Medborgarbildning i lokalsamhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medborgarbildning i lokalsamhället"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna

2 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Medborgarbildning i lokalsamhället 1

3 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Laila Niklasson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Studien är genomförd vid Mälardalens högskola Grafisk form: Thomas Östlund Produktion ab Omslag: Gunnar Falk Foto: Kenneth Stenberg Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, augusti 2002 isbn: Medborgarbildning i lokalsamhället

4 Laila Niklasson Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna F O L K B I L D N I N G S R Å D E T M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Medborgarbildning i lokalsamhället 3

5 Innehåll Förord 1. Folkbildning Folkbildning och det svenska samhällets utveckling Folkbildningens uppdrag Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Kritisk granskning av projekten Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Tankemodell Tidigare studier Folkbildning Tolkning av begreppet medborgarbildning Den moderna demokratin Demokratins ansikte Den politiska kartan förändras Begreppen frihet och jämlikhet Medborgarens roll i demokratin Makt och inflytande Tolkning av begreppet demokrati Medborgare Medborgare i nationen, medlem i kommunen Medborgarskap istället för klass Utvecklingen av ett nationellt medborgarskap och lokalt medlemskap 43 4 Medborgarbildning i lokalsamhället

6 3.4 Förväntan på medborgaren Icke-medborgare Medborgarskapet inför 2000-talet Universella rättigheter Tolkning av begreppet medborgare Offentlighet Allmänhet och offentliga diskussioner om politik Det moderna projektet Den borgerliga offentlighetens utveckling och förfall Kommunikativa handlingar Demokrati och förnuftet Kritisk diskussion av Habermas teori Samhällets sfärer Tolkning av begreppen offentlig, offentlighet Medborgaren i offentligheten Offentlig folkbildning skapar mötesplatser Fältarbete Att växla mellan teori och empiri Fältarbete och etnografi Dokument Informanter Intervjupersoner Observationer Etiska frågor Strategi för kvalitativ analys/tolkning Sanning eller social konstruktion Arbetsgång Kritisk reflektion kring metod Teori Intervjuer Observationer Analys Att säga adjö Eskilstuna Region och stadsbygdsområde Det offentliga rummet Fysiska rum Virtuella rum Befolkning Det subjektiva medborgarbegreppet tillhörigheternas mångfald 113 Medborgarbildning i lokalsamhället 5

7 7.1 Presentation av intervjupersonerna Att tala om sig själv utifrån en tillhörighet Geografisk och administrativ gräns Olika tillhörigheter i olika livsfaser Medlem i förening eller kulturell gemenskap Mer än medlem Förändrad tillhörighet Tillhörigheter en sammanfattning Att söka sig till det offentliga och till offentligheter Offentligheter mötesplatser Olika former av inflytande Makt och vanmakt Att vara eller bli medborgare Från vara till göra Att göra det goda Bilden av medborgaren Folkhögskola Att finna folkhögskolor Eskilstuna folkhögskola Organisation Observationer vid estetiska linjen Mötesplats Lokal och tillgänglighet Måleri Veckans samråd Konst och samhälle Grafik Analys Att utgöra offentlighet och skapa mötesplatser Att träna för offentlighet Livsvärld och system Tillgänglighet Ut i offentlighet opinionsbildning Observation vid allmänna kursen Faktoriholmarna Lokal och tillgänglighet Att träna för offentlighet Allmän samling Elevråd Allmän kurs svenska språket Träning av begrepp som återger sinnesintryck Allmän kurs tankemodeller Medborgarbildning i lokalsamhället

8 Att sortera Att planera Att gestalta teaterns språk Världsbilder förr och nu Observation vid allmänna kursen Allaktivitetshuset Knuten Lokalen Identitet och roll Dygnets olika timmar fritidsaktiviteter Observation vid allmänna kursen Balsta Musikhus Lokalen Fiktion och autenticitet Att använda en penna Referat Pennkrig och solglitter Analys Att utgöra en offentlighet Att träna för offentlighet Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt kollektivt intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentligheten opinionsbildning Studieförbund Att finna studieförbund Studieförbundens organisation Studiecirkelns form Kunskapslyftet Deltagare och verksamhet Studiecirkelns innehåll Studiecirkelavgift Redovisning, statistik Kommunalt stöd Lokaler Observation 1: Privat person blir brukare Observation 2: Privat person blir politisk Observation 3: Privat person förblir privat Föräldracirkel 1 Dialog Föräldracirkel 2 Växa tillsammans 231 Medborgarbildning i lokalsamhället 7

9 9.6 Analys Att utgöra en offentlighet Träning för offentlighet eller praktik Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt och kollektiv intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentlighet opinionsbildning Sammanfattande analys och diskussion Modern demokrati och folkbildning Samhällsförändring under 100 år Demokrati som process Teori om demokrati och folkbildning Tillgänglighet Sociala rörelser folkrörelser folkbildning Frihet och jämlikhet Bilden av medborgare medborgarbildning Allmän opinionsbildning Relation mellan den moderna demokratin och folkbildningen Utmaningar för folkhögskola och studieförbund 264 Litteratur 266 Bilaga Utvärderingar från Folkbildningsrådet Medborgarbildning i lokalsamhället

10 Medborgarbildning i lokalsamhället 9

11 10 Medborgarbildning i lokalsamhället

12 Förord Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället (Mil-projektet) tillkom på initiativ av Gunnar Sundgren som också varit vetenskaplig ledare. Forskningsfrågorna har delvis arbetats fram i samarbete med Folkbildningsrådet som också finansierat projektet. Forskarna i projektet har samverkat med Folkbildningsrådet dels inom ramen för rådets nationella program Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna, dels genom att rådet haft representanter i en särskild referensgrupp. I den har också andra företrädare för folkbildningsforskningen och för de lokala verksamheterna haft säte. Initialt har Milprojektet utgått ifrån den projektplan som Sundgren författade (se bilaga 1). En utförligare bild av den idémässiga bakgrunden finns i essäsamlingen Demokrati och bildning (Sundgren 2000). Från det att fältstudien startade har projektet genomförts av Laila Niklasson som också gett det sin egen prägel. Syftet, att belysa förhållandet mellan folkbildning och demokrati i ett lokalt sammanhang, är detsamma men forskningsfrågorna har utvecklas och förändrats under arbetets gång. Såväl demokratibegrepp, medborgarbegrepp som lokalsamhälle visar sig vara mångfacetterade fenomen som både har flerfaldiga uttryck och åtskilliga tolkningsnivåer. Studien har kommit till i samverkan med en rad människor och pågått under flera år. Studien har genomförts vid Mälardalens högskola med stationering i Eskilstuna. Många samtal, många kommentarer både positiva och negativa, en hel del litteratur, en hel del funderingar ligger till grund för resultatet av studien. Vissa resultat och delar av texten har presenterats för personer som arbetat inom folkhögskolor, studieförbund eller på annat sätt varit Medborgarbildning i lokalsamhället 11

13 knutna till folkbildning under de år studien genomförts. Studien har också haft en referensgrupp med representanter från olika universitet runt om i Sverige, Eskilstuna folkhögskola och från de studieförbund som finns representerade i Eskilstuna. Ett tack till alla er som bidragit med kommentarer. Ett tack också till de kommunmedlemmar som har svarat på frågor och till personer vid Eskilstuna folkhögskola och studieförbund med verksamhet i Eskilstuna som har gett möjlighet att observera och också svarat på frågor om verksamheten. Även tack till andra personer som bidragit med faktauppgifter och kommentarer. En liten kommentar innan läsningen. Studien kan ses som uppbyggd av tre delar. Först kommer en del där begrepp som demokrati, offentlighet och medborgare diskuteras. Här diskuteras också folkbildning och medborgarbildning och en presentation görs av bakgrunden till studien och av forskning om folkbildning. I den andra delen av studien berättas om den fältstudie som genomförts. Här beskrivs metoden, vi får en presentation av ett lokalsamhälle och resultatet från intervjuer med invånare. Här får vi veta vilka offentliga rum invånarna använder sig av och hur de använder det offentliga rummet för inflytande, samtal och kunskapsinhämtande. I denna del beskrivs också en folkhögskola och ett antal studieförbund och den verksamhet som bedrivs. Folkhögskolan och studieförbunden beskrivs och diskuteras utifrån en tolkning av offentlighetsbegreppet, att de kan ses som en offentlighet en mötesplats, vara en möjlighet för träning inför offentligheten och själva som institutioner träda ut i offentligheten. I den tredje, och sista delen, diskuteras relationen mellan demokrati och folkbildning, både vilken den skulle kunna vara och som den framstår empiriskt i den här studien. Augusti 2002 Laila Niklasson Gunnar Sundgren 12 Medborgarbildning i lokalsamhället

14 1. Folkbildning 1.1 Folkbildning och det svenska samhällets utveckling I Sverige har folkbildningen utgjort en av de institutioner, eller grupp av aktiviteter, som gjort det möjligt att organisera verksamhet för att utveckla kunskap och skapa mötesplatser för att medborgaren ska kunna agera i en demokrati. Ett sätt att tolka begreppet folkbildning är att utgå från verksamhet inom föreläsningsföreningar, radio, museer, bibliotek, folkhögskolor, studieförbund samt kulturarrangemang. De första offentliga samlingarna, museerna, etablerades i slutet på talet både nationellt och regionalt, samtidigt som nationalismen växte sig stark (Arcadius, 1997). Det första offentliga lånebiblioteket etablerades i mitten av 1700-talet och parallellt med privatbibliotek utvecklades under 1900-talet kommunala bibliotek, föreningsbibliotek och studiecirkelbibliotek. Ur 1800-talets föreläsningsföreningar och litteraturcirklar växte studieförbund fram under det tidiga 1900-talet (Arvidson, 1996). Under 1900-talet fick föreläsningsföreningarna konkurrens då radion startade sina sändningar (Nordberg, 1998). Folkhögskolor etablerades från slutet av 1800-talet ur ett behov från landsbygdens befolkning att få ökad kunskap om lokal förvaltning och nya tekniker inom jordbruket. År 1868 etablerades de tre första folkhögskolorna, Hvilan och Önnestad i Skåne samt Herrestad, som numera heter Lunnevad, i Östergötland (Tapper, 2001). Medborgarbildning i lokalsamhället 13

15 Verksamheterna inom folkbildningen har också en nära relation till de olika sociala rörelser som växte fram under 1800-talet såsom nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Olsson menar att dessa associationer, som han benämner associationsväsende, kom att fylla ett tomrum som bildats av att exempelvis kungamakt och kyrka inte längre hade samma auktoritet (Olsson, 1994). Det fanns möjlighet, och behov, av en ny sammanhållande kraft när dessutom det sena 1800-talets industrialisering medförde att alltfler invånare flyttade från landsbygden till tätorter. Associationerna lade grunden till det föreningsliv som utvecklades i Sverige under början av 1900-talet. Från att associationerna betraktats med tvekan av statsmakterna sågs de senare som möjligheter för att lösa problem. En begynnande, farlig opposition kunde samlas i föreningar i kontrollerade former och därmed dämpa oron. Även folkbildningen kunde ha denna dubbla uppgift, att lösa sociala problem och också indirekt förebygga oro (sid 94, a.a.). Sammanfattningsvis har utvecklingen under 1900-talet inneburit en kraftig omorganisering inom flera parallella områden. Från att fortfarande ha varit ett agrart samhälle i mitten av 1800-talet industrialiserades Sverige i slutet av seklet. Parallellt med omflyttningar av befolkningen, uppbyggnad av infrastruktur i form av el, tele, post, väg, järnväg och senare internet har också lärandemiljöerna förändrats. I slutet av 1800-talet fanns ett formellt utbildningsväsende med två parallella studievägar. En utbildningsväg för dem som skulle ha en kortare utbildning och en för dem som skulle ha en längre utbildning. Samtidigt utvecklades den icke-formella utbildningen genom etablering av folkhögskolor. Vid sekelskiftet och senare under 1900-talet etablerades studieförbund. Under 1900-talet infördes successivt en gemensam enhetsskola (1950-talet) och därefter en 9-årig obligatorisk grundskola för barn mellan 9 och 16 år (1960-talet). I anslutning till det organiserades gymnasieutbildning för ungdomar upp till 18 år. För vuxna som av något skäl inte slutfört grundskola och gymnasium organiserades grundvux, komvux samt folkhögskola. I slutet av 1900-talet har gymnasieskolan byggts ut för att kunna erbjuda utbildning åt alla ungdomar i den aktuella åldersgruppen. I den senaste propositionen om högskolan anges att den ska främja en breddad rekrytering (prop 2001/02:15, sid 1) vilket innebär att alltfler personer ska erbjudas utbildningsplats vid högskolan. Parallellt med uppbyggnaden av det formella utbildningssystemet har den icke-formella bildningen fortsatt och folkhögskolor och studieförbund har ökat i antal under 1900-talet. Inom folkhögskola och studieförbund genomförs en verksamhet som kan betraktas på olika sätt. Verksamheten kan ses som självbildning, personlighetsutveckling, medborgarbildning eller yrkesutbildning, alternativt förbereda för ansökan till yrkesutbildning (eller ha drag 14 Medborgarbildning i lokalsamhället

16 av samtliga). Människor kan dessutom ägna sig åt verksamhet inom folkhögskola och studieförbund på heltid under längre tid eller på fritiden under mer begränsad tid. 1.2 Folkbildningens uppdrag De 147 folkhögskolor som finns i Sverige kan delas in i två grupper. Den ena gruppen består av de folkhögskolor som har landstinget som huvudman, den andra av de skolor som har en eller flera folkrörelser, organisationer eller föreningar som huvudman, alternativt ägs av en stiftelse. De elva studieförbunden ägs av sina medlemsorganisationer och dessa organisationer kan på samma sätt som för folkhögskolorna utgöras av organisationer såsom folkrörelser, trossamfund eller politiska partier, alternativt ägas av en stiftelse. Verksamhetens finansiering sker genom statliga medel, landstings- eller kommunala medel samt deltagaravgifter. Den största delen av finansieringen utgörs av statliga medel och för att folkhögskolor och studieförbund ska bli tilldelade medel har staten angett vissa mål för verksamheten: Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. (sfs 1998:973, sid 1) Direktiven fortsätter också med att ange ytterligare syften: Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamheter som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. (sfs 1998:973, sid 1) Vi ser därmed att uppdraget har en ideologisk ansats (demokrati), angivna områden för verksamhet (utbildning, bildning och kultur) och prioriterade målgrupper (personer med utländsk bakgrund, funktionshinder eller arbetslösa). Medborgarbildning i lokalsamhället 15

17 Via Folkbildningsrådet fördelas betydande finansiellt stöd till folkhögskolor och studieförbund. Till de folkbildande verksamheterna hör också folkbiblioteken, museiverksamheten och delar av Sveriges Radios programverksamhet. Folkbibliotek, museer och Sveriges Radio styrs av annan lagstiftning och har andra finansieringsgrunder än folkhögskolor och studieförbund. Två av demokratins grundläggande begrepp är frihet och jämlikhet. Inom det demokratiska styrelseskicket har staten till uppgift att garantera friheten och jämlikheten för varje individ. Samtidigt förutsätts att individen genom att visa hänsyn till andra och ta ansvar för det gemensamma blir till en medborgare i en fungerande demokrati. Folkbildningen har legalitet, men också en legitimitet, genom att verksamheten betraktas som väsentlig för att ett demokratiskt styrelseskick ska kunna upprätthållas. Men frågan är hur folkhögskolor och studieförbund genomför sitt uppdrag. Hur gestaltar sig relationen mellan de folkbildande verksamheterna, i detta fall folkhögskolor och studieförbund, och den moderna demokratin? Om nu den moderna demokratin ställs inför utmaningar, då borde rimligtvis också folkhögskolor och studieförbund ställas inför utmaningar? 1.3 Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Under år 1998 etablerades en arbetsgrupp inom Folkbildningsrådet för att planera ett projekt som skulle arbeta med frågan om relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin. Under år 1999 presenterades ett förslag till ett paraplyprojekt med namnet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna för styrelsen för Folkbildningsrådet. Från arbetsgruppen föreslogs att projektet skulle bestå av fyra delar. Den första delen var en inventering av forskning som genomförts med tema demokrati, den andra delen skulle bestå av att inbjuda olika projekt runt om i landet till gemensamma möten och den tredje delen var att skapa en diskussion med tema demokrati på Folkbildningsrådets digitala kommunikationsnät, Folkbildningsnätet. Den fjärde delen var ett projekt vars syfte var att studera hur medborgarbildningen gestaltar sig inom ett lokalsamhälle. Projektet fick namnet Medborgarbildning i lokalsamhället. Därmed kan vi säga att den nationella tankeram som utvecklades fick följande utseende: 16 Medborgarbildning i lokalsamhället

18 Figur 1: Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Diskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället Relationen mellan folkbildningen och den moderna demokratin Till både paraplyprojektet och det lokala projektet skulle var sin referensgrupp knytas. Paraplyprojektets utformning godkändes av Folkbildningsrådets styrelse och planeringen startade hösten 1999 för att verksamheterna skulle kunna starta officiellt 1 januari Kritisk granskning av projekten Till paraplyprojektet knöts en referensgrupp med representanter från folkbildning samt forskare. Forskare från paraplyprojektets referensgrupp har också deltagit i referensgruppen för projektet Medborgarbildning i lokalsamhället tillsammans med representanter från den lokala folkbildningen. Denna grupp har träffats kontinuerligt åren 2000 och Istället för att diskutera projekt runt om i Sverige har diskussionerna i gruppen rört de lokala förhållanden som rådet på den ort där studien genomförs, Eskilstuna. Dessutom har texter med preliminära resultat diskuterats. Förutom den kritiska granskning som skett i referensgrupperna har också projektet och delresultat presenterats i andra sammanhang. Projektet presenterades vid Länsbildningsförbundet i Sörmlands årsmöte våren 2000 samt vid Länsbildningsförbundets planeringsdagar senhösten Under hösten 2000 presenterades projektet vid tre olika regionala folkhögskolekonferenser. Dessutom är texter diskuterade inom Network for Popular Education våren 2000, forskarkonferens inom Nordens folkliga akademi sommaren 2000, vid Mimers (nationellt program för folkbildningsforskning) årliga forskarkonferens hösten 2000 och vid kongress inom Föreningen för nordisk pedagogik våren Eftersom projektledaren är doktorand vid Lärarhögskolan i Stockholm har också projektet varit grund för olika delresultat som presenterats vid Roskilde universitet, Örebro universitet och Lärarhögskolan i Stockholm åren 2000 och Medborgarbildning i lokalsamhället 17

19 1.3.3 Kunskapsöversikt För att få en översikt över hur ämnet folkbildning och demokrati behandlats inom forskningen sammanställde Gunnar Sundgren en kunskapsöversikt i två delar, Folkbildningsforskning, en kunskapsöversikt, del 1 respektive del 2 (1998a, 1998b). Översikten behandlar folkbildningsforskning från 1980 och framåt. Sundgren har utkristalliserat vissa områden för forskning kring folkbildning och fann områden som var mindre belysta, varav ett var demokrati (1998a, sid 37 f.). Visserligen fanns demokrati med som tema inom forskningen, men Sundgren menar att det var få rapporter som hade demokrati och folkbildning som huvudfokus. Däremot innefattar de flesta rapporter som behandlar folkbildning det som Sundgren kallar demokratiaspekter (sid 39, a.a.). Dessa två översikter sammanställdes innan paraplyprojektet startade, men tankarna om folkbildning och demokrati utvecklades vidare av Sundgren i skriften Demokrati och bildning. Essäer om svensk folkbildnings innebörder och särart (2000) där centrala begrepp, perspektiv blir belysta och en problematisering görs om folkbildningens innebörder och särart Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Via Folkbildningsrådets centrala medel och via folkhögskolors och studieförbunds interna medel finansieras en rad utvecklings- och forskningsprojekt. Några av dessa projekt har en inriktning mot demokrati. För att kunna spåra projekt runt om i landet som pågick gjordes dels en skriftlig förfrågan till de elva studieförbunden, dels en genomgång av projekt som fått anslag från Folkbildningsrådets medel för forskning och utveckling under 1998/1999. Med hjälp av kodord som demokrati, medborgare, mötesplats och medborgare, utkristalliserades ett knappt trettiotal projekt runt om i Sverige. I februari 2000 inbjöds projektledarna till ett seminarium på Viskadalens folkhögskola, dessutom inbjöds paraplyprojektets referensgrupp. Under seminariet presenterade projektledarna sin verksamhet och även Mil-projektet introducerades. Erfarenheterna från projekten runt om i Sverige blev senare det främsta underlaget när Folkbildningsrådet skulle avge ett remissvar till Demokratiutredningens slutbetänkande vintern Genom besök hos projekten och intervjuer med projektledarna kunde projektens erfarenheter sammanställas under fyra rubriker: Om medborgarskapet och medborgarbildningen Om mötesplatser och arenor 18 Medborgarbildning i lokalsamhället

20 Om den inre demokratin Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna Remissvaret omarbetades under våren 2001 till skriften Röster om folkbildning och demokrati och gavs ut 2002 (Folkbildningsrådet, 2002). Sommaren 2001 genomfördes återigen en kartläggning av projekt runt om i Sverige som hade tema demokrati. I september inbjöds projektledare till ett seminarium på Runö folkhögskola, dessutom inbjöds båda referensgrupperna. Som tidigare presenterade projektledarna sina verksamheter. Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället presenterades bland annat genom att den tankemodell som växt fram under studiens gång var utgångspunkt för en diskussion Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet De projektledare och den referensgrupp som deltog vid mötet på Viskadalens folkhögskola blev grund för det nätverk som etablerades som en demokratidiskussion på Folkbildningsnätet. Under projekttidens gång har andra intresserade deltagare anslutit sig såsom exempelvis deltagare från seminariet på Runö folkhögskola. Demokratidiskussionen har använts dels för att ta upp frågor, dels för att informera om kommande aktiviteter Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Studien Medborgarbildning i lokalsamhället har, precis som paraplyprojektet, som syfte att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. I studien fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras. I projektplanen anges att: Syftet för fallstudien är att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. Särskilt fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras med hänsyn tagen till frihetsvärdets och jämlikhetsvärdets förverkligande. (Bilaga 1) För att belysa relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin ringades under planeringen olika delområden in som skulle kunna studeras. Medborgarbildning i lokalsamhället 19

21 Inom dessa delområden var det därefter möjligt att ge förslag på frågor som skulle kunna bidra till att kartlägga områdets problematik. Det utkristalliserade sig tre områden som skulle studeras. Ett omfattade lokalsamhällets offentligheter i allmänhet. Ett annat var kommuninvånares relation till folkbildning och demokrati. Ett tredje område var folkbildning som lokal offentlighet. Offentlighet och vad som tilldrar sig inom denna offentlighet, särskilt de arenor som erbjuds vid folkhögskola och inom studieförbund, skulle vara grund för en problematisering av hur deltagarna tillägnar sig grundläggande kompetenser för deltagande i demokratin. De arenor som erbjuds inom folkbildningen skulle beskrivas, liksom hur mötet gestaltar sig mellan deltagarna samt vilken form och innehåll de samtal som förs har Tankemodell Som utgångspunkt för studien utformades en tankemodell som skulle tjäna som utgångspunkt och belysa en tänkbar relation mellan olika begrepp: Figur 2: Begreppslig ram. Den moderna demokratin Stat, landsting, kommun Vara offentlig, utgöra en offentlighet, träna för offentlighet, gå ut i offentlighet Folkbildning: Folkhögskola och studieförbund Medborgare, deltagare Inom tankemodellen anges, som figuren visar, att det skulle kunna finnas relationer mellan olika begrepp, men vi vet inte om de finns och inte heller vad relationenerna består av. Det kan visa sig att begrepp fattas eller att relationer saknas. 20 Medborgarbildning i lokalsamhället

22 1.4 Tidigare studier Relationen mellan folkbildning och demokrati, eller aspekter av demokrati, har problematiserats i studier under senare delen av 1900-talet. Det har dels skett genom enskilda forskares kritiska studier av folkbildning, dels genom statliga utredningar och utvärderingar. I studierna och rapporterna används olika ansatser. En av ansatserna är att forskarna, på en analysnivå, gör en åtskillnad mellan olika bildningsideal. En annan ansats omfattas av de forskare som har en mer integrativ syn på bildningsideal. Distinktionen mellan dessa ansatser blir särskilt tydlig när forskare diskuterar och problematiserar relationen mellan vad som kan benämnas självbildning, medborgarbildning och humanistisk bildning samt i hur forskare behandlar folkbildningens roll. Kan folkbildning förstås som bildande eller som instrumentell, ett medel för att nå något annat? Ska folkbildning vara utvecklande utan ett riktat mål eller ska kunskapen ha ett eget värde? Ska folkbildning vara ett redskap för att ge kunskap åt den nye förtroendevalde, ge kompletterande kompetens för vidare studier eller helt enkelt vara en yrkesutbildning? Om vi börjar med bildningsbegreppet har Gustavsson i avhandlingen Bildningen väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse (1991) diskuterat kring tre bildningsideal som ofta nämns i forskningen kring folkbildning, nämligen medborgarbildningsidealet, självbildningsidealet och det nyhumanistiska personlighetsbildningsidealet. Medborgarbildningsidealet, menar Gustavsson, har sitt ursprung i den franska upplysningen och följer dess inriktning på naturvetenskaplig kunskap och önskan om samhällsförändring. Det kulturarv som finns ska inte självklart förmedlas, snarare granskas. Detta i kontrast till ett nyhumanistiskt personlighetsbildningsideal, vilket har en tydligare inriktning på att förmedla och vidareutveckla en kultur. Självbildningsidealet i sin tur, är betydligt mer inriktat på individens egen aktivitet och kunskapsprocess. Gustavsson menar att dessa tre ideal inte framträder renodlade utan ofta fanns i verksamheterna i olika hög grad under den största delen av tidsperioden inom arbetarrörelsen. Först efter första världskriget ( ) börjar de tre idealen att skiljas åt och skapar dessutom en viss spänning sig emellan (a.a. sid 17-18). Om Gustavsson slutar på 1930-talet kan vi säga att Nordberg tar vid på samma decennium det årtionde som ett nytt medium, radion, introduceras. I avhandlingen Folkhemmets röst, radion som folkbildare (1998), beskriver och analyserar Nordberg hur radion har varit ett medium för folkbildning i form av föreläsningsverksamhet, särskilt inriktade reportage och lyssnarcirklar. Nordberg menar, liksom Gustavsson, att de ursprungliga idealen samverkade fram till första världskriget. Under mellankrigstiden upp- Medborgarbildning i lokalsamhället 21

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

argument Blekinge Läns Bildningsförbund

argument Blekinge Läns Bildningsförbund Svar på tal vanliga frågor och svar om folkbildning Notera! Studieförbunden tillhör de organisationer som får samhällsstöd för att bedriva folkbildning. När ordet folkbildning används här, avses studieförbundens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning

Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2015

SV Gotland Verksamhetsplan 2015 SV Gotland Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan SV Gotland Sida 2 av 12 Till grund för verksamhetsplanen 2015 finns följande:... 4 1. SVs långsiktiga prioriteringar... 5 Människor och främst unga i utsatta

Läs mer

ABF Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2015

ABF Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2015 Västra Götaland ABF Västra Götaland splan och budget 2015 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG ABF Västra Götaland skall genom att bedriva ett ideologiskt förankrat folkbildningsarbete vara en tillgång och utvecklingsfaktor

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Studieförbunden i Bollebygd Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Inledning Denna, för studieförbunden, gemensamma verksamhetsbeskrivning syftar till att ge politiker och tjänstemän i Bollebygds

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer