Att stödja rehabiliteringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att stödja rehabiliteringen"

Transkript

1 frank palm Att stödja rehabiliteringen av personer med psykisk diagnos eller funktionsnedsättning på vägen tillbaka till arbete och hälsa dokumentationen är producerad av hässel & Palm 1 avtryck från samordningsförbundens i Västra Götaland utbildningsdag 27 januari 2011 i Göteborg

2 innehåll välkommen och inledning Johan Jonsson värden i livet, styrkor och viktiga f Håkan Andersson Se möjligheterna och inte bara hindren Åsa Kadowaki lika fast olika Bemöt oss rätt Henrik Ragnevi och Lotta Anderberg Med människan i centrum Rigmor Robèrt Samordningsförbundens utbildningsgrupp har arrangerat utbildningssdagen. I gruppen återfinns Charlotte Axelsson, Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås; Henrik Svedberg Samordningsförbundet Göteborg Nordost, Janet Wohlfarth, Samordningsförbundet Västra Skaraborg; Tomas Rosenlundh, Samordningsförbundet HjoTiBorgSkövde; Tarja Thorén, Samordningsförbundet Sjuhärad, Gudrun Emilsdottir, Samordningsförbundet Norra Bohuslän och Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda samt informatör Kristina Tibbling. Från vänster: Tarja Thorén, Janet Wohlfart, Charlotte Axelsson, Johan Jonsson, Gudrun Emilsdotter och Tomas Rosenlundh. Kristina Tibbling fotograferade vid en tidigare utbildningsdag. 2

3 Vi är många och vi levererar! Johan Jonsson, moderator. Vi räknade ju med 250 deltagare! utropade Johan Jonsson när han äntrade scenen i Hotel Elite Park Avenues största konferenssal. Så fel man kan ha! Och så roligt det är med fel ibland. Johans utrop kom sig alltså av att så många som 400 samordningsförbundare från Västra Götalands alla hörn bänkat sig framför honom. Detta bör väl rimligen ses som bevis på att utbildningsdagarna är uppskattade. Folkhälsochef Johan Jonsson var som vanligt moderator med uppgift att guida deltagarna på sedvanligt skickligt sätt mellan programpunkterna. Just denna dag fick han också i uppgift att hålla ordning på logistiken; 400 personer flyttar man inte ut och in igen hur som helst. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser är nu sju år gammal och Västra Götalands län är i stort sett täckt av samordningsförbund, sa Johan och gratulerade till förra årets resultat med personer i aktiviteter och personer som lämnat aktiviteterna. Det visar på verksamheternas omfattning! Och även om det kan kännas lite trögt och kämpigt för enskilda medarbetare emellanåt... se vilka siffror vi tillsammans presterat och som påverkat positivt ända till regeringskansliet. Att få tillbaka folk till hälsa är positivt. Inte minst på grund av att onödig ohälsa till följd av att vi inte uppför oss rätt eller har besvärliga bakgrunder kostar samhället mycket. Kostnaderna för ohälsa, som en följd av ojämlika förutsättningar, uppgår till nära 20 miljarder om året i Västra Götaland. Att samtidigt hävda att hälsa är en mänsklig rättighet låter väldigt tokigt, konstaterade Johan Jonsson och presenterade dagens program med tema hur man kan stödja rehabiliteringen av personer med psykisk diagnos eller funktionsnedsättning. För att komma tillrätta med den frågeställningen skulle Håkan Andersson komma att berätta om erfarenheter från sin psykiatriska vardag, Åsa Kadowaki mana om vikten av möjligheter, Håkan Ragnevi och Lotta Anderberg beskriva hur man lämpligen bemöter en psykiskt funktionsnedsatt person och Rigmor Robèrt tala om att det är människan som ska vara i centrum. Incheckning hos arrangörerna. Vi äro inte tusenden men många. Arrangörsförmaning. 3

4 frank palm Från sortering och isolering till frihet och integration; många patienter med psykisk funktionsnedsättning har drabbats svårt. Värden i livet, styrkor och viktiga f För mer än hundra år sedan kom man på att de, som så småningom skulle kallas kroniskt sjuka och psykiskt funktionshindrade, skulle sorteras, placeras och isoleras från resten av samhället. Visserligen i vackra parker döpta efter något helgon, typ St Jörgen eller St Göran och med tillgång till frisk luft, men ändå... isoleras, inledde Håkan Andersson, leg läkare och specialist i psykiatri. Och när institutionerna senare ifrågasattes och lades ner krävde politiken att patienterna skulle integreras i samhället. Tjugofem procent dog inom fem år och med politikernas övertro på att patienter skulle klara sig själva bara de fick stor frihet, följde många tragiska människoöden. 4 4

5 Varför är det svårt att bygga upp något som kompenserar människors funktionshinder? Pratet om hinder att få jobb och klara vardagen har bytts mot att individen ska ha arbetsförmåga. Men det räcker ju inte med att prata arbetsförmåga, för det måste ju faktiskt finnas någon i andra änden som efterfrågar dessa psykiskt funktionshindrade med restarbetsförmåga. Och det är det ingen som gör, menar Håkan Andersson och efterlyser samtalet om denna flaskhals. Hans egna förslag är att företagare som tycker om att se folk utvecklas borde stöttas. Även om samhället ytligt sett ser rättvist ut, med lika förutsättningar i form av exempelvis skolgång, så ifrågasätter Håkan Andersson om vi verkligen ger alla människor möjlighet att komma vidare, på väg till något de tror på. Och hur ska vi kunna hjälpa till? Värden i livet Vad vill människor med sina liv, till exempel? Vara lyckliga? Nej, det är för enkelt, tror Håkan, trots att han gärna följer tv-programmet Jakten på lycka som helt och hållet ägnar sig åt att just fundera på vad lycka är och vad som frambringar denna känsla. Enligt Håkan värderas livet efter annat än lyckostunder. Han tar upp fyra centrala: Lust och förmåga måste stämma överens. Det man gör ska vara roligt och man ska ha förmåga att klara av det. Det gäller att hitta det optimala krysset där förmåga och lust möts, säger Håkan och berättar sedan om sonen Olle som under en period satt vid datorn dygnet runt. Olle själv tyckte det var roligt och han var väldigt duktig där fanns både lust och förmåga. Men när pappa i sitt stilla sinne undrade hur detta skulle sluta och sa till Olle att det han gör är meningslöst, vad hände då? Jo, Olle tänkte över saken, insåg att han inte gör någon skillnad så länge han bara ägnar sig åt dataspel och... la ner det hela. Lust och förmåga räcker alltså inte. Man behöver känna att det man gör har betydelse. Meningen är viktig, förklarar Håkan. Ytterligare två saker att värdera livet efter: Den etiska aspekten på livet är betydelsefull. Speciellt unga människor vill kunna etiskt försvara vad de gör. Människor behöver dessutom svängrum i livet; ha egenkontroll över sin situation. Psykiskt funktionshindrade skulle behöva lite Företagare som tycker om att se folk utvecklas borde stöttas. svängrum, få ta initiativet i sina liv och inte bara pressas av andra, kommenterade Håkan. Ta sig vidare En människa som har symptom och mår dåligt behöver förstå vad det är som drabbat henne, få en diagnos, för att få möjlighet att påverka sin situation, sitt liv. Bättre är att veta. En person som kommer fram till att hon faktiskt har förlorat något och inte kan påverka det, drabbas av sorg. När vi förlorat något går vi alla igenom en sorgeprocess. Men om när vi flyttar fokus från det som gått förlorat till det som finns kvar ja, då börjar livet igen, konstaterar Håkan, 62, och tar sig själv som exempel: Jag kommer att gå igenom det här många gånger nu; tappa funktioner, byta fokus och gå vidare ända in på sjukhemmet. Må dåligt, ha symptom, sörja och sedan fokusera om är en process som måste gås igenom. Och det är då rehabiliteringen ska kugga in, eftersom individen börjar förstå att han kan påverka sitt liv. Vem vet vad? Som rehabiliterare är det bra att fråga patienten om hur han förstår sin situation. Han drar säkert en annan historia än det som står i psykhandboken, försäkrar Håkan som menar att patientens egen syn på sig själv är en viktig plattform för att patienten ska ta sig igenom rehabiliteringen. Timing är ett annat väsentligt begrepp: att rätt sak ska hända vid rätt tillfälle. Vilket inte är så självklart enkelt att se alla gånger. Håkan menar att det endast är vid korta stunder som rätt tillfälle inträffar; det är som fönster som öppnas under korta stunder. En alkoholist kan faktiskt sluta supa den 22:a gången även om de tidigare 21 försöken inte gick något vidare, försäkrade Håkan. Det är, med andra ord, inte självklart lätt att ändra riktning i sitt liv. Något som den rökande antirök-sjuksköterskan insåg när hon själv skulle försöka sluta blossa: så mycket dumt jag sagt genom åren! Upplevelse eller sanning Arbetsförmåga och människans syn på sig själv är två sidor av samma individ. Det ena kan vi kalla kropp och det andra upplevelse. Det är skilda saker 5

6 och Försäkringskassan till exempel är, enligt Håkan Andersson, intresserad av kroppar och inte deras upplevelser. Många människor upplever att de inte har arbetsförmåga, vilket gör det viktigt för oss att arbeta med just upplevelser. Neuropsykiatriskt sett så följs allt vi upplever av en händelse i hjärnan, vilket gör oss allihop till både kroppar och psykfall, påminner Håkan och blickar ut över publiken. När vi inte tror att vi har förmåga ägnar vi oss åt en kortsiktig undvikande strategi. Bara för att komma undan, och för att det är så svårt att skilja på begär och behov. Till de kortsiktiga begären räknar Håkan att lösa sina problem med droger eller att undvika att ta sig ut i det sociala livet, till exempel. Då måste man bli medveten om att det föröder livet. Och kunna skilja på det som är farligt och det som bara är obehagligt, säger Håkan Den som funderar på att undvika eller göra ett försök behöver mycket uppbackning och Håkan kommer in på frågan hur man kan ge det. Sök styrkor, inte svagheter När Håkan jobbade på mentalsjukhus talade man om sjukdomsinsikt. Inget vidare, tyckte han. Nog borde man tala om resursinsikt och jobba med de starka sidorna! Och en anekdot från det egna livet får illustrera att vi klarar mer än vi tror. Om vi får rätt stöd: En gång i gympasalen när det hoppades bock slog Håkan i svanskotan, vilket gjorde så där vansinnigt ont som det alltid gör. När bocken togs fram på en senare lektion bromsade han och tog sig inte över. Läraren meddelade att han noterat Håkans rädsla för bocken och förklarade att det är inte den det handlar om, den är bara ett hinder. Vad det handlar om är att du ska lära dig flyga. Och till det krävs fart och ett rejält avstamp. Och Håkan flög. Det är med andra ord resurserna i det här fallet fart och avstamp man ska fästa sig vid och fokusera på. Inte hindren. Lyssna till viktiga f:en Patienter ser ofta myndigheterna arbetsförmedlingen, försäkringskassan, psykmottagningen som tänkbara problem istället för möjligheter. Därför känns det säkrast att undvika dem och inte träffa någon. Och det är de myndigheterna som borde kunna servera ett smörgåsbord av möjligheter! Att se myndigheterna som hinder innebär att psykiskt funktionshindrade inte överanvänder samhällets resurser. De håller sig istället undan. Alltså behöver relationerna vårdas. Eftersom rehabsystemet handlar om tillit och förtroende kan det ibland hjälpa att lyssna efter de tre f:en; föreställningar, farhågor och förhoppningar. När patienten blir medvetna om dessa och kan insikten om hur de ska gå vidare växa fram, säger Håkan Andersson. Baxa och lirka I rehabiliteringsarbetet spelar behandlarens inställning roll. Det gäller att hålla flaggan högt även om man känner sig utan kontroll, att patienten är jobbig och att man får möta så mycket orättvisa. Rehabilitering är som att baxa en soffa genom en dörr. Man baxar och baxar... och så plötsligt funkar det. Som ett trolleri. Men knô inte på för hårt, för då går det inte. Lirka, gå på reträtt, gör på ett annat sätt och var känslig för vad som går att göra när. Och som behandlare ska man hjälpa även när det inte finns en lösning. Man ska inte vara rädd för att vara ledsen ihop med sin patient över hur dåligt det går. Den gemenskapen ökar kontakten och gör det möjligt att gå vidare i rehabiliteringen. Skämt, skoj och skratt är bra delar av relationen, påminner Håkan den upplivade publiken. Slutligen fick vi alla veta att Håkan Andersson har två boxar på jobbet. En liten med pågående patienter och en stor med sådana som eventuellt skulle kunna tänkas komma tillbaka. Ibland kan jag titta på den stora och säga till mig själv att det går ganska bra för de flesta i det långa loppet. Brita Hässel Skämt, skoj och skratt passar bra i rehabiliteringen. 6

7 Se möjligheterna och inte bara hindren Hälsa är inte en mänsklig rättighet. Det är snarare så att livet är hårt och orättvist. Sedan dör man. Hon inledde tufft, Åsa Kadowaki, läkare och psykoterapeut som arbetar med konsultationspsykiatri i primärvården i Östergötland och som försäkringsmedicinsk rådgivare. Åsa är också en av initiativtagarna till nätverket Läkare med gränser och har ingått i Socialstyrelsens konsultgrupp som tagit fram beslutsstöd och rekommendationer för sjukskrivning. Vi måste ta oss förbi ett berg av starka känslor, tankar och automatiserade beteenden som hindrar oss från att göra det vi värderar. Jag kommer heller inte att hålla med om allt som sagts här, varnar hon. För man kan inte bara köpa andras sanningar. Det handlar om dialektik; å ena sidan och å andra sidan. Ni kommer inte heller att hålla med om allt jag säger. Och för att förklara varför hälsa inte kan ses som en mänsklig rättighet tog hon sin egen familj som exempel. Jag har tre barn som alla har samma mamma och pappa, som blivit uppfostrade på samma sätt och som alla fått så lika mycket kärlek som det bara går. Trots det är de helt olika och har skilda förutsättningar. Det handlar tydligen om något mer än tydlighet och informationsöverföring... Jag tror inte heller på timing; att det finns luckor eller fönster som bara är öppna ibland och som vi ska passa på. Däremot tror jag att vi kan skapa timing. Och så berättar Åsa hur hon skapade en allians med en patient som haft långvariga problem. På tre minuter kom de tillsammans fram till en gemensam agenda för mötet. Hur jag gjorde? Berättade om mig själv, mitt ansvar och min kunskap. Frågade vad patienten vill ha ut av vårt möte och om vi har ett gemensamt mål, 7

8 säger Åsa som försöker vara tydlig med patienten om vad hon kan och inte kan. Exempelvis är hon inte särskilt bra på mirakel. Hon gör klart att det kommer att bli en tuff väg tillbaka och att hennes roll inte är att torka tårar, men däremot att hjälpa patienten att förstå att gråten hänger ihop med det som är viktigt. Det handlar om att se varandra, varandras kompetenser och att gynna det friska. Åsa talar om friska patienter som fått psykiatriska diagnoser trots att deras problem bottnar i något annat än hinder i form av sjukdom, och sedan visar sig i form av smärta eller något inom depressionsområdet. Var och en bör istället fråga sig hur man kan leva med sina tillkortakommanden. Trygghet ingen rättighet Personer med psykisk ohälsa reagerar ofta automatiskt negativt. När man frågar patienter om de kan berätta om sina problem så svarar de ofta att de inte har hunnit bearbeta det de varit med om och att de inte fått någon hjälp. Det säger de trots att journalen är decimetertjock och att de har träffat många behandlare med olika kompetens, säger Åsa Kadowaki och undrar hur det blivit så och om vi då inte har gjort någonting rätt på alla mottagningar, möten och behandlingar under årens lopp. Åsa menar att det kan bero på att vi i Sverige har som mål att alltid känna oss trygga, vilket är en orimlighet eftersom alla människor äger grundkänslorna rädsla, ilska, äckel, nedstämdhet och glädje och att några av dem faktiskt hotar tryggheten. Av det kan man sluta sig till att vi inte har rätt att vara trygga, eftersom man inte känner sig trygg när man drabbas av grundkänslor som vi alla har. Det har gått så långt i vårt land att folk inte accepterar döden utan ser det Vi klarar mer än vi tror är Åsa Kadowaki övertygad om. som ett misslyckande, säger Åsa och berättar om den 55-årige mannen som bryter ihop på IVA när hans far avlider, gapar och vrålar varför just han. Hans åldriga mor får skynda till och tala om för sin son att alla så småningom dör... Att känna är att leva Det som en död man gör bättre än en levande faller under död mans regel. Dit hör exempelvis att inte känna. Egna känslor och reaktioner tolkas som försämring, när det är tecken på att man verkligen lever, utropar Åsa. Den som accepterar sina känslor kan kanske gå tillbaka till jobbet istället för att bli kvar i en allt längre sjukskrivning och vänta på att det ska gå över. Det är ingen enkel sak att diagnosticera och ge rätt behandling. Det finns så väldigt många olika patienter, men det är problematiskt att de patienterna inte säger som det är. Vid ett av Åsas bedömningsärenden ansåg sig kvinnan psykiskt nedsatt och icke arbetsför. Vid närmare undersökning visar det sig att kvinnan hade så många åtaganden i den privata sfären att det helt enkelt inte fanns utrymme för arbete. Någon psykisk nedsatthet var det inte fråga om. Ibland är det så att personen kan. Men inte vill. Värsta modet Människans förmåga att fly undan och förstärka sig kortsiktigt är väldigt stor. När vi egentligen borde söka oss i den riktning vi verkligen vill och borde gå. Vad är det som hindrar oss från att göra det som vi värderar? Åsa säger att det är ett helt berg i vägen, ett berg av starka känslor, tankar och automatiserade beteenden. Det handlar om tanken på hur det borde vara istället, att vi har dåligt samvete, att vi inte är självständiga utan räd- 8

9 da för konflikter och oroliga för att göra fel. Det där med att baxa soffan... måste man vara flera för det, frågar Åsa retoriskt. Fråga istället patienten vill du gå själv? Ta vara på och stärk autonomin! Och läkares rädsla för konflikter, som bidrar till att de inte gör professionella bedömningar utan agerar som kioskbiträden som gör som kunden säger: levererar vanebildande ångest- och smärtlindrande tabletter eller långa sjukskrivningar som tillåter utlandsvistelse. För att visa att man måste ta itu med sina rädslor beskriver Åsa dagen när hon skulle åka bob nerför den branta backen, kände obehaget komma ihop med hjärtklappningen. Dottern känner av mammas reaktion, vänder sig till henne med ett uppmuntrande mamma, nu tränar vi värsta modet! Man måste göra det som är viktigt trots att man är rädd. Acceptera tillkortakommanden Lyckoforskningen visar att när vi agerar kortsiktigt och konsumerar oss till snabb belöning så slutar det inte där; vi måste fortsätta att köpa mera igen och igen för att få tillbaka lyckokänslan. Men att verkligen göra någonting som är viktigare och dessutom vara beredd att ta obehag för det, kan ge glädje och tillfredsställelse. Obehaget som kan finnas på kort sikt när man anstränger sig, blir en form av investering. Och accepterar man obehaget, det vill säga, är villig att ha sina känslor och tankar, så behöver man inte kämpa så hårt längre. Åsa visar med sin ryggsäcksövning hur vi kan acceptera och försonas med våra tillkortakommanden. Jag har levt i 45 år och släpar på en tung ryggsäck, berättar Åsa och nämner saker som hatbrev, upptäckten att mamma avskyr julen, första pojkvännen, förlorade vänner... Jag trodde inte jag skulle behöva ha det så här. Ta bort, säger Åsa och demonstrerar hur långt bort hon vill ha den där obehagliga säcken. Men det är tungt att hålla något på armlängds avstånd. Håll den närmare, säger Åsa och håller den tunga säcken intill sig, som faktiskt då känns lite lättare. Och det går att göra den ännu lättare; bär den på ryggen och gör det som är värdefullt i nuet. Ni kan hjälpa patienten att öka acceptansen. Ryggsäcken innehåller livshändelser och sådana har vi alla, säger Åsa och relaterar till kvinnan som kalllades traumatiserad och sjukskrevs för att hennes pappa dött och att det var omorganisation på jobbet. Det ordvalet ger en upplevelse av en ohanterbar situation och försvårar acceptans samt ökar lidandet. Vi är olika! Varför gör jag det jag gör? Har jag fastnat i flykt- och undvikandestrategier där livet handlar om att komma undan istället för vad jag vill uppnå? Jag tittar på konsekvenserna av beteende på såväl kort som lång sikt. Beteenden som ger lättnad på kort sikt kan ge psykisk ohälsa på grund av de långsiktiga konsekvenserna av samma beteende. För att komma dit man vill kommer patienten att behöva vara beredd på obehag. Bryter man en undvikandestrategi innebär det exponering för det man tidigare velat undvika. Symptom, beteende över tid, inlärning, färdighetsbrister, förutsättningar gör oss till de olika människor vi är. I en situation när brandlarmet går utlöser det olika reaktioner hos olika människor; en gråter och en annan manar följ mig. Det betyder inte att den som gråter är skör, utan måste lära sig att det finns faror som kan hanteras. Den som morskt beordrar följ mig, bör få reda på att hon inte i alla lägen kan räkna med att andra lyder. Sjukt eller friskt? Vad är då friskt och vad är sjukt? Åsa visar på tre exempel och manar till reflektion. Man, idag 43 år, går från tungt blandmissbruk och fängelsevistelser till sjukpensionär. Ett öga är borta och båda händerna saknar fingrar efter en olycka med hemmabyggd bomb. Efter tio år, då 35 år gammal, går han tillbaka till arbetslivet på eget initiativ. Han har jobbat fem år hos en arbetsgivare och sedan bytt till annan. Men det är lite trist jag kanske fixar en ny sjukpension och drar iväg med ryggsäcken. Åsa kommenterar: Det här är exempel på en utåtagerande och extremt nyfiken person som har ådragit sig fysiska ärr och är bra på att skrämma andra. Det är lätt att bli styrd av honom istället för att göra en egen bedömning av vad man kan medverka till. 45-årig man med Aspergers syndrom har fastnat i en djup depression efter att hans särbo dött. Det var hon som valde mig. Jag insåg inte hur viktig hon 9

10 var förrän hon var borta. Och jag vet inte hur man får en ny relation. Jag fick sluta på jobbet för att de inte tyckte om mig. Patientens psykolog säger. De här personerna med högfungerande autism är min största sorg. Det finns ingen plats för dem idag. Åsa kommenterar: Han är extremt duktig på datorer. Har supportat grannar, men orkar inte det längre efter särbons bortgång. Finns det inte plats för personer som har svårt att läsa av andra och som inte är förstärkt av sociala beteenden? 33-årig kvinna som uppfyller kriterierna för panikångest och depression. Sjukskriven sedan två och ett halvt år. Hon har två misslyckade rehabiliteringsförsök, vantrivs med sitt jobb och får panik bara hon tänker på det. Hon har aldrig tränats i att ta ställning och uttrycka egna behov; snarare bestraffats istället. Hon tror att man inte kan välja om eller byta arbete, för det är ett för stort misslyckande. Åsa kommenterar: Hon har bestraffats när hon försökt fatta egna beslut genom att omgivningen inte accepterat hennes åsikt. Symptomen uppfyller kriterierna för psykiatriska syndrom och hon kan sjukförklaras, istället för att ta obehaget och skammen när hon ska gå emot en tanke om vad man kan och inte kan göra. Vid ett senare rehabmöte tackade den här kvinnan för sig och avslutade sjukskrivningen. Hon hade kommit i kontakt med att hon kunde och fick välja. På frågan om vad Åsa hade gjort med henne, svarar Åsa kort: såg henne. Se din jämlike I mötet handlar det om att förmedla empowerment. Patienten påverkas av hur jag ser på honom eller henne. I fallet ovan såg Åsa kvinnan som sin jämlike och förmedlade det; kvinnan började då bete sig som en sådan. Åsa beskriver empowerment kontra medikalisering, det vill säga att ge en problemsituation, som inte är av medicinsk karaktär, status som diagnos. För att förmedla empowerment bör man leta resurser och tidigare framgångar, bekräfta, stärka autonomin genom att patienten får välja samt att agera som en medmänniska som vågar och står fast. Det motsatta är när behandlaren söker fel vad ska bort först, är ordinerande tar över ansvar, är obehagsundvikande och följer minsta motståndets lag samt förstärker dysfunktionella beteenden. Förstärk människors kompetens, inte deras upplevelse av inkompetens, manar Åsa. Dysfunktionella beteenden förstärks om vi endast ser till att hålla patienten lugn. Ungefär som mamman som ger barnen godis för att de ska vara tysta, varpå de skriker än mer eftersom det funkar bra som en väg till godiset. Kall, varm och ren Som behandlare måste jag kunna stå för min bedömning och härleda den till min kunskap och erfarenhet. Inte styras av andras känslor eller önskningar. En kvinna ville få förlängd sjukskrivning. Läkaren gjorde en bedömning och förklarade för henne, med vånda, att det inte var möjligt. Patienten såg läkarens kamp för att våga och stå fast och kunde då erkänna att hon innerst inne visste att det var ett korrekt beslut. I curlingsjukvårdens behandlarroll riskerar vi att kompensera människor för att de mår dåligt, gör dem medikaliserade och beroende av sjukdom. Curlingsjukvård skadar och gör patienten osjälvständig. Den läkekonst Åsa förespråkar är den som bedrivs med kall hjärna, varmt hjärta och rena händer. Med det menar hon att vi inte ska reagera med reptilhjärnan tänk istället och låt dig inte styras av rädsla. Det varma hjärtat handlar om empati; att försöka förstå och inte döma. De rena händerna är att göra det man står för och inte smita undan eller göra det som andra måste göra själva. Brita Hässel 10

11 Lika fast olika bemöt oss rätt Lotta Anderberg och Henrik Ragnevi från Attention intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och OCD fanns denna dag på plats för att i dialogform förmedla kunskap om hur det är lämpligt att bemöta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Att kunskapen är äkta är inget att tveka om; Henrik presenterade sig som Asperger-person och Lotta som ADHD-person. Attentions största medlemsgrupp är just personer med ADHD; fyra-fem procent av befolkningen har diagnosen. Att jämföra med de fyra promille som har Aspergers syndrom. Henrik och Lotta inledde med en orientering kring diagnoserna som Attention företräder. Först ut var ADHD, som står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och betyder ungefär uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem Även om personer med ADHD kan ha varierande svårighetsgrad och typ av problem, är det vanligt att det handlar om koncentrationssvårigheter och att det är lätt att tappa fokus om man blir störd. Barn som blir avbrutna mitt i någonting har svårt att börja om till exempel. Ljus- och ljudförändringar är oerhört störande för en ADHD-person som också lider av en inre rastlöshet och lätt blir uttråkad, vilket Lotta skrev under på med besked. Med gott humör och sprallighet förmedlade hon till publiken att mycket är såååå förfärande tråååkigt. Saker ska hända... helst hela tiden! Lika... fast olika. Olika lika Som med folk i allmänhet; personer är olika även om de har fått samma diagnos. Henrik till exempel beskriver hur skiftande motoriken kan vara hos olika Asperger-personer, hur fin- och grovmotorik 11

12 kompenserar varandra även om de på det hela taget har sämre motorik än andra. Det är också vanligt, men inte nödvändigt, med repetitiva beteenden. Aspergers syndrom tillhör gruppen autismspektrumtillstånd, AST, det samlande begrepp som innefattar också högfungerande autism och atypisk autism. En person med Aspergers har inget begåvningshandikapp men svårt för social interaktion och kan kännas igen på att inte ändra ansiktsuttryck i onödan. När jag försökte hitta ansiktsuttryck och kroppsspråk tittade jag på TV-serien Beverly Hills och försökte röra mig och se ut som personerna där. Det blev inte helt lyckat, lite väl överdrivet, berättar Henrik. Lika svårt som att visa uttryck, lika svårt är det för en Asperger att läsa av andras ansiktsuttryck. Och Henrik tycker inte det är en god idé att glo en Asperger i ögonen det kan orsaka ett smärre utbrott. Till Asperger-bilden hör också att det är vanligt att man ägnar sig åt snäva intressen som kan ta väldigt mycket tid. Henrik är inget undantag: Jag har filmvetenskapsexamen och är specialiserad på 20- och 70-talens tyska film. Det är inte särskilt gångbart på arbetsmarknaden så det är därför jag jobbar på Attention... Henrik Ragnevi, ordförande i intresseföreningen Attention. Struktur kontra kaos Atypisk autism uppfyller inte alla kriterier för att vara en riktig autismdiagnos, men som autister överlag är personer med atypisk autism i stort behov av manualer och instruktioner. En ADHD-person hatar manualer, påpekar Lotta med emfas, och gör den beskrivande begreppskopplingen struktur=asperger, kaos=adhd. Förkärleken för struktur kan man väl säga att Henrik visar prov på med de presentationsbilder han producerat för denna föreläsning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 12

13 Den atypiska autismen har visat sig svårare att upptäcka hos kvinnor än hos män. Orsaken kan vara att tjejer är bättre på att hitta en bästa kompis som kan hjälpa och tolka åt sig. På det viset kan en flicka ta sig genom skolan utan att autismen upptäcks förrän kompisen eventuellt går förlorad genom skolbyte eller liknande. Tics hos Tourettes Personer med Tourettes syndrom har verbala eller motoriska tics. Men inte alls på det vis som myten säger: Det är bara tre procent som använder fula ord som tics, säger Henrik med ett leende. Diagnosen OCD har vissa likheter med Tourettes när det gäller tics, men de personerna lider mer av stor oro för att det ska hända oönskade saker. Min kompis som har OCD kollar kanske fjorton gånger att dörren är låst innan han går hemifrån, beskriver Henrik. Eftersom sådant beteende ställer till vardagen så finns det numera hjälp att få genom att sensorer känner av kritiska punkter i boendet och på en display kan visa om det är avstängt, låst och släckt. Det tar bort mycket oro. Min kompis behöver inte oroa sig så mycket när han har den, så länge han inte oroar sig för att displayen går sönder förstås... Fler diagnoser Samsjuklighet komorbiditet som betyder samtidig förekomst av en eller flera andra diagnoser är vanligt bland personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ofta drabbas de av depressioner, vilket Henrik inte betecknar som särskilt konstigt: Vi har haft många tråkiga motgångar i livet. Bland ADHD-personer med dubbeldiagnos är det vanligt med missbruk, eller självmedicinering med hjälp av alkohol, amfetamin och cannabis. Eftersom den typen av medicinering är kostsam och ska finansieras på något vis, så leder det inte sällan till kriminalitet; enligt olika undersökningar kan procent av landets fångar ha ADHD. Tolv procent av ADHD-kvinnorna har bipolaritet. Tre typer dominerar. Ångestsyndrom ger personen panikångest och känsla av att drunkna, få en hjärtattack eller ha en Alien i magen som äter på en. Generaliserat ångestsyndrom är motsatsen till panikångest och orsakar oro för allt. Kvinnor med social fobi undviker olika sociala situationer. Ät- och sömnstörningar är också vanliga hos AD- HD-kvinnor. Tio procent har svårt att äta rätt, Samsjuklighet vid olika neuropsykiatriska sjukdomar 13

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar Tourette? Ibland ar det ratt kul. Som nar Linneas hjarna gar jattefort och hon kommer pa massa roliga ideer. Ibland ar det jobbigt. Som nar Ibrahim vill lasa men kroppen rycker sa att han inte kan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer