ATT UPPMUNTRA FÖRETAGANDET I EUROPA: PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT UPPMUNTRA FÖRETAGANDET I EUROPA: PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den... KOM (98)... ATT UPPMUNTRA FÖRETAGANDET I EUROPA: PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET 1

2 I. FÖRETAGANDE EN UTMANING FÖR SYSSELSÄTTNINGEN OCH KONKURRENSKRAFTEN 1.1 Företagandets ökande betydelse Företagande är en dynamisk process där individer hela tiden ser ekonomiska möjligheter och griper dem genom att utveckla, producera och sälja varor och tjänster. Processen kräver egenskaper som självförtroende, förmåga att ta risker och en känsla av personligt ansvar. Kommissionen lade 1995 fram en rapport till Europeiska rådet i Madrid 1 med ett paket åtgärder för de små och medelstora företagen. Sedan dess har uppmuntrandet av företagandet och stödet till unga företagare stadigt flyttats uppåt på den europeiska dagordningen, med det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag 2, den första handlingsplanen för innovation 3, riktlinjerna för sysselsättningen 1998 som stöddes vid sysselsättningstoppmötet i Luxemburg och nu senast G8:s konferens om anställbarhet i London i februari De politiska och ekonomiska aktörerna inser i allt större utsträckning att det krävs övergripande åtgärder för att uppmuntra företagandet och därigenom öka sysselsättningen och konkurrenskraften i Europa. I detta meddelande anges ett antal prioriterade frågor som bör hanteras på nationell och europeisk nivå för att uppmuntra företagandet i Europa. Dessa prioriterade frågor spänner över ett brett fält och ingår i viss mån i andra av gemenskapens initiativ och program. Bland annat krävs det redan nu att medlemsstaterna vidtar åtgärder för vissa aspekter på företagandet i sina nationella handlingsplaner för sysselsättningen 4. Åtgärder för att genomföra riktlinjerna för sysselsättningen kommer att tas upp i det sammanhanget och enligt förfarandena för de nationella handlingsplanerna. En stark företagarkultur är också en förutsättning för att den europeiska ekonomin skall vara konkurrenskraftig i framtiden och för att skapa tillväxt, varför kommissionen i detta meddelande överväger ett bredare spektrum av åtgärder för att nå dessa mål. Kommissionen erbjuder sig att följa upp de prioriterade åtgärder som anges i detta meddelande. Åtgärder inom de nationella handlingsplanerna för sysselsättningen har sina egna system för utvärdering och övervakning. För åtgärder där sådana förfaranden för närvarande inte finns föreslår kommissionen som ett första steg att den sammanställer en årlig rapport till rådet och parlamentet om hur dessa åtgärder genomförts på nations- och 1 CSE(95) 2087, Europeiska kommissionen, december EGT L 6, , s KOM(96) 589 slutlig, Rådets resolution av den 15 december 1997 "Riktlinjerna för sysselsättningen 1998". 2

3 gemenskapsnivå. Detta på grundval av en i förväg publicerad checklista så att särskilt medlemsstaterna skall kunna veta vilka mål som kommer att tas upp speciellt i rapporten. 1.2 Den makroekonomiska ramen och den globala ekonomins utmaningar Sunda makroekonomiska prestanda är avgörande för att uppmuntra företagandet. Det är betydligt enklare att ägna sig åt företagande i en stabil ekonomisk miljö med låg inflation. En väl fungerande inre marknad och införandet av euron är omistliga bidrag till detta. Den inre marknaden har redan påverkat tillväxten positivt. Fri rörlighet för varor, tjänster och personer har lett till en marknad med 370 miljoner konsumenter för företagen, och genom ömsesidigt erkännande av kvalifikationer har det blivit enklare att bilda ett företag i en annan medlemsstat. De europeiska företagen verkar i den globala ekonomin. Förändringar i ekonomiska prestanda hos Europas viktigaste handelspartner får både direkta och indirekta följder för de europeiska företagens miljö. De europeiska företagen måste ges förmåga att möta dessa utmaningar. Införandet av euron kommer att innebära ett stort tillfälle för de europeiska företagen. Det kommer att leda till sänkta kostnader och utgöra en stabil grund för affärer utomlands. Tillsammans med den elektroniska handeln kommer euron att göra det möjligt för nya företag att fullt ut utnyttja den inre marknaden och ta vara på de större möjligheterna omedelbart efter starten. Mycket återstår dock att göra för att fullborda den inre marknaden, vilket anges i handlingsplanen för den inre marknaden 5. I synnerhet bör medlemsstaterna snabbare införliva reglerna för den inre marknaden med sin egen lagstiftning. Man bör också bättre kontrollera att de åtgärder som redan införlivats också efterlevs. Ett exempel på den globala ekonomin är hur snabbt den elektroniska handeln expanderar. Den används redan allmänt för att underlätta handel mellan företagen, och den kommer också att i allt större omfattning användas för att tillhandahålla både varor och tjänster till konsumenterna. Den elektroniska handeln erbjuder en stor möjlighet att billigt koppla samman 18 miljoner företag med den globala marknaden. Den europeiska konkurrenskraften är beroende av företagens förmåga att snabbt anpassa sig. Detta förutsätter samordnade insatser på europanivå. Kommissionen tar ett antal initiativ 6 både för att skapa en lämplig rättslig ram och förbättra villkoren för de små och medelstora företagens tillträde till den globala elektroniska marknaden. Åtgärderna måste kompletteras på medlemsstaternas nivå, särskilt genom att se till att befintliga företag och arbetssökande är elektroniskt allmänbildade och förmögna att verka på den världsomspännande elektroniska marknaden. Den globala marknaden erbjuder också mer traditionella möjligheter till investeringar och handel. Kommissionen förfogar redan över ett antal instrument för att hjälpa små och 5 KOM(97) 184 slutlig, Ett europeiskt initiativ inom den elektroniska handeln, KOM(97) 157,

4 medelstora företag att expandera på de globala marknaderna, och de kan komma att utökas. 7. Den nya utmaningen blir att hjälpa ansökarländerna att anpassa sina företagssektorer till kraven på den utvidgade inre marknaden. Erfarenhet och knowhow från våra befintliga företag kommer att vara viktiga på detta område. En förutsättning för en frisk småföretagssektor på denna framväxande marknad är en stark konkurrenspolitik för att förebygga att dominerande företag missbrukar sin ställning på marknaden och för att öka effektiviteten. I och med att gamla monopol fortlöpande avregleras får företagarna nya möjligheter, och på så sätt förbättras förutsättningarna för ökat företagande. Därför är det nödvändigt att sträva efter sund konkurrens på alla sektorer, inbegripet offentliga tjänster. Europas ekonomiska välmåga är knuten till en snabb omställning till en kunskapsbaserad ekonomi. Här behöver medlemsstaterna göra en kritisk utvärdering av statligt stöd till specifika sektorer. Stödet borde inriktas på att förbättra de övergripande villkoren för företag som startas och växer till. Detta inbegriper investeringar i FoU, utbildning samt uppmuntran till de direkta mottagarna att utnyttja den kunskap de förvärvat. II. EN STRATEGI FÖR ATT UTVECKLA FÖRETAGANDET För att utveckla företagandet krävs en tvådelad strategi. För det första ingår åtgärder som uppmuntrar individer att bli företagare och ge dem det kunnande som de behöver för att lyckas, inbegripet reformer av utbildningssystemen, förändringar av inställningen samt åtgärder för att undanröja hinder för nya företag. För det andra förutsätter uppmuntran av företagandet också att man skapar förutsättningar för företagande som gynnar nya företag, tillväxt och lyckade företagsöverlåtelser. För detta krävs genomgripande administrativa förenklingar och en förbättrad miljö i lagstiftnings- och finansieringshänseende, samt tillträde till gemenskapens program, exempelvis FoTU-programmen och strukturfonderna. 1. Prioriterade åtgärder för att uppmuntra företagarkulturen För att skapa en stark och levande företagarvärld måste vi börja genom att uppamma en anda av företagsamhet och risktagande. Vi måste övervinna ett antal fördomar i samhället, i vårt utbildningssystem och hos myndigheterna. De uppmuntrar inte till företagsamhet och uppvisar bristande förståelse för företagarkulturen. Dessutom är företagandet en viktig del av den socio-ekonomiska väven i varje medlemsstat, men det behandlas inte av vårt samhälle som ett yrke med ett egenvärde. Det finns ett ökande behov av effektiv utbildning. De som tänker starta ett företag behöver specialutbildning i att driva företag och fortbildning för att förbättra de färdigheter som krävs i en affärsmiljö som förändras allt snabbare. Detta gäller både för industrin och tjänstesektorn. I synnerhet för tjänstesektorn är det dessa nya tjänster som är mest lovande när det gäller nya jobb. Hugade företagare avskräcks också från att bilda ett företag eller bli egenföretagare eftersom det innebär att de förlorar en del av sin sociala trygghet. Det innebär också en viss ofrånkomlig risk för konkurs. 7 ECIP, MED-INVEST, AL-INVEST. 4

5 I Europa innebär en konkurs även ett allvarligt socialt misslyckande. Enligt konkurslagarna i USA kan företagare som går omkull förhållandevis snabbt börja om, och misslyckandet anses som en nyttig erfarenhet. I Europa tenderar de som går i konkurs att betraktas som "förlorare". De har stora svårigheter med att få nya satsningar finansierade. De prioriterade åtgärderna för både kommissionen och medlemsstaterna är följande: Kommissionen kommer att ta initiativet till och främja en serie åtgärder för att uppmuntra företagandet, bland annat följande: Kommissionen förbereder ett meddelande om utbildning för små och medelstora företag, som skall antas före sommaren 1998, med en översikt över befintliga åtgärder, kartläggning av nya områden samt en strategi för åtgärder i framtiden; 1998 skall nätverket BENE (Business Education Network Europe) startas i syfte att knyta samman affärsskolor som specialiserar sig på utbildning i företagsledning; företagarnas medverkan i programmet Leonardo da Vinci kommer att utvidgas med tonvikt på främjande av flexibla utbildningsformer och samverkan mellan högskolor och företag; europeiska nätverk mellan organisationer för unga företagare, kvinnor och medföretagare samt företagare ur minoritetsgrupper kommer att startas; initiativ kommer också att tas för att göra företagstjänsterna synligare och mer lättillgängliga för grupper som är underrepresenterade bland företagarna, t.ex. yngre människor och kvinnor. Medlemsstaterna bör överväga följande åtgärder: Ta med kunskap om företagande i kursplanerna för de nationella utbildningssystemen. Uppmuntra forskningsinstitut och högskolor att utnyttja FoTU-resultat och innovation genom att bilda nya företag. Uppmuntra forskare att starta och utveckla innovativa företag med utgångspunkt i deras tekniska kunnande och erfarenhet. Rikta in sig på särskilda målgrupper, såsom kvinnor, långtidsarbetslösa och mindre gynnade grupper för att göra dem medvetna om företagandets möjligheter. Göra de myndigheter och externa partner som småföretagen kommer i kontakt med mer företagsinriktade och medvetna om nystartade företags särskilda behov genom utbildning och fortbildning. Uppmuntra egenföretagande som ett alternativ i karriären och i utbildning av arbetslösa. Förbättra företagarnas tillgång till utbildning, tillhandahålla utbildning på lokal nivå och utveckla flexibla kurspaket. Främja mentorskap och vägledning för nya företag av pensionerade företagare, erfarna fackmän och nätverk av unga företagare. Uppmuntra storföretag att lägga ut en del intern verksamhet på underentreprenad för att bidra till att det bildas småföretag som tar vara på dessa möjligheter. 5

6 Tillsammans med medierna verka för att ge företagandet en mer framträdande och positiv roll i samhället. Bedöma avvägningen mellan dels låntagarnas och fordringsägarnas rättigheter och skyldigheter, dels konkurslagstiftningens negativa effekter, och till exempel införa preskriptionsklausuler så att företagare kan börja om på nytt efter ett visst antal år. 2. Prioriterade åtgärder för att förenkla förutsättningarna för företagande 2.1 Förenkling av förvaltningen Långsamma, komplicerade förfaranden för att registrera företag hindrar och försenar bildandet. Den totala kostnaden för administrativa formaliteter som företagen i Europa måste följa uppskattas till 200 miljarder ecu 8, motsvarande upp till 3 % av den totala BNP. Uppgifter från medlemsstaterna visar att tekniska bestämmelser som medlemsstaterna anmält till kommissionen ökade från 385 år 1993 till 670 år Den viktigaste enskilda åtgärd eller grupp av åtgärder som vi kan vidta för att göra det lättare för företagen är att förenkla förvaltningen. Kommissionen har tagit ett antal initiativ på området. Nu senast inrättades arbetsgruppen för enklare företagsvillkor (BEST, Business Environment Simplification Task Force) som i syfte att främja en företagarvänlig kultur kommer att lägga fram rekommendationer om hur man skall förbättra villkoren för företagen genom att kartlägga hinder i förvaltningen och lagstiftningen. Arbetsgruppen kommer att lägga fram sina förslag i slutet av april Kommissionen kommer sedan att lägga fram rekommendationer vid Europeiska rådets möte i Cardiff med utgångspunkt i arbetsgruppens rapport. På medlemsstaternas nivå har en del medlemsstater tagit initiativ för att minska de administrativa belastningarna. Bra lösningar har sammanställts i kommissionens rekommendation om förbättring och förenkling av företagsklimatet för nyetablerade företag 9. I rekommendationen föreslås åtgärder för att lindra förvaltnings-, skatte-, social-, miljö- och statistikbördorna på nya företag. Medlemsstaterna uppmanas att öka sina ansträngningar, omsätta rekommendationerna i praktiken och rapportera framstegen till kommissionen årligen. 2.2 Bekämpning av sena betalningar En orsak till att företag går i konkurs är försenade betalningar, vilket leder till att ett stort antal arbetstillfällen går förlorade. En fjärdedel av alla konkurser 10 beror på för sena 8 Europeiska observationscentret för små och medelstora företag, tredje årsrapporten 1995, s EGT L 145, , s. 29. Bland de föreslagna åtgärderna finns: en enda instans som sköter all registrering, enhetliga registreringsblanketter samt förbättrad samordning mellan myndigheterna (s ). 10 Källa: Fédération International de l'information d'entreprises et de la Gestion de Créances, Lyon, september

7 betalningar. Nya företag drabbas särskilt hårt, eftersom deras kassaresurser är begränsade och de vanligen har få kunder. Kommissionen har antagit ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv 11 för att minska antalet sena betalningar från företag och myndigheter i Europa. Europaparlamentet och rådet uppmanas att snabbt anta förslaget och medlemsstaterna uppmanas att införliva direktivet med nationell lagstiftning inom angiven tid. 2.3 Förenklade företagsöverlåtelser En annan viktig orsak till konkurser är företagsöverlåtelser. Man uppskattar att ungefär 30 % av de företag som skall överlåtas kommer att gå i konkurs på grund av bristande förberedelser, höga arvs- eller gåvoskatter och på grund av bristande intresse hos de yngre att ta över eller köpa företag 12. Kommissionen kommer att överväga stöd till pilotprojekt som går ut på att göra företagarna medvetna om behovet av att förbereda företagsöverlåtelser och tillhandahålla utbildning och praktiska hjälpmedel såsom riktlinjer och seminarier. Man kommer också att överväga att göra en jämförelse med hjälp av benchmarkingmetoder av hur medlemsstaterna lyckas med att förbättra företagsöverlåtelserna. Medlemsstaterna uppmanas att genomföra de åtgärder som anges i kommissionens nyligen utfärdade meddelande om förbättrade företagsöverlåtelser 13. Särskild vikt måste fästas vid att förbättra miljön i rätts- och skattehänseende. De bör också inrikta sin uppmärksamhet på praktiska åtgärder för att se till att företagen börjar förbereda överlåtelsen i god tid och att de får den professionella rådgivning de behöver under alla skeden i överlåtelsen. 2.4 Förbättrad tillgång till finansiering Svårigheter med finansieringen är ett av de viktigaste hindren för företagandets utveckling. De allvarligaste problemen rör för stort beroende av övertrasseringar i stället för lån med fasta villkor, omöjligheten att få lån med rimlig ränta, för stort beroende av kredit i stället för eget kapital samt svårigheter att få eget kapital över huvud taget. På grund av svårigheterna med att få eget kapital bildas det färre spetsteknikföretag i Europa och de har sämre utsikter till tillväxt. Dessutom är riskkapitalet underutvecklat i många europeiska länder jämfört med USA, i synnerhet startkapital och finansiering under de tidiga stadierna 14. Efter toppmötet om sysselsättningen i Luxemburg uppmanades kommissionen att lägga fram förslag på nya finansieringsinstrument till stöd för de små och medelstora företagen med en sammanlagd budget på 420 miljoner ecu. Kommissionen föreslog initiativet för 11 KOM(98) 126 slutlig. 12 Europeiska observationscentret för små och medelstora företag, fjärde årsrapporten 1996, s C(98) 726, En mer ingående analys av dessa frågor återfinns i kommissionens meddelande om riskkapital, SEK (98)

8 tillväxt och sysselsättning 15, bestående av tre kompletterande delprogram: en riskkapitalfond, finansiellt stöd till europeiska samriskföretag samt en garantimekanism för små och medelstora företag. Rådet bör snarast möjligt anta detta viktiga program så att de små och medelstora företagen kan börja dra nytta av det. Eftersom de flesta små och medelstora företag främst är beroende av banker för sin externa finansiering är det av avgörande betydelse att det finns ett gott förhållande mellan dem. Därför kommer kommissionen att inleda den tredje rundabordskonferensen mellan bankerna och de små och medelstora företagen. Den kommer att inriktas på viktiga problem inom finansiering av nya företag genom lån och eget kapital. Kommissionens nyligen framlagda handlingsplan 16 om europaomfattande marknader för riskkapital bör genomföras enligt den tidsplan som föreslås. Kommissionen kommer också att inrätta en het linje för innovationsfinansiering som främst skall inriktas på deltagarna i gemenskapens FoTU-projekt och bistå dem genom att hitta de personer och organisationer som kan hjälpa dem att utnyttja FoTU-resultat, bland annat genom att grunda nya företag. För medlemsstaternas vidkommande har system för lånegarantier visat sig ha en positiv effekt på små och medelstora företag och på sysselsättningen. De anses allmänt vara mer effektiva än räntesubventioner. De medlemsstater som för närvarande inte har sådana system bör överväga att införa dem, efter förebild av de bästa lösningarna inom EU, för alla sektorer i näringslivet och i synnerhet industrin och tjänstesektorn. Man bör uppmuntra utvecklingen av system för ömsesidiga garantier. Dessutom bör man utnyttja den enorma potential som finns i form av privatpersoners investeringar i nya företag och uppmuntra att det bildas nätverk av sådana privatpersoner (eller business angels som de kallas i USA). Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att det utvecklas en kultur av delägarskap, och påpeka för ägarna att det är till deras fördel att släppa in utomstående delägare i företaget, eftersom erfarenheten visar att företag som finansieras på det sättet växer snabbare och skapar fler jobb än det genomsnittliga lilla eller medelstora företaget gör. Medlemsstaterna kan överväga nya former för deltagande i företagandet genom ersättning i form av andelar och aktieinnehav hos de anställda så att hela arbetskraften kan dra större nytta av det. Medlemsstaterna bör införa de bestämmelser som krävs i rätts- och skattehänseende för att uppmuntra riskkapitalbolag och enskilda investerare att tillhandahålla riskkapital. Slutligen bör man förverkliga de potentiella fördelar som följer av att pensionsfonder och andra institutionella investerare investerar i riskkapital genom att man undanröjer alla onödiga begränsningar på hur pensionsfonder får investera, särskilt kraven på kapitaltäckning, vilka i praktiken tvingar institutionella investerare att investera i sitt hemland. 2.5 Gör skattesystemet mer företagarvänligt 15 KOM(98) 26, Se fotnot 14. 8

9 Beskattningen är mycket viktig för företagens ekonomiska villkor. Det finns emellertid för närvarande många skatterelaterade hinder för företagandet i alla led i verksamheten, inbegripet höga skatter på lön, oproportionerligt höga administrativa kostnader för små och medelstora företag för att driva in och hantera skatter och sociala avgifter samt oförmånliga skattebestämmelser som leder till att aktiekapital i stället för lånat kapital tas ut 17. Det nuvarande momssystemet är komplicerat och svårt att förvalta. Kommissionen kommer att verka för genomgripande förändringar för de små och medelstora företagen och de nya företagen i synnerhet vilka är de som lider mest av den komplicerade momsadministrationen enligt sitt arbetsprogram för ett gemensamt mervärdesskattesystem 18 på grundval av ursprungsprincipen. Ett antal andra skattelättnader för att uppmuntra företagandet bör övervägas av medlemsstaterna, främst att stimulera nyföretagandet genom skattelättnader 19, uppmuntra investeringar i nya företag genom exempelvis skattelättnader för investerande privatpersoner 20 och främja överlåtelse av företag till de anställda genom att exempelvis se till att överlåtelsen (till de anställda eller ledningen) är gynnsam eller åtminstone neutral i skattehänseende. Slutligen bör medlemsstaterna också se över den relativa beskattningen av finansiering med lån respektive insatskapital i syfte att stärka de små och medelstora företagens bas av insatskapital. 2.6 Omställning och minskning av statligt stöd Det är nödvändigt med en strikt kontroll över det statliga stödet för att upprätthålla en rättvis konkurrens mellan företagen på den inre marknaden. Det statliga stödet omfattar cirka 100 miljarder ecu om året i EU. Kommissionen ämnar se över kriterierna för att godkänna stöd. Målet är att uppmuntra system som verkligen gynnar ekonomisk effektivitet och sysselsättning 21. Kommissionen kommer också att utforma ett system för benchmarking mellan medlemsstaterna för att utvärdera de nationella systemens effektivitet med avseende på sysselsättningen. Medlemsstaterna uppmanas att samordna sina system för statligt stöd så att de minskar de totala beloppen. Detta skulle göra det lättare för nya företag att ta sig in på marknaden. 2.7 Förbättrad innovation och tillgång till ny teknik Europa behöver fler och bättre företag i framkanten på den globala konkurrensen inom snabbt växande sektorer såsom bioteknik, informationsteknik, elektronisk handel, mikromekanik samt miljö- och energiteknik. De som står för innovationerna förvirras 17 CSE(95) 2087, s KOM(96) 328 slutlig, Se EGT L 145, , s Se EGT L 177, , s Gemenskapens politik för sysselsättningen, SEK (97) 2078,

10 dock alltför ofta av de komplicerade reglerna. Andra gemensamma hinder för nya och små företag är brist på information om nya idéer som utvecklas vid högskolor och forskningsinstitut, om möjligheterna till tekniköverföring samt om stödprogram. Dessutom är eko-industrin ett område med stora möjligheter, men det finns en utbredd brist på medvetenhet om vilka tillfällen eko-industrin erbjuder. Kommissionen har tagit ett antal initiativ för att främja nyskapandet. Man måste se till att de genomförs enligt tidtabellen och med hänsyn tagen till de nya företagens särskilda behov. Ett förslag till direktiv om harmonisering av vissa aspekter på upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället har nyligen antagits 22. Kommissionen kommer också att lägga fram en handlingsplan med de lagförslag som krävs för en modernisering av det europeiska patentsystemet, vilken torde antas under det första halvåret I november 1996 antog kommissionen den första handlingsplanen för innovation i syfte att sörja för en effektivare samordning av gemenskapens och delvis också medlemsstaternas instrument. Huvudlinjerna är att främja en genuin innovationskultur genom att uppmuntra nya former för produktion och marknadsföring, förbättra stödtjänsterna för innovation, främja informationsnätverk samt förenkla rutinerna för att bilda företag. Ett annat viktigt instrument är grupperingen. Som ett led i det tredje fleråriga programmet för de små och medelstora företagen främjar kommissionen utvecklingen av grupperingar med inriktning på små och medelstora företag, bland annat genom ett initiativ med titeln "Grupperingar nätverk som ett verktyg för de små och medelstora företagen för att få förbättrad tillgång till forskning och teknisk utveckling". Kommissionen genomför också de åtgärder som anges i meddelandena "Ett europeiskt initiativ inom den elektroniska handeln" 23 och "Globaliseringen och informationssamhället behovet av stärkt internationell samordning" 24. För att hjälpa nystartade företag att skydda sina immateriella rättigheter bör medlemsstaterna sträva efter att minska kostnaderna för att ansöka om patent, och hjälpa hugade företagare att utarbeta en strategi både för skydd och värdering av immateriella tillgångar och för licenser för tekniköverföring. Dessutom bör medlemsstaterna uppmuntra högskolor och forskningsinstitut att undanröja hinder för att forskningsresultat utnyttjas kommersiellt och understödja företagsnätverk och teknikgrupperingar för att dela på kunnande. Ett nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, företagarnas branschorganisationer och dem som står för tekniken är en förutsättning för att säkerställa att information sprids och att aktörerna blir medvetna om den elektroniska handelns och IT-investeringarnas strategiska betydelse för nya företag. Den offentliga sektorns deltagande i utvecklingen av decentraliserade upplysningsorgan och -nätverk måste 22 KOM(97) 628 slutlig, KOM(97) 157 slutlig, KOM(98) 50 slutlig,

11 främjas för att öka trovärdigheten och acceptansen och minska informationsassymmetrierna och investeringskostnaderna för nya aktörer. Medlemsstaterna bör också undersöka hur strukturfonderna bättre kan användas för att uppmuntra investeringar i innovation och tekniköverföring samt i mänskliga resurser och kvalitetsförvaltning. 2.8 Bättre tillgång till andra av gemenskapens program Företagandets grad av dynamik varierar ofta stort mellan olika regioner inom staterna på grund av skillnader i demografi, välstånd, utbildning och befintlig infrastruktur. Gemenskapen stöder med hjälp av sin strukturpolitik medlemsstaterna i deras satsningar på företag i de mindre utvecklade regionerna. Det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling är utformat för att hjälpa företagen att få tillgång till forskningsresultat och tekniköverföring. Småföretagen har dock stora problem med att få tillgång till dessa gemenskapsfinansierade program 25. När det gäller EU:s strukturpolitik för perioden från och med år 2000 föreslår kommissionen att en av strukturfondernas huvuduppgifter skall vara att "utveckla konkurrenskraften och det ekonomiska nytänkandet, särskilt i små och medelstora företag". Dessutom genomför kommissionen detaljerade tematiska utvärderingar, inbegripet en analys av hur strukturfondernas stöd till de små och medelstora företagen påverkar dem och hur effektivt det är. Resultaten av utvärderingarna skall ligga till grund för riktlinjerna för nästa generation program, och kommissionen kommer att skicka det till medlemsstaterna så snart de nya förordningarna antagits formellt av rådet. Inom det femte ramprogrammet kommer kommissionen att inrätta enhetliga instanser dit de små och medelstora företagen kan lämna in sina förslag, rationalisera och samordna nätverken för information och stöd samt se till att innovationer omsätts i kommersiella framgångar, allt för att trygga konkurrensförmågan. Kommissionen föreslår att EU:s strukturpolitik skall decentraliseras ytterligare så att medlemsstaterna får huvudansvaret för detaljerna i programplaneringen. För att detta skall fungera föreslår kommissionen att det skapas ett aktivare partnerskap med en tydligare ansvarsfördelning där arbetsmarknadens parter får fasta roller att spela. På så sätt kan företagen göra sin stämma hörd, i tillämpliga fall även småföretagen. 2.9 Uppmuntra företagandet i näringsdrivande föreningar De näringsdrivande föreningarna står för närvarande för 5 % av den totala sysselsättningen i Europa, och upp till 20 % av alla nya jobb uppstår i näringsdrivande föreningar (kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser) 26 vilket avspeglar sektorns enorma tillväxtpotential. Kommissionen kommer att ta initiativ för att förbättra utbildningen för dem som arbetar inom kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser och utveckla ett 25 Se KOM(97) 610 slutlig, KOM(97) 241 slutlig,

12 europeiskt nätverk för utbildning inom näringsdrivande föreningar med särskilda kurser som leder till ett europeiskt examensbevis. Kommissionen kommer också att initiera och stödja insatser för att kartlägga bra lösningar inom företagandet i kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser, och stödja inrättandet av utvecklingskontor till stöd för nya företag, i synnerhet kooperativa föreningar. Med utgångspunkt i meddelandet av den 4 juni 1997 kommer en handlingsplan att utvecklas för att främja frivilligorganisationer och stiftelser i Europa 27. Medlemsstaterna uppmanas att stödja de utvecklingskontor för kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser som nämns ovan. Man bör också sträva efter att förbättra deras villkor i rätts-, skatte- och förvaltningshänseende (t.ex. då de anställda eller företagsledningen vill ta över företaget) och utveckla särskilda utbildningsprogram i ledarskap och nätverk för unga företagare i denna sektor. Slutligen bör tillgången till startkapital för framtida näringsdrivande föreningar underlättas genom att man på bästa sätt utnyttjar tillgängliga medel från ideella banker, kooperativa banker, ömsesidiga krediter eller ömsesidiga garantifonder. III. SLUTSATSER Europas ställning som en ekonomisk stormakt är beroende av dess framtida företagare och konkurrenskraften hos dess företag. De kommer att vara motorn i marknadsekonomin. Små och medelstora företag kommer även i fortsättningen att vara den viktigaste arbetsgivaren, grunden för det lokala näringslivet, innovatörer när det gäller att utveckla nya produkter och huvudrollsinnehavare inom den framväxande tjänstesektorn. Ändå ställs de både nationellt och på den inre marknaden inför nya krav i lagstiftningen och påfrestande förvaltningsrutiner. De har svårt att få tillgång till lämplig finansiering och ny teknik, vilket ger dem ett underläge i förhållande till deras globala konkurrenter. De åtgärder som anges i detta meddelande måste vidtas gemensamt både på EU:s och medlemsstaternas nivå. Benägenheten att se vissa problem som enbart nationella är inte längre motiverad i en ekonomi som är på väg att uppnå en integrerad marknad med en enhetlig valuta och vars största utmaningar kommer från starka yttre konkurrenter. Syftet med detta meddelande är att ge en grund att stå på när vi möter utmaningarna i framtiden. De prioriterade åtgärderna kommer att hjälpa oss att gå framåt snabbt och samordnat. Kommissionen erbjuder sig därför att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att utvärdera framstegen med att utveckla företagandet. Detta kan genomföras genom att kommissionen årligen avger en rapport till rådet och Europaparlamentet om de åtgärder som vidtagits på alla nivåer. I en sådan rapport kan man använda en checklista för att visa vilka framsteg som gjorts i individuella medlemsstater. Kommissionen uppmanar rådet att 1. ta del av detta meddelande, 27 Ibid. 12

13 2. stödja de åtgärder som anges i detta meddelande som prioriterade åtgärder för att utveckla företagandet, och 3. stödja kommissionens förslag att utvärdera framstegen med att utveckla företagandet. 13

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.2.2013 2012/2321(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (2012/2321(INI)) Utskottet

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Kommissionens arbetsprogram 2015

Kommissionens arbetsprogram 2015 Civilutskottets yttrande 2014/15:CU2y Kommissionens arbetsprogram 2015 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet har gett civilutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram 2015 En ny

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter PM till riksdagen 2005-10-21 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ekofinrådets möte den 8 november 2005 Dagordningspunkt: MOMS: En enda kontaktpunkt. Lägesrapport Dokument: Tidigare dokument

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.10.2003 SEK(2003)1127 slutlig 2001/0255(COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för sysselsättning och sociala frågors 2007/2238(INI)

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för sysselsättning och sociala frågors 2007/2238(INI) EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för sysselsättning och sociala frågors 2007/2238(INI) 8.5.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 Harald Ettl (PE404.730v01-00) Hedgefonder och private equity (2007/2238(INI)) AM\722912.doc

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdesdokument 2009 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION enligt artikel 81.4 b i arbetsordningen av Guido Sacconi för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/ RIKTLINJER OM VILLKOR FÖR FINANSIELLT STÖD INOM KONCERNER EBA/GL/2015/17 08.12.2015 Riktlinjer om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA:s riktlinjer om

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

1.2 Förslagets innehåll

1.2 Förslagets innehåll Regeringskansliet Faktapromemoria Handlingsplan för mervärdesskatt Finansdepartementet 2016-05-10 Dokumentbeteckning KOM(2016)148 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 8.5.2006 PE 374.047v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 4-47 Förslag till betänkande Karin Riis-Jørgensen Förslag till rådets direktiv om beskattning

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd

Läs mer

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2013 COM(2013) 781 final 2013/0387 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer