ICDP ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET. Vägledande samspel i familjebehandling. ART-Utbildning 200 personer har utbildats genom behandlingshem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ICDP ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET. Vägledande samspel i familjebehandling. ART-Utbildning 200 personer har utbildats genom behandlingshem"

Transkript

1 För dig som arbetar med socialt arbete Höst 2012 nr. 19 ICDP Vägledande samspel i familjebehandling ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET Möt Nadia, Leo och Florije som gjort resan från asyllösa flyktingar till att få ett nytt liv i Sverige TEMA: FAMILJ & HVB + ART-Utbildning 200 personer har utbildats genom behandlingshem Social Workers Conference Vikten av internationella möten

2 Omslagsfoto: istockphoto.com

3 INNEHÅLL/NUMMER 19 LEDARE Rune Nensén JURIDISK SPALT Bo Hjort om aktuell socialjuridik ICDP - VÄGLEDANDE SAMSPEL Familjebehandling där det positiva lyfts fram ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET Möt en familj som trotsat alla odds ART - KONSTEN ATT FÖRÄNDRA Utbildning för framtiden SKOLTIDNING Elevernas text och bild i tidningsprojekt SWSD 2012 Internationell socialarbetarkonferens

4 LEDARE/RUNE NENSÉN Segregering av barn som placeras på HVB-hem utan förälder Rune Nensén Föreståndare Föreställ er att ett barn mister sina föräldrar i en olycka och ska placeras i ett familjehem, förmodligen hos anhöriga. Tänk er att någon handläggare inom socialtjänsten skulle invända Det går inte. Den familjen har ju egna barn!. Eller att samma tonåring ska byta skola och rektorn säger Han måste placeras i en särskild klass där det bara finns föräldralösa barn. Låter detta sannolikt? Naturligtvis inte, det vore ju närmast absurt. Tänk er att en handläggare på Socialstyrelsen säger till ett HVB-hem Ni får absolut inte blanda ihop ensamkommande barn med barn som har föräldrar. Detta låter ju lika absurt, men det är faktiskt så som Socialstyrelsens praxis vid tillståndsgivning ser ut. Någon förankring i vare sig författning eller vetenskap och beprövad erfarenhet finns inte mig veterligen. Min erfarenhet av 25 års arbete med barn på HVB-hem säger mig att vid varje placering hos oss övervägs om HVB-hemmets resurser passar barnets behov i alla avseenden. Vid val av fysisk placering på hemmet bör man göra en individuell bedömning och försöka få barnet att inlemmas i en trygg och trivsam gemenskap. Man blandar självfallet inte ihop en kraftigt utagerande tonåring som skulle skrämma vettet ur en ammande småbarnsförälder och hennes barn. Å andra sidan bör man undvika att utan någon rimlig anledning segregera barn placerade utan någon förälder från övriga barn. Även barn som placerats ensamma bör självfallet kunna delta i gemensamma aktiviteter som passar dem och umgås med andra barn och vuxna som de trivs med vare sig de andra barnen är tillsammans med sina föräldrar eller inte. 4

5 JURIDISK SPALT/BO HJORT Socialstyrelsen och framtiden Vi har under senare tid riktat en del kritik mot Socialstyrelsens arbetsformer när det gäller tillsyn av HVB-hemmen. I våras fick vi oväntat kraftigt medhåll i Statskontorets utredning 2012:11. Statskontoret pekar bland annat på att antalet oavgjorda ärenden har ökat från vid årsskiftet 2009/2010 till (!) vid årsskiftet 2011/2012 trots en 50%-ig ökning av tillsynspersonalen. Man redovisar att Socialstyrelsens chefsjurist slumpmässigt studerat 13 tillsynsärenden och funnit i tre av dessa att dokumentationen inte gav tydligt stöd för myndighetens påståenden, i två ärenden fanns tveksamma författningstolkningar, i sju av ärendena hade de kritiserade inte fått yttra sig över beslutsförslaget. I ytterligare ärenden hade fel lagrum angivits. Statskontoret rekommenderade bildandet av en renodlad tillsynsmyndighet, ett förslag som vann regeringens gillande och kommer att bli verklighet inom kort. Kommer detta att lösa problemen? Jag kan ta ett milt verkande gift på att många problem kommer att kvarstå. Den lösning som skisserats är främst en omorganisation. Man löser inte grundläggande problem avseende kompetens och förhållningssätt genom en omorganisation. Exempelvis har såväl den genomsnittliga socionomen som juristen en mycket liten del socialrätt och allmän förvaltningsrätt i sina examina rättsområden som är helt centrala vid tillsyn av socialtjänsten. Jag har själv varit huvudlärare i socialrätt vid en socialhögskola och har fått intrycket av att rättskunskapens andel av utbildningsresurser och utbildningstid genomgått en närmast anorektisk utveckling sedan slutet av 1970-talet. Handläggarna vid Socialstyrelsen har visserligen fått sju (!) dagars tillsynsutbildning, men detta är självfallet helt otillräckligt. Först med en radikal förbättring av Socialstyrelsens rekrytering och internutbildning samt en återupptagen dialog med erfarna socialarbetare i kommuner och HVB-hem kan tillsynsreformen få luft under vingarna. Bo Hjort Juridisk expert Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Projektledning & layout sandwall.me Oasen HVB är miljöcertifierat. Tryckt på miljövänligt papper. 5 Oasen HVB är medlem i Svenska Vård. Ansvarig utgivare: Rune Nensén Tidningen Oasen Box 199, ANEBY

6 ICDP VÄGLEDANDE SAMSPEL Familjebehandling är ett område som kräver stora krav på de metoder och förhållningssätt som används. På Oasen har familjebehandlingen successivt implementerat ICDP. Det positiva står i centrum för samspelet mellan barn och förälder. Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, istockphotos 6

7 Familjebehandling är ett område som ställer stora krav på de metoder och förhållningssätt som används på behandlingshem. På familjebehandlingshemmet Oasen HVB har familjebehandlingen under några år successivt implementerat ICDP programmet. ICDP som står för International Child Development Programme. I Sverige brukar ICDP kallas för Vägledande samspel. ICDP är ett metodprogram med målet att stärka förälderns eller vårdnadshavarens bild av sitt barn. Programmet utvecklades i Norge 1985 av professorerna Karsten Rukman Hundeide och Henning Rye vid Oslo Universitet. Programmet är utformat med utgångspunkten i FNs barnkonvention. På ICDPs hemsida kan man läsa att programmet i första hand inte är skapat för barn med problem som exempelvis inom psykiatrisk verksamhet utan är inriktat på de som har omsorgen om barnet. ICDP är en internationell stiftelse, ICDP International. I Sverige drivs programmet av stiftelsen ICDP Sweden. Styrkan i programmet är att stiftelsen utbildar de människor som är omsorgsgivare vilket garanterar en jämn kvalitet på utbildningen. I Sverige utbildar ICDP Sweden lärare, förskollärare, sjuksköterskor, psykologer, specialpedagoger, personal inom socialtjänsten och personal på behandlingshem. Utbildningen inom programmet är gedigen och består av tre nivåer där den sista nivån innebär att du själv får utbilda i ICDP. Till exempel på din egen arbetsplats. Sussanne Fornander arbetar som familjebehandlare på Oasens Familjeenhet. FORTS NÄSTA SIDA: 7

8 Under ICDP-utbildningen visar Sussanne Fornander hur bilder fungerar som ett komplement i samtalet. FORTS ICDP: Hon är utbildad på nivå tre och utbildar nu själv Oasens personal internt. Detta har resulterat i att det på kort tid blir fler och fler med ICDP-kunnande i personalstyrkan. - Målet är att så många som möjligt av behandlingspersonalen ska ha gått nivå ett. När någon arbetar med exempelvis föräldrasamtal har de alltid nivå två, säger Sussanne. I programmet lyfter vi fram det positiva i barnets beteende GENOMSYRAR Oasens familjebehandlare Sussanne Fornander kom i kontakt med programmet för några år sedan. Hon ser hur ICDP även fungerar som ett slags värdegrundsintrument som genomsyrar hela familjebehandlingen. -I det dagliga arbetet med människor och familjer blir ICDP ett värdegrundstänkande. I behandlingsverksamheten så sammanfattas människosynen på ett bra sätt genom ICDP. POSITIVT GENOMSLAG På Oasen kommer de familjer som har frågor eller problematik kring samspel in i ICDP. Målet är att få föräldrarna att se på sina barn med nya ögon. I programmet lyfter man fram det positiva i barnets beteende och relation. -Många föräldrar som kommer till oss har dåliga erfarenheter av hur deras barn uppfattas av människor runt omkring familjen. Föräldrarna har fått höra så många olika negativa beskrivningar av sina barn. Eftersom den sociala situationen lätt gör att barnet blir utåtagerande får föräldrarna ofta höra problematiken om deras barn. Barnet fungerar inte i skolan, det är 8

9 stökigt i affären, barnet gör fel här och fel där. Denna negativa bild fastnar till slut hos föräldrarna som får svårt att se de positiva sidorna hos barnet, säger Sussanne. ICDP-behandlingen bryter det negativa och visar på allt det positiva som fungerar. I samtal diskuterar föräldrarna och familjebehandlare föräldrarollen och vad som fungerar. Men det handlar inte om gränssättning som man lätt kan tro. -Många delar av behandling går ut på att gränssätta men här är ICDP annorlunda. Många föräldrar är faktiskt rätt duktiga på att säga du får inte och sluta. Man behöver naturligtvis gränssättningen men vi vill ge dem ett större register att bemöta barnen med. Vi ger en utökad vägledning. BERÄTTANDE MÖTEN När en familj kommer till Oasen ser familjebehandlaren till familjens situation. I starten av programmet träffas ICDPvägledaren/familjebehandlaren och föräldrarna. Här får föräldrarna svara på frågor kring hur de ser på sitt barn, vad barnet betyder för dem. -I ICDP arbetar vi kring totalt åtta olika teman. I snitt burkar familjen träffa ICDPvägledaren fem till sex gånger under behandlingen. Varje gång arbetar vi med material och kompletterar gärna med fotografi och bilder. I den dagliga verksamheten för behandlingspersonal alltid daganteckningar som används för att få en så bra bild som möjligt. Efter varje ICDPsamtal så skattar föräldrarna utvecklingen tillsammans med vägledaren, säger Sussanne. EN DEL AV HELHETEN ICDP är inte en komplett behandlingsform. Oasen har fler alternativ beroende på familjens behov, vilket Sussanne understryker: -Allt beror på typen av familjeproblematik, säger hon. Är barnet nyfött eller upp till skolåldern tycker jag att ICDP är perfekt. Tre dialoger, åtta samspelsteman 1. Den emotionella dialogen Visa att du tycker om ditt barn (1) Följ barnets initiativ (2) Intim dialog (3) Ge erkännande (4) 2. Den meningsskapande dialogen Gemensam uppmärksamhet (5) Ge mening (6) Utvidga, ge förklaringar (7) 3. Den reglerande dialogen Planlägga steg för steg (8a) Anpassa stödet istället för att gradera stöd (8b) Reglera situationer med fasta rutiner (8c) Positiv gränssättning (8d) Vi vill ge föräldrarna ett större register att bemöta barnen med. Om barnet är äldre använder vi ART och Familje-ART. Ett exempel skulle kunna vara en familj med en sjuåring som har både problematik inom anknytning och beteende. Då blir det både ICDP och ART. VERKLIGHETEN VISAR Att ICDP ger familjerna nya verktyg och nycklar är Sussanne övertygad om. - Jag minns en familj som bodde på Oasen med en son på två och ett halvt år. När familjen kom till oss var mannen i familjens ton aggressiv mot sonen. Jag bad deras fadder ta kort i den dagliga verksamheten på sådant som var positivt. Små ljusglimtar helt enkelt. Jag tog fram fotografierna vid våra samtal och visade mannen det positiva. Efter ett tag vände det. Han blev mjukare i tonen och relationen till sonen var en helt annan när de åkte. ICDP var en stor hjälp i behandlingsarbetet med den familjen, säger Sussanne. En översikt av de olika delarna i ICDP 9

10

11 ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET Text: Garbis Sarafian & Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, Graphic River & istockphotos Paret Leo och Nadja träffades första gången som barn under brinnande krig. Efter att blivit grundlurade på sin utlovade flyktresa till Tyskland hamnade de slutligen på Oasen under en tid när familjen var i totalt kaos. - Oasen var bra för oss, vi fick den hjälp vi behövde säger Leo, pappan i familjen.

12 Jag träffar Leo och Nadia i deras enkla men välskötta lägenhet i en ort på småländska höglandet. Nadia ställer fram kaffe och lilla Florije 3 år tittar nyfiket på mig. Paret är i 30-årsåldern och är till en början reserverade trots att vi setts dagligen under de två år de bodde på Oasen. De vill under skyddade namn ställa upp på en intervju. Lägenheten är relativt enkelt inredd men mycket välskött. I vardagsrummet står en stor soffgrupp. - Jag köpte hela soffgruppen för kronor på Blocket säger Leo stolt och spricker upp i ett leende. Familjen har nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige efter att tidigare fått avslag. Efter det positiva beskedet har den lilla familjen bosatt sig på småländska höglandet och börjat sin anpassning till det svenska samhället. Florije springer runt och visar mig alla sina nallar. Flickan går på förskola och börjar lära sig svenska bra. Allt verkar idylliskt. Men det har inte alltid varit så i denna familj. MÖTTES SOM BARN När Leo och Nadia träffades första gången var det som barn och under brinnande krig. Deras familjer bodde i ett omtvistat gränsområde på Balkan. Familjerna umgicks och var vänner sedan länge. När hårda strider bröt ut hamnade de mitt i skottlinjen. Nadias gravida mamma och hennes pappa dödades och vid endast 5 års ålder stod hon därför helt ensam i livet. - Vår familj tog hand om henne, säger Leo 12

13 Jag sålde guld och smycken och lånade av bekanta för att få ihop pengarna. Mannen ordnade pass och papper åt oss så vi skulle kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde lita på honom för han var ju ändå en landsman. eftertänksamt och nickar åt Nadias håll. Leo står för det mesta av kommunikationen under intervjun. Nadia säger inte så mycket men nickar instämmande. Jag får uppfattningen att hon förstår mer av det svenska språket än man kan tro. Nadia och Leo växte sedan upp tillsammans i Leos familj och en dag när de två vuxit upp föreslog Leos mor att de kunde gifta sig. - Det gjorde vi säger Leo lakoniskt. GRUNDLURADE Paret flydde Balkan och bosatte sig i Bulgarien samtidigt som Nadias psykiska hälsa försämrades. Leo försörjde familjen som byggjobbare. - Vår situation i Bulgarien blev mycket svår förklarar Leo. Tiden i landet blev inte som de tänkt sig. Nadia fick allt svårare psykiska problem och den hjälp hon behövde fanns inte att få som flykting i Bulgarien. - Vi ville till ett annat land och hörde att Tyskland var bra, berättar Leo. Vi träffade en landsman som sa att han kunde hjälpa oss att komma till Tyskland illegalt. Det skulle kosta dollar. Leo fortsätter: - Jag sålde guld och smycken och lånade av bekanta för att få ihop pengarna. Mannen ordnade pass och papper åt oss så att vi skulle kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde lita på honom för han var ju ändå en landsman. Vägen skulle gå via Sverige, men när paret anlände utfattiga till Malmö för vidare färd mot Tyskland var mannen som bortblåst. Efter att fruktlöst ha sökt honom i närmare en veckas tid insåg Leo att de hade blivit lurade. - Jag gick till en taxichaufför och frågade om jag fick låna hans telefon för att ringa efter hjälp hos kommunen, vi hade ju ingenting Efter en tid i Malmö kom de till Mariannelund och fick boende på en flyktingförläggning. Situationen blev nu allt svårare på flera sätt. Nadia var gravid och i allt sämre psykiskt skick. Det var ingen bra kombination. Förläggningen hade begränsade möjligheter och någon tipsade om att Oasen FORTS NÄSTA SIDA: 13

14 Vi ska börja lära oss svenska snart och sen ska Florije gå i skolan. Vi vill också lära känna lite nya vänner.

15 FORTS FAMILJ: kunde vara ett bra alternativ. Med en vecka kvar av sin graviditet kom familjen till Oasen i Aneby där man stannade i två år. - Vi fick verkligen bra hjälp på Oasen, man tog hand om oss, säger Leo med eftertryck. Det är ingen tvekan om att han är tacksam. - Det var mycket bra på Oasen, alla hjälpte oss på många sätt. Min fru är frisk nu, hon fick hjälp på sjukhuset och på Oasen. Jag är mycket tacksam. Lilla Florije föddes i Eksjö en varm sommarkväll. När barnet var fött låg ansvaret för det lilla barnet helt på honom. Nadia var inskriven på psykiatrisk avdelning och för stunden helt oförmögen att ta hand om sin dotter. Utan avlastning och stöd av personal på Oasen hade det inte fungerat. FRAMTIDEN När jag frågar familjen vad de gör om fem år tystnar de för ett tag. I ljuset av de senaste årens händelser verkar det vara en för lång tidsrymd att greppa. - Vi ska börja lära oss svenska snart och sen ska Florije gå i skolan, säger de eftertänksamt. Vi vill också lära känna lite nya vänner. Frågor om framtida sysselsättningen har de inget direkt svar på. Intervjun är slut och jag reser mig för att gå men innan jag går får jag en kram av lilla Florije. - Hej dååå! ropar hon oavbrutet. - Vi kanske ses, tänker jag. Reflektioner: Oasens Familjebehandlare När familjen kom till oss på Oasen befann de sig verkligen i kris. Familjen kom direkt från BB där Florije hade fötts. Arbetet började med att få balans i basala rutiner som mat och sömn. Allt var fokuserat på att få dem att kunna landa. Struktur och rutin var nödvändigt för att de skulle kunna hantera deras pressade livssituation. En stor del av tiden gick åt att hjälpa familjen i asylprocessen. Asylärenden är något vi har stor erfarenhet av på Oasen och som vi under åren kunnat hjälpa många människor med. I detta fall hade familjen en advokat vi inte ansåg var engagerad i familjen. Vi såg till att de fick byta advokat. Dessutom kunde vi påverka så att de fick en muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Efter två månader blev mamman sämre. Vi arbetade tillsammans med psykiatrin. När vi såg att mamman blev suicidal lades hon in. Vi arbetade samtidigt med pappan genom Vägledande samspel. Detta var deras första barn och han kände sig osäker i föräldrarollen. Mamman ville inte knyta an till barnet vilket ökade pressen på pappan. En ljusglimt jag kommer ihåg var när Florije hade sitt tvåårskalas. Familjen bodde då i en av våra lägenheter. När personal kom förbi för att gratta sprang Florije och mötte dem med en kram. Allt det tråkiga fick under ett födelsedagskalas försvinna. Det känns så skönt att det mitt i djupaste kris får komma stunder och avbrott när det kan få vara fest och någon slags glädje. NAMN Sussanne Fornander YRKE Familjebehandlare på UTBILDNING Socionom, ICDP Nivå 3 LÄS MER oasen.com 15

16 ART Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, istockphotos Metoden som förändrar beteenden hos människor. Möt ett behandlingshem som idag har utbildat nära 200 personer i ART. ART eller Aggression Replacement Training är en grundsten för behandlingsverksamheten på många av landets HVB-hem. Metoden är multimodal och består av tre delar. Ilskekontroll, sociala färdigheter och moralträning. Dessa tre delar som är grunden i ART brukar kallas för bas-art. Metoden har sitt ursprung i Kognitiv Beteendeterapi, KBT. Idén i KBT är att människans negativa och destruktiva beteende går att förändra till någonting positivt genom människans egen handlingsförmåga. På Oasen har ART varit en del av verksamheten i nära 15 år. Behandlingshemmet tog in ART på ett tidigt stadium när metodens grundare, den nu framlidne Dr. Arnold P. Goldstein, var som mest aktiv. Detta har inneburit många fördelar. En stor del av personalgruppen har ART-utbildning och Oasen har även översatt och gett ut ART-litteratur i Sverige. Oasen har sedan början av 2000-talet utbildat både externa aktörer såväl som egen personal i metoden. När vi träffar Oasens metodutvecklare, Nikolai Hamstein, räknar han snabbt efter och säger: -Nu borde vi ha utbildat runt 200 personer i ART genom Oasen. Det är klart att det genomsyrar vår verksamhet. Vi är verkligen ett ART-center i Sverige. Under 2012 och kommande år pågår en stor internutbildning. Vi träffar Nikolai som sitter med ART-utbildningens andra delmoment. Hur kommer det sig att ni valde ART som en av era behandlingsformer? Nikolai: ART fyllde ett tomrum bland våra metoder. ART gav verktyg för att ta hand 16

17 om beteendeproblem på ett praktiskt och välfungerande sätt. Vi såg att den då rådande terapiformen att samtala sig till förändring var långt ifrån tillräcklig. Samtal kan absolut hjälpa men det måste till en praktisk rörelse i och av människan. Här blir ART ett viktigt verktyg till nystart för barn och familjer. Ni säger att ART genomsyrar verksamheten. Hur kan man se detta? N: Det bästa sättet att se det är när man tittar på våra dagsscheman. Vi insåg tidigt att de barn och ungdomar som fanns hos oss behövde ART som ramverk under hela dygnet. Vi startade därför en egen skolverksamhet för att bättre kunna följa upp och stötta våra inskrivna barn. Detta innebär praktiskt att ART ligger schemalagt tisdag, onsdag, torsdag samt lördag eller söndag. Om det inte är skoltermin så fortskrider arbetet ute på våra enheter. Vi lever och andas ART helt enkelt, ha ha. som börjar hos oss får ett exemplar av ART-boken som de måste läsa igenom. Om du fortsätter att arbeta för oss så har du med största sannolikhet en ART-tränarutbildning inom en treårscykel ART Master Trainer, Jimmy Henriksson talar om ART i skolmiljö. 2. Metodutvecklare och ART Master Trainer, Nikolai Hamstein, går igenom kursens upplägg. SNABBFAKTA ART METOD Metoden bygger på KBT, Kognitiv Beteendeterapi. Varför har ni valt att ha ART under skoltid? N: Vi såg att barnen var som mest koncentrerade under förmiddagar när de befann sig i skolan. Dessutom är ART-manualen uppbyggd genom lektioner. Skolmiljön passade då perfekt. Det blev en win-win. Vi kunde erbjuda en heltäckande vård och våra barn och ungdomar fick ett konsekvent dygn utan avbrott i vården. Detta med integrerad skola går det inte nog att understryka vikten av. Det är hela skillnaden mellan att nå fram eller inte. Detta kräver då att personalen kan ART? N: Precis! Vår ambition är att personalen som håller i ART-undervisning ska vara adekvat utbildade ART-instruktörer och att all behandlingspersonal ska få intern utbildning inom alla grunder i ART. Alla Lyckas ni leva upp till ambitionerna? N: Ja, det måste jag säga. Det är inte enkelt utan kräver stora resurser. Men det är också ett medvetet val som vi gör. En behandlingsform som ART måste vara totalt närvarande för att få genomslag. Och just genomslag hos våra klienter är något vi ser dagligen. Hur stor del av personalen är utbildad i ART? N: Idag är 20 personal färdiga ART-instruktörer. Tre stycken är ART Master Trainers, vilket är nivån du bör ha för att kunna utbilda egna ART-instruktörer. Efter vår nuvarande storsatsning kommer vi under 2013 vara uppe i 40 ART-instruktörer. Något jag vågar påstå är helt unikt i Sverige. FRÅN Ursprungligen utvecklad i USA av Dr. Arnold P. Goldstein. Har använts i Sverige sedan BAS-ART Ilskekontroll Moralträning Social färdighetsträning LITTERATUR ART ISBN: PREPAREPROGRAMMET ISBN: PEACE4KIDS ISBN: UTBILDNING oasen.com ART I SVERIGE swe-art.se LÄS MER PÅ oasen.com 17

18 Skoltidning Under våren gjorde Oasens skola en egen tidning. Ett projekt kring kultur, svenska och bild. Text: Elever på Oasen Skola & Jonas Sandwall Bild: Elever på Oasen Skola Helén Nensén är rektor på Oasens skola. Tidigt under våren fick hon en idé att göra ett spännande och stort tidningsprojekt med eleverna. En tidning förenar språk och bild på ett bra sätt menar Helén. Dessutom lär sig skolbarnen hur en tidning fungerar på riktigt. -Vi satte ihop redaktionsgrupper, bildredaktörer och alla barn var journalister, berättar Helén Nensén. När det var dags för skolavslutning fick alla barn och föräldrar var sitt tryckt exemplar av skolans nya tidning. Något som betydde mycket för eleverna på Oasens skola. -Vi såg hur det lyfte elever språkligt och stärkte självkänslan vilket är extra givande, säger Helén. + Intervjuer: Dead By April Matglädje Oasens skola Idrott & hälsa Roliga garv Och mycket Tenhults Naturbruksgymnasium ELEVARTIKEL! I ladugården På Tenhults gymnasium finns två ladugårdar. En ungdjursladugård och en mjölkladugård. På gården har de två maskiner, en Fiat med frontlastare och en teleskopslastare. Det finns också en gödselbrunn. I maskincentrum I maskincentrum har de en Lamborghinitraktor, en Fiat, en John Deere, en Class Arion, en Volvo bm, en Valtra och en Valmet. Kosläppet Kosläpp är när bönderna släpper ut sina kor på sommarbete. Kosläpp sker på våren, när vädret tillåter, och är en fantastisk upplevelse för oss människor att bevittna. Och en riktig fest för korna! 18

19 Nummer 1 Här är en bild på Åsens by och hur landskapet ser ut i reservatet. Kulturlandskapet mer... Åsens by är ett reservat sedan år Det är ett ständigt arbete med att återskapa betesmark, äng och åker. Med reservat menas att man vill behålla hur naturen en gång har varit inom ett speciellt område. På Åsens by finns det äldre sorter av vårvete, svarthavre, höstråg med allmogeogräs, midsommarråg, korn och spånadslin. Enbart naturgödsel används på Åsens by. De använder moderna jordbruksredskap men eftersom årstiderna gör att olika arbetssätt används, visas olika brukningsmetoder och arbetssätt. Exempelvis används arbetshästar och hästdragna redskap emellanåt. Ett par namn på arbetshästarna är Dolly och Lucky. Det är fint med alla ladugårdar och hus som finns i naturen på Åsens by. En del människor tycker till och med att det är så pass fint att de vill ha dop och bröllop ute i detta kulturlandskap som finns här ute. ELEVARTIKEL! Roliga garv! ELEVARTIKEL! Det var en gång två bröder som hette Oliver och Orvar. De skulle handla på Ica nära. Då sa Orvar: -Ska vi köpa oliver, Oliver? En norrman skulle hoppa ut från ett flygplan. En kamrat hindrade honom och sa: -Tokstolle, du måste ju använda fallskärm! -Måste jag? -Ja, det regnar ju! Det var en gång en familj som Inge, Inga och ingen ingick i. En dag ringde de på dörren då sa Inga: -Hej! 19

20 1. Internationell Samverkan Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, istockphotos Under juli månad arrangerades den globala konferensen Social Work Social Development - SWSD OBS! Vi har helt nytt adressregister och ber dig kontrollera att adressen stämmer. Om inte maila oss på Gäster i Oasens monter 2.. Garbis Sarafian i Oasens monter Huvudarrangör var International Federation of Social Workers, IFSW, en yrkesorganisation med stor genomslagskraft och tydliga kontakter inom stora nätverk som exempelvis FN. Från Oasen fanns Garbis Sarafian, administrativ samordnare, på plats. Han menar att det var en stor möjlighet för Oasen att presentera sig för en bred internationell publik. - Vi har ända sedan starten 1991 försökt hålla oss uppdaterade på internationell forskning inom det sociala området, säger Garbis. Genom ART-metoden som vi var med och introducerade i Sverige 1997 har vi under åren arbetat mycket internationellt och för oss är det viktigt att ha ett öra mot marken för att se vad som händer i ett globalt perspektiv, fortsätter Garbis. En bredd av människor Totalt 2500 personer från hela världen var på plats och bland talare, besökare och utställare fanns representanter från universitet, fackförbund, frivilligorganisationer, behandlingshem, myndigheter mm. - Det fanns en akademisk tyngd men även många praktiska goda exempel på konferensen säger Garbis. - Detta var en konferens som jag tror gjorde deltagarna både ödmjuka och laddade inför framtiden, avslutar han. SWSD KEYNOTES! Gå in på swsd2012.creo.tv så hittar du alla keynotes med intressanta världsnamn som bl a Hans Rosling! VÄLKOMMEN TILL OASEN HVB & SKOLA Tidningen Oasen drivs av. Vi är ett hem för utredning och behandling med över 20 års erfarenhet. Vi tar emot både familjer och barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi erbjuder ett komplett team med socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Vården har KBT som grund. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt. Våra enheter & skola Familjer med barn i åldern 0-16 år. SoL & LVU Barn i åldern 7-16 år. SoL & LVU I skolverksamheten finns: - Förskoleklass - Grundskola & Grundsärskola oasen.com

TAK En översikt av Oasens HVB-lösning

TAK En översikt av Oasens HVB-lösning En tidning från Oasen HVB för dig som arbetar med socialt arbete Utgåva 18 2012 med ALLT under samma TAK En översikt av Oasens HVB-lösning TEMA: FAMILJ & HVB VILJAN ATT TA SIG IGENOM Tonåring i familj

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Utbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori

Utbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori Användningen av Aggression Replacement Training är mycket utbredd inom olika barn- och ungdomsverksamheter i Sverige. Eftersom metoden är lätt att använda så har den spridit sig snabbt på gräsrotsnivå.

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 24 juni 2013

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 24 juni 2013 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 24 juni 2013 Verksamhetsberättelse 2012 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

Östra Norrbotten. Vägledning av flyktingfamiljer. I samarbete med. Inbjuder till en utbildningsdag i temat:

Östra Norrbotten. Vägledning av flyktingfamiljer. I samarbete med. Inbjuder till en utbildningsdag i temat: Östra Norrbotten I samarbete med Inbjuder till en utbildningsdag i temat: Vägledning av flyktingfamiljer Plats: Haparanda Folkets hus Tisdag den 25 maj 2010 kl 08.00-15.30 Plats Folkets Hus Åkergatan 1

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Fritidshem ska vara en fristad

Fritidshem ska vara en fristad Barn med föräldrar i fängelse kanske inte är en speciellt vanlig företeelse på fritidshem. Men oavsett social bakgrund ska varje barn bemötas utifrån sina behov, säger fritidspedagogerna Christina och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009

Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009 Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009 TALARE FRÅN Länsstyrelsen Stockholm Margareta Florin Borlänge kommun Anette Wikblom IMS, Socialstyrelsen Catrine

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Socialarbetarnas Verksamhet

Socialarbetarnas Verksamhet Socialarbetarnas Verksamhet Foto, från vänster: Kristina Elstad, Carolina Olsson, Adriana Rizzi och Peter Bohman Fotograf: Josefin Friberg Av: Christoffer From & Josefin Friberg 1 Det finns inga sanningar!

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar Demokratiuppdrag Kunskapsuppdrag Barn/Elev Fostran Omsorg Kunskaper Förälder Lärare Lärare i år 1 3 Ibland

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till Eklundaskolan F 3 Läsåret 2015/2016 Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till oss! Eklundaskolan är en F 3-skola i Ängens skolområde. På Eklundaskolan

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap är en rättighetsfråga. Utvecklingsmedel, samarbete med

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige Elever vid Kista folkhögskola berättar om Min första tid i Sverige Baarlin berättar om första tiden i Sverige Jag heter Baarlin. Jag kom till Sverige i juli 2005. Jag åkte till Finland. Jag satt i arrest

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

MISSHANDLAD i SJUKVÅRD OCH RÄTTSVÄSENDE

MISSHANDLAD i SJUKVÅRD OCH RÄTTSVÄSENDE MISSHANDLAD i SJUKVÅRD OCH RÄTTSVÄSENDE Carin Millfors MISSHANDLAD i SJUKVÅRD OCH RÄTTSVÄSENDE Copyright 2012, Carin Millfors Ansvarig utgivare: Carin Millfors Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1362-0

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger De papperslösa lever illegalt i Sverige. Papperslösa barn är alltid rädda, också i skolan men skolan är all trygghet de har. Hos deras lärare väcker det svåra frågor. text Katarina Bjärvall bild Pieter

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 ÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 Ordlista luciafirande tinning isolerad dagen efter - symptom alkoholvanor avvänjningskur deltidsjobb hjälpåtgärder socialtjänstlagen familjerådgivningsbyrå

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

SMART board NYHETSBREV NR 4 2014-05-28

SMART board NYHETSBREV NR 4 2014-05-28 SMART board På Sjöarp Gruppbostäder har man investerat i en SMART board att använda i den dagliga verksamheten. Nu pågår arbetet för fullt att lägga upp en mapp till varje klient med material som kan intressera

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer