Medborgarbildning i lokalsamhället
|
|
- Rune Ove Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkbildningsrådet utvärderar No Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna
2 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Medborgarbildning i lokalsamhället 1
3 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Laila Niklasson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: fbr@folkbildning.se Internet: Studien är genomförd vid Mälardalens högskola Grafisk form: Thomas Östlund Produktion ab Omslag: Gunnar Falk Foto: Kenneth Stenberg Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, augusti 2002 isbn: Medborgarbildning i lokalsamhället
4 Laila Niklasson Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna F O L K B I L D N I N G S R Å D E T M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Medborgarbildning i lokalsamhället 3
5 Innehåll Förord 1. Folkbildning Folkbildning och det svenska samhällets utveckling Folkbildningens uppdrag Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Kritisk granskning av projekten Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Tankemodell Tidigare studier Folkbildning Tolkning av begreppet medborgarbildning Den moderna demokratin Demokratins ansikte Den politiska kartan förändras Begreppen frihet och jämlikhet Medborgarens roll i demokratin Makt och inflytande Tolkning av begreppet demokrati Medborgare Medborgare i nationen, medlem i kommunen Medborgarskap istället för klass Utvecklingen av ett nationellt medborgarskap och lokalt medlemskap 43 4 Medborgarbildning i lokalsamhället
6 3.4 Förväntan på medborgaren Icke-medborgare Medborgarskapet inför 2000-talet Universella rättigheter Tolkning av begreppet medborgare Offentlighet Allmänhet och offentliga diskussioner om politik Det moderna projektet Den borgerliga offentlighetens utveckling och förfall Kommunikativa handlingar Demokrati och förnuftet Kritisk diskussion av Habermas teori Samhällets sfärer Tolkning av begreppen offentlig, offentlighet Medborgaren i offentligheten Offentlig folkbildning skapar mötesplatser Fältarbete Att växla mellan teori och empiri Fältarbete och etnografi Dokument Informanter Intervjupersoner Observationer Etiska frågor Strategi för kvalitativ analys/tolkning Sanning eller social konstruktion Arbetsgång Kritisk reflektion kring metod Teori Intervjuer Observationer Analys Att säga adjö Eskilstuna Region och stadsbygdsområde Det offentliga rummet Fysiska rum Virtuella rum Befolkning Det subjektiva medborgarbegreppet tillhörigheternas mångfald 113 Medborgarbildning i lokalsamhället 5
7 7.1 Presentation av intervjupersonerna Att tala om sig själv utifrån en tillhörighet Geografisk och administrativ gräns Olika tillhörigheter i olika livsfaser Medlem i förening eller kulturell gemenskap Mer än medlem Förändrad tillhörighet Tillhörigheter en sammanfattning Att söka sig till det offentliga och till offentligheter Offentligheter mötesplatser Olika former av inflytande Makt och vanmakt Att vara eller bli medborgare Från vara till göra Att göra det goda Bilden av medborgaren Folkhögskola Att finna folkhögskolor Eskilstuna folkhögskola Organisation Observationer vid estetiska linjen Mötesplats Lokal och tillgänglighet Måleri Veckans samråd Konst och samhälle Grafik Analys Att utgöra offentlighet och skapa mötesplatser Att träna för offentlighet Livsvärld och system Tillgänglighet Ut i offentlighet opinionsbildning Observation vid allmänna kursen Faktoriholmarna Lokal och tillgänglighet Att träna för offentlighet Allmän samling Elevråd Allmän kurs svenska språket Träning av begrepp som återger sinnesintryck Allmän kurs tankemodeller Medborgarbildning i lokalsamhället
8 Att sortera Att planera Att gestalta teaterns språk Världsbilder förr och nu Observation vid allmänna kursen Allaktivitetshuset Knuten Lokalen Identitet och roll Dygnets olika timmar fritidsaktiviteter Observation vid allmänna kursen Balsta Musikhus Lokalen Fiktion och autenticitet Att använda en penna Referat Pennkrig och solglitter Analys Att utgöra en offentlighet Att träna för offentlighet Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt kollektivt intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentligheten opinionsbildning Studieförbund Att finna studieförbund Studieförbundens organisation Studiecirkelns form Kunskapslyftet Deltagare och verksamhet Studiecirkelns innehåll Studiecirkelavgift Redovisning, statistik Kommunalt stöd Lokaler Observation 1: Privat person blir brukare Observation 2: Privat person blir politisk Observation 3: Privat person förblir privat Föräldracirkel 1 Dialog Föräldracirkel 2 Växa tillsammans 231 Medborgarbildning i lokalsamhället 7
9 9.6 Analys Att utgöra en offentlighet Träning för offentlighet eller praktik Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt och kollektiv intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentlighet opinionsbildning Sammanfattande analys och diskussion Modern demokrati och folkbildning Samhällsförändring under 100 år Demokrati som process Teori om demokrati och folkbildning Tillgänglighet Sociala rörelser folkrörelser folkbildning Frihet och jämlikhet Bilden av medborgare medborgarbildning Allmän opinionsbildning Relation mellan den moderna demokratin och folkbildningen Utmaningar för folkhögskola och studieförbund 264 Litteratur 266 Bilaga Utvärderingar från Folkbildningsrådet Medborgarbildning i lokalsamhället
10 Medborgarbildning i lokalsamhället 9
11 10 Medborgarbildning i lokalsamhället
12 Förord Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället (Mil-projektet) tillkom på initiativ av Gunnar Sundgren som också varit vetenskaplig ledare. Forskningsfrågorna har delvis arbetats fram i samarbete med Folkbildningsrådet som också finansierat projektet. Forskarna i projektet har samverkat med Folkbildningsrådet dels inom ramen för rådets nationella program Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna, dels genom att rådet haft representanter i en särskild referensgrupp. I den har också andra företrädare för folkbildningsforskningen och för de lokala verksamheterna haft säte. Initialt har Milprojektet utgått ifrån den projektplan som Sundgren författade (se bilaga 1). En utförligare bild av den idémässiga bakgrunden finns i essäsamlingen Demokrati och bildning (Sundgren 2000). Från det att fältstudien startade har projektet genomförts av Laila Niklasson som också gett det sin egen prägel. Syftet, att belysa förhållandet mellan folkbildning och demokrati i ett lokalt sammanhang, är detsamma men forskningsfrågorna har utvecklas och förändrats under arbetets gång. Såväl demokratibegrepp, medborgarbegrepp som lokalsamhälle visar sig vara mångfacetterade fenomen som både har flerfaldiga uttryck och åtskilliga tolkningsnivåer. Studien har kommit till i samverkan med en rad människor och pågått under flera år. Studien har genomförts vid Mälardalens högskola med stationering i Eskilstuna. Många samtal, många kommentarer både positiva och negativa, en hel del litteratur, en hel del funderingar ligger till grund för resultatet av studien. Vissa resultat och delar av texten har presenterats för personer som arbetat inom folkhögskolor, studieförbund eller på annat sätt varit Medborgarbildning i lokalsamhället 11
13 knutna till folkbildning under de år studien genomförts. Studien har också haft en referensgrupp med representanter från olika universitet runt om i Sverige, Eskilstuna folkhögskola och från de studieförbund som finns representerade i Eskilstuna. Ett tack till alla er som bidragit med kommentarer. Ett tack också till de kommunmedlemmar som har svarat på frågor och till personer vid Eskilstuna folkhögskola och studieförbund med verksamhet i Eskilstuna som har gett möjlighet att observera och också svarat på frågor om verksamheten. Även tack till andra personer som bidragit med faktauppgifter och kommentarer. En liten kommentar innan läsningen. Studien kan ses som uppbyggd av tre delar. Först kommer en del där begrepp som demokrati, offentlighet och medborgare diskuteras. Här diskuteras också folkbildning och medborgarbildning och en presentation görs av bakgrunden till studien och av forskning om folkbildning. I den andra delen av studien berättas om den fältstudie som genomförts. Här beskrivs metoden, vi får en presentation av ett lokalsamhälle och resultatet från intervjuer med invånare. Här får vi veta vilka offentliga rum invånarna använder sig av och hur de använder det offentliga rummet för inflytande, samtal och kunskapsinhämtande. I denna del beskrivs också en folkhögskola och ett antal studieförbund och den verksamhet som bedrivs. Folkhögskolan och studieförbunden beskrivs och diskuteras utifrån en tolkning av offentlighetsbegreppet, att de kan ses som en offentlighet en mötesplats, vara en möjlighet för träning inför offentligheten och själva som institutioner träda ut i offentligheten. I den tredje, och sista delen, diskuteras relationen mellan demokrati och folkbildning, både vilken den skulle kunna vara och som den framstår empiriskt i den här studien. Augusti 2002 Laila Niklasson Gunnar Sundgren 12 Medborgarbildning i lokalsamhället
14 1. Folkbildning 1.1 Folkbildning och det svenska samhällets utveckling I Sverige har folkbildningen utgjort en av de institutioner, eller grupp av aktiviteter, som gjort det möjligt att organisera verksamhet för att utveckla kunskap och skapa mötesplatser för att medborgaren ska kunna agera i en demokrati. Ett sätt att tolka begreppet folkbildning är att utgå från verksamhet inom föreläsningsföreningar, radio, museer, bibliotek, folkhögskolor, studieförbund samt kulturarrangemang. De första offentliga samlingarna, museerna, etablerades i slutet på talet både nationellt och regionalt, samtidigt som nationalismen växte sig stark (Arcadius, 1997). Det första offentliga lånebiblioteket etablerades i mitten av 1700-talet och parallellt med privatbibliotek utvecklades under 1900-talet kommunala bibliotek, föreningsbibliotek och studiecirkelbibliotek. Ur 1800-talets föreläsningsföreningar och litteraturcirklar växte studieförbund fram under det tidiga 1900-talet (Arvidson, 1996). Under 1900-talet fick föreläsningsföreningarna konkurrens då radion startade sina sändningar (Nordberg, 1998). Folkhögskolor etablerades från slutet av 1800-talet ur ett behov från landsbygdens befolkning att få ökad kunskap om lokal förvaltning och nya tekniker inom jordbruket. År 1868 etablerades de tre första folkhögskolorna, Hvilan och Önnestad i Skåne samt Herrestad, som numera heter Lunnevad, i Östergötland (Tapper, 2001). Medborgarbildning i lokalsamhället 13
15 Verksamheterna inom folkbildningen har också en nära relation till de olika sociala rörelser som växte fram under 1800-talet såsom nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Olsson menar att dessa associationer, som han benämner associationsväsende, kom att fylla ett tomrum som bildats av att exempelvis kungamakt och kyrka inte längre hade samma auktoritet (Olsson, 1994). Det fanns möjlighet, och behov, av en ny sammanhållande kraft när dessutom det sena 1800-talets industrialisering medförde att alltfler invånare flyttade från landsbygden till tätorter. Associationerna lade grunden till det föreningsliv som utvecklades i Sverige under början av 1900-talet. Från att associationerna betraktats med tvekan av statsmakterna sågs de senare som möjligheter för att lösa problem. En begynnande, farlig opposition kunde samlas i föreningar i kontrollerade former och därmed dämpa oron. Även folkbildningen kunde ha denna dubbla uppgift, att lösa sociala problem och också indirekt förebygga oro (sid 94, a.a.). Sammanfattningsvis har utvecklingen under 1900-talet inneburit en kraftig omorganisering inom flera parallella områden. Från att fortfarande ha varit ett agrart samhälle i mitten av 1800-talet industrialiserades Sverige i slutet av seklet. Parallellt med omflyttningar av befolkningen, uppbyggnad av infrastruktur i form av el, tele, post, väg, järnväg och senare internet har också lärandemiljöerna förändrats. I slutet av 1800-talet fanns ett formellt utbildningsväsende med två parallella studievägar. En utbildningsväg för dem som skulle ha en kortare utbildning och en för dem som skulle ha en längre utbildning. Samtidigt utvecklades den icke-formella utbildningen genom etablering av folkhögskolor. Vid sekelskiftet och senare under 1900-talet etablerades studieförbund. Under 1900-talet infördes successivt en gemensam enhetsskola (1950-talet) och därefter en 9-årig obligatorisk grundskola för barn mellan 9 och 16 år (1960-talet). I anslutning till det organiserades gymnasieutbildning för ungdomar upp till 18 år. För vuxna som av något skäl inte slutfört grundskola och gymnasium organiserades grundvux, komvux samt folkhögskola. I slutet av 1900-talet har gymnasieskolan byggts ut för att kunna erbjuda utbildning åt alla ungdomar i den aktuella åldersgruppen. I den senaste propositionen om högskolan anges att den ska främja en breddad rekrytering (prop 2001/02:15, sid 1) vilket innebär att alltfler personer ska erbjudas utbildningsplats vid högskolan. Parallellt med uppbyggnaden av det formella utbildningssystemet har den icke-formella bildningen fortsatt och folkhögskolor och studieförbund har ökat i antal under 1900-talet. Inom folkhögskola och studieförbund genomförs en verksamhet som kan betraktas på olika sätt. Verksamheten kan ses som självbildning, personlighetsutveckling, medborgarbildning eller yrkesutbildning, alternativt förbereda för ansökan till yrkesutbildning (eller ha drag 14 Medborgarbildning i lokalsamhället
16 av samtliga). Människor kan dessutom ägna sig åt verksamhet inom folkhögskola och studieförbund på heltid under längre tid eller på fritiden under mer begränsad tid. 1.2 Folkbildningens uppdrag De 147 folkhögskolor som finns i Sverige kan delas in i två grupper. Den ena gruppen består av de folkhögskolor som har landstinget som huvudman, den andra av de skolor som har en eller flera folkrörelser, organisationer eller föreningar som huvudman, alternativt ägs av en stiftelse. De elva studieförbunden ägs av sina medlemsorganisationer och dessa organisationer kan på samma sätt som för folkhögskolorna utgöras av organisationer såsom folkrörelser, trossamfund eller politiska partier, alternativt ägas av en stiftelse. Verksamhetens finansiering sker genom statliga medel, landstings- eller kommunala medel samt deltagaravgifter. Den största delen av finansieringen utgörs av statliga medel och för att folkhögskolor och studieförbund ska bli tilldelade medel har staten angett vissa mål för verksamheten: Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. (sfs 1998:973, sid 1) Direktiven fortsätter också med att ange ytterligare syften: Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamheter som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. (sfs 1998:973, sid 1) Vi ser därmed att uppdraget har en ideologisk ansats (demokrati), angivna områden för verksamhet (utbildning, bildning och kultur) och prioriterade målgrupper (personer med utländsk bakgrund, funktionshinder eller arbetslösa). Medborgarbildning i lokalsamhället 15
17 Via Folkbildningsrådet fördelas betydande finansiellt stöd till folkhögskolor och studieförbund. Till de folkbildande verksamheterna hör också folkbiblioteken, museiverksamheten och delar av Sveriges Radios programverksamhet. Folkbibliotek, museer och Sveriges Radio styrs av annan lagstiftning och har andra finansieringsgrunder än folkhögskolor och studieförbund. Två av demokratins grundläggande begrepp är frihet och jämlikhet. Inom det demokratiska styrelseskicket har staten till uppgift att garantera friheten och jämlikheten för varje individ. Samtidigt förutsätts att individen genom att visa hänsyn till andra och ta ansvar för det gemensamma blir till en medborgare i en fungerande demokrati. Folkbildningen har legalitet, men också en legitimitet, genom att verksamheten betraktas som väsentlig för att ett demokratiskt styrelseskick ska kunna upprätthållas. Men frågan är hur folkhögskolor och studieförbund genomför sitt uppdrag. Hur gestaltar sig relationen mellan de folkbildande verksamheterna, i detta fall folkhögskolor och studieförbund, och den moderna demokratin? Om nu den moderna demokratin ställs inför utmaningar, då borde rimligtvis också folkhögskolor och studieförbund ställas inför utmaningar? 1.3 Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Under år 1998 etablerades en arbetsgrupp inom Folkbildningsrådet för att planera ett projekt som skulle arbeta med frågan om relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin. Under år 1999 presenterades ett förslag till ett paraplyprojekt med namnet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna för styrelsen för Folkbildningsrådet. Från arbetsgruppen föreslogs att projektet skulle bestå av fyra delar. Den första delen var en inventering av forskning som genomförts med tema demokrati, den andra delen skulle bestå av att inbjuda olika projekt runt om i landet till gemensamma möten och den tredje delen var att skapa en diskussion med tema demokrati på Folkbildningsrådets digitala kommunikationsnät, Folkbildningsnätet. Den fjärde delen var ett projekt vars syfte var att studera hur medborgarbildningen gestaltar sig inom ett lokalsamhälle. Projektet fick namnet Medborgarbildning i lokalsamhället. Därmed kan vi säga att den nationella tankeram som utvecklades fick följande utseende: 16 Medborgarbildning i lokalsamhället
18 Figur 1: Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Diskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället Relationen mellan folkbildningen och den moderna demokratin Till både paraplyprojektet och det lokala projektet skulle var sin referensgrupp knytas. Paraplyprojektets utformning godkändes av Folkbildningsrådets styrelse och planeringen startade hösten 1999 för att verksamheterna skulle kunna starta officiellt 1 januari Kritisk granskning av projekten Till paraplyprojektet knöts en referensgrupp med representanter från folkbildning samt forskare. Forskare från paraplyprojektets referensgrupp har också deltagit i referensgruppen för projektet Medborgarbildning i lokalsamhället tillsammans med representanter från den lokala folkbildningen. Denna grupp har träffats kontinuerligt åren 2000 och Istället för att diskutera projekt runt om i Sverige har diskussionerna i gruppen rört de lokala förhållanden som rådet på den ort där studien genomförs, Eskilstuna. Dessutom har texter med preliminära resultat diskuterats. Förutom den kritiska granskning som skett i referensgrupperna har också projektet och delresultat presenterats i andra sammanhang. Projektet presenterades vid Länsbildningsförbundet i Sörmlands årsmöte våren 2000 samt vid Länsbildningsförbundets planeringsdagar senhösten Under hösten 2000 presenterades projektet vid tre olika regionala folkhögskolekonferenser. Dessutom är texter diskuterade inom Network for Popular Education våren 2000, forskarkonferens inom Nordens folkliga akademi sommaren 2000, vid Mimers (nationellt program för folkbildningsforskning) årliga forskarkonferens hösten 2000 och vid kongress inom Föreningen för nordisk pedagogik våren Eftersom projektledaren är doktorand vid Lärarhögskolan i Stockholm har också projektet varit grund för olika delresultat som presenterats vid Roskilde universitet, Örebro universitet och Lärarhögskolan i Stockholm åren 2000 och Medborgarbildning i lokalsamhället 17
19 1.3.3 Kunskapsöversikt För att få en översikt över hur ämnet folkbildning och demokrati behandlats inom forskningen sammanställde Gunnar Sundgren en kunskapsöversikt i två delar, Folkbildningsforskning, en kunskapsöversikt, del 1 respektive del 2 (1998a, 1998b). Översikten behandlar folkbildningsforskning från 1980 och framåt. Sundgren har utkristalliserat vissa områden för forskning kring folkbildning och fann områden som var mindre belysta, varav ett var demokrati (1998a, sid 37 f.). Visserligen fanns demokrati med som tema inom forskningen, men Sundgren menar att det var få rapporter som hade demokrati och folkbildning som huvudfokus. Däremot innefattar de flesta rapporter som behandlar folkbildning det som Sundgren kallar demokratiaspekter (sid 39, a.a.). Dessa två översikter sammanställdes innan paraplyprojektet startade, men tankarna om folkbildning och demokrati utvecklades vidare av Sundgren i skriften Demokrati och bildning. Essäer om svensk folkbildnings innebörder och särart (2000) där centrala begrepp, perspektiv blir belysta och en problematisering görs om folkbildningens innebörder och särart Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Via Folkbildningsrådets centrala medel och via folkhögskolors och studieförbunds interna medel finansieras en rad utvecklings- och forskningsprojekt. Några av dessa projekt har en inriktning mot demokrati. För att kunna spåra projekt runt om i landet som pågick gjordes dels en skriftlig förfrågan till de elva studieförbunden, dels en genomgång av projekt som fått anslag från Folkbildningsrådets medel för forskning och utveckling under 1998/1999. Med hjälp av kodord som demokrati, medborgare, mötesplats och medborgare, utkristalliserades ett knappt trettiotal projekt runt om i Sverige. I februari 2000 inbjöds projektledarna till ett seminarium på Viskadalens folkhögskola, dessutom inbjöds paraplyprojektets referensgrupp. Under seminariet presenterade projektledarna sin verksamhet och även Mil-projektet introducerades. Erfarenheterna från projekten runt om i Sverige blev senare det främsta underlaget när Folkbildningsrådet skulle avge ett remissvar till Demokratiutredningens slutbetänkande vintern Genom besök hos projekten och intervjuer med projektledarna kunde projektens erfarenheter sammanställas under fyra rubriker: Om medborgarskapet och medborgarbildningen Om mötesplatser och arenor 18 Medborgarbildning i lokalsamhället
20 Om den inre demokratin Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna Remissvaret omarbetades under våren 2001 till skriften Röster om folkbildning och demokrati och gavs ut 2002 (Folkbildningsrådet, 2002). Sommaren 2001 genomfördes återigen en kartläggning av projekt runt om i Sverige som hade tema demokrati. I september inbjöds projektledare till ett seminarium på Runö folkhögskola, dessutom inbjöds båda referensgrupperna. Som tidigare presenterade projektledarna sina verksamheter. Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället presenterades bland annat genom att den tankemodell som växt fram under studiens gång var utgångspunkt för en diskussion Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet De projektledare och den referensgrupp som deltog vid mötet på Viskadalens folkhögskola blev grund för det nätverk som etablerades som en demokratidiskussion på Folkbildningsnätet. Under projekttidens gång har andra intresserade deltagare anslutit sig såsom exempelvis deltagare från seminariet på Runö folkhögskola. Demokratidiskussionen har använts dels för att ta upp frågor, dels för att informera om kommande aktiviteter Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Studien Medborgarbildning i lokalsamhället har, precis som paraplyprojektet, som syfte att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. I studien fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras. I projektplanen anges att: Syftet för fallstudien är att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. Särskilt fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras med hänsyn tagen till frihetsvärdets och jämlikhetsvärdets förverkligande. (Bilaga 1) För att belysa relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin ringades under planeringen olika delområden in som skulle kunna studeras. Medborgarbildning i lokalsamhället 19
21 Inom dessa delområden var det därefter möjligt att ge förslag på frågor som skulle kunna bidra till att kartlägga områdets problematik. Det utkristalliserade sig tre områden som skulle studeras. Ett omfattade lokalsamhällets offentligheter i allmänhet. Ett annat var kommuninvånares relation till folkbildning och demokrati. Ett tredje område var folkbildning som lokal offentlighet. Offentlighet och vad som tilldrar sig inom denna offentlighet, särskilt de arenor som erbjuds vid folkhögskola och inom studieförbund, skulle vara grund för en problematisering av hur deltagarna tillägnar sig grundläggande kompetenser för deltagande i demokratin. De arenor som erbjuds inom folkbildningen skulle beskrivas, liksom hur mötet gestaltar sig mellan deltagarna samt vilken form och innehåll de samtal som förs har Tankemodell Som utgångspunkt för studien utformades en tankemodell som skulle tjäna som utgångspunkt och belysa en tänkbar relation mellan olika begrepp: Figur 2: Begreppslig ram. Den moderna demokratin Stat, landsting, kommun Vara offentlig, utgöra en offentlighet, träna för offentlighet, gå ut i offentlighet Folkbildning: Folkhögskola och studieförbund Medborgare, deltagare Inom tankemodellen anges, som figuren visar, att det skulle kunna finnas relationer mellan olika begrepp, men vi vet inte om de finns och inte heller vad relationenerna består av. Det kan visa sig att begrepp fattas eller att relationer saknas. 20 Medborgarbildning i lokalsamhället
22 1.4 Tidigare studier Relationen mellan folkbildning och demokrati, eller aspekter av demokrati, har problematiserats i studier under senare delen av 1900-talet. Det har dels skett genom enskilda forskares kritiska studier av folkbildning, dels genom statliga utredningar och utvärderingar. I studierna och rapporterna används olika ansatser. En av ansatserna är att forskarna, på en analysnivå, gör en åtskillnad mellan olika bildningsideal. En annan ansats omfattas av de forskare som har en mer integrativ syn på bildningsideal. Distinktionen mellan dessa ansatser blir särskilt tydlig när forskare diskuterar och problematiserar relationen mellan vad som kan benämnas självbildning, medborgarbildning och humanistisk bildning samt i hur forskare behandlar folkbildningens roll. Kan folkbildning förstås som bildande eller som instrumentell, ett medel för att nå något annat? Ska folkbildning vara utvecklande utan ett riktat mål eller ska kunskapen ha ett eget värde? Ska folkbildning vara ett redskap för att ge kunskap åt den nye förtroendevalde, ge kompletterande kompetens för vidare studier eller helt enkelt vara en yrkesutbildning? Om vi börjar med bildningsbegreppet har Gustavsson i avhandlingen Bildningen väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse (1991) diskuterat kring tre bildningsideal som ofta nämns i forskningen kring folkbildning, nämligen medborgarbildningsidealet, självbildningsidealet och det nyhumanistiska personlighetsbildningsidealet. Medborgarbildningsidealet, menar Gustavsson, har sitt ursprung i den franska upplysningen och följer dess inriktning på naturvetenskaplig kunskap och önskan om samhällsförändring. Det kulturarv som finns ska inte självklart förmedlas, snarare granskas. Detta i kontrast till ett nyhumanistiskt personlighetsbildningsideal, vilket har en tydligare inriktning på att förmedla och vidareutveckla en kultur. Självbildningsidealet i sin tur, är betydligt mer inriktat på individens egen aktivitet och kunskapsprocess. Gustavsson menar att dessa tre ideal inte framträder renodlade utan ofta fanns i verksamheterna i olika hög grad under den största delen av tidsperioden inom arbetarrörelsen. Först efter första världskriget ( ) börjar de tre idealen att skiljas åt och skapar dessutom en viss spänning sig emellan (a.a. sid 17-18). Om Gustavsson slutar på 1930-talet kan vi säga att Nordberg tar vid på samma decennium det årtionde som ett nytt medium, radion, introduceras. I avhandlingen Folkhemmets röst, radion som folkbildare (1998), beskriver och analyserar Nordberg hur radion har varit ett medium för folkbildning i form av föreläsningsverksamhet, särskilt inriktade reportage och lyssnarcirklar. Nordberg menar, liksom Gustavsson, att de ursprungliga idealen samverkade fram till första världskriget. Under mellankrigstiden upp- Medborgarbildning i lokalsamhället 21
Medborgarbildning i lokalsamhället
Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2002 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merFOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Läs merÖverenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merMål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan
Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan 2019-2023 1. Förord Folkhögskolor i Norden har i över hundra år bidragit till att vuxna träffas under demokratiska förutsättningar i en lärandemiljö
Läs merVärldens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige
Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska
Läs merRemissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-06-16 Diarienr 101, 2016, 07 1 (7) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Folkbildningsrådet redovisar här synpunkter
Läs merVägar till bildning, utbildning och jobb
Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten
Läs merVerksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019
Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete
Läs merNorrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/
Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och
Läs merFolkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga
Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
Läs merRörelsefolkhögskolornas idégrund
Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Läs merFolkbildning så funkar det
Folkbildning så funkar det Region Uppsala 2019-01- 29 Magnus Wetterberg, Folkbildningsrådet 1 100 000 människor 2017 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer
Läs merBidragssystem för studieförbund i Kronobergs län
Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län Fastställt av kulturnämnden 24/2017 Region Kronobergs avsikt med bidragssystemet är att skapa ändamålsenliga former för dialog och samverkan med folkbildningens
Läs merUPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merregional biblioteksplan förkortad version
regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merTänk om allt var svart
Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT
Läs merAlbins folkhögskola,
Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merFOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna
2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet
Läs merRiktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m
Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter
Läs merSV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)
SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och
Läs merSamhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Läs merFörkortad fritidsledarutbildning på distans
Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merDetta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.
Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en
Läs merOm möten, mötesplatser och arenor
Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande
Läs merFramtidens välfärd och civilsamhällets roll
Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merVuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912
Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merREGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET
021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger
Läs merFolkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda.
Folkbildningsrådet Ideell förening med tre medlemmar: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Folkbildningsförbundet. Myndighetsuppdrag givna av riksdagen
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merStrategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden
Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Förord... 1 2. Vision... 1 3. Verksamhetens art... 1 3. Verksamhetsmål... 2 4. Skolans särart och målgrupp... 2 5. Huvudman... 2 6. Riktlinjer och värdegrund.... 2 6.1 Människosyn...
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merJämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10
Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika
Läs merKommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88
Kommittédirektiv Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet Dir. 2018:88 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merBiblioteksverksamhet
Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merAvsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län
MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska idéer och ambitioner Inledning Det här pedagogiska ramprogrammet beskriver Folkuniversitetets syn på lärande. Ramprogrammet riktar
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merBidragsregler för studieförbund
Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merKommunikationsplattform
Kommunikationsplattform 2013 2014 Plattformen ska vara en inspiration och stöd i kommunikationen av folkbildning. Syftet är att stärka studieförbundens ställning i samhället och synliggöra folkbildningens
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merRiktlinjer för landstingets bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län
Dnr KU2013-0036 Fastställda av kulturnämnden 2013-04-17 Riktlinjer för landstingets bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län Landstingets policy för bidrag till folkbildningen Landstinget
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merFolkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-02-21 17-1839/13 Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering. Betänkande av Folkbildningsutredningen SOU 2012:72 Ungdomsstyrelsens
Läs merHur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merFolkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.
Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet
Läs mer2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merDistanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merDet goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merKommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018
Kommittédirektiv Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning Dir. 2018:19 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar
Läs merIOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET
IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs mer