Medborgarbildning i lokalsamhället

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna

2 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Medborgarbildning i lokalsamhället 1

3 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Laila Niklasson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: fbr@folkbildning.se Internet: Studien är genomförd vid Mälardalens högskola Grafisk form: Thomas Östlund Produktion ab Omslag: Gunnar Falk Foto: Kenneth Stenberg Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, augusti 2002 isbn: Medborgarbildning i lokalsamhället

4 Laila Niklasson Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna F O L K B I L D N I N G S R Å D E T M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Medborgarbildning i lokalsamhället 3

5 Innehåll Förord 1. Folkbildning Folkbildning och det svenska samhällets utveckling Folkbildningens uppdrag Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Kritisk granskning av projekten Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Tankemodell Tidigare studier Folkbildning Tolkning av begreppet medborgarbildning Den moderna demokratin Demokratins ansikte Den politiska kartan förändras Begreppen frihet och jämlikhet Medborgarens roll i demokratin Makt och inflytande Tolkning av begreppet demokrati Medborgare Medborgare i nationen, medlem i kommunen Medborgarskap istället för klass Utvecklingen av ett nationellt medborgarskap och lokalt medlemskap 43 4 Medborgarbildning i lokalsamhället

6 3.4 Förväntan på medborgaren Icke-medborgare Medborgarskapet inför 2000-talet Universella rättigheter Tolkning av begreppet medborgare Offentlighet Allmänhet och offentliga diskussioner om politik Det moderna projektet Den borgerliga offentlighetens utveckling och förfall Kommunikativa handlingar Demokrati och förnuftet Kritisk diskussion av Habermas teori Samhällets sfärer Tolkning av begreppen offentlig, offentlighet Medborgaren i offentligheten Offentlig folkbildning skapar mötesplatser Fältarbete Att växla mellan teori och empiri Fältarbete och etnografi Dokument Informanter Intervjupersoner Observationer Etiska frågor Strategi för kvalitativ analys/tolkning Sanning eller social konstruktion Arbetsgång Kritisk reflektion kring metod Teori Intervjuer Observationer Analys Att säga adjö Eskilstuna Region och stadsbygdsområde Det offentliga rummet Fysiska rum Virtuella rum Befolkning Det subjektiva medborgarbegreppet tillhörigheternas mångfald 113 Medborgarbildning i lokalsamhället 5

7 7.1 Presentation av intervjupersonerna Att tala om sig själv utifrån en tillhörighet Geografisk och administrativ gräns Olika tillhörigheter i olika livsfaser Medlem i förening eller kulturell gemenskap Mer än medlem Förändrad tillhörighet Tillhörigheter en sammanfattning Att söka sig till det offentliga och till offentligheter Offentligheter mötesplatser Olika former av inflytande Makt och vanmakt Att vara eller bli medborgare Från vara till göra Att göra det goda Bilden av medborgaren Folkhögskola Att finna folkhögskolor Eskilstuna folkhögskola Organisation Observationer vid estetiska linjen Mötesplats Lokal och tillgänglighet Måleri Veckans samråd Konst och samhälle Grafik Analys Att utgöra offentlighet och skapa mötesplatser Att träna för offentlighet Livsvärld och system Tillgänglighet Ut i offentlighet opinionsbildning Observation vid allmänna kursen Faktoriholmarna Lokal och tillgänglighet Att träna för offentlighet Allmän samling Elevråd Allmän kurs svenska språket Träning av begrepp som återger sinnesintryck Allmän kurs tankemodeller Medborgarbildning i lokalsamhället

8 Att sortera Att planera Att gestalta teaterns språk Världsbilder förr och nu Observation vid allmänna kursen Allaktivitetshuset Knuten Lokalen Identitet och roll Dygnets olika timmar fritidsaktiviteter Observation vid allmänna kursen Balsta Musikhus Lokalen Fiktion och autenticitet Att använda en penna Referat Pennkrig och solglitter Analys Att utgöra en offentlighet Att träna för offentlighet Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt kollektivt intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentligheten opinionsbildning Studieförbund Att finna studieförbund Studieförbundens organisation Studiecirkelns form Kunskapslyftet Deltagare och verksamhet Studiecirkelns innehåll Studiecirkelavgift Redovisning, statistik Kommunalt stöd Lokaler Observation 1: Privat person blir brukare Observation 2: Privat person blir politisk Observation 3: Privat person förblir privat Föräldracirkel 1 Dialog Föräldracirkel 2 Växa tillsammans 231 Medborgarbildning i lokalsamhället 7

9 9.6 Analys Att utgöra en offentlighet Träning för offentlighet eller praktik Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt och kollektiv intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentlighet opinionsbildning Sammanfattande analys och diskussion Modern demokrati och folkbildning Samhällsförändring under 100 år Demokrati som process Teori om demokrati och folkbildning Tillgänglighet Sociala rörelser folkrörelser folkbildning Frihet och jämlikhet Bilden av medborgare medborgarbildning Allmän opinionsbildning Relation mellan den moderna demokratin och folkbildningen Utmaningar för folkhögskola och studieförbund 264 Litteratur 266 Bilaga Utvärderingar från Folkbildningsrådet Medborgarbildning i lokalsamhället

10 Medborgarbildning i lokalsamhället 9

11 10 Medborgarbildning i lokalsamhället

12 Förord Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället (Mil-projektet) tillkom på initiativ av Gunnar Sundgren som också varit vetenskaplig ledare. Forskningsfrågorna har delvis arbetats fram i samarbete med Folkbildningsrådet som också finansierat projektet. Forskarna i projektet har samverkat med Folkbildningsrådet dels inom ramen för rådets nationella program Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna, dels genom att rådet haft representanter i en särskild referensgrupp. I den har också andra företrädare för folkbildningsforskningen och för de lokala verksamheterna haft säte. Initialt har Milprojektet utgått ifrån den projektplan som Sundgren författade (se bilaga 1). En utförligare bild av den idémässiga bakgrunden finns i essäsamlingen Demokrati och bildning (Sundgren 2000). Från det att fältstudien startade har projektet genomförts av Laila Niklasson som också gett det sin egen prägel. Syftet, att belysa förhållandet mellan folkbildning och demokrati i ett lokalt sammanhang, är detsamma men forskningsfrågorna har utvecklas och förändrats under arbetets gång. Såväl demokratibegrepp, medborgarbegrepp som lokalsamhälle visar sig vara mångfacetterade fenomen som både har flerfaldiga uttryck och åtskilliga tolkningsnivåer. Studien har kommit till i samverkan med en rad människor och pågått under flera år. Studien har genomförts vid Mälardalens högskola med stationering i Eskilstuna. Många samtal, många kommentarer både positiva och negativa, en hel del litteratur, en hel del funderingar ligger till grund för resultatet av studien. Vissa resultat och delar av texten har presenterats för personer som arbetat inom folkhögskolor, studieförbund eller på annat sätt varit Medborgarbildning i lokalsamhället 11

13 knutna till folkbildning under de år studien genomförts. Studien har också haft en referensgrupp med representanter från olika universitet runt om i Sverige, Eskilstuna folkhögskola och från de studieförbund som finns representerade i Eskilstuna. Ett tack till alla er som bidragit med kommentarer. Ett tack också till de kommunmedlemmar som har svarat på frågor och till personer vid Eskilstuna folkhögskola och studieförbund med verksamhet i Eskilstuna som har gett möjlighet att observera och också svarat på frågor om verksamheten. Även tack till andra personer som bidragit med faktauppgifter och kommentarer. En liten kommentar innan läsningen. Studien kan ses som uppbyggd av tre delar. Först kommer en del där begrepp som demokrati, offentlighet och medborgare diskuteras. Här diskuteras också folkbildning och medborgarbildning och en presentation görs av bakgrunden till studien och av forskning om folkbildning. I den andra delen av studien berättas om den fältstudie som genomförts. Här beskrivs metoden, vi får en presentation av ett lokalsamhälle och resultatet från intervjuer med invånare. Här får vi veta vilka offentliga rum invånarna använder sig av och hur de använder det offentliga rummet för inflytande, samtal och kunskapsinhämtande. I denna del beskrivs också en folkhögskola och ett antal studieförbund och den verksamhet som bedrivs. Folkhögskolan och studieförbunden beskrivs och diskuteras utifrån en tolkning av offentlighetsbegreppet, att de kan ses som en offentlighet en mötesplats, vara en möjlighet för träning inför offentligheten och själva som institutioner träda ut i offentligheten. I den tredje, och sista delen, diskuteras relationen mellan demokrati och folkbildning, både vilken den skulle kunna vara och som den framstår empiriskt i den här studien. Augusti 2002 Laila Niklasson Gunnar Sundgren 12 Medborgarbildning i lokalsamhället

14 1. Folkbildning 1.1 Folkbildning och det svenska samhällets utveckling I Sverige har folkbildningen utgjort en av de institutioner, eller grupp av aktiviteter, som gjort det möjligt att organisera verksamhet för att utveckla kunskap och skapa mötesplatser för att medborgaren ska kunna agera i en demokrati. Ett sätt att tolka begreppet folkbildning är att utgå från verksamhet inom föreläsningsföreningar, radio, museer, bibliotek, folkhögskolor, studieförbund samt kulturarrangemang. De första offentliga samlingarna, museerna, etablerades i slutet på talet både nationellt och regionalt, samtidigt som nationalismen växte sig stark (Arcadius, 1997). Det första offentliga lånebiblioteket etablerades i mitten av 1700-talet och parallellt med privatbibliotek utvecklades under 1900-talet kommunala bibliotek, föreningsbibliotek och studiecirkelbibliotek. Ur 1800-talets föreläsningsföreningar och litteraturcirklar växte studieförbund fram under det tidiga 1900-talet (Arvidson, 1996). Under 1900-talet fick föreläsningsföreningarna konkurrens då radion startade sina sändningar (Nordberg, 1998). Folkhögskolor etablerades från slutet av 1800-talet ur ett behov från landsbygdens befolkning att få ökad kunskap om lokal förvaltning och nya tekniker inom jordbruket. År 1868 etablerades de tre första folkhögskolorna, Hvilan och Önnestad i Skåne samt Herrestad, som numera heter Lunnevad, i Östergötland (Tapper, 2001). Medborgarbildning i lokalsamhället 13

15 Verksamheterna inom folkbildningen har också en nära relation till de olika sociala rörelser som växte fram under 1800-talet såsom nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Olsson menar att dessa associationer, som han benämner associationsväsende, kom att fylla ett tomrum som bildats av att exempelvis kungamakt och kyrka inte längre hade samma auktoritet (Olsson, 1994). Det fanns möjlighet, och behov, av en ny sammanhållande kraft när dessutom det sena 1800-talets industrialisering medförde att alltfler invånare flyttade från landsbygden till tätorter. Associationerna lade grunden till det föreningsliv som utvecklades i Sverige under början av 1900-talet. Från att associationerna betraktats med tvekan av statsmakterna sågs de senare som möjligheter för att lösa problem. En begynnande, farlig opposition kunde samlas i föreningar i kontrollerade former och därmed dämpa oron. Även folkbildningen kunde ha denna dubbla uppgift, att lösa sociala problem och också indirekt förebygga oro (sid 94, a.a.). Sammanfattningsvis har utvecklingen under 1900-talet inneburit en kraftig omorganisering inom flera parallella områden. Från att fortfarande ha varit ett agrart samhälle i mitten av 1800-talet industrialiserades Sverige i slutet av seklet. Parallellt med omflyttningar av befolkningen, uppbyggnad av infrastruktur i form av el, tele, post, väg, järnväg och senare internet har också lärandemiljöerna förändrats. I slutet av 1800-talet fanns ett formellt utbildningsväsende med två parallella studievägar. En utbildningsväg för dem som skulle ha en kortare utbildning och en för dem som skulle ha en längre utbildning. Samtidigt utvecklades den icke-formella utbildningen genom etablering av folkhögskolor. Vid sekelskiftet och senare under 1900-talet etablerades studieförbund. Under 1900-talet infördes successivt en gemensam enhetsskola (1950-talet) och därefter en 9-årig obligatorisk grundskola för barn mellan 9 och 16 år (1960-talet). I anslutning till det organiserades gymnasieutbildning för ungdomar upp till 18 år. För vuxna som av något skäl inte slutfört grundskola och gymnasium organiserades grundvux, komvux samt folkhögskola. I slutet av 1900-talet har gymnasieskolan byggts ut för att kunna erbjuda utbildning åt alla ungdomar i den aktuella åldersgruppen. I den senaste propositionen om högskolan anges att den ska främja en breddad rekrytering (prop 2001/02:15, sid 1) vilket innebär att alltfler personer ska erbjudas utbildningsplats vid högskolan. Parallellt med uppbyggnaden av det formella utbildningssystemet har den icke-formella bildningen fortsatt och folkhögskolor och studieförbund har ökat i antal under 1900-talet. Inom folkhögskola och studieförbund genomförs en verksamhet som kan betraktas på olika sätt. Verksamheten kan ses som självbildning, personlighetsutveckling, medborgarbildning eller yrkesutbildning, alternativt förbereda för ansökan till yrkesutbildning (eller ha drag 14 Medborgarbildning i lokalsamhället

16 av samtliga). Människor kan dessutom ägna sig åt verksamhet inom folkhögskola och studieförbund på heltid under längre tid eller på fritiden under mer begränsad tid. 1.2 Folkbildningens uppdrag De 147 folkhögskolor som finns i Sverige kan delas in i två grupper. Den ena gruppen består av de folkhögskolor som har landstinget som huvudman, den andra av de skolor som har en eller flera folkrörelser, organisationer eller föreningar som huvudman, alternativt ägs av en stiftelse. De elva studieförbunden ägs av sina medlemsorganisationer och dessa organisationer kan på samma sätt som för folkhögskolorna utgöras av organisationer såsom folkrörelser, trossamfund eller politiska partier, alternativt ägas av en stiftelse. Verksamhetens finansiering sker genom statliga medel, landstings- eller kommunala medel samt deltagaravgifter. Den största delen av finansieringen utgörs av statliga medel och för att folkhögskolor och studieförbund ska bli tilldelade medel har staten angett vissa mål för verksamheten: Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. (sfs 1998:973, sid 1) Direktiven fortsätter också med att ange ytterligare syften: Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamheter som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. (sfs 1998:973, sid 1) Vi ser därmed att uppdraget har en ideologisk ansats (demokrati), angivna områden för verksamhet (utbildning, bildning och kultur) och prioriterade målgrupper (personer med utländsk bakgrund, funktionshinder eller arbetslösa). Medborgarbildning i lokalsamhället 15

17 Via Folkbildningsrådet fördelas betydande finansiellt stöd till folkhögskolor och studieförbund. Till de folkbildande verksamheterna hör också folkbiblioteken, museiverksamheten och delar av Sveriges Radios programverksamhet. Folkbibliotek, museer och Sveriges Radio styrs av annan lagstiftning och har andra finansieringsgrunder än folkhögskolor och studieförbund. Två av demokratins grundläggande begrepp är frihet och jämlikhet. Inom det demokratiska styrelseskicket har staten till uppgift att garantera friheten och jämlikheten för varje individ. Samtidigt förutsätts att individen genom att visa hänsyn till andra och ta ansvar för det gemensamma blir till en medborgare i en fungerande demokrati. Folkbildningen har legalitet, men också en legitimitet, genom att verksamheten betraktas som väsentlig för att ett demokratiskt styrelseskick ska kunna upprätthållas. Men frågan är hur folkhögskolor och studieförbund genomför sitt uppdrag. Hur gestaltar sig relationen mellan de folkbildande verksamheterna, i detta fall folkhögskolor och studieförbund, och den moderna demokratin? Om nu den moderna demokratin ställs inför utmaningar, då borde rimligtvis också folkhögskolor och studieförbund ställas inför utmaningar? 1.3 Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Under år 1998 etablerades en arbetsgrupp inom Folkbildningsrådet för att planera ett projekt som skulle arbeta med frågan om relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin. Under år 1999 presenterades ett förslag till ett paraplyprojekt med namnet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna för styrelsen för Folkbildningsrådet. Från arbetsgruppen föreslogs att projektet skulle bestå av fyra delar. Den första delen var en inventering av forskning som genomförts med tema demokrati, den andra delen skulle bestå av att inbjuda olika projekt runt om i landet till gemensamma möten och den tredje delen var att skapa en diskussion med tema demokrati på Folkbildningsrådets digitala kommunikationsnät, Folkbildningsnätet. Den fjärde delen var ett projekt vars syfte var att studera hur medborgarbildningen gestaltar sig inom ett lokalsamhälle. Projektet fick namnet Medborgarbildning i lokalsamhället. Därmed kan vi säga att den nationella tankeram som utvecklades fick följande utseende: 16 Medborgarbildning i lokalsamhället

18 Figur 1: Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Diskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället Relationen mellan folkbildningen och den moderna demokratin Till både paraplyprojektet och det lokala projektet skulle var sin referensgrupp knytas. Paraplyprojektets utformning godkändes av Folkbildningsrådets styrelse och planeringen startade hösten 1999 för att verksamheterna skulle kunna starta officiellt 1 januari Kritisk granskning av projekten Till paraplyprojektet knöts en referensgrupp med representanter från folkbildning samt forskare. Forskare från paraplyprojektets referensgrupp har också deltagit i referensgruppen för projektet Medborgarbildning i lokalsamhället tillsammans med representanter från den lokala folkbildningen. Denna grupp har träffats kontinuerligt åren 2000 och Istället för att diskutera projekt runt om i Sverige har diskussionerna i gruppen rört de lokala förhållanden som rådet på den ort där studien genomförs, Eskilstuna. Dessutom har texter med preliminära resultat diskuterats. Förutom den kritiska granskning som skett i referensgrupperna har också projektet och delresultat presenterats i andra sammanhang. Projektet presenterades vid Länsbildningsförbundet i Sörmlands årsmöte våren 2000 samt vid Länsbildningsförbundets planeringsdagar senhösten Under hösten 2000 presenterades projektet vid tre olika regionala folkhögskolekonferenser. Dessutom är texter diskuterade inom Network for Popular Education våren 2000, forskarkonferens inom Nordens folkliga akademi sommaren 2000, vid Mimers (nationellt program för folkbildningsforskning) årliga forskarkonferens hösten 2000 och vid kongress inom Föreningen för nordisk pedagogik våren Eftersom projektledaren är doktorand vid Lärarhögskolan i Stockholm har också projektet varit grund för olika delresultat som presenterats vid Roskilde universitet, Örebro universitet och Lärarhögskolan i Stockholm åren 2000 och Medborgarbildning i lokalsamhället 17

19 1.3.3 Kunskapsöversikt För att få en översikt över hur ämnet folkbildning och demokrati behandlats inom forskningen sammanställde Gunnar Sundgren en kunskapsöversikt i två delar, Folkbildningsforskning, en kunskapsöversikt, del 1 respektive del 2 (1998a, 1998b). Översikten behandlar folkbildningsforskning från 1980 och framåt. Sundgren har utkristalliserat vissa områden för forskning kring folkbildning och fann områden som var mindre belysta, varav ett var demokrati (1998a, sid 37 f.). Visserligen fanns demokrati med som tema inom forskningen, men Sundgren menar att det var få rapporter som hade demokrati och folkbildning som huvudfokus. Däremot innefattar de flesta rapporter som behandlar folkbildning det som Sundgren kallar demokratiaspekter (sid 39, a.a.). Dessa två översikter sammanställdes innan paraplyprojektet startade, men tankarna om folkbildning och demokrati utvecklades vidare av Sundgren i skriften Demokrati och bildning. Essäer om svensk folkbildnings innebörder och särart (2000) där centrala begrepp, perspektiv blir belysta och en problematisering görs om folkbildningens innebörder och särart Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Via Folkbildningsrådets centrala medel och via folkhögskolors och studieförbunds interna medel finansieras en rad utvecklings- och forskningsprojekt. Några av dessa projekt har en inriktning mot demokrati. För att kunna spåra projekt runt om i landet som pågick gjordes dels en skriftlig förfrågan till de elva studieförbunden, dels en genomgång av projekt som fått anslag från Folkbildningsrådets medel för forskning och utveckling under 1998/1999. Med hjälp av kodord som demokrati, medborgare, mötesplats och medborgare, utkristalliserades ett knappt trettiotal projekt runt om i Sverige. I februari 2000 inbjöds projektledarna till ett seminarium på Viskadalens folkhögskola, dessutom inbjöds paraplyprojektets referensgrupp. Under seminariet presenterade projektledarna sin verksamhet och även Mil-projektet introducerades. Erfarenheterna från projekten runt om i Sverige blev senare det främsta underlaget när Folkbildningsrådet skulle avge ett remissvar till Demokratiutredningens slutbetänkande vintern Genom besök hos projekten och intervjuer med projektledarna kunde projektens erfarenheter sammanställas under fyra rubriker: Om medborgarskapet och medborgarbildningen Om mötesplatser och arenor 18 Medborgarbildning i lokalsamhället

20 Om den inre demokratin Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna Remissvaret omarbetades under våren 2001 till skriften Röster om folkbildning och demokrati och gavs ut 2002 (Folkbildningsrådet, 2002). Sommaren 2001 genomfördes återigen en kartläggning av projekt runt om i Sverige som hade tema demokrati. I september inbjöds projektledare till ett seminarium på Runö folkhögskola, dessutom inbjöds båda referensgrupperna. Som tidigare presenterade projektledarna sina verksamheter. Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället presenterades bland annat genom att den tankemodell som växt fram under studiens gång var utgångspunkt för en diskussion Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet De projektledare och den referensgrupp som deltog vid mötet på Viskadalens folkhögskola blev grund för det nätverk som etablerades som en demokratidiskussion på Folkbildningsnätet. Under projekttidens gång har andra intresserade deltagare anslutit sig såsom exempelvis deltagare från seminariet på Runö folkhögskola. Demokratidiskussionen har använts dels för att ta upp frågor, dels för att informera om kommande aktiviteter Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Studien Medborgarbildning i lokalsamhället har, precis som paraplyprojektet, som syfte att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. I studien fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras. I projektplanen anges att: Syftet för fallstudien är att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. Särskilt fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras med hänsyn tagen till frihetsvärdets och jämlikhetsvärdets förverkligande. (Bilaga 1) För att belysa relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin ringades under planeringen olika delområden in som skulle kunna studeras. Medborgarbildning i lokalsamhället 19

21 Inom dessa delområden var det därefter möjligt att ge förslag på frågor som skulle kunna bidra till att kartlägga områdets problematik. Det utkristalliserade sig tre områden som skulle studeras. Ett omfattade lokalsamhällets offentligheter i allmänhet. Ett annat var kommuninvånares relation till folkbildning och demokrati. Ett tredje område var folkbildning som lokal offentlighet. Offentlighet och vad som tilldrar sig inom denna offentlighet, särskilt de arenor som erbjuds vid folkhögskola och inom studieförbund, skulle vara grund för en problematisering av hur deltagarna tillägnar sig grundläggande kompetenser för deltagande i demokratin. De arenor som erbjuds inom folkbildningen skulle beskrivas, liksom hur mötet gestaltar sig mellan deltagarna samt vilken form och innehåll de samtal som förs har Tankemodell Som utgångspunkt för studien utformades en tankemodell som skulle tjäna som utgångspunkt och belysa en tänkbar relation mellan olika begrepp: Figur 2: Begreppslig ram. Den moderna demokratin Stat, landsting, kommun Vara offentlig, utgöra en offentlighet, träna för offentlighet, gå ut i offentlighet Folkbildning: Folkhögskola och studieförbund Medborgare, deltagare Inom tankemodellen anges, som figuren visar, att det skulle kunna finnas relationer mellan olika begrepp, men vi vet inte om de finns och inte heller vad relationenerna består av. Det kan visa sig att begrepp fattas eller att relationer saknas. 20 Medborgarbildning i lokalsamhället

22 1.4 Tidigare studier Relationen mellan folkbildning och demokrati, eller aspekter av demokrati, har problematiserats i studier under senare delen av 1900-talet. Det har dels skett genom enskilda forskares kritiska studier av folkbildning, dels genom statliga utredningar och utvärderingar. I studierna och rapporterna används olika ansatser. En av ansatserna är att forskarna, på en analysnivå, gör en åtskillnad mellan olika bildningsideal. En annan ansats omfattas av de forskare som har en mer integrativ syn på bildningsideal. Distinktionen mellan dessa ansatser blir särskilt tydlig när forskare diskuterar och problematiserar relationen mellan vad som kan benämnas självbildning, medborgarbildning och humanistisk bildning samt i hur forskare behandlar folkbildningens roll. Kan folkbildning förstås som bildande eller som instrumentell, ett medel för att nå något annat? Ska folkbildning vara utvecklande utan ett riktat mål eller ska kunskapen ha ett eget värde? Ska folkbildning vara ett redskap för att ge kunskap åt den nye förtroendevalde, ge kompletterande kompetens för vidare studier eller helt enkelt vara en yrkesutbildning? Om vi börjar med bildningsbegreppet har Gustavsson i avhandlingen Bildningen väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse (1991) diskuterat kring tre bildningsideal som ofta nämns i forskningen kring folkbildning, nämligen medborgarbildningsidealet, självbildningsidealet och det nyhumanistiska personlighetsbildningsidealet. Medborgarbildningsidealet, menar Gustavsson, har sitt ursprung i den franska upplysningen och följer dess inriktning på naturvetenskaplig kunskap och önskan om samhällsförändring. Det kulturarv som finns ska inte självklart förmedlas, snarare granskas. Detta i kontrast till ett nyhumanistiskt personlighetsbildningsideal, vilket har en tydligare inriktning på att förmedla och vidareutveckla en kultur. Självbildningsidealet i sin tur, är betydligt mer inriktat på individens egen aktivitet och kunskapsprocess. Gustavsson menar att dessa tre ideal inte framträder renodlade utan ofta fanns i verksamheterna i olika hög grad under den största delen av tidsperioden inom arbetarrörelsen. Först efter första världskriget ( ) börjar de tre idealen att skiljas åt och skapar dessutom en viss spänning sig emellan (a.a. sid 17-18). Om Gustavsson slutar på 1930-talet kan vi säga att Nordberg tar vid på samma decennium det årtionde som ett nytt medium, radion, introduceras. I avhandlingen Folkhemmets röst, radion som folkbildare (1998), beskriver och analyserar Nordberg hur radion har varit ett medium för folkbildning i form av föreläsningsverksamhet, särskilt inriktade reportage och lyssnarcirklar. Nordberg menar, liksom Gustavsson, att de ursprungliga idealen samverkade fram till första världskriget. Under mellankrigstiden upp- Medborgarbildning i lokalsamhället 21