Bilaga 1. INVANDRINGENS ÅRTIONDEN

Transkript

1 Bilaga 1. INVANDRINGENS ÅRTIONDEN Finland ratificerade FN:s flyktingkonvention och dess tilläggsprotokoll i slutet av 1960-talet - Finland tog emot flyktingar från Chile i slutet av 1970-talet tog man emot ett litet antal vietnameser - flyktingarna placerades i huvudstadsregionen - enskilda asylsökanden - mottagna grupper: chilenare (182), vietnameser (100) man tog emot flyktingar årligen, främst vietnameser - en del debatt och kampanjer, internationell påtryckning för att öka flyktingmottagningen - i slutet av 1980-talet började kommunerna ta emot flyktingar, professionalismen ökade - få asylsökanden - i slutet av årtiondet tog man i bruk årliga kvoter antalet asylsökande ökade - somaliska asylsökanden - den offentliga debatten var intensiv - FRK grundade 15 mottagningscentraler ingermanfinländarna beviljades återflyttningsrätt i början av 1990-talet - flyktingkvoten etablerades på 750 personer/år - år 1999 trädde integrationslagen i kraft - år 1999 inträffade Kosovokrisen, kosovoalbaner evakuerades till Finland - mottagna grupper bl.a. bosnier, kurder, araber, ingermanfinländare integration blir nyckelordet - antalet är fortfarande lågt, förutom 2008 då antalet asylsökanden ökade märkbart - i årtiondets början romer från Slovakien och Rumänien - mot slutet av årtiondet dök tiggare upp i gatubilden - arbetsbaserad flyttning dyker upp i debatten, förhållandet till mottagningen och dess diversifiering får nya toner - mottagna grupper: afghaner, irakier och somalier årligen. Nya grupper bl.a. sudaneser, afghaner, burmeser, kongoleser grundade FRK över tio nya mottagningscentraler - i slutet av årtiondet växte invandringskritiken tydligt Arabvåren 2011 förändrade historien. Proteströrelserna i arabländerna störtade regeringar och ledde många länder in på en demokratisk väg. Å andra sidan har svarsåtgärderna mot folkresningarna ökat antalet konflikter och flyktingar. - Den utdragna konflikten i Syrien har försatt miljontals människor på flykt åtföljt av ett omfattande medieuppbåd. - Också konflikten i Kongo som varat i tiotals år har intensifierats även om den ofta hamnat i medieskugga.

2 - Europa genomgick en finanskris som har förstärkt tillväxten av högerextremism och rasistiska rörelser runt om i Europa. - Finland antog en ny, mer omfattande integrationslag En nyhet är bl.a. beaktandet av samtliga personer som flyttat till Finland och betoning på att integrationen är dubbelriktad. Å andra sidan har möjligheterna att flytta till en familjemedlem begränsats. Endast en familjemedlem som bor utomlands kan ansöka om att få flytta till en familjemedlem i Finland. - Jämlikhet och motarbetande av rasism allt större roll i FRK:s arbete. År 2013 startade FRK:s projekt Mot rasism!, inom vilket man skapar en front mot rasism i Finland. Också kampanjen mot rasism har förnyats.

3 Bilaga 2. CENTRALA BEGREPP (i alfabetisk ordning) Fördom = Det är fråga om fördom då en person har en omotiverad åsikt. Fördomar grundar sig ofta på bristfällig kunskap så att personens slutsatser grundas på ett negativt eller positit intryck av ifrågavarande sak. Etnicitet = En egenskap som varje person bildar åt sig själv, på vilken inverkar bland annat härkomst, språk, namn, släktskap, bostadsområde, sed, ekonomiska förbindelser, religion och konst. Inget av dessa drag utgör etnicitet på egen hand. Av betydelse blir då den subjektiva etniska identiteten som medlemmar i en grupp upplever. Kvotflykting = En kvotflykting är en person som Finland mottagit inom ramen för den årliga flyktingkvoten (resettlement programme). Integration = Med integration avses en invandrares individuella utveckling vars mål är att invandraren deltar i arbetslivet och samhället och samtidigt bevarar sitt språk och sin kultur. Xenofobi = Xenofobi är främlingsfientlighet eller rädsla för främlingar. Främlingsfientlighet är negativ, till graden varierande fördomar mot personer från andra länder eller personer utanför den egna etniska gruppen. Invandrare, person med invandrarbakgrund = En person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig permanent och som inte är finsk medborgare. Invandrare är ett allmänbegrepp som används för att beskriva alla personer som flyttar till ett land, såsom flyktingar, asylsökanden, immigranter och återflyttare. Flykting = En person som åtnjuter internationellt skydd utanför sitt hemland. Personen kan beviljas asyl exempelvis på basis av FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning om personen har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning. En person beviljas flyktingsstatus om en stat ger denne asyl eller FN:s flyktingorgan UNHCR konstaterar att denna person är en flykting. Återflyttare = En finländare som har bott en längre eller kortare tid utanför Finland och återvänder till Finland. I Finland används begreppet återflyttare om före detta och nuvarande finska medborgare samt personer som härstammar från före detta Sovjetunionen, det vill säga ingermanfinländare, som har finländsk härkomst. Rasism = Som begrepp betyder rasism nedvärderande av en grupp människor eller en enskild människa exempelvis på grund av etnisk härkomst, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasism är med andra ord nedvärderande av människovärdet av en grupp människor eller dess medlemmar. Rasism innehåller ofta en sådan tanke att man anser sin egen grupp vara bättre än en annan. Rasism försämrar jämställdheten och skadar förutom den som är föremål för rasismen också hela samhället.

4 Det är svårt att motarbeta rasism om man inte kan identifiera och namnge den. Problemet är att rasism kan inte ges en uttömande definition och skillnaderna i synsätt om vad rasism är, försvårar debatt. I den offentliga debatten borde man fokusera på huruvida en aktivitet eller diskussion är respektlös och kränkande av människovärdet och hurdan inverkan den har på föremålet av den och samhället i allmänhet. Ras = Det finns inga biologiska eller genetiska skäl att tala om människoraser. UNESCO rekommenderade redan 1950 att man avstår från ordet ras. Rastänkandet har varit kopplat till rasistiska vetenskapliga läror och ljushyades maktposition. Migrant = En person som flyttar permanent till ett annat land för att bo eller arbeta. Används i synnerhet för att beskriva personer som har flyttat till ett annat land på grund av bättre levnadsstandard och framtid. Diskriminering = Situationer, praxis och processer där en person hamnar eller ställs i en sämre ställning än andra, exempelvis på grund av dennes etniska härkomst, kön, ålder, religion, handikapp, sexuella orientering eller könsidentitet. Diskriminering grundar sig inte på hurdana människorna på riktigt är utan på föreställningar och fördomar av dem. Vid diskriminering är det fråga om uteslutning och det förknippas med budskapet om att den diskriminerade är annorlunda och mindre värd. Asylsökande = En person som ansöker om internationellt skydd och uppehållsrätt i ett främmande land. Ansökan om asyl görs omedelbart då personen anländer till landet eller så snart som möjligt efter ankomsten. Mottagningscentral = Mottagningscentraler är anstalter som erbjuder logi, grundläggande utkomst och tjänster, där asylsökanden får bo avgiftsfritt om denne inte har inkomster eller egna tillgångar. Jämställdhet = Likvärdig behandling av människor oberoende av deras nationalitet, etniska härkomst, sexuella orientering, ålder, kön, handikapp eller andra drag. Förenklat är jämställdhet att godkänna olikheter och respektera andra människor sådana som de är.

5 BILAGA FINLANDS STÖRSTA SPRÅKGRUPPER Mål: Åskådliggöra storleken av grupperna av utlänningar i Finland. Korrigera den allmänna missuppfattningen om det stora antalet flyktingar och flyktinggruppernas dominans. Förberedning: Skriv ner Finlands största språkgrupper på lappar. Kontrollera siffrorna t.ex. i Migrationsverkets årsöversikt. Uppgift: Dela ut språkgrupperna till deltagargrupperna slumpmässigt och låt grupperna tillsammans sätta lapparna i storleksordning. Genomgång: En grupp ger sitt förslag och de andra kommer med sina förslag. Eller Handledaren frågar grupperna i tur och ordning vilken språkgrupp som är störst, näst störst osv. Eller så kan grupperna placera sin förslag på golvet och de andra grupperna går runt och kommenterar. Till slut kontrolleras det rätta svaret. De största språkgrupperna 2012: estniska ryska svenska somaliska kinesiska thailändska irakiska turkiska indiska tyska

6 Bilaga 3. BERÄTTELSER OM FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDEN Uppgift med lappar Mål: berätta om flyktingarnas och asylsökandens rutt till Finland, hur rutterna går och hur olika val inverkar på deras framsteg, processen och bevarandet av kontakten till familjen. Förbered: Välj personernas namn och familjer samt ursprungsland. Anteckna namnet eller förnamnets begynnelsebokstav på en lapp. Bilda en familj, barnen kan namnges eller deras ålder kan anges: 4, 12, 16. Du kan välja nationalitet från det land varifrån flyktingarna kommer till orten. Planera två familjer. De kan vara grannar. Markera familjerna med olikfärgade lappar. Anteckna också på en lapp den mottagande ortens namn/kommunfullmäktige. Du kan tillägga verkliga finländska personer (polis, socialarbetare, FRK:S volontär, tjänsteman vid TE-byrån osv.) och namnge dem, om du känner dem. Om du vill ha en mera visuell berättelse kan du laga pappersdockor för att representera familjerna. Förlopp: Placera familjerna på bordet eller tavlan och presentera dem: Jag vill berätta för er om Muhameds och Fatimas familj. I deras familj ingår sju medlemmar: fyra barn och mormor. Här är Muhameds och Fatimas grannfamilj. Familjens far heter Khosro. I hans familj ingår hustrun Mayram, döttrarna Roya och Shirin som är 7 respektive 8 år samt Khosros ogifta syster. Khosro är 28 år gammal. Khosros föräldrar dog när han var ung. Khosro har sedan dess också försörjt sin syster. Båda familjers situation har redan i flera år varit ganska krånglig. På grund av inbördeskrig är vardagen osäker och farlig. Det är ofta brist på vatten, mat och elektricitet. Föräldrarna vågar inte alltid låta barnen gå i skolan eftersom det förekommer självmordsbombare alltför ofta. Hotet, fruktan och osäkerheten som familjerna upplever har fått dem att överväga att lämna sitt hemland. Muhameds familj åker först. De tar med sig sina tre barn som är 7, 9 och 12 år. Familjens mormor vägrar lämna sitt hem och hennes hälsa är dålig. Familjens äldsta son som redan är 17 år lämnas hemma för att ta hand om henne. Resten av familjen reser till grannlandet och söker sig till ett flyktingläger. - Flytta dessa personer/lappar framåt på bordet, lämna kvar mormodern och sonen. Familjen väntar ett år i grannlandet på att situationen ska lugna sig. Men det sker ingen utveckling och det är svårt att leva i en osäker situation. Barnen växer men kan fortfarande inte gå i skola. Vad har framtiden att erbjuda? Allt ser så dystert ut. Familjen får höra om UNHCR och kommer på flyktingintervju. Du kan beskriva situationen. Muhameds familj ges FN:s flyktingstatus och ett år senare anländer en delegation från Finland för att välja ut kvotflyktingar till Finland. Grattis! Muhameds familj väljs ut och de får uppehållstillstånd i Finland!

7 Låt oss här emellan se vad som händer i Finland, i kommunen/staden X. - Placera lappen på bordet för att representera fullmäktige. Kommunfullmäktige har börjat behandla ett förslag om att ta emot flyktingar. Debatten är intensiv. Både de som är för och de som är emot använder sig av starka argument. Fullmäktige beslutar att skjuta upp behandlingen och skaffa mera information om flyktingmottagning, kostnader för kommunen och statligt stöd. Muhameds familj väntar på en plats i Finland men det finns ingen plats i sikte. Familjemedlemmarna är frustrerade och skulle redan vilja komma vidare i livet och hitta en lugn plats. Den åtta månader långa extra väntetiden känns särskilt lång för barnen. Kommun-/stadsfullmäktige tar flyktingmottagningen åter till behandling och denna gång blir det ett positivt beslut. - Flytta familjen fram till Finland/kommunen i fråga Muhamed och Fatima anländer till kommunen/staden X år 2014, tre år efter att de lämnade sitt hemland. Familjens barn som följde med är nu 10, 12 och 15 år gamla. Bland annat följande personer mottar familjen: en socialarbetare, flyktingassistent, FRK:s vänner och förstahjälpsgrupp, lärare och tjänsteman från TE-byrån. - Anteckna mottagarna på en lapp och limma på bordet. Muhamed och Fatima anländer direkt till kommunen där det har reserverats en hyresbostad åt dem. Khosro och Maryam med familj har lagt märke till att grannhuset har tystnat. Deras situation har också blivit svårare och de lämnar också sitt hemland och flyttar till ett annat land, liksom deras grannar. Khosro beslutar att satsa allt på ett kort. Han har skaffat förfalskade papper åt hela familjen eftersom de aldrig haft ordentliga identitetsbevis. Dessutom har han förhandlat med en smugglare. De åker från grannlandet på en farlig resa på lastbilsflak och i andra fordon. Stundvis är de tvungna att vänta flera månader för att komma vidare. Denna resa kommer Khosro och Maryam att återuppleva genom mardrömmar under resten av sina liv. De vill inte berätta om den för någon. - Flytta familjen framåt samtidigt som du återger berättelsen. Till slut anländer Khosro och Maryam till Finlands gräns. Vad ska de ta sig till nu? De väntar på en mottagningscentral att deras ärende ska behandlas. Hur ser vardagen ut i mottagningscentralen. Diskutera om saken. Först kallas Khorsos familj till polisinrättningen för att fastställa deras identitet och resrutt. Om deras fingeravtryck finns i något annat europeiskt land återlämnas de till detlandet. (Dublinavtalet: asyl ska sökas i första säkra land). Sex månader senare följer de egentliga förhören rörande asyl. Där ska familjemedlemmarna uppge alla orsaker, vad som hänt, varför de behöver asyl och hurdant hot de utsätts för i sitt före detta hemland. Utifrån redovisningen beviljas alla medlemmar i Khorsos familj uppehållstillstånd i Finland. Livet på mottagningscentralen varade totalt 2 år. Det sista halvåret utgjordes av nervöst väntade. Familjen hade uppehållstillstånd men det var svårt att hitta en plats i en kommun. Till slut fick familjen besked att de får en plats i kommunen/staden X. - Flytta familjen till staden. Slutligen blev Muhameds och Khorsos familjer grannar i kommunen X!

8 Hurdan är situationen för Muhameds son och mormodern efter tre år? Äkta hälfter och minderåriga barn har rätt att flytta till en familjemedlem. Muhameds 17- åriga son omfattas inte längre av rätten att flytta till en familjemedlem och inte heller mormodern. Slutdiskussion: Hur verkade rutterna? Väckte detta frågor? Vad skulle du önska dig för familjerna i framtiden? Hur kunde du själv medverka i att familjerna kunde etablera sig och få ett liv i Finland? Mer information till utbildaren: Migrationsverkets schematiska bild om sökande av asyl: 8 Migrationsverkets schematiska bild om valet av kvotflyktingar: DUBLINKONVENTIONEN Enligt EU-ländernas Dublinsystem behandlas en ansökan om asyl endast i ett medlemsland vanligtvis i det första, dit sökanden anländer. Asylsökanden återlämnas alltså till detta land om han eller hon börjar söka skydd i ett annat EU-land. Då personen ansöker om asyl i ett EU-land, registreras dennes fingeravtryck. Om sökandens fingeravtryck redan finns i ett annat EU-land (dvs. om han eller hon redan ansökt om asyl i ett annat land) återlämnas denne till detlandet. Många organisationer har kritiserat Dublinsystemet eftersom asylsystemets nivå varierar mellan de olika EU-länderna.

9 BILAGA 4. FLYKTINGENS RUTT ANVISNING TILL UTBILDAREN Fundera på rumsdispositionen: för gruppen genom tre områden, i en knut finns Afghanistan (eller ett annat verkligt eller påhittat land), i en annan Pakistan (eller ett annat verkligt eller påhittat land), i tredje knuten Finland. Skriv ner organisationerna på lappar som du fastsätter på väggen längs rutten. UNHCR, FN, IFRC, ICRC, MIGRI, FRK, IOM, mottagningscentralerna, polisen. En liten grupp av deltagarna leds i rummet till exempel från Afghanistan via Pakistan till Finland. De övriga konsulterar och ger råd åt gruppen. Under ruttens gång kan man fästa internationella och inhemska organisationer och instanser vart efter man stöter på dem på väggen. Handledaren ber den lilla gruppen ställa sig framför klassen. Handledaren beskriver situationen: Vi är nu i Afghanistan, situationen har redan en lång tid varit svår och nu känns den ännu hotfullare. Grannarna har anhållits och vi har blivit hotade. Vi har andra politiska åsikter än makthavarna. Vi kan inte längre vänta, vi måste fly! Frågor till den lilla gruppen och de övriga: Hur lönar det sig att fly? Vart bör man fara? Hur bör man fara? Vad borde man ta med sig? Vem bör man fara med? Ofta föreslår människor att man tar ett flygplan till Finland eller något dylikt orealistiskt. Handledaren avvärjer bestämt de orealistiska förslagen exempelvis med motfrågor eller information: Har du (ett) visum till Finland? Hur skulle du få ett? Kan man lita på polisen? Har du mycket pengar? Har du pengar till smugglaren, måste huset säljas, kan släktingarna hjälpa? Man kommer fort till den slutsatsen att man måste fly landet i hemlighet. Handledaren berättar: Nu åker vi till Pakistan. Resan är farlig, vi rör oss utan tillstånd, i gränszonerna finns det mycket soldater, vi fortsätter riktigt tyst framåt. Gruppen leds framåt i rummet t.ex. över något hinder tills man kommer till Pakistan. Efter att man gått över gränsen frågar handledaren: Vad skall man göra härnäst, vart borde man åka? Var skall man sova i natt? Vem skall hjälpa oss? Vanligtvis är det här en svår punkt för deltagarna. Utbildaren frågar också av den övriga gruppen vad man borde göra och ger information om situationen, handlingsförslag, beskrivning: Vi befinner oss olagligt i landet. Vi kan deporteras omedelbart om pakistanska soldater eller myndigheter lägger märke till oss. Vilka alternativ har vi: vi söker upp vänner och släktingar som har kommit hit tidigare. Vi letar upp ett flyktingläger och far dit. Vi letar reda på en smugglare som kan ta oss vidare.

10 Någon ur gruppen skickas med smugglarna för att söka asyl. Man kan leda honom eller henne till en annan plats för att vänta på transport. Vilka instanser upprätthåller flyktingläger? Var kan man hitta mat? Kan barnen gå i skola? Hur mår släktingarna? Hjälporganisationer är bland annat FN och i synnerhet UNHCR, internationell RK, IFRC, ICRC, välgörenhetsorganisationer och kyrkor. Utbildaren berättar hur historien fortsätter: Nu har det gått två år. Vi har varit på flyktingläger. Det är deprimerande, barnen är sjuka, det finns inga läkemedel, mormor orkar inte längre. Vi har inga pengar, vi fruktar hela tiden vad som kommer att hända om vi deporteras. Man kan ju inte bli här resten av livet. Man kan ju inte heller åka tillbaka, situationen är alltför orolig. Vart ska man ta vägen, vem kunde hjälpa? (Svaret är att UNHCR registrerar flyktingar och hittar trygga länder åt dem). Berätta om UNHCR (om det inte redan klargjorts då ni gick igenom begreppen). Berätta för gruppen att alla har nu registrerats och beviljats flyktingstatus. Här kan man ännu betona vilken tur vi haft eftersom processen ibland är mer komplicerad och utdragen och alla inte nödvändigtvis får flyktingstatus. Och sen då? Finland har beslutat att ta emot kvotflyktingar från Afghanistan. Delegationen från Finland anländer till Pakistan och intervjuar gruppens medlemmar. Sedan återvänder delegationen till Finland. Ett halvt år senare får gruppen veta att de har beviljats uppehållstillstånd i Finland. Gruppen kan sätta sig ner och förbereda sin resa. Lång väntetid (i väntan på plats i kommunen), nervositet, ovisshet, Finlandsbilden osv. Då och då kontrollerar man vad som hänt med den som skickades för att söka asyl. Hans eller hennes resa var invecklad och farlig. Personen var tvungen att skaffa förfalskade dokument, under resan inträffade många hårresande situationer, men slutligen kom han eller hon till Finland. Vid gränsen uppgav personen till polisen att han eller hon söker asyl och blev placerad på en mottagningscentral för att vänta på att ärendet behandlas. Efter asylförhöret beviljades personen uppehållstillstånd på grundval att denne var i behov av skydd. Det hela tog 8 månader. Handledaren berättar vad som samtidigt sker på annat håll: Stadsfullmäktige i Villmanstrand beslutar att ta emot en grupp flyktingar. Staden ingår ett avtal om mottagning med TE-centralen. Migrationsverket (är känt under beteckningen MIGRI) fattar beslut om uppehållstillstånd. Uppgifter om uppehållstillståndet skickas till FRK som sedan ordnar resorna genom IOM, de personer i Pakistan som beviljats uppehållstillstånd i Finland informeras om avgångsdagen. Samtidigt är FRK i kontakt med tjänstemännen i Villmanstrand och kontrollerar gruppens ankomstid. Trevliga frivilliga från FRK tar emot flyktingarna och leder dem till ett anknytningsflyg. Staden reserverar hyresbostäder för gruppen och ser till att anställa lämplig personal för att sköta mottagningen och integrationen. Staden och FRK:s avdelning i Villmanstrand kommer överens om samarbete.

11 Återvänd till gruppen, led dem till Finland och välkomna dem! Meddela att rutten tar slut här och tacka dem för att ha deltagit. Be deltagarna pusta ut, som tur var det här bara på lek. Fråga hur övningen kändes och möjliggör en diskussion. Ge rum för eventuella frågor om övningen.

12 Bilaga FALLÖVNINGAR FÖR VÄNVERKSAMHET tot. 7 sidor GEMYTLIG KVÄLLSBJUDNING Du har bjudit flyktingvänfamiljen hem till dig. Du tillreder en smaklig och arbetsdryg måltid. Gästerna kommer dock inte. Du ringer dem men ingen svarar. Senare får du veta att de hade annat göromål men att de inte hade tänkt på att de borde ha meddelat dig om saken. Vad tror du att det kan bero på? Hur skulle du agera? Hurdana känslor väcker detta hos dig?

13 HEMLÄNGTAN 9.2 Din vän anlände för ett par år sedan från Afghanistan till Finland som kvotflykting. Det första året var han eller hon mycket intresserad av allt som hade med Finland att göra. Det kändes viktigt och lätt att lära sig språket och vännen drömde om att jobba inom vårdbranschen eftersom han eller hon hade en lämplig utbildning för det. Allt gick dock för långsamt framåt och din vän blev frustrerad och trött. Det kändes som all motivation var försvunnen. Språkinlärningen började stampa på ställe, det finländska samhället började kännas motbjudande och din vän mindes bara de vackra bergslandskapen i Afghanistan, gemenskapens omsorg och doften av nybakat bröd. Vad tror du att det kan bero på? Hur skulle du agera? Hurdana känslor väcker detta hos dig?

14 TILL NATTKLUBBEN! 9.3 Ett ungt irakiskt par hade kommit till Finland som asylsökande och ni stiftade bekantskap med dem på en internationell klubb. Det uppstod naturligtvis svårigheter med språket i början men det kändes dock trevligt att umgås. Ni brukade gå på stan med paret på söndagar och de besökte också din stuga flera gånger. När hustrun blev gravid började situationen så småningom förändras. Mannen tyckte att hustrun nu borde vara försiktig och stanna hemma. Däremot beslöt mannen att han skulle bekanta sig bättre med det finländska nattlivet och började trivas mycket bra på nattklubbarna. Det uppstod tydliga spänningar i parförhållandet. Vad tror du att det kan bero på? Hur skulle du agera? Hurdana känslor väcker detta hos dig?

15 9.4 RÄCKER DET MED TE? Du träffade din vän på en finsk/svensk språkklubb. Hon varredan en ålderstigen kvinna och lärde sig språket mycket långsamt. Ni träffades ganska sällan, ibland tog ni promenader men oftast träffades ni hemma hos kvinnan. Hon lagade te och ni satt i köket. På grund av kvinnans svaga språkkunskaper uppstod det inte just något diskussionsämne. Era gemensamma stunder var dock avslappnade och inte alls besvärande. Du undrar om det alls är någon nytta med vänverksamheten? Vad tror du att det kan bero på? Hur skulle du agera? Hurdana känslor väcker detta hos dig?

16 DISCIPLIN I HEMMET 9.5 I din vänfamilj ingår föräldrar och tonåringar. Tidigare hade barnen större friheter men nu har föräldrarna noga begränsat deras förehavanden. Sonen blev en gång arg på sina föräldrar på grund av begränsningarna och rymde en natt till sin kompis. Fadern satte sonen i husarrest i två månader. Den 15-åriga dottern får inte gå någonstans utan föräldrarnas lov och utan att ha berättat med vem och var hon tänker umgås. Föräldrarna har sagt till sina barn att om de inte lyder skickas de till sina släktingar i sitt före detta hemland. Vad tror du att det kan bero på? Hur skulle du agera? Hurdana känslor väcker detta hos dig?

17 BLANKETTRUMBA 9.6 Din vän är en trevlig person. Du är intresserad av din väns kultur och bakgrund. Det vore trevligt att stifta närmare bekantskap och tillbringa rofyllda stunder tillsammans. Ibland går det riktigt bra. Det är dock en sak som börjat störa dig. Din vän är stundvis mycket krävande. Han eller hon kan ringa flera gånger i veckan och be att ni ska träffas eftersom han eller hon fått en massa post och inte vet vad som står i den. Eller så ringer personen och ber att du går med honom eller henne till arbetskraftsbyrån eller FPA. Vad tror du att det kan bero på? Hur skulle du agera? Hurdana känslor väcker detta hos dig?

18 EN GÅNG BARN, ALLTID BARN 9.7 Ett gammalt par promenerar alltid tillsammans på stan. De är redan i pensionsåldern och att lära sig finska/svenska är mycket svårt. Parets två vuxna barn bor också i samma stad. Det äldre parets enda önskan är att även få resten av sina barn till Finland. Alla barn är redan vuxna och bor i olika länder. En dotter lever i en mycket svår situation. Hennes man är död och hon bor ensam med tre små barn utan stöd och trygghet. Alla myndigheter har berättat att vuxna barn inte har rätt att flytta till Finland. Trots det besöker paret outtröttligt alla möjliga myndigheter och försöker i alla fall få tillstånd för sin dotter att flytta till Finland. Du ombeds skriva ett utlåtande och ringa till myndigheterna om saken. Vad tror du att det kan bero på? Hur skulle du agera? Hurdana känslor väcker detta hos dig?

19 Bilaga KULTURARBETSGRUPPENS FALL 1. HÄLSNING o Hur hälsar man? Skakar man hand, kysser på kind osv.? o Är hälsningskutymerna könsfördelade? Hälsar kvinnor och män på olika sätt eller ska man hälsa på kvinnor och män på olika sätt? o Ska man se varandra i ögonen när man hälsar? o Vem passar det att dua och nia eller niar man över huvud taget? o Hälsar man på en okänd person på ett annat vis än en som man känner? Eller unga annorlunda än äldre? o Utbyter man i samband med hälsningen nyheter? Är det oartigt att inte utbyta nyheter? o Använder man förnamnet i samband med hälsningen?

20 2. BESÖK 10.2 o o o o o o o o Ska man alltid på förhand komma överens om besök eller kan man göra överraskningsbesök? Hur kommer man överens om besök? Vem är vanligtvis den inbjudande parten? Bjuder mannen oftare än kvinnan eller kan barnen bjuda in utan att först fråga föräldrarna? Kommer barnen alltid automatiskt med på besök? Kan man som gäst sitta var man vill eller ska man vänta att man visas till en sittplats. Hur ska man artigt meddela att man måste gå på toaletten? Hur länge räcker vanligtvis ett besök? Hur ska man artigt signalera att man tänker börja gå hem? Ska man alltid i slutet av besöket erbjuda ett svarsbesök? Ska man erbjuda gästerna skjuts om de inte äger en bil?

21 3. GÅVOR, PENGAR OCH TJÄNSTER 10.3 o Ska man alltid ha med sig en present när man är på besök? o Vad lönar det sig ta med och vad lönar sig inte att ta med? o Är det lämpligt att ge bort gamla saker, t.ex. användbara barnkläder? Hur ska man förhålla sig om de inte tas emot? o Skall man vanligtvis ta med något till hela familjen eller skall man exempelvis ge barnen egna presenter? Får man ge godis till barnen? o Om man ger en gåva ska man vänta sig en gengåva? o Hur mäts värdet på gåvan? o Hur förhåller du dig till en tjänst som din vän ber om och som kräver att man förbinder sig officielt, t.ex. med underteckning? o Hur förhåller du dig om din vän ber att få låna pengar? o Är det lämpligt att diskutera barnens veckopeng, löner, bostadens pris? o Då man träffas hemma hos någon, hur mycket ska det bjudas och vem bjuder? o Vem betalar räkningen om man träffas på ett annat ställe än hemma hos någon?

22 4. MAT 10.4 o Ska man som gäst smaka på alla rätter eller kan man välja vad man smakar på? o Hur kan man artigt tacka nej om man inte vill smaka på en viss rätt? o Kan man ta till utan att fråga eller ska man vänta på uppmaning? Är det över huvud taget artigt att ta till? Kan man avstå från att till? o Ska man äta upp allt på tallriken eller kan man lämna mat? o Hur ska man meddela om eventuella allergier? o Vad bör man själv bjuda på om man bjuder in gäster? o Äter familjen alltid tillsammans? o Lagar också fadern mat? Hjälper barnen till med matlagningen? o Hurdana mattider följer man? När äter man frukost, lunch, mellanmål, middag, kvällsmål osv.? Vad dricker man till de olika måltiderna?

23 5. SOCIALA RELATIONER 10.5 o Behandlas familjens olika medlemmar på olika sätt? o Vem fattar beslut om familjen? o Är det lämpligt att bjuda in familjemedlemmar av samma och/eller olika kön? o Är det lämpligt att ta med vänfamiljens barn till simhallen, på bio, till nöjesparken, på ett veckoslut till stugan, på läger osv.? o Hur ser en rolig fest ut? o På hurdana tillställningar är det lämpligt att använda alkohol? Hur ska man förhålla sig till att personer avstår från alkohol? o Vad är lämpliga sätt att visa tillgivenhet öppet, t.ex. att gå hand i hand, kramas eller kyssas? o Vad är vänskap? Vad gör man med en vän? o Hur skapar man ett jämlikt förhållande? Kan man göra det utan ett gemensamt språk? o Hur ska man förmedla intresse och uppskattning på annat sätt än muntligt?