Medborgarbildning i lokalsamhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medborgarbildning i lokalsamhället"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna

2 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Medborgarbildning i lokalsamhället 1

3 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Laila Niklasson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Studien är genomförd vid Mälardalens högskola Grafisk form: Thomas Östlund Produktion ab Omslag: Gunnar Falk Foto: Kenneth Stenberg Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, augusti 2002 isbn: Medborgarbildning i lokalsamhället

4 Laila Niklasson Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna F O L K B I L D N I N G S R Å D E T M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Medborgarbildning i lokalsamhället 3

5 Innehåll Förord 1. Folkbildning Folkbildning och det svenska samhällets utveckling Folkbildningens uppdrag Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Kritisk granskning av projekten Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Tankemodell Tidigare studier Folkbildning Tolkning av begreppet medborgarbildning Den moderna demokratin Demokratins ansikte Den politiska kartan förändras Begreppen frihet och jämlikhet Medborgarens roll i demokratin Makt och inflytande Tolkning av begreppet demokrati Medborgare Medborgare i nationen, medlem i kommunen Medborgarskap istället för klass Utvecklingen av ett nationellt medborgarskap och lokalt medlemskap 43 4 Medborgarbildning i lokalsamhället

6 3.4 Förväntan på medborgaren Icke-medborgare Medborgarskapet inför 2000-talet Universella rättigheter Tolkning av begreppet medborgare Offentlighet Allmänhet och offentliga diskussioner om politik Det moderna projektet Den borgerliga offentlighetens utveckling och förfall Kommunikativa handlingar Demokrati och förnuftet Kritisk diskussion av Habermas teori Samhällets sfärer Tolkning av begreppen offentlig, offentlighet Medborgaren i offentligheten Offentlig folkbildning skapar mötesplatser Fältarbete Att växla mellan teori och empiri Fältarbete och etnografi Dokument Informanter Intervjupersoner Observationer Etiska frågor Strategi för kvalitativ analys/tolkning Sanning eller social konstruktion Arbetsgång Kritisk reflektion kring metod Teori Intervjuer Observationer Analys Att säga adjö Eskilstuna Region och stadsbygdsområde Det offentliga rummet Fysiska rum Virtuella rum Befolkning Det subjektiva medborgarbegreppet tillhörigheternas mångfald 113 Medborgarbildning i lokalsamhället 5

7 7.1 Presentation av intervjupersonerna Att tala om sig själv utifrån en tillhörighet Geografisk och administrativ gräns Olika tillhörigheter i olika livsfaser Medlem i förening eller kulturell gemenskap Mer än medlem Förändrad tillhörighet Tillhörigheter en sammanfattning Att söka sig till det offentliga och till offentligheter Offentligheter mötesplatser Olika former av inflytande Makt och vanmakt Att vara eller bli medborgare Från vara till göra Att göra det goda Bilden av medborgaren Folkhögskola Att finna folkhögskolor Eskilstuna folkhögskola Organisation Observationer vid estetiska linjen Mötesplats Lokal och tillgänglighet Måleri Veckans samråd Konst och samhälle Grafik Analys Att utgöra offentlighet och skapa mötesplatser Att träna för offentlighet Livsvärld och system Tillgänglighet Ut i offentlighet opinionsbildning Observation vid allmänna kursen Faktoriholmarna Lokal och tillgänglighet Att träna för offentlighet Allmän samling Elevråd Allmän kurs svenska språket Träning av begrepp som återger sinnesintryck Allmän kurs tankemodeller Medborgarbildning i lokalsamhället

8 Att sortera Att planera Att gestalta teaterns språk Världsbilder förr och nu Observation vid allmänna kursen Allaktivitetshuset Knuten Lokalen Identitet och roll Dygnets olika timmar fritidsaktiviteter Observation vid allmänna kursen Balsta Musikhus Lokalen Fiktion och autenticitet Att använda en penna Referat Pennkrig och solglitter Analys Att utgöra en offentlighet Att träna för offentlighet Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt kollektivt intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentligheten opinionsbildning Studieförbund Att finna studieförbund Studieförbundens organisation Studiecirkelns form Kunskapslyftet Deltagare och verksamhet Studiecirkelns innehåll Studiecirkelavgift Redovisning, statistik Kommunalt stöd Lokaler Observation 1: Privat person blir brukare Observation 2: Privat person blir politisk Observation 3: Privat person förblir privat Föräldracirkel 1 Dialog Föräldracirkel 2 Växa tillsammans 231 Medborgarbildning i lokalsamhället 7

9 9.6 Analys Att utgöra en offentlighet Träning för offentlighet eller praktik Livsvärld system Tidsperspektiv Individuellt och kollektiv intresse Rörelse i rummet Tillgänglighet Styrning rytm Ut i offentlighet opinionsbildning Sammanfattande analys och diskussion Modern demokrati och folkbildning Samhällsförändring under 100 år Demokrati som process Teori om demokrati och folkbildning Tillgänglighet Sociala rörelser folkrörelser folkbildning Frihet och jämlikhet Bilden av medborgare medborgarbildning Allmän opinionsbildning Relation mellan den moderna demokratin och folkbildningen Utmaningar för folkhögskola och studieförbund 264 Litteratur 266 Bilaga Utvärderingar från Folkbildningsrådet Medborgarbildning i lokalsamhället

10 Medborgarbildning i lokalsamhället 9

11 10 Medborgarbildning i lokalsamhället

12 Förord Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället (Mil-projektet) tillkom på initiativ av Gunnar Sundgren som också varit vetenskaplig ledare. Forskningsfrågorna har delvis arbetats fram i samarbete med Folkbildningsrådet som också finansierat projektet. Forskarna i projektet har samverkat med Folkbildningsrådet dels inom ramen för rådets nationella program Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna, dels genom att rådet haft representanter i en särskild referensgrupp. I den har också andra företrädare för folkbildningsforskningen och för de lokala verksamheterna haft säte. Initialt har Milprojektet utgått ifrån den projektplan som Sundgren författade (se bilaga 1). En utförligare bild av den idémässiga bakgrunden finns i essäsamlingen Demokrati och bildning (Sundgren 2000). Från det att fältstudien startade har projektet genomförts av Laila Niklasson som också gett det sin egen prägel. Syftet, att belysa förhållandet mellan folkbildning och demokrati i ett lokalt sammanhang, är detsamma men forskningsfrågorna har utvecklas och förändrats under arbetets gång. Såväl demokratibegrepp, medborgarbegrepp som lokalsamhälle visar sig vara mångfacetterade fenomen som både har flerfaldiga uttryck och åtskilliga tolkningsnivåer. Studien har kommit till i samverkan med en rad människor och pågått under flera år. Studien har genomförts vid Mälardalens högskola med stationering i Eskilstuna. Många samtal, många kommentarer både positiva och negativa, en hel del litteratur, en hel del funderingar ligger till grund för resultatet av studien. Vissa resultat och delar av texten har presenterats för personer som arbetat inom folkhögskolor, studieförbund eller på annat sätt varit Medborgarbildning i lokalsamhället 11

13 knutna till folkbildning under de år studien genomförts. Studien har också haft en referensgrupp med representanter från olika universitet runt om i Sverige, Eskilstuna folkhögskola och från de studieförbund som finns representerade i Eskilstuna. Ett tack till alla er som bidragit med kommentarer. Ett tack också till de kommunmedlemmar som har svarat på frågor och till personer vid Eskilstuna folkhögskola och studieförbund med verksamhet i Eskilstuna som har gett möjlighet att observera och också svarat på frågor om verksamheten. Även tack till andra personer som bidragit med faktauppgifter och kommentarer. En liten kommentar innan läsningen. Studien kan ses som uppbyggd av tre delar. Först kommer en del där begrepp som demokrati, offentlighet och medborgare diskuteras. Här diskuteras också folkbildning och medborgarbildning och en presentation görs av bakgrunden till studien och av forskning om folkbildning. I den andra delen av studien berättas om den fältstudie som genomförts. Här beskrivs metoden, vi får en presentation av ett lokalsamhälle och resultatet från intervjuer med invånare. Här får vi veta vilka offentliga rum invånarna använder sig av och hur de använder det offentliga rummet för inflytande, samtal och kunskapsinhämtande. I denna del beskrivs också en folkhögskola och ett antal studieförbund och den verksamhet som bedrivs. Folkhögskolan och studieförbunden beskrivs och diskuteras utifrån en tolkning av offentlighetsbegreppet, att de kan ses som en offentlighet en mötesplats, vara en möjlighet för träning inför offentligheten och själva som institutioner träda ut i offentligheten. I den tredje, och sista delen, diskuteras relationen mellan demokrati och folkbildning, både vilken den skulle kunna vara och som den framstår empiriskt i den här studien. Augusti 2002 Laila Niklasson Gunnar Sundgren 12 Medborgarbildning i lokalsamhället

14 1. Folkbildning 1.1 Folkbildning och det svenska samhällets utveckling I Sverige har folkbildningen utgjort en av de institutioner, eller grupp av aktiviteter, som gjort det möjligt att organisera verksamhet för att utveckla kunskap och skapa mötesplatser för att medborgaren ska kunna agera i en demokrati. Ett sätt att tolka begreppet folkbildning är att utgå från verksamhet inom föreläsningsföreningar, radio, museer, bibliotek, folkhögskolor, studieförbund samt kulturarrangemang. De första offentliga samlingarna, museerna, etablerades i slutet på talet både nationellt och regionalt, samtidigt som nationalismen växte sig stark (Arcadius, 1997). Det första offentliga lånebiblioteket etablerades i mitten av 1700-talet och parallellt med privatbibliotek utvecklades under 1900-talet kommunala bibliotek, föreningsbibliotek och studiecirkelbibliotek. Ur 1800-talets föreläsningsföreningar och litteraturcirklar växte studieförbund fram under det tidiga 1900-talet (Arvidson, 1996). Under 1900-talet fick föreläsningsföreningarna konkurrens då radion startade sina sändningar (Nordberg, 1998). Folkhögskolor etablerades från slutet av 1800-talet ur ett behov från landsbygdens befolkning att få ökad kunskap om lokal förvaltning och nya tekniker inom jordbruket. År 1868 etablerades de tre första folkhögskolorna, Hvilan och Önnestad i Skåne samt Herrestad, som numera heter Lunnevad, i Östergötland (Tapper, 2001). Medborgarbildning i lokalsamhället 13

15 Verksamheterna inom folkbildningen har också en nära relation till de olika sociala rörelser som växte fram under 1800-talet såsom nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Olsson menar att dessa associationer, som han benämner associationsväsende, kom att fylla ett tomrum som bildats av att exempelvis kungamakt och kyrka inte längre hade samma auktoritet (Olsson, 1994). Det fanns möjlighet, och behov, av en ny sammanhållande kraft när dessutom det sena 1800-talets industrialisering medförde att alltfler invånare flyttade från landsbygden till tätorter. Associationerna lade grunden till det föreningsliv som utvecklades i Sverige under början av 1900-talet. Från att associationerna betraktats med tvekan av statsmakterna sågs de senare som möjligheter för att lösa problem. En begynnande, farlig opposition kunde samlas i föreningar i kontrollerade former och därmed dämpa oron. Även folkbildningen kunde ha denna dubbla uppgift, att lösa sociala problem och också indirekt förebygga oro (sid 94, a.a.). Sammanfattningsvis har utvecklingen under 1900-talet inneburit en kraftig omorganisering inom flera parallella områden. Från att fortfarande ha varit ett agrart samhälle i mitten av 1800-talet industrialiserades Sverige i slutet av seklet. Parallellt med omflyttningar av befolkningen, uppbyggnad av infrastruktur i form av el, tele, post, väg, järnväg och senare internet har också lärandemiljöerna förändrats. I slutet av 1800-talet fanns ett formellt utbildningsväsende med två parallella studievägar. En utbildningsväg för dem som skulle ha en kortare utbildning och en för dem som skulle ha en längre utbildning. Samtidigt utvecklades den icke-formella utbildningen genom etablering av folkhögskolor. Vid sekelskiftet och senare under 1900-talet etablerades studieförbund. Under 1900-talet infördes successivt en gemensam enhetsskola (1950-talet) och därefter en 9-årig obligatorisk grundskola för barn mellan 9 och 16 år (1960-talet). I anslutning till det organiserades gymnasieutbildning för ungdomar upp till 18 år. För vuxna som av något skäl inte slutfört grundskola och gymnasium organiserades grundvux, komvux samt folkhögskola. I slutet av 1900-talet har gymnasieskolan byggts ut för att kunna erbjuda utbildning åt alla ungdomar i den aktuella åldersgruppen. I den senaste propositionen om högskolan anges att den ska främja en breddad rekrytering (prop 2001/02:15, sid 1) vilket innebär att alltfler personer ska erbjudas utbildningsplats vid högskolan. Parallellt med uppbyggnaden av det formella utbildningssystemet har den icke-formella bildningen fortsatt och folkhögskolor och studieförbund har ökat i antal under 1900-talet. Inom folkhögskola och studieförbund genomförs en verksamhet som kan betraktas på olika sätt. Verksamheten kan ses som självbildning, personlighetsutveckling, medborgarbildning eller yrkesutbildning, alternativt förbereda för ansökan till yrkesutbildning (eller ha drag 14 Medborgarbildning i lokalsamhället

16 av samtliga). Människor kan dessutom ägna sig åt verksamhet inom folkhögskola och studieförbund på heltid under längre tid eller på fritiden under mer begränsad tid. 1.2 Folkbildningens uppdrag De 147 folkhögskolor som finns i Sverige kan delas in i två grupper. Den ena gruppen består av de folkhögskolor som har landstinget som huvudman, den andra av de skolor som har en eller flera folkrörelser, organisationer eller föreningar som huvudman, alternativt ägs av en stiftelse. De elva studieförbunden ägs av sina medlemsorganisationer och dessa organisationer kan på samma sätt som för folkhögskolorna utgöras av organisationer såsom folkrörelser, trossamfund eller politiska partier, alternativt ägas av en stiftelse. Verksamhetens finansiering sker genom statliga medel, landstings- eller kommunala medel samt deltagaravgifter. Den största delen av finansieringen utgörs av statliga medel och för att folkhögskolor och studieförbund ska bli tilldelade medel har staten angett vissa mål för verksamheten: Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. (sfs 1998:973, sid 1) Direktiven fortsätter också med att ange ytterligare syften: Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras liksom verksamheter som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. (sfs 1998:973, sid 1) Vi ser därmed att uppdraget har en ideologisk ansats (demokrati), angivna områden för verksamhet (utbildning, bildning och kultur) och prioriterade målgrupper (personer med utländsk bakgrund, funktionshinder eller arbetslösa). Medborgarbildning i lokalsamhället 15

17 Via Folkbildningsrådet fördelas betydande finansiellt stöd till folkhögskolor och studieförbund. Till de folkbildande verksamheterna hör också folkbiblioteken, museiverksamheten och delar av Sveriges Radios programverksamhet. Folkbibliotek, museer och Sveriges Radio styrs av annan lagstiftning och har andra finansieringsgrunder än folkhögskolor och studieförbund. Två av demokratins grundläggande begrepp är frihet och jämlikhet. Inom det demokratiska styrelseskicket har staten till uppgift att garantera friheten och jämlikheten för varje individ. Samtidigt förutsätts att individen genom att visa hänsyn till andra och ta ansvar för det gemensamma blir till en medborgare i en fungerande demokrati. Folkbildningen har legalitet, men också en legitimitet, genom att verksamheten betraktas som väsentlig för att ett demokratiskt styrelseskick ska kunna upprätthållas. Men frågan är hur folkhögskolor och studieförbund genomför sitt uppdrag. Hur gestaltar sig relationen mellan de folkbildande verksamheterna, i detta fall folkhögskolor och studieförbund, och den moderna demokratin? Om nu den moderna demokratin ställs inför utmaningar, då borde rimligtvis också folkhögskolor och studieförbund ställas inför utmaningar? 1.3 Studiens bakgrund och syfte Nationellt paraplyprojekt Under år 1998 etablerades en arbetsgrupp inom Folkbildningsrådet för att planera ett projekt som skulle arbeta med frågan om relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin. Under år 1999 presenterades ett förslag till ett paraplyprojekt med namnet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna för styrelsen för Folkbildningsrådet. Från arbetsgruppen föreslogs att projektet skulle bestå av fyra delar. Den första delen var en inventering av forskning som genomförts med tema demokrati, den andra delen skulle bestå av att inbjuda olika projekt runt om i landet till gemensamma möten och den tredje delen var att skapa en diskussion med tema demokrati på Folkbildningsrådets digitala kommunikationsnät, Folkbildningsnätet. Den fjärde delen var ett projekt vars syfte var att studera hur medborgarbildningen gestaltar sig inom ett lokalsamhälle. Projektet fick namnet Medborgarbildning i lokalsamhället. Därmed kan vi säga att den nationella tankeram som utvecklades fick följande utseende: 16 Medborgarbildning i lokalsamhället

18 Figur 1: Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Kunskapsöversikt Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Diskussion på Folkbildningsnätet Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället Relationen mellan folkbildningen och den moderna demokratin Till både paraplyprojektet och det lokala projektet skulle var sin referensgrupp knytas. Paraplyprojektets utformning godkändes av Folkbildningsrådets styrelse och planeringen startade hösten 1999 för att verksamheterna skulle kunna starta officiellt 1 januari Kritisk granskning av projekten Till paraplyprojektet knöts en referensgrupp med representanter från folkbildning samt forskare. Forskare från paraplyprojektets referensgrupp har också deltagit i referensgruppen för projektet Medborgarbildning i lokalsamhället tillsammans med representanter från den lokala folkbildningen. Denna grupp har träffats kontinuerligt åren 2000 och Istället för att diskutera projekt runt om i Sverige har diskussionerna i gruppen rört de lokala förhållanden som rådet på den ort där studien genomförs, Eskilstuna. Dessutom har texter med preliminära resultat diskuterats. Förutom den kritiska granskning som skett i referensgrupperna har också projektet och delresultat presenterats i andra sammanhang. Projektet presenterades vid Länsbildningsförbundet i Sörmlands årsmöte våren 2000 samt vid Länsbildningsförbundets planeringsdagar senhösten Under hösten 2000 presenterades projektet vid tre olika regionala folkhögskolekonferenser. Dessutom är texter diskuterade inom Network for Popular Education våren 2000, forskarkonferens inom Nordens folkliga akademi sommaren 2000, vid Mimers (nationellt program för folkbildningsforskning) årliga forskarkonferens hösten 2000 och vid kongress inom Föreningen för nordisk pedagogik våren Eftersom projektledaren är doktorand vid Lärarhögskolan i Stockholm har också projektet varit grund för olika delresultat som presenterats vid Roskilde universitet, Örebro universitet och Lärarhögskolan i Stockholm åren 2000 och Medborgarbildning i lokalsamhället 17

19 1.3.3 Kunskapsöversikt För att få en översikt över hur ämnet folkbildning och demokrati behandlats inom forskningen sammanställde Gunnar Sundgren en kunskapsöversikt i två delar, Folkbildningsforskning, en kunskapsöversikt, del 1 respektive del 2 (1998a, 1998b). Översikten behandlar folkbildningsforskning från 1980 och framåt. Sundgren har utkristalliserat vissa områden för forskning kring folkbildning och fann områden som var mindre belysta, varav ett var demokrati (1998a, sid 37 f.). Visserligen fanns demokrati med som tema inom forskningen, men Sundgren menar att det var få rapporter som hade demokrati och folkbildning som huvudfokus. Däremot innefattar de flesta rapporter som behandlar folkbildning det som Sundgren kallar demokratiaspekter (sid 39, a.a.). Dessa två översikter sammanställdes innan paraplyprojektet startade, men tankarna om folkbildning och demokrati utvecklades vidare av Sundgren i skriften Demokrati och bildning. Essäer om svensk folkbildnings innebörder och särart (2000) där centrala begrepp, perspektiv blir belysta och en problematisering görs om folkbildningens innebörder och särart Erfarenheter från projekt runt om i Sverige Via Folkbildningsrådets centrala medel och via folkhögskolors och studieförbunds interna medel finansieras en rad utvecklings- och forskningsprojekt. Några av dessa projekt har en inriktning mot demokrati. För att kunna spåra projekt runt om i landet som pågick gjordes dels en skriftlig förfrågan till de elva studieförbunden, dels en genomgång av projekt som fått anslag från Folkbildningsrådets medel för forskning och utveckling under 1998/1999. Med hjälp av kodord som demokrati, medborgare, mötesplats och medborgare, utkristalliserades ett knappt trettiotal projekt runt om i Sverige. I februari 2000 inbjöds projektledarna till ett seminarium på Viskadalens folkhögskola, dessutom inbjöds paraplyprojektets referensgrupp. Under seminariet presenterade projektledarna sin verksamhet och även Mil-projektet introducerades. Erfarenheterna från projekten runt om i Sverige blev senare det främsta underlaget när Folkbildningsrådet skulle avge ett remissvar till Demokratiutredningens slutbetänkande vintern Genom besök hos projekten och intervjuer med projektledarna kunde projektens erfarenheter sammanställas under fyra rubriker: Om medborgarskapet och medborgarbildningen Om mötesplatser och arenor 18 Medborgarbildning i lokalsamhället

20 Om den inre demokratin Om folkbildningen, framtiden och de demokratiska utmaningarna Remissvaret omarbetades under våren 2001 till skriften Röster om folkbildning och demokrati och gavs ut 2002 (Folkbildningsrådet, 2002). Sommaren 2001 genomfördes återigen en kartläggning av projekt runt om i Sverige som hade tema demokrati. I september inbjöds projektledare till ett seminarium på Runö folkhögskola, dessutom inbjöds båda referensgrupperna. Som tidigare presenterade projektledarna sina verksamheter. Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället presenterades bland annat genom att den tankemodell som växt fram under studiens gång var utgångspunkt för en diskussion Demokratidiskussion på Folkbildningsnätet De projektledare och den referensgrupp som deltog vid mötet på Viskadalens folkhögskola blev grund för det nätverk som etablerades som en demokratidiskussion på Folkbildningsnätet. Under projekttidens gång har andra intresserade deltagare anslutit sig såsom exempelvis deltagare från seminariet på Runö folkhögskola. Demokratidiskussionen har använts dels för att ta upp frågor, dels för att informera om kommande aktiviteter Projektet Medborgarbildning i lokalsamhället syfte och frågeområden Studien Medborgarbildning i lokalsamhället har, precis som paraplyprojektet, som syfte att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. I studien fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras. I projektplanen anges att: Syftet för fallstudien är att undersöka de folkbildande verksamheternas relation till den moderna demokratin. Särskilt fokuseras medborgarbegreppet som ett uttryck för hur förhållandet mellan individ och stat regleras med hänsyn tagen till frihetsvärdets och jämlikhetsvärdets förverkligande. (Bilaga 1) För att belysa relationen mellan folkbildning och den moderna demokratin ringades under planeringen olika delområden in som skulle kunna studeras. Medborgarbildning i lokalsamhället 19

21 Inom dessa delområden var det därefter möjligt att ge förslag på frågor som skulle kunna bidra till att kartlägga områdets problematik. Det utkristalliserade sig tre områden som skulle studeras. Ett omfattade lokalsamhällets offentligheter i allmänhet. Ett annat var kommuninvånares relation till folkbildning och demokrati. Ett tredje område var folkbildning som lokal offentlighet. Offentlighet och vad som tilldrar sig inom denna offentlighet, särskilt de arenor som erbjuds vid folkhögskola och inom studieförbund, skulle vara grund för en problematisering av hur deltagarna tillägnar sig grundläggande kompetenser för deltagande i demokratin. De arenor som erbjuds inom folkbildningen skulle beskrivas, liksom hur mötet gestaltar sig mellan deltagarna samt vilken form och innehåll de samtal som förs har Tankemodell Som utgångspunkt för studien utformades en tankemodell som skulle tjäna som utgångspunkt och belysa en tänkbar relation mellan olika begrepp: Figur 2: Begreppslig ram. Den moderna demokratin Stat, landsting, kommun Vara offentlig, utgöra en offentlighet, träna för offentlighet, gå ut i offentlighet Folkbildning: Folkhögskola och studieförbund Medborgare, deltagare Inom tankemodellen anges, som figuren visar, att det skulle kunna finnas relationer mellan olika begrepp, men vi vet inte om de finns och inte heller vad relationenerna består av. Det kan visa sig att begrepp fattas eller att relationer saknas. 20 Medborgarbildning i lokalsamhället

22 1.4 Tidigare studier Relationen mellan folkbildning och demokrati, eller aspekter av demokrati, har problematiserats i studier under senare delen av 1900-talet. Det har dels skett genom enskilda forskares kritiska studier av folkbildning, dels genom statliga utredningar och utvärderingar. I studierna och rapporterna används olika ansatser. En av ansatserna är att forskarna, på en analysnivå, gör en åtskillnad mellan olika bildningsideal. En annan ansats omfattas av de forskare som har en mer integrativ syn på bildningsideal. Distinktionen mellan dessa ansatser blir särskilt tydlig när forskare diskuterar och problematiserar relationen mellan vad som kan benämnas självbildning, medborgarbildning och humanistisk bildning samt i hur forskare behandlar folkbildningens roll. Kan folkbildning förstås som bildande eller som instrumentell, ett medel för att nå något annat? Ska folkbildning vara utvecklande utan ett riktat mål eller ska kunskapen ha ett eget värde? Ska folkbildning vara ett redskap för att ge kunskap åt den nye förtroendevalde, ge kompletterande kompetens för vidare studier eller helt enkelt vara en yrkesutbildning? Om vi börjar med bildningsbegreppet har Gustavsson i avhandlingen Bildningen väg: tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse (1991) diskuterat kring tre bildningsideal som ofta nämns i forskningen kring folkbildning, nämligen medborgarbildningsidealet, självbildningsidealet och det nyhumanistiska personlighetsbildningsidealet. Medborgarbildningsidealet, menar Gustavsson, har sitt ursprung i den franska upplysningen och följer dess inriktning på naturvetenskaplig kunskap och önskan om samhällsförändring. Det kulturarv som finns ska inte självklart förmedlas, snarare granskas. Detta i kontrast till ett nyhumanistiskt personlighetsbildningsideal, vilket har en tydligare inriktning på att förmedla och vidareutveckla en kultur. Självbildningsidealet i sin tur, är betydligt mer inriktat på individens egen aktivitet och kunskapsprocess. Gustavsson menar att dessa tre ideal inte framträder renodlade utan ofta fanns i verksamheterna i olika hög grad under den största delen av tidsperioden inom arbetarrörelsen. Först efter första världskriget ( ) börjar de tre idealen att skiljas åt och skapar dessutom en viss spänning sig emellan (a.a. sid 17-18). Om Gustavsson slutar på 1930-talet kan vi säga att Nordberg tar vid på samma decennium det årtionde som ett nytt medium, radion, introduceras. I avhandlingen Folkhemmets röst, radion som folkbildare (1998), beskriver och analyserar Nordberg hur radion har varit ett medium för folkbildning i form av föreläsningsverksamhet, särskilt inriktade reportage och lyssnarcirklar. Nordberg menar, liksom Gustavsson, att de ursprungliga idealen samverkade fram till första världskriget. Under mellankrigstiden upp- Medborgarbildning i lokalsamhället 21

Medborgarbildning i lokalsamhället

Medborgarbildning i lokalsamhället Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2002 Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Medborgarbildning i lokalsamhället En rapport från projektet

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Strömstad och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-01-13 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014 med idéprogram och kärnvärden 1 Inledning Om detta dokument Strategisk plan är, tillsammans med övriga styrdokument, en gemensam utgångspunkt för verksamhetsplanering

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE 2010 www.fritidsledare.se GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE Styrdokument för lokal utbildningsplanering 2010 Fritidsledarskolorna

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer