Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Transkript

1 Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

2 Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning

3 In och utvandring från Sverige Invandringar Utvandringar Källa: SCB

4 Andelen invandrare som är skyddsbehövande eller familjeinvandrare, Austria Belgium Denmark Finland France Germany Ireland Italy Netherlands Norway Portugal Spain Sweden United Kingdom Källa: OECD

5 Asylsökande per 1000 invånare ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Källa: UNHCR Sweden Europe

6 Asylsökande och flyktingmottagning Källa: Migrationsverket Asylsökande Beviljade asylansökningar Flyktingmottagning Ensamkommande

7 Utvecklingen av svensk integrationspolitik 60-talet: Den universella välfärdsstaten ingen gästarbetarpolitik 1975: Invandrar- och minoritetspolitik. Den första sammanhållna invadrarpolitiken. Mångkulturalism. Målen var Jämlikhet, Valfrihet och Samverkan. 1985: Invandrarpolitik: Ett steg bort från mångkulturalism. Regeringen överförde ansvaret för flyktingmottagning från Arbetsförmedlingen till Migrationsverket och kommunerna. Introduktionsprogram sjösätts. 1998: Integrationspolitik. Den nya integrationspolitiken reflekterar en ökad fokusering på individuella rättigheter och individuell jämlikhet. 2014: Regeringen avskaffar integrationspolitiken!? Nyanländas etablering: Området handlar om att skapa fler förutsättningar för att nyanlända snabbt ska komma i arbete eller utbildning. Alla steg i mottagandet ska syfta till att hitta ett jobb. Området omfattar också ersättning till kommuner för flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

8 Integrationspolitik sedan 2008 Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Integrationspolitiken ska genomföras inom ramen för den generella politiken, som riktar sig till alla oavsett bakgrund. Den generella politiken kompletteras med särskilda insatser för nyanlända invandrare under deras första år i Sverige. 2010: Etableringsreformen. Staten tar över ansvaret från kommunerna för nyanlända invandrares etablering.

9 Svensk integrationspolitik i internationell jämförelse

10 Migrant Integration Policy Index 2014, EU-15 plus Norway Greece Austria Ireland France United Kingdom Luxenburg Denmark Spain Netherlands Italy Germany Belgium Norway Finland Portugal Sweden Labour market mobility Education Political participation Access to nationality Family reunion Health Permanent residence Anti-discrimination

11 Integrationskrav för invandring, uppehållstillstånd och medborgarskap (EU-15) 1997* 2009** Invandring Uppehållstillstånd Medborgarskap Totalt Invandring Uppehållstillstånd Medborgarskap Totalt Austria 0 0 0,5 0,5 0 2,75 1,5 4,25 Belgium 0 0 0,5 0,5 0 0,5 0 0,5 Denmark 0 0 0,5 0,5 1 3,5 1 5,5 Finland 0 0 0,5 0,5 0 0,5 0,5 1 France 0 0 0,5 0,5 1 2,5 0,5 4 Germany 1 0 0,5 0,5 1 3,5 1,5 6 Greece 0 0 0,5 0,5 0 2,75 1 3,75 Ireland ,5 0,5 Italy ,5 0,5 Luxenburg 0 0 0,5 0, Netherlands 0 0 0,5 0,5 1 2,75 1 4,75 Portugal 0 0 0,5 0,5 0 0,5 0,5 1 Spain 0 0 0,5 0,5 0 0,5 0,5 1 Sweden United Kingdom 0 0 0,5 0,5 0,5 2,75 1 4,25 Total ,5 22, *Goodman 2010 **Goodman 2012

12 Multicultural index, Australien Kanada Sverige Finland Belgien Nya Zeeland Storbritannien Norge Portugal Spanien Irland USA Tyskland Grekland Frankrike Nederländerna Österrike Italien Schweiz Danmark Japan

13 Sysselsättning för inrikes och utrikes födda i utvalda OECD länder, ,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Native born Foreign born Difference 20,0 10,0 0,0-10,0

14 Andel sysselsatta efter tre år, flyktingmottagna , , ,6 28,8 25,3 23,6 23,2 27,6 28,7 28,8 23,2 20,3 18,7 21,6 25, Invandringsår

15 Andelen sysselsatta, år samtliga födelseregion: Sverige födelseregion: Norden exkl. Sverige födelseregion: EU/EFTA exkl. Norden födelseregion: världen exkl. EU/EFTA

16 Regeringens förslag i 2017 års budget 10 miljarder kronor till kommunsektorn för 2017 och framåt. Denna förstärkning ska inledningsvis särskilt stötta de kommuner och landsting som har störst behov av investeringar till följd av det stora antalet asylsökande och nyanlända. Förstärkning av tidiga insatser för asylsökande (pengar till civila samhället, folkbildning, kompetensinventering). (265 miljoner) Ökade resurser för etableringsprogrammet (Arbetsförmedlingen, snabbspår, lärlingsvux, ändrade nystartsjobb) personer kommer att vara inskrivna i etableringsprogram

17 flyktingmottagning 2013 Befolkning Mottagna per 1000 Mottagning personer Kronobergs län ,3 Gävleborgs län ,7 Södermanlands län ,4 Jämtlands län ,2 Västmanlands län ,9 Östergötlands län ,0 Dalarnas län ,0 Jönköpings län ,6 Örebro län ,4 Blekinge län ,0 Kalmar län ,9 Västra Götalands län ,8 Riket ,5 Västernorrlands län ,4 Västerbottens län ,0 Värmlands län ,0 Skåne län ,5 Stockholms län ,4 Norrbottens län ,2 Uppsala län ,2 Hallands län ,4 Gotland ,2

18 Flyktingmottagning 2013 Mottagningen är mycket jämnare fördelat än vad som framgår i debatten Bara tre kommuner (med en befolkning på sammanlagt 35000) tog inte emot någon 2013: Skurup, Öckerö och Lekeberg. Ytterligare fyra kommuner tog emot färre än snittet inom EU (0,3 personer per 1000 invånare). Hade dessa sju kommuner tagit emot lika många som snittet i Sverige (3,5) hade det skapats 485 nya platser. Lund är den staden över invånare som tar emot lägst andel (0,6). Om de skulle ta emot lika många som snittet skulle mottagningen varit 400 istället för 71. Om alla städer med lägre mottagande än 1 per 1000 invånare (dessa har en total befolkning på 1,16 miljoner invånare) skulle ta emot som snittet i Sverige skulle det skapas 3400 nya platser. Detta är bara 10 procent av 2013 års mottagande. Av de 22 kommuner som tar emot flest i förhållande till sin folkmängd är det bara Södertälje som ligger i en av de tre storstadsregionerna. Slutsatser: Jämnare fördelning är ingen lösning. Alla måste ta emot fler!

19 Spridning av flyktingmottagningen Idag deltar alla Sveriges 290 kommuner i flyktingmottagningen. år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år Flyktingmottagningen är inget storstadsfenomen Riket , ,8 NORRKÖPING 917 6,9 HELSINGBORG 759 5,7 MALMÖ ,9 GÖTEBORG ,7 ÖREBRO 601 4,3 JÖNKÖPING 544 4,2 VÄSTERÅS 553 3,9 LINKÖPING 447 3,0 UPPSALA 541 2,6 STOCKHOLM ,1 Mottagning per 1000 invånare. Genomsnittet i Sverige är 4,8 under 2014

20 Mottagna Per 1000 Per 1000 Mottagna invånare invånare Kronobergs län , ,6 Gävleborgs län , ,6 Blekinge län 617 4, ,9 Södermanlands län , ,8 Kalmar län 917 3, ,8 Västmanlands län , ,2 Jönköpings län , ,5 Jämtlands län 778 6, ,5 Örebro län , ,5 Dalarnas län , ,1 Västernorrlands län 835 3, ,0 Värmlands län 817 3, ,4 Östergötlands län , ,1 Hallands län 425 1, ,9 Västra Götalands län , ,8 Riket , ,8 Skåne län , ,4 Västerbottens län 781 3, ,8 Uppsala län 743 2, ,6 Norrbottens län 557 2, ,6 Stockholms län , ,6 Gotland 14 0,2 24 0,4

21 De kommuner som tagit emot flest och minst antal LESSEBO ,1 FAGERSTA ,9 HÖGSBY ,1 LAXÅ ,1 SÄVSJÖ ,1 LJUSNARSBERG ,2 HYLTE ,6 OXELÖSUND ,8 ÅMÅL ,8 SORSELE 48 18,5 VINGÅKER ,4 NYBRO ,4 AVESTA ,2 UPPVIDINGE ,2 ÖSTRA GÖINGE ,2 TÖREBODA ,1 TIBRO ,4 NORBERG 97 17,3 RONNEBY ,7 GÄLLIVARE 18 1,0 LERUM 36 0,9 GNESTA 9 0,9 TÄBY 57 0,9 ÖSTHAMMAR 18 0,8 NYNÄSHAMN 22 0,8 HÅBO 14 0,7 MORA 14 0,7 KUNGSBACKA 54 0,7 SKURUP 10 0,7 LOMMA 13 0,6 VALLENTUNA 18 0,6 ÖCKERÖ 6 0,5 GOTLAND 24 0,4 HAMMARÖ 6 0,4 RÄTTVIK 4 0,4 LEKEBERG 2 0,3 VELLINGE 8 0,2 STAFFANSTORP 5 0,2 VAXHOLM 2 0,2

22 Swedish Citizenship 2001: Swedish citizenship law fully permits dual citizenship Swedish citizenship is available for immigrants after five years residence if they are of full legal age and has not committed a criminal act. There are no requirements of economic, cultural or linguistic assimilation. Nordic citizens can apply after two years and stateless persons or recognised refugees can apply for Swedish citizenship after four years in Sweden. Sweden is today one of the few countries that does not have integration requirements for the acquisition of citizenship. One can become a Swedish citizen without proficiency in the national language and civics, declaring a position of loyalty to the society or ability to be self supporting.

23 Discrimination issues On 1 January 2009 a new Discrimination Act entered into force (SFS 2008:567). Seven Acts become one. A new agency was also established, the Equality Ombudsman, which is to monitor compliance with the Act. In conjunction with the establishment of the new Ombudsman, the four previous offices of the anti-discrimination ombudsmen were phased out. The new Act is to combat discrimination on grounds of sex, transgender identity or expression, ethnic origin, religion or other belief, disability, sexual orientation and age. A new penalty, compensation for discrimination, was introduced for infringements of the Discrimination Act.

24 Changes in language requirements for naturalisation

25 Conclusion and discussion From the Swedish case it can be concluded that the formal equality of membership does not in itself solve problems of social and economic marginalization. After more than 30 years with equal rights for migrants the socioeconomic differences between the majority population and persons with foreign background is larger than ever. Has the Swedish integration policy failed? How come Sweden has the best integration policy, but mediocre results?

26 Picot and Sweetman (2011) brings forth seven explanations as to why the labour market integration is poorer in Sweden than, for example, in Canada: 1) The types of migrants that enter the country, 2) Large scale immigration is a more recent phenomenon in Sweden than Canada, 3) fewer migrants have some familiarity with Swedish language prior to immigration, 4) a less flexible labour market, 5) the generosity of the Swedish social safety net, 6) migration flows are not sensitive to the business cycle and 7) that the Swedish immigration rate increased dramatically around 2005.

27 40000 Family migration År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Danmark Sverige