ATT UPPMUNTRA FÖRETAGANDET I EUROPA: PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT UPPMUNTRA FÖRETAGANDET I EUROPA: PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den... KOM (98)... ATT UPPMUNTRA FÖRETAGANDET I EUROPA: PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET 1

2 I. FÖRETAGANDE EN UTMANING FÖR SYSSELSÄTTNINGEN OCH KONKURRENSKRAFTEN 1.1 Företagandets ökande betydelse Företagande är en dynamisk process där individer hela tiden ser ekonomiska möjligheter och griper dem genom att utveckla, producera och sälja varor och tjänster. Processen kräver egenskaper som självförtroende, förmåga att ta risker och en känsla av personligt ansvar. Kommissionen lade 1995 fram en rapport till Europeiska rådet i Madrid 1 med ett paket åtgärder för de små och medelstora företagen. Sedan dess har uppmuntrandet av företagandet och stödet till unga företagare stadigt flyttats uppåt på den europeiska dagordningen, med det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag 2, den första handlingsplanen för innovation 3, riktlinjerna för sysselsättningen 1998 som stöddes vid sysselsättningstoppmötet i Luxemburg och nu senast G8:s konferens om anställbarhet i London i februari De politiska och ekonomiska aktörerna inser i allt större utsträckning att det krävs övergripande åtgärder för att uppmuntra företagandet och därigenom öka sysselsättningen och konkurrenskraften i Europa. I detta meddelande anges ett antal prioriterade frågor som bör hanteras på nationell och europeisk nivå för att uppmuntra företagandet i Europa. Dessa prioriterade frågor spänner över ett brett fält och ingår i viss mån i andra av gemenskapens initiativ och program. Bland annat krävs det redan nu att medlemsstaterna vidtar åtgärder för vissa aspekter på företagandet i sina nationella handlingsplaner för sysselsättningen 4. Åtgärder för att genomföra riktlinjerna för sysselsättningen kommer att tas upp i det sammanhanget och enligt förfarandena för de nationella handlingsplanerna. En stark företagarkultur är också en förutsättning för att den europeiska ekonomin skall vara konkurrenskraftig i framtiden och för att skapa tillväxt, varför kommissionen i detta meddelande överväger ett bredare spektrum av åtgärder för att nå dessa mål. Kommissionen erbjuder sig att följa upp de prioriterade åtgärder som anges i detta meddelande. Åtgärder inom de nationella handlingsplanerna för sysselsättningen har sina egna system för utvärdering och övervakning. För åtgärder där sådana förfaranden för närvarande inte finns föreslår kommissionen som ett första steg att den sammanställer en årlig rapport till rådet och parlamentet om hur dessa åtgärder genomförts på nations- och 1 CSE(95) 2087, Europeiska kommissionen, december EGT L 6, , s KOM(96) 589 slutlig, Rådets resolution av den 15 december 1997 "Riktlinjerna för sysselsättningen 1998". 2

3 gemenskapsnivå. Detta på grundval av en i förväg publicerad checklista så att särskilt medlemsstaterna skall kunna veta vilka mål som kommer att tas upp speciellt i rapporten. 1.2 Den makroekonomiska ramen och den globala ekonomins utmaningar Sunda makroekonomiska prestanda är avgörande för att uppmuntra företagandet. Det är betydligt enklare att ägna sig åt företagande i en stabil ekonomisk miljö med låg inflation. En väl fungerande inre marknad och införandet av euron är omistliga bidrag till detta. Den inre marknaden har redan påverkat tillväxten positivt. Fri rörlighet för varor, tjänster och personer har lett till en marknad med 370 miljoner konsumenter för företagen, och genom ömsesidigt erkännande av kvalifikationer har det blivit enklare att bilda ett företag i en annan medlemsstat. De europeiska företagen verkar i den globala ekonomin. Förändringar i ekonomiska prestanda hos Europas viktigaste handelspartner får både direkta och indirekta följder för de europeiska företagens miljö. De europeiska företagen måste ges förmåga att möta dessa utmaningar. Införandet av euron kommer att innebära ett stort tillfälle för de europeiska företagen. Det kommer att leda till sänkta kostnader och utgöra en stabil grund för affärer utomlands. Tillsammans med den elektroniska handeln kommer euron att göra det möjligt för nya företag att fullt ut utnyttja den inre marknaden och ta vara på de större möjligheterna omedelbart efter starten. Mycket återstår dock att göra för att fullborda den inre marknaden, vilket anges i handlingsplanen för den inre marknaden 5. I synnerhet bör medlemsstaterna snabbare införliva reglerna för den inre marknaden med sin egen lagstiftning. Man bör också bättre kontrollera att de åtgärder som redan införlivats också efterlevs. Ett exempel på den globala ekonomin är hur snabbt den elektroniska handeln expanderar. Den används redan allmänt för att underlätta handel mellan företagen, och den kommer också att i allt större omfattning användas för att tillhandahålla både varor och tjänster till konsumenterna. Den elektroniska handeln erbjuder en stor möjlighet att billigt koppla samman 18 miljoner företag med den globala marknaden. Den europeiska konkurrenskraften är beroende av företagens förmåga att snabbt anpassa sig. Detta förutsätter samordnade insatser på europanivå. Kommissionen tar ett antal initiativ 6 både för att skapa en lämplig rättslig ram och förbättra villkoren för de små och medelstora företagens tillträde till den globala elektroniska marknaden. Åtgärderna måste kompletteras på medlemsstaternas nivå, särskilt genom att se till att befintliga företag och arbetssökande är elektroniskt allmänbildade och förmögna att verka på den världsomspännande elektroniska marknaden. Den globala marknaden erbjuder också mer traditionella möjligheter till investeringar och handel. Kommissionen förfogar redan över ett antal instrument för att hjälpa små och 5 KOM(97) 184 slutlig, Ett europeiskt initiativ inom den elektroniska handeln, KOM(97) 157,

4 medelstora företag att expandera på de globala marknaderna, och de kan komma att utökas. 7. Den nya utmaningen blir att hjälpa ansökarländerna att anpassa sina företagssektorer till kraven på den utvidgade inre marknaden. Erfarenhet och knowhow från våra befintliga företag kommer att vara viktiga på detta område. En förutsättning för en frisk småföretagssektor på denna framväxande marknad är en stark konkurrenspolitik för att förebygga att dominerande företag missbrukar sin ställning på marknaden och för att öka effektiviteten. I och med att gamla monopol fortlöpande avregleras får företagarna nya möjligheter, och på så sätt förbättras förutsättningarna för ökat företagande. Därför är det nödvändigt att sträva efter sund konkurrens på alla sektorer, inbegripet offentliga tjänster. Europas ekonomiska välmåga är knuten till en snabb omställning till en kunskapsbaserad ekonomi. Här behöver medlemsstaterna göra en kritisk utvärdering av statligt stöd till specifika sektorer. Stödet borde inriktas på att förbättra de övergripande villkoren för företag som startas och växer till. Detta inbegriper investeringar i FoU, utbildning samt uppmuntran till de direkta mottagarna att utnyttja den kunskap de förvärvat. II. EN STRATEGI FÖR ATT UTVECKLA FÖRETAGANDET För att utveckla företagandet krävs en tvådelad strategi. För det första ingår åtgärder som uppmuntrar individer att bli företagare och ge dem det kunnande som de behöver för att lyckas, inbegripet reformer av utbildningssystemen, förändringar av inställningen samt åtgärder för att undanröja hinder för nya företag. För det andra förutsätter uppmuntran av företagandet också att man skapar förutsättningar för företagande som gynnar nya företag, tillväxt och lyckade företagsöverlåtelser. För detta krävs genomgripande administrativa förenklingar och en förbättrad miljö i lagstiftnings- och finansieringshänseende, samt tillträde till gemenskapens program, exempelvis FoTU-programmen och strukturfonderna. 1. Prioriterade åtgärder för att uppmuntra företagarkulturen För att skapa en stark och levande företagarvärld måste vi börja genom att uppamma en anda av företagsamhet och risktagande. Vi måste övervinna ett antal fördomar i samhället, i vårt utbildningssystem och hos myndigheterna. De uppmuntrar inte till företagsamhet och uppvisar bristande förståelse för företagarkulturen. Dessutom är företagandet en viktig del av den socio-ekonomiska väven i varje medlemsstat, men det behandlas inte av vårt samhälle som ett yrke med ett egenvärde. Det finns ett ökande behov av effektiv utbildning. De som tänker starta ett företag behöver specialutbildning i att driva företag och fortbildning för att förbättra de färdigheter som krävs i en affärsmiljö som förändras allt snabbare. Detta gäller både för industrin och tjänstesektorn. I synnerhet för tjänstesektorn är det dessa nya tjänster som är mest lovande när det gäller nya jobb. Hugade företagare avskräcks också från att bilda ett företag eller bli egenföretagare eftersom det innebär att de förlorar en del av sin sociala trygghet. Det innebär också en viss ofrånkomlig risk för konkurs. 7 ECIP, MED-INVEST, AL-INVEST. 4

5 I Europa innebär en konkurs även ett allvarligt socialt misslyckande. Enligt konkurslagarna i USA kan företagare som går omkull förhållandevis snabbt börja om, och misslyckandet anses som en nyttig erfarenhet. I Europa tenderar de som går i konkurs att betraktas som "förlorare". De har stora svårigheter med att få nya satsningar finansierade. De prioriterade åtgärderna för både kommissionen och medlemsstaterna är följande: Kommissionen kommer att ta initiativet till och främja en serie åtgärder för att uppmuntra företagandet, bland annat följande: Kommissionen förbereder ett meddelande om utbildning för små och medelstora företag, som skall antas före sommaren 1998, med en översikt över befintliga åtgärder, kartläggning av nya områden samt en strategi för åtgärder i framtiden; 1998 skall nätverket BENE (Business Education Network Europe) startas i syfte att knyta samman affärsskolor som specialiserar sig på utbildning i företagsledning; företagarnas medverkan i programmet Leonardo da Vinci kommer att utvidgas med tonvikt på främjande av flexibla utbildningsformer och samverkan mellan högskolor och företag; europeiska nätverk mellan organisationer för unga företagare, kvinnor och medföretagare samt företagare ur minoritetsgrupper kommer att startas; initiativ kommer också att tas för att göra företagstjänsterna synligare och mer lättillgängliga för grupper som är underrepresenterade bland företagarna, t.ex. yngre människor och kvinnor. Medlemsstaterna bör överväga följande åtgärder: Ta med kunskap om företagande i kursplanerna för de nationella utbildningssystemen. Uppmuntra forskningsinstitut och högskolor att utnyttja FoTU-resultat och innovation genom att bilda nya företag. Uppmuntra forskare att starta och utveckla innovativa företag med utgångspunkt i deras tekniska kunnande och erfarenhet. Rikta in sig på särskilda målgrupper, såsom kvinnor, långtidsarbetslösa och mindre gynnade grupper för att göra dem medvetna om företagandets möjligheter. Göra de myndigheter och externa partner som småföretagen kommer i kontakt med mer företagsinriktade och medvetna om nystartade företags särskilda behov genom utbildning och fortbildning. Uppmuntra egenföretagande som ett alternativ i karriären och i utbildning av arbetslösa. Förbättra företagarnas tillgång till utbildning, tillhandahålla utbildning på lokal nivå och utveckla flexibla kurspaket. Främja mentorskap och vägledning för nya företag av pensionerade företagare, erfarna fackmän och nätverk av unga företagare. Uppmuntra storföretag att lägga ut en del intern verksamhet på underentreprenad för att bidra till att det bildas småföretag som tar vara på dessa möjligheter. 5

6 Tillsammans med medierna verka för att ge företagandet en mer framträdande och positiv roll i samhället. Bedöma avvägningen mellan dels låntagarnas och fordringsägarnas rättigheter och skyldigheter, dels konkurslagstiftningens negativa effekter, och till exempel införa preskriptionsklausuler så att företagare kan börja om på nytt efter ett visst antal år. 2. Prioriterade åtgärder för att förenkla förutsättningarna för företagande 2.1 Förenkling av förvaltningen Långsamma, komplicerade förfaranden för att registrera företag hindrar och försenar bildandet. Den totala kostnaden för administrativa formaliteter som företagen i Europa måste följa uppskattas till 200 miljarder ecu 8, motsvarande upp till 3 % av den totala BNP. Uppgifter från medlemsstaterna visar att tekniska bestämmelser som medlemsstaterna anmält till kommissionen ökade från 385 år 1993 till 670 år Den viktigaste enskilda åtgärd eller grupp av åtgärder som vi kan vidta för att göra det lättare för företagen är att förenkla förvaltningen. Kommissionen har tagit ett antal initiativ på området. Nu senast inrättades arbetsgruppen för enklare företagsvillkor (BEST, Business Environment Simplification Task Force) som i syfte att främja en företagarvänlig kultur kommer att lägga fram rekommendationer om hur man skall förbättra villkoren för företagen genom att kartlägga hinder i förvaltningen och lagstiftningen. Arbetsgruppen kommer att lägga fram sina förslag i slutet av april Kommissionen kommer sedan att lägga fram rekommendationer vid Europeiska rådets möte i Cardiff med utgångspunkt i arbetsgruppens rapport. På medlemsstaternas nivå har en del medlemsstater tagit initiativ för att minska de administrativa belastningarna. Bra lösningar har sammanställts i kommissionens rekommendation om förbättring och förenkling av företagsklimatet för nyetablerade företag 9. I rekommendationen föreslås åtgärder för att lindra förvaltnings-, skatte-, social-, miljö- och statistikbördorna på nya företag. Medlemsstaterna uppmanas att öka sina ansträngningar, omsätta rekommendationerna i praktiken och rapportera framstegen till kommissionen årligen. 2.2 Bekämpning av sena betalningar En orsak till att företag går i konkurs är försenade betalningar, vilket leder till att ett stort antal arbetstillfällen går förlorade. En fjärdedel av alla konkurser 10 beror på för sena 8 Europeiska observationscentret för små och medelstora företag, tredje årsrapporten 1995, s EGT L 145, , s. 29. Bland de föreslagna åtgärderna finns: en enda instans som sköter all registrering, enhetliga registreringsblanketter samt förbättrad samordning mellan myndigheterna (s ). 10 Källa: Fédération International de l'information d'entreprises et de la Gestion de Créances, Lyon, september

7 betalningar. Nya företag drabbas särskilt hårt, eftersom deras kassaresurser är begränsade och de vanligen har få kunder. Kommissionen har antagit ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv 11 för att minska antalet sena betalningar från företag och myndigheter i Europa. Europaparlamentet och rådet uppmanas att snabbt anta förslaget och medlemsstaterna uppmanas att införliva direktivet med nationell lagstiftning inom angiven tid. 2.3 Förenklade företagsöverlåtelser En annan viktig orsak till konkurser är företagsöverlåtelser. Man uppskattar att ungefär 30 % av de företag som skall överlåtas kommer att gå i konkurs på grund av bristande förberedelser, höga arvs- eller gåvoskatter och på grund av bristande intresse hos de yngre att ta över eller köpa företag 12. Kommissionen kommer att överväga stöd till pilotprojekt som går ut på att göra företagarna medvetna om behovet av att förbereda företagsöverlåtelser och tillhandahålla utbildning och praktiska hjälpmedel såsom riktlinjer och seminarier. Man kommer också att överväga att göra en jämförelse med hjälp av benchmarkingmetoder av hur medlemsstaterna lyckas med att förbättra företagsöverlåtelserna. Medlemsstaterna uppmanas att genomföra de åtgärder som anges i kommissionens nyligen utfärdade meddelande om förbättrade företagsöverlåtelser 13. Särskild vikt måste fästas vid att förbättra miljön i rätts- och skattehänseende. De bör också inrikta sin uppmärksamhet på praktiska åtgärder för att se till att företagen börjar förbereda överlåtelsen i god tid och att de får den professionella rådgivning de behöver under alla skeden i överlåtelsen. 2.4 Förbättrad tillgång till finansiering Svårigheter med finansieringen är ett av de viktigaste hindren för företagandets utveckling. De allvarligaste problemen rör för stort beroende av övertrasseringar i stället för lån med fasta villkor, omöjligheten att få lån med rimlig ränta, för stort beroende av kredit i stället för eget kapital samt svårigheter att få eget kapital över huvud taget. På grund av svårigheterna med att få eget kapital bildas det färre spetsteknikföretag i Europa och de har sämre utsikter till tillväxt. Dessutom är riskkapitalet underutvecklat i många europeiska länder jämfört med USA, i synnerhet startkapital och finansiering under de tidiga stadierna 14. Efter toppmötet om sysselsättningen i Luxemburg uppmanades kommissionen att lägga fram förslag på nya finansieringsinstrument till stöd för de små och medelstora företagen med en sammanlagd budget på 420 miljoner ecu. Kommissionen föreslog initiativet för 11 KOM(98) 126 slutlig. 12 Europeiska observationscentret för små och medelstora företag, fjärde årsrapporten 1996, s C(98) 726, En mer ingående analys av dessa frågor återfinns i kommissionens meddelande om riskkapital, SEK (98)

8 tillväxt och sysselsättning 15, bestående av tre kompletterande delprogram: en riskkapitalfond, finansiellt stöd till europeiska samriskföretag samt en garantimekanism för små och medelstora företag. Rådet bör snarast möjligt anta detta viktiga program så att de små och medelstora företagen kan börja dra nytta av det. Eftersom de flesta små och medelstora företag främst är beroende av banker för sin externa finansiering är det av avgörande betydelse att det finns ett gott förhållande mellan dem. Därför kommer kommissionen att inleda den tredje rundabordskonferensen mellan bankerna och de små och medelstora företagen. Den kommer att inriktas på viktiga problem inom finansiering av nya företag genom lån och eget kapital. Kommissionens nyligen framlagda handlingsplan 16 om europaomfattande marknader för riskkapital bör genomföras enligt den tidsplan som föreslås. Kommissionen kommer också att inrätta en het linje för innovationsfinansiering som främst skall inriktas på deltagarna i gemenskapens FoTU-projekt och bistå dem genom att hitta de personer och organisationer som kan hjälpa dem att utnyttja FoTU-resultat, bland annat genom att grunda nya företag. För medlemsstaternas vidkommande har system för lånegarantier visat sig ha en positiv effekt på små och medelstora företag och på sysselsättningen. De anses allmänt vara mer effektiva än räntesubventioner. De medlemsstater som för närvarande inte har sådana system bör överväga att införa dem, efter förebild av de bästa lösningarna inom EU, för alla sektorer i näringslivet och i synnerhet industrin och tjänstesektorn. Man bör uppmuntra utvecklingen av system för ömsesidiga garantier. Dessutom bör man utnyttja den enorma potential som finns i form av privatpersoners investeringar i nya företag och uppmuntra att det bildas nätverk av sådana privatpersoner (eller business angels som de kallas i USA). Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att det utvecklas en kultur av delägarskap, och påpeka för ägarna att det är till deras fördel att släppa in utomstående delägare i företaget, eftersom erfarenheten visar att företag som finansieras på det sättet växer snabbare och skapar fler jobb än det genomsnittliga lilla eller medelstora företaget gör. Medlemsstaterna kan överväga nya former för deltagande i företagandet genom ersättning i form av andelar och aktieinnehav hos de anställda så att hela arbetskraften kan dra större nytta av det. Medlemsstaterna bör införa de bestämmelser som krävs i rätts- och skattehänseende för att uppmuntra riskkapitalbolag och enskilda investerare att tillhandahålla riskkapital. Slutligen bör man förverkliga de potentiella fördelar som följer av att pensionsfonder och andra institutionella investerare investerar i riskkapital genom att man undanröjer alla onödiga begränsningar på hur pensionsfonder får investera, särskilt kraven på kapitaltäckning, vilka i praktiken tvingar institutionella investerare att investera i sitt hemland. 2.5 Gör skattesystemet mer företagarvänligt 15 KOM(98) 26, Se fotnot 14. 8

9 Beskattningen är mycket viktig för företagens ekonomiska villkor. Det finns emellertid för närvarande många skatterelaterade hinder för företagandet i alla led i verksamheten, inbegripet höga skatter på lön, oproportionerligt höga administrativa kostnader för små och medelstora företag för att driva in och hantera skatter och sociala avgifter samt oförmånliga skattebestämmelser som leder till att aktiekapital i stället för lånat kapital tas ut 17. Det nuvarande momssystemet är komplicerat och svårt att förvalta. Kommissionen kommer att verka för genomgripande förändringar för de små och medelstora företagen och de nya företagen i synnerhet vilka är de som lider mest av den komplicerade momsadministrationen enligt sitt arbetsprogram för ett gemensamt mervärdesskattesystem 18 på grundval av ursprungsprincipen. Ett antal andra skattelättnader för att uppmuntra företagandet bör övervägas av medlemsstaterna, främst att stimulera nyföretagandet genom skattelättnader 19, uppmuntra investeringar i nya företag genom exempelvis skattelättnader för investerande privatpersoner 20 och främja överlåtelse av företag till de anställda genom att exempelvis se till att överlåtelsen (till de anställda eller ledningen) är gynnsam eller åtminstone neutral i skattehänseende. Slutligen bör medlemsstaterna också se över den relativa beskattningen av finansiering med lån respektive insatskapital i syfte att stärka de små och medelstora företagens bas av insatskapital. 2.6 Omställning och minskning av statligt stöd Det är nödvändigt med en strikt kontroll över det statliga stödet för att upprätthålla en rättvis konkurrens mellan företagen på den inre marknaden. Det statliga stödet omfattar cirka 100 miljarder ecu om året i EU. Kommissionen ämnar se över kriterierna för att godkänna stöd. Målet är att uppmuntra system som verkligen gynnar ekonomisk effektivitet och sysselsättning 21. Kommissionen kommer också att utforma ett system för benchmarking mellan medlemsstaterna för att utvärdera de nationella systemens effektivitet med avseende på sysselsättningen. Medlemsstaterna uppmanas att samordna sina system för statligt stöd så att de minskar de totala beloppen. Detta skulle göra det lättare för nya företag att ta sig in på marknaden. 2.7 Förbättrad innovation och tillgång till ny teknik Europa behöver fler och bättre företag i framkanten på den globala konkurrensen inom snabbt växande sektorer såsom bioteknik, informationsteknik, elektronisk handel, mikromekanik samt miljö- och energiteknik. De som står för innovationerna förvirras 17 CSE(95) 2087, s KOM(96) 328 slutlig, Se EGT L 145, , s Se EGT L 177, , s Gemenskapens politik för sysselsättningen, SEK (97) 2078,

10 dock alltför ofta av de komplicerade reglerna. Andra gemensamma hinder för nya och små företag är brist på information om nya idéer som utvecklas vid högskolor och forskningsinstitut, om möjligheterna till tekniköverföring samt om stödprogram. Dessutom är eko-industrin ett område med stora möjligheter, men det finns en utbredd brist på medvetenhet om vilka tillfällen eko-industrin erbjuder. Kommissionen har tagit ett antal initiativ för att främja nyskapandet. Man måste se till att de genomförs enligt tidtabellen och med hänsyn tagen till de nya företagens särskilda behov. Ett förslag till direktiv om harmonisering av vissa aspekter på upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället har nyligen antagits 22. Kommissionen kommer också att lägga fram en handlingsplan med de lagförslag som krävs för en modernisering av det europeiska patentsystemet, vilken torde antas under det första halvåret I november 1996 antog kommissionen den första handlingsplanen för innovation i syfte att sörja för en effektivare samordning av gemenskapens och delvis också medlemsstaternas instrument. Huvudlinjerna är att främja en genuin innovationskultur genom att uppmuntra nya former för produktion och marknadsföring, förbättra stödtjänsterna för innovation, främja informationsnätverk samt förenkla rutinerna för att bilda företag. Ett annat viktigt instrument är grupperingen. Som ett led i det tredje fleråriga programmet för de små och medelstora företagen främjar kommissionen utvecklingen av grupperingar med inriktning på små och medelstora företag, bland annat genom ett initiativ med titeln "Grupperingar nätverk som ett verktyg för de små och medelstora företagen för att få förbättrad tillgång till forskning och teknisk utveckling". Kommissionen genomför också de åtgärder som anges i meddelandena "Ett europeiskt initiativ inom den elektroniska handeln" 23 och "Globaliseringen och informationssamhället behovet av stärkt internationell samordning" 24. För att hjälpa nystartade företag att skydda sina immateriella rättigheter bör medlemsstaterna sträva efter att minska kostnaderna för att ansöka om patent, och hjälpa hugade företagare att utarbeta en strategi både för skydd och värdering av immateriella tillgångar och för licenser för tekniköverföring. Dessutom bör medlemsstaterna uppmuntra högskolor och forskningsinstitut att undanröja hinder för att forskningsresultat utnyttjas kommersiellt och understödja företagsnätverk och teknikgrupperingar för att dela på kunnande. Ett nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, företagarnas branschorganisationer och dem som står för tekniken är en förutsättning för att säkerställa att information sprids och att aktörerna blir medvetna om den elektroniska handelns och IT-investeringarnas strategiska betydelse för nya företag. Den offentliga sektorns deltagande i utvecklingen av decentraliserade upplysningsorgan och -nätverk måste 22 KOM(97) 628 slutlig, KOM(97) 157 slutlig, KOM(98) 50 slutlig,

11 främjas för att öka trovärdigheten och acceptansen och minska informationsassymmetrierna och investeringskostnaderna för nya aktörer. Medlemsstaterna bör också undersöka hur strukturfonderna bättre kan användas för att uppmuntra investeringar i innovation och tekniköverföring samt i mänskliga resurser och kvalitetsförvaltning. 2.8 Bättre tillgång till andra av gemenskapens program Företagandets grad av dynamik varierar ofta stort mellan olika regioner inom staterna på grund av skillnader i demografi, välstånd, utbildning och befintlig infrastruktur. Gemenskapen stöder med hjälp av sin strukturpolitik medlemsstaterna i deras satsningar på företag i de mindre utvecklade regionerna. Det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling är utformat för att hjälpa företagen att få tillgång till forskningsresultat och tekniköverföring. Småföretagen har dock stora problem med att få tillgång till dessa gemenskapsfinansierade program 25. När det gäller EU:s strukturpolitik för perioden från och med år 2000 föreslår kommissionen att en av strukturfondernas huvuduppgifter skall vara att "utveckla konkurrenskraften och det ekonomiska nytänkandet, särskilt i små och medelstora företag". Dessutom genomför kommissionen detaljerade tematiska utvärderingar, inbegripet en analys av hur strukturfondernas stöd till de små och medelstora företagen påverkar dem och hur effektivt det är. Resultaten av utvärderingarna skall ligga till grund för riktlinjerna för nästa generation program, och kommissionen kommer att skicka det till medlemsstaterna så snart de nya förordningarna antagits formellt av rådet. Inom det femte ramprogrammet kommer kommissionen att inrätta enhetliga instanser dit de små och medelstora företagen kan lämna in sina förslag, rationalisera och samordna nätverken för information och stöd samt se till att innovationer omsätts i kommersiella framgångar, allt för att trygga konkurrensförmågan. Kommissionen föreslår att EU:s strukturpolitik skall decentraliseras ytterligare så att medlemsstaterna får huvudansvaret för detaljerna i programplaneringen. För att detta skall fungera föreslår kommissionen att det skapas ett aktivare partnerskap med en tydligare ansvarsfördelning där arbetsmarknadens parter får fasta roller att spela. På så sätt kan företagen göra sin stämma hörd, i tillämpliga fall även småföretagen. 2.9 Uppmuntra företagandet i näringsdrivande föreningar De näringsdrivande föreningarna står för närvarande för 5 % av den totala sysselsättningen i Europa, och upp till 20 % av alla nya jobb uppstår i näringsdrivande föreningar (kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser) 26 vilket avspeglar sektorns enorma tillväxtpotential. Kommissionen kommer att ta initiativ för att förbättra utbildningen för dem som arbetar inom kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser och utveckla ett 25 Se KOM(97) 610 slutlig, KOM(97) 241 slutlig,

12 europeiskt nätverk för utbildning inom näringsdrivande föreningar med särskilda kurser som leder till ett europeiskt examensbevis. Kommissionen kommer också att initiera och stödja insatser för att kartlägga bra lösningar inom företagandet i kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser, och stödja inrättandet av utvecklingskontor till stöd för nya företag, i synnerhet kooperativa föreningar. Med utgångspunkt i meddelandet av den 4 juni 1997 kommer en handlingsplan att utvecklas för att främja frivilligorganisationer och stiftelser i Europa 27. Medlemsstaterna uppmanas att stödja de utvecklingskontor för kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser som nämns ovan. Man bör också sträva efter att förbättra deras villkor i rätts-, skatte- och förvaltningshänseende (t.ex. då de anställda eller företagsledningen vill ta över företaget) och utveckla särskilda utbildningsprogram i ledarskap och nätverk för unga företagare i denna sektor. Slutligen bör tillgången till startkapital för framtida näringsdrivande föreningar underlättas genom att man på bästa sätt utnyttjar tillgängliga medel från ideella banker, kooperativa banker, ömsesidiga krediter eller ömsesidiga garantifonder. III. SLUTSATSER Europas ställning som en ekonomisk stormakt är beroende av dess framtida företagare och konkurrenskraften hos dess företag. De kommer att vara motorn i marknadsekonomin. Små och medelstora företag kommer även i fortsättningen att vara den viktigaste arbetsgivaren, grunden för det lokala näringslivet, innovatörer när det gäller att utveckla nya produkter och huvudrollsinnehavare inom den framväxande tjänstesektorn. Ändå ställs de både nationellt och på den inre marknaden inför nya krav i lagstiftningen och påfrestande förvaltningsrutiner. De har svårt att få tillgång till lämplig finansiering och ny teknik, vilket ger dem ett underläge i förhållande till deras globala konkurrenter. De åtgärder som anges i detta meddelande måste vidtas gemensamt både på EU:s och medlemsstaternas nivå. Benägenheten att se vissa problem som enbart nationella är inte längre motiverad i en ekonomi som är på väg att uppnå en integrerad marknad med en enhetlig valuta och vars största utmaningar kommer från starka yttre konkurrenter. Syftet med detta meddelande är att ge en grund att stå på när vi möter utmaningarna i framtiden. De prioriterade åtgärderna kommer att hjälpa oss att gå framåt snabbt och samordnat. Kommissionen erbjuder sig därför att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att utvärdera framstegen med att utveckla företagandet. Detta kan genomföras genom att kommissionen årligen avger en rapport till rådet och Europaparlamentet om de åtgärder som vidtagits på alla nivåer. I en sådan rapport kan man använda en checklista för att visa vilka framsteg som gjorts i individuella medlemsstater. Kommissionen uppmanar rådet att 1. ta del av detta meddelande, 27 Ibid. 12

13 2. stödja de åtgärder som anges i detta meddelande som prioriterade åtgärder för att utveckla företagandet, och 3. stödja kommissionens förslag att utvärdera framstegen med att utveckla företagandet. 13

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES)

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2014 C(2014) 1500 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 12.3.2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens (Text av betydelse för EES) {SWD(2014)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

BOLAGSRÄTT RÄTTSLIG GRUND MÅL

BOLAGSRÄTT RÄTTSLIG GRUND MÅL BOLAGSRÄTT Även om det inte finns någon riktig kodifierad europeisk bolagsrätt, har det genom EU-lagstiftningen införts minimistandarder som gäller för alla bolag i EU. Två viktiga lagstiftningsinstrument

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas.

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. Bilaga K UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET DELPROGRAM MILJÖ 1. Utvärderingen. ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. 1.2 Förhandskontroll

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Statligt stöd till näringslivet

Statligt stöd till näringslivet Statligt stöd till näringslivet 1 Statligt stöd projektet omfattar: -Att bygga upp en databas (med makro och mikro data). -En statsstödrapportering som Sverige lämnar till WTO respektive EUkommissionen.

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer