Jenter med Asperger syndrom. Bodø 25:e maj 2011 Svenny Kopp Overlege, med.dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jenter med Asperger syndrom. Bodø 25:e maj 2011 Svenny Kopp Overlege, med.dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg"

Transkript

1 Jenter med Asperger syndrom Bodø 25:e maj 2011 Svenny Kopp Overlege, med.dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

2 Varför skall vi tala om flickor med högfungerande autism / Aspergers syndrom? ם Autism är ett allvarligt tillstånd, som de flesta har livet ut ם Tidiga insatser kan förbättra prognos och livskvalite ם Det är skillnad mellan hur vanligt förekommande autism är hos flickor och hur många som diagnosticeras ם Utan diagnos får flickan och föräldrar inte det stöd som dom har rätt till ם Det har funnits en uppfattning att flickor inte kan ha autism och också en normal begåvning ם Det är en stor osäkerhet hos kliniker om flickor med autismspektrumstörningar? ם Flickor med autism får oftare ospecifika diagnoser eller inga diagnoser alls ם Forskning om flickor med autism och begåvning över 70 saknas nästan helt.

3 Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) 1. Under 1980-talet hade vi undersökt flickor på BNK, som uppvisat svårigheter både socialt, kommunikativt och i fråga om rutinbeteende. Den kliniska bilden hade dock inte uppfattats som överensstämmande med diagnosen autism 2. Även om dessa flickor uppfyllde kriterierna för autism var ändå många kliniker osäkra eller tvivlade på diagnosen 3. När flickor inte hade de tydliga specialintressen, som pojkar brukade ha eller om de saknade sådana - hur skulle vi då bedöma detta? 4. Denna osäkerhet resulterade i en fallstudie på 6 flickor med autism Kopp, S., and Gillberg, C. (1992)Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions.

4 Två hypoteser om flickor med autism S.Kopp & C.Gillberg Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? 2. Har vi en övertro till den manliga beteendetypen vid autism (i beskrivningen av de diagnostiska kriterierna) och därför inte ser flickorna?

5 Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) Slutsats och diskussion Alla flickorna uppfyllde kriterier för autistiskt syndrom Alla utom en hade < 67 poäng på ABC (enligt Krug et al >67 trolig autism) Alla hade tidigare undersökts av barnneurolog eller barnpsykiater Flera flickor var socialt klängiga (för nära) Några flickor var aktiva men udda (Wing 1989) Flickorna hade en större funktionsnedsättning än vad vi vanligtvis sett hos pojkar med Aspergers syndrom Flickor med autism har inte en identisk klinisk beteendemässig symptombild som pojkar med samma diagnos Flickor med dåligt utvecklad empatisk förmåga misstänks inte ha autism eller autismliknande svårigheter Flickor med autism tenderar att få mer ospecifika diagnoser, som inlärningssvårigheter m.m. 5

6 Tidiga fall beskrivningar * 1926 E.Ssucharewa * 1943 L.Kanner * 1944 H.Asperger * 1953 AM.Weil * 1956 L.Bender

7 * Lorna Wing 1981 * Beskrev 6 kvinnor med högfungerande autism * Flickor tycktes ytligt sett vara mer sociala, men vid närmare observation visade det sig att dom hade samma sociala interaktions problem som pojkarna. * Vi missar troligtvis de mer duktiga flickorna med autistiska problem.

8 Sula Wolff Beskrev en grupp flickor och pojkar som sökte hjälp i skolåldern för sociala samspelssvårigheter, skolproblem, rutinbeteende och svåra att uppfostra Hon kallade dessa barn för schizoida och vi skulle idag diagnosticera många av dem med Aspergers syndrom

9 McLennan et al Pojkar hade större svårigheter med socialt samspel under de första levnadsåren än flickor, mätt med ADI, Flickor hade under skolålder och tonåren större svårigheter med relationer än pojkar Pojkar hade också mer av repetitivt beteende i tidiga barnaår än flickor

10 S.Wolff & R.J. McGuire 1995 Skillnaden mellan pojkar och flickor var mycket liten Flickor hade inte lika många special intressen som pojkar 10

11 Holtmann, Bölte, Poutstka, pojkar (5-20 år) och 23 flickor (5-20 år) matchade för ålder (medelålder 11.9 år), IQ, ASD diagnos Undersöktes med ADI-R, ADOS och Child behavior checklist (CBCL) 4-18 år Ingen skillnad mellan flickor och pojkar i de autistiska triad symtomen när professionella undersökte Föräldrar skattade mer problem hos flickor än pojkar, speciellt sociala problem, uppmärksamhetsproblem och tankemässiga problem Flickor hade fler perinatala problem än pojkar Flickor nådde utvecklingsmässiga milstolpar tidigare än pojkar

12 Sex differences in cognitive domains and their clinical correlates in higher-functioning autism spectrum disorders Bölte et al o Flickor med högfungerande autismpresterade bättre på test som mätte exekutiva funktioner (trail making test B-A) än pojkar. o Pojkar med högfungerande autism klarade bättre av blockmönster (visuell uppmärksamhet till detaljer) än flickor. o Pojkars låga prestationer på test för exekutiva funktioner korrelerade med mer stereotypt beteende och begränsade intressen mätt med ADI-R eller ADOS

13 Förekomst av autismspektrumstörningar Φ Autistiskt syndrom 0.2% Φ Aspergers syndrom 0.4% Φ Atypisk autism 0.2% Φ Totalt % 13

14 Könskvot vid ASD Könskvot totalt 3-4:1 (pojke:flicka) (Rutter, 1985) Könskvot 2:1 hos barn med FSIQ< 70 (Rutter, 1985) Könskvot 9-10:1 hos barn med FSIQ> 70 (Rutter, 1985, Gillberg, 1989) Klinikkvot 10:1-3:1 (Gillberg 1989, Sturm et al. 2004)

15 Könskvot för Aspergers syndrom/högfungerande autism Könskvot (pojkar:flickor) 4:1 (S.Ehlers & C.Gillberg 1993) 2:1 (S.Lesinskiene 2000) 1.5:1 (M-L.Mattila 2003)

16 Hur bör vi gå till väga när vi undersöker flickor som vi tror kan ha autism?

17 Undersökningsinstrument Ө Anamnes (ärftlighet) Ө Begåvningsbedömning, Exekutiva funktioner, Theory of mind Ө ADI-R (DISCO) Ө ADOS-G Ө ABC- ckecklist Ө ASSQ med kompletterande frågor Ө Vineland DLS (ABAS) Ө GAF Ө Instrument för ADHD och andra diagnoser Ө Motorisk undersökning Ө Läs och skrivtest Ө Medicinsk utredning (kromosomanalys) Ө Stress i familjen

18 Lorna Wings triad 1. Social ömsesidighet 2. Verbal och icke verbal kommunikation 3. Begränsade intressen o o o o o Dessutom förekommer oftast svårigheter med: Sömn Perception (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt) Mat ADL Ångest

19 Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Påtagligt bristande förmåga att använda ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester 2. Oförmåga att etablera kamratkontakter i nivå med åldern 3. Brist på att vilja dela glädje, intressen eller aktiviteter 4. Brist på social eller känslomässig ömsesidighet

20 Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Försenad talutveckling utan kompensation av gester 2. Svårigheter att inleda och upprätthålla samtal 3. Stereotypt tal, upprepningar eller egna ord 4.Brist på låtsaslek eller imitativ lek i nivå med åldern

21 Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Fixering vid ett eller flera begränsade intressen 2. Oflexibel, fixerad vid speciella rutiner eller ritualer 3. Stereotypa motoriska manér 4. Fascination inför delar av saker

22 Flickor med autism och special intressen Pysslar Ritar, målar Läsa (fantasy, manga) Serier Olika kulturer Samlar på saker Parfymer, krämer Kända personer Kyrktorn Pippi Långstrump Dekaler Konståkning

23 Flickor med autism och special intressen Hundar Katter Fåglar Arabiska fullblod Andra hästar Små gnagare Dinosaurier Ormar

24 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med autistisk psykopati (1944) * Udda, naiva * inlärningssvårigheter * saknar sunt förnuft * tänker självständigt * saknar respekt för auktoriteter * oändliga diskussioner

25 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med autistisk psykopati (1944) * Osäker blick * distanslös * svårt med grupper * hyser stor tillgivenhet för utvalda personer * tycker inte om gymnastik * rastlösa * brister i uppmärksamhetsförmåga

26 Diagnoskriterier DSM-IV ICD-10 (DSM-V) Gillberg och Gillbergs kriterier Szatmaries kriterier

27 DSM-V (planerad 2012) Diagnoserna Aspergers syndrom och PDD NOS (atypisk autism) kommer att försvinna och ingå i Autismspektrumstörning Socialinteraktion och kommunikation lägga ihop till samma symptomgrupp Sensoriska kriterier kommer att ingå Autism spectrum disorder måste finnas i tidig barndom, men behöver inte bli upptäckt förrän senare p.g.a lite krav på social interaktion eller mycket stöd från föräldrar i tidig ålder. Gradering av svårighetsgrad (3) av tillståndet beroende på behov av stöd. ADHD kommer inte att vara ett exklusions kriterium

28 Gillberg och Gillbergs kriterier (1987, 1989) för Aspergers syndrom 29 klinikflickor med ASD 6 år 87% Sociala interaktionssvårigheter (2/4) 69% Begränsade intressen (1/3) 22% Repetetiva rutiner (1/2) 22% Egendomligheter i tal och/eller språk (3/5) 100% Icke verbala kommunikationssvårigheter (1/5) 48% Motorisk klumpighet (1/1)

29 Könsskillnader Agressivitet, dominansbeteende Social kompetens Lekbeteende Intressen Språkutveckling Spatial förmåga

30 Könsskillnader i tidiga tecken på empatisk förmåga * Flick babysar tittar redan 24 timmar efter födelsen på ansikten (Connelan et al. 2000). * Flickor ger redan efter födelsen mer ögonkontakt än pojkar (Hittelman and Dickes 1979). * Flickor ger mer ögonkontakt vid 1 års ålder än pojkar (Luchtmaya et al. 2002). * Flickor ger mer ögonkontakt än pojkar vid 2.4 år (Poudruzek and Furrow 1988) * Flickor har visat genom mer tröstande beteende, visat större ledsnad och uttryckt det när andra varit ledsna (Hoffman 1977) * Flickor har visat bättre social förmåga vid 4 års ålder, när man bedömt det med Children s Communication Checklist (Knickmeyer et al. 2005). * Liknande mönster har visats i studie på vuxna, där kvinnor rapporterat fler nära relationer, ofta en förtrogen, erfar mer socialt stöd och besök från vänner och familjemedlemmar (Baron-Cohen and Wheelwright, 2003, Umberson et al. 1996)

31 Könsskillnader i empatisk förmåga Flickor är bättre än pojkar på att avläsa känslor och intentioner från karaktärer de läst om/ eller hört ( Bosacki and Astington, 1999) Flickor är bättre än pojkar på att skilja på det känsloutryck man ser och den bakomliggande känslan ( Banjeree 1997). Kvinnor/flickor är bättre på att tolka ktroppsspråk, tonläge, och ansiktsuttryck än män/pojkar (Hall 1978, 1984) Flickor har en förkärlek för dyadisks relationer (Benenson 1993) Män är bättre än kvinnor på att avläsa mäns ilska ( Rotter and Rotter 1988) Kvinnor klarar bättre än män att avläsa ögonuttryck ( Reading the Mind in the eyes ), (Baron Cohen et al. 2001, Baron- Cohen et al. 1997b). Män har har högre scores på AQ overall än females och talar för att män i allmännhet oftare har begränsade intressen ( Baron-Cohen et al. 2001b). Män får högre på systemising quotient (Baron-Cohen et al..2003)

32 Lekstil Flickor väljer oftare att leka med dockor eller gosedjur än pojkar. Pojkar föredra att leka med leksaker som är mekaniska, konstruerande (byggsatser), leksaks bilar. (Berenbaum and Hines, 1992, Liss 1979, Servin et al. 1999) Flickor leker med en eller två andra flickor Pojkar leker i grupp Pojkar väljer spänning, tävling och utmaningar Flickor föredrar lekar med socialt och kommunikativt innehåll eller att pyssla

33 Vad flickor med autismspektrumstörning sagt om människor och djur ө Rädd för andra människor ө Vill ha kamrater, men vet inte hur man gör ө Tycker inte om människor ө Irriterar sig på människor ө Vill helst inte prata med någon ө Tycker bättre om djur ө Förstår djuren ө Känner sig som ett djur 33

34 Självbiografier av kvinnor med Aspergers syndrom/ högfungerande autism Gunilla Brattberg Gunilla Gerland Temple Grandin Gunnel Norrö Susanne Schäfer Donna Williams

35 Flickprojektet i samarbete med RFA och RBU och med stöd från Allmänna arvsfonden Syfte Undersöka och beskriva 100 klinikflickor med neuropsykiatriska svårigheter Undersöka skolsituationen för skolflickor med neuropsykiatriska problem Sprida kunskap om flickors specifika svårigheter

36 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention Disorders, online July, 2009 Huvuddiagnoser 46 ADHD 46 Autismspektrumstörning (ASD) 3 Tourettes syndrom eller kroniska tics 5 andra diagnoser (1 ADHD NOS, 1 Intermittent Explosive Disorder, 1 Mild Mental Retardation, 1 Inlärningsstörning UNS, 1 Sömnstörning) 36

37 Dominerande symptom för flickor med autism 3-6 år gamla * Annorlunda social interaktion med föräldrarna * Försenad tal utveckling * Hyperaktivitet * Koncentrationsproblem * Aggressivitet * Distanslöshet * Sömnproblem

38 Föräldrars uppfattning om hur tidigt dom upplevde att deras dotter hade ett annorlunda beteende eller avvikande utveckling Annorlunda vid 1 års ålder ASD n=46 (%) AD/HD n= 46 (%) Alla klinikflickor n= (35) 5 (11) 23 Annorlunda beteende innan 3 års ålder Avvikande beteende vid 3 års ålder 38 (83) 23 (50) (91) 31 (67) 79

39 Dominerande symptom för flickor med autism 7-12 år gamla (i samband med att dom kom för utredning i Flickprojektet) * Sociala problem med flickor i samma ålder * Konflikter med syskon * Raseriutbrott hemma * Vägrar att göra vardagliga saker * Mat problem * Taktila perceptionssvårigheter * Fritidssysselsättningar fungerar inte

40 Dominerande symptom för flickor med autism i tonåren * Kamratproblem, ensamma flickor * Tidsuppfattning * Hålla ordning i sitt rum * Problem med planering * Irritabilitet * Skolproblem * Svårt att göra något på egen hand

41 Behandlingshistoria hos klinikflickor med ASD och ADHD i skolåldern i jämförelse med flickor utan diagnos Tidigare genomgångna behandlingar ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p-värde (ASD vs ADHD) p-värde (ASD vs kontr. ) p-värde (ADHD vs.kontr. ) Undersökts innan fyra års ålder (%)** Undersökts någonsin no. (%)** Barn-och ungdomspsykiatrisk klinik no. (%)** Psykofarmaka Behandling no. (%)* 8 (40%) 11 (32%) <.001 < (100%) 29 (85%) 6 (10%).176 <.001 < (65%) 17 (50%) 2 (3%).438 <.001 < (20%) 2 (6%) Psykoterapi no. (%)** 2 (10%) 7 (21%) 1 (2%)

42 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention disorders, online july, 2009 ASD Medelåldern för ASD var 8.8 år (4.4SD) Bland flickor med ASD förelåg en korrelation mellan lägre begåvning och antal ASD kriterier (DSM-IV). Flest kriterier förelåg i gruppen med autistisk syndrom och lägst i gruppen med autismliknande tillstånd (PDD NOS) 9 flickor (19%) alla 5 år vid utredningen, hade ett dåligt utvecklat språk eller inget språk alls 80% av flickor med ASD uppfyllde också kriterierna för ADHD och 19/20 (95%) flickor med ASD i MClinG

43 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention disorders, online july, 2009 ASD Vi fann inga signifikanta skillnader i de undersökningar som mätte beteendemässiga och emotionella symptom mellan de två diagnosgrupperna ASD och ADHD (MClinC) förutom de undersökningar som mätte autistiska symptom (ASSQ, ADI-R och ADOS-G) Vi fann inte heller några signifikanta åldersskillnader med dessa instrument, däremot trender att i ADHD gruppen rapporterade både föräldrar (FTF) och lärare (CTRS-R) mer symptom på uppmärksamhetsbrist och i viss mån från lärarnas sida även på hyperaktivitet och impulskontrollsbrist än i ASD gruppen.

44 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention disorders, online july, 2009 ADHD Genomsnittsåldern för huvuddiagnosen ADHD var 13.0 (3.4 SD) år respektive 12.7 (2.6 SD) år i den MClinG och 56% var > 12 år Fler flickor remitterades under tonåren för ADHD i jämförelse med ASD gruppen (OR=3.4, CI= ). Den vanligaste formen av ADHD var kombinerad typ (63%), följd av uppmärksamhetsbrist (30%) och hyperaktivitet/impulsivivitet (6%). Samma mönster noterades i MClinG. Av ADHD domänerna var uppmärksamhetsbristen störst följt av impulskontrollbristen och sist hyperaktiviteten. Någon signifikant korrelation mellan äldre ålder och mer uppmärksamhetskriterier förelåg inte, men däremot en statistisk trend (r=.34, p=.05) i MClinG. 29% av flickorna med ADHD i MClinG hade autistiska drag.

45

46 Cluster mean values of ADHD criteria Medel värde av de olika symtomclustrerna för ADHD (DSM-IV) hos flickor med ADHD, flickor med ASD och flickor utan diagnos Inattention Hyperactivity Impulsivity ADHD ASD MCoMG matched study groups Note. p-values between the three ADHD clusters in ASD and ADHD groups are n.s.

47 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2009), Journal of Attention Disorders, online July, 2009 Samsjuklighet hos skolflickor med ASD och/eller ADHD och kontrollflickor Diagnoser Trots-syndrom hemma Trots-syndrom skola + hemma ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p-värde ASD vs ADHD p-värde ASD vs kontroll p-värde ADHD vs kontroll 11 (55%) 22 (65%) 0.67 <.001 < (15%) 13 (38%) <.001 Depression 7 (35%) 11 (32%) 2 (3%) < flera ångestdiagnoser 7 (35%) 6 (18%) 3 (5%) Specifik fobi 8 (40%) 7 (21%) 4 (7%) Tvångs-syndrom 7 (35%) 11 (32%) 3 (5%) Sömnstörning 8 (40%) 16 (47%) 10 (17%) Antal samtidiga diagnoser; 3.9 (SD 1.9) flickor med ASD, 2.8 (SD 1.6) flickor med ADHD Chi-square test för jämförelse mellan grupperna och om signifikans testades parvis med Fishers exakta test 47

48 Skillnad mellan autism och ADHD hos flickor Vid autism hos flickor: Större funktionsnedsättning Större svårigheter med dagliga rutiner Mer ångest diagnoser Ofta mer frånvarande från skolan Är en ensam flicka Undviker kravsituationer och vägrar Klär dig sällan som andra flickor Svårt att ta sig till olika aktiviteter själv Matsvårigheter- speciell mat Leker ofta djur Inte ovanligt med specialintressen

49 Funktionella karaktäristika hos skolflickor med ASD eller ADHD och kontrollflickor karaktäristika ASD ADHD P-värde *Kontroll flickor 7-16 år n= år n=34 Mann Whitney U-test 7-16 år n=57 Full scale IQ,mv (SD) 99 (12.5) 97 (10.7) (11.9) Median (min, max) 102 (80, 120) 97 (83, 121) 108 (74, 130) VABS DLS,mv (SD) 65 (23.3) 75 (15.6) (9.3) Median (min, max) 61 (24, 129) 72 (48, 103) 98 (77, 129) GAF mv (SD) 35 (6.4) 46 (5.3) < (8) Median (min, max) 35 (25, 50) 45 (35, 60) 85 (65, 98) *Alla p-värden<.01 mellan kontrollflickor och klinikflickor med ASD eller ADHD

50 Skolsituationen hos klinikflickor med ASD eller ADHD och kontrollflickor Skolsituation ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p-värde (ASD vs ADHD) p-värde (ASD vs kontr. ) p-värde (ADHD vs.kontr.) Matematik n. (%) 8 (40%) 17 (50%) <.001 <.001 Svenska (läsning) n. (%) 6 (30%) 14 (41%) 0.60 <.001 <.001 Gått om en klass n. (%) 2 (10%) 3 (9%) 0 Spec.lärarhjälp n. (%)** 10 (50%) 12 (35%) <.001 <.001 Liten undervisningsgrupp n. (%) 6 (30%) 3 (9%) < Mobbad n. (%)** 12 (60%) 17 (50%) 4 (7%).670 <.001 <.001

51 Reading Comprehension, Word Decoding and Spelling in Girls with Autism Spectrum Disorders or AD/HD: Performance and Predictors, Åsberg, J., Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2010) Resultat * 40% av flickorna med ASD och 6% av kontrollflickorna hade åtminstone en läs och skrivdiagnos * Läsförståelse korrelerade starkt med autistiska symptom * Ordavkodning, läsförståelse och stavning korrelerade starkt med ADHD 51

52 Flickor med Högfungerande autism och Aspergers syndrom i skolans värld Vill från tidiga skolår inte gå till skolan Är ensam på rasterna Vill inte deltaga i gymnastiken Följer med i undervisningen t.o.m 4-5 klass Är hemma stor del av högstadietiden Svårigheter med att avsluta skoluppgifter Sällan uppmärksammade och får lite hjälp

53 Användande av alkohol och rökning av cigaretter hos klinikflickor i skolåldern med ASD eller ADHD i jämförelse med kontrollflickor ASD n=20 ADHD n=34 Kontrollflickor n=57 p- värde ASD vs ADHD p- värde ASD vs Kontr. p- värde ADHD vs Kontr. Dricker alkohol regelbundet 0 10 (29%) 8 (14%) Röker cigaretter regelbundet 1 (5%) 10 (29%) 8 (14%) Chi-square test är använda för overall jämförelse mellan grupperna och om signifikans parvis testat med Fishers exakta test Flickor med ADHD rökte cigaretter 10 ggr så ofta som flickor med ASD OR=.01 (0.0,1.1)

54 Vilka orsaksfaktorer kan förklara varför högfungerande flickor med autism så sällan upptäcks och diagnosticeras?

55 Girls with Social and/or Attention Impairments Olika hypoteser har förts fram som orsak till den könsskillnad som föreligger för ASD och ADHD hos flickor och pojkar; 1. Konstitutionell variabilitets modell: Grundar sig på antagandet att pojkar har en större variation av olika karaktäristiska drag av vilka framförallt mognad haft betydelse. Detta skulle vara orsaken till att pojkar har en större sårbarheten för alla former av utvecklingsmässiga avvikelser, och tidiga skador under foster eller runt födelsen. (De flickor som drabbas har istället allvarligare skador, de avviker mer från normen) 2. Polygenetisk tröskelmodell: ASD och eller ADHD orsakas av flera genetiska faktorer, omgivningsmässiga faktorer eller en kombination av dessa. Enligt denna hypotes behöver en flicka större mängd faktorer för att utveckla ASD eller ADHD än pojkar. 3. Den manliga hjärnhypotesen (male brain theory): Att testosteron påverkar utvecklingen av hjärnan olika hos flickor och pojkar utan ASD har en större systematiserande förmåga och flickor utan lika mkt testosteron påverkan har en bättre utvecklad empatisk förmåga 4. Att X-kromosomen i sig har en skyddande funktion, som gör att bättre social förmåga utvecklas och att pojkar med enbart en X-kromosom har en större risk att utveckla autism

56 Andra diagnoser som flickor med autism får * ADHD * Semantisk pragmatisk språkstörning * Selektiv mutism * Anorexia nervosa * Tvångssyndrom * Bipolaritet

57 The Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) - Revised Extended Version (ASSQ-REV): an instrument for better capturing the autism phenotype in girls? Kopp, S. and Gillberg, C. (submitted) Bakgrund o o o De screeninginstrument som finns för ASD för klinisk användning och forskning har utarbetats utifrån fallbeskrivningar av autism och Asperger syndrom hos pojkar (Kanner, 1943, Asperger,1944) Kunskapen om autism grundar sig på forskning om pojkar med autism Osäkerheten vid diagnostisering av flickor med social interaktionssvårigheter är stor 57

58 ASSQ-GIRL nej i viss mån ja 29 Har haft eller har perioder av matproblem 30 Saknar tidsuppfattning 33. Undviker kravsituationer 34. Är mycket principfast 35. Svårt för att välja eller undviker att välja 36. Klarar inte av sin hygien 37. Bryr sig inte om hur han/hon ser ut eller tvärtom, är mycket fixerad vid sitt utseende och/eller sin klädsel? 40. Är tillsammans med yngre barn 45. Spelar och lever sig in i olika roller (från TV, video eller djur) 58

59 The Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) - Revised Extended Version (ASSQ-REV): an instrument for better capturing the autism phenotype in girls? Resultat Flickor med ASD skilde sig mer från flickor med ADHD än pojkar med ASD skilde sig från pojkar med ADHD Fler pojkar med ADHD än flickor med ADHD var s.k. high scorers ( 19) 59

60 Diagnostiska tänkvärdheter vid autism hos flickor 1. Flickor med ASD får sin kliniska diagnos senare än vad som borde vara relevant 2. Flickor som tidigt söker hälp med mångfacetterande symptom borde utredas professionellt och omfattande för att försöka komma fram till en förklarande diagnos 3. Flickor med symptom med tidig debut bör utredas av personer som har fokus på flickor med neuropsykiatriska svårigheter 4. Flickor med emotionella svårigheter bör undersökas även för ASD/ADHD för att man säkert skall kunna negera dessa diagnoser 5. Den generellt försämrade funktionsnivån både för flickor med ASD (och ADHD) kan användas som ett diagnostiskt verktyg 6. Den omfattande graden av kamratisolering/kamratproblem bör man ta i beaktande och arbeta för tidig upptäckt 7. Undersök läs- och skrivproblem 8. Allt detta sammanlagt betyder att alla flickor som kommer till någon klinik/professionell med symptom med social interaktion och/eller uppmärksamhet borde utredas noggrant för att också utesluta alla eventuella tilläggsdiagnoser 9. ASSQ är ett användbart screening instrument i klinisk praxis, men skulle troligtvis vara ännu bättre på att upptäcka flickor med ASD om ytterligare några av frågorna från ASSQ-GIRL lades till i den existerande versionen 10. Mer forskning om flickor med ASD behövs för att bedöma hur olika flickor med autism är från pojkar med autism 11. Prioritera flickor på kliniker (ett förslag som lades redan 1994 på första ADHD-gender konferensen) 60

61

62 ASSQ-GIRL 28 Härmar dig (kan vara på ett diskret sätt) 29 Har haft eller har perioder av matproblem ne j i vissmån ja 30 Saknar tidsuppfattning 31 Visar alltför stor medkänsla 32. Är extremt intresserad av pop/rockband, såpoperor eller katastrofer 33. Undviker kravsituationer 34. Är mycket principfast 35. Svårt för att välja eller undviker att välja 36. Klarar inte av sin hygien 37. Bryr sig inte om hur han/hon ser ut eller tvärtom, är mycket fixerad vid sitt utseende och/eller sin klädsel? 38. Är distanslös 39. Går för tätt in på andra människor 40. Är tillsammans med yngre barn 41. Utsätter sig för farliga saker 42. Är överdrivet fantasifull 43. Pratar utan känsla för mening och innehåll 44. Skriver långa historier (vilket kan stå i motsättning till hur han/hon talar) 45. Spelar och lever sig in i olika roller (från TV, video eller djur) 62

Diagnostisering av jenter med autismespekterdiagnoser

Diagnostisering av jenter med autismespekterdiagnoser Diagnostisering av jenter med autismespekterdiagnoser Oslo 19:e november 2010 Svenny Kopp Overlege, med.dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Varför skall vi tala om diagnosticering av flickor

Läs mer

Bakgrund 2012-11-08. Har kunskapen om flickor med autismspektrum ökat? Autism och Aspergerförbundets Rikskongress

Bakgrund 2012-11-08. Har kunskapen om flickor med autismspektrum ökat? Autism och Aspergerförbundets Rikskongress Har kunskapen om flickor med autismspektrum ökat? Autism och Aspergerförbundets Rikskongress Linköping 6 november 2012 Svenny Kopp, överläkare, M.D. Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Flickor med autismspektrumstörning (ASD)

Flickor med autismspektrumstörning (ASD) Flickor med autismspektrumstörning (ASD) Autism och Aspergerföreningen i Göteborg 27 oktober 2014 Click to edit Master subtitle style Svenny Kopp, överläkare, med.dr. Gillbergcentrum Göteborgs Universitet

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning? Regional konferens om psykisk ohälsa hos flickor med fokus på ADHD och autism Göteborg 19 april 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Enheten för Barnneuropsykiatri, Göteborg 1 Varför fokusera på flickor

Läs mer

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Göteborg 20 september 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Flickor med autism och/eller ADHD Växjö, Attention, 15.10.2015. Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Flickor med autism och/eller ADHD Växjö, Attention, 15.10.2015. Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning? Flickor med autism och/eller ADHD Växjö, Attention, 15.10.2015 Svenny Kopp Specialist i barn-och ungdomspsykiatri, med.dr. Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet Psykiatri, Stenblommans Vårdcentral, Kungsbacka

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

opsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

opsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Flickor med ADHD och/eller autismspektrumstörning Utbildningsdag för barnhälsovården i södra Bohuslän Göteborg 12.9.13 Svenny Kopp, M.D. spec. i barn och ungdomspsykiatri Mariestads neurologiska utredningsenhet

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Psykisk ohälsa hos tonårsflickor med Aspergers syndrom eller ADHD

Psykisk ohälsa hos tonårsflickor med Aspergers syndrom eller ADHD Psykisk ohälsa hos tonårsflickor med Aspergers syndrom eller ADHD Fryshusets gymnasieskola och Humana Stockholm 13.4.15 Svenny Kopp, överläkare, med. dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet 1 Varför

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Psykisk ohälsa hos flickor

Psykisk ohälsa hos flickor Psykisk ohälsa hos flickor Dokumentation från regional konferens i Göteborg 19 april 2012 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Länsstyrelsen Västra Götalands län

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Stockholm 3 september 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Temadag autism. Agenda. Varför neuropsykiatri? 2012-09-17

Temadag autism. Agenda. Varför neuropsykiatri? 2012-09-17 Temadag autism Attention Saturnus konferens 2015-10-08 Hannah Jakobsson, leg. psykolog; hannah.jakobsson@cereb.se Agenda Neuropsykiatri Diagnoserna inom autism; då och nu Orsaker Lite behandling Hur yttrar

Läs mer

Aspergers syndrom hos unga

Aspergers syndrom hos unga Aspergers syndrom hos unga Utredning och behandling utifrån fallbeskrivningar Maria Råstam Prof., MD Barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds Universitet AUTISM Kvalitativt nedsatt förmåga Social interaktion

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Flickor och pojkar med Aspergers syndrom

Flickor och pojkar med Aspergers syndrom [ Lat. söka ] Flickor och pojkar med Aspergers syndrom Maria Hallerbäck, Kerstin Magnusson, Lena Westerberg-Lind Rapport 1/08 Centrum för klinisk forskning Landstinget i Värmland Flickor och pojkar med

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam . Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric

Läs mer

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg 2015-06-12 Disposition Vad

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Jenter och ADHD Bubbler som bruser Bodø 23 september 2013 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet Mariestads

Jenter och ADHD Bubbler som bruser Bodø 23 september 2013 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet Mariestads Jenter och ADHD Bubbler som bruser Bodø 23 september 2013 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet Mariestads neurologiska utvecklingsenhet 1 Varför fokusera på flickor med

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi kristina.darfeldt@brackediakoni.se Telefon: 031-502690

Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi kristina.darfeldt@brackediakoni.se Telefon: 031-502690 Neuropsykiatriska diagnoser Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi kristina.darfeldt@brackediakoni.se Telefon: 031-502690 Disposition Neuropsykiatriska diagnoser Orsaker förekomst

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Ny behandling vid autism

Ny behandling vid autism Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

NPF-diagnoserna och arbetslivet. 14 Mars 2013, Sollentuna. Cecilia Brusewitz. www.attention-utbildning.se

NPF-diagnoserna och arbetslivet. 14 Mars 2013, Sollentuna. Cecilia Brusewitz. www.attention-utbildning.se NPF-diagnoserna och arbetslivet 14 Mars 2013, Sollentuna Cecilia Brusewitz www.attention-utbildning.se 1 Attention arbetar för: Att människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska få anpassad

Läs mer

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism och Aspergers syndrom 2012 Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism, Aspergers syndrom Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig kommunikation- verbalt och icke-verbalt

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår

Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår Autism och utvecklingsstörning Pubertet och tonår Stor variation Heterogen grupp Varierad utveckling i pubertet och tonår I stort oförändrat Utvecklas positivt Försämras och går tillbaka Beteendemässig

Läs mer

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

Autism bakgrund och tidig upptäckt

Autism bakgrund och tidig upptäckt Autism bakgrund och tidig upptäckt Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Hur

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01 MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk

Läs mer

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder Kerstin Arnsvik-Malmberg Överläkare Med.dr BUP Skärholmen Innehåll Vad är ADHD och Autismspektrumtillstånd och hur känns det igen hos barn och ungdomar/vuxna? Behandlingsstrategier

Läs mer

Bilaga 1. Anamnes/föräldraintervju. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Vid frågeställning AST beakta speciellt:

Bilaga 1. Anamnes/föräldraintervju. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Vid frågeställning AST beakta speciellt: Bilaga 1 Anamnes/föräldraintervju Att användas som stöd för föräldraintervju vid utredning och där svar inte redan erhållits via frågeformulär. Vid frågeställning ADHD beakta speciellt: Motorisk aktivitetsnivå

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att

Läs mer