Den rättspsykiatriska processen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den rättspsykiatriska processen"

Transkript

1 Den rättspsykiatriska processen I följande PM redogörs kortfattat för hur den rättspsykiatriska processen går till i Sverige. Utifrån denna redogörelse inleds sedan, avslutningsvis, en diskussion kring huruvida denna process kan anses vara försvarbar utifrån dagens psykologiska kunskaper. Allvarlig psykisk störning Enligt svensk lag kan man inte dömas till ett straff om uppsåt och vårdslöshet saknas vid ett brott, eller om gärningsmannen inte var vid medvetande. Lagen begränsar på liknande vis straffansvar för de psykisk sjuka i samhället, genom att de inte kan dömas till fängelse utan endast till rättspsykiatrisk vård (F. Guldbrand, 2005). Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse, brottsbalken, kap 30, 6. (Rättsmedicinalverket, 2008). Allvarlig psykisk störning i juridisk mening avser framför allt tillstånd av psykotisk karaktär, d.v.s. med vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Övriga störningar som anses ge tillräckligt störd realitetsvärdering är psykiska funktionsnedsättningar av allvarlig art (t.ex. demens), allvarliga depressioner med självmordstankar och vissa svårartade personlighetsstörningar, t.ex. invalidiserande neuroser och personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär. Vissa psykiska utvecklingsstörningar, allvarliga intellektuella funktionsnedsättningar, psykotisk krisreaktion, samt missbruksorsakade psykoser omfattas likaså. Bedömningen om en psykisk störning är allvarlig måste göras utifrån både dess art och dess grad. Exempelvis anses schizofreni vara av allvarlig art men inte nödvändigtvis allvarlig till sin grad, medan depression inte anses vara av allvarlig art, men mycket väl kan vara allvarlig till sin grad (F. Guldbrand, 2005). Utifrån den ovan beskrivna definitionen görs en bedömning av huruvida den enskilda individens störning är allvarlig eller ej. Av de brottslingar som fastställts ha en allvarlig psykisk störning är huvuddiagnoserna: personlighetsstörningar 24%, övriga psykoser 21%, schizofreni 16%, övriga psykiska störningar 16%, missbruk 14%, neuropsykologiska störningar 5% och ej diagnos 4% (rättsmedicinalverket, 2002). Det är viktigt att inse att allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp snarare än ett medicinskt, eftersom det väsentliga är i vilken grad den psykiska sjukdomen kan frånta individen ansvar för en brottshandling (rättsmedicinalverket, En del psykiska störningar kan alltså frånta en individ ansvar för brott, medan andra lindrigare störningar inte gör det. Begreppet allvarlig psykisk störning (APS) används inom flera juridiska områden, bl.a. vid bedömning av behovet att använda lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT (F. Guldbrand, 2005). Eftersom en person som har en, i juridisk mening, allvarlig psykisk störning inte kan dömas till fängelse är det viktigt för domstolen att undersöka den psykiska hälsan hos dem som skulle kunna hamna i denna kategori. Man vill även bedöma vilka som behöver rättspsykiatrisk vård och undersöka om risken är stor för återfall i brottslighet av allvarligt slag. Det finns två slags undersökningar som kan göras på uppdrag av domstolen. Den ena är en så kallad 7-undersökning som ger ett 7-intyg. Den andra kallas för rättspsykiatrisk undersökning (RPU). Tidigare kallade man dessa för liten, respektive stor sinnesundersökning (Rättsmedicinalverket, 2008). 7-undersökning När domstolen behöver bedöma en misstänkts psykiska tillstånd tas en läkare till hjälp för att avge ett läkarintyg ( 7-intyg). Detta syftar främst till att avgöra om den misstänkte har en allvarlig psykisk störning. Läkarintyget fungerar som vägledning för domstolen i beslutet om den misstänkte ska få genomgå en RPU eller få rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning är till skillnad mot rättspsykiatrisk vård med särskild

2 utskrivningsprövning mildare. Den senare används t.ex. då en person anses löpa stor risk för återfall i allvarlig brottslighet och föregås av en RPU. I de fall där man inte väckt åtal mot den misstänkte kan man besluta om en 7-undersökning om den misstänkte erkänt brottet eller på sannolika skäl är misstänkt för det. De läkare som får avge 7-intyg ska ha specialistkompetens inom rättspsykiatri eller specialistkompetens inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, varvid de senare även ska ha erfarenhet av arbete inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet. Det är viktigt att läkaren håller sig så objektiv som möjligt, är noggrann, självständig och tänker på att utredningen gäller en person som är misstänkt för brott i vilket skuldfrågan inte är avgjord. Den undersökte måste respekteras och väljer själv till vilken grad denne samarbetar med läkaren. Om den undersökte inte velat svara på frågor eller bli undersökt måste detta anges i intyget. Som underlag för en 7-undersökning tillsänds läkaren handlingar som är relevanta för målet. Läkaren ska även inhämta eventuella tidigare rättspsykiatriska utlåtanden eller 7-intyg samt journaler från den psykiatriska och somatiska vården som kan vara av vikt för bedömningen. Vid en 7-undersökning får man i regel genomgå enstaka undersökningssamtal, samt för brottets karaktär, nödvändig psykiatrisk och somatisk undersökning. I vissa fall kan det finnas behov av att göra en neurologisk undersökning och/eller undersökningar som visar om den undersökte har ett missbruk av alkohol, narkotika, psykofarmaka eller dylikt. Om ett 7-intyg ska användas som underlag för vårdöverlämnande kan man ha fler samtal, ta in den undersökte för observation och komplettera med en psykologbedömning. 7-intyget används sedan som underlag av domstolen för att bedöma om en RPU ska genomföras. Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) En RPU föreslås av läkaren som gjort 7-intyget om den undersökte misstänks ha lidit av allvarlig psykisk störning då brottet begicks eller då utredningen gjordes. Om denne löper stor risk för återfall i allvarlig brottslighet blir skälen för RPU ännu tydligare. En RPU ska även föreslås om det finns risk för att den undersökte kan ha en allvarlig psykisk störning som inte framkommit inom 7- undersökningen (Rättsmedicinalverkets föreskrifter och allmänna råd, 1996). De rättspsykiatriska utredningarna genomförs på Sveriges två slutna rättspsykiatriska utredningsavdelningar i Göteborg och Stockholm (Rättsmedicinalverket, 2008). På de rättspsykiatriska avdelningarna arbetar ett team av läkare, psykologer, kuratorer och vårdare för att utreda personens psykiska tillstånd. Ibland träffar den som blir utredd hela teamet men oftast handlar det om enskilda samtal (Rättsmedicinalverket, 2008). I regel hålls 3 teammöten per fall och därefter gör varje person i teamet ett eget utlåtande (Jelbring, 2008). Psykologen skriver en psykologutredning utifrån sina samtal och tester, socionomen en social utredning, vårdarna en omvårdnadsutredning och läkarna en medicinsk utredning. Teamet diskuterar fallet för att sedan komma till ett gemensamt utlåtande om patientens tillstånd. Finns det oenighet är det rättsläkaren som bär det slutgiltiga ansvaret över vilket utlåtande som ska lämnas till domstolen (Grundläggande rättspsykiatri, 2003). Det är också läkarens ansvar att sammanställa det huvudutlåtande som skickas iväg (Rättsmedicinalverket, 2008). I huvudsak används DSM-IV för att ställa diagnoser men utöver detta finns även en mängd olika tester och intervjuer, t.ex. WAIS III och SCID som teamet har tillgång till. Oftast används ett "standardbatteri" av tester. Läkaren ställer axel I diagnoser, psykologen axel II och socionomen övriga axlar. I bedömningen tar man också hänsyn till personens fungerande och hur individen resonerar kring sitt eget fungerande (Jelbring, 2008). Utredningstiden för häktade personer är 4 veckor medan de som är på fri fot kommer till enheten ett antal gånger för att utredas under en 6-veckors period. De häktade vistas på våningen under utredningsteamet och tas upp för samtal och testning. Säkerheten är hög och de som samtalar med de som utreds har alltid larm utifall något skulle inträffa (Jelbring 2008). För att samla in så mycket information som möjligt om patienten observeras de som utreds noga under sin vistelse på kliniken. Teamet tar även, bland annat, del av den tidigare sjukhushistorien och kartlägger den misstänktes

3 levnadsomständigheter. Med den undersöktes tillåtelse kan även anhöriga tillfrågas. Om det är nödvändigt kan man göra specialundersökningar av olika slag t.ex. ta blodprover eller göra en magnetundersökning av hjärnan. För många av dem som undersöks ligger det i deras intresse att överdriva eller dölja sina symtom. Risken för felbedömningar på grund av detta anses dock som mycket liten (Rättsmedicinalverket, 2008). Domstolsprövningen Då en RPU har genomförts skickas bedömningen till domstolen. Det är domstolen som sedan bedömer om den misstänkte uppfyller kraven på en allvarlig psykisk störning, och därmed skall dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. I 95% av fallen följer dock domstolen rekommendationerna från RPU (Jelbring 2008). Den typiske misstänkte Varje år genomgår ca 550 personer en rättspsykiatrisk undersökning (RPU) i Sverige. Omkring 90% av dessa är män och genomsnittsåldern på de som undersöks är 30 år. De vanligaste brotten de undersökta misstänks för är våldsbrott, mordbrand och sexualbrott. Över 95% av de som genomgår en RPU bedöms lida av någon form av psykisk störning. Däremot är det bara runt hälften av dessa undersökta individer som bedöms ha en allvarlig psykisk störning (APS), enligt den juridiska beteckningen (Jelbring, 2008). De tre vanligaste diagnoserna som de undersökta ges är någon psykossjukdom, någon personlighetsstörning eller någon form av missbruk (Läkartidningen, 2003). I de fall då personen bedöms lida av något psykiskt tillstånd men inte klassas som "allvarligt psykiskt sjuk" gör teamet ett utlåtande om vilka behov som kan finnas och vilken behandling som anses lämplig för att minska risken för att personen i fråga begår fler brott. Det blir sedan de anstalter personen skickas till som ansvarar för att ge det stöd och den vård som personen behöver (Jelbring, 2008). Sammanfattning och diskussionsinledning I redogörelsen ovan framgår att den rättspsykiatriska processen i Sverige är baserad på begreppet allvarlig psykisk störning. Utifrån detta begrepp avgörs om en person anses kunna ta ansvar eller inte för det brott personen har begått. Personens psykiska hälsa bedöms först i en 7-undersökning och sedan eventuellt i en RPU. Trots att 95 % av de som genomgår en RPU anses ha en psykisk störning, är det endast de som i domstolen bedöms uppfylla kraven på en allvarlig psykisk störning (framförallt baserad på uttalandet från RPU) som ges rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. Utifrån dessa fakta kring hur den rättspsykiatriska processen fungerar föds frågor. Är denna rättspsykiatriska process försvarbar utifrån dagens psykologiska kunskaper? Finns det överhuvudtaget en poäng med att dela in människor som begår brott i dessa olika kategorier; allvarligt psykiskt störda, psykiskt störda och de som inte bedömts ha någon psykisk störning? Bör dessa personer få olika typer av straff och därmed olika typer av vård? Är det över huvudtaget möjligt att bedöma om en människa har en fri vilja att genomföra olika typer av brott? Är en människa som har växt upp i en kriminell miljö och aldrig internaliserat samhällets värderingar mer skyldig än en person som på grund av en psykos har svårt att bedöma vad som är verkligt? Förutsatt att denna uppdelning bör existera, bör den bedömas som den gör idag, dvs. genom 7-undersökning och RPU? Och slutligen, även om domstolen i de flesta fall dömer i enlighet med RPU så väljer de i ett fåtal fall att gå emot dessa rekommendationer. Är det verkligen rätt att den slutgiltiga bedömningen ligger hos domstolen? Dessa är bara några av de frågor som kan diskuteras kring huruvida den rättspsykiatriska processen är försvarbar utifrån dagens psykologiska kunskaper.

4 Referenser Guldbrand, Fredrik, 2005, Psykisk störning och straffansvar, Göteborg, Juridiska Institutionen. Jelbring, Pialina, PTP-psykolog vid rättsmedicinska utredningsenheten på Huddinge sjukhus. Intervju. Läkartidningen, Nr 47 s volym "Rättspsykiatrin åter i Stöpsleven: Nytt lagförslag får massiv kritik av rättspsykiatriker". Rättsmedicinalverket, Statistisk årsbok 2002, pdf-fil. Rättsmedicinalverket, 2008, Fakta i målet, sakkunniga svar på rättvisans svåra frågor, pdf-fil. Rättsmedicinalverket, Rättspsykiatriska avdelningar & Frågor och svar - rättspsykiatri. Rättsmedicinalverkets föreskrifter och allmänna råd om läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottsmål m.m. (1996). (Hämtat ) (Hämtat ) (Hämtat )

5 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Termin 4, vt 2008 Kurs 15, Psykiatri och psykopatologi Tvångsvård- för vems skull? Maria Bäckström Karlsson, Helena Hilding, Olof Hjorth, Emelie Hollsten, Claudia Johnsson, Kristina Jungmarker-Malmström Inledning Att vi ska få vård om vi någon gång blir sjuka tar vi alla här i Sverige för givet. Vi tar för givet att vi kan kräva denna vård, som är vår rättighet, men också att vi skulle kunna avstå

6 från den om vi så önskar. Ibland uppstår dock situationer då sjukvården och människor i en persons närhet anser personen vara en fara för sig själv och andra och anser att personen behöver vård. Det är när dessa personer motsäger sig vård som det kan bli tal om tvångsvård. Tvångsvård behandlar denna lilla del av den totala sjukvården då sjukvården behandlar personer mot deras egen vilja. Tvångsvård är inte okontroversiellt. Samtidigt som vissa ser det som något nödvändigt ont finns det andra som är rädda för att de som vårdas skall utnyttjas och kränkas under behandlingen. Somliga kan nog återfå minnesbilder från filmen Gökboet där en frisk, men något aggressiv, ung man hamnar på en klinik och inte släpps ut pga. konflikter med de som leder avdelningen. Det är denna makt och bristen på tillit till hur systemet övervakas och kontrolleras som verkar stå för största delen av lekmannens kritik mot tvångsvård; att friska människor skall tvingas till vård de kanske hade kunnat acceptera under andra förutsättningar. Och vem bestämmer egentligen när någon är för sjuk för att veta sitt eget bästa? För att sprida lite av verklighetens ljus över ämnet har vi sammanställt ett pm om under vilka förutsättningar tvångsvård sker i dagens Sverige, etiken kring den, hur lagen ser ut och om hur den upplevs av de som varit med om ett tvångsomhändertagande. Etik inom tvångsvården Tvångsvård innebär automatiskt att man som ansvarig inom sjukvården ställs inför svåra etiska dilemman. Jan-Otto Ottosson, författare till boken Psykiatrin i Sverige, sammanfattar situationen på följande sätt: Lika väl som den som kan bestämma har rätt att vägra vård kan hävdas att den som inte kan bestämma har rätt att få vård. I den andan har den svenska tvångslagstiftningen utformats (Löfendahl, ). Hur man avgör vem som har beslutskompetens utgör således ett grundläggande dilemma inom psykiatrin. Psykisk sjukdom räcker i sig inte som bevis på att man saknar beslutskompetens då man, liksom vid andra sjukdomar, givetvis kan vara sjuk, men fortfarande förmögen att bestämma över sin egen situation (Löfendahl, ). Enligt Jan-Otto Ottosson råder två konkurrerande etiska synsätt inom vården; pliktetik och konsekvensetik. Pliktetik innebär att man alltid ska handla så att ens handlande kan upphöjas till en allmän regel, såsom gyllene regeln eller Kants kategoriska imperativ. Man menar utifrån pliktetik att det är handlingens eller handlingsregelns karaktär som ska granskas och att det av princip finns en inbyggd riktighet eller felaktighet i en handling eller handlingsregel oavsett konsekvenser. Utifrån detta synsätt måste med andra ord tvångsvård alltid ses som något felaktigt eftersom handlingen att mot någons vilja tvångsomhänderta en individ alltid i sig är fel. Svagheten med detta synsätt är att undantag från regeln lätt kan försvaras (Löfendahl, ). Konsekvensetik innebär att man definierar normerna utifrån handlingens följdverkningar. Denna etik utgår från de grundläggande principerna som kallas The Georgetown Manta: att göra gott, inte skada, respektera självbestämmande och vara rättvis. Detta beskrivs även av Hermerén: Godhets(maximerings)principen: vi bör göra gott mot andra, förebygga skada och förhindra eller eliminera sådant som kan vara skadligt för andra. Skade(minimerings)principen: vi har plikt att inte orsaka andra människor lidande eller åstadkomma skada. Självbestämmandeprincipen: personer bör få bestämma över sitt eget liv, i alla fall i den utsträckning att det inte går ut över andras självbestämmande etc. Rättviseprincipen: lika fall (personer, handlingar, motiv mm.) bör behandlas eller bedömas lika (Pettersson, 2003). Vad gäller tvångsvård ser man utifrån det konsekvensetiska synsättet till konsekvenserna både på kort och lång sikt, inte till att några av normerna kan behöva frångås i samband med

7 tvång. Här fokuserar man på handlingens konsekvenser och värderar inte handlingen i sig. Vet man att handlingens syfte över tid är att göra gott kan man bortse från att handlingen i sig i ett givet ögonblick kanske inte är optimal. Den huvudsakliga konflikten ligger mellan principerna att göra gott/inte skada och att respektera patientens behov av och rätt till självbestämmande (Löfendahl, ). Dessa båda synsätt, d v s pliktetik och konsekvensetik, kompletterar enlig Jan-Otto Ottosson varandra inom vården och är otillräckliga var för sig. Pliktetik kan ensam riskera att bli allt för rigid om den inte följs av ett konsekvensetiskt synsätt och konsekvensetik kan bli ett farligt redskap om det inte kompletteras med pliktetik. Under en människas liv uppstår många situationer som kan innebära att man måste frångå sina principer, vilket visar på pliktetikens svaghet. En individ kan exempelvis ha som princip att det alltid är fel att döda, men trots det hamna i en situation där det gäller att antingen försvara sitt eget liv, kanske genom att döda, eller att själv dö. Avsteg från det pliktetiska synsättet kan ofta lätt försvaras. Exempel på en urartad konsekvensetik var vad man kunde bevittna i samband med de nazistiska läkarnas övergrepp, såsom tvångssterilisering för att på sikt skapa ett renrasigt folk, under andra världskriget (Löfendahl, ). Vad innebär tvångsvård? Tvångsvården omfattar tre olika områden; psykiatrisk tvångsvård, vård av unga och vård av missbrukare. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) preciserar vilka tvångsåtgärder som får göras och under vilka förutsättningar. Lagen innebär att man mot patientens vilja kan hålla kvar honom/henne för vård med syfte att möjliggöra frivillig behandling från patientens sida i framtiden. Lagen ger utrymme för exempelvis besöksförbud, omhändertagande av föremål, tvångsmedicinering och kortvarig bältesläggning (Baccarini, D, ). Förutsättningarna för tvångsvård är att den endast ska ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning, och om patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom tvångsintagning. Man ska också bedöma om patienten är farlig för andra människors säkerhet och deras fysiska och psykiska hälsa. En sista förutsättning är att patienten motsätter sig vård (Sveriges Rikes Lag 1991:1128). Det krävs ett av läkare utfärdat vårdintyg för att beslut om tvångsintagning ska ske. Man har som tvångsintagen dock rätt att överklaga och att få sin tvångsvård prövad i Länsrätten. Man har också rätt att bland annat få en behandlingsplan och stödperson (Baccarini, D, ). Lagen om vård av unga (LVU), gäller individer under 18 år som motsätter sig vård på annat sätt, där det finns risk för den unges hälsa eller utveckling. Lagen kan också tillämpas då föräldrarna inte kan ge tillräcklig omsorg till den unge (Domstolsverket, ). Lagen om vård av missbrukare (LVM) omfattar individer som har ett missbruk av exempelvis alkohol eller narkotika och som behöver hjälp att ta sig ur missbruket. Länsrätten kan då besluta att en missbrukare ska få vård mot sin vilja (Domstolsverket, ). Vårdreform Den 1 september 2008 föreslås en ny vårdreform inom den psykiatriska tvångsvården träda i kraft: öppen psykiatrisk tvångsvård. Syftet är att patienter inte ska behöva vistas längre än nödvändigt inom slutenvården och därmed lättare komma tillbaka in i samhället. Rent praktiskt innebär detta en individuellt anpassad vårdplan byggd på överenskommelser och längre permissionsperioder samt upphävd sekretess gällande personuppgifter mellan myndigheter. Inga förändringar vad gäller förutsättningarna för intagning i psykiatrisk tvångsvård eller rättpsykiatrisk vård kommer att ske. (Socialdepartementet, )

8 Tvångsvårdens effekter Lite forskning har gjorts vad gäller tvångsvårdens effekter och i de studier som finns tycks man främst ha fokuserat på tvångsvård i samband med missbruk, d v s LVM. Forskning som gjorts på området visar att de som vårdas inom LVM har sämst förbättringsprognos i jämförelse med andra som vårdas på institution. I en svensk studie intervjuade man 54 tvångsvårdade missbrukare på fem LVM-hem om deras inställning till motivation till förändring. Resultaten visade att LVM endast i undantagsfall tycks leda till en förbättrad effekt, medan motivationen i första hand växer fram i en personlig process. Vidare beskriver många en rädsla över att LVM skulle motverka motivationen i samband med långtidsintagning och en stor andel av intervjugruppen säger att de redan var motiverade vid tvångsvårdens start (Pettersson, 2003). Lite är känt om fortsatt frivillig vård. Den svenska forskningen på området tyder inte på att människor med missbruksproblem hjälps vid LVM-hem. I fyra studier klassas % som oförbättrade efter tvångsvård och många menar att psykiatrins behandlingsformer inte bygger på vetenskaplig forskning (Pettersson, 2003). Ser man till amerikanska studier inom området tycks intensiv eftervård kunna ge mycket goda resultat, vilket dock är något som ofta saknas i svensk psykiatri. Kortvariga öppenvårdsprogram visar lite effekt och de som får intensivare vård är få. Ett gott utfall tycks främst förklaras av bra behandlingsinnehåll samt en långvarig eftervård (Rydén, 2004). Röster om tvångsvård Karin Engström vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet, har gjort en kvalitativ undersökning om ungas erfarenheter av tvångsvård. Hon framhåller att de unga inte känner sig delaktiga i sin vård. De känner att planeringen om vårdens utformning sker över deras huvuden och att det är något som saknas. Det som saknas kallar Karin Engström för det mellanmänskliga mötet. Hon menar att det som många ungdomar beskriver som positivt är möten där de har blivit behandlade med vänlighet istället för bara strikt professionellt. En av ungdomarna, Anna, beskriver ett sådant möte: Det var otroligt betydelsefullt. De såg mig som en människa. Som Anna. De trodde på det jag sa, vilket motiverade mig att faktiskt vara ärlig. Det var ett mänskligt möte så som det borde fungera. För stora delar av den övriga personalen var jag någonting annat. De sa ofta det är din sjukdom som talar. Jag var följaktligen inte en person, utan ett beteende. En diagnos. Vilket bara gjorde mig ännu sjukare. (Bynert, ) Att tvångsvård många gånger innebär svåra överväganden och etiska dilemman tydliggörs i följande exempel: Kristoffer, 17 år dricker alkohol flera gånger i veckan, provar droger, har hoppat av skolan, visar sig bara hemma ibland och är aggressiv. Vid ett test på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen blev resultatet att han inte var mer deprimerad än andra tonåringar, men hade högre grad av aggressivitet och lägre självkänsla än vad som anses normalt. Hans föräldrar vädjar till socialförvaltningen om tvångsvård. Men Kristoffer är inte tillräckligt sjuk för att tvångsomhändertas. Socialsekreteraren menar att de inte gör mer nu för att få Kristoffer drogfri då han inte själv vill medverka. Elisabeth, hans syster undrar om det är rätt att ett barn ska bestämma själv om det behöver hjälp? (Glimberg, ).

9 Aktuella fall: Under de senaste åren har ett antal fall som tidigare inte varit aktuella för tvångsvård uppmärksammats. Vi har valt att lyfta fram tre av dessa: Dataspelsmissbruk 2006 fattade Länsrätten i Vänersborg beslut om att tvångsomhänderta en 14- årig pojke på grund av hans dataspelsmissbruk. Detta efter att frivillig behandling hade misslyckats och efter att hans föräldrar hade tappat kontrollen över situationen. När de beslutade att vidta den här åtgärden var pojken isolerad, gick inte i skolan och lämnade inte sitt rum eller hem. Han hade vänt på dygnet för att kunna spela på nättera. När familjen försökte ingripa uppträdde han aggressivt. Detta är ett av fyra liknande fall i Sverige hittills (Castelius, ) Feta ungdomar tvångsvårdas I Sverige växer antalet svårt överviktiga tonåringar. Enligt Gunilla Lundstedt, psykolog på Rikscentrum för överviktiga barn vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, finns ett behov av behandling som bygger på samma principer som missbrukarvården. Hos den patientgrupp som Rikscentrum för överviktiga barn och ungdomar är i kontakt med är medelvikten idag 103 kg, genomsnittsåldern för gruppen är 14 år. Många av dessa barn och ungdomar befinner sig i ett mer eller mindre livshotande tillstånd. Om inte mönstret bryts riskerar dessa att dö i förtid till följd av påfrestningar på framförallt hjärta och blodkärl. Andra konsekvenser påverkar hormonbalans, fertilitet och åldersdiabetes. Flera ungdomar har tvångsomhändertagits enligt lagen om vård av unga, LVU, då att deras fetma blivit livshotande (Haverdahl, ). Vård av sexualmissbrukare I och med att Anders Eklund greps för mordet på Engla Höglund har debatten blivit aktuell om tvångsvård av sexualbrottslingar. Enligt medier har Anders Eklund enbart suttit av sina straff på kriminalvårdsanstalt utan vård. Han har enligt uppgifter själv avböjt erbjudanden om vård. Kriminolog Jercy Sarnecki anser att det behövs en ny lagstiftning som omfattar tvångsvård av sexualbrottslingar. Han menar att man bör fundera över det faktum att Eklund tackade nej till vård. Sexbrottsforskaren Niklas Långström tror dock inte att tvångsvård vid fängelsestraff är rätta vägen att gå. Det behövs motivation för att lyckas menar han. Han vill däremot att sexualbrottslingar som har hög risk för återfall ska tvångsvårdas efter fängelsestraffet. När risken sen har sjunkit släpps individen fri. Den principen skulle i så fall bryta mot hur rättssystemet fungerar idag med straff efter brott och inte i preventivt syfte (Olsson, ). Diskussionsfrågor För vems skull tar man till tvångsvård? Är det i första hand för individens bästa och för att skydda individen eller är det för att skydda samhället från individen? Om man utgår ifrån de senaste årens aktuella fall, är det i något av dessa fall som tvångsvård kan anses som ett tveksamt tillvägagångssätt? Finns det någon fara i att man nu tycks tillämpa tvångsvård på flera nya områden såsom vid överdrivet dataspelande och fetma? Var går gränsen för självbestämmande? När bör andra i individens omgivning ingripa? Med utgång i fallet med Anders Eklund, bör exempelvis sexualbrottslingar kunna tvångsvårdas? Bör tvångsvård kunna användas i preventivt syfte? Skulle det vara verksamt för att förhindra återfall? Vad händer med motivationen för förändring? Utifrån vilka grunder kan vi som psykologer säga att vi handlar utifrån ett konsekvensetiskt synsätt? Vem bestämmer vad som är ett gott liv på sikt?

10 Källor: Baccarini, D (2006), Lagen om psykiatrisk tvångsvård, Vårdguiden, Stockholms läns landsting, Hämtad Bynert, S. Publicerad Senast ändrad Svårt för unga sjuka att förstå tvångsvården, Hämtad Castelius, O. Publicerad: Tvångsvårdas-mot dataspel. Hämtad Glimberg, SvD, Haverdahl, A-L. Publicerad Senast ändrad Hämtad Löfendahl, E. Publicerad Senast ändrad Oklart när tvångsvård blir etiskt tvingande Hämtad Olsson, T., SvD, Publicerad Krav på tvångsvård av sexbrottslingar, Hämtad Pettersson, I-M (2003). Etik i tvångsvården- att göra gott för andra med hjälp av tvångsvård, Magisteruppsats, Ersta Sköndal Högskola. Rydén, J. (2004). Aktuell forskning om verksam missbrukarvård Allmän SiS-rapport. Lagrådsremiss från Socialdepartementet, Hämtad Domstolsverket, Hämtad Sveriges Rikes Lag (1991:1128)

11 Sammanfattning Sofia Hanje Jesper Råback Pezhman Sasan Mikaela Silvermark Ellen Skogseid Christopher Sundström Det är möjligt att Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de mest ifrågasatta störningarna någonsin inom den kliniska barnpsykologin (Kerig & Wenar, 2006). Vissa kritiker har haft ståndpunkten att man diagnostiserar och därigenom stämplar barn med utagerande beteende just för att dessa är opraktiska och krävande att hantera för samhället. Samtidigt råder det konsensus bland ADHD-forskare om att ADHD orsakar kliniskt signifikanta störningar som blir problematiska för individen. Inledning I Sverige har Eva Kärfve, leg sjuksköterska och docent i sociologi vid Lunds universitet, fört fram stark kritik mot bland andra Christopher Gillberg, professor i barnneuropsykiatri vid Göteborgs universitet, och hans forskning kring barn och diagnoserna ADHD och Deficits in Attention Motor control and Perception (DAMP). I sin bok Hjärnspöken. DAMP och hotet mot folkhälsan (Kärfve, 2000) presenterar hon bland annat kritik om att sjukvården idag diagnostiserar friska barn och stämplar dem för all framtid. Kärfve anser att orsaken till barnens problem främst står att finna i deras sociala miljö och inte i biologiska neuropsykiatriska förklaringsmodeller. Som följd av en tid med mycket medial uppmärksamhet och kritik mot ADHD-diagnosen internationellt publicerades år 2002 International Consensus Statement on ADHD undertecknad av 70 ADHD-forskare och kliniker (Barkley et al, 2002). I detta uttalande försvarar man diagnosen genom att poängtera mängden forskning som styrker att ADHD är en verklig störning som orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning hos de drabbade. Men debatten fortsatte att glöda. Det brukar ses som extra kontroversiellt att diagnostisera barn i tidig ålder. En aspekt som brukar lyftas fram är hur mycket barnen formas av de faktiska symtomen och hur mycket som beror på själva diagnosen? Vi har i denna pro memoria valt att problematisera kring ADHD som diagnos hos barn och ungdomar. Genom att göra en litteratursökning har vi ämnat identifiera några aspekter av forsknings- och samhällsdebatten. Begrepp Under de senaste tio åren har DSM-IV diagnosen ADHD börjat användas i Sverige för att beskriva en grupp barn som lider av koncentrationssvårigheter och/eller problem med hyperaktivitet/impulsivitet.

12 Sofia Hanje Jesper Råback Pezhman Sasan Mikaela Silvermark Ellen Skogseid Christopher Sundström Den första diagnosen som användes på den här gruppen av barn var MBD (Minimal brain dysfunction). MBD började användas i USA på 1960-talet och kom till Sverige på 1970-talet. Diagnosen gavs till barn med symtom som påminner om dagens ADHD-symtom men med ett tillägg av motoriska svårigheter. Diagnosen skrotades relativt snabbt på grund av kritik mot att man inte kunde finna några bevis för att symtomen orsakades av en hjärnskada. I Sverige bedrevs forskning på dessa barn av bland annat av professor Christopher Gillberg. När diagnosen MBD gick i graven på 1980-talet lanserades begreppet DAMP (Deficits in attention, motor control and perception) som ersättningsbegrepp i Sverige av Gillberg och hans forskargrupp. DAMP-begreppet blev dock aldrig internationellt gångbart utanför norden. Den motoriska problematiken som fanns inkluderad i både DAMP och MBD finner man idag i DSM-IV under diagnosen DCD (Developmental co-ordination disorder). DAMP motsvaras alltså idag av diagnoserna ADHD och DCD (Socialstyrelsens hemsida). ADHD enligt DSM IV är uppdelad i tre undergrupper: En grupp där hyperaktivitet/impulsivitet är kombinerat med uppmärksamhetsstörning, en där bristande uppmärksamhet är det mest framträdande draget och en tredje där hyperaktivitet/impulsivitet är det mest framträdande draget. Debatten kring ADHD Det finns många som ställer sig kritiska till diagnosen ADHD:s existens, dess etiologi och dess behandlingssätt. Här följer några av de frågor som debatterats. Den psykiatriska forskningen om ADHD handlar väldigt ofta om att försöka härleda diagnosens beteendesymtom till kemiska förändringar, ex. dopaminbrist, eller hjärnstrukturers aktivitet, ex. frontalloben. Kritiker menar att sådana kopplingar mellan beteende och hjärnan är spekulativa, och att dessa "fynd" därför är meningslösa som förklaringsmodell. Även om frontalloben skulle vara mindre aktiv hos barn med ADHD säger det inget om orsakverkan. Den psykiatriska forskningen har hela tiden som utgångspunkt att det måste vara individen som är patologisk, inte kulturen eller omgivningen. Forskningen som helhet fokuserar primärt på biologiska förklaringsmodeller och missar viktiga faktorer såsom till exempel den kommersiella våldskulturen eller fattigdom och social misär. Det finns visst stöd för att ADHD är kopplat till både SES och etnicitet. Afro-amerikaner är överrepresenterade i USA, men det är oklart om detta beror på ett "bias" i observationen eller faktiska skillnader (Developmental Psychopathology, s.183). Kärvfe argumenterar för att ADHD skulle kunna vara en konsekvens av psykosociala faktorer i barnets uppväxtmiljö, och hänvisar bland annat till forskning som visar att barn med ADHD har mer konflikter i familjen än andra barn. Den här forskningen bemöts av barnpsykiatrikern Christopher Gillberg med att "föräldrars 'dåliga' uppfostran är en följd av barnets extremt svårhanterliga beteende" (Kärfve s.74). Andra faktorer som talar mot psykosociala förklaringar; om miljön är orsaken till beteendet, hur kommer det sig att endast en del barn i familjer i "problemområden" får diagnosen? Varför är ibland bara ett av barnen i en syskonskara drabbat? Varför får även barn i

13 Sofia Hanje Jesper Råback Pezhman Sasan Mikaela Silvermark Ellen Skogseid Christopher Sundström privilegierade familjer ADHD? Det är känt att om en person i släkten har ADHD, är det troligt att andra i samma släkt också har diagnosen (Abnormal Psychology, s.504) och det finns också flera tvillingstudier som indikerar ärftlighet. Den absolut mest kontroversiella debatten kring ADHD rör medicineringen. Att överaktiva barn framgångsrikt kan medicineras med amfetamin upptäcktes på 30-talet. De positiva effekter som medicinen ger inkluderar bättre korttidsminne, bättre interpersonella strategier samt bättre akademiska resultat. Dessa effekter är dock inte specifika för barn med ADHD, alla barn reagerar likadant på medicinering (Developmental Psychopathology s.197). Biverkningar som sömnproblem och ätstörningar är vanliga. Hittills har långtidsstudier av dessa mediciner saknats. Nyligen presenterades dock forskningsresultaten från den senaste delen av den s.k. MTA-studien, den största långtiduppföljning som finns av medicinering av ADHD. Den visar att barn som medicinerar med amfetamin inte växer lika snabbt som andra barn. Barnen i studien som fick amfetaminpreparat "uppvisade minskning i tillväxttakt relaterad till centralstimulantian efter det att behandlingen inletts" och att det efter tre år inte fanns några bevis på att de tagit igen den förlorade tillväxten (MTA Cooperative Group, 2007, s ). Samma studie visar också att användande av medicin, på lång sikt, inte gör att barnets beteende modifieras alls samt att barn som medicinerats oftare var förknippade med mer allvarlig brottslighet (MTA Cooperative Group, 2007, s ). Diagnosen som sådan är ofta svår att ställa. Kärfve debatterar svårigheterna med att diagnostisera ett beteende som uppmärksamhet, eftersom det rör sig om ett extremt svårfångat fenomen. Hur kan man förklara att barn som får diagnosen kan vara ouppmärksamma i skolan men visa god uppmärksamhet framför datorn? Kan en oförmåga som döljs i en viss miljö egentligen vara en distinkt oförmåga? Ett funktionshinder som utgör en del i en symtomdiagnos kan väl inte vara dolt? Kärfve tror att uppmärksamhet mer handlar om motivation, och vad barnet är intresserat av. Det vore därför mer rimligt att t.ex. anpassa skolarbete och undervisning efter detta och på så sätt försöka väcka dessa barns motivation. Som med många psykiatriska diagnoser diskuteras också huruvida det är bra för en individ att få en diagnos. Är det en förbannelse eller en välsignelse? Kärfve oroar sig här för vilka implikationer ADHD-epidemin får för bemötandet av barn. Vad händer när dagispersonal, efter kurser i neuropsykiatriska diagnoser, börjar leta varningstecken på barn redan i två-treårsåldern? Sänks vår generella toleransnivå för hur barn får bete sig? Hur påverkar detta i sin tur barnen? Att som vuxen ges diagnosen ADHD kan kanske kännas befriande. Det kan också kännas skönt för en förälder att få en diagnos på sitt barn (Kärfve s.75). Men enligt Kärfve finns det inget sätt för ett barn att ta sig runt en neuropsykiatrisk diagnos. Barnet måste acceptera att det har "fel i hjärnan". Följden blir att barn inte uppmuntras att försöka övervinna sina problem eftersom de inte tror att de har förutsättningarna (Kärfve s.80). Kritiker påpekar då att även om barnet inte diagnostiseras så finns ändå problemen, och många barn har redan innan diagnosen fått höra att de är konstiga eller har något fel. Med diagnosen får barnet en förklaring vilket kan leda till rätt åtgärder, för barnets bästa. Klinikernas syn på ADHD och debatten År 2002 publicerades International Consensus Statement on ADHD skriven av en oberoende grupp på 70 ledande forskare och kliniker med mycket erfarenhet av ADHD. Dessa är djupt

14 Sofia Hanje Jesper Råback Pezhman Sasan Mikaela Silvermark Ellen Skogseid Christopher Sundström oroade över hur media har rapporterat i ADHD-frågan. Media har kontrasterat den vedertagna vetenskapliga synen på att ADHD existerar mot vissa, enligt Barkley et al., icke-experters syn att ADHD inte existerar och lagt fram det som om båda synsätten är lika troliga. Att försöka skapa en sådan medial balans ger allmänheten intrycket att det finns en grundläggande vetenskaplig motsättning kring huruvida ADHD är en störning. I verkligheten existerar ingen sådan motsättning menar Barkley et al. Det är mycket som ska till innan man kan klassificera ett tillstånd som en giltig medicinsk eller psykiatrisk störning. Det måste finnas vetenskapligt säkerställda bevis på att de som lider av tillståndet har nedsättningar på en fysisk eller psykologisk mekanism som är universell hos människor. Det vill säga en mental mekanism som människor förväntas ha utvecklat, oavsett kulturell tillhörighet. Dessutom måste det vara vetenskapligt klarlagt att denna nedsättning skadar individen. Skada fastställs genom bevis på ökad dödlighet, sjuklighet eller nedsättningar inom viktiga aktivitetsområden som alla människor på den utvecklingsnivån förväntas kunna genomföra, t ex. inom skola, sociala relationer, familj, självständighet, självtillräcklighet och fungerande på arbetet. Det råder ingen tvekan hos världens ledande kliniska forskare att ADHD innebär nedsättningar inom vissa psykologiska områden och att dessa nedsättningar skadar de flesta individer som har störningen allvarligt. (Barkley et al., 2002) Barkley et al. (2002) skriver i uttalandet att de flesta neurologiska studier har på gruppnivå visat att personer med ADHD har mindre hjärnaktivitet i frontalloben och i dess nervkopplingar till de basala ganglierna och reagerar mindre på stimulering i dessa områden jämfört med kontrollgrupper. Flertalet studier har även visat att nedsättningar i uppmärksamhet och inhibition har en nästan lika stort genetisk faktor hos tvillingar som kroppslängd har. Vidare hävdar Barkley et al. (2002) att genetiska tendenser alltid uttrycks i interaktion med miljön. De skriver att föräldrars egenskaper, stressorer under uppväxten, kamratrelationer etc. absolut har betydelse för individer med ADHD, men att flertalet tvillingstudier har visat att familjesituation inte har någon signifikant enskild påverkan på nedsättning i uppmärksamhet och inhibition. Personer med ADHD har ofta andra problem och störningar som tydligt är sammankopplade med personens sociala miljö vilket kan vara förvillande. Hundratals studier har visat effektiviteten av att medicinera personer med ADHD, och otaliga har kartlagt problem som störningen kan föra med sig. När man ser till alla dessa vetenskapliga faktiska kartläggningar framstår kritiken insiktslös, menar Barkley et al. (2002). Det skrivs i dagstidningarna att ADHD är en myt, att medicinering bör förkastas och att ADHD snarare är orsakat av dålig kosthållning, för mycket TV-tittande, TV-spelande, dåliga lärare eller för lite uppmärksamhet och kärlek. Barkley et al. (2002) menar att ADHD borde framställas lika realistiskt i media som det görs inom forskningen dvs. som en verklig störning. En störning som inte kan sägas vara orsakad av personen själv, dess föräldrar eller lärare.

15 Implikationer för framtida psykologers arbete Sofia Hanje Jesper Råback Pezhman Sasan Mikaela Silvermark Ellen Skogseid Christopher Sundström Den debatt som uppstått kring ADHD-begreppet upplevs till stor del vara en konsekvens av två forskarvärldar som inte lyckats mötas språkligt. Man talar förbi varandra hellre än med varandra. I det här fallet har det utmynnat i medial pajkastning, själva motsatsen till en konstruktiv diskussion. När diskussionen polariseras framstår lätt lösningen som uteslutande biologisk eller uteslutande social, vilket kan resultera i att individer med störningar inte ges möjlighet att få dels den respekt men också den mest lämpade behandling de har rätt till. Genom att uppmuntra polarisering och de konflikter som uppstår så bär media en del av ansvaret för detta. Psykologer och andra experter inom området bör förhålla sig kritiska till de förenklade och polariserade framställningarna i media. Samt vara medvetna om media som parallell opinionsbildare vid till exempel utbildning och kommunikation med allmänheten. Det konstruktiva sättet att förhålla sig till olika forskningsområdens kolliderande synsätt är bland annat det tvärvetenskapliga perspektivet. Samtidigt måste man ha förståelse för eventuell ovilja hos till exempel biologiskt inriktade neuropsykiatriker att göra uttalanden om miljöfaktorer som ligger utanför deras forskningsområde, utan att tolka det som en ovilja att erkänna de som bidragande faktorer. Diskussionsfrågor Hjälper en ADHD-diagnos mer än den stjälper? Leder den till stigmatisering? Hur kan man som psykolog förhålla sig till liknande konflikter som man möter genom sitt arbete? Hur förhålla sig till klienters förståelse av ens egen roll som psykolog och deras egen eventuella diagnos eller dyl.? Överdiagnostiserar vi barn idag? Ser neuropsykiatriker för lite till de sociala omständigheterna?

16 Referenslista Sofia Hanje Jesper Råback Pezhman Sasan Mikaela Silvermark Ellen Skogseid Christopher Sundström Barkley, R. et al. (2002). The International Consensus Statement. Behavioural Brain Research, 179, Barkley, R., Cook, E. H., Diamond, A., Zametkin A., Thapar, A., Teeter, A., et al. (2002). International Consensus Statement on ADHD. Clinical Child and Family Psychology Review, 5, Kerig, P., Wenar, C. (2006) Developmental Psychopathology. From Infancy through Adolescence. New York: McGraw-Hill. Kärfve, E. (2000) Hjärnspöken. DAMP och hotet mot folkhälsan. Stockholm/Stehag: Symposion. MTA Cooperative Group (2007), Effects of Stimulant Medication on Growth Rates Across 3 Years in the MTA Follow-up, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46, August 2007 MTA Cooperative Group (2007), Delinquent Behavior and Emerging Substance Use in the MTA at 36 Months: Prevalence, Course, and Treatment Effects, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007

17 Uppsala Universitet Institutionen för psykologi Termin fyra, 2008 Kurs 15: Psykiatri, psykopatologi I, 7,5 poäng Problematiskt datorspelande diagnos eller moralpanik? Martin Syk, Robert Vestberg, Kenny Wadin, Susanne Werner, Maria Wester & Markus Wikborg Kursansvarig: Annika Sjöblom Wennberg

18 Inledning Datorspelande är idag en populär sysselsättning. I en kartläggning som gjordes av medierådet visar det sig att 31% av Svenska ungdomar mellan 16 och 25 år spelar mer än någon gång i veckan. Intresset är störst hos män och 24% spelar dagligen (Sandgren, 2007). Allt fler fall av depression, konflikter i familjer och problem i skolan har av vårdapparaten kopplats till högintensivt datorspelsanvändande. Enligt en uppskattning gjord av organisationen Fair Play (SVD, 2006) kan omkring personer i Sverige vara drabbade av detta problem. Folkhälsoinstitutet har påbörjat ett forskningsprojekt med syfte att noggrannare kartlägga problembilden (SVD, 2006 & Svantesson, 2007). Andra röster har höjts som menar på att dessa alarmerande siffror är överdrivna (Cole & Griffiths, 2007). Bakom denna panik döljer sig okunskap om hur spelen faktiskt fungerar och etablissemangets misstro mot en ny mediekultur och kan jämföras med misstron mot serietidningarnas intåg. I ovan nämnda rapport från medierådet visar det sig t ex att den högaktiva gruppen dricker mindre, är lika engagerade i politiska frågor och inte skiljer sig hälsomässigt från icke spelande ungdomar. Debatten förs även inom psykiatrin, där man diskuterar huruvida högintensivt datorspelande bör patologiseras. Datorspelsberoende som diagnos? Idag finns det ingen diagnos i DSM IV som är specifik för problem som grundar sig i högintensivt datorspelande. De diagnoser som ligger närmast till hands är Spelmani eller den allmänna definitionen av missbruk och beroenden i kapitlet om substansrelaterade störningar. APA meddelade i juni 2007 att de inte för tillfället klassificerar datorspelsberoende som en psykisk störning. (Wikipedia, 2008). Griffiths utgår från kriterierna för spelmani och föreslår att följande sex komponenter utgör datorspelsberoende: 1. Salience I vilken utsträckning en persons liv domineras av datorspelande. 2. Euphoria När aktiviteten framkallar en kick eller rusliknande tillstånd. 3. Tolerance Tiden som läggs på datorspelande ökas kontinuerligt. 4. Withdrawal symptoms Att avstå från spelandet leder till psykiskt eller fysiskt obehag. 5. Conflict Spelandet leder till intra eller interpersonella konflikter. 6. Relapse and reinstatement Försök att sluta med spelandet misslyckas. I en studie av Charlton & Danforth (2005) undersöktes en grupp på 442 Massively multiplayer online role playing game (MMORPG) spelare utifrån dessa kriterier. Faktoranalys av resultaten antydde att dessa sex kriterier kan delas upp i två grupper. Författarna föreslår att den ena gruppen utgör kärnkriterier (4 6) och den andra perifera kriterier (1 3) för beroende. Charlton & Danforth menar att kärnkriterierna måste uppfyllas för att ett beroende skall föreligga.

19 Linderoth & Bennerstedt (2007) har i sin intervjustudie av 10 ungdomar som spelar World of Warcraft ett annat sätt att se på saken. De har valt att använda begreppet problematic usage, först myntat av Linderoth & Bennerstedt (2007), som innebär att fokus läggs på spelandets negativa konsekvenser t ex familjekonflikter, sömn och ohälsosamma matvanor samt eftersatt skolprestation. En prediktor för problematic usage är att användandet sker i syfte att fly problem (escapism, avoidance coping). De menar vidare att det finns samhällsaktörer, t ex behandlingskliniker för olika spelberoenden, som gärna använder begreppet datorspelsberoende som om det vore en vedertagen diagnos. Vad är ett MMORPG? MMORPG är en akronym för Massively Multiplayer Online Role Playing Game. I ett MMORPG interagerar flera spelare samtidigt, dygnet runt i en virtuell värld genom varsin avatar. En avatar är en virtuell karaktär som du kontrollerar och som representerar dig i den virtuella världen. Spelaren bestämmer själv hur avataren skall se ut och behöver alltså inte ha någon bäring på spelarens verkliga person. I MMORPG spelar de sociala interaktionerna en central roll. Spelare måste interagera och samarbeta för att komma framåt i spelet. MMORPG spelas helt online och för att få spela behöver man förutom adekvat dator och internetuppkoppling, en kopia av spelet samt en månatlig prenumeration för att kunna spela. Det idag mest spelade MMORPG är World of Warcraft (WoW) med över 10 miljoner prenumeranter. Centrala aspekter av WoW är att utforska landskap, slåss mot monster, utföra uppdrag och att utveckla sin avatars färdigheter. Allt detta görs i socialt samspel med andra spelare. Spelare organiserar sig ofta i spelardrivna organisationer, sk., gillen. Dessa organiserar spelarnas gemensamma intressen och utövar därmed en social press på spelaren att delta. Det som skiljer ett MMORPG från andra datorspel (även på nätet), är dess komplexitet och det sociala samspel som genomsyrar spelprocessen. Dessa två faktorer innebär att spelaren måste lägga ned mycket tid för att lyckas lära sig, och nå framgång i ett MMORPG. MMORPG utgör en alternativ verklighet som är ständigt pågående, de går inte att pausa, antingen spelar man eller så gör man det inte. MMORPG spelandets olika sidor De flesta av problemen som uppkommer bottnar i att spelet är tidskrävande, men tidsåtgången behöver inte i sig vara ett problem, utan problemen uppstår i relation till spelarens övriga liv. Så mycket tid går åt till spelet att det inte finns utrymme för andra aktiviteter. I svåra fall finns inte ens tid för basala behov som personlig hygien och sömn. Spelets struktur kräver spelarens hela uppmärksamhet under en viss tidsrymd. En spelare som är involverad i en gruppuppgift kan inte gå ifrån datorn utan att försätta sina medspelare i knipa. Det är svårt för spelaren att gå ifrån för att äta, vilket är en orsak till föräldrakonflikter. De förändrade matvanorna kan även leda till hälsoproblem. Tiden det tar att spela MMORPG beskrivs av spelarna även gå ut över arbete och skola.

20 Om spelarens avatar är en nyckelspelare i spelargruppen förväntas det att spelaren ställer upp på gruppens krav och man får skuldkänslor om man inte ställer upp. Spelargruppen kan ha institutionaliserade straffsystem som ska avskräcka spelare från att lämna uppdraget innan det är slutfört. Det kan innebära att man blir utesluten från nästkommande uppdrag. Spelens sociala dimension är en central drivkraft för datorspelare. Själva innehållet i spelet är underordnat mötet med andra spelare. Anhöriga är ofta okunniga om MMORPG och antar att spelen fungerar som traditionella datorspel. Kritik från anhöriga kan handla om normer kring vad som är ett gott liv. Anhöriga ser ofta datorspel som en meningslös aktivitet vilket spelarna finner kränkande eftersom de anhöriga kanske inte ser begränsningarna och problemen med sin egen mediekonsumtion. Många spelar med personer de känner utanför spelet, exempelvis klasskamrater. Spelandet blir ett samtalsämne i skolan eller arbetet och den som inte spelar kan inte delta i den sociala gemenskapen. Datorspelande gör det möjligt för personer att kommunicera med människor som de kanske aldrig skulle ha träffat på andra sociala arenor. I MMORPG träffas man på lika villkor. Hos personer som lever i en sjukdomsvardag eller har ett funktionshinder blir spelet snarare en social möjlighet. I MMORPG spelar utseende eller ålder inte någon roll. Problem inträffar när exempelvis ungdomar på högstadie eller gymnasienivå, som oftast har en relativt fast struktur i sina liv med olika tider och aktiviteter att passa tvingas att anpassa sig till äldre personers livsvillkor eller personer som bor i andra tidszoner. Datorspelande bemöts inte av samma acceptans, nyfikenhet eller intresse från anhörigas sida såsom mer traditionella fritidsaktiviteter. Den acceptans som finns kring idrott gällande träningar, matcher, tider för mat och eventuella ledigheter från skolan finns sällan när det kommer till datorspel. Samhället verkar inte betrakta spel som en organiserad fritidsaktivitet. Då en spelare får en nyckelroll i en spelargrupp kan dennes utövande liknas vid elitutövande av en idrott utan att någon i familjen har den insynen och vetskapen (Linderoth & Bennerstedt, 2007). I en studie fann man att MMORPG spelare skilde sig signifikant från spelare av andra mer traditionella dator och TV spel. MMORPG spelarna rapporterade efter en månads spel att de hade spelat fler timmar, hade sämre hälsa, sämre sömnkvalitet och större negativ påverkan på socialisering i det riktiga livet och studier. Men, den här gruppen rapporterade också större nöje med att spela, större intresse att fortsätta spela och fler nya bekantskaper online. Det fanns inga skillnader mellan grupperna i skolprestationer, det sociala livet i stort eller livskvalitet. MMORPG spel kan ha terapeutiskt värde och gynna den kognitiva utvecklingen; träna upp perceptuella processer och reaktionstid, smärthantering eller träna upp barn med kronisk sjukdom att ta hand om sig själva. Man kan utveckla sociala och emotionella färdigheter, problemlösningsfärdigheter (analys och planering), kritiskt tänkande, kreativitet och visuospatial förmåga (Smyth & Joshua M, 2007). En annan studie visar på att 76% av spelarna träffar goda vänner genom spelen och 45,6% av dessa relationer anser de vara

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Socialstyrelsen rekommenderar

Socialstyrelsen rekommenderar Att behandla överaktivitet med centralstimulerande medel Barn som är överaktiva, lättdistraherade, ouppmärksamma, lätt blir uttröttade och har problem med att kontrollera sina impulser anses lida av ADHD

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge 2007-03-13 Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge Angående Föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (Remiss 1 (1) 2007-01-04, Beteckning: TR65A 2006:19692) Riksförbundet för Social

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13)

Omedelbara omhändertaganden av personer med svårt tvångsmässigt missbruk (jml LVM 13) 2004-08-10 Remissvar från Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) till Socialdepartementets utredning om översyn av tillämpningen av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Dir 2002:10,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer