Diagnos att lära känna väl. Ett folkhälsoproblem?! Förekomst. Vanliga bråkiga och störade beteenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnos att lära känna väl. Ett folkhälsoproblem?! 2009-11-23. Förekomst. Vanliga bråkiga och störade beteenden"

Transkript

1 Förebygg.nu Ulf Axberg, Fil dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Göteborgs Universitet Barn som bråkar Strulpelle Bokstavsbarn Utagerande beteende Utåtagerande beteende DAMP, ADHD Trotssyndrom (ODD) Uppförande störning (CD) Antisocialt beteende Asocialt beteende Normbrytande beteende Barn med störande beteende Etc Diagnos att lära känna väl Avser tillstånd inte personer Ögonblicksbild Svarar ej på frågan varför Kategori modeller Diagnoser (ex. ODD, CD, ADHD) Ex. DSM (APA), ICD (WHO) Bygger på Expert-kommittéer och konsensus beslut. Kriterier skall uppfyllas (antingen/eller) Dimensionella modeller Bygger på forskningsmodeller Beteenden på ett kontinuum (mer eller mindre) ASEBA (Externalizing behaviour) SDQ (Uppförande ) Förekomst 3-5% Hög-risk 7-10% Risk % Normal Ett folkhälso?! Svenska studier har pekat på att mellan 6-12 % av alla barn uppvisar utagerande beteende (Graff 1999) Internationella studier visar på en omfattning på mellan 4-10% (Kazdin1987, Graff1996). Vanligare hos pojkar (7,1 %) än hos flickor (2,1%) (Kratzer& Hodgins, 1997) Dock ej inga könsskillnader i trots Finns tecken på att prevalensen ökar Vanliga bråkiga och störade beteenden Blir arg om hon/han inte får sin vilja fram Retar sina syskon Drar ut på tiden vid sänggåendet Vägrar göra de sysslor jag ber henne/honom att göra Avbryter andra Drar ut på tiden när hon/han skall äta (Axberg, 2008) 1

2 När blir det ett? Slår föräldrarna Stjäl Kissar i sängen Vägrar lyda tills jag hotar henne/honom med bestraffning Får raseriutbrott Förstör leksaker och annat (Axberg, 2008) Varför möta dessa barn? Höga nivåer av utagerande beteende ökar risken för asocialt beteende senare i livet (50 60%) Ju tidigare desto större risk Hög korrelation med total symptombelastning Enbart 15% utan psykisk atik i vuxenålder Generaliseringseffekten begränsad Hög andel avhopp från behandling (45-65 %) Föräldrar till barn skulle kunna erbjudas föräldraträning för de samhälleliga kostnader som ett liv i missbruk för en person förorsakar Risk för kommande generationer Stress-sårbarhet Bred enighet om att utvecklingen av utagerande beteenden bäst förstås utifrån en stress-sårbarhetsmodell i vilken genetiska, psykologiska och sociala faktorer samspelar. Sårbarhet medfödda eller tidigt förvärvade egenskaper Riskfaktorer faktorer i omgivningen Motståndskraft faktorer hos barnet Friskfaktorer utanför barnet faktorer i miljön Sårbarhets och Riskfaktorer för normbrytande beteende Riskfaktorer Socioekonomisk status Otrygg anknytning f.f.a. desorganiserad Aggressiva föräldrar (f.f.a pappa) Inkonsekvent uppfostran Auktoritär hård uppfostran The Coersive circle Deprimerad mamma Destruktiv skolmiljö Asociala kamrater Svårt temperament Försenad språkutveckling Negativa förvrängningar stimuli Högre tröskel för att regera på stimuli -sänkt mottaglighet för straff och belöning G x E effekter Bara att vara pojke ökar risken Ökad exponering för riskfaktorer Neurobiologiska och neuropsykologiska avvikelser Underkontrollerat temperament Hyperaktivitet Problematiska kamratrelationer Föräldrar uppmuntrar flickor tydligare i ickenormbrytande beteenden Pojkar tillåts i större utsträckning uppvisa aggressivt beteende Flickor mognar socialt tidigare Högre exponering för testosteron - svagt stöd Riskfaktorers relativa prediktionskraft 1. Föräldrars uppfostringsmetoder (sammansatta mått) 2. Barnets beteende, stöld lögnaktighet och skolk 3. Kriminalitet eller antisocialitet bland föräldrar 4. Bristfälliga skolprestationer 5. Föräldrars uppfostringsmetoder (enskilda mått) 6. Separation från föräldrarna 7. SES 2

3 Transaktionell modell Tiden viktig faktor för utvecklingen Förenar systemteorin och stadieteorier Barnets egenskaper kan sägas vara både orsak till och effekt av förälderns bemötande och vice versa. Ingen enskild biologisk eller miljömässig faktor kan urskiljas som ensam förklaring Innefattar "utbyten" på många olika nivåer Broberg et al 2003, s.41 Utvecklingslinjer Normalutveckling Utveckling av psykisk ohälsa Ekvifinalitet Multifinalitet A. Kontinuerlig missanpassning som leder till symtom/ B. Kontinuerlig positiv anpassning C. Inledningsvis missanpasssning med positiv förändring D. Initial positiv anpassning som följts av negativ utveckling A B C A Sroufe 1997, s.253 Generell kontinuitet Förändring hindras av tidigare anpassning Miljömässig stabilitet Tidiga erfarenheter, ramar för möjliga senare erfarenheter Assimilering och automatisering Lagbunden diskontinuitet Förändring sker vid flera olika tillfällen under utvecklingen Miljömässig förändring Reflekterande förmåga Nya erfarenheter Tidig eller sen start Förekomst av normbrytande beteende i % Varaktighet Ålder Efter Moffit

4 D e n a n t i s o c i a l a v ä x t e n O S L C (Patterson, Reid & Dishon 1992) Aggression Aggression har ett överlevnadsvärde Vanligt i barndomen -topp vid två år Från fyra år tydligt avtagande av direkt aggression, ökning av indirekt (ex. verbal) Olika förklaringsmodeller Biologisk - kräver kontroll för att inte skada Social inlärnings teori Stress - sårbarhetsmodell Utagerande - faser Intensitet Det evokativa perpektivet 5.Topp 4 Upptrappning 6. Nedtrappning 3. Agitation 1. Lugn 2. Igångsättare 7. Återhämtning Tid Preventiva insatser Interventioner bör göras tidigt med fokus på: befrämjande av positiv förälder - barn relation syfta till att öka föräldrars känslighet för spädbarnens signaler minska hårda och/eller inkonsekventa uppfostringsmetoder Föräldratillsyn undvika umgänge med avvikande kamrater multisystemiska interventioner - ju äldre barnen är desto viktigare Preventiva insatser (II) befrämjande av barnets pro-social förmågor (ex. förmåga att komma överrens med andra) riktas direkt mot beteendeatiken hantering av aggressivt beteende olika domäner av barnet liv (hem, skola etc) länk mellan hem och skola föräldrars förväntningar på skolgång god skolgång 4

5 FHI rekommenderade program Spädbarn Vägledande samspel (ICDP) Från första början Förskoleåldern Aktivt föräldraskap COPE, De otroliga åren (IYS) KoMet Familjeverkstan Föräldrakraft Skolåren Aktivt föräldraskap Föräldrakraft Örebro Preventionsprogram (ÖPP) Föräldraträningspyramiden KONSE- KVENSER RAMAR GRÄNSER AVLEDA BERÖM BEÖNINGAR SAMVARO VÄRME TRYGG OCH NÄRANDE RELATION Det vingliga föräldraskapet Strukturerad föräldraträning Meta-analyser God evidens för strukturerad beteendeorienterad föräldraträning <12 år (?) (Brestan& Eyberg 1998, Chronis et al 2004, Weisz & Jensen 2001, Scott 2002) Föräldraträning är bästa hjälpen för barn med beteende. (Tex Noch, 2003 eller Carr, 2000) Individuellt lika bra som grupp, grupp mer kostnadseffektivt, dock behövs individuellt ibland 0-3 år ser lovande ut ej tillräckligt utvärderat (Barlow & Parsons 2005, Cochran) Tonåringar - tveksamt med föräldraträning ensamt, visst stöd i kombination med social-färdighetsträning (Barkley et al 1992, Ruma et al 1996) Föräldraträning i kombination med skolintervention bäst effekt (Webster-Stratton et al 2001, Barkley 2000, Chronis 2004) Föräldraträning ger även tydliga effekter på föräldrarnas hälsa och minskar risken för barnmisshandel. (Tex Barlow,2006 och Barlow 2003) Föräldraträning bra för deprimerade mammor åtminstone på kort sikt (Cochran 2005) Intensitet i behandlingen Föräldraträning PMTO, COPE, IYS Multidimensionell Familjehemsbehandling Marte meo i förskola/skola Multisystemisk terapi Funktionell Familjeterapi ART Ålder Vägledande Samspel International Child Development Programme (ICDP) ICDP är ett hälsofrämjande program vars målsättning är att öka omsorgskvaliten för barn Universellt riktar sig till personer som är med barnen I deras vardag Karsten Hundeide Henning Rye vid Oslo universitet. Baserat på: Anknytningsteori Teorier om barnets samspelets betydelse för barnets utveckling Teorin om förmedlad inlärning 5

6 Åtta teman för ett gott samspel Den emotionella dialogen 1. Visa positiva känslor 2. Följ barnets initiativ 3. Utbyte av positiva känslor (dialog) 4. Ge uppmuntran (positiv bekräftelse) ICDP ett sensitiviserings program Upplevelser Medvetenhet Färdigheter Den meningsskapande och utvidgande dialogen 5. Hjälp att fokusera och samla uppmärksamheten 6. Ge mening åt upplevelser och känslor 7. Utvidga och förklara i samspel i samspel i omsorg Föräldrakraft 3-6 år och år. Strenghtening Families Program (SFP) (K.Kumpfer) Strengthening Families Program I (V.Moolgaard), Universellt program Studiecirkel som alla föräldrar kan ha glädje av Manualer för gruppledarna, föräldrabok och en barnbok 7-8 träffar 2 timmar/gång. Varje gång träffas föräldrarna och barn var för sig en timme barnen och föräldrarna arbetar tillsammans med dagens tema en timma Föräldrakraft - teman Kommunikation Tid tillsammans Tydliga instruktioner Beröm, belöning och förstärkning Problemlösning och konflikthantering Positivt samarbete hem och skola Stresshantering Regler och konsekvenser The Community Parent Education Program [COPE] Bygger på inlärningspsykologi och social inlärningsteori men också på kognitiv attributionsteori, systemisk familjeteori och teorier om storgruppsprocesser. Barn Cope 3-12 år, Tonårs Cope år, nu även 0-3 år Primär/sekundärpreventivt föräldrar, Ca 10 gruppträffar om två timmar. En gång i veckan. Programmet är deltagarstyrt och diskussionerna förs ömsom i smågrupper och i stor grupp. Varje gruppträff är noga strukturerad och avhandlar en strategi. KOmmunikationsMETod- KOMET Utvecklat I Sverige, baserat på IYS och PMTO 3-11 år, år Sekundär/tertiärpreventivt Finns även skolprogram och nu SIS-komet 11 träffar en gång i veckan Grundmomenten i Komet Samvaro Kommunikation Problemlösning Kontrakt Forskningsstöd: 1 Svensk RCT (Kling m.fl 2006) 6

7 The Incredible Years [IYS] Selektiv/Indikerad Barn 2-8 år CD, ODD (ADHD) Grupp; föräldrar till 5-8 barn Träff 1 gång/veckan, i veckor Två timmar/gång, inkl fika Förbestämt tema 7

2010-05-21 DIAGNOS ATT LÄRA KÄNNA VÄL BARN SOM BRÅKAR KATEGORIMODELLER FÖREKOMST UTAGERANDE BARN VANLIGA BETEENDEN

2010-05-21 DIAGNOS ATT LÄRA KÄNNA VÄL BARN SOM BRÅKAR KATEGORIMODELLER FÖREKOMST UTAGERANDE BARN VANLIGA BETEENDEN BARN SOM BRÅKAR MARTE MEO OCH SAMORDNINGSSAMTAL - OM ATT HJÄLPA BARN SOM BRÅKAR I SKOLAN 7:e nordiska Marte Meo-kongressen 100520-21 Ulf Axberg Strulpelle Bokstavsbarn Utagerande beteende Utåtagerande

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling

Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems Sammanläggningsavhandling I. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G. & Wirtberg, I. (26) The development of a systemic

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Sammanfattning Yngre barn i Sverige mår i allmänhet bra. I tonåren ökar

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Föräldrastöd i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Jenny Neikell Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Föräldrastöd i Angered en översikt

Föräldrastöd i Angered en översikt Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi

Läs mer

De otroliga åren - behandlares erfarenhet av Webster-Strattons manualbaserade föräldraträning

De otroliga åren - behandlares erfarenhet av Webster-Strattons manualbaserade föräldraträning De otroliga åren - behandlares erfarenhet av Webster-Strattons manualbaserade föräldraträning Anneli Stiernborg Handledare: Pia Risholm Mothander PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 POÄNG. JANUARI 2008 STOCKHOLMS

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Nordens Barn Köpenhamn den 15 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 20-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Ett systemiskt perspektiv på ADHD. Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad

Ett systemiskt perspektiv på ADHD. Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad Ett systemiskt perspektiv på ADHD Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad Institutionen för psykologi Psykoterapeutprogrammet ADHD i

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd i samverkan Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller Bråkiga barn Kärt barn har många namn. Utagerande/ utåtagerande barn Beteendestörning Samspelssvårigheter Tidigare störningar (Pokka: anknytningsbeteeden)

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

Beteendestörningar hos barn och ungdomar Beteendestörningar hos barn och ungdomar Clara Hellner Gumpert Docent/lektor i barn- och ungdomspsykiatri Verksamhetschef, Centrum för psykiatriforskning Disposition Definition och omfattning Psykiatrins

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende?

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende? Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende? 2010 Omfattande instrument låg svarsfrekvens, anpassad för e-mail 2011 Minskad enkät något bättre svarsfrekvens, anpassad för

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Program i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande

Program i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande Program i Linköping Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande Från första början Småbarnsliv COPE Nya Steg TonårsCOPE 0-18 månader 1 3 år 3-12 år 12-14 år 13-18 år Komet 3 11 år ÖPP 13-15 år Active Parenting

Läs mer

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar Mia Ramklint Jimmy, 6 år Jimmy, 6 år, bor med sin mamma, styvpappa, två äldre halvbröder och en yngre halvbror. Mamma arbetar på varuhus och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln?

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? 1 Active parenting/aktivt föräldraskap Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer