GULDLÄGE FÖR ANNA. kommunal. KRÖNIKAN Kerstin Hessius: Börsen räddar inte våra pensioner. TEMA: FINANSER Finansfrågorna allt viktigare för sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GULDLÄGE FÖR ANNA. kommunal. KRÖNIKAN Kerstin Hessius: Börsen räddar inte våra pensioner. TEMA: FINANSER Finansfrågorna allt viktigare för sektorn"

Transkript

1 onom# kommunal Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening TEMA: FINANSER Finansfrågorna allt viktigare för sektorn RÄTT KURS I BLEKINGE Höjd skatt och budgetkoll ger plus GULDLÄGE FÖR ANNA Anna Cederqvist vaktar kassan i bandytokiga Lidköping KRÖNIKAN Kerstin Hessius: Börsen räddar inte våra pensioner

2 Förskola Anneberg, omgående leverans! Pris: kr* eller kr/m 2* * Priserna är exklusive moms, monterat och klart ovan grund inom 35 mil från Nässjö. Gäller så långt lagret räcker. Läs mer på vår hemsida om aktuellt lagersaldo. Läs mer om lagersaldot på vår hemsida Klokt, modernt och flexibelt. Typiskt Flexator. Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler. Fler fördelar med typhus finns på

3 18 INNEHÅLL Clarry oroar sig. Med rätta Aktuellt i Kommunal Ekonomi 4 Ordförande. Staffan Moberg om vikten av god skattemoral. 6 Nyttigheter. Ett kalendarium för din omvärldsbevakning. 8 Aktuellt. Regeringen skapar nya vinnare i utjämningen. 9 Utmanad. Serkon vill gärna utmana skånska kommuner. 21 Låna. Riksgälden vill låna ut pengar till kommunerna. 22 Konkurrens. Öppenhet i hemtjänsten tjänar alla på. 24 Forskarsidor. Hur lånar man i kommunerna, egentligen? 30 Krönikan. Börsen kan inte rädda våra pensioner, skriver Kerstin Hessius Finansfrågorna tar plats 10 Finansfrågorna har blivit allt viktigare. Oavsett om det rör sig om placeringar, pensioner eller det moraliskt riktiga i skatteplanering. Anna sitter i guldsits 16 Chefsekonom Anna Cederqvist i Lidköping kan inte klaga. Varje år lämnar kapitalavkastningen ett rejält tillskott till verksamheten. Blekinge rätar upp skutan 18 Landstingsstyrelsen i Blekinge beviljades inte ansvarsfrihet för några år sedan. Nu ska det räta upp sig med budgetkoll och höjd skatt. Förskingringen i Gävle 20 Hela Kommunsverige ryste av obehag inför förskingringen i Gävle. Det kan väl inte hända här? Nej! Men, kan vi vara säkra på det? Nästa nummer av Kommunal Ekonomi kommer ut den 11 juni Gå in på KEF:s hemsida Där hittar du fl er artiklar om kommunal ekonomi. Utges av Kommunalekonomernas förening Ansvarig utgivare: Staffan Moberg Revisionskontoret, Stockholm staffan.moberg@stockholm.se Redaktör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, Göteborg, tel , acta.skrivkultur@telia.com Grafi sk form och layout: Long Tall Sally PR Annonser: Ad 4 you media AB, tel , tommy@ad4you.se tel , benny@ad4you.se Frågor om din prenumeration: E-post: prenumeration@kef.se Omslagsbild: Stefan Svensson Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2013 ISSN Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.

4 LEDARE Skatter och etik Självklart ska vi inom kommun, landsting och stat har ett särskil t ansvar för att upprätthålla god moral och etik på skatteo mrådet. Orden är Peter Normans och uttalades på KOMMEKmässan förra året. Av alla de teman vi tar upp i vår tidning är det nog skatter och finansiering som engagerar mest. Inte bara för oss kommunalekonomer, utan också för media och allmänhet. Debatten tar aldrig slut om hur tillgångar ska förvaltas, vilka risker som anses acceptabla och vilken avkastning som är rimlig. Till detta ska läggas den etiska om moraliska frågan om vilken grad av skatteplanering vi får ägna oss åt. SEDAN PETER NORMANS uttalande på KOMMEK har en mängd så kallad e upplägg debatterats. Vem minns inte den nyligen pågående diskussionen kring det landstingsägda inköpsbolaget Transitio och deras hantering av upphandling av tåg. En lease- and leaseback-lösning som innebar att dubbla skatteavdrag i Sverige och USA kunde utnyttjas vilket sänkte kostnaderna. Men upplägget innebar också ett stort risktagande för de inblandande landstingen. Lägg därtill den moraliska diskussionen om skatteplanering. Dessförinnan hade vi debatten om räntesnurrorna. Att riskkapitalägda vårdoch utbildningsbolag varje år dragit räntor på tre miljarder kronor från bolagens resultat varav två miljarder betalats till det egna ägarbolaget upprörde många. Inte minst finansministern som omedelbart föreslog en lagändring vilken innebar ett förbud mot så kallade räntesnurror. Men mest debatt har det nog ändå blivit om en trottoarkant i Leksands kommun. En bit mark som såldes till ett nybildat campingbolag för att undvika stämpelskatt. Något som gynnade kommunen, men i första hand ishockeylaget Leksands IF som senare köpte merparten av bolaget. Händelsen manifesterades nyligen av ett stort antal Leksands-fans som vid kantstenen utbringade ett fyrfaldigt leve följt av allsång och Ja, må den leva. DET HAR konstaterats i flera undersökningar att etiska dilemman finns i vår kommunalekonomiska vardag. I de flesta fall rör de olika exempel av övervägande som just berör skatteplanering. Och självklart skall vi våga vara självkritiska, titta på de fall vi har haft i Sverige och försöka dra lärdomar av dem. Men inte undfallande. Media älskar att skriva om kommuner som skatteplanerat. Vi har därför ett ansvar för att vara proaktiva, tydliga och mer kommunikativa i många av dessa frågor. Att aktivt verka för en högre etisk standard och hävda att hög moral och god ekonomisk hushållning kan förenas. För naturligtvis har Peter Norman rätt. Självklart ska vi upprätthålla god moral och etik på skatteområdet. FIRA 100-ÅRINGEN PÅ CIRKUS! Det blir en riktig jubelföreställning på Cirkus i Stockholm den maj när KEF fi rar sina första 100 år. I mitten på mars räknade KEF in över 400 deltagar e och jubileumsprogrammet i sig är tillräckligt för att locka storpublik. Här talar exempelvis Gunnar Wetterberg om kommunekonomen ur ett historiskt perspektiv, 6:e AP-fondens Ebba Lindsö om värderingar som skapar framgång, SKL:s Håkan Sörman om framtidens utmaningar och estradören Alf Rehn talar om vikten av att kunna tänka det obekväma. Du hittar också seminarier om pensioner, det ekonomiska läget, verksamhetsstyrning och kostnader kontra resultat. Och en intressant debatt mellan fyra prisade kommunalekonomer om framtidens kommunalekonom. Läs mer på Så, anmäl dig!! Du har fram till 15 april på dig. REKORDENS ÅR 2012 Ur föreningens verksamhetsberättelse utläser vi att 2012 var rekordens år: medlemmar (3 619), kursdeltagare (närmare 1 600) och omsättning (15 miljoner kronor). TILL SIST JUBILAR. Jubileumskonferensen har ett starkt program. ser vi att Björn Eklundh, kommundirektör i Upplands-Väsby och tidigare styrelsemedlem i KEF utsetts till Infl uencer of the year av StrategiTorget Kommuner. Motivering: Med utmärkelser som Sveriges ITkommun, Sveriges effektivaste kommun, och topp 10 i företagsklimat i Sverige för Björn Eklundh kommunen i en riktning som ger medborgarna hög kvalitet inom en mängd områden. Stort grattis! STAFFAN MOBERG Ordförande, Kommunalekonomernas förening PRISAD. Björn Eklundh har fått en fi n utmärkelse. 4 Kommunal Ekonomi #2 2013

5 Vad är en punkt värd för dig? Det här rådet kommer du inte få av din bank EDGE Treasury är det nya informationsverktyget för aktiv och kostnadseffektiv finansförvaltning. Systemet ger dig tillgång till den senaste informationen från såväl lokala banker som internationella ränte- och valutamarknader. Analysera, planera, agera EDGE Treasury är både kraftfullt och lättanvänt. Med inbyggda analysmodeller, grafiska verktyg och smart integration med Excel får du underlag för både taktisk allokering och strategiska beslut. Prova kostnadsfritt i 14 dagar Läs mer om EDGE Treasury på Där kan du också beställa ett kostnadsfritt provabonnemang. Du kan även träffa oss på Finansdagarna på Radisson Blu Royal Park Hotel i Stockholm april. Kontakta oss: tel eller via mail: sales@six-financial-information.se

6 KALENDARIUM ar ockffe tar-. Vi and för t nte är e- lem m- riken agare. torsaffe Ekonomens agenda RIKSDAGEN 29 MAJ (prel): Debatt och beslut om proposition 2012/12:84 Olagligt statsstöd. FINANSDEPARTEMENTET 15 APRIL: Regeringen presenterar vårpropositionen. Pågående SOU: Ägarprövningsutredningen. Utredare: Eva Lindström. Redovisas senast den 28 februar i Utredning om en kommunallag för framtide n. Utredare: Johan Höök. Delredovisning senast den 30 juni Slutredovisning senast den 31 mars SKL 16 APRIL: Cirkulär och EkonomiNytt om vårpropositionen, inklusive preliminära uppgifter om PO-pålägg för APRIL, VECKA 17 19: Ny prognos för nya utjämningssystemet och LSS, reviderat utfall för LSS. 24 APRIL: Ekonomirapporten inklusive ny skatteunderlags- och makroprognos. JUNI, VECKA 25: Extra prognos för LSS-utjämningen. 28 JUNI: (prel) Prognos för kommunsektorn 2013 baserat på kommunernas och landstingens tertialbokslut. RKR 11 APRIL: Öppet möte om Rekommendation om säkringsredovisning och derivat. Jubileums- 6 Kommunal Ekonomi # RKA FÖRE SOMMAREN: Rapport om produktionsplanering i hälso- och sjukvården. Ansvarig: Anders Norrlid. Rapport om användning av nyckeltal i styrprocessen. Ansvarig: Anders Norrlid. Resultat från kommunernas frivilliga redovisning av kvalitet i förskola, vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg. Ansvarig: Maria Lindström. RIKSBANKEN 17 APRIL Beslut om reporäntan. 27 MAJ Rapporten Finansiell stabilitet 2013:1 publiceras. SOCIALSTYRELSEN 25 APRIL Tillsynsrapport Kontaktperson: Kerstin Hammar. Publicerat i mars: Handbok för effektivitetsanalyser. Kontaktperson: Kristina Stig. MYNDIGHETEN FÖR VÅRDANALYS Publicerat i mars: Vem har vårdvalet gynnat? Kontaktperson: Fredrik Lennartsson. STATSKONTORET Uppföljning och utvärdering av Inspektionen för vård och omsorg. Projektledare: g uldpartners Jan Boström. Slutdatum: 31 mars Utredning om glesbygdskomponenten i kostnadsutjämningen. Projektledare: Stefan Åkerbolm. Slutdatum: 28 juni jubileumskonferens Vi fyller 100 år! Du har väl reserverat den maj för att delta SCB 10 APRIL Kommunernas och landstingens fi nansiella tillgångar och skulder, 4:e kvartalet APRIL Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader MAJ Kommunernas och landstingens fi nansiella tillgångar och skulder, 1:a kvartalet Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting/preliminära nyckeltal för Redovisning veckovis. KONJUNKTURINSTITUTET 26 APRIL Konjunkturbarometern. 24 MAJ Konjunkturbarometern. 19 JUNI Konjunkturbarometern och konjunkturläget. SKATTEVERKET 8 AUG Prognos 1 för preliminärt taxeringsutfall 2013 för bland andra kommuner och landsting tillgängligt på webbplatsen. SVENSKT NÄRINGSLIV UNDER APRIL: Företagsklimatet i Sverige. SNS Program UNDER MAJ: Rapport torsdag om spelregler 16 maj på energimarknaden, Samling rör bland med kaffe/te annat kommunala energibolag. UNDER MAJ/JUNI: En studie om regionala skillnader i användningen av läkemedel Från stadskamerala föreningen till Kommunal ekonomernas förening på 10 Staffan Moberg, ordförande KEF och Thoma Pettersson, chefredaktör tidningen Kommun Ekonomi Kommunalekonomerna och den svensk demokratins livsnerv Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef S Utvecklingen inom pensionsområdet Lars-Åke Vikberg, Vd, KPA Pension Jubileumskonferens Guldpartner: KPA Pension i vår jubileumskonferens på Cirkus i Stockholm? Om inte är det dags att göra en markering i din almanacka. Once in a lifetime denna konferens Lunch Vi genomför firar vi bara på en gång! Cirkus i Stockholm maj NÅgra medverkar av De gör medverkande: bland andra: ebba lindsö alf rehn j ubileumspartners annika winsth gunnar wetterberg Ekonomiska läge i Sverige och i världen Annika Winsth, chefekonom, Nordea Guldpartner: Nordea Framtidens Kommunalekonom tanka Ur programmet: fem ekonomer som varit utsedda till År n Kommunalekonomerna kommunalekonom och den svenska Anette demokratins Henriksson, Pia Lindvall Bengtsson, Björn Sundström, Rolf Solli livsnerv Moderator: Anders Haglund n Ett opassande tänkande är Utmaningar och strategier inför framtid den viktigaste Vilka resursen! utmaningar finns för kommuner o landsting? n Vägen från ekonomistyrning Annika Wallenskog, sektionschef ekonomisk till verksamhetsstyrning analys och Håkan Sörman, Vd, SKL Du kan fortfarande Kaffe och anmäla utställning dig! Läs mer på Ordinarie föreningsmöte Jubileumsmiddag med underhållning på

7 Vi hjälper dig att balansera finansiella risker och möjligheter Vår styrka är att vi med professionalism och personligt engagemang erbjuder kvalificerad och kundanpassad rådgivning. AGL står under Finansinspektionens tillsyn med tillstånd att driva värdepappersrörelse. Tillståndet medför stora kvalitetskrav på vår verksamhet och gör att AGL tillhör den begränsade grupp av kvalificerade rådgivare som har tillstånd att ge råd vid upphandling av finansiering och derivatinstrument. Drottninggatan 25, Stockholm

8 UTJÄMNINGSSYSTEMET Omstridd utjämning försvårar planeringen En miljard extra lägger regeringen på att blidka rika kommuners kritik mot att inkomstutjämning hämmar tillväxt. Reformen har försenats ett år, och det blir svårt planera för TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ Finansdepartementet ställde sig i ett PM i december i stort sett bakom Utjämningskommitténs förslag till ändringar i systemet. Kommittén föreslog i april 2011 en rad ändringar för hur kommunernas förutsättningar ska bli mer likvärdiga på kostnadssidan. Däremot föreslogs inga stora ändringar vad gäller inkomstutjämningen. Regeringen har i sitt PM tillmötesgått kritikernas påståenden om att systemets marginaleffekter gör det mindre intressant för kommuner att försöka öka sin skattekraft. För den majoritet som får bidrag, gäller att ökad skattekraft till 95 procent motverkas av minskade tillskott från utjämningen. ETT TIOTAL KOMMUNER betalar istället en avgift på 85 procent av den skattekraft som ligger ovanför 115 procent av rikets genomsnitt. Här vill regeringen minska marginaleffekterna genom att sänka avgiften till 60 procent i skiktet procent av medelskattekraften. Kommunerna ovanför 125 procent får del av sänkningen i intervallet, men deras marginaleffekt ändras inte. Med beräknad skattekraft för 2013 skulle 13 kommuner samt Stockholms läns landsting gynnas av förändringen med miljoner kronor (varav 46 procent går till Stockholms stad). För att inte andra kommuner ska få det sämre, skjuter regeringen till motsvarande belopp. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillstyrker regeringens förslag. Vi är positiva eftersom det skjuts till en miljard och ingen förlorar på ändringen, säger ekonomen Derk de Beer. DÄREMOT ÄR SKL kritiskt till regeringens resonemang om minskade marginaleffekter, då ytterst få kommuner påverkas. Liknande synpunkter kommer från Statskontoret, systemets övervakare, som påpekar att det i regeringens PM saknas motiv till varför marginaleffekten sänks inom ett så snävt intervall. Mer utredning efterlyses. Hårdare kritik framförs i ett särskilt yttrande från de rödgröna partierna i SKL. De tar fasta på att Utjämningskommittén kom fram till att forskning inte ger stöd för påståendet att systemet hämmar tillväxten, då denna genereras i större arbetsmarknadsregioner där det är attraktiva boendemiljöer som ger förortskommuner hög skattekraft. Den miljard regeringen vill skjuta till bör istället gå till kommuner som får lägre ersättning i det nya systemet, anser S, MP och V. De tre partierna anklagar också regeringen för att ha förhalat reformen. SKL påpekar att det i regeringens PM är tidigare års uppgifter som ligger till grund för hur ändringarna slår. Kommunerna vet inte det faktiska utfallet förrän i oktober så förutsättningarna är inte de bästa, säger Derk de Beer. SKL ska i månadsskiftet april/maj lämna en egen prognos för Skattekraft 2013 procent av riksgenomsnitt Sänkt avgift Sänkt avgift och minskad marginaleffekt Danderyd 178 % Ekerö 122 % Lidingö 154 % Vellinge 122 % Täby 142 % Stockholm 122 % Nacka 130 % Solna 120 % Sollentuna 127 % Kiruna 116 % Vaxholm 126 % Lomma 126 % BILD: KIRUNA KOMMUN VINNARE I NORR. Kiruna är en av vinnarna i regeringens förslag till tillväxtjusterad inkomstutjämning. 8 Kommunal Ekonomi #2 2013

9 OUTSOURCING UTMANAR. Stefan Jönsson köpte loss Serkon AB från Vellinge kommun Åtminstone övriga skånska kommuner med utmaningsrätt får nog räkna med att bli upp vaktade i frågan. Örkelljunga öppnar för outsourcat ekonomikontor Örkelljunga avslår konsultföretaget Serkons utmaning om att ta över kommunens ekonomikontor. Samtidigt öppnar kommunen för en privatisering av ekonomikontoret senare i år. TEXT: TOBIAS HAMMAR BILD: ANDRÉ DE LOISTED Vellingebaserade konsultföretaget Serkon utnyttjade i vintras Örkelljungas utmaningsrätt när man ansökte om att ta över kommunens ekonomikontor. Erbjudandet gick ut på att Serkon skulle sköta kommunens ekonomiska administration och ge kommunen utrymme att istället fokusera på kärnverksamheterna. Nu blev det inte så. Vi tyckte idén lät väldigt spännande, men eftersom vår ekonomichef just hade slutat när utmaningen kom valde vi att avvakta. Det är viktigt att ha en beställare på plats när du outsourcar en sådan här tjänst. Dessutom har det visat sig svårt att rekrytera en ny ekonomichef så länge det råder oklarhet kring huruvida vi ska ha ekonomikontoret in-house eller inte, säger Carin a Zachau, kommunalråd i Örkelljunga. HON ÖPPNAR dock för att kontoret kan privatiseras i ett senare skede när en ny ekonomichef är rekryterad. Kommunen har samarbetat med Serkon i flera bemanningssituationer tidigare och Carina Zachau ser många fördelar med ett privatiserat ekonomikontor. Som liten kommun har vi ibland svårt att behålla kompetens. Om ekonomikontoret drivs i ett annat bolags regi behöver vi inte längre sitta med det problemet. Dessutom blir det betydligt lättare att hålla sig á jour med allt nytt som händer på marknaden, säger hon. Enligt Stefan Jönsson, vd på Serkon, är Örkelljunga den första men långt ifrån den sista kommun som bolaget utmanar. Åtminstone övriga skånska kommuner med utmaningsrätt får nog räkna med att bli uppvaktade i frågan, säger han, och tilllägger att han alltjämt hoppas på att kunna ta över Örkelljungas ekonomikontor när kommunen väl är klar med sin rekryteringsrunda: Utmaningen i Örkelljunga ligger kvar. Om kommunen svarar ja på utmaningen kommer det att bli en upphandling där vi blir en av intressenterna. Kommunal Ekonomi #

10 Det här numret har en fi nansiell inriktning. Finansfrågorna spelar stor roll i den kommunala ekonomin och till det fi nansiella hör etiska problemställningar. Är det till exempel rätt eller fel av kommunala bolag att skatteplanera? Och hur ska ekonomerna ställa sig i frågan? I temats första artikel kikar vi på en zon där etik och ekonomi bryts mot varandra. TEXT: THOMAS PETTERSSON Skattemoral under debatt Att betala skatt eller att inte betala skatt, det är fråga n. Sedan något år tillbaka har det förts en debatt om kommunsektorns och kommunala bolags skattemoral. Det började med de famösa räntesnurrorna där framförallt riskkapitalägda företag inom välfärdssektorn fick en rejäl snubba av finansminister Anders Borg. Sedan det visat sig att även kommunala bolag använt sig av liknande upplägg fick även kommunsektorn en Tungt med internfaktureringen? Över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner, ett antal offentliga organisationer och hundratals privata företag är redan användare. Här är några av anledningarna: Kontroll över pedagogiska luncher Ingen intern fakturering Ingen kontanthantering Inga manuella löneavdrag Samma system i hela kommunen Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info finns på eller tel Välkommen! släng av sleven. Det var mycket bekymmersamt att även offentligägda bolag verkade ägna sig åt skatteplanering, enligt finansministern (från årsskiftet har vi en ny lagstiftning som begränsar avdragsrätten, läs mer på sid 12). SKL:S SVAR lät inte vänta på sig: kommunala bolag verkar under samma villkor som privata och att inte att driva bolagen så rationellt som möjligt vore att misshushålla med kommuninvånarnas skattepengar. Förresten, kunde Dagens Samhälle konstatera i april 2012, var det ju faktiskt så att även några statliga AP-fonder haft ett liknande ränteupplägg gentemot sin fastighetskoncern Norrporten. Debatten tog ny fart i januari i år. Då visade det sig att landstingsägda inköpsbolaget Transitio (företaget upphandlar och äger tåg) utnyttjat dubbl a skatteavdrag i Sverige och USA genom ett avancerat och svårbegripligt leaseand-leasebackupplägg. ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND Tel info@atronic.se 10 Kommunal Ekonomi #2 2013

11 Dessutom med en stor risk som i värsta fall kunnat kosta landstingen uppåt 700 miljoner kronor. Ska ett bolag, som ägs av det offentliga, tillåtas att ägna sig åt avancerad skatteplanering? Svaret borde vara ett rungande nej. skrev en ledarskribent i tidningen Norran. Det saknas inte upprörda debatt- och blogginlägg om just Transitio-affären. Det förvånar inte Katarina Nordblom, nationalekonom på Handelshögskolan i Göteborg som forskat om skatter och skattemoral. Allmänheten tittar framförallt på hur offentlig sektor beter sig i skattefrågor. De förvaltar ju skattemedel man betalar. Skattemoralen blir högre om man har högt förtroende för politiken. Och tvärtom. Ser man att kommuner skatteplanerar, varför ska då inte allmänheten göra det, frågar hon retoriskt. Det är kortsiktigt tänkande att minimera den egna skattebetalningen. Påvekan på den allmänna skattemoralen ska inte underskattas, anser hon. I slutändan kan skatteplaneringen orsaka större kostnader i uteblivna skatteintäkter än den kortsiktiga besparingen, säger hon. HUR SER DET då ut med den allmänna skattemoralen? Ja, oväntat bra, faktiskt. I en studie från Skatteverkets som publicerades förra våren hade andelen som tar avstånd från skattefusk ökat från 51 till 74 procent mellan 2006 och Orsaken hittade Skatteverket ibland annat ett bättre fungerade skattessystem, ROT- och RUT -avdrag samt den obehagliga upptäckten av vad svag skattemoral ställt till med i Grekland, exemeplvis. Hur ser då toleransen ut för skatteplanerande politiker? Ja, för enskilda politiker är toleransen noll vad gäller avancerad skatteplanering för egen vinning, även om den är laglig. Det fick exempelvis justitieminister Over Rainer uppleva när han i mitten av 1980-talet tvingades avgå från posten efter avancerad privat skatteplanering. Om skatteplaneringen däremot begås kollektivt, under mottot att vi gör något gott för den egna kommunen, är inställningen inte lika självklar. För en tid sedan kunde Uppdra g Granskning avslöja att Leksands kommun, i samband med att man bildade ett campingbolag, sålt en bit trottoarkant till bolaget för att undvika den statliga stämpels katten**. Manövern gynnade både kommunen och ishockeylaget Leksands IF som senare köpte campingbolaget. Det är ju politikerna som sätter spelreglerna för skattesystemet och verkar för att få acceptans för det. Då ska man väl påverka det lokala näringslivet i positiv riktning, inte leta upp luckorna. Det är viktigt i tider när offentligt och privat verksamhet allt mer vävs in i varandra, säger Katarina Nordblom. SEDAN HAR VI tjänstemännen och deras ansvar i skattefrågor. Ekonomer kan ofta stödja sig på etiska regler när ekonomi och etik kommer i konflikt (KEF har egna etiska regler). I en studie över kommunala chefers etiska dilemman gjordes 22 djupintervjuer, varav 12 var ekonomichefer*. Nio av intervjupersonerna hade stött på fall av aktiv skatteplanering i den egna kommunen, men såg inget anstötligt i det så länge skatteplaneringen var laglig. Den inställningen är inte obekant för Tomas Brytting, etikforskare och ekonom vid Ersta Sköndals högskola. Ekonomer ser skatt som en kostnad. Och kostnader vill man minimera. Men, skatt är inte en avdragsgill kostnad. Jobbar man exempelvis i ett bolag är skatt en del av vinsten. Har man gjort en vinst tillfaller en del av vinsten samhället. Ekonomer och etiska kunskaper är inte någon självklar kombination. Trots att kunskap om etik är ett krav för att få examinera civilekonomer är det bara två utbildare som ger obligatoriska kurser i etik. Svagt, tycker Tomas Brytting: Helt utan eller med enbart med frivilliga etikkurser saknar man ett underlag för kunskapsutveckling och får svårt att anställa duktiga lärare. Hur ska man då få studenterna intresserade av ämnet? Etisk kompetens är inte heller given i ett företags eller en kommuns ledningsgrupp på samma sätt som juridisk eller finansiell. Etiken hänger lite vid sidan om och kopplas in när varumärket eller förtroende behöver vårdas, anser han. Det blir en konstig etik när en företags- eller kommunledning i första hand bryr sig om vad andra tycker. I stället bör man ställa frågan: Vilka grupper påverkar vi och hur? Vad kan vi göra för att åstadkomma en positiv påverkan? Då blir det naturligt att solidariskt ställa upp för regelverket, i stället för att var och en försöker hitta ett eget kryphål. FINANS ANSVAR. På KOMMEK 2012 slog fi nansmarknadsminister Peter Norman ett slag för skattemoralen: Det är självklart så att vi inom kommun, landsting och stat har ett särskilt ansvar för att upprätthålla god moral och etik på skatteområdet. *Studien är publicerad i artikelform i Kommunal ekonomi och politik, nr med titeln Kommunalekonomers etiska problem och sätt att lösa dem. Författare är Sten Jönsson och Stefan Tengblad. ** I samband med att kommunen bestämmer sig för att sälja campingen bildar man ett bolag, till vilken kommunen säljer en liten fastighet, trottoarkanten. Därefter fastighetsregleras hela campingområdet, som förvärvats genom ett separat köpeavtal, till den fastigheten som bolaget sedan tidigare är ägare till. Stämpelskatten bestäms utifrån köpesumman på ursprungsfastigheten, i det här fallet en krona. PÅ GRÄNSEN. Var går gränsen för det acceptabla när det gäller kommunsektorns skatteplanering? Kommunal Ekonomi #

12 FINANS Från och med årsskiftet är det svårare att göra avdrag för räntor för lån som tagits upp inom en intressegemenskap. Här förklarar Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL, vad den nya lagen innebär för kommunsektorn. TEXTER: TOBIAS HAMMAR Nya avdragsregler för interna affärer Annika Wallenskog. Den nya lagen om räntesnurror ersätter ett tidigare regelverk som infördes redan Syftet var att minska möjligheterna till aggressiv skatteplanering med hjälp av bolag skrivna i utländska skatteparadis. Eftersom svenska kommuner är undantagna från skatt har även de omfattats av de nya reglerna, men osäkerheten har hela tiden varit stor ute i kommunsektorn kring hur lagen ska tolkas i praktiken. ENLIGT ANNIKA WALLENSKOG på SKL skingrar den nya lagen många av dimmorna men inte alla. För att kunna tolka lagen måste man också ta till sig det yttrande som Skatteverket lämnade i frågan så sent som i slutet av februari. Grundregeln med den nya lagen är att kommunala bolag när de lånar av sina ägare inte ska ha rätt att dra av räntan på internlånen. I Skatteverkets yttrande framgår dock att det är OK att dra av räntan så länge det rör sig om kortfristiga lån som förmedlats till en marknads mässig ränta, förklarar hon. Att säkerställa att interna transaktioner genomförs affärs mässigt har varit en utgångspunkt för regeringen med den nya lagstiftningen. Samtidigt innebär den omedelbart nya tolkningsproblem. Eftersom kommuner i regel lånar till lägre räntor än sina bolag måste de nu försöka hitta en lämplig definition på vad som kan vara en marknadsmässig ränta för de kommunala bolagen. Vår tolkning av Skatteverkets yttrande är att en kommun även fortsättningsvis ska ha möjlighet att använda överskottslikviditet för att låna ut till ett kommunalt bolag så länge det sker på marknadsmässiga villkor och inte i syfte att skatteplanera. Exakt hur gränsdragningen kommer att se ut här kommer nog att prövas från fall till fall, säger Annika Wallenskog. EN DIREKT EFFEKT av det nya regelverket är att många kommuner redan börjat avveckla sina internbanker och lösa in de kommunala bolagens interna skulder. Det kan bli kostsamt. Problemet är också att många kommuner då får en stor överlikviditet. Vad gör man med de pengarna? Det är ju sällan en bra affär att både låna och ha likviditet samtidigt menar Annika Wallenskog. BILD: KATRINEHOLMS KOMMUN UTAN LÅN. Katrineholms kommunhus, ett hus utan lån. Nu ligger lånen hos bolagen, en omläggning kommunen och bolagen tjänar på i nuläget. Katrineholm löser lånen Katrineholm löser in sina lån och stora delar av sina samlade pensionsåtaganden. Målet, att bli en skuldfri kommun, är en direkt effekt av den nya lagen om begränsa d avdragsrätt för räntor. VI JOBBADE mycket med frågan under förra hösten. Vi har fått rådet att förbereda oss för att våra bolag inte längre ska få dra av räntorna på sina lån hos oss. Ovissheten har varit stor. Under hösten beslutade kommunen i samråd med bolagen att de interna lånen hos kommunen skulle lösas, säger Sari Eriksson, ekonomichef på Katrineholms kommun. Omläggningen innebär att kommunens två helägda bolag, Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten, löser de lån på totalt 650 miljoner kronor de tidigare haft hos kommunen. Samtidigt löser kommunen in sina egna lån på 250 miljoner kronor, plus 400 miljoner av de totalt 900 miljoner kronor som kommunen har i pensionsåtaganden. Det här innebär att kommunen i praktiken blir skuldfri. Och det är någonting vi tjänar på. Vi sänker våra kostnader för räntor och pensionsåtaganden med totalt 35 miljoner kronor årligen. Även om vi samtidigt tappar en del ränteintäkter blir nettobesparingen ändå runt 11 miljoner kronor som vi istället kan lägga på både investeringar och löpande verksamheter, säger Sari Eriksson. 12 Kommunal Ekonomi #2 2013

13 BILD: ISTOCKPHOTO Hallå där! I NÄTET. Samarbetet i nätverket sparar tid åt fi nanscheferna. FREDRIK HOLST, fi nanschef i Landstinget Västmanland och aktiv i landstingens fi nansnätverk. HENNES RÅD till svenska kommuner är att i deklarationen för 2013 yrka på öppna avdrag för bolagens räntekostnader. Därigenom minimeras risken för att drabbas av ett skattetillägg om avdraget inte skulle visa sig gå igenom. Det är också bra att vara uppmärksam på image-risken som finns eftersom medierna älskar att skriva om kommuner som skatteplanerat. Men gör man ett öppet avdrag och hänvisar till en regel som är oklar då tycker jag inte det finns fog att tala om skatteplanering. Det är ju enda sättet att pröva hur regeln ska tolkas i praktiken, säger Annika Wallenskog. SLUTSNURRAT? De nya ränteavdragsreglerna ska säkra upp affärsmässighet i interna transaktioner och förhindra skatteplanering. FÖR DE kommunala bolagen innebär omläggningen att man nu istället måste öka sin externa upplåning med motsvarande belopp. Men med dagens låga räntenivåer innebär det i praktiken lägre räntor än vad man tidigare hade hos kommunen. Men man måste komma ihåg att det är lågkonjunktur nu och att räntorna ligger väldigt lågt. Med ökad extern upp låning stiger vår ränterisk, vilket kan innebära problem när räntorna väl stiger igen. Eftersom vi har en självkostnadsprincip gentemot kommunen, blir det bolaget och kommunen som får hanter a de kostnadsökningar som då eventuellt uppstår, säger Per-Åk e Perman, ekonomichef för Katrineholms Fastighets AB. Men det är en eventualitet som kommunen är väl förberedd för, menar Sari Eriksson: För kommunen som helhet innebär det här ingen praktisk förändring. Bolagen ägs ju av kommunen till hundra procent. Dessutom har vi historiskt använt oss av en internränta som också varierat efter marknadsräntorna. Så från mitt perspektiv ser jag ingen ökad risk med det här upp lägget. Sari Eriksson. Vad pratar landstingens finans chefer om just nu, vad är aktuella frågor? Mycket handlar om tillgångsförvaltning. Många landsting har hunnit bygga upp stora placeringsportföljer, vilket aktualiserar många olika frågor. Hur mycket risk ska man våga ta? Hur ska man skapa sin avkastning? En annan viktig fråga har att göra med ansvarsfulla investeringar. Det är en ökande trend i samhället och eftersom vi landsting investerar mycket i aktier berör den även oss. Hur går finanssamarbetet Västmanland, Sörmland och Örebro? Två steg fram, ett tillbaka? Vi är nöjda varje gång vi träffas. Det går naturligtvis inte så fort som det hade gjort om vi alla tillhörde samma organisation, men vi ser alla nyttan med vårt samarbete. Ett konkret exempel är EU:s nya regler för statsstöd. Istället för att alla tre landsting sitter och funderar på hur det påvekar vår verksamhet, får ett landsting göra det och sedan komma med förslag på hur man kan hantera regelverket till alla de andra. Vilka omvärldsfaktorer kommer att påverka kommunsektorn mest de kommande två-tre åren? Vad håller du själv ögonen på? Dels det här med räntenivån. Räntan är nere på så låga nivåer nu att alla rörelser härifrån får stora konsekvenser. Vi har byggt upp ett väldigt räntekänsligt samhälle och det berör även oss. Sedan har vi det här med landstingens ökade investeringsbehov. Alla landsting har stora behov av att dels renovera sitt fastighetsbestånd, dels investera i kollektivtrafiken. Det trycker på enormt att kunna finansiera det till bra villkor och samtidigt veta vad som är rätt investeringar. Kommunal Ekonomi #

14 FINANS Pensionsstiftelse nu även för små kommuner För de mindre kommunerna i Uppland var det ett måste att samarbeta för att kunna skapa en pensionsstiftelse men även stora Uppsala ser fördelar. TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ Under våren pågår bildandet av landets första gemensamma pensionsstiftelse för kommuner. För en liten kommun är kostnaderna höga för en pensionsstiftelse. Därför har vi haft en försäkringslösning förut. Men det är också dyrt, säger kommunalrådet Göran Nilsson (M) i Knivsta. En förutsättning var att få med Uppsala, som hyser nära två tredjedelar av länets invånare. De mindre kommunerna ville pröva en gemensam stiftelse men insåg att de skulle bli för små. Man bör ha ett kapital på minst ett par hundra miljoner kronor. Då kom frågan till oss, säger ekonomidirektör Jan Malmberg i Uppsala, som i första skedet sätter in 385 miljoner kronor. DET ÄR INGET stort belopp jämfört med kommunens totala pensionsåtaganden på 5 miljarder kronor. Men avsättningen till stiftelsen räcker för att låsa kommunens egna årliga utbetalningar och slippa årliga ökningar på miljoner kronor för pensioner bokförda i ansvarsförbindelserna. Sju av länets åtta kommuner är med i samarbetet. Enköping och landstinge t har tackat nej. De vill hantera pensionerna på egen hand. I princip är stiftelsen öppen även för kommuner utanför länet, men då måste stadgarna skrivas om. Göran Nilsson i Knivsta ser fördelar i att få med fler. Volym är grunden för lägre kostnader. Och det lönar sig bättre att anlita hög kompetens. Stordriftsfördelar och utslagna kostnader är främst a argumenten för en gemensam stiftelse, anser både Uppsal a och Knivsta. Vi kan också hämta kompetenser från olika kommuner och dela med oss av kunskap och arbete, säger Jan Malmberg i Uppsala. Varken han eller Göran Nilsson ser några problem elle r nackdelar med samarbetet. STIFTELSENS PLACERINGAR bestäms av en styrelse med representanter för arbetsgivare och arbetstagare. Till stöd finns ett placeringsråd med professionella och oberoende rådgivare. Placeringarna ska till stor del göras i fonder, vilket i sig ger professionell förvaltning. Det politiska inflytandet utövas via konsortiemöten, där varje kommun har en representant per påbörjade invånare. Konsortiet ska se till att styrelsen följer framtagna riktlinjer. Tonvikten ligger vid räntebärande placeringar (normalt 60 procent av portföljen) följt av börsaktier (25 procent) och alternativa placeringar, främst hedgefonder. Exponeringen i utländsk valuta får vara max 20 procent. Det finns även etiska riktlinjer. Stiftelsen kan också ge återlån till kommunerna, vilket både Uppsala och Knivsta kan tänka sig vid behov. Göran Nilsson. Jan Malmberg. BILD: ISTOCKPHOTO SÄKRARE PENSION. Pensionsstiftelsen i Uppland ger många fördelar. PENSIONSSTIFTELSE PLUS OCH MINUS En kommun kan hantera pensionsåtaganden på tre sätt: bokföra skulden i egen balansräkning och själv stå för pensionerna; betala premier till en försäkring; göra avsättningar till en stiftelse. Jämfört med skuldförning innebär en stiftelse att pengarna är låsta just för pensioner. En annan skillnad är att kommunen vid skuldförning inte betalar avkastningsskatt och att löneskatt utgår på utbetalt och inte avsatt belopp. Vad som är fördelaktigast beror på hur avkastningen utvecklas. Jämfört med en försäkring har stiftelsen fördelen att pengar kan återlånas och att kommunen kan styra förvaltningen. En fördel gentemot båda de andra alternativen är att man med en stiftelse kan reglera kommunens resultat. Avsättning görs vid goda år, återbetalning när så krävs. 14 Kommunal Ekonomi #2 2013

15 Boka in höstens finansseminarium redan nu! BILD: ISTOCKPHOTO Fem landsting i finansiellt samarbete Lägre totala kostnader och bättre etiska och miljömässiga villkor det är några av vinsterna när fem av Sveriges landsting nu går samman för att göra en gemensam upphandling av kapitalförvaltningstjänster. TEXT: TOBIAS HAMMAR Det är bråda dagar för finanscheferna på landstingen i Västmanland, Sörmland, Örebro, Blekinge och Jönköping. Dessa landsting genomför just nu en gemensam upphandling av aktiv etisk global aktiefondsförvaltning på totalt mellan 600 och 800 miljoner kronor. Upphandlingen är utlyst och avtalsstart satt till den 31 mars. Vi har träffats lite till och från under de senaste åren och diskuterat möjligheterna till ett finansiellt samarbete. I slutet av förra året tog diskussionerna fart på allvar och när ett av landstingen skulle gå ut och förnya ett förvaltningsavtal sa vi: vänta, det här kanske är rätt läge att göra någonting tillsammans?, förklarar Mattias Olsson, finanschef på Jönköpings landsting. Mattias Olsson. HAN SER uppenbara vinster med att SAMVERKAN. Fler klarar mer, en sanning även när det gäller kapitalförvaltning. kommuner och landsting gemensamt upphandlar finansiella tjänster. Med större volymer kan man vinna stordriftsfördelar både vad gäller priser och andra förvaltningsvillkor. Dessutom innebär samarbeten att möjligheterna till ömsesidigt lärande och erfarenhetsutbyte ökar. Ju större kapital volymer vi får ihop, desto större möjligheter får vi att ställa krav inom områden som vi som landsting anser vara viktiga som exempelvis etik och miljö, säger Mattias Olsson. EN ANNAN TANKE med upphandlingen är att visa andra kommuner och landsting att ett ökat samarbete kan vara rätt väg att gå för att sänka kostnaderna och höja effektiviteten i den finansiella förvaltningen. Förhoppningsvis kan vi inspirera andra att antingen gå med oss eller starta upp egna grupper. Själva har vi länge pratat om hur viktigt det är med ett ökat samarbete när man hanterar skattepengar, så att vi kan undvika att upprepa varandras misstag och istället lära av varandras framgångar. Men kan ett samarbete också innebära några nackdelar? Ju fler man är, desto mer måste man ge och ta av varandra för att samarbetet ska fungera. Det kan ju vara så att du har restriktioner i din finanspolicy som gör att det är svårt att kompromissa. Dessutom tar samarbeten alltid tar lite extra tid och resurser i anspråk, något som inte alltid är lätt när det gäller organisationer på stora geografiska avstånd från varandra som redan har fullt upp med sina respektive verksamheter. Arbetar du med finansfrågor i kommun, landsting eller dess företag? Då är du välkommen till ett av våra mycket uppskattade och kostnadsfria finansseminarier. De arrangeras på åtta orter runtom i landet. Detaljprogram meddelas senare. Tisdagen den 1 oktober Östersund Onsdagen den 2 oktober Umeå Torsdagen den 3 oktober Luleå Tisdagen den 8 oktober Jönköping Onsdagen den 9 oktober Göteborg Torsdagen den 10 oktober Malmö Tisdagen den 15 oktober Örebro Onsdagen den 16 oktober Stockholm Svenska kommuner och landsting i samverkan Kommunal Ekonomi #

16 CHEFSEKONOM MED Lidköping väntar på sitt första bandyguld. Fast man har ändå ett guldläge, en kassakista med avkastning som ger medborgarna extra service. För chefsekonom Anna Cederqvist innebär guld- sitsen både glädjeämnen och extra tanketid. TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: STEFAN SVENSSON När man rullar in i Lidköping från Göteborgshållet är det svårt att missa bandytemplet Sparbanken Lidköping Arena. Här i staden handlar snacket runt kaffeborden mycket om bandy och Villa Lidköping BK. Trots många år i elitserien har föreningen aldrig vunnit SM-guldet och lokaltidningen har inte fått sätta den efterlängtade rubriken Guldköping på löpsedlarna. Kommunen kan ändå kalla sig Guldköping av andra skäl. Lidköping har en av landets starkaste kommunala ekonomier sedan kommunen sålde aktier i Gullspångs Kraft värda dryga 1,4 miljarder i slutet av 1990-talet. Närmare 780 miljoner kronor har sedan dess använts för olika ändamål, men behållningen ligger ändå runt 1,7 miljarder idag. För chefsekonom Anna Cederqvist innebär det en både gynnad och krävande situation, förstår vi över en kopp kaffe inne på tjänsterummet. För medborgarna är det mindre komplicerat: Vår avkastning går in i driften och det betyder att medborgarna får betydligt mer verksamhet än de betalar skatt för. De betalar 20,86 kronor och får verksamhet för 22 kronor. Man har det gött som lidköpingsbo, konstaterar Anna Cederqvist och skrattar. Kommuninvånarna känner förstås till kommunens goda ställning, på gott och ont. Det kräver god pedagogisk förmåga för chefsekonom och politiker att förklara att pengarna inte räcker till allt. Men, är det något Anna är haj på, så är det pedagogik. Vid sidan av civilekonomexamen på Handels i Göteborg pluggade hon till ämneslärare och undervisade i ekonomi och samhällskunskap under 1990-talet. Den kommunala verksamheten är komplicerad i dag. Ekonomjobbet handlar mycket om att få struktur på frågorna och presentera dem på ett lättbegripligt sätt, säger hon. Det gäller att kunna anpassa budskapen mot de olika målgrupperna: medborgare, tjänstemän och politiker. När det gäller politikerna är det viktigt att inte missa beslutspunkterna, att vara tydlig med var politikernas ansvar ligger. Det är ju dem vi jobbar mot, säger hon. ALLA EKONOMER i kommunen har gått ett personligt anpassat utvecklingsprogram över två år. Fokus har legat på etik och den nya ekonomrollen. En hel del tid har man lagt på att utveckla kostnad contra kvalitetstänket med extra gnuggning i Kolada. Det finns en poäng i att lyfta fram kommunjämförelser och vilken kvalitet man får för pengarna. Lidköping saknar nämligen kommunernas sedvanliga sparbeting på några procent. Det är nyttigt för en organisation att vända på kronorn a. När vi inte har spartrycket måste vi använda jämförelserna. Vi behöver visa var de extra satsningarna ligger någon stans och om kunderna är nöjda med resultaten. Fast, helst vill Anna och hennes kollegor inte prata penga r alls på sina budgetmöten. Vi går tillsammans till budgetmötena, ekonomer och kvalitetsutvecklare. Det är alltid resultaten först och pengarna sist. Ekonomistyrningen är Annas huvudsyssla, poängterar hon. Men, visst tar finansfrågorna mycket tid. Och ger ett Vi har kunniga politiker som inte plockar politiska poäng på finansfrågorna, och en relativt stabil politikerkår, det har underlättat. stort ansvar, även om det är ett ansvar som tydligt delas med politiker och konsulter. Finansfrågorna tar mycket tanketid! De kräver bred kunskap och man måste ha ett intresse för finansfrågor. Det kräver beställarkompetens jag vet när jag behöver hjälp. MÖTE MED Anna Cederqvist Lidköpings kommun DET VIKTIGASTE är att få finansfrågorna förstådda och beslutsbara för politikerna. Det är politikerna som äger frågan och organisationen är riggad för att de i slutändan ska fatta besluten. Vi har kunniga politiker som inte plockar politiska poäng på finansfrågorna. Och vi har haft en relativt stabil ÅTERBESÖK. Anna Cederqvist visar De la Gardiegymnasiet med anor från 1600-talet. 16 Kommunal Ekonomi #2 2013

17 LYSANDE UTSIKTER politikerkår, det har underlättat, säger hon. Rent praktiskt går det till så att finanskonsulten Agenta har fyra sittningar per år med kommunstyrelsens arbetsutskott. Då går man igenom allt från makrofrågor till de internationella perspektiven. Idag snittar kommunen fyra procent årligen i avkastning och då ligger man på runt 40 procent i lågavkastande tillgångar. Det senaste året har totalportföljen ökat med 6,7 procent, vilket är högre än index och betydligt bättre än jämförbara fondförvaltare. Det gäller att vara uthållig i finansförvaltning, att kunna värdera trender och ha det långsiktiga målet klart för sig. Det är lite som ett maratonlopp, säger Anna (som faktiskt kan sätta maratonlöpare på visitkortet). Skulle man ändå behöva reagera snabbt finns möjligheten. Sedan några år har man en mer flexibel finanspolicy som gör det lättare att snabbt reagera på marknaden. Vi har en exit där kommunalrådet, kommundirektören och jag kan ta snabba beslut om vi behöver flytta om tillgångarna för att reducera risker, förklarar hon. PÅ SKULDSIDAN har kommunen tänkt om rejält, vis av erfarenheterna från finanskrisen 2008 då det var svårt att låna till vettiga villkor. En internbank ska bland annat få fyra kommunala bolag att samarbeta och planera. Ingen kommun är finansiellt starkare än sin svagaste länk. Vi vill få grepp på vår samlade risk och sänka räntekostnaderna. Vi behöver en gemensam strategi för kapitalanskaffningen det kostar oss pengar att inte samarbeta, säger Anna. Kommunkoncernen ligger med sammantaget 1,5 miljarder i skuld och med kommande års investeringsbehov kan OM ANNA CEDERQVIST Bor: Villa i Stenhammar utanför Lidköping. Familj: Man, tre söner, 15,13 och 9 år. Yrkesliv: Ekonomi/administration på Ericsson Telecom, Mölndal , därefter gymnasielärare i ekonomi och samhällskunskap, Skara kommun. man hamna uppåt 2,5 miljarder. Då kan även 30 punkter på räntan göra stora pengar, eller som Anna hellre uttrycker det, i antal lärartjänster eller undersköterskor. På skuldsidan har vi AGL som rådgivare. Då får vi två perspektiv på finansfrågorna, det är bra att få balans på makroanalysen, säger hon. Ett finansråd bestående av bolagens vd:ar och ekonomichefer har samsats om en gemensam syn på risknivåer, kapitalbindningstider och ränte- och likviditetsrisker. Kommunledningen har avvaktat sjösättande av interbanken tills tolkningen av de nya reglerna för bolagens ränteavdrag klarnat. Vårt upplägg befinner sig inom den så kallade ventilen. Internbanken vidarebefordrar bara lån till bolagen och Skatteverket har lämnat positiva förhandsbesked för kommuner med likande upplägg. Så nu kör vi, säger Anna Cederqvist. FRAMTIDEN SER ljus ut, med andra ord. Lidköping vill utveckla näringslivet och planerar även för en ny modern stadsdel vid vattnet, Hamnstaden. Däremot ser det inte lika ljust för andra Skaraborgskommuner. Vi behöver intensifiera samverkan inom Skaraborg, något som drar hela regionen. En kommun på är inte mycket, däremot är en region med skaraborgare en intressant speaking partner. Som ekonom måste man lyfta blicken långt över siffrornas verklighet. Projektekonom på IT-enheten i Lidköpings kommun 2001, därefter förvaltningsekonom och kommunledningsekonom före chefsekonomsposten Fritid: Löptränar och åker skidor utför och på längden, båtliv och resor. Kommunal Ekonomi #

18 Blekinge stärks av utjämning och höjd skatt Då: en ekonomi i fritt fall. Nu: stabila fi nanser. Det rör sig om Landstinget Blekinge vars ekonomidirektör rensade upp i siffrorna för några år sedan. I dag ser ekonomin ljus ut, men svårare tider väntar med ombyggnad av vården och låg infl yttning. TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: LANDSTINGET BLEKINGE AGNETA KALNINS, Landstingets ekonomidirektör, höjs till skyarna av de flesta medarbetare. Sakta, men säkert har hon och övriga medarbetare arbetat sig igenom de röda siffrorna i landstinget. Allt kom till en gräns i slutet av 2008 när ekonomiavdelningen plötsligt visade upp ett oväntat minus på 70 miljoner kronor, vilket ledde till att landstingsstyrelsen inte beviljades ansvarsfrihet av revisionen. En ny ekonomidirektör, Agneta Kalnins, tillträdde. Hon anser att ekonomin kommit i ordning genom allmän återhållsamhet och en kraftigt höjd skatt 2012 som ger länet en tredjeplats i landet. Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde ju skatten med 80 öre plus att vi håller i styrningen så att vi inte får ökade kostnader. Förra året hade vi bara 2,7 procent i nettokostnadsökning, vilket inte är mycket jämfört med andra landsting, säger Agneta Kalnins. RESULTATET FÖRRA ÅRET blev ett överskott med nästan 170 miljoner kronor som enligt henne beror på att de ekonomiansvariga gnetat med ekonomin genom att granska kostnader, hålla igen och satsat på utvalda investeringar. Hon kallar sig själv för en försiktig general. Därtill fick landstingets ekonomi förra året en skjuts av utbetalade 51 miljoner kronor från AFA-försäkringen. Verksamheten i Blekinge har också enligt henne varit duktiga med att arbeta med uppsatta mål med patientsäkerhet och de svårast sjuka äldre och därför fått ta del av en del statsbidrag. När det nya utjämningssyste- met slår igenom kommer landstinget att bli en vinnare även här på grund av demogra- fiska problem. Ändå såg sig ekonomikontoret förra året tvungna att föreslå en höjning av skatten. Det är första gången vi har höjt på många år. Det beror på att vi har haft växande underskott på grund av mindre skatteintäkter och statsbidrag sedan 2008,, säger ekonomidirektören. FRAMÖVER KOMMER länet att behöva anta några svårlösta utmaningar. Arbetslösheten är stor bland unga, befolkningsunderlaget viker och sjukvården behöver förnyas för att klara kommande behov. Just nu står landstingets politiker mitt i en diskussion som handlar om de ska lappa och laga de sjukhus som finns eller bygga nytt, men också om hur hela befolkningens vård ska tillgodoses. Under namnet Framtidens sjukvård ryms en rad fluffiga visioner som diskuteras flitigt på seminarier av S-majoriteten och en opposition av M, C, Fp, Kd och Sd. Därtill finns en annan fraktion som kallar sig Akut opinion, ett nätverk av västblekingar som protesterar mot stängningen av nattakuten och ortopedikakuten på Karlshamns sjukhus, detta efter svidande kritik från Socialstyrelsen. Benny Rolandsson, samordnare i nätverket, är irriterad över agerandet från politikernas sida. Det sades att stängningen av akuten i Karlshamn var en patientsäkerhetsfråga. Ledningen påstod att Socialstyrelsen ville stänga, men det var ju bara rekommendationer. Vi hade kunnat sätta in åtgärder. Politikerna hade ju också i flera år flyttat läkare och resurser till Karlskrona lasarett, så det var ju inte så konstigt att det blev snett, säger Benny Rolandsson som är i full gång med en namninsamling i syfte att åter öppna akuten. LANDSTINGETS LÖSNING blev i stället att sätta in en extra ambulans kvällstid samt sända de allvarliga olycksfallen över länsgränsen till Kristianstad lasarett, och ortopedifallen till Karlskrona. Något som har dubblat antalet besök på det skånska sjukhuset, men även totalt sett har kostnaderna skjutit i höjden, menar Rolandsson: Många åker naturligtvis självmant till exempelvis Kristianstad i stället vilket ger kostnader. Blir man inlagd kostar det kronor per natt. 18 Kommunal Ekonomi #2 2013

19 FRÅN RÖTT TILL SVART. Agneta Kalnins är en del av förklaringen till den förbättrade ekonomin i Landstinget Blekinge. Om pengarna är rätt fördelade inom landstinget är dock Alexander Wendt, M, (överst) och Kalle Sandström, S, inte oväntat oense om. Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde ju skatten med 80 öre plus att vi håller i styrningen så att vi inte får ökade kostnader. LANDSTINGET BLEKINGE Antal invånare: Utdebitering: 11,51 kr. Omslutning: tkr. Antal sjukhus: Ett sjukhus på vardera två orter. Antal vårdcentraler: 13 i offentlig regi, 8 i privat regi. Resultat 2012: +169,1 mkr. Ekonomisk styrmodell: Anslag, men till vårdvalet gäller prestationsersättning. Läkarbesök per invånare (primärvård, specialiserad somatisk och psykiatrisk vård): 2,43. Besök annan personalkategori per invånare (primärvård, specialiserad somatisk och psykiatrisk vård): 4,02. Vårddagar per invånare (somatisk vård och psykiat risk vård): 1,02. Men sjukvårdslandstingsrådet Kalle Sandström (S) ser inte att kostnaderna ökat mer än kalkylerat och ser också att många blekingar är nöjda med det som skett. Det finns dock fler kritiker i andra politiska läger. Alexander Wendt (M) anser att det hade räckt med att rätta till problemen på sjukhuset och att stängningen aldrig var nödvändig. Han ser hur den stora politiska frågan nu handlar om var och hur utbyggnationer ska ske för vården, vilken vård som länet ska erbjuda och om och hur de skulle kunna samarbeta med länsgrannarna. Mycket talar för nytt sjukhusbygge, menar Wendt: Tittar man på energikostnader talar det mesta för att bygga nytt sjukhus i stället för att reparera gammalt. Långa korridorer, otidsenliga rum och andra organisatoriska lösningar ger för höga kostnader i drift. Genom ett nytt sjukhus kan vi få ned kostnader från 280 kilowattimmar till 90 per kvadratmeter, säger Wendt som också nämner möjligheten att satsa på utbyggd närsjukvård. Vi kan kalla det för vårdcentral plusplus. Som innehåller vanlig allmänmedicinsk verksamhet kompletterad med mottagningsverksamheter inom specialiteterna och då bli mer av ett närsjukhus, säger Wendt. S-politikern vill hellre se en ombyggnad av de båda sjukhusen. I min värld ska vi bygga ut sjukhuset vi har i Karlskrona, det blir mest kostnadseffektivt. Sedan ska vi bygga ut medicinavdelning och geriatrik i Karlshamn, men också planerade operationer och kanske någon anna n specialitet, säger Kalle Sandström. HURUVIDA DET BLIR ett sjukhusbygge eller ej är också sammankopplat med eventuell regionbildning med Skåne, Kronoberg och Halland. Frågan kommer att klarna de närmaste åren. Det krävs därför en del sparade medel i kassan för att ha råd med investeringar. Agneta Kalnins är trygg på denna punkt, då likviditeten är god. Inte en enda krona i lån ger en bra styrkeposition, dessutom finns en buffert. Men samtidigt finns det ständigt orosmoln med dålig inflyttning som riskerar ge mindre intäkter. Blekinge måste profileras, men den höga skatten kan vara kontraproduktiv, menar Kalnins. Politikernas dilemma är nu att vända det vikande befolkningsunderlaget till ett plus och se till att arbetslösheten bland unga försvinner. På frågan hur den ledande majoriteten vill öka inflyttningen svarar Kalle Sandström: Det gäller att skapa attraktiva miljöer och förutsättningar för människor och företag. Det handlar om allt från utbyggnad av vägar och järnvägar, kommunikationer, utbyggd högskola till bra fritidsaktiviteter och aktivt arbete för företagsetableringar. Kommunal Ekonomi #

20 INTERNKONTROLL TOM STOL. Advokaten Gustaf Andersson tar ensam plats i rättssalen när skoladministratören som misstänks för storförskingringen vid Gävle kommun i januari begärdes häktad i sin frånvaro och blev efterlyst i hela världen. Förskingringen i Gävle skakar om kommunen Skoladministratören blåste under fyra år sin arbetsgivare Gävle kommun på drygt 20 miljoner kronor. Graverande brister i internkontrollen, slår revisionsbolaget Ernst & Young fast efter sin granskning. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT Borgarskolan i Gävle har i vinter blivit synonym med förskingring i mångmiljonklassen. En mångårig och uppskattad medarbetare visade sig under flera år ha fört över kommunens pengar till egna konton. I genomsnitt förskingrade den 52-åriga kvinnan kronor varje arbetsdag. Hur kunde det hända? Erik Skoglund, som ledde revisionsbolagets granskning, konstaterar att kvinnan var omtyckt av både kolleger och elever på skolan och hade byggt upp ett stort förtroende. Det bidrog till att hon ensam fick ansvar för en serie arbetsmoment som borde ha varit uppdelade på två personer. Hon kunde själv lägga upp nya leverantörer i ekonomisystemet, ändra leverantörsuppgifter, registrera betalningar och betala ut pengarna, säger han. ERNST & YOUNGS uppdrag var att granska perioden , men enligt Erik Skoglund började svindeln åtminstone ett par åt tidigare. De första beloppen var små, men ökade sedan efter hand. Under 2012 förde kvinnan över cirka åtta miljoner kronor till påhittade mottagare, att jämföra med skolans omsättning som det året låg på cirka 45 miljoner. Att de stulna beloppen är så höga i förhållande till omsättningen hör till det som är svårast att förstå, menar Erik Skoglund. Skolans och förvaltningens egen förklaring när ekvationen inte gick ihop var att det berodde på minskat elevunderlag och ökade datakostnader. Man ställde inte rätt frågor och när man gjorde budget utgick man från det föregående årets utfall. SÅ SKA INTERNKONTROLLEN STÄRKAS DET UTRYMME som kvinnan skapade det ena året blev möjligt att utnyttja för samma bedrägeri året därpå och slutligen var bedrägeriet uppe i 20,5 miljoner. I sin rapport slår Ernst & Young fast att det finns mycket väsentliga brister i den interna kontrollen. Svindeln upptäcktes först i höstas när banken i höstas såg att något inte stämde och slog larm. Konsulten Annika Larsson Maspers har tillfälligt gått in som chef för förvaltningen Utbildning och Arbete. I likhet med Ernst & Young ser hon förvaltningens och skolans hårt slimmade organisation som en bidragande orsak till den bristfälliga kontrollen. Bland annat har ekonomichefen även haft ansvar för lokalplanering, säkerhetsplanering, inköp och avtal. Som ett led i en nystart går förvaltningen nu tillbaka till en renodlad ekonomichefstjänst. När utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i februari klubbade ett åtgärdsprogram beslöt den också att nämnden varje månad ska få en detaljerad rapport om förvaltningens ekonomi. Det här är en person som har haft ett brottsligt uppsåt och det går aldrig att garantera sig mot till hundra procent. Men man får inte göra sig så sårbar att det kan pågå under lång tid, säger Annika Larsson Maspers. Kommunrevisionens ordförande Gunilla de Maré medger att hon och hennes kolleger borde ha varit mer uppmärksamma på hur internkontrollen fungerade. Kommunstyrelsen slog redan 2007 fast att endast elektroniska fakturor skulle användas i kommunen, men beslutet har inte haft någon verkan. Varför har inte revisionen slagit larm? Vi borde sett efter om direktivet följdes. Men vi kan inte följa upp vartenda beslut som kommunstyrelsen fattar. Politikerna i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd ska varje månad få en detaljerad rapport om förvaltningens ekonomi. En skriftlig rollfördelning mellan politikerna och tjänstemän. En total genomlysning av budgetprocessen. Konkreta anvisningar för hur den interna kontrollen ska gå till. Förvaltningens ledningsgrupp ses över. Uppdrag och kompetens ska kartläggas. Politiker och chefer ska vidare genomgå fortbildning i intern kontroll. BILD: SCANPIX/JENNY LUNDBERG 20 Kommunal Ekonomi #2 2013

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet?

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Uppnår vi god avkastning? Vad behöver vi för avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Har vi en god kontroll över finansförvaltningen? Betalar vi rätt avgifter? Vilka risker tar vi?

Läs mer

Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Premieåterbetalning, lagrådsremisser och nyheter om utjämningssystemet m.m.

Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Premieåterbetalning, lagrådsremisser och nyheter om utjämningssystemet m.m. Cirkulärnr: 12:27 Diarienr: 12/3693 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2012-06-14 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun?

Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun? Hur fungerar finansverksamheten i Västerviks kommun? Västerviks kommun har valt att samla kommunens och de kommunala bolagens finansverksamheter under ett och samma tak, nämligen i en internbank. Internbankens

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys Budgetförutsättningar Budgetdagen maj 2019 Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys Tillväxten bromsar in Procentuell ökning kalenderkorr värden Sverige 3 2,5 2,4 2,4 2 1,5

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Remiss - Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Remiss - Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Dnr KS-2012-772 Dpl 10 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-02-27 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Remiss - Förslag till ändringar

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Ekonomi Nytt Nr 18/2014 2014-12-05 Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetchefer Lt Redovisningschefer Lt Finanschefer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar

Läs mer

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning Råd för ett friare liv Kapitalrådgivning När jag för första gången fick min egen kapitalrådgivare, Victor, blev mitt liv mycket enklare. Jag är inte så intresserad själv och vill därför ha råd om mina

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Pensionen. Privat pensionssparande ett minne blott Löneväxla och få mer för pengarna Återbäringen över tid avgör din pension

Pensionen. Privat pensionssparande ett minne blott Löneväxla och få mer för pengarna Återbäringen över tid avgör din pension Pensionen Privat pensionssparande ett minne blott Löneväxla och få mer för pengarna Återbäringen över tid avgör din pension BROOKLYN BRIDGE, NEW YORK CITY. FOTO: SHUTTERSTOCK. AI Pension, Arkitekter &

Läs mer

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län KS 10 10 OKT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ekstedt Annica Malmberg Jan Datum 2012-09-27 Diarienummer KSN-2012-0855 Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Anders Andersson, Driva Eget Frukostklubben i Danderyd 7/5. Småföretagarnas möjligheter Skattestrategier för småföretag Bästa placeringsstrategin

Anders Andersson, Driva Eget Frukostklubben i Danderyd 7/5. Småföretagarnas möjligheter Skattestrategier för småföretag Bästa placeringsstrategin Anders Andersson, Driva Eget Frukostklubben i Danderyd 7/5 Småföretagarnas möjligheter Skattestrategier för småföretag Bästa placeringsstrategin Så utnyttjar du att du är liten Du kan vara personlig Du

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Regionstyrelsen 15 april 2019

Regionstyrelsen 15 april 2019 Regionstyrelsen 15 april 2019 Ekonomisk information Månadsrapport mars (prel) Årsredovisning 2018 Årsredovisning 2018 (beslutsärende) 2019-04-15 10 Resultat +65 mnkr jämfört budget +103 mnkr Resultat är

Läs mer

FÖRETAGSÄGD KAPITALSPAR DEPÅ. Företagsägd Kapitalspar Depå mer än bara sparande

FÖRETAGSÄGD KAPITALSPAR DEPÅ. Företagsägd Kapitalspar Depå mer än bara sparande Företagsägd Kapitalspar Depå mer än bara sparande Kapitalspar Depå en tillgång i bolaget Kapitalspar Depå är mer än bara ett vanligt försäkringssparande. Den kan användas för att placera företagets kapital

Läs mer

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ 100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport November 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala.

Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka 200 000 människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. För att utvecklingen i länet ska hänga med i denna ökning är det helt nödvändigt att

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

100 kommuner och 13 landsting. I så stora delar av Sverige är Vänsterpartiet med och styr

100 kommuner och 13 landsting. I så stora delar av Sverige är Vänsterpartiet med och styr 100 kommuner och 13 landsting I så stora delar av Sverige är Vänsterpartiet med och styr 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 I så stora delar av Sverige är Vänsterpartiet med och styr... 3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Frågor och svar om Nya Trad

Frågor och svar om Nya Trad Frågor och svar om Nya Trad uppdaterade per den 18 februari 2013 1. Vad är det som kunderna kommer att erbjudas? Kunder som har Reflex pensionsförsäkringar (i steg 1) med traditionell förvaltning som inte

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia...

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Den 1 maj 2011 övergick Metria från att vara en division inom Lantmäteriet till att bli ett statligt aktiebolag. Därmed skapades en förutsättning för varumärket

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Finanspolicy i Flens kommun

Finanspolicy i Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2017:01-049 Finanspolicy i Flens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 24 2 1 Inledning Finanspolicyn är ett övergripande dokument och omfattar den verksamhet som

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Finansiella riktlinjer i Flens kommun

Finansiella riktlinjer i Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2017:14-040 Finansiella riktlinjer i Flens kommun Antagen av kommunstyrelsen 2017-09-04 111 1 1 Inledning Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-23 fastställdes finanspolicyn

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14%

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Vad har du för yrkesbakgrund? Egen företagare 11% Offentliganställd 47% Privatanställd 39% Övrigt 3% Som

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag AB Svensk Exportkredit Urstarka finanser hos svenska exportföretag 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni 2018 SEK:s elfte Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar att: Exportföretagens

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ Uppgraderingsfråga Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? JA NJ Vad blir skillnaden? Långsiktighet. I stället för Ad Hoc-lösningar och punktinsatser kan

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS VÅ R G E M E N S A M M A PLÅNBOK 2019 E n ko r t fa t t ad i n fo r m a t i o n o m å r s b u d g e t e n Läs årsbudgeten i sin helhet osthammar.se/ kommunensbudget BUDGET 2019 Inkomster Utgifter Resultat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ 100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Akademikerförbundet SSR Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? 15 oktober 2009 Arne Modig, Lina Lidell 1 Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Syftet med undersökningen

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Politikerutbildning. Ekonomi

Politikerutbildning. Ekonomi 2019-04-02 Politikerutbildning Ekonomi Agenda Kommunernas ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiska styrprinciper/årshjul Ekonomistyrning som politiker Kommunernas ekonomi - Kommunen/koncernens storlek

Läs mer

Datum Finansdepartementet: Promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Datum Finansdepartementet: Promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting KS 16 6 MARS 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-02-04 Diarienummer KSN-2012-1304 Kommunstyrelsen Finansdepartementet: Promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-

Läs mer

Personalekonomikonferensen 2019

Personalekonomikonferensen 2019 Personalekonomikonferensen 2019 Stockholm 12 13 november 2019 KEF:s Personalekonomikonferens 2019 Personalekonomi är ett område som ökar i betydelse och vi på KEF vill att ekonomer och HR-personal ska

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Yttrande över promemorian Förslag till höjd garantinivå i inkomstutjämningen för landstingen

Yttrande över promemorian Förslag till höjd garantinivå i inkomstutjämningen för landstingen Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och Finans 1 (5) LS 1101-0013 Landstingsstyrelsen Yttrande över promemorian Förslag till höjd garantinivå i inkomstutjämningen för landstingen Ärendet Stockholms

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer