sätt med få missnöjda kunder. 175 årsjubileum Under året fyllde banken 175 år vilket firades och uppmärksammades på olika sätt. Den begivenhet som tilldrog sig den största uppmärksamheten ägde rum på den sista så kallade sommartorsdagen i augusti på Stora Torget i Borås. Då bjöd banken sjuhäradsborna på Saturday Night Fever in concert. Den 5 november markerades 175-årsdagen med en stor annons i Borås Tidning. Att denna dag dessutom sammanföll med att bygdens fotbollsstolthet Elfsborg avgjorde den allsvenska guldstriden till sin fördel gjorde naturligtvis inte glädjen mindre. % 5,00 INDEX 450,00 400,00 4,00 350,00 3,00 300,00 250,00 2,00 200,00 150,00 1,00 0,00 10-årig statsobligation 3-månaders statskuldsväxel REPO-ränta ,00 50,00 0, Diagram 3: Ränteutveckling för REPO-ränta, 3-månaders statssuldväxel respektive 10-års statsobligation under perioden Diagram 4: Utvecklingen på den svenska aktiemarknaden under perioden (OMX-index). Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

19 Resultat och lönsamhet Resultat och lönsamhet Rörelseresultatet uppgick till 174 mkr jämfört med 168 mkr föregående år, vilket innebar en ökning på 4 procent. Det innebar också att det högsta resultat banken uppnått under dess 175-åriga historia överträffades. Exklusive resultatbaserade ersättningar, främst i form av vinstandelar, uppgick rörelseresultatet till 188 mkr jämfört med 184 mkr föregående år. Utvecklingen har under året påverkats positivt av bl.a. stigande ränteläge samt av ökade volymer för både utlåning och sparande. Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 16,5 procent, vilket var oförändrat jämfört med föregående år. Räntabiliteten på anpassat eget kapital uppgick till 21,0 procent. Styrelsen föreslår att 100 mkr (100 mkr) delas ut till aktieägarna. Kkr i belopp i procent Räntenetto % Provisionsnetto % Nettoresultat av finansiella transaktioner % Övriga intäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Övriga administrationskostnader % Avskrivningar % Övriga kostnader % Summa kostnader % Resultat före kreditförluster % Kreditförluster, netto % Rörelseresultat % Tabell 1: Sammandrag av resultaträkningar Intäkter Räntenettot uppgick till 230 mkr (220 mkr föregående år). Räntenettot påverkades positivt av högre volymer. Medelvolymen för utlåning ökade med 16 procent i kraft av en fortsatt mycket stark kreditefterfrågan. Medelvolymen för inlåning var 11 procent högre än föregående år. Räntenettot påverkades å andra sidan negativt av fallande marginaler på framför allt utlåning. Marginalpressen på bolån var fortsatt stark i en mycket hård konkurrenssituation. Marginalen på inlåning föll totalt sett under året även om en klar återhämtning skedde under främst andra halvåret i takt med Riksbankens höjningar av REPO-räntan. Räntehöjningarna och förväntningarna om fortsatta höjningar har under loppet av 2006 successivt förbättrat bankens räntenetto. Provisionsnettot ökade med 5 procent och uppgick till 167 mkr. Det var framför allt provisioner relaterade till värdepappersmarknaden, d.v.s. courtage samt fondoch försäkringsprovisioner, som ökade med samman- Provisionsnetto 42% Avskrivningar 11% Personal 52% Räntenetto 57% Övrigt 1% Övriga 37% Diagram 5: Fördelning av intäkter under Diagram 6: Fördelning av kostnader under Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad

20 lagt 12,7 mkr. Utlåningsprovisionerna minskade med 4,8 mkr trots stark kreditefterfrågan. Minskningen var en följd av fallande marginaler på den utlåning som förmedlas till Swedbank Hypotek, d.v.s. tidigare Spintab. I posten nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument. Orealiserade vinster eller förluster uppkommer då finansiella instrument, t.ex. obligationer, värderas till marknadsvärdet och det därvid uppstår en skillnad i förhållande till det upplupna anskaffningsvärdet. Realiserade och orealiserade vinster uppgick till -0,3 mkr (-0,2 mkr föregående år). Övriga rörelseintäkter, vilka till övervägande del består av fastighetsintäkter, var oförändrade och uppgick till 4 mkr. Sammantaget ökade rörelseintäkterna med 19 mkr, eller 5 procent till 401 mkr. Kostnader Personalkostnaderna minskade med 0,6 mkr till 118 mkr. Resultatrelaterade poster, d.v.s. kostnader för vinstandelar och tantiem, minskade med 1,5 mkr. Medelantalet anställda minskade med 5 personer, vilket medförde lägre kostnader med 2 mkr. Avtalsenliga löneökningar medförde ökade kostnader med 3 mkr. Direkta kostnader för utbildning uppgick till 2 mkr, vilket var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Övriga allmänna administrationskostnader ökade med drygt 4 mkr till 82 mkr. IT- och marknadsföringskostnader stod för huvuddelen av den ökningen. ITkostnaderna ökade med 2 mkr, vilket hängde samman med att banken under 2005 erhöll en återbetalning av tidigare felaktigt debiterad mervärdesskatt på IT-tjänster på ungefär motsvarande belopp. Oaktat den återbetalningen minskade IT-kostnaderna något. Avskrivningarna uppgick till 26 mkr, vilket var en minskning med 0,2 mkr. Av avskrivningarna avsåg 20 mkr avskrivningar på goodwill, som uppkom i samband med förvärvet av tidigare Föreningsbankens kontor inom verksamhetsområdet. Övriga rörelsekostnader uppgick till 1 mkr (1 mkr). Totalt sett ökade rörelsekostnaderna med drygt 4 mkr eller 2 procent till 227 mkr. Kreditförluster Kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom bestod till en marginellt större del av återvinningar och uppgick netto till 0,1 mkr jämfört med nettoåtervinningar på 8,5 mkr föregående år. Kreditförlusternas fördelning och utveckling framgår närmare av tabell 2 respektive diagram 8. Kreditförlustnivån steg därmed från -0,14 procent föregående år, d.v.s. nettoåtervinningar, till 0,00. Vid beräkning av kreditförlustnivån beaktas endast utlåning och garantier där banken är direkt part mot kund. Banken Sammandrag Konstaterat Reserverat Återvinningar Delsumma Värdeförändring Summa Branschfördelade Hushåll Jord- och skogsbruk Tillverkningsindustri Handel, hotell och restaurang Transport Fastighet & Bygg Övrigt Summa Tabell 2: Fördelning av kreditförluster samt värdeförändring på övertagen egendom. MKR Intäkter Kostnader exkl kreditförluster Kostnader inkl kreditförluster % 1,4 1,2 1, , ,6 0, , ,0-0,2-0,4 Andel osäkra fordringar Kreditförlustnivå Diagram 7: Utveckling för rörelseintäkter respektive rörelsekostnader under perioden Diagram 8: Kreditförlustnivå respektive andel osäkra fordringar under perioden Årsredovisning FöreningsSparbanken Sjuhärad