Barn och unga med funktionsnedsättning En beskrivning av deras vardag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och unga med funktionsnedsättning En beskrivning av deras vardag"

Transkript

1 Barn och unga med funktionsnedsättning En beskrivning av deras vardag En kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av djupintervjuer med barn och deras vårdnadshavare 1

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning av studiens resultat... 9 Resultat Barnens beskrivning av en vanlig vardag och helg Barnens förhållningssätt till sina funktionsnedsättningar Familjen Kamrater Skolan Fritiden Myndighetskontakter Framtiden Bilaga - intervjuguide

3 Inledning 3

4 Inledning Bakgrund Handisam har fått i uppdrag av regeringen att ta reda på hur barn och unga, som i sin vardag har många myndighetskontakter och insatser, upplever sin livssituation och det stöd de får från samhället. För att ta reda på detta genomfördes en studie där 20 barn mellan 7-15 år djupintervjuades. I studien har både flickor och pojkar med olika typer av funktionsnedsättningar kommit till tals och särskilt har beaktats det behov av stöd som krävs för att också barn med kommunikationssvårigheter har kunnat delge sina tankar och synpunkter. Även barnens vårdnadshavare har varit viktiga i sammanhanget. Detta för att få en helhetsbild av den verklighet barnen befinner sig i. Syfte Undersökningen syftar till att: Få bättre och djupare förståelse för hur barn och unga med funktionsnedsättning ser på sin livssituation och det stöd de får från samhället idag. Utifrån resultaten skapa förutsättningar för att barn och unga med mycket stöd från samhället ska få ett bättre stöd som är anpassat efter deras behov och önskemål. Resultatet utgör ett viktigt underlag i redovisningen till regeringen och kommer också att vara en del i Handisams uppföljning av funktionshinderspolitiken Metod Kvalitativ metod För studien har valts en kvalitativ metod. I en kvalitativ studie sätts målgruppens behov, resonemang och upplevelser i fokus och man kommer nära målgruppen och kan ta del av intressanta resonemang och tankegångar. De insikter som framkommer i undersökningen beskrivs i relevanta termer, så att det som ligger till grund för målgruppens synsätt, attityder och tankar synliggörs. 4

5 Djupintervjuer Studien genomfördes med hjälp av hemma hos intervjuer Fokus i studien har varit barnen. Vi besökte barnen hemma i deras familjer. Detta för att komma nära och för att kunna skapa en intim dialog med varje barn. Att få komma hem till varje enskilt barn gav också en mer komplett bild av barnet, den miljö barnet vistas i och relationen till föräldrar och syskon. Varje besök tog cirka 3 timmar och genomfördes med hjälp av en intervjuguide som tagits fram i samråd med Handisam. Genomförande Barnen förbereddes inför intervjun med ett vykort Innan själva intervjun skickades ett vykort ut till barnen där vi talade om vilken tid vi skulle komma och att vi såg fram emot att få träffa dem och få höra om dem och deras liv. Flertalet barn kom ihåg kortet och tackade i samband med intervjun. För flera var detta det första vykort de fått. Inledningsvis en kort intervju med barnets vårdnadshavare Innan intervjun med barnet så genomfördes en kort intervju med en av barnets vårdnadshavare. Tanken var att intervjun skulle hålla sig kring minuter. Intervjun gick ut på att kartlägga barnets och vårdnadshavarens/vårdnadshavarnas myndighetskontakter. Informationen från intervjun med vårdnadshavaren kunde sedan stämmas av i intervjun med barnen. För många föräldrar var det svårt att hålla denna inledande intervju kort. Förälderns/föräldrarnas behov av att få prata om sina erfarenheter och framförallt svårigheter var stort. Hos många fanns en stor bitterhet över den brist på hjälp och stöd som de upplevde sig behöva. I många fall fick vi stoppa föräldern/föräldrarna och betona att intervjuns fokus var på barnet och barnets upplevelser och erfarenheter. Föräldrarna hade svårt att släppa barnen ensamma under intervjun Tanken var att intervjuerna med barnen skulle ske utan föräldrarnas medverkan det vill säga vår önskan var att få sitta enskilt med varje barn och prata utan föräldrar som fyller i och förklararar. Det visade sig svårt för flera av föräldrarna att släppa barnet och hålla sig undan. Trots att barnet självt inte såg några problem med att sitta ensamma med intervjuaren inne på sitt rum under intervjun så styrde föräldrarna till att intervjun många gånger genomfördes i köket där de hade en viss möjlighet att följa intervjun och de frågor som ställdes. Flera av föräldrarna propsade också på att få sitta med och hade svårigheter när det gällde att låta barnen svara på frågorna själva. 5

6 I flera fall var det inte helt fel att föräldrarna var med då det gav en bredare och mer målande bild av barnets vardag. Vi kommer dock att i framställningen av resultatet att tydligt ange när det är föräldrarna som tycker och tänker och när det är barnets tankar och ord som förmedlas. Intervjuerna krävde anpassning efter varje barns personlighet och funktionsnedsättning Stora krav ställdes på intervjuarens förmåga att kunna anpassa sig till varje barns förutsättningar och ingen intervju blev därför den andra lik. Barnen var olika både i ålder, till sin personlighet och beträffande funktionsnedsättning. Vissa av barnen var väldigt meddelsamma medan andra var mer introverta och fåordiga och behövde därför mer tid för att uttrycka sina tankar. Yngre barn hade svårare än äldre att beskriva och berätta utförligt om sin vardag. Fyra av de medverkande barnen hade uttalade tal- och kommunikationssvårigheter. Vid ett intervjutillfälle anlitades tolk. Vid ytterligare en intervju fungerade ett syskon som tolk. De övriga två barnen gavs mer tid vid intervjun och många avbrott gjordes. Även de barn som hade en intellektuell funktionsnedsättning hade i viss mån kommunikationsproblem i den bemärkelsen att de ibland hade svårt att förstå och att hålla sig till de ställda frågorna. Här var det viktigt att rikta tydliga och korta frågor till barnet. Intervjun inleddes med frågor från Mina vänner Varje intervju med barnen inleddes med att de fick fylla i/svara på frågor ur en bok som heter Mina vänner. Detta är en bok där barn låter sina vänner fylla i och svara på frågor om vad de gillar respektive inte gillar. Varje uppslag har en specifik bild (olika hästar, hundar, katter) och barnen fick initialt välja ett uppslag/bild som de tyckte om och där de ville finnas med. Flera av barnen kände igen boken och hade stött på den bland sina klasskamrater. Frågorna i boken är anpassade efter barn och de är rakt och enkelt ställda och kräver raka och enkla svar. Exempel på frågor: Födelsedag, ögonfärg, hårfärg, min familj, husdjur, skola och så vidare. Denna start på intervjun avdramatiserade själva intervjun och blev en bra ingång till de lite mer personliga och komplexa frågeställningar som intervjun inrymde. Att också få se att andra barn skrivit i boken kändes för flertalet bra och lite spännande. Övriga frågor rörde barnens liv i stort Övriga frågor rörde framförallt barnens upplevelse av sin vardag och allt som ingår i denna såsom: En vanlig dag Förhållningssätt till sin funktionsnedsättning Kamrater Skolan Familjen Fritiden Myndighetskontakter Framtiden 6

7 Barnen upplever det som spännande att bli intervjuade Barnen uttrycker en spänning när det gäller intervjun. De är inte vana vid att få vara i centrum på detta sätt och att få ta sig tid att berätta om sig själva och sin livssituation. Många har svårt att hitta orden men det släpper snabbt och de ger sig med kraft och engagemang in i samtalet och anstränger sig och försöker svara på de frågor som ställs. Barn och föräldrar utlovades anonymitet De medverkande familjerna lovades anonymitet vilket medför att vi inte kommer att lämna mer personliga detaljer kring de medverkande utan de fakta vi lämnar beträffande målgruppen är så allmän så inga barn eller familjer ska kunna identifieras. Målgrupp för studien Målgrupp för studien är barn och unga i åldern 7-15 år boendes i olika stora städer (färre än invånare, , över invånare). Resultatet presenteras utifrån en indelning av barnen i fem olika undergrupper beroende på vilken funktionsnedsättning de har. Dessa fem grupper är: neuropsykiatriska, fysiska, medicinska, sensoriska och intellektuella funktionsnedsättningar. Många gånger har barnen mer än en funktionsnedsättning. I vår indelning av funktionsnedsättningarna utgår vi från det som föräldrarna angett som huvuddiagnos. Nedan följer en kort presentation av barnen och deras diagnoser uppdelade i de fem grupperna. Totalt handlade det om 20 barn. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Flicka, 9 år, ADHD Flicka, 9 år, Aspergers, ADHD, bipolär (ångest och specifika fobier) Pojke, 9 år, Autism och intellektuell funktionsnedsättning Pojke, 11 år, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning (motorik och språksvårigheter) Pojke, 11 år, Aspergers syndrom Pojke, 12 år, Aspergers syndrom och ADHD Pojke, 13 år, ADHD (ångest och oro och självskadebeteende) Pojke, 14 år, Aspergers syndrom och ADHD, hörsel- och synnedsättning Pojke, 15 år, Aspergers syndrom, ADD, dyslexi Medicinska funktionsnedsättningar Flicka, 7 år, svår astma och allergi Flicka, 13 år, svår astma och allergi Sensoriska funktionsnedsättningar Flicka, 10 år, döv Flicka, 13 år, synnedsättning, tal- och språkstörning, epilepsi Pojke, 14 år, hörselnedsättning 7

8 Fysiska funktionsnedsättningar Flicka, 7 år, CP-skada Pojke, 9 år, CP-skada Flicka, 14 år, CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning, hjärnsynskada, epilepsi Pojke, 14 år, AMC Intellektuella funktionsnedsättningar Flicka, 9 år, Downs syndrom Flicka, 9 år, Intellektuell funktionsnedsättning Projektteam Ansvarig projektledare från Augur är Lotta Tunved. Från Augur medverkade även Emma Spjut. Kontaktperson och ansvarig från Handisam är Brita Törnell. Intervjuerna genomfördes under veckorna 48-50,

9 Sammanfattning av studiens resultat Handisam har på uppdrag av regeringen genomfört en studie som vänder sig till barn i åldern 7-15 år med olika funktionsnedsättningar. Undersökningen syftar till att: Få bättre och djupare förståelse för hur barn och unga med funktionsnedsättning ser på sin livssituation och det stöd de får från samhället idag. Utifrån resultaten skapa förutsättningar för att barn och unga med mycket stöd från samhället ska få ett bättre stöd som är anpassat efter deras behov och önskemål. Studien genomfördes med hjälp av 20 djupintervjuer hemma hos de medverkande barnen. Även barnens vårdnadshavare intervjuades kort angående familjens myndighetskontakter. Resultat Det förekommer en mängd olika myndighetskontakter angående de barn som medverkar i studien. Det är vanligtvis föräldrarna som sköter merparten av de myndighetskontakter som familjen har och barnen blir många gånger inte inblandade. Detta trots att kontakterna/stödet handlar om barnen och beslut tas kring deras person. Det är sällan som myndighetspersoner har en dialog med barnen kring hur de upplever sin situation och hur de ser på behovet av stöd och hjälp. Resultaten visar dock att myndigheter i högre utsträckning närmar sig barn med fysiska och sensoriska funktionsnedsättningar i jämförelse med barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever många gånger stora problem i sin vardag och skulle därför behöva få komma till tals. Barnens spontana initiala beskrivning av en relativt komplikationsfri vardag visar på vikten av kunskap och kompetens när det kommer till att intervjua barn och framförallt barn med funktionsnedsättningar. Bakomliggande faktorer till barnens komplikationsfria vardag kan förklaras med att vad som är normalt för ett barn är det tillstånd som vanligtvis råder för detta barn. Barnens liv som kanske, i mångt och mycket, skiljer sig från andra barns liv är normalt för dem och därför inte förknippat med svårigheter och problem. Barn vill också vara lojala mot sina föräldrar och att uttrycka problem och svårigheter kan skapa en känsla av illojalitet gentemot föräldern/föräldrarna. 9

10 När frågorna till barnen kommer in på deras funktionsnedsättningar och de ombeds att berätta om dem framträder en mer komplikationsfylld vardag och det går att utläsa skillnader i hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn med fysiska, sensoriska och medicinska funktionsnedsättningar beskriver sitt liv i relation till familjen, kamrater, skolan, fritiden och synen på framtiden. Överlag så beskriver barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar långt fler problem än barnen med fysiska funktionsnedsättningar. De beskriver en besvärlig vardag som många gånger präglas av brist på kunskap och förståelse från omgivningen, brist på stöd och hjälp och ensamhet och isolering. De har fått sina diagnoser sent i livet vilket medfört att många av deras problem har hunnit växa sig stora. Hjälp och stöd, i den mån detta fåtts, har kommit för sent. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har i högre utsträckning en familjesituation som präglas av bråk och konflikter. Detta kan förklaras av att det många gånger är flera i familjen som har samma diagnos som barnet, vilket skapar stora slitningar. Slitningarna i familjen påverkar föräldrarnas möjligheter att hantera de problem barnet har på grund av sin funktionsnedsättning. Engagemanget och orken räcker inte till. Ofta har dessa familjer också en sämre ekonomi som begränsar barnets och familjens möjligheter till aktiviteter och en rimlig levnadsstandard och det är i denna grupp vanligare med enföräldershushåll. Dessa faktorer sammantaget förstärker barnens problem och försvårar för dem i det dagliga livet. Barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger också den mest negativa bilden av skolan och beskriver stora problem framförallt med själva skolmiljön som inte alls överensstämmer med deras behov. Miljön idag är alldeles för stökig och bråkig, klasserna är för stora och lärarna är för få. Många av barnen klarar sig överhuvudtaget inte i skolan som den ser ut idag. Tre av barnen som medverkar i studien är eller har varit sjukskrivna från skolan på grund av något som kan liknas vid utbrändhet. Dessa barn beskriver en fritid oftast helt utan aktiviteter. Många sitter bara hemma framför datorn och Tv:n och umgås enbart med familjen. Barnen och arbetet tar all ork från föräldrarna och pengarna räcker inte till för de många gånger dyra aktiviteterna. Men barnen själva stretar också många gånger emot. Många är trötta när de kommer från skolan och vill bara vara hemma. De berättar också att de har svårt för sociala relationer och att de snabbt tröttnar på aktiviteter som de påbörjar. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har mycket svårare för att tänka framåt och de har få drömmar eller tankar om hur framtiden kommer att bli. De svårigheter de haft hittills i livet formar även de tankar de har om framtiden. Det har varit svårt hittills och det kommer därför troligtvis att vara svårt även framöver, säger de. 10

11 De barn som har en fysisk eller sensorisk funktionsnedsättning upplever en helt annan förståelse för de problem de har. Kunskapen i samhället är större, funktionsnedsättningarna mer tydliga och deras tidiga diagnoser har medfört att de fått det stöd och den hjälp som behövts redan från början. Svårast för dessa barn är svårigheterna till självständighet och separation från föräldrarna. Flera av barnen är beroende av föräldrarnas hjälp så fort de ska göra någonting utanför familjen. Svårast blir detta i tonåren då barnen vill ha ett eget liv med kompisar och egna aktiviteter. De familjer som har barn med fysiska och sensoriska funktionsnedsättningar beskrivs som mer välfungerande både socialt och ekonomiskt. Barnen beskriver en rikare fritid och ett större engagemang från föräldrarnas sida. Oftast är detta familjer med färre barn och familjer där föräldrarna lever tillsammans. Problemen i skolan beskrivs inte som lika stora. Det barnen tar upp är svårigheterna med att få de tekniska hjälpmedel som de behöver för att klara sin vardag på samma villkor som andra barn. Idag upplever de att de har de hjälpmedel som de behöver men de har tagit väldigt lång tid att få. De barn som går i grundsärskolan ser det som ett stort problem att de inte lär sig någonting. Kraven och förväntningarna är alldeles för lågt ställda och både föräldrar och barn upplever att de har en större potential än vad skolan förstår. Grundsärskolan bör, enligt föräldrarna, moderniseras och utvecklas. Läromedel bör tas fram i enlighet med barnens förutsättningar så att barnen kan tillgodogöra sig kunskap utifrån de möjligheter de har. Barnen med fysiska och sensoriska funktionsnedsättningar har en mer aktiv fritid än barnen med en neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fritidsaktiviteterna är många och de berättar om aktiviteter anpassade just efter deras funktionsnedsättning. Habiliteringen driver på och betonar vikten av aktiviteter för framförallt fysisk träning och funktionshinderorganisationerna anordnar aktiviteter som barnen deltar i. Föräldrarna är också själva mer aktiva och driver på barnen när det gäller fritiden. Barnen har många gånger assistenter som kan följa med dem om föräldrarna själva inte hinner. Barnen med fysiska, medicinska och sensoriska diagnoser ser med tillförsikt på framtiden. De tar överhuvudtaget inte upp några tänkbara svårigheter utan det är mer eller mindre självklart att de själva kan forma sin framtid och i princip göra vad de vill med sina liv. Flertalet ser framför sig familj och ett bra arbete. De tror att de fortsättningsvis kommer att få all den hjälp de behöver för att klara sig. De har alltid fått hjälp och alltid fått det som de behöver för att klara av livet så det blir mer eller mindre självklart för barnen att de även fortsättningsvis kommer att få det. 11

12 Resultat 12

13 Barnens beskrivning av en vanlig vardag och helg 13

14 Barnens beskrivning av sin vardag och sin helg En spontan beskrivning av vardagen och helgen Själva intervjun (efter ifyllandet av Mina vänner ) inleddes med att barnen fick beskriva en helt vanlig dag och en helt vanlig helg från det att de stiger upp tills det att de går och lägger sig. De intervjuade barnen fick spontant beskriva sin vardag utan så många djuplodande och uppföljande frågor av intervjuaren. Syftet var att få barnens spontana känsla och upplevelse av sin vardag och helg. De frågor som ställdes av intervjuaren handlade snarare om att driva barnens berättelse om sin vardag och helg framåt. Nedan följer några av barnens berättelser kring sin vardag och helg. Flicka, 7 år, CP-skada Jag vaknade och gick upp, åt frukost, klädde på mig kläderna sen ytterkläderna sen gick jag till hallen. Vi har en korg med vantar och mössor sen gick jag ut. Jag och pappa åkte till skolan. Vi gick in på skolan. Vi hade lite samling. I min klass är det 28 barn. Det är bra för då har man fler kompisar. Sen gick vi ut på rast men då var jag inne för den är kort. Jag gjorde inget speciellt där inne. När dom andra kom in åt vi frukt. Sen var det nog dags för lektion eller lunch. Vi gick till maten och åt, hade en rast, gick in, hade en lektion. Sen gick vi till skogen och gjorde något annat mellan. Efter skogen gick vi till skolan igen. När vi kom tillbaka åt vi mellis i det huset vi har ettan. Det är uppdelat i hus, jag åt mellis där istället för i matsalen. Vi gick ut och då kom pappa och hämtade mig. När vi kom till ridningen så gick vi in till ridhuset och väntade på att den andra gruppen skulle sluta. Sen kom vi in och började rida. Sen gick vi ut i skogen med hästarna och när vi kom tillbaka hade vi olika inne-övningar i ridhuset. Sen fick vi krafsa hovar och borsta manen på dem. Pojke, 12 år, ADHD, tvång och självskadebeteende Jag går upp vid Då klär jag på mig. Sedan sätter jag mig framför Tv:n och där äter jag också frukost. Jag spelar lite på mobilen också och kelar med katten. Vissa dagar vill jag inte gå upp och då blir det mycket tjat. Ibland bråkar jag också med lillebror. Det är väl det som är jobbigast på morgonen för när vi bråkar kommer vi ofta försent. Sedan kör pappa oss till skolan. När jag kommer dit är det rast direkt och då spelar vi oftast fotboll. Det bästa i skolan är gympan och så rasterna. Det sämsta är vissa av lektionerna men jag försöker så gott jag kan. Vid är det lunch. Sedan när skolan är slut åker jag buss hem själv eller tillsammans med lillebrorsan. När jag kommer hem så sms.ar jag till mamma och pappa att jag är hemma. Sedan sitter jag framför Tv:n tills de kommer hem. Sedan äter vi och så mer TV och sedan går jag och lägger mig. På helgen sitter jag mycket med mobilen. Ibland så tvingar mamma och pappa ut mig och då cyklar jag oftast. Ibland gör vi saker tillsammans och då kanske vi åker och tittar på någonting. Allt funkar bra och allt är roligt. Det är bra med familjen. 14

15 En vanlig dag för barnen är en dag som alla andras Barnen beskriver en tillvaro som vilken som helst. Det mesta fungerar bra, annat fungerar mindre bra. Mycket är roligt. Annat är mindre roligt. Ingenting i barnens berättelser om sin vardag rör deras funktionsnedsättningar utan de berättar klart och redigt om sitt vardagliga liv. Morgonbestyren Barnen beskriver hur de stiger upp på morgonen, klär på sig, äter frukost. Beträffande morgonbestyren är det inget av barnen som beskriver några svårigheter mer än det svåra att stiga upp på morgonen på grund av att de är trötta. Flertalet vill helst stanna kvar i sängen. Morgonrutinerna ser annorlunda ut för barnen då några tittar på TV eller sitter framför datorn medan andra äter frukost med resten av familjen. Inget av barnen beskriver att de på något sätt behöver eller är beroende av hjälp för att klara morgonbestyren. Skolan Barnen tar sig till skolan på lite olika sätt. Vanligast är dock att föräldrarna följer dem till skolan, antingen genom att skjutsa dem med bil eller promenera med dem. Barn med neuropsykiatriska funktionedsättningar tar sig oftare ensamma till skolan. Skoldagen beskrivs på samma sätt av flertalet barn. Skoldagen delas in i lektioner, raster och lunch. Lektionerna är roliga eller tråkiga och de har både bra och dåliga lärare. I samband med att barnen pratar om lektionerna nämns namn på lärare och på assistenter. På rasterna sitter de inne och håller på med sina mobiltelefoner, tillsammans med de andra barnen eller är ute med sina klasskamrater och leker. Ibland nämner de barn som har varit dumma och som de inte tycker om och att det har varit bråk och tjafs. Men barnen nämner också klasskamrater som de leker med eller är med i skolan det vill säga de snälla barnen som de gillar. Lunchen består av god eller äcklig mat. Inte heller skoldagen är spontant förknippad med problem och behov av hjälp och stöd. På frågan om det finns någonting de skulle behöva i skolan har flertalet svårt att svara och de menar att allt bara fungerar bra som det är idag. Fritids efter skolan eller direkt hem Efter skolan är det flera av barnen som går på fritids och de trivs bra med detta. Här leker de, ritar och pysslar. Men flertalet barn tar sig direkt hem efter skolans slut. Antingen hämtar föräldrarna dem, de blir följda av en assistent eller så tar sig barnen hem själva. 15

16 Tillsammans med familjen och sitter framför datorn efter skolan Den lediga tiden tillbringas med familjen och med TV, dator, mobiltelefon och dator- och Tvspel. Datorn har en stor betydelse i barnens liv. En stor del av deras tid tillbringas framför den. Datorn är viktig i livet. Framför den så får jag sitta för mig själv och det blir inga konflikter Flicka, 9 år, ADHD och Aspergers Kompisar nämns inte som ett naturligt inslag i vardagen Flera av de medverkande barnen nämner inte att de är tillsammans med kompisar på eftermiddagar och på helger. I flera av barnens berättelser framskymtar en viss saknad efter kamrater. Ett av barnen beskriver att han går i en skola som är långt från kompisarna och några säger att de inte har några kompisar. Men det finns också barn som inte uttrycker något behov av vänner i vardagen utan är nöjda med att vara hemma med familjen. Jag har min dator och nu min lift. Det räcker gott och väl för mig. Jag behöver inga vänner. Flicka, 14 år, CP-skada, utvecklingsstörning, epilepsi, hjärnsynskada Fritidsaktiviteter om sådana finns Framförallt barnen med fysiska och sensoriska funktionsnedsättningar har fritidsaktiviteter någon eller ett par dagar i veckan (se avsnitt Fritiden ). Det kan vara ridning, simning och så vidare. Några av barnens familjer har också ett engagemang i en funktionshinderorganisation som erbjuder aktiviteter. Flera av barnen, framförallt de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, beskriver att de är trötta när de kommer hem och därför inte orkar göra någonting. Är det inte barnen själva som är trötta så är det föräldrarna som är trötta och som inte orkar göra någonting. Helgen liknar i stort vardagen undantaget skolan Helgen liknar, enligt barnen, vardagen förutom att det inte är någon skola och att de sover längre. Många av barnen gör någonting med föräldrar och syskon under helgen men flera av dem är bara hemma, tittar på TV och sitter framför datorn. Stöd och hjälp nämns inte då denna är så självklar i vardagen Barnen upplever att det mesta fungerar bra och de har väldigt svårt att svara på frågan om vilken typ av hjälp och stöd de skulle behöva i sin vardag. De tar inte heller spontant upp den hjälp och det stöd som de många gånger redan har. Initialt nämns vare sig assistenter eller olika typer av hjälpmedel som de behöver och använder sig av. I några av samtalen fladdrar assistenten förbi men då enbart nämnd vid namn och som en person som följt dem till skolan, som de gjort någonting tillsammans med eller som sagt någonting eller gjort någonting. Ett av barnen med fysiska funktionsnedsättningar har flera assistenter olika delar av dagen och det är inte ovanligt att mamman är en av assistenterna. 16

17 Detsamma gäller de hjälpmedel som barnen har till exempel rullstol, hörapparat, lift, gåstol och så vidare och medicinering som flertalet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har för att klara av vardagen. Dessa är också så självklara inslag i barnens vardag så att de inte nämns om frågan inte ställs direkt kring dessa hjälpmedel eller denna medicin. Mer direkta och djuplodande frågor visar på en mer komplicerad situation Det är senare under intervjun på mer direkta och djuplodande frågor kring deras funktionsnedsättning, skolan, kamrater, familjen, fritiden och så vidare som en något mer komplicerad bild av barnens liv framträder. 17

18 Barnens förhållningssätt till sina funktionsnedsättningar 18

19 Barnens förhållningssätt till sina funktionsnedsättningar Funktionsnedsättningen viktig att diskutera kring för att få hela bilden av barnets livssituation Ett avsnitt i undersökningens intervjuguide rör frågor som fokuserar på barnens förståelse för och upplevelse av sin funktionsnedsättning och vilken påverkan denna får för dem i vardagen. Utan frågorna kring barnens funktionedsättningar hade mycket information gått förlorad och vi hade inte fått samma nyanserade bild av deras livssituation. Det är först när denna fråga ställs som hela bilden av barnens vardag blir tydlig och det blir möjligt att prata om det stöd och den hjälp barnet har idag samt vilket stöd och vilken hjälp barnen själva upplever att de behöver idag och i framtiden. Samtalet kring barnens funktionsnedsättning skapar också en närhet i samtalet. Här blir det barnet som är experten som kan förklara hur saker och ting är och hur saker och ting hänger ihop. Komplex bild av barnens funktionsnedsättningar Barnen i studien har olika typer av diagnoser som kan hänvisas till följande indelning av funktionsnedsättningar (se vilka funktionsnedsättningar som hamnar i respektive grupp i inledningen sid 7): Medicinska funktionsnedsättningar Fysiska funktionsnedsättningar Sensoriska funktionsnedsättningar Intellektuella funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Sju av barnen i studien har problem utöver de problem som deras huvuddiagnos (enligt föräldrarna definierad som huvuddiagnos) för med sig. Ett av barnen med en CP-skada har till exempel också problem med finmotoriken, talet, synen, att läsa och skriva och tre av barnen har en intellektuell funktionsnedsättning utöver den fysiska och neuropsykiatriska diagnosen. Ytterligare två barn har epilepsi. Det finns också barn som har fått psykiska problem på grund av sin medicinska funktionsnedsättning. Exempel på detta är en flicka med svåra allergier som fått svårigheter med att äta av rädsla för att dö. Ett av barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har också dyslexi, ett annat barn har självskadebeteende och problem med tvång, ytterligare ett barn har en svår depression. Enbart på direkta frågor som barnen berättar om sina funktionsnedsättningar Det är först på en direkt fråga kring barnens diagnoser som de talar om dessa. Begreppet funktionsnedsättning är inte känt för alla utan intervjuaren måste fråga direkt om deras diagnos d v s benämna funktionsnedsättningen med namn som till exempel ADHD, Aspergers, CP-skada och så vidare. 19

20 Barnen ser funktionsnedsättningen som en del av dem Ingen av de deltagande barnen nämner sin funktionsnedsättning när de initialt berättar om sig själva och sin vardag. De kommenterar inga problem i relation till denna eller att de har stöd och hjälp på grund av att de har en funktionsnedsättning. Spontant berättar de att allt fungerar bara bra och de beskriver inga stora problem i vardagen.. Vanligtvis är det mammorna som talat med barnen om deras diagnoser Flertalet barn i studien säger att det är deras mamma som berättat för dem om deras funktionsnedsättning. Två av barnen säger att det enbart är mamma de pratar med och inte med pappa. De berättar att deras pappor inte vill kännas vid att de har en diagnos. Dessa barn berättar också att deras pappor omskriver stöd och hjälp, på grund av deras funktionsnedsättning, och kallar dessa åtgärder för saker som de inte är. Till exempel så blir korttidsboende hotell. Jag ska snart börja på mitt hotell. Där finns det någon som lagar mat åt mig och som läser böcker. Där ska man sova, få mat, se på TV, spela spel och man får ett eget rum. Det blir skönt att komma bort från pappa. Pojke, 9 år, autism och intellektuell funktionsnedsättning Det framgår av barnens sätt att berätta om sina funktionsnedsättningar att det är föräldrarna som många gånger berättar om diagnosen. Det är föräldrarnas ord och formuleringar som barnen använder när de beskriver sin funktionsnedsättning. Ett av barnen med ADHD påpekar att ADHD inte är en sjukdom utan en del av hennes personlighet, för det har mamma sagt. Han blir arg när andra runtomkring säger att det är en sjukdom. Ytterligare ett exempel är flickan som berättar att hennes pappa menar att hon är kreativ bara för att hon har ADHD. Det är bara barn med ADHD som är kreativa har han sagt till henne och det är också det hon säger när hon ska berätta om sin diagnos ADHD. Om jag verkligen vill göra någonting så kan jag göra det bra. Det säger mamma och det är hon som har berättat om att jag har Aspergers. Ingen vet om det. Jag vill bara inte berätta. Jag tänker inte så mycket på det. Det är ingenting som jag märker av. Därför behöver jag inte berätta om det. Jag har bara pratat med mamma och inte med pappa. Pojke, 11 år, Aspergers Pappa säger att det är bra att jag har ADHD för det gör att jag är så bra på att rita. Han säger att det gör att jag är kreativ. Flicka, 9 år, ADHD och Aspergers 20

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet. Vad ar Asperger/AST? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Linus mamma har en utvecklingsstörning Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag

Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag Barn äger Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Barn

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet När du besvarar frågorna om livskvalitet och psykisk hälsa nedan är det du själv som bedömer dina egenskaper. Du kan alltså varken svara

Läs mer

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter: Resurscentrum Pedagogisk utredning Datum: Elevens namn: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Klass: Personnr: Telefon: Telefon: Adress: Kontaktperson-uppgifter: Vilken är anledningen till anmälan? Särskilt

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Familjetyp:

Läs mer

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Under 2012 genomfördes en undersökning av 6- åringars och deras vårdnadshavares upplevelse av övergången till förskoleklass. För vårdnadshavare genomfördes

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Mina föräldrar skall skiljas Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Tack mina underbara barn Natalie och Estelle för att ni finns. Tidigare böcker av Nina

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer