Tekniska trumfkort i skogen

Transkript

1 Nr Pris 55 kronor inkl moms Husbygget möjligt med hemsågat virke Tekniska trumfkort i skogen Betala inte skatt i onödan Sommarkorsord med fina priser

2

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 7 september TEMA: Jakt, fiske & fritid ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Lena Persson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se Redigering: Ola Oscarsson ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms SKOGSINSPEKTORENS arbete är sig likt i grunden, men metoderna har ändrats. Här samtalar entreprenör Björn Yngvesson med inspektor Mårten Gustavsson om de tekniska landvinningarna. Sidan 28 5 LEDARE: Släpp fram odlarglädjen. 6 PROFILEN: Naturvårdsverkets generaldirektör ger besked om reservaten. 10 FORSKNING: Tips om lövskog. 12 BYGG & RENOVERA: Eget byggvirke från skogen. Renovera med nygammalt material. Tips om bygge och renovering. 22 FÖRYNGRING: Tips om förädlade plantor. 24 EKONOMI: Betala inte skatt i onödan. 26 KRÖNIKA: Pelle Gemmel föreslår återväxtgaranti. 28 ARBETSTEKNIK: Så arbetar en skogsinspektor. 32 TEKNIK: Besten, eldriven skotare, stråkröjare, stubbrytning, fyrhjuling och ny teknik på Nolia. 46 MARKNAD: Läget för massa- och pappersindustrin, uppåt för sågverken. 48 LANDSBYGDSLIV: Reportage om Helenas sömnad & skogsvård. 50 BIOENERGI: Rekordstort kraftvärmeverk. 54 MAT: Baka barkbröd. 68 KORSORD: Lös korsord och vinn fi na priser. LUSTHUSEN i Gysinge är byggda av återvunna fönster, ett återbruk som blev starten på en växande verksamhet kring byggnadsvård. Sidan 16 REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson, Sven-Erik Petersson och Ola Persson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö FYRHJULINGEN är en praktisk arbetskamrat vid stängselsättning och många andra arbeten på gården. Sidan 40 HÖGTRYCK i sågverken med stigande priser. Sidan 47 TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA HELENA Hassel kombinerar arbetet som skogsentreprenör med en syateljé. Sidan 48 OMSLAG. Håkan och Anders Forsbäck förädlar eget virke med minisågverket. VI SKOGSÄGARE 3/06 3

4

5 Håll passionen vid liv På en resa träffade jag Ove Samuelsson, en engagerad skogsägare långt upp i pensionsåldern. Med entusiasm och inlevelse berättade han om en utställning i Venedig. Där fanns en modell av en träbro som Leonardo da Vinci konstruerat. Den tänkte han bygga på gården hemma i Nykvarn. För några veckor sedan kom ett foto på den färdiga bron, som elegant välver sig över ett litet vattendrag. Av bilden att döma kan man knappast påstå att bygget fyller någon praktisk funktion, mer än att vara vacker. Och det är gott nog! Bron är en fin symbol för att förverkliga visioner. Det där passar bra för träbyggnader, som en hel del i den här tidningen handlar om. Det finns mycket passion i att vårda trähus och ibland gå sina egna vägar, förbi byggnormer och standardtänkande. Att göra saker för att det är roligt. Och egentligen är det samma sak i skogen. LEDARE IBLAND KÄNNS det som om alla förnuftiga råd (som bland annat vi återger i den här tidningen) hotar att lägga sig som en våt filt över den spontana glädjen att vara skogsägare. Tack och lov är det ett släkte som ändå fortsätter att arbeta efter eget huvud! Forskning och råd ger naturligtvis bra vägledning, även om ingen säkert vet hur det blir om 50 eller 100 år då skogen är klar. Men när råden är som sämst blir de väldigt kategoriska och hotar att kväva den där odlarglädjen vi alla har inom oss någonstans. Även om det finns en huvudfåra det kan vara klokt att följa, hindrar det inte egna avstickare. Att testa björk, trots att allt förnuft säger gran. Att göra egna provytor med främmande träslag. Att testa kombinationer och olika skötselsystem om inte annat bara för att det är lärorikt, roligt och intressant! Rådgivningen blir gärna likartad, som om alla skogsägare var stöpta i samma form. Ett par olika undersökningar visar att skogsbruksplanerna skulle fungera bättre om de var mer anpassade efter de olika önskemålen att sköta sin skog. Någon vill maximera avkastningen på relativt kort tid, en annan är mycket långsiktig och en tredje tänker i helt andra banor. KALKYLER inom skogsbruket är en riskfylld vetenskap. Någon procent hit eller dit betyder mycket i ett 100-årigt perspektiv. Likväl ger de vägledning, bara man inte glömmer sunt bondförnuft! Värre är det som inte fångas i kalkylen. Den som bara tittar på siffror har svårt att räkna hem köpet av en terränghjuling, eller annan teknik och utrustning. Vi har mött många förbryllade teknikexperter som ingenting förstått om att det också finns immateriella värden. Att det faktiskt känns både roligt och meningsfullt att arbeta i skogen även om timlönen kanske inte alltid blir så konkurrenskraftig. En annan sida av samma mynt är fastighetsprisernas utveckling som knappast kan förklaras med vad skogen avkastar ekonomiskt. AV DE TÅRAR som fälldes efter orkanen Gudrun förstod en bredare allmänhet att skogen handlar om flera värden än de ekonomiska. Det är en styrka, hand i hand med mångfalden av idéer och visioner. Och där det fälls tårar ryms också glädjen. Med detta vill vi tillönska en passionerad sommar. Kanske ger den utrymme för att bygga en bro eller anlägga ett eget arboretum fullt av odlarglädje och en blomstrande mångfald av idéer. VI SKOGSÄGARE 3/06 Pär Fornling, Chefredaktör

6 Här är det naturvård på gång! Lars-Erik Lilljelund generaldirektör för Naturvårdsverket, som hanterar de rekordstora anslagen till reservat inom miljömålet Levande skogar. 6 VI SKOGSÄGARE 3/06

7 Heltokig reavinstskatt för marken till reservat PROFILEN Måste de som anlägger reservat smyga i buskarna varför alla dessa vargar och gör inte skogen bäst miljönytta om den brukas? Det finns mycket att fråga Lars-Erik Liljelund om. Av Pär Fornling På tågresan till naturvårdsverkets generaldirektör läser jag Västerbottens Folkblad med rubriken Uppror mot reservat. Det handlar om Lidberget i Agnäs, men skulle lika gärna kunnat vara någonstans i Småland, eller var som helst i landet. Måste det vara så här? Med tanke på omfattningen i processen fungerar det ändå rätt bra. Procentuellt är det mindre problem nu än när anslagen till reservat var betydligt mindre. Är ni i konflikt med skogsnäringen? Det tycker jag inte. Åtminstone på central nivå finns en bra samsyn med både familjeskogsbruket och bolagsskogsbruket. Det hindrar inte att enskilda individer kan komma i kläm, det vore nästan konstigt om så inte var fallet. Jämfört med 1999 har riksdagen beslutat att ytterligare hektar skog ska skyddas på olika sätt. När nås målet? Då det gäller skogsägarnas frivilliga avsättningar är vi redan där. För reservaten når vi inte fram år 2010, som det var tänkt. Kanske dröjer det mot 2020, men det är inget stort problem. De årliga anslagen till reservat är ungefär så stora som Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas organisation klarar av att hantera. Vad händer sedan? Kommer det krav på ännu mer reservat för miljö, rekreation och hälsa? Om man tar miljöhänsyn och sköter sitt normala skogsbruk väl ser jag inget behov av att öka arealen ytterligare. Då det gäller rekreation och hälsa går det ofta att kombinera med vanligt hänsynstagande skogsbruk, ungefär som Sveaskogs ekoparker. Jag tycker inte det vore meningsfullt att köpa in stora reservat för friluftsliv. Många markägare känner sig kränkta över att handläggare smyger runt i deras skog och planerar i hemlighet Så ska det inte vara. Det är inte vi, utan länsstyrelserna som sköter det praktiska arbetet. Vi säger till dem att det måste råda full öppenhet. Det här är ingen verksamhet som ska bedrivas i smyg mot den som äger marken. Det enda man kan vara säker på då är att det skapar problem i framtiden. Får markägaren rimlig ersättning? Nja, vi tycker det är helt vansinnigt att betala reavinstskatt på ersättningen som skogsägaren får för marken, precis som när man säljer till vilken kommersiell köpare som helst. Det har vi påtalat i fyra skrivelser till regeringen, utan att det blivit någon förändring. Det är heltokigt. En annan variant är att erbjuda ersättningsmark, då uppstår inte det problemet. Där tycks vi äntligen ha fått en fungerande överenskommelse med Sveaskog. Vad är motivet för reservat? Sverige har beslutat att bevara den biologiska mångfalden av flera skäl. Arterna har en funktion i ekosystemet. Det är allt från att motverka parasiter till fauna- och grundvattenbildning. Det kan också finnas geninslag som kan komma till nytta för människan. Dessa är de rationella argumenten, dessutom har människan ett ansvar att umgås tillsammans med andra arter på jorden utan att eliminera dem genom vårt sätt att nyttja naturresurserna. Men miljön som helhet kanske gynnas mer av att skogen brukas och ersätter olja eller andra skadliga material? I norra Sverige kan det vara problematiskt, där kämpar naturvården och skogsbruket om samma objekt. När 50-talets planteringar faller ut kan det förändras, men det dröjer några årtionden. Likväl måste vi se på proportionerna. Då målet nåtts kommer 7 procent av skogsmarken att skyddas och 93 procent att brukas. Om vi antar att det skulle vara 95 procent i stället så tror jag inte Sveriges oljeberoende står och faller med de två procenten. Låt oss tala om lite större djur än skalbaggar, hur har ni det med vargarna? Det finns ett riksdagsbeslut att vargstammen ska öka och expandera. Vår uppgift som myndighet är att se till så politiken genomförs. Förstår du folks oro? Forskaren som blev generaldirektör En gång i tiden våndades Lars-Erik Liljelund över valet att gå en grön utbildning, eller studera till ingenjör. Naturintresset avgjorde. Han doktorerade i växtekologi och kom som forskare till Naturvårdsverket. Naturskyddsföreningen lockade över honom som naturvårdschef och därefter väntade Miljödepartementet, innan han återvände till verket som direktör för naturresursavdelningen, och sedan november 1999 är Lars-Erik Liljelund, 59 år, generaldirektör. Ja, det finns också mycket symbolik och tradition i frågan. Vargen har stått för det onda och det lever vidare. För två år sedan gjorde vi en hemställan om att man skulle få försvara sin egendom, inklusive jakthundar, mot angrepp från rovdjur. Från regeringens sida gick man bara ett halvt steg och tillåter att skjuta vargen om den kommer innanför ett stängslat område med tamdjur. Jag tror inte vårt förslag skulle förorsakat så mycket skjutande på varg och det hade nog minskat den illegala jakten. Hur är det med de andra rovdjuren? Det är extremt viktigt att klara järven, där har vi ett särskilt ansvar eftersom den är sällsynt på andra håll i världen. Björnen, som är det farligaste rovdjuret, ökar i antal. Vi tillät en större avskjutningen förra jaktsäsongen och gör det nog i år också. För lodjur tillåter vi viss jakt eftersom forskarna säger att födotillgången sviktar lokalt. Vargen måste upp i större populationer innan den kan förvaltas med jakt. Jagar du själv? Nej, jag fiskar och tittar på fåglar. Är du skogsägare? Nej. Jag uppvuxen i Stockholms innerstad, precis som tre generationer bakom mig. Ibland har man sagt att den urbana generationen inte skulle få något naturintresse, det stämmer i varje fall inte på mig! Berätta om en fin naturupplevelse. När jag var 12 år började jag med fågelskådning och intresset har hållit i sig. I helgen var jag och hustrun ute hela lördagen och vid Sorunda kyrka såg vi fyra fjällvråkar, en flock snösparvar och två sädesärlor i samma kikarbild. Det var fint. Men numera har jag oftast de trevligaste naturupplevelserna tillsammans med barnbarnen. VI SKOGSÄGARE 3/06 7

8 Nya vindar över rådgivningen NYHETER I framtiden kommer Skogsstyrelsen att lyfta fram stormrisken i sin rådgivning, men i stort klarade både skogsbruksmetoder och krisberedskap orkanvindarna. I projektet stormanalys har Skogsstyrelsen tillsammans med lantbruksuniversitetet och andra myndigheter funderat över slutsatser inför framtiden efter orkanen Gudrun. Vi har inte funnit några skäl att utifrån konsekvenserna av stormen rekommendera en omläggning av dagens skogs politik. Analysen visar på vikten av att tillämpa den kunskap som redan finns kring risker för stormskador, säger general direktör Göran Enander. Röjning och tidig gallring är fortfarande de viktigaste åtgärderna för att skapa stormfasta skogar, därför kommer vi att öka rådgivningen till skogsägarna. Alla inblandade parter på den skogliga sidan får ett gott betyg. I rapporten konstateras att arbetet gick bra, till och med bättre än förväntat. Men en del förändringar leder det ändå till. I sin rådgivning ska Skogsstyrelsen informera mer om riskerna för stormfällning och vara mer lyhörd inför olika skötselalternativ. Man måste vara ödmjuk, säger Göran Enander. Följden blir ett mer varierat landskap, bland annat med större motståndskraft mot storm och klimatförändringar, Lantbruksuniversitetet vill kunna frigöra resurser när något händer, nu är mycket bundet i långsiktiga forskningsprojekt. Dessutom handlar det om att ha olika beredskapsplaner inför nästa naturkatastrof. För att minska risken för stormskador ger Skogsstyrelsen följande råd: Röj granungskogen vid 2 4 meters höjd. Gallra skogen tidigt. Undvik, eller gallra svagt, i granskog högre än 20 meter. Minska successivt åldern vid föryngringsavverkning i granskog på god mark. Behandla mot rotröta efter gallring. Se upp med hyggeskanter exponerade för vind. Förbered en fröträdsställning med en gallring 5 10 år före föryngringsavverkningen. Dikesrensa där det behövs. Gödsla inte direkt efter gallring. Vänta omkring 5 år. I andra vågskålen finns att avverkningsvolymerna sjunker på sikt, inte minst genom tidigare slutavverkningsålder. En konsekvent anpassning till stormrisken (tidiga hårda gallringar, färre sena gallringar och tidigare slutavverkningar) skulle, enligt Skogsstyrelsen, medföra att den möjliga avverkningsnivån sjunker med kubikmeter per år under perioden Under andra halvan av 2000-talet blir minskningen ännu större, kubikmeter per år. Men ännu är inte arbetet efter Gudrun i hamn. Närmast handlar det om föryngring och insektsfaror. Om granbarkborrarna inte har tillräckligt med döda och döende granar kan insekterna angripa friska träd att lägga sina ägg i. Är granbarkborrarna tillräckligt många så räcker trädets naturliga försvar (att dränka angriparna i kåda) inte till, och trädet dör. Vid massangrepp kan hela skogar slås ut. Därför är det viktigt att få bort virket. Också hoten från snytbaggen ökar när så mycket träd avverkas. Därför planerar Skogsstyrelsen för en särskild övervakning så man kan sätta in motåtgärder om insektstrycket blir för stort. Goda råd är inte dyra! SKOGENS KULTURARV bok och film RÖJNING bok och film Paketerbjudande! Skogens kul tur arv 299:- 299:- Paketerbjudande! Röjning Beställ nu på ! 30! Uppsala Science Park UPPSALA Tel: Fax: skogforsk@skogforsk.se 8 VI SKOGSÄGARE 3/06

9 Rädda skogen! Jag förlorade kr/ha för att jag inte behandlade i tid. Rotröta ger skador för miljardbelopp varje år. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen. Risken att drabbas av rotröta har ökat markant. När kylan avtar och temperaturen överstiger +5 C är det därför viktigt att behandla med Rotstop. Nya undersökningar antyder dessutom att spridningsförloppet går betydligt snabbare än vad vi tidigare trott. Det är därför viktigare än någonsin att behandla mot rotröta, både vid gallring och slutavverkning. Rotstop! S T O P P A S P R I D N I N G E N A V R O T R Ö T A Rotröta Rottickan sprider sig fortare än vi tidigare trott. Du kan förlora kr i försämrat virkesvärde på 1 ha. Rotröta förorsakar skador för miljardbelopp varje år. Rotstops förmåga att förhindra rotrötans spridning är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Korrekt utförd behandling ger samma skyddseffekt som vid vinteravverkning. Rotrötan gör mest skada på gran, men även på tall och lärk. En rötskadad gran duger varken till sågvirke eller granmassaved. Ställ därför krav på de som gallrar och slutavverkar din skog. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen mot rotröta. Ta del av fakta kring produkten på Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat. Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax walde@interagroskog.se

10 FORSKNING Grova dimensioner ger lönsam lövskog De vanliga svenska lövträden skulle kunna nyttjas mycket bättre. Det menar Martin Werner och Lars Rytter på Skogforsk. De har just lanserat ett nytt hjälpmedel på webben för skötsel av björk, asp, hybridasp och al. Systemet är en del av skogsskötselportalen Kunskap Direkt och vänder sig till skogsägare och rådgivare. Forskarnas råd är att satsa på grova dimensioner och hög kvalitet genom att röja och Hybridaspen, liksom andra lövträd, mår bra av utrymme för att växa sig grov. En av de nya sidorna som ger råd om lövskogsskötsel. gallra. Då får man lönsamhet och naturvård på köpet! Hemligheten är att röja tidigt och hårt så att lövträden hela tiden har tillräckligt mycket grönkrona. Då växer de också bra. I Kunskap Direkt finns nya verktyg som visar när och hur hårt träden behöver röjas och gallras. Vi har byggt vidare på den lövsajt vi skapade 1999, säger Martin Werner. Men vi har gjort om en hel del. Innehållet är moderniserat med de senaste forskningsresultaten, och vi har lagt till nya avsnitt om föryngring och virkesutnyttjande. Omvärlden blir allt mer mottaglig för rådgivning via webben. Och efter stormen Gudrun funderar många skogsägare på alternativ till granen. Förhoppningsvis blir råden om lövskogsskötsel till nytta för många, säger Martin Werner. Besökarna till Kunskap Direkt ökar och är i dag kring per år. Webbplatsen utvecklas av Skogforsk i samarbete med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Webbadressen är: Kontakt: Martin Werner, Skogforsk, tel: , , martin.werner@skogforsk.se. Mats Hannerz, tel: , , mats.hannerz@skogforsk.se Ekorrar skvallrar om ett rikt kottår Energirik forskning Energimyndigheten delar ut 5,8 miljoner kronor till tre forskningsprojekt som rör konsekvenserna i skogen av att avverkningsrester tas ut som bränsle, samt återföring av aska. Tre forskningsorganisationer samverkar kring projektet:. SLU, Vindeln, får kronor. Projektledare: Gustaf Egnell, fakulteten för skogsvetenskap, Umeå. Skogforsks årliga kott- och fröprognos visar att det blir ett rikt kottår. Det blir gott om grankottar i år till glädje för skogsbruket, forskarna och fröälskare som ekorre, korsnäbb och hackspett. Det framgår av Skogforsks årliga kott- och fröprognos. Ett annat tydligt tecken på att ett rikt kottår stundar är mattor av nedfallna granskott som bildas när ekorrarna äter sig mätta på de saftiga svällande granblomknopparna. Mängden avgnagda skott tyder på att det finns gott om blomknoppar annars skulle ekorrarna söka annan föda, säger Johan Sonesson. För skogsbruket är detta som ljuv musik. En rik fröskörd skulle ge plantskolorna chansen att fylla på sina frölager efter flera magra kottår. Inte minst stormen Gudrun har bidragit till att granfrö av hög kvalitet blivit en bristvara. Men även forskarna gläds över granens förestående blomning. Den innebär att det svenska programmet för skogsträdsförädling som drivs av Skogforsk kan ta ett kliv framåt. På Skogforsk ligger man också i startgroparna för vidareutveckling av en teknik, så kallad somatisk embryogenes, som medger produktion av ett stort antal granplantor från ett enda frö. Projektet skulle ha startat redan 2005, men fick skjutas upp på grund av bristen på färska granfrön. Kontakt: Johan Sonesson, tel: , Skogsforsk, Uppsala, får kronor. Projektledare: Staffan Jacobson. IVL, Svenska Miljöinstitutet AB i Stockholm, får kronor. Projektledare: Therese Zetterberg. Nytt från Skogforsk produceras av Skogsbrukets Forskningsinstitut Kontaktperson på Skogforsk är Malin von Essen, tel malin.vonessen@skogforsk.se 10 VI SKOGSÄGARE 3/06

11 Nya Valmet störst, bäst och bekvämast I nya Valmet tar Valmets erkänt goda hyttkomfort ytterligare kliv framåt. Kort sagt har Valmet en förarmiljö som gör föraren effektiv timme ut och timme in. Den nya hytten har optimerat innerutrymme som ger föraren gott om plats, och med nedsänkta paneler är sikten bra i alla riktningar. På så sätt blir körningen ännu effektivare. Lägg det till grundegenskaperna styrka, storlek och hög produktivitet så blir Valmet en av marknadens kraftfullaste och effektivaste skotare. Och med en kraftig och stark kran är det ingen skotare som slår Valmet när det gäller räckvidden. Det gör Valmet till en överlägsen skotare vid riktigt tung slutavverkning. Ingår i Komatsu Koncernen

12 BYGG & RENOVERA Axlar förädlingen hela vägen från skog till hus Minisågverk och hyvlar öppnar möjligheter att förädla den egna skogen. Vi har träffat två entusiastiska skogsägare som bygger med eget virke. Av Pär Fornling De gamla takbjälkarna har ersatts med nya i lika imponerande dimensioner. Anders och Håkan Forsbäck hjälps åt för att få in dem i huset. I bakgrunden syns gaveln, där det krävs fem meter långa panelbrädor. I stället för att skarva fick panelen vänta tills man sågat fram rätt längder. När det behövs fem meter långa panelbrädor åker Håkan och Anders Forsbäck ut i skogen och spanar efter passande träd. Att gå runt med motorsågen en solig vinterdag och leta efter det som kan bli lämpligt virke är livskvalitet, säger Håkan och kisar upp mot vårsolen. En bit bort ligger resultatet av vinterns arbete i en prydlig timmervälta, framför det lilla minisågverket. Att bygga och förädla eget virke har blivit en livsstil för bröderna, men också en möjlighet att behålla och utveckla föräldragården. Vi är i Blacksta by, ett par mil norr om Gnesta. Då Anders räknar upp vad gårdarna heter: Norrgården, Sörgården, Gästgivaregåren så ropar yngsta dottern spontant: Precis som Astrid Lindgren! Och det är en ganska bra beskrivning. Av någon anledning drog skiftesreformen ut på tiden här i byn. Den sista åkern skiftades så sent som 1974, vilket bidrog till att hålla ihop gårdsbebyggelsen. De rödfärgade husen ligger tätt på höjden, med utsikt över ett gammalt odlingslandskap. Då Håkan en svettig sommar grävde ur grunden i det gamla föräldrahemmet hittade han en gammal krutpung och en vildsvinskäke. 12 VI SKOGSÄGARE 3/06

13 Huset börjar ta form. I förgrunden står den helt nybyggda flygeln i samma byggstil som den gamla huvudbyggnaden. Innertaket av okantat virke. De runda balkarna i furu valdes ut speciellt för ändamålet i skogen. Gavelspetsen på den nybyggda flygelbyggnaden. Virket torkar snabbt i solen, men det är viktigt att stapla det ordentligt. Luften måste kunna cirkulera för att undvika mögel. I bakgrunden skymtar stallet som Anders byggt. Korna har flyttat ut, nu är ladugården förråd och hyvleri. Håkan matar och Anders tar emot. Ekonomiskt är hyvlingen relativt lönsam, speciellt när man profilhyvlar olika lister och foder. Håkan Forsbäck räknar med att flytta in till hösten, mycket av det gamla behålls men han vill också ha en modernt fungerande bostad. Nu börjar djuren visserligen komma tillbaks, men dessförinnan ligger de sista vildsvinsjakterna långt tillbaks på 1800-talet. Av byggstil och en del andra tecken tror de att de äldsta delarna av huset är från början av 1700-talet. UTGRÄVNINGEN av grunden var första steget i den renovering som nu hållit på i tre år. Föräldrarna flyttade ut 1947 till det nybyggda huset på andra sidan gårdsplanen. Det gamla huset fick bli magasin och förvaringsutrymme. När vi bestämde oss för att rusta upp huset var förfallet långt gånget, berättar Anders och tar fram några bilder från tiden innan renoveringen började. De visar ett hus på dekis, med en presenning på taket som nödtorftigt hindrat regnet. Men den gamla timmerstommen var frisk och det var något speciellt med huset som bär på så mycket historia. Med friskt mod och egen skog grep sig bröderna an det som ska bli en ny bostad åt Håkan med familj. En ny grundplatta göts och isolerades, därefter väntade väggar och tak. Det hade aldrig gått om vi inte haft den egna skogen och själva sågat virket. Dels blir det billigare, dels hade det varit svårt att få tag på de här dimensionerna, säger Anders och visar takbjälkarna i furu. De är 15x20 centimeter grova och 6,5 meter långa. Det är samma sak med de okantade täckbrädorna på panelen, de 20 centimeter breda takbrädorna, eller de runda stockformade, takbalkarna som håller yttertaket. Inget av det ingår i brädgårdarnas ordinarie sortiment. ANDERS ARBETAR som polis och Håkan är brandman. De oregelbundna arbetstiderna ger en hel del tid i veckorna att sköta gården och inte minst att ägna sig åt att bygga och renovera med skogen som utgångspunkt. Vi köpte minisågverket för Fortsättning sid 14 VI SKOGSÄGARE 3/06 13

14 BYGG & RENOVERA Fortsättning: Axlar förädlingen några år sedan och har nu hunnit köra drygt stockar. Det är klart vi lärt oss mer med tiden, men det var aldrig några problem att komma igång, berättar Anders och delar med sig av erfarenheterna. Ett vanligt fel, som också vi gjorde i början, är att inte byta sågsvärd och kedja tillräckligt ofta. Det är lagom att byta svärd efter 150 stockar och kedjan klarar 5 6 stockar. Efter de första sågningarna staplade vi inte det nysågade virket ordentligt. Nu vet vi att det ska vara rejäl ströläkt för torkningen, dessutom har vi lite lutning på virkesstaplarna så regnvattnet rinner av. Anders framhåller också att det underlättar mycket att ha automatdrift på sågen i stället för de enklare varianterna som vevas för hand. Annan nödvändig utrustning är en klyvsåg och kapsåg, med möjlighet att såga exakta vinklar. Dessutom har de köpt en hyvel. Den fungerar utmärkt. Möjligen borde vi satsat på en större modell med sidokutter så vi hade kunnat köra spontat virke också, konstaterar Håkan. Det är klart att man gjort en del misstag genom åren, men det lär man sig av. Att hålla på så här handlar mycket om att våga. Ibland får man prova sig fram, i sommar ska vi testa att såga björk till trädgårdsmöbler och en del andra projekt. SKOGSBRUKET sköts ganska konventionellt. Lite större avverkningar gör Mellanskog, medan de själva fäller träd till egen förädling. En granne med skogstraktor hjälper till att köra ut det. Framöver väntar en hel del klenare gallringar som de planerar att göra själva och köra ut med den egna traktorn och en mindre skogsvagn. Gården består av 42 hektar produktiv skogsmark och ungefär lika mycken öppen mark, tillsammans med ett arrende. Utöver husdjuren har de 45 Utanpå timmerstommen spikas en panel med entums brädor och okantade lockbrädor. tackor, som några veckor innan vårt besök har fått knappa hundratalet lamm. Fyra av de oemotståndligt söta lammen måste matas med nappflaska. För övrigt inriktas jordbruket på hästfoder i småbalar på 10 kilo stycket. De är lätthanterliga och efterfrågade i det hästrika landskapet. Det finns också ett par hästar på den egna gården, vilka huserar i ett imponerande stall som Anders byggt av eget virke. Det Timmerväggen är fortfarande frisk. På klassiskt sätt är den tätad med mossa och huggningarna i väggen visar att den varit putsade med lera. är ett av väldigt många projekt genom åren. Jag tycker det är roligt, dessutom kan vi behålla och bygga upp släktgården på ett sätt som annars inte hade varit möjligt. Räknar man timlönen för att såga eget virke kanske det inte blir så imponerande, men för oss handlar det också om livskvalitet. Och det är en speciell känsla att gå runt i huset, titta på bjälkarna och veta precis var träden har vuxit. MS 230 C-BE MS 361 PRISVINNARE! BÄST I TEST! Nu 3.890:- ATL # Ord :- Gäller t.o.m Provat att handla i Servande Fackhandeln någon gång? Kom in till oss och upptäck skillnaden! Dags att röja? STIHL röjsågar nu med dubbel skärutrustning på köpet! Gäller t.o.m FS VI SKOGSÄGARE 3/06

15 Släktträd till salu! Vi säljer delar av vårt skogsinnehav. Du som äger skog, eller bor i glesbygd, har en unik möjlighet att köpa mark och ge dina kommande generationer fastare rötter i skogen. Är du intresserad av att köpa skogsmark, ring Sveaskogs kundcenter tel eller gå in på

16 BYGG & RENOVERA Göran Gudmunsson, byggnadsantikvarien som gick från ord till handling, här med ett nytillverkat fönster av gammal modell. Reservdelar till gamla hus Historien går igen. När allt verkade över och förbi hände något. Nu bränns åter blå emaljskyltar, blåses grönskimrande fönsterglas och tillverkas elarmatur i porslin. Av Pär Fornling För den som vill renovera hus på landet, med dess själ i behåll, är lador, uthus och vindar riktiga fyndplatser. Bakom tjocka lager av damm och spindelväv ligger innanfönster, spegeldörrar och annat som stoppats undan när den nya tiden knackade på dörren med spånplattor och tilläggsisolering. Och om allt städats bort finns numera en mängd firmor som säljer begagnat byggmaterial. Men likväl börjar lagren att sina. Och en del låter sig inte återanvändas. En krossad ruta av handblåst glas är för evigt förlorad och gamla textiltvinnade elledningar har antingen mönstrats ut eller vittrat till oanvändbarhet för länge sedan. Men nu tillverkas de igen, tillsammans med en massa andra klassiska byggdetaljer. Några små järnbruk, tillsammans med mindre tillverkningsindustrier har hållit på hela tiden. Och rödfärgen har alltid haft sina förespråkare, även om det glesnade i leden på 70-talet. Men därefter hände något. Det blev tydligt vid bomässan i Gävle, sommaren 1988 med utställningen Bevare mig väl där gammalt byggmaterial, räddat från containrar, ställdes mot det nya. Vi blev överrumplade av det stora intresset. Som museiman var man van att försöka fösa in folk på utställningarna, här fick vi nästan mota dem, minns Göran Gudmunsson, ägare och en av grundarna till Gysinge byggnadsvårdscentrum, mellan Gävle och Uppsala. DET VAR HIT han och kollegan Peter Wennberg kom i medvinden efter utställningen. Då var det en sorgligt raserad spökbebyggelse med övergivna arbetarbostäder åt sulfitfabrikens anställda. De fick köpa alla 17 husen för kronor, vilket säger en del om skicket. I dag är det ett centrum för reservdelar till gamla hus, som de själva formulerar saken. Till en början såldes mest begagnat byggmaterial. Nu är 90 procent nytillverkat på gammalt vis. Att gå runt i butiken ger mycket av igenkännandets glädje. Åh titta, där är såna strömbrytare som mormor hade! Det är ju samma fönsterhakar vi har på vinden. Från vänster: Kammarlås började tillverkas begagnade fönster, nubb till fönstergångjärn, Tänk att de tillverkar de här gamla låsen fortfarande Kommentarer på det temat hörs ofta från besökarna när man går runt mellan de kakelugnsvarma rummen, på behagligt sviktande trägolv. Gysinge har blivit en växande motkraft till byggmeto- 16 VI SKOGSÄGARE 3/06

17 i mitten på 1800-talet, fönsterhaspar, gångjärnsstapel, tyg gripsholmsrutan, färgpigment, nycklar, nygammal elarmatur, spjältofs till kakelugnar, spiskrok, spiskrok 1800-tal, klädhängare, dörrbeslag, lamphållare, ventil, hackad linhalm, klassisk belysning. derna som försökte göra rent hus med det gamla. Det finns många liknande rörelser och verksamheter över hela landet och Gysinge tillhör de mest tongivande. Det handlar inte bara om att sälja prylar. En hel del av arbetet är konsultuppdrag och rådgivning, man gör böcker, håller temautställningar och är på gång att starta en färgfabrik. NÅGRA MIL DÄRIFRÅN, i ett berg av hyvelspån, står Sven-Erik Ivarsson. Han är en av leverantörerna i nätverket kring Gysinge. Sven-Erik driver Bäsinge såg & hyvleri som ett komplement till skogsbruket och jordbruket. En av specialiteterna är handhyvlade tak och väggpaneler. Du får en blankt skuren yta som inte kan göras maskinellt, säger Sven-Erik och stryker med handen över en glänsande furubräda han nyss bearbetat med handhyveln. Brädorna är i genomsnitt 25 centimeter breda och kostar cirka 450 kronor kvadrat metern, beroende på torkning. Fortsättning sid 18 VI SKOGSÄGARE 3/06 17

18 BYGG & RENOVERA Fortsättning: Reservdelar Vi har fullt upp att göra. För närvarande jobbar både jag och grannen i sågen, tillsammans med våra söner. Dessutom har vi jordbruket och det vanliga skogsbruket där Mellanskog gör det mesta arbetet. Men de grövsta tallarna får de spara till min egen förädling, säger Sven-Erik. Gysinge har 160 underleverantörer. Ett av de senaste tillskotten är handblåst fönsterglas. Orginalglasen håller på att ta slut, liksom andra gamla produkter. Därför tillverkar vi nytt i gammal kvalitet. Ta den här lampan till exempel, säger Göran Gudmundsson och plockar fram en klassisk ytterbelysning. Den är gjort för att kunna sitta ute i 100 år, precis som föregångarna. Hållaren är sandgjuten på ett litet svenskt gjuteri, skärmen är av pressad emaljerad plåt och lamphållaren i porslin. AFFÄREN ÄR som en sorts TIPS: I Gysinge visas praktiskt hur renoveringen kan gå till, här är några tips: Att täta väggarna med lerklining har gamla traditioner. Man använder en blandning av lermjöl, sand, limvatten och hackad linhalm. Timmerväggen flisas för att ge fäste åt leran, dessutom sätts ett murnät upp innan lerkliningen görs i ett par moment. byggbutik från förra sekelskiftet. Men lampor, järnbeslag och nygamla elkontakter i all ära, färgen är ändå den klart största produkten. Göran Gudmundsson kan tala länge och lyriskt om klassisk oljefärg, eller omvänt hur plastfärgen har förstört många hus. Hans råd är att om möjligt få bort plastfärgen, eftersom den blir likt en tät regnrock på huset, som är levande och vill andas. Linolja och trä är bägge från växtvärlden och gifter sig bra med varandra. De säger För att ådra en dörr är första steget att ta bort gammal färg med en varmluftspistol. Efter spackling och grundning läggs bottenfärgen på, innan ådringen görs med en lasyrfärg. att plastfärger är bättre i dag, men det vet vi inte förrän om år. När det gäller byggteknik tror Göran Gudmundsson att åren mellan blir en parentes i historien. Det var då man rev i städerna och demolerade gamla bondgårdar på ett sätt man inte gör i dag. Det skulle vara roligt att vara med om hundra år och se vad som finns kvar av den byggepoken. Det är fullständigt omöjligt att bevara alla dåliga konstruktioner och illa kombinerade material. Men för många nedgångna Ett målat innertak börjar med att lägga schellack på kvistarna, så de inte färgar igenom. Därefter följer grundmålning med tunn oljefärg och målning med matt oljefärg. hus från 50-talet och långt bakåt i tiden finns fortfarande hopp. Gamla hus kan vara väldigt nedgångna och tål ändå att renoveras. De är byggda för att stå ute. För egen del bor jag i något som var en fullständig ruin när vi tog över. På landet finns många gamla övergivna hus att ta hand om och vårda, så att de behåller sin själ. Men byggnadsvård handlar inte bara om det gamla, snarare är det en idé om att bygga in värden som gör livet trevligare att leva. BESTÄLL NU! tel fax :e upplagan av boken SKOGSBRUKS- MASKINER 295:- exkl. frakt och moms En lättläst sammanställning i A4-format med maskiner för skogsbruket. Trettiotal maskinrubriker med bl.a flishuggar, griplastare, kranar, griplastarvagnar, gripsågar, hästredskap, kättingröjare, markberedare, minilunnare, minisågverk, motorsågar, processorer, redskapsbärare, rotatorer, röjsågar, skogsvagnar, skotare, skördaraggregat, skördare, snöslungor, stamkvistningsutrustning, terrängfordon, traktorer, vedkapar, vedklyvar, vinschar, m.m. 192 sidor! Adresser och tel.nummer till generalagenter och leverantörer. Box Falun info@gronytekonsult.se 18 VI SKOGSÄGARE 3/06

19

20 BYGGTIPS VÄRLDS- NYHET Varje träd räknas! Med vår nya metod Single Tree Laser Method kan vi inventera skogen billigare Spara 20% jämfört med traditionella metoder. med jämnare kvalitet Oberoende av förrättningsman. noggrannare Mätning av virkesvolymen utförs med hög precision och varje träd positionsbestäms Vi är en del av FORAN Group en komplett konsult inom skogsbruk STALPEN Mekanisk trädfällriktare Hjälpmedel vid fällning av träd i besvärlig fallriktning. Stabil, säker konstruktion med kuggstång, hög utväxling, delbar. Tillverkad sedan 1972 Lyftkapacitet kg Bygg och renoveringstips Det finns mycket information att hämta på internet för den som bygger och renoverar. se Här finns byggbeskrivningarna på allt från bastu och garage till bryggor och lusthus. I de flesta fall kan man ange storleken på bygget och få en ritning därefter, tillsammans med en materiallista att ta med sig till bygghandlaren. Här ges också praktiska tips om målning, byta fönster och andra byggprojekt. se har många tips via rubriken Bygga i trä i toppen på sidan, däribland som vänder sig till professionella byggare, men är öppen för alla. För den som renoverar och underhåller träbyggnader finns många inspirerande böcker: FRÅGOR OCH SVAR om byggnadsvård är en genial bok. Tyvärr finns den nu bara i en mindre pocketbok med ett urval frågor från originalutgåvan. Upplägget är enkelt och lättöverskådligt. Ett antal frågor: Kan man slå lerputs på en vägg? Hur skarvar man en timmerstock? Kan myror skada ett hus? och ett par hundra andra frågor besvaras kort och koncist. Boken är skriven av Roger Lindblom & Vicki Wenander, ges ut av Byggförlaget och kostar kring 50 kr. BYGGNADSVÅRD I PRAKTIKEN är en serie böcker av Göran Gudmundsson: Flyttning av gamla hus, Värmen i gamla hus, Utvändig renovering och Invändig renovering. Man kan säga att böckerna består av två delar. Dels en lärorik historisk tillbakablick för att tidsbestämma byggdetaljerna och lära mer om den dåtidens byggmetoder. Dels en praktiskt inriktad del om hur man renoverar och underhåller huset. Göran Gudmundsson kompromissar inte. Här handlar det om gamla metoder och material (om än nytillverkade på gammalt sätt), inte nytt som bara ser ut som gammalt. Ett extra plus är att få de historiska sammanhangen och förklaringarna till varför man gör på ett visst sätt. Böckerna ges ut av Byggförlaget och kostar kring 260 kronor stycket. LINOLJEFÄRG UTOMHUS heter en bok från forskningsrådet Formas, vilken kanske är lite överkurs. Men för den som vill fördjupa sig i målning med linoljefärg är det en rik källa att ösa ur, från kemisk sammansättning till praktisk användning. Ett intressant kapitel om ekonomin talar till linoljefärgens fördel. Färgen är visserligen dyrare att köpa men har en torrhalt på ungefär 95 procent. Det är med andra ord bara 5 procent som dunstar bort. Alkydoljefärgen däremot har en torrhalt på procent och vattenspädbara färger procent (det är alltså mest vatten). Linoljefärgen vinner också på att den ska strykas i tunnare skikt, men framför allt skiljer underhållet. Den kan ommålas lager på lager medan andra färger efter ett antal ommålningar måste skrapas bort helt. Boken distribueras genom Liber och kostar kring 320 kr. Pär Fornling Mer info? Telefon , fax stalpen@gransfors.com 20 VI SKOGSÄGARE 3/06