Jenter med Asperger syndrom. Bodø 25:e maj 2011 Svenny Kopp Overlege, med.dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Transkript

1 Jenter med Asperger syndrom Bodø 25:e maj 2011 Svenny Kopp Overlege, med.dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

2 Varför skall vi tala om flickor med högfungerande autism / Aspergers syndrom? ם Autism är ett allvarligt tillstånd, som de flesta har livet ut ם Tidiga insatser kan förbättra prognos och livskvalite ם Det är skillnad mellan hur vanligt förekommande autism är hos flickor och hur många som diagnosticeras ם Utan diagnos får flickan och föräldrar inte det stöd som dom har rätt till ם Det har funnits en uppfattning att flickor inte kan ha autism och också en normal begåvning ם Det är en stor osäkerhet hos kliniker om flickor med autismspektrumstörningar? ם Flickor med autism får oftare ospecifika diagnoser eller inga diagnoser alls ם Forskning om flickor med autism och begåvning över 70 saknas nästan helt.

3 Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) 1. Under 1980-talet hade vi undersökt flickor på BNK, som uppvisat svårigheter både socialt, kommunikativt och i fråga om rutinbeteende. Den kliniska bilden hade dock inte uppfattats som överensstämmande med diagnosen autism 2. Även om dessa flickor uppfyllde kriterierna för autism var ändå många kliniker osäkra eller tvivlade på diagnosen 3. När flickor inte hade de tydliga specialintressen, som pojkar brukade ha eller om de saknade sådana - hur skulle vi då bedöma detta? 4. Denna osäkerhet resulterade i en fallstudie på 6 flickor med autism Kopp, S., and Gillberg, C. (1992)Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions.

4 Två hypoteser om flickor med autism S.Kopp & C.Gillberg Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? 2. Har vi en övertro till den manliga beteendetypen vid autism (i beskrivningen av de diagnostiska kriterierna) och därför inte ser flickorna?

5 Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) Slutsats och diskussion Alla flickorna uppfyllde kriterier för autistiskt syndrom Alla utom en hade < 67 poäng på ABC (enligt Krug et al >67 trolig autism) Alla hade tidigare undersökts av barnneurolog eller barnpsykiater Flera flickor var socialt klängiga (för nära) Några flickor var aktiva men udda (Wing 1989) Flickorna hade en större funktionsnedsättning än vad vi vanligtvis sett hos pojkar med Aspergers syndrom Flickor med autism har inte en identisk klinisk beteendemässig symptombild som pojkar med samma diagnos Flickor med dåligt utvecklad empatisk förmåga misstänks inte ha autism eller autismliknande svårigheter Flickor med autism tenderar att få mer ospecifika diagnoser, som inlärningssvårigheter m.m. 5

6 Tidiga fall beskrivningar * 1926 E.Ssucharewa * 1943 L.Kanner * 1944 H.Asperger * 1953 AM.Weil * 1956 L.Bender

7 * Lorna Wing 1981 * Beskrev 6 kvinnor med högfungerande autism * Flickor tycktes ytligt sett vara mer sociala, men vid närmare observation visade det sig att dom hade samma sociala interaktions problem som pojkarna. * Vi missar troligtvis de mer duktiga flickorna med autistiska problem.

8 Sula Wolff Beskrev en grupp flickor och pojkar som sökte hjälp i skolåldern för sociala samspelssvårigheter, skolproblem, rutinbeteende och svåra att uppfostra Hon kallade dessa barn för schizoida och vi skulle idag diagnosticera många av dem med Aspergers syndrom

9 McLennan et al Pojkar hade större svårigheter med socialt samspel under de första levnadsåren än flickor, mätt med ADI, Flickor hade under skolålder och tonåren större svårigheter med relationer än pojkar Pojkar hade också mer av repetitivt beteende i tidiga barnaår än flickor

10 S.Wolff & R.J. McGuire 1995 Skillnaden mellan pojkar och flickor var mycket liten Flickor hade inte lika många special intressen som pojkar 10

11 Holtmann, Bölte, Poutstka, pojkar (5-20 år) och 23 flickor (5-20 år) matchade för ålder (medelålder 11.9 år), IQ, ASD diagnos Undersöktes med ADI-R, ADOS och Child behavior checklist (CBCL) 4-18 år Ingen skillnad mellan flickor och pojkar i de autistiska triad symtomen när professionella undersökte Föräldrar skattade mer problem hos flickor än pojkar, speciellt sociala problem, uppmärksamhetsproblem och tankemässiga problem Flickor hade fler perinatala problem än pojkar Flickor nådde utvecklingsmässiga milstolpar tidigare än pojkar

12 Sex differences in cognitive domains and their clinical correlates in higher-functioning autism spectrum disorders Bölte et al o Flickor med högfungerande autismpresterade bättre på test som mätte exekutiva funktioner (trail making test B-A) än pojkar. o Pojkar med högfungerande autism klarade bättre av blockmönster (visuell uppmärksamhet till detaljer) än flickor. o Pojkars låga prestationer på test för exekutiva funktioner korrelerade med mer stereotypt beteende och begränsade intressen mätt med ADI-R eller ADOS

13 Förekomst av autismspektrumstörningar Φ Autistiskt syndrom 0.2% Φ Aspergers syndrom 0.4% Φ Atypisk autism 0.2% Φ Totalt % 13

14 Könskvot vid ASD Könskvot totalt 3-4:1 (pojke:flicka) (Rutter, 1985) Könskvot 2:1 hos barn med FSIQ< 70 (Rutter, 1985) Könskvot 9-10:1 hos barn med FSIQ> 70 (Rutter, 1985, Gillberg, 1989) Klinikkvot 10:1-3:1 (Gillberg 1989, Sturm et al. 2004)

15 Könskvot för Aspergers syndrom/högfungerande autism Könskvot (pojkar:flickor) 4:1 (S.Ehlers & C.Gillberg 1993) 2:1 (S.Lesinskiene 2000) 1.5:1 (M-L.Mattila 2003)

16 Hur bör vi gå till väga när vi undersöker flickor som vi tror kan ha autism?

17 Undersökningsinstrument Ө Anamnes (ärftlighet) Ө Begåvningsbedömning, Exekutiva funktioner, Theory of mind Ө ADI-R (DISCO) Ө ADOS-G Ө ABC- ckecklist Ө ASSQ med kompletterande frågor Ө Vineland DLS (ABAS) Ө GAF Ө Instrument för ADHD och andra diagnoser Ө Motorisk undersökning Ө Läs och skrivtest Ө Medicinsk utredning (kromosomanalys) Ө Stress i familjen

18 Lorna Wings triad 1. Social ömsesidighet 2. Verbal och icke verbal kommunikation 3. Begränsade intressen o o o o o Dessutom förekommer oftast svårigheter med: Sömn Perception (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt) Mat ADL Ångest

19 Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Påtagligt bristande förmåga att använda ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester 2. Oförmåga att etablera kamratkontakter i nivå med åldern 3. Brist på att vilja dela glädje, intressen eller aktiviteter 4. Brist på social eller känslomässig ömsesidighet

20 Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Försenad talutveckling utan kompensation av gester 2. Svårigheter att inleda och upprätthålla samtal 3. Stereotypt tal, upprepningar eller egna ord 4.Brist på låtsaslek eller imitativ lek i nivå med åldern

21 Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Fixering vid ett eller flera begränsade intressen 2. Oflexibel, fixerad vid speciella rutiner eller ritualer 3. Stereotypa motoriska manér 4. Fascination inför delar av saker

22 Flickor med autism och special intressen Pysslar Ritar, målar Läsa (fantasy, manga) Serier Olika kulturer Samlar på saker Parfymer, krämer Kända personer Kyrktorn Pippi Långstrump Dekaler Konståkning

23 Flickor med autism och special intressen Hundar Katter Fåglar Arabiska fullblod Andra hästar Små gnagare Dinosaurier Ormar

24 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med autistisk psykopati (1944) * Udda, naiva * inlärningssvårigheter * saknar sunt förnuft * tänker självständigt * saknar respekt för auktoriteter * oändliga diskussioner

25 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med autistisk psykopati (1944) * Osäker blick * distanslös * svårt med grupper * hyser stor tillgivenhet för utvalda personer * tycker inte om gymnastik * rastlösa * brister i uppmärksamhetsförmåga

26 Diagnoskriterier DSM-IV ICD-10 (DSM-V) Gillberg och Gillbergs kriterier Szatmaries kriterier

27 DSM-V (planerad 2012) Diagnoserna Aspergers syndrom och PDD NOS (atypisk autism) kommer att försvinna och ingå i Autismspektrumstörning Socialinteraktion och kommunikation lägga ihop till samma symptomgrupp Sensoriska kriterier kommer att ingå Autism spectrum disorder måste finnas i tidig barndom, men behöver inte bli upptäckt förrän senare p.g.a lite krav på social interaktion eller mycket stöd från föräldrar i tidig ålder. Gradering av svårighetsgrad (3) av tillståndet beroende på behov av stöd. ADHD kommer inte att vara ett exklusions kriterium

28 Gillberg och Gillbergs kriterier (1987, 1989) för Aspergers syndrom 29 klinikflickor med ASD 6 år 87% Sociala interaktionssvårigheter (2/4) 69% Begränsade intressen (1/3) 22% Repetetiva rutiner (1/2) 22% Egendomligheter i tal och/eller språk (3/5) 100% Icke verbala kommunikationssvårigheter (1/5) 48% Motorisk klumpighet (1/1)

29 Könsskillnader Agressivitet, dominansbeteende Social kompetens Lekbeteende Intressen Språkutveckling Spatial förmåga

30 Könsskillnader i tidiga tecken på empatisk förmåga * Flick babysar tittar redan 24 timmar efter födelsen på ansikten (Connelan et al. 2000). * Flickor ger redan efter födelsen mer ögonkontakt än pojkar (Hittelman and Dickes 1979). * Flickor ger mer ögonkontakt vid 1 års ålder än pojkar (Luchtmaya et al. 2002). * Flickor ger mer ögonkontakt än pojkar vid 2.4 år (Poudruzek and Furrow 1988) * Flickor har visat genom mer tröstande beteende, visat större ledsnad och uttryckt det när andra varit ledsna (Hoffman 1977) * Flickor har visat bättre social förmåga vid 4 års ålder, när man bedömt det med Children s Communication Checklist (Knickmeyer et al. 2005). * Liknande mönster har visats i studie på vuxna, där kvinnor rapporterat fler nära relationer, ofta en förtrogen, erfar mer socialt stöd och besök från vänner och familjemedlemmar (Baron-Cohen and Wheelwright, 2003, Umberson et al. 1996)

31 Könsskillnader i empatisk förmåga Flickor är bättre än pojkar på att avläsa känslor och intentioner från karaktärer de läst om/ eller hört ( Bosacki and Astington, 1999) Flickor är bättre än pojkar på att skilja på det känsloutryck man ser och den bakomliggande känslan ( Banjeree 1997). Kvinnor/flickor är bättre på att tolka ktroppsspråk, tonläge, och ansiktsuttryck än män/pojkar (Hall 1978, 1984) Flickor har en förkärlek för dyadisks relationer (Benenson 1993) Män är bättre än kvinnor på att avläsa mäns ilska ( Rotter and Rotter 1988) Kvinnor klarar bättre än män att avläsa ögonuttryck ( Reading the Mind in the eyes ), (Baron Cohen et al. 2001, Baron- Cohen et al. 1997b). Män har har högre scores på AQ overall än females och talar för att män i allmännhet oftare har begränsade intressen ( Baron-Cohen et al. 2001b). Män får högre på systemising quotient (Baron-Cohen et al..2003)

32 Lekstil Flickor väljer oftare att leka med dockor eller gosedjur än pojkar. Pojkar föredra att leka med leksaker som är mekaniska, konstruerande (byggsatser), leksaks bilar. (Berenbaum and Hines, 1992, Liss 1979, Servin et al. 1999) Flickor leker med en eller två andra flickor Pojkar leker i grupp Pojkar väljer spänning, tävling och utmaningar Flickor föredrar lekar med socialt och kommunikativt innehåll eller att pyssla

33 Vad flickor med autismspektrumstörning sagt om människor och djur ө Rädd för andra människor ө Vill ha kamrater, men vet inte hur man gör ө Tycker inte om människor ө Irriterar sig på människor ө Vill helst inte prata med någon ө Tycker bättre om djur ө Förstår djuren ө Känner sig som ett djur 33

34 Självbiografier av kvinnor med Aspergers syndrom/ högfungerande autism Gunilla Brattberg Gunilla Gerland Temple Grandin Gunnel Norrö Susanne Schäfer Donna Williams

35 Flickprojektet i samarbete med RFA och RBU och med stöd från Allmänna arvsfonden Syfte Undersöka och beskriva 100 klinikflickor med neuropsykiatriska svårigheter Undersöka skolsituationen för skolflickor med neuropsykiatriska problem Sprida kunskap om flickors specifika svårigheter

36 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention Disorders, online July, 2009 Huvuddiagnoser 46 ADHD 46 Autismspektrumstörning (ASD) 3 Tourettes syndrom eller kroniska tics 5 andra diagnoser (1 ADHD NOS, 1 Intermittent Explosive Disorder, 1 Mild Mental Retardation, 1 Inlärningsstörning UNS, 1 Sömnstörning) 36

37 Dominerande symptom för flickor med autism 3-6 år gamla * Annorlunda social interaktion med föräldrarna * Försenad tal utveckling * Hyperaktivitet * Koncentrationsproblem * Aggressivitet * Distanslöshet * Sömnproblem

38 Föräldrars uppfattning om hur tidigt dom upplevde att deras dotter hade ett annorlunda beteende eller avvikande utveckling Annorlunda vid 1 års ålder ASD n=46 (%) AD/HD n= 46 (%) Alla klinikflickor n= (35) 5 (11) 23 Annorlunda beteende innan 3 års ålder Avvikande beteende vid 3 års ålder 38 (83) 23 (50) (91) 31 (67) 79

39 Dominerande symptom för flickor med autism 7-12 år gamla (i samband med att dom kom för utredning i Flickprojektet) * Sociala problem med flickor i samma ålder * Konflikter med syskon * Raseriutbrott hemma * Vägrar att göra vardagliga saker * Mat problem * Taktila perceptionssvårigheter * Fritidssysselsättningar fungerar inte

40 Dominerande symptom för flickor med autism i tonåren * Kamratproblem, ensamma flickor * Tidsuppfattning * Hålla ordning i sitt rum * Problem med planering * Irritabilitet * Skolproblem * Svårt att göra något på egen hand

41 Behandlingshistoria hos klinikflickor med ASD och ADHD i skolåldern i jämförelse med flickor utan diagnos Tidigare genomgångna behandlingar ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p-värde (ASD vs ADHD) p-värde (ASD vs kontr. ) p-värde (ADHD vs.kontr. ) Undersökts innan fyra års ålder (%)** Undersökts någonsin no. (%)** Barn-och ungdomspsykiatrisk klinik no. (%)** Psykofarmaka Behandling no. (%)* 8 (40%) 11 (32%) <.001 < (100%) 29 (85%) 6 (10%).176 <.001 < (65%) 17 (50%) 2 (3%).438 <.001 < (20%) 2 (6%) Psykoterapi no. (%)** 2 (10%) 7 (21%) 1 (2%)

42 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention disorders, online july, 2009 ASD Medelåldern för ASD var 8.8 år (4.4SD) Bland flickor med ASD förelåg en korrelation mellan lägre begåvning och antal ASD kriterier (DSM-IV). Flest kriterier förelåg i gruppen med autistisk syndrom och lägst i gruppen med autismliknande tillstånd (PDD NOS) 9 flickor (19%) alla 5 år vid utredningen, hade ett dåligt utvecklat språk eller inget språk alls 80% av flickor med ASD uppfyllde också kriterierna för ADHD och 19/20 (95%) flickor med ASD i MClinG

43 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention disorders, online july, 2009 ASD Vi fann inga signifikanta skillnader i de undersökningar som mätte beteendemässiga och emotionella symptom mellan de två diagnosgrupperna ASD och ADHD (MClinC) förutom de undersökningar som mätte autistiska symptom (ASSQ, ADI-R och ADOS-G) Vi fann inte heller några signifikanta åldersskillnader med dessa instrument, däremot trender att i ADHD gruppen rapporterade både föräldrar (FTF) och lärare (CTRS-R) mer symptom på uppmärksamhetsbrist och i viss mån från lärarnas sida även på hyperaktivitet och impulskontrollsbrist än i ASD gruppen.

44 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention disorders, online july, 2009 ADHD Genomsnittsåldern för huvuddiagnosen ADHD var 13.0 (3.4 SD) år respektive 12.7 (2.6 SD) år i den MClinG och 56% var > 12 år Fler flickor remitterades under tonåren för ADHD i jämförelse med ASD gruppen (OR=3.4, CI= ). Den vanligaste formen av ADHD var kombinerad typ (63%), följd av uppmärksamhetsbrist (30%) och hyperaktivitet/impulsivivitet (6%). Samma mönster noterades i MClinG. Av ADHD domänerna var uppmärksamhetsbristen störst följt av impulskontrollbristen och sist hyperaktiviteten. Någon signifikant korrelation mellan äldre ålder och mer uppmärksamhetskriterier förelåg inte, men däremot en statistisk trend (r=.34, p=.05) i MClinG. 29% av flickorna med ADHD i MClinG hade autistiska drag.

45

46 Cluster mean values of ADHD criteria Medel värde av de olika symtomclustrerna för ADHD (DSM-IV) hos flickor med ADHD, flickor med ASD och flickor utan diagnos Inattention Hyperactivity Impulsivity ADHD ASD MCoMG matched study groups Note. p-values between the three ADHD clusters in ASD and ADHD groups are n.s.

47 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention Disorders, online July, 2009 Samsjuklighet hos skolflickor med ASD och/eller ADHD och kontrollflickor Diagnoser Trots-syndrom hemma Trots-syndrom skola + hemma ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p-värde ASD vs ADHD p-värde ASD vs kontroll p-värde ADHD vs kontroll 11 (55%) 22 (65%) 0.67 <.001 < (15%) 13 (38%) <.001 Depression 7 (35%) 11 (32%) 2 (3%) < flera ångestdiagnoser 7 (35%) 6 (18%) 3 (5%) Specifik fobi 8 (40%) 7 (21%) 4 (7%) Tvångs-syndrom 7 (35%) 11 (32%) 3 (5%) Sömnstörning 8 (40%) 16 (47%) 10 (17%) Antal samtidiga diagnoser; 3.9 (SD 1.9) flickor med ASD, 2.8 (SD 1.6) flickor med ADHD Chi-square test för jämförelse mellan grupperna och om signifikans testades parvis med Fishers exakta test 47

48 Skillnad mellan autism och ADHD hos flickor Vid autism hos flickor: Större funktionsnedsättning Större svårigheter med dagliga rutiner Mer ångest diagnoser Ofta mer frånvarande från skolan Är en ensam flicka Undviker kravsituationer och vägrar Klär dig sällan som andra flickor Svårt att ta sig till olika aktiviteter själv Matsvårigheter- speciell mat Leker ofta djur Inte ovanligt med specialintressen

49 Funktionella karaktäristika hos skolflickor med ASD eller ADHD och kontrollflickor karaktäristika ASD ADHD P-värde *Kontroll flickor 7-16 år n= år n=34 Mann Whitney U-test 7-16 år n=57 Full scale IQ,mv (SD) 99 (12.5) 97 (10.7) (11.9) Median (min, max) 102 (80, 120) 97 (83, 121) 108 (74, 130) VABS DLS,mv (SD) 65 (23.3) 75 (15.6) (9.3) Median (min, max) 61 (24, 129) 72 (48, 103) 98 (77, 129) GAF mv (SD) 35 (6.4) 46 (5.3) < (8) Median (min, max) 35 (25, 50) 45 (35, 60) 85 (65, 98) *Alla p-värden<.01 mellan kontrollflickor och klinikflickor med ASD eller ADHD

50 Skolsituationen hos klinikflickor med ASD eller ADHD och kontrollflickor Skolsituation ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p-värde (ASD vs ADHD) p-värde (ASD vs kontr. ) p-värde (ADHD vs.kontr.) Matematik n. (%) 8 (40%) 17 (50%) <.001 <.001 Svenska (läsning) n. (%) 6 (30%) 14 (41%) 0.60 <.001 <.001 Gått om en klass n. (%) 2 (10%) 3 (9%) 0 Spec.lärarhjälp n. (%)** 10 (50%) 12 (35%) <.001 <.001 Liten undervisningsgrupp n. (%) 6 (30%) 3 (9%) < Mobbad n. (%)** 12 (60%) 17 (50%) 4 (7%).670 <.001 <.001

51 Reading Comprehension, Word Decoding and Spelling in Girls with Autism Spectrum Disorders or AD/HD: Performance and Predictors, Åsberg, J., Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2010) Resultat * 40% av flickorna med ASD och 6% av kontrollflickorna hade åtminstone en läs och skrivdiagnos * Läsförståelse korrelerade starkt med autistiska symptom * Ordavkodning, läsförståelse och stavning korrelerade starkt med ADHD 51

52 Flickor med Högfungerande autism och Aspergers syndrom i skolans värld Vill från tidiga skolår inte gå till skolan Är ensam på rasterna Vill inte deltaga i gymnastiken Följer med i undervisningen t.o.m 4-5 klass Är hemma stor del av högstadietiden Svårigheter med att avsluta skoluppgifter Sällan uppmärksammade och får lite hjälp

53 Användande av alkohol och rökning av cigaretter hos klinikflickor i skolåldern med ASD eller ADHD i jämförelse med kontrollflickor ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p- värde ASD vs ADHD p- värde ASD vs Kontr. p- värde ADHD vs Kontr. Dricker alkohol regelbundet 0 10 (29%) 8 (14%) Röker cigaretter regelbundet 1 (5%) 10 (29%) 8 (14%) Chi-square test är använda för overall jämförelse mellan grupperna och om signifikans parvis testat med Fishers exakta test Flickor med ADHD rökte cigaretter 10 ggr så ofta som flickor med ASD OR=.01 (0.0,1.1)

54 Vilka orsaksfaktorer kan förklara varför högfungerande flickor med autism så sällan upptäcks och diagnosticeras?

55 Girls with Social and/or Attention Impairments Olika hypoteser har förts fram som orsak till den könsskillnad som föreligger för ASD och ADHD hos flickor och pojkar; 1. Konstitutionell variabilitets modell: Grundar sig på antagandet att pojkar har en större variation av olika karaktäristiska drag av vilka framförallt mognad haft betydelse. Detta skulle vara orsaken till att pojkar har en större sårbarheten för alla former av utvecklingsmässiga avvikelser, och tidiga skador under foster eller runt födelsen. (De flickor som drabbas har istället allvarligare skador, de avviker mer från normen) 2. Polygenetisk tröskelmodell: ASD och eller ADHD orsakas av flera genetiska faktorer, omgivningsmässiga faktorer eller en kombination av dessa. Enligt denna hypotes behöver en flicka större mängd faktorer för att utveckla ASD eller ADHD än pojkar. 3. Den manliga hjärnhypotesen (male brain theory): Att testosteron påverkar utvecklingen av hjärnan olika hos flickor och pojkar utan ASD har en större systematiserande förmåga och flickor utan lika mkt testosteron påverkan har en bättre utvecklad empatisk förmåga 4. Att X-kromosomen i sig har en skyddande funktion, som gör att bättre social förmåga utvecklas och att pojkar med enbart en X-kromosom har en större risk att utveckla autism

56 Andra diagnoser som flickor med autism får * ADHD * Semantisk pragmatisk språkstörning * Selektiv mutism * Anorexia nervosa * Tvångssyndrom * Bipolaritet

57 The Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) - Revised Extended Version (ASSQ-REV): an instrument for better capturing the autism phenotype in girls? Kopp, S. and Gillberg, C. (submitted) Bakgrund o o o De screeninginstrument som finns för ASD för klinisk användning och forskning har utarbetats utifrån fallbeskrivningar av autism och Asperger syndrom hos pojkar (Kanner, 1943, Asperger,1944) Kunskapen om autism grundar sig på forskning om pojkar med autism Osäkerheten vid diagnostisering av flickor med social interaktionssvårigheter är stor 57

58 ASSQ-GIRL nej i viss mån ja 29 Har haft eller har perioder av matproblem 30 Saknar tidsuppfattning 33. Undviker kravsituationer 34. Är mycket principfast 35. Svårt för att välja eller undviker att välja 36. Klarar inte av sin hygien 37. Bryr sig inte om hur han/hon ser ut eller tvärtom, är mycket fixerad vid sitt utseende och/eller sin klädsel? 40. Är tillsammans med yngre barn 45. Spelar och lever sig in i olika roller (från TV, video eller djur) 58

59 The Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) - Revised Extended Version (ASSQ-REV): an instrument for better capturing the autism phenotype in girls? Resultat Flickor med ASD skilde sig mer från flickor med ADHD än pojkar med ASD skilde sig från pojkar med ADHD Fler pojkar med ADHD än flickor med ADHD var s.k. high scorers ( 19) 59

60 Diagnostiska tänkvärdheter vid autism hos flickor 1. Flickor med ASD får sin kliniska diagnos senare än vad som borde vara relevant 2. Flickor som tidigt söker hälp med mångfacetterande symptom borde utredas professionellt och omfattande för att försöka komma fram till en förklarande diagnos 3. Flickor med symptom med tidig debut bör utredas av personer som har fokus på flickor med neuropsykiatriska svårigheter 4. Flickor med emotionella svårigheter bör undersökas även för ASD/ADHD för att man säkert skall kunna negera dessa diagnoser 5. Den generellt försämrade funktionsnivån både för flickor med ASD (och ADHD) kan användas som ett diagnostiskt verktyg 6. Den omfattande graden av kamratisolering/kamratproblem bör man ta i beaktande och arbeta för tidig upptäckt 7. Undersök läs- och skrivproblem 8. Allt detta sammanlagt betyder att alla flickor som kommer till någon klinik/professionell med symptom med social interaktion och/eller uppmärksamhet borde utredas noggrant för att också utesluta alla eventuella tilläggsdiagnoser 9. ASSQ är ett användbart screening instrument i klinisk praxis, men skulle troligtvis vara ännu bättre på att upptäcka flickor med ASD om ytterligare några av frågorna från ASSQ-GIRL lades till i den existerande versionen 10. Mer forskning om flickor med ASD behövs för att bedöma hur olika flickor med autism är från pojkar med autism 11. Prioritera flickor på kliniker (ett förslag som lades redan 1994 på första ADHD-gender konferensen) 60

61

62 ASSQ-GIRL 28 Härmar dig (kan vara på ett diskret sätt) 29 Har haft eller har perioder av matproblem ne j i vissmån ja 30 Saknar tidsuppfattning 31 Visar alltför stor medkänsla 32. Är extremt intresserad av pop/rockband, såpoperor eller katastrofer 33. Undviker kravsituationer 34. Är mycket principfast 35. Svårt för att välja eller undviker att välja 36. Klarar inte av sin hygien 37. Bryr sig inte om hur han/hon ser ut eller tvärtom, är mycket fixerad vid sitt utseende och/eller sin klädsel? 38. Är distanslös 39. Går för tätt in på andra människor 40. Är tillsammans med yngre barn 41. Utsätter sig för farliga saker 42. Är överdrivet fantasifull 43. Pratar utan känsla för mening och innehåll 44. Skriver långa historier (vilket kan stå i motsättning till hur han/hon talar) 45. Spelar och lever sig in i olika roller (från TV, video eller djur) 62