AIS. AIS är överbelastat och kommer att stängas. Var god försök senare. I förbundet

Transkript

1 inom Arbetsförmedlingen Nr 1 februari 2008 Fackliga nyheter för STs medlemmar Ledaren Obehagligt! Sidan 2 Aktuellt Blir det någon löneförhöjning? Sidan 5 Speeddating i Gävle Sidan 3 Favorit i repris - Sommarjobbens dag i Luleå Sidan 3 Vem kan man lita på? Sidan 4 Vad sa vi medlemmar egentligen? Sidan 5 AIS Nått nytt sen sist? Sidan 6 Kulturarahben - en vardagshjälte Sidan 8 AIS är överbelastat och kommer att stängas. Var god försök senare. I förbundet ADHD-konferens i Örebro Sidan 6 En ny förbundsstyrelse ska värkas fram Sidan 7 Kongress Motioner Sidan 7 Insändare & debatt Är arbetsmiljön viktig? Snälla du AIS! Pauspraliner och kåseri Sidan 9 Sidan 9 STyrkepraliner och bottennapp, kryss, sudoku och bokreatips Sidan 10 Monicas kåseri - Rödluvan och vargen, rätta lösningar och fler reatips Sista sidan Ja visst gör det ont när knoppar brister... Två månader in på det nya året och myndigheten, kan STyrkan bara instämma i Karin Boyes kloka ord. Det är mycket nu, för att citera ännu en stor tänkare. Vi sliter alla hårt och det positiva känns en bit bort. Och kanske denna känsla speglar årets första STyrka, även om det dyker upp en och annan trevlighet emellanåt. Till exempel STs AIS-poet Shamal, speeddating, sommarjobb och ADHD, blandat med motioner, nomineringar till en ny förbundsstyrelse och en kulturarahb. Men en ros är en ros, även i ett sprucket krus, så, God läsning, kära ST-medlem! önskar redaktionen. När vi hörs igen om ett par månader är det förhoppningsvis vår på riktigt. Inte bara ovinter.

2 2 Ledaren Obehagligt! Har du haft den där känslan någon gång? När tillvaron känns som om det skulle ligga en sur och illaluktande trasa över dig samtidigt som något tungt trycker ned dig? Känslan kommer över mig då och då, men tack och lov inte så ofta. Det är lika illa varje gång. Denna känsla kombineras alltid med en varm kokande ilska i mag/hjärttrakten. Jag är rasande och samtidigt förlamad och ledsen. Skriv av dig det onda, uppmanas det från heladig-själv-teoretikerna! Och det mina vänner, är precis vad jag tänker testa. Lyssna nu, eller rättare skrivet, läs nu! Obehaget kommer av dem som valt bort facket och låter oss andra betala för deras förmåner. Ofta trillar jag glatt och oförberett rakt in i situationen när jag tipsar, en som jag tror ST-medlem, om en förmån. Då kan det låta: Hördudu lilla gumman Hördudu lilla gumman! Jag har gått ur. Har aldrig haft någon nytta av facket, så jag ser inte varför jag ska vara med och betala. Jag får ju ändå precis detsamma som er andra, t ex julklappen på Varför ska jag då betala flera hundra i månaden? Dom pengarna kan användas till viktigare saker. Jag har klarat mig bra hittills och kommer att klara mig fint i fortsättningen. Jag tjänar så dåligt så jag har inte råd heller! Jag gillar inte facket! Luften är fri! Allt är inte sagt av samma person, men allt har jag hört minst en gång. På bråkdelen av en sekund infinner sig känslan av förlamande ilska och uppgivenhet. För det här, är sånt som stör mig, om jag ska uttrycka mig milt. Luften är fri Det är precis samma sak som fuskande med TV-licensen. Finns det några som har så mycket synpunkter på Public-Service som licensskolkare? Knappast, eller hur? Licensskolkarna är såå besvikna på lördagsunderhållningen i TV! Bara gammal skåpmat! Påpekar man att det kanske skulle kunna vara bättre om alla var med och betalade, möts man med tystnad. En annan liknande situation är den reklamsnutt som visas i TV och som syftar till att vi ska ladda ned musik och annat lagligt. Det vill säga betala för sig. Det är i den filmen en man med akuta och trängande behov betalat för att kunna åtgärda detta. Just i den stund där dörren ska gå i lås tränger sig den supertrevlige Torkel Petterson in för att urinera på den andres bekostnad. Just det, att han är så trevlig, hälsar i hand och presenterar sig är ofta signifikativt för dem som väljer att stå utanför den fackliga rörelsen. Dom är ju så trevliga! Ofta flitiga, roliga, inspirerande och lockar till många glada skratt och upptåg. Vi andra gör som den kissnödige, säger inget och sväljer det sura. Men, de är och förblir snyltare, typer som skamlöst utnyttjar arbetskamraternas förhandlingsframgångar. Jag skulle verkligen inte säga något om de oorganiserade avstod från de fackliga landvinningar som gjorts över tid. Landvinningar som betald extra lång semester, betald sjukledighet, löneförhöjningar, pension, sjukförsäkring, social trygghet, övertidsersättning, friskvård, friskvårdspeng, godtyckliga uppsägningar och engångsbelopp vid juletider med mera! Men så är det ju inte! Vem tror att alla förmåner skulle finnas om arbetsgivarna själva fick bestämma? Vad tycker arbetsgivarna om de oorganiserade? Förhoppningsvis illa, men de vill väl i rättvisans namn eller vad det kan vara, inte göra skillnad på medarbetarna. Fegt och fel! Fegt och fel! Nä, inte hjälpte det att skriva ned min frustration inte! Trasan, full med äckliga bakterier, är kvar. Jag får göra som med mördarsniglar gå omvägar och salta på dom när jag kommer åt! Annie Hjalmarsson chefredaktör och ansvarig utgivare Avdelningsstyrelsens kalendarium mars t o m augusti mar Avdelningsstyrelsemöte apr Avdelningsstyrelsemöte apr Ny ordförandeintroduktion 7-8 maj Ordförandekonferens maj Avdelningsstyrelsemöte maj Förbundets kongress jun Avdelningsstyrelsemöte aug Avdelningsstyrelsemöte Tipsa STyrkan om din vardagshjälte på jobbet! STyrkan utges av avdelningsstyrelsen för ST inom Arbetsförmedlingen Postadress: ST inom Arbetsförmedlingen, STyrkans redaktion, Box 5308, Stockholm e-postadress: st-centralt@arbetsformedlingen.se Redaktionen: Annie Hjalmarsson, hjaan, chefredaktör och ansvarig utgivare, Monica Andersson, anmoa, Monica Arnoldsson, arnmo, Björn Brandt, brabj, Ulla Norman, noula,

3 3 Speeddating i Gävle I förra veckan var det stor jobbmässa i Gävle och länets arbetssökande var på plats för att mingla med anställningshugade arbetsgivare. Ett trettiotal arbetsgivare hade dykt upp och bjöd på sommarjobb, kortare anställningar, fasta tjänster, broschyrer och karameller med papper på. Henrik Nordström lotsar speeddatande arbetssökande rätt. Där fanns allt från SSAB, som söker 300 personer, till Sävastgården (LVU-hem), som önskade rekrytera några få personer. Från Universitetet erbjöds gratis buss till evenemanget vilket uppskattades av studenterna. Utöver möten med arbetsgivare gavs de arbetssökande möjlighet att lyssna på föredrag av Eures-rådgivare om hur det är att jobba utomlands och företagsinformation från bl.a. Manpower. Redan en timme innan evenemanget skulle starta köade arbetssökande utanför kundmottagningen. När väl tiden var inne smällde det bara till, så var det proppfullt i lokalerna. Under dagen knöts flera hundra kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökanden. Jag kan bara hålla med en av de deltagande arbetsgivarna, som sa: Favorit i repris, så här borde alla göra Ulla Norman Succé, säger STs egen Henrik Nord- ström, som var en av funktionärerna och x arrangör av mässan. Det har varit en strid ström hela dagen, fortsätter han nöjt. Och så tar han upp micken och ropar: Alla som har speeddating kl 11:40 är välkomna att komma nu. Och där står Marianne Jones och två andra kolleger beredda att ta en snabb intervju och peppningssamtal. Marianne jobbar inom tjänsten Rekrytera på Gävlekontoret och får genom Speeddatingen en snabb bild av de personer som vill lite mer, de som är så mycket på hugget att de kan ta ett jobb imorgon dag. Ovärderligt, säger Henrik, vi har fått flera riktigt bra träffar med denna metod. Och när jag lämnar Konserthuset i Gävle och jobbmässan, så hör jag en glad arbetsgivare utbrista till en dam: Perfekt, kan du komma till oss på onsdag nästa vecka? Foto: Monica Arnoldsson Text och foto, Monica Andersson Favorit i repris - Sommarjobbens dag i Luleå För sjunde året anordnade Af Luleå Sommarjobbens dag. Under eftermiddagen den 21 februari minglade arbetssökande och arbetsgivare i kundmottagningen. Det var en arbetsgivarskara från vitt skilda branscher som hoppades på att hitta vikarier. Mer fullt än så här kan det inte bli på Arbetsförmedlingen i Luleå Foto: Kjell Ljung

4 4 Vem kan man lita på? Bakgrund: När arbetsgivaren genom Projekt Hälsa använder sig av företagshälsovården på ett nytt sätt, uppstår frågor och funderingar i verksamheten. Hur är egentligen rollfördelningen mellan arbetsgivare och företagshälsovård (FHV)? Kan vi som medarbetare känna oss trygga? STyrkan kontaktade Ronny Olafsen i avdelningsstyrelsen som ansvarar för arbetsmiljöfrågorna i avdelningsstyrelsen. Foto: A Hjjalmarsson Ronny Olafsen, avdelningsstyrelsens arbetsmiljöansvarie Hur är egentligen förhållandet mellan arbetsgivaren och de företag som upphandlats: Sitter företagshälsovården i knäet på arbetsgivaren? Nej, det intrycket har jag inte, svarar Ronny. Har alla samma tillgång till FHV i dag? Alla ska ha samma tillgång till FHV men ett problem kan vara att det inte finns nog många aktörer med täckning över hela landet att välja på. För att lösa det problemet anlitar företagen i sin tur underleverantörer på mindre orter. Det har visat sig att alla underleverantörer som anlitas inte kan erbjuda allt som anställda ska kunna få tillgång till via FHV. Ett exempel kan vara avsaknad av beteendevetare för samtalsstöd vilket är oacceptabelt. Det företag som har huvudkontraktet, t.ex. Previa, är då skyldiga att ordna så att man får den servicen, även om underleverantören inte kan tillhandahålla detta. Vad tycker du om Projekt Hälsa? Från STs sida har vi hela tiden varit positiva till att arbetsgivaren äntligen ger stöd till dem av våra medlemmar som på grund av sviktande hälsa kommit vid sidan av jobbet. Målet måste alltid vara att alla ska få det stöd och den hjälp som behövs för att om möjligt kunna komma tillbaka i arbete. STyrkan har hört kommentarer som Arbetsgivaren vill egentligen inte ha tillbaka alla medarbetare. Man beställer en arbetsförmågebedömning från FHV som redan på förhand är tillrättalagd så att man kan göra sig av med medarbetaren. Vad säger du om detta? När arbetsgivaren beställer en arbetsförmågebedömning, fokuserar de på frågor omkring medarbetarens möjligheter att komma tillbaka till ett visst jobb. Kanske kan det för någon kännas som att de styr för mycket. Hur vet vi som medarbetare att den bedömning av arbetsförmåga som görs är opartisk? FHV:s personal ska följa de etiska regler som gäller inom vården. Vilken information får företagshälsovården hämta in från andra vårdgivare? Jag kan inte i detalj hur uppgiftsinhämtningen mellan vårdgivare går till, men förutsätter att de regelverk som finns följs. Måste de då ha skriftligt medgivande från medarbetaren? Vad händer om man inte vill att arbetsgivaren ska få veta allt om en? Ja, i Projekt Hälsa får den enskilde skriva under ett medgivande. Den enskilde är skyldig att medverka till att rehabilitering är möjlig. Om man t.ex. vägrar att låta FHV ta del av information, kan det i extremfallet innebära risk för avsked. För att få fram vad som är orsak och verkan i ett sjukfall kan man behöva gå flera år tillbaka och hämta information från flera olika vårdgivare. I den arbetsförmågebedömning som skrivs ska bara den information som är relevant finns med. Det måsta vara FHV:s skyldighet att gallra vad som är relevant och inte. En annan kommentar vi fått är: Arbetsgivarens vilja att anpassa arbetsuppgifter i förhållande till den enskilde är obefintlig. Finns det ett arbete som den enskilde utan några anpassningar kan klara av är det ok, men så snart man måste anpassa befintlig tjänst är det kalla handen. Kommentar? Det här är en känslig fråga. Arbetsgivaren har klart och tydligt sagt att inga tjänster skall tillskapas. Samtidigt är det enligt lagen ( 7 LAS) endast möjligt att säga upp någon av personliga skäl om medarbetaren inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Vart vänder jag mig som medarbetare om jag känner att jag kommit i kläm/ blivit felaktigt behandlad i kontakten mellan AG/FHV? Det är klart att det i undantagsfall kan gå snett. Som ST-medlem ska du vända dig till ditt arbetsplatsombud på arbetsplatsen eller till sektionsstyrelsen i ditt län i första hand. ST kan då stötta dig i dina kontakter med arbetsgivaren/företagshälsovården, avslutar Ronny vårt samtal. Ulla Norman Du har väl anmält dig till sektionens årsmöte? HANDLA RÄTTVISEMÄRKT CHOCKLAD TILL PÅSKÄGGEN I ÅR!

5 5 Vad sa vi medlemmar egentligen? Under förra året landade en enkät i allas våra datorer. En enkät där avdelningsstyrelsen behövde hjälp med att antal frågeställningar. Frågor om vårt gemensamma avtal så de kunde få stöd och vägvisning av oss medlemmar i förhandlingarna som komma skulle. Självklart är vi nu nyfikna på vad som hänt med våra svar. STyrkan ringde upp Meeri Wasberg i avdelningsstyrelsen för lite information. Och blir mött med entusiasm och engagemang från hennes sida. Hon brinner för det fackliga arbetet. Hon och avdelningsstyrelsen vill göra ett bra jobb, det förstår jag på svaren. Vad hände med enkäten Meeri, fick vi några svar? Jo, visst fick vi svar, men tyvärr inte alls så många som vi hoppats på. Det berodde nog till viss del på att enkäten var väldigt omfattande. Allt från viktiga avtalsfrågor, till vad man tror och tycker värdesätts när det gäller lön. Vi fick in ca 2500 svar, men bortfallet är stort, alla höll helt enkelt inte ut till slutet av enkäten. Ett stort och varmt tack till alla er som svarat! Trots att avdelningsstyrelsen gjort besök i alla sektionsstyrelser och peppat arbetsplatsombuden för att få igång diskussion och engagemang, blev svaren inte Aktuellt fler. Men avdelningsstyrelsen är glad för alla svar vi fått, ett stort och varmt tack till alla er som svarat! Jag önskar bara att fler hade bidragit med sina åsikter. Varför har vi inte fått någon återkoppling? Ja, det beror på att materialet är mycket omfattande. Enkäten innehöll många möjligheter att fritt utveckla sina tankar, så kallade frisvar. Många av dem som svarat, har också varit generösa med text och dessa måste läsas igenom och sammanställas. Syftet var ju att få underlag till förhandlingarna och de har inte kört igång på allvar ännu, så utvärderingen kommer löpa parallellt med detta. Vad sa vi medlemmar då? Av dem som svarat anser många att lönen är en mycket central fråga, den följs tätt av pensionsavtal, semester, trygghetsfrågor och ersättning för sjukvårds- och läkemedelskostnader. Har enkäten gett eld åt debatten om lönesättande samtal, tror du? Nej, debatten är nog densamma som tidigare. I enkäten var det många som varit frikostiga med sina resonemang om både fördelar och nackdelar med de olika förhandlingsmodellerna. Det som dock är glasklart, är att många pekar på att det är otroligt viktigt att det finns tydliga kriterier och att vi kollegor därmed mäts efter samma måttstock. Jag konstaterar att frågan om det är viktigast att vi kommer överens om en förhandlingsmodell, eller om vad som ska värderas i jobbet viktigast, måste få sitt svar, säger Meeri. Avslutningsvis säger Meeri, med glimten i rösten, men på fullaste allvar: Jag är övertygad om att arbetsgivaren blir överlycklig om alla medlemmar vill köra lönesättande samtal på egen hand. Och om arbetsgivaren blir så lycklig, tycker jag att vi ska fundera på vad det står för. Monica Andersson Blir det någon löneförhöjning? OFRs centrala avtal slöts som alla vet i november förra året. Det icke nivåhöjande engångsbeloppet betalades ut med decemberlönen. Vad händer egentligen i förhandlingarna om ett nytt RALS-avtal för Arbetsförmedlingen? Avdelningsstyrelsens representanter i den centrala lönebildningsgruppen har haft flera träffar med Arbetsförmedlingens förhandlingschef, Britt-Marie Samuelsson. Inledningsvis också med de andra facken. Analysen av hur lönebilden ser ut och vart parterna vill, i de förestående RALS-förhandlingarna, är därmed igång. Eftersom OFR har ett eget avtal som skiljer sig en del från de övriga fackens, kommer OFR att fortsätta förhandlingarna enskilt med arbetsgivaren. Detta innebär att arbetsgivarens företrädare måste avsätta tre gånger så mycket tid för möten. Så har det varit under de senaste avtalen. Detta innebär förstås att tiden drar iväg. Det kan alltså komma att dra ut på tiden, men om det blir så, och hur länge, återkommer STyrkan till i kommande nummer. Den ständiga frågan är varför det tar sån tid att få ett avtal klart. Avdelningsstyrelsen konstaterar att man inte kommer att vika från att förhandla fram ett myndighetsavtal med kvalitet till förmån för att få fram ett avtal snabbt. Eftersom förhandlingarna pågår råder förhandlingssekretess när det gäller detaljerna. Men som den kloke säger; den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Text och foto, Annie Hjalmarsson Britt-Marie Samuelsson, förhandlingschef

6 6 Nått nytt sen sist? Nu har den nya myndigheten varit igång i ett par månader och STyrkan var nyfikna på om Thomas Fager tycker att allt är frid och fröjd nu. Björn Brandt är vår spanare. Hur sammanfattar du de första två månaderna i den nya myndigheten? -Oerhört rörigt och otydligt. Hur då? Alla är lika osäkra på vad det innebär att vara en myndighet, både chefer och medarbetare. Det är oklarheter om arbetsuppgifter, ansvar och budget. Arbetsgivaren håller på två beslutsnivåer. Det kommer inte att fungera i en verksamhet med medarbetare, om arbetsgivaren vill att samverkan och delaktighet ska råda. Många medlemmar har ännu inte fått klart vilka arbetsuppgifter man ska ha m.m. Hur har ST arbetat med det nya? Det är viktigt att medarbetarna är med i processen. Att alla kan känna sig som en del i det nya. Men det uppfattas negativt när det kommer beslut uppifrån. Arbetsgivaren måste förstå att använda kraften från medarbetarna när vi skapar en ny myndighet! ST har tydligt framfört till arbetsgivaren att medarbetarna måste involveras i förändringsarbetet. Fruktkorgarna drogs in, har det samverkats? Det är ett exempel där arbetsgivaren inte förstått symbolvärdet. Hade man frågat fältet om tänkbara besparingar hade medarbetarna kanske själva föreslagit det eller kommit med andra lösningar. Men det har inte samverkats. Är inte det ett brott mot samverkan? Inte på central nivå eftersom vi där inte haft någon överenskommelse om frukt/ fruktkorgar på arbetsplatserna. Det kan däremot finnas lokala överenskommelser som bryts och då är det en samverkansfråga. Vi har lyft frågan på myndighetssamverkan som en principiell fråga där också budskapet varit att involvera medarbetarna i att hitta besparingsmöjligheter. Massagen har också upphört? Även det är lokala överenskommelser men jag utgår ifrån att det också beror på besparingsivern. Jag tror att här biter sig arbetsgivaren i svansen eftersom, de är skyldig att jobba med förebyggande hälsovård! Sen kan ju frågan vara om denna kostnad ska belasta kontoret eller VSS. Halltider för innebandy och liknande tycker arbetsgivaren ska upphöra också, även det är friskvård. Frågan är vad arbetsgivaren menar med att Arbetsförmedlingen ska bli en attraktiv arbetsgivare. Finns andra problem? Vi har fått många signaler om saker som inte fungerar. ST har tagit initiativ till möten med chefer för både VSS och BoM för att diskutera detta. Vi har även träffar med STs ordföranden inom våra marknadsområden. Vad är syftet? ST tar ett ansvar för att verksamheten fungerar. Om vi kan visa detta för arbetsgivaren borde det ligga även i deras intresse att fel åtgärdas. Avtalen i övrigt då? Avtalen följer med in i den nya myndigheten. En del avtal har förändrats, dels för att skapa enhetlighet, dels för besparingarna. Vår främsta uppgift som fackförening är att undvika uppsägningar och så länge vi kan hitta andra besparingar är det bättre. Hur går med samverkansavtalet? Vi kommer snart att starta fördiskussioner. Jag hoppas att arbetsgivaren omprövar sin inställning till att bara ha två beslutsnivåer. Jag har en känsla av att arbetsgivaren fattar beslut och lösningar på mellannivåerna, där mandat inte finns enligt dem själva. Det är en otydlig samverkan. Jag upplever att arbetsgivaren inte lever upp till det avtal som fortfarande finns. Vad gör vi åt detta? Sektionerna kan alltid, i samråd med avdelningen, begära tvisteförhandling när brott uppdagas. Vad gör medlemmar och arbetsplatsombud när de misstänker att frågor inte samverkats, informerats om eller förhandlats? Medlemmar och arbetsplatsombud kontaktar direkt sin sektionsstyrelse! Sektionen tar sedan kontakt med avdelningsstyrelsen, där vi tillsammans tar ställning till om ST ska gå vidare till tvist. Arbetsplatsombud har bara mandat att samverka och förhandla om saker som rör det egna kontoret! Till sist: Hur går det med löneförhandlingarna? Vi har börjat träffa arbetsgivaren med förarbetet, som enligt ST, alltid ska föregå en löneförhandling. Men eftersom vi är i ett förhandlingsläge lyder vi under sekretess, så jag kan inte säga mer i dagsläget. Björn Brandt I förbundet ADHD-konferens i Örebro den maj En av avdelningens systeravdelningar ST inom Kriminalvården - har under ett antal år ordnat en konferens för dem som arbetar och kommer i kontakt med personer som har neuropsykiatriska funktionshinder. I år har de fått stöd av förbundet med arrangemanget. Flera ST-avdelningar kommer att vara på plats den maj, däribland ST inom Arbetsförmedlingen. Dessutom finns representanter för Försäkringskassan, SIS, polisen, åklagarväsendet, domstolarna, skolan, socialtjänsten och psykiatrin på plats. En inbjudan har skickats till samtliga arbetsplatser. STyrkan har talat med arbetsförmedlare som har haft förmånen att få delta under tidigare år. De ser konferensen som värdefull om man arbetar med personer med den här typen av funktionshinder. Konferensens syfte är att öka kunskapen och samverkan mellan olika aktörer samt att utveckla bemötandet och behandling av dem med ADHD-diagnos. Dessutom syftar konferensen till att ge kunskap om sambanden mellan neuropsykiatriska funktionshinder, missbruk och kriminalitet. Den vänder sig förstås inte bara till STs medlemmar. Alla som är intresserade av att lyssna på föredragshållare som Johan Pehrson och Alice Åström riksdagsledamöter, Lars Nylén Gd för Kriminalvården, Annette Carnhede ST, Vanna Beckman journalist och författare, Anki Sandberg ordf. i Attention, Kjell Modigh psykiater verksam inom området neuropsykiatriska funktionshinder, Gunnel Ersson, specialist i allmänmedicin och allmän psykiatri och många fler. Information om konferensen finns hos STs arbetsplatsombud eller sektionsstyrelser. Prata med din chef om du vill delta som ett led i din kompetensutveckling! Annie Hjalmarsson

7 7 I förbundet En ny förbundsstyrelse ska värkas fram Den 27 februari var sista dagen att nominera till en ny förbundsstyrelse. Den nya förbundsstyrelsen kommer att utses av kongressen i Stockholm den maj. Avdelningsstyrelsen har, efter en hel del arbete och många telefonsamtal med företrädare för andra avdelningar, fått ihop ett bra förslag med mycket kompetenta förtroendevalda ur många av STs alla avdelningar. Självklart nomineras några kamrater från vår egen avdelning. Det handlar förstås om förbundets nuvarande ordförande sedan 1999, Annette Carnhede som ju är sprungen ur den småländska arbetsförmedlarmyllan. sprungen ur den småländska arbetsförmedlarmyllan Lika självklart är att avdelningsstyrelsen nominerar Meeri Wasberg, 1:e vice ordförande i avdelningen idag men också ersättare i förbundsstyrelsen sedan förra kongressen Meeri nomineras som ordinarie ledamot. Hon har en mängd kompetenser och kvalifikationer som en förbundsstyrelse inte klarar sig utan, menar avdelningsstyrelsen. Som exempel kan nämnas att Meeri trots sin ungdom (jodå i fackliga sammanhang är hon ung, inget gubbigt/gummigt där) besitter en kunskap och kapacitet som få slår. Meeri har också förmågan att lyfta blicken från den egna bakgården och se till det stora. Som ersättare till förbundsstyrelsen har avdelningsstyrelsen valt att nominera Mikael Sandberg, kassör i avdelningsstyrelsen sedan ombudsmötet i höstas men också kassör i Dalasektionen. Analytikern Mikke är inte lika känd i förbundet som Meeri, men de som känner honom vet att han är en hejare på siffror och en av avdelningens bästa rekryterare. Nu återstår för valberedningen att värka fram sitt förslag bland alla nomineringar som kommit in. I slutet av maj vet vi hur Kongress Motioner Inför STs kongress den maj har avdelningsstyrelsen lämnat ett antal motioner. Etik och moral Motionen är en direkt följd av en motion som antogs vid ombudsmötet Den handlade om att förebygga jäv och missbruk i etiska och moraliska frågor. Avdelningsstyrelsen har utarbetat och antagit ett etikdokument som idag gäller alla förtroendevalda hos ST inom Arbetsförmedlingen. Motionen till kongressen yrkar att förbundsstyrelsen ska utarbeta etiska riktlinjer för STs förtroendevalda och anställda. Arbetsmiljö När det gäller arbetsmiljön har många försämringar skett i Sverige. Arbetslivsinstitutet har lagts ned och därmed den forskning som bedrevs där. Arbetsmiljöverket har fått minskade anslag, vilket medfört sämre möjligheter att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete. I kombination med att vi står inför en generationsväxling och måste utbilda nya skyddsombud framöver, är detta oroväckande. ST inom Arbetsförmedlingen yrkar att förbundet ska arbeta aktivt i denna fråga. Regionkonferenser Avdelningsstyrelsen har känt irritation mot att förbundet vid anordnande av regionkonferenser för förtroendevalda, inte bjudit in avdelningsstyrelser. Ibland har förbundets personal fört fram synpunkter som inte delas av eller är förankrade i avdelningarna. Detta blir problematiskt. För att möta detta dilemma yrkar avdelningsstyrelsen i en motion att rikstäckande avdelningsstyrelser ska inbjudas till regionkonferenser anordnade av förbundet. Arbetsmarknadspolitik ST inom Arbetsförmedlingen påstår i en motion till kongressen att arbetsmarknadspolitik är en fråga som berör alla. Avdelningsstyrelsen yrkar att förbundsstyrelsen under den kommande kongressperioden ska ta fram ett arbetsmarknadspolitiskt program som underlag för opinionsbildande insatser. Vidare yrkas att förbundet ska genomföra folkbildande insatser om den svenska modellen. Samverkansavtalet Avdelningsstyrelsen konstaterar att samverkan fungerar otillfredsställande på den nya förbundsstyrelsen ser ut, och vilka som ska leda förbundet med alla dess medlemmar under fyra år framåt. Text och foto, Annie Hjalmarsson Foto, Annette Carnhede, Anders Nyström vissa håll och att man kommit olika långt i avtalets anda. Därför yrkas i en motion att förbundet ska inleda förhandling med Arbetsgivarverket för att utveckla arbetet med samverkansavtalet. Vidare yrkas att ST gör en översyn av det övergripande material som finns när det gäller utvecklingssamtal och lönesamtal. Kompetensutveckling I två separata motioner uppmärksammar avdelningsstyrelsen behovet av kompetensutveckling för förtroendevalda. Yrkandena gäller utbildning för kassörer respektive sekreterare/informationsansvariga. Det finns ett behov av att avdelningar och sektioner hanterar dessa viktiga grupper likartat och att nätverk, informationsstrategier och god struktur skapas. Medlemsregistret Avdelningen yrkade i en motion till förbundsstämman, om ett antal förbättringsförslag av medlemsregistret. Då besvarades motionen men avdelningsstyrelsen är inte nöjd med vad som hänt hittills och går därför fram med en ny motion på samma tema. Monica Arnoldsson

8 8 Kulturarahben vardagshjälten I februari gick en av Af:s mest spännande personer i pension. En personlighet som arbetat på Af Kultur sedan Det är Björn Arahb jag talar om. Mannen med hela arbetarrörelsen i kroppen, mannen som gett ton åt Ivar Lo:s dikter och som var vän med både Cornelis och Fred. Jag har haft förmånen att arbeta med Björn under ett år, och sakta men säkert förstått vem jag haft att göra med. Just nu är han en hängiven kolonist, som tar fram sin gitarr ibland när lust finns. Men då, när det begav sig på riktigt, så förtjänade han sitt levebröd med rösten och strängarna. Vi sitter hemma hos Björn strax före jul. Varför Ivar Lo? Jag började läsa Ivar i tonåren, och letade upp hans dikter på Stockholms stadsbibliotek ur ett låst skåp. Jag var ju redan då lite småkändis, så bibliotekarien låste upp av ren glädje. Sen tog jag kontakt med Ivar via brev och sa att jag tänkt göra musik av hans dikter. Det tyckte gubben var intressant. Det tyckte gubben var intressant Sagt och gjort så ringer Ivar på hos Björn en lördag, och med sig har han en ung dam. Han var hård på fruntimmer, skrockar Björn förnöjt. Ivar tar sig en titt i Björns bokhylla, innan han börjar prata, och ser att det fattats några av hans egna verk. Sen fick Björn sjunga för Ivar i ett stängt rum, inga damer fick närvara. Det var en affär mellan två herrar, enligt Ivar. När Björn lagt ner gitarren säger Ivar: Nu hör jag att mina dikter fått vingar. Men hur började din musikaliska karriär? Ja, den började på Karolinska sjukhuset 1943, skojar Björn, och berättar att han tyckt om musik sen barnsben och sjöng med när det vid sällsynta tillfällen var musik på radion. Grammofontimmen fanns, med den tidens schlagers och en marsch som avlutning. Jag lärde mig att spela banjo och mandolin och bildade en skiffelgrupp med några grabbar. Och så tjatade vi in oss på Nalens kabaré, att spela på söndagseftermiddagar. 15 kronor var första gaget, söndagen efter fick vi 20 kr. Det var så allt började. I början av sextiotalet började visan bli populär. Olle Adolfsson och Sven Bertil Taube spelade in plattor och jag sökte mig till det gänget. Sen var inte steget långt till att bli proffs. Jag, Fred Åkerström, Bengt Sändh och Rune Andersson bildade en sångarförmedling. Vi var på Grönan varje år i maj på visfestivalen, jätteroligt och uppskattat. Men sen ansåg AMS att vi bedrev en olaglig arbetsförmedling utan tillstånd. Vi fick lägga ner och Musikerförbundet tog över. Men tyvärr så fungerade inte det samarbetet. Jag kan höra en viss bitter ton i Björns röst när han beskriver detta, som han tycker, ett nederlag. Björn Arahb 1990 fick Björn Fridegårdsstipendiet och möjligheten att utnyttja Fridegårdstorpet ett halvår. Björns första tanke var att bjuda Ivar att sitta under päronträdet i korgstolen en stund. Men tyvärr hann gubben dö Men tyvärr hann gubben dö, sa Björn med sorg i stämman. Jag fick gå på begravning istället. Lantarbetarförbundet bjöd in till begravningen då Ivar inte hade någon familj. Vi höll till i Maria kyrka och efter begravningen så var det samling på Gyllene Freden. Jag promenerade dit tillsammans med Gunnar Fridegård, berättade Björn, vi tog vägen över Maria kyrkogård. Det låg några vackra unga flickor och solade på en gräsplätt, och Gunnar utbrister helt spontant: Där under skulle Ivar vilja ligga begravd. Där under skulle Ivar vilja ligga Bellman på Skansen är Björn och kollegan Pierre Ström spelplats sedan fyrtio år, och denna sommar är det jubileum. Söndagen närmast 26 juli (Bellmansdagen) förvandlas hela Skansen till 1700-tal. Höjdpunkten är den fyra timmar långa konserten. Det är ett långt program, säger Björn och hälsan kräver att jag sitter en del under uppträdandet nu drogs det igång ett kulturprojekt i Uppsala med lokal Dragarbrunn. Jag gick in där av ren nyfikenhet för att se vad de höll på med. Och så började min tid på Arbetsförmedlingen. Jag blev erbjuden en anställning av chefen, och jag tog utmaningen. Trots att jag i själ och hjärta var artist. Om en 50 år gammal man som inte längre är skön som en dag, får en chans att börja om med något nytt, så ska han ta den. Det har varit ett bra val. Det har varit ett bra val De första åren var det väldigt mycket kultur i jobbet, tack vare Rose Marie Mattsson och kulturpoolen. Men sen har byråkratin smugit sig in i jobbet och gjort tillvaron trång för alla kulturarbetare. Jag har blivit betraktad av kollegerna som en flummare ibland. Men man måste förstå att kulturarbetaren har en annorlunda livsstil, de lever med sitt yrke dygnet runt. Nu väntar våren och kolonilotten på Björn. Han tillbringar varje ledig sekund där ute bland rhododendron och azalea, jordgubbar och nypotatis. Och kanske blir det en tur till Danmark med smörrebröd och pilsner. Bara hälsan håller finns det mycket roligt att göra. Själv känner jag mig ganska nöjd efter denna intressanta eftermiddag, med spännande berättelser från ett spännande liv. Text och foto, Monica Andersson