Talet om en likvärdig skola med hänsyn till lärares anpassning av undervisningen till barn med ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Talet om en likvärdig skola med hänsyn till lärares anpassning av undervisningen till barn med ADHD"

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Talet om en likvärdig skola med hänsyn till lärares anpassning av undervisningen till barn med ADHD Björn Svensson Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2014 Handledare: Lars-Olof Valve Examinator: Mattias Lundin Kurskod: EXP111 Institutionen för utbildningsvetenskap

2 Linnéuniversitetet Institutionen för utbildningsvetenskap Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Titel: Författare: Lärarprogrammet Talet om en likvärdig skola med hänsyn till lärares anpassning av undervisningen till barn med ADHD Björn Svensson Handledare: Lars-Olof Valve ABSTRAKT Den här uppsatsen syftar till att undersöka om lärare anpassar sin undervisning till barn med diagnosen ADHD och hur de då anpassar sin undervisning. Undersökningen är baserad på enkätsvaren från 38 informanter. Undersökningen visar att lärare och pedagoger anpassar sin undervisning till barn med diagnos, den ger också exempel på hur informanterna anpassar sin undervisning. De konkreta förslagen på hur undervisningen anpassas samstämmer ofta med vad litteraturen nämner om anpassaningen för dessa barn. Nyckelord: ADHD, diagnos, anpassning

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND En skola för alla Historik ADHD Andra svårigheter Diagnos Orsaker DSM-IV Inkludering och integrering Undervisning SYFTE METOD Undersökningsmetod Undersökningsgruppen Undersökningsgenomförande Databearbetning och analys Informanterna Validitet och reliabilitet RESULTAT Behövs en diagnos? Positiva till diagnos Negativa till diagnos Varken positiv eller negativ Diagnosens påverkan på undervisningen Mer undervisningstid Svårare att anpassa undervisningen Hämma planeringen Diagnosen som en ramfaktor Anpassning av undervisning Fysisk och social miljö Hemmet Individualisering Struktur... 20

4 5.3.5 Stöttning Förståelse DISKUSSION Resultatdiskussion Behövs en diagnos Diagnosens påverkan på undervisningen Anpassning av undervisningen Sammanfattning REFERENSLISTA BILAGA 1: ENKÄTEN... 1 BILAGA 2: ATTENTION-DEFICIT/HYPERACTIVITY-DISORDER ENLIGT DSM- IV 2

5 1 INTRODUKTION Enligt, Christoffer Gillberg, en känd forskare inom det neuropsykiatriska området finns det ett barn i varje klass som har diagnosen ADHD eller symptom som överensstämmer med ADHD. På grund av att alla lärare någon gång träffar ett av dessa barn anser jag att detta är ett relevant ämne. Jag arbetar och har arbetat med barn i behov av särskilt stöd. Därför blev jag nyfiken på diagnosens betydelse för hur läraren anpassar sin undervisning, och om de gör det. Jag anser att kunskap om detta ämne behövs, dels för att dessa barn enligt forskning är i behov av stöd i skolan, dels för att det alltid är ett aktuellt ämne. Jag vill också med denna undersökning synliggöra hur lärare gör när de anpassar sin undervisning och med konkreta förslag från informanterna göra denna kunskap tillgänglig för alla. Spelar en ADHD-diagnos någon roll för hur läraren lägger upp och anpassar sin undervisning? Jag gick in i den här undersökningen med en bild av att lärare inte anpassar sin undervisning i önskvärd utsträckning.

6 3 2 BAKGRUND I detta kapitel presenteras tidigare forskning och grundskolans roll, vad ADHD innebär samt vad en diagnos är och hur den ställs. 2.1 En skola för alla Vad är en skola för alla? Innebörden av begreppet har anpassats och förändrats efter samhällets utveckling vad gäller politiska krafter och värderingar (Assarsson 2007). Enligt Salamancadeklarationen (UD 2006) ska alla elever oavsett sociala, intellektuella, känslomässiga, fysiska, språkliga och andra villkor få gemensam undervisning. Ett av argumenten för detta var strävan mot en gemenskap skulle vara det bästa medlet mot diskriminerande attityder (a.a.) I Sverige utbildas lärare för att möta alla barn. Alla elever ska vara delaktiga i skolans verksamhet och skolan ska möta och se eleven som en individ. Vidare ska skolan erbjuda ett anpassat arbetssätt, en pedagogisk miljö och det ska finnas en god tillgång på läromedel och hjälpmedel. För att detta ska bli en realitet måste en del elever få mer för att få lika, för att det ska bli en likvärdig skola (Paulsson, Magnusson, Stenberg, Ghomri 2010). 2.2 Historik Barn med inlärningssvårigheter i samband med koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet har alltid funnits i skolan. De första vetenskapliga rapporterna om barn med inlärningssvårigheter och motoriska överaktiva beteenden kom i början av 1900-talet (Barkley 1990) Under till 1960-talen låg diskussionen på det medicinska och psykologiska där man fokuserade på rehabilitering och träning. Men under och 1950-talen gjordes studier på barn som drabbats av hjärnskador i samband med komplikationer vid graviditet och förlossning. De amerikanska läkarna Lehtinen och Strauss visade att dessa barn kunde utveckla inlärningssvårigheter och beteendeproblem. (Kadesjö, 2001) Dessa barn diagnosticerades med MBD. Ett nytt begrepp MBD (Minimal Brain Damage) var fött. Under 1960-talet riktades dock invändningar mot detta begrepp som ledde till att D:et ändrades från damage till dysfunction (Bax och MacKeith, 1963). Gillberg (2005) nämner hur denna diagnos också blev omdiskuterad av den engelske barnpsykiatern Michael Rutter i början 1980-talet. Han skrev två artiklar där han kritiserade termen MBD. Han skrev bland annat att det inte kunde bevisas att barn med MBD hade en hjärnskada eller hjärnfunktionsstörning. Dessa artiklar blev början på en ny forskning inom ämnet. Begreppet MBD togs sedermera bort och ersattes av ADD (Attention Deficit Disorder), som kan översättas till uppmärksamhetsstörning. Den gemensamma nämnaren var problem med uppmärksamheten, men en del av dem hade diagnosen ADD uppvisade också hyperaktivitet. Begreppet ADD ändrades 1987 till ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder). Men begreppet MBD lever fortfarande kvar i olika länder, men används inte så ofta. Man använder istället begreppen DAMP och ADHD där ADHD dominerar i USA och i England använder man termen hyperactivity (Gillberg, 2005). Forskarna runt om i världen är inte överens och det fortgår en diskussion i Sverige om våra så kallade bokstavsbarn, där å ena

7 4 sidan den neuropsykiatriska förklaringen står mot den psykosociala förklaringen (Kärfve 2000 & Gillberg 2005). 2.3 ADHD ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder enligt Bengtner, Iwarson 2000) är en förkortning av engelskans Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket brukar översättas med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. I vardagligt tal brukar vi prata om att personer med neuropsykiatriska diagnoser, däribland ADHD, har koncentrationssvårigheter. Det är ett vitt begrepp som är beroende av flera faktorer som till exempel uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. (Beckman 2004). Symptomen varierar över tid och olika miljöer, men de varierar också mellan individer (a.a.) Barn med ADHD har ofta skolanpassningsproblem och besvär med inlärningsprocessen. Kunskapsinhämtningen går långsammare därför att barnet har svårare att lära sig effektiva strategier för inlärning (Gillberg 2005, Kadesjö 2001). Hos en person ADHD är koncentrationssvårigheterna varaktiga och de visar sig i en rad olika situationer (Gillberg 2005). Orsaken är ofta medfödd eller har med tidigt förvärvade brister i hjärnans funktion att göra. Svårigheterna märks ofta redan tidigt i livet och finns oberoende av hur barnets övriga livssituation ser ut. Symptomen kan förstärkas i en ogynnsam miljö eller någon kroppslig sjukdom (Beckman 2004). I puberteten minskar symptomen för många. Om det är ett resultat av biologiskt/medicinska orsaker eller om personen lärt sig att dölja sina svårigheter är oklart. Många har som vuxna kvar sina svårigheter (a.a.) Det kan vara övermäktigt, det vi kallar ADHD uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet handlar inte enbart om charmiga ungar med uppmärksamhetsomfång Kutscher (2010). Enkelt uttryckt innebär ADHD att frontalloberna bromsar och andra funktioner sover på jobbet (Kutscher 2010). Personer med diagnosen ADHD har avvikande beteende såsom avvikelser i uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. De undviker moment där det krävs uthållighet på grund av svårigheten att behålla sin uppmärksamhet, fortsatt har de även svårt att sitta stilla och göra lugna aktiviteter. I sociala situationer infinner sig också problemen genom att impulsen styr dem starkt och att de har svårt att vänta på sin tur (Ekström 2012). Vidare skriver Ekström att en diagnos endast behövs om personen känner att dessa avvikelser stör det vardagliga livet. Enligt Gillberg (2005) innebär ADHD avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Man talar om tre olika typer där den tredje, den kombinerande formen av ADHD, är den som förekommer i populärvetenskaplig skrift och den som de flesta undersökningar och vetenskapliga arbeten utgår ifrån. Typerna är: ADHD dominerad av uppmärksamhetsbrist ADHD dominerad av överaktivitet och bristande impulskontroll ADHD kombinerad form med både uppmärksamhetsbrist och överaktivitet Uppmärksamhet innebär att nervsystemets mottagarfunktioner helt eller delvis medvetet riktas mot specifika fenomen inom eller utanför den egna organismen (Gillberg 2005) Begreppet uppmärksamhet kan delas upp på följande fyra varianter:

8 5 Fokusering av uppmärksamhet (rikta uppmärksamheten mot relevant information), Kvarhållen uppmärksamhet (hålla uppmärksamheten lagom länge), Skiftning av uppmärksamheten (skifta uppmärksamhet mot något annat) och Delad uppmärksamhet (dela uppmärksamheten mellan olika saker samtidigt) (Gillberg 2005) Ett vanligt problem vid uppmärksamhetsbrist är att man lätt störs av ovidkommande intryck samtidigt som man inte reagerar på det man borde. Man behöver också efter ett störningsmoment längre tid på sig än andra för att återgå till en arbetsuppgift (a.a.) Ett annat av symptomen vid ADHD är svårigheten att reglera aktivitetsnivån så att den passar in i det aktuella sammanhanget (www.attention-riks.se: Faktablad 2:1 2010). Det medför att personer med ADHD inte kan anpassa sin aktivitetsnivå till den aktuella situationen, aktivitetsnivån blir antingen för hör eller för låg (a.a.) Under dagens lopp växlar aktivitetsnivån i perioder då personen känner sig trött, har behov av att vila och kanske somnar (Gillberg 2005). Överaktiviteten är delvis ett sätt för personer med ADHD att höja sin vakenhet genom rörelse och ständiga byten av intresseväckande aktiviteter (Gillberg 2005). Det är främst under småbarns- och förskoleåldern som bilden domineras av överaktivitet (Beckman 2004). Stillasittande aktiviteter som skolarbete kräver stor koncentrationsförmåga och energi där barnets vakenhet sjunker (Gillberg 2005). Gillberg (2005) skriver att det finns forskare som menar satt själva grundproblematiken vid ADHD är den avvikande vakenheten. Det finns enligt honom vetenskapligt stöd för att låg vakenhet i nervsystemet kan medföra hög motorisk aktivitet kroppen försöker hålla igång hjärnan för att den inte ska somna. Genom att gunga på stolen, vicka med foten och plocka med saker höjer de sin vakenhet och sparar sin energi vilket leder till att koncentrationsförmågan höjs (a.a.) Barn med ADHD rör sig mer och pratar eller låter mer och omgivningens kommentarer är ofta att barnet inte kan sitta still och det är otåligt eller att barnet pratar eller låter mycket (Socialstyrelsen 2004). Bristande impulskontroll kan bland annat yttra sig i att eleven ofta kastar ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt (Duvner 1997). De avbryter och stör andra genom att bryta in i samtal eller lekar. Det är också vanligt att de har problem med att kontrollera humöret, som visar sig i snabba och häftiga vredesutbrott. Barnet är lätt att provocera, har svårt att behärska sig och kan inte lägga band på sin ilska. Den bristande impulskontrollen visar sig också, enligt Duvner (1997), i förmågan att vänta på sin tur och i svårigheten att acceptera ett nej. Barnet har svårt att ta besvikelser och tålamodet är på noll (a.a.). 2.4 Andra svårigheter Symptomen för ADHD varierar över tid och i olika miljöer hos samma individ. Variationerna mellan individer är också stor, framförallt därför att de nästan alltid åtföljs av andra svårigheter (Beckman 2004). Symptomen varierar också mellan pojkar och flickor, då symptomen är mindre framträdande hos flickor, bland annat på grund av att de ofta har större social kompetens (Teveborg 2001).

9 6 Svårigheter i att uttrycka sig med ord, där barnet har svårt att hitta ord och uttrycka vad de menar. Det blir lätt att barnen tar till nävarnas språk istället (Kadesjö 2001). Läs- och skrivsvårigheter finns hos kanske hälften av barnen med ADHD på grund av brister i arbetsminnet (Kadesjö 2001). Dessa barn uppvisar också en ojämn begåvningsprofil, där det är stor variation mellan barnets starka och svaga sidor (Olsson & Olsson 2007). En persons arbetsminne utvecklas i de tidiga åren och det är till för att skapa förutsättningar för vårt tänkande och vårt språk. Hos barn med ADHD utvecklas inte arbetsminnet lika snabbt som hos normala barn och detta medför att barnets språk och tänkande blir eftersatt (a.a.). Svårigheterna kan även vara motoriska och perceptuella, där de motoriska störningarna kan yttra sig i form av problem i samordning och planering av rörelser, både när det gäller finmotoriska och grov motoriska rörelser (Kadesjö 2001). Barnet upplevs som klumpigt och tar ofta i antingen för löst eller för hårt. Kadesjös undersökning år 2000 av 400 skolbarn visade att 3,7 procent av dessa barn uppfyllde de internationellt accepterade kriterierna för ADHD. Vidare visade undersökningen att cirka hälften av dessa barn också hade betydande motoriska problem, vilket innebar att de hade diagnosen DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception). De perceptuella störningarna visar sig som problem med att tolka sinnesuttryck, till exempel känsel, hörsel- och synintryck (Kadesjö 2001). Känseltröskeln kan antingen vara för låg eller väldigt hög, det vill säga att barnet inte känner smärta. Överkänslighet för vissa ljud samt svårigheter att urskilja betydelsebärande ljus från bakgrundsljud (a.a.). Hos barn med ADHD fungerar det verbala minnet sämre och som följd av detta inser man inte konsekvenserna av sitt handlande (Mossler 2000). Man kommer inte ihåg om Kalle brukade slåss om man knuffade honom. Det finns inget som signalerar att man bör låta bli. Man kan heller inte imitera framgångsrika beteenden man sett hos andra man minns dem inte. Minnet gör det vidare lättare att kontrollera sina känslor. Vi kan lugna ner genom att återkalla lugn känsla, detta blir också svårare för barn med ADHD (a.a.). Många av barnen uppvisar också trotssyndrom ODD (Oppositional Defiant Disorder). De har svårt att tåla krav eller förändringar och protesterar ofta häftigt mot uppmaningar och tillrättavisningar (Kadesjö 2001). Syndromet kännetecknas av att barnet är aggressivt utagerande, trotsigt, det tappar humöret, bråkar och skyller på andra. Kadesjö skriver att ett barn med trotssyndrom också saknar förmåga att se sammanhanget, uppfattar inte sin del i det som sker och förstår inte sin skuld. Enligt den amerikanska professorn Russel Barkley uppvisar närmare 65 procent av alla barn med ADHD ett beteende som överensstämmer med kriterierna för ODD (Iglum 1999). CD står enligt DSM-IV för Conduct Disorder, vilket i Sverige brukar kallas för uppförandestörning eller normöverträdande beteendestörning. Uppförandestörning kännetecknas av att barnet utvecklar antisociala beteendemönster (Iglum 1999). Detta visar sig i att barnet börjar skolka, snatta och stjäla, det hamnar i bråk, det förstör och misshandlar med mera. Om uppförandestörningen kvarstår efter 18 års ålder klassificeras den som antisocial personlighetsstörning ASPD. Enligt Barkley uppvisar % av de yngre barnen och % av de äldre barnen med ADHD ett beteende som överensstämmer med diagnoskriterierna för CD (Iglum 1999). Barnets dåliga och trotsiga beteende brukar framförallt visa sig inom familjen och i

10 7 synnerhet tycks det som om mammorna är särskilt utsatta (Iglum 1999). Det kan även skapa stora svårigheter i skolan och på fritiden (a.a.). 2.5 Diagnos Diagnostisering är en process som används för att urskilja det avvikande hos en individ och att kategorisera det. (Linikko, 2009) Linikko skriver att fastställandet av en diagnos är grunden för behandlingen av t.ex. den neuropsykiatriska diagnosen men fortsätter och menar att diagnoser också används administrativt i dagens samhälle, vilket betyder att en persons tillgång till stödinsatser regleras utifrån diagnosen. Problemet är att diagnoser skapar sina aktörer och det är den tillhörigheten som motiverar åtgärder, inte t.ex. elevens individualitet eller dennes faktiska behov (Börjesson, 1997; Hjörne, 2004). Börjesson (2004) anser att i diagnoser finns en inbyggd risk att personen blir reducerad till det typiska för diagnosen och den stora variationen som finns inom diagnosen blir osynlig. Personer med diagnosen ADHD har avvikande beteende såsom avvikelser i uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. De undviker moment där det krävs uthållighet på grund av svårigheten att behålla sin uppmärksamhet, fortsatt har de även svårt att sitta stilla och göra lugna aktiviteter. I sociala situationer infinner sig också problemen genom att impulsen styr dem starkt och att de har svårt att vänta på sin tur (Ekström 2012). Vidare skriver Ekström att en diagnos endast behövs om personen känner att dessa avvikelser stör det vardagliga livet. Grundläggande för all förståelse av barn med neuropsykiatriska diagnoser är att deras beteende grundar sig på ett annat sätt att tänka och tolka sin omvärld (Abrahamsson 2010). Abrahamsson (2010) menar att vi pedagoger måste fokusera på varför eleverna med dessa diagnoser gör det de gör och inte på vad det är de gör. Varför diagnosticera? Diagnosen som uttryck för symptom eller som uttryck för orsak. Jacobsson (2002) beskriver dessa två diagnoser där det syftet med diagnosen är att klargöra och synliggöra orsaken till funktionshindret och den andra diagnosen har syftet att beskriva symptomen, behandla dessa samt ge tillgång till stöd i skola och vardag. Det är viktigt att barnets symptom utreds tidigt för att tillgodose dess behov för att göra det lättare för barnet i skolan (Dover & Couteur 2007). En diagnos är alltså en utgångspunkt för att tillgodose barnets behov. För att en diagnos ska kunna ställas måste många av symptomen finnas under lång tid, de måste ha haft en viss varaktighet (Gillberg 2005). Symptomen måste utgöra en påtaglig belastning för barnet, det vill säga att barnet avviker från det normala beteendet beträffande ålder, kön och utvecklingsnivå. Symptomen ska också ge stora problem i olika miljöer, inte bara i skolan, och på hela barnets sätt att fungera (a.a.). En i varje klass, procentuellt stämmer detta, då mellan 4-8 procent av alla skolbarn har eller uppvisar någon variant av ADHD-typerna. Det är tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor (a.a.). Bland barn som söker hjälp på barnpsykiatrisk eller barnmedicinsk mottagning är andelen pojkar mycket större. Detta beror sannolikt på att flickorna mer sällan har ett utagerande beteende och visar mindre aggressivitet än pojkar (a.a.). För att få fram tillräckligt underlag för att ställa diagnosen ADHD krävs undersökning av läkare och psykolog med ingående kännedom om barns och ungdomars normala utveckling (Gillberg 2005)

11 8 Innan diagnosen ADHD ställs har man så kallade läkarsamtal med barnets vårdnadshavare (Gillberg 2005). Vid detta samtal görs en ingående kartläggning av beteende och utveckling hos barnet. Dessutom görs en läkarundersökning, en neuropsykiatrisk bedömning samt en neuropsykologisk undersökning av barnet. Dessa undersökningar kompletteras med frågeformulär angående barnets beteende i både hemmet och förskola/skola (a.a.). Läkarsamtalet går ut på att ge en bild av: Barnets nuvarande beteende, anpassning och psykiska funktioner Barnets utveckling fram till undersökningstillfället Sjukdomar och/eller traumatiska upplevelser (Gillberg 2005) Under samtalen bör man enligt Gillberg (2005) beröra släkthistoria med tanke på ärftlighetsfaktorn. Graviditets- samt förlossningshistorik ger en bild av eventuella skador som kan vara en bidragande orsak till ADHD. Barnet genomgår en omfattande kroppsundersökning samt ges en motorisk och neurologisk bedömning. Gillberg (2005) fortsätter och menar att en adekvat diagnos leder till att barnet kan få rätt hjälp. Om kamrater och lärare tror att alltsammans bara är något barnet borde kunna ta sig i kragen och arbeta bort påbörjar de ofta utan att vara medvetna om det en mobbningsprocess (Gillberg 2005) Eleven blir utan kamrater och det är omöjligt att försöka lära någon som inte vill ta emot. Detta missförstånd slipper man om eleven har en diagnos, menar Gillberg. Då vet omgivningen hur man bäst bemöter eleven. Skolan vet hur man bäst anpassar undervisning och den fysiska miljön för eleven (a.a.). Kärfve (2000), säger att med en diagnos flyr allt hopp om förändring. Nackdelen med en diagnos är enligt Kärfve (2000) att det kan uppfattas som en stämpling av eleven. Eleven blir diagnosen. Läraren ser inte eleven utan bara diagnosen. Eleven kan utnyttja situationen och rida på/skylla på diagnosen för att slippa anstränga sig. Enligt Kärfve är lösningen på barnens problem inte att ta reda på varför de har svårigheter och vilka svårigheterna är. Skolan ska inte heller anpassa sina krav till barnen. Då blir de stigmatiserade och hindras effektivt från att utvecklas (Kärfve 2000). 2.6 Orsaker Enligt Gillberg (2005) är ADHD ärftligt betingat. Vid procent av fallen syns en ärftlighet. 80 procent av barn med ADHD har släktingar med likartade problem enligt Duvner (1997). Kärfve (2000) menar att ADHD inte är genetiskt betingat utan endast har sociala och miljömässiga orsaker. Sociala faktorer anser Gillberg (2000), däremot vara ett vagt begrepp. Han menar att definitionen av social miljö kan vara allt från samhället i stort till familjen, släktingar eller kamratkretsen. Sociala faktorer har ofta både miljöbiologiska och genetiska aspekter (Gillberg 2005). Vidare menar Gillberg att sociala faktorer såsom bristande omsorg och tillsyn kan leda till olyckor som i sin tur leder tillskador på huvud, hjärna samt centrala nervsystemet. Eller omvänt, barn med ADHD-symptom hamnar ofta i ogynnsamma situationer till exempel genom att umgås med destruktiva gäng, mobbning och/eller grälande föräldrar. Dessa exempel visar hur svårt det kan vara att definiera begreppet sociala faktorer (Gillberg 2005). Vid minst ett av tre fall kan man se att en

12 9 hjärnskada finns och här menas skador som skett under fosterstadiet. Det kan komma sig om modern under graviditeten har medicinerat, rökt eller druckit alkohol (a.a.). Gillberg (2005) menar att storrökning och hög alkoholkonsumtion är de största riskfaktorerna. Mödrar som röker under graviditeten får oftare än andra mödrar barn med ADHD, men enligt Beckman och Fernell (Beckman 2004) är sambandet inte klarlagt. Komplikationer under graviditeten och förlossningen kan ge inlärningssvårigheter och beteendeproblem men man kan inte med säkerhet säga att en sådan komplikation är den enda eller avgörande orsaken till ADHD (Beckman 2004). 2.7 DSM-IV ADHD innebär att det föreligger avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet och impulsivitet. Dessa avvikelser är förenliga med kriterierna i DSM-IV (bil.2) (Gillberg 2013). Diagnosen ADHD definieras i den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV med hjälp av ett antal kriterier som ska kunna ställas (Gillberg 2013). DSM-IV står för Diagnostic and Statistical Manual och IV betyder bara att det är fjärde utgåvan, fourth edition. Manualen ges ut av American Psyciatric Association (APA). Gillberg skriver att en svårighet med ADHD-beteckningen är att den förutsätter att hyperaktiviteten är en del av problematiken, men det finns en hel del personer med ADHD som inte är överaktiva och en liten grupp som är underaktiva (Gillberg 2013). 2.8 Inkludering och integrering Inkludering handlar om att alla elever ska kunna delta fullt ut i undervisningen (Andersson och Thorsson 2007) trots att de har olika förutsättningar och att de är olika varandra. Undervisningen ska möta alla elevers behov (a.a.) och genom samverkan mellan lärare för att nå detta, är målet att behöva erbjuda så lite tid som möjligt hos specialpedagogen, som istället ska vara delaktig i detta arbete att nå en inkluderande undervisning (a.a.). Wheeler (2010) skriver att skolans miljö också påverkar individer som inte har ADHD, där dessa visar upp ett liknande beteende som elever med ADHD. Det kan bero på ökade krav på elever, som prov, betyg och stillasittande arbete. Detta beteende kan bli missvisande eftersom DSM-IV:s kriterier utgår från elevens beteende i skolan. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet står det i den svenska skollagen (SFS 1985:100) och vidare står det i regeringens proposition 2001/02:41 att stödet bör utformas efter en analys av elevens behov och får inte vara beroende av en medicinsk diagnos. De elever som behöver särskilt stöd har enligt skollagen en ovillkorlig rätt att få det (Regeringen, 2010, s.29). Vad detta innebär är att alla elever har rätt till stöd. Med minskade resurser och en ökad tilltro till diagnoser ger detta att det främst är elever med en diagnos som får det stöd de behöver. Detta leder till, enligt vissa forskare, att den medicinska diagnosen värderas högre än de pedagogiska behoven. (Isaksson 2009) Om alla barn fick det stöd de behövde för att klara av skolan skulle, enligt Brodin och Lindstrand (2004), diagnostisering inte vara så viktig som den är idag. Tideman m.fl. (2004) menar att den är varje pedagogs utmaning att se elevers olikheter som

13 10 tillgångar och inte hinder. Att uppmärksamma elevers olikheter är en bit på vägen till en skola för alla. Normbrytande beteenden blir mer synliga i skolmiljön jämfört med förskolemiljön, då kraven höjs och det inte finns utrymme för att vara okoncentrerad och aktiv. På skolorna handlar hälsa mer idag om psykiska behov än fysiska behov jämfört med tidigare. Oftast är det elever med anpassningssvårigheter som kommer upp till diskussion i Elevhälsan, där förklaringar till beteendet möjligtvis kan bero på ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser. Vid en eventuell diagnos kan skolan få mer resurser för att tillgodose elevens behov (Hjörne, 2008). Vidare menar Hjörne att en diagnostisering överför problemet till eleven och att skolan och föräldrarna frias. Med hjälp av medicinering och skolans individuella åtgärdsprogram anpassas eleven till den omgivande skolmiljön. Ett alternativt synsätt är att förändra skolmiljön så att den inkluderar alla (Wheeler, 2010). 2.9 Undervisning För elever med ADHD blir skolstarten besvärlig (Beckman 2004). Nu måste man ju sitta still och lyssna koncentrerat. Koncentrationssvårigheterna gör att eleven inte orkar fokusera på en uppgift en särskilt lång stund. Här gäller det att anpassa både den fysiska och psykiska miljön för att underlätta för eleven. Vad man bör komma ihåg är att elever med ADHD är individer och det finns inga generella regler för hur man bör anpassa miljön Här gäller individanpassning (a.a.). Andersson och Thorsson (2007) menar att det råder en stor skillnad mellan begreppen elever med svårigheter och elever i svårigheter. I det ena fallet, begreppet elever med svårigheter syftar till att eleverna är problemet (a.a.), att det är de som avviker från det normala och för att hjälpa just dessa elever så skapar man stödåtgärder riktade mot dem. Elever i svårigheter syftar istället till att eleverna på inte passar in, på grund av de värderingar och normer som skolan bygger på trots att det ska vara en skola för alla (a.a.). Problemet ligger i skolans uppbyggnad. För att lösa eller bli av med detta problem måste en förändring ske genom att man omarbetar undervisningssätt och arbetsmetoder. Detta så att man trots att alla är olika kan möta alla elever (a.a.). Gillberg (2005) ger konkreta förslag på hur man bör tillrättalägga skoldagen på bästa sätt. När det till exempel gäller placeringen i klassrummet bör eleven sitta långt fram, nära läraren för att slippa bli störd av de andra eleverna och vad de gör. Men det finns elever som föredrar att sitta längst bak i klassrummet för att ha kontroll över de andra eleverna. Om eleven sitter längst fram menar Gillberg (2005) att läraren har det lättare att uppmärksamma eleven. Läraren har lättare att uppmärksamma koncentrationssvackor, missförstånd och andra svårigheter om barnet sitter alldeles under ögonen på läraren (Gillberg 2005). Vidare menar Gillberg (2005) att för de allra flesta är det viktigt att den fysiska miljön är så fri på stimuli som möjligt. För en del spelar detta mindre eller ingen roll. De kan till och med lära sig allra bäst med musik flödande eller Tv:n påslagen. Mindre barn med ADHD kan ofta inte koncentrera sig längre än i ett par minuter (Gillberg 2005). När de går på gymnasiet klarar de minuter. Detta ställer höga krav på läraren. Här krävs både fantasi och förmåga att anpassa undervisningen. Uppgifterna måste gå att genomföra och slutföra. Pauser med jämna mellanrum

14 11 underlättar detta och eleven kan känna att hon/han lyckas med uppgiften. Både muntlig och skriftlig information, tydlig struktur samt en uppgift i taget gör det lättare att greppa för eleven (a.a.). Personlig assistent kan vara en tillfällig lösning för elever med ADHD (Gillberg 2005). Assistenten kan vara ett bra stöd under förutsättning att pedagogisk kompetens finns. Den personliga assistenten kan i tid uppmärksamma när eleven är på väg att tappa fokus, behöver en paus eller bara behöver röra på sig lite (a.a.). Gillberg (2005) menar dock att det optimala för elever med ADHD är att få gå i en mindre undervisningsgrupp. Den gruppen kan bestå av 6-12 elever och här kan även barn med andra funktionshinder finnas med. Fördelen med en mindre grupp menar Gillberg (2005) är att här kan man individanpassa undervisningen optimalt. Ämnen som svenska, matematik, engelska och andra språk samt skrivning kräver höggradig individualisering (Gillberg 2005).

15 12 3 SYFTE Jag har i denna undersökning valt att ta reda på om pedagoger anser att en diagnos är nödvändig eller behövs och hur de tänker då. Vidare söker jag svaren på frågan om pedagogernas uppfattning om hur undervisningen påverkas av en diagnos. Jag vill också i denna undersökning veta hur och få konkreta förslag på hur lärarna anpassar sin undervisning.

16 13 4 METOD I metodkapitlet beskrivs den undersökningsmetod som använde, valet av informanter och genomförande av undersökningen. Vidare beskrivs databearbetningen och analysen av materialet samt reliabilitet och validitet av undersökningen. Den här undersökningen bygger på en kvalitativ studie utifrån öppna enkätfrågor som gjordes av ett fyrtiotal pedagoger. 4.1 Undersökningsmetod Jag valde att göra en kvalitativ undersökning i form av en enkätundersökning med öppna och slutna frågor. I undersökningen förekommer också kvantitativa frågor. Inom den kvalitativa metoden kan man enligt Patel och Davidsson (2007) utgå från intervjuer, observationer och enkätundersökningar. Val av teknik måste sätta i förhållande till den tid man har till sitt förfogande, därför föll mitt val på enkätundersökningen som är ett relativt enkelt mätinstrument att använda i skolan. Fördelen med enkätundersökningen är att man kan nå ett relativt stort antal informanter och på så sätt få ett stort underlag att jobba med. Dessutom får alla informanter samma frågor vilket gör att det blir lättare att jämföra svaren. Nackdelarna med en enkätundersökning är att man inte har någon möjlighet till kompletteringar och man är beroende av informantens villighet att svara på frågorna. Det kan dessutom förekomma felkällor om informanten inte förstår eller missuppfattar frågan (Patel & Davidsson 2007). 4.2 Undersökningsgruppen Min undersökningsgrupp bestod av lärare och pedagoger aktiva i grundskolans senare år (år 7-9). Denna grupp valde jag för att jag själv är verksam i denna åldergrupp av elever och då den berör mig. Skolorna, två stycken, jobbar enligt F-9 perspektivet. Min undersökning grundar sig på icke-slumpmässigt urval, det vill säga bekvämlighetsurval, då man tager vad man haver som Kajsa Warg en gång myntade. (Trost 2001). De tillfrågade informanterna har varit positiva till att delta i undersökningen och de har blivit informerade om de forskningsetiska reglerna, såsom informationskravet där jag informerade forskningsuppgiftens syfte och samtyckeskravet där informanterna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. De blev också informerade om konfidentialitetskravet, där uppgifter om att ingående informanter i undersökningen ges största möjliga konfidentialitet. Vidare informerades de om att undersökningen endast används för forskningsändamål. 4.3 Undersökningsgenomförande Jag valde att personligen kontakta de som skulle delta i undersökningen och förklara mitt syfte. Detta gjorde jag för att få in så många svar som möjligt på så kort tid som möjligt. Enkäten bör både inledas och avslutas med neutrala frågor, inledningsvis med de bakgrundsvariabler man vill ha svar på och avslutningsvis en öppen neutral fråga. Efter inledningsfrågorna ställer man relevanta frågor för undersökningen (Patel & Davidsson, 2007) Enkäten (bil. 1) bestod av sju frågor, vissa med följdfrågor. Inledningsvis ställde jag bland annat frågor om hur länge de har arbetat som pedagog och utbildning och därefter de relevanta frågorna. I slutet av min enkät

17 14 hade jag en avslutande fråga där informanten kunde uttrycka sina egna synpunkter och kommentarer. (Trost, 2001) 4.4 Databearbetning och analys I behandlingen av data har jag valt att namnge enkäterna E1, E2, och så vidare för att underlätta behandlingen av dem. Rubrikerna under resultatet bygger på de olika frågorna som enkäten var uppbyggd av. Där har de olika kategorierna sammanställts. Kategorierna är kopplade till bakgrunden och pedagogernas svar har analyserats utifrån frågeställningarna. 4.5 Informanterna Sammanlagt besvarades enkäten av 38 pedagoger. 37 av dessa har arbetat som lärare i mellan 1 år och ända upp till 43 år. En av deltagarna är student och alltså inte färdigutbildad lärare. Alla som besvarat enkäten är aktiva i årskurs 7-9 och ämnesspridningen täcker in samtliga ämneskategorier, både teoretiska och praktiska. Samtliga har adekvat utbildning för uppdraget med ett undantag, där studierna pågår. Antalet elever som lärarna undervisar varierar i storlek, från fyra elever upptill 340 elever. 4.6 Validitet och reliabilitet Reliabilitet innebär att undersökningen är tillförlitlig, alltså att undersökningen har genomförts på ett korrekt sätt (Thurén, 2007). Jag anser att min undersökning är tillförlitlig då jag har tagit del av verksamma pedagogers erfarenheter när det gäller barn och deras behov. Jag är medveten om att om man gör undersökningen med andra pedagoger än de som besvarat enkäten, kan svaren och resultatet bli olika. Detta för att pedagoger helt enkelt har olika erfarenheter och kunskaper. När det gäller enkäter är det i förväg svårt att undersöka kvalitén reliabiliteten, efter som hög reliabilitet är en förutsättning för hög validitet (Patel & Davidsson, 2007). Validitet innebär att undersökningen kommer fram till det svar som är syftet, att man mäter det man vill mäta och inget annat (a.a.). Jag har i samarbete med min handledare försökt utforma frågorna i enkäten så att innehållet i den samma mäter det jag vill mäta. Det uppstår svårigheter när man själv konstruerar verktyget, enkäten, det blir svårt att se bristerna. Med hjälp av svaren på frågorna kan jag se att det ligger en viss sanning i de svar som informanterna ger, eftersom de besvarar frågan på hur de anpassar sin undervisning i tidigare svar i enkäten. Sedan finns ju alltid problematiken med tidsfaktorn och frekvensen i anpassningarna. Frågorna som dyker upp är om läraren gör en anpassnig varje gång det behövs och läraren har jag gjort anpassningen en gång för länge sedan. På det hela taget i undersökningen känns svaren ärliga.

18 15 5 RESULTAT Resultatet är uppdelat i tre underrubriker som är kopplade till de frågor som finns på enkäten. Den första delen är svar och tankar om en diagnos behövs eller inte. Den andra delen tar upp diagnosens påverkan av undervisningen och slutligen den tredje delen tar upp pedagogernas anpassning av undervisningen. 5.1 Behövs en diagnos? Pedagogernas svar på om en diagnos behövs är till största delen positiv. Av de 38 inlämnade svaren svarade 27 stycken att de var positivt inställda till en diagnos, endast 3 svar var negativa till en diagnos. 7 av svaren tycker att en diagnos behövs ibland. 30 Anser du som pedagog a. en diagnos behövs? Ja Nej Ibland Vet ej Även om ingen diagnos finns måste man ju anpassa lärmiljön efter individens behov och förmåga (E1) Antingen eleven har diagnos eller inte måste den pedagogiska miljön anpassas (E16) Positiva till diagnos Flertalet av de som besvarat enkäten är positivt inställda till en diagnos, de anser att den behövs. Bland de positiva följdsvaren till varför de anser att en diagnos behövs är för att öka förståelsen till elevens problem så att man bland annat kan bemöta eleven på rätt sätt. Det underlättar bemötandet av eleven (E3)) Förstå elevens beteende (E15) Det är lättare att förstå eleven (E2) Ett flertal pedagoger tyckte att diagnosen behövs för att det blir enklare att få de extra resurser som behövs när en elev med ADHD finns i klassen. få resurser (ekonomi) till att ge eleven den hjälp som behövs (E15) För att få resurser (E24)

19 Resursfördelning (E19) 16 Vidare bland svaren framkom att om en diagnos finns så uppmärksammas problemet för skolan så att resurser sätts in på de ställen där de behövs. Man använder diagnosen som ett påtryckningsmedel för att få riktade insatser (E20). Diagnosen kan också vara till hjälp vid betygssättning och vidare för intag till gymnasiet (E20). Diagnos behövs för att skolan ska uppmärksamma problemet och ge resurser till rätt ställen. Sen kan det nog gå inflation i diagnoser. (E21). När det gäller anpassningen av undervisningen framkom också att pedagogerna kände att det underlättade anpassningen om en diagnos fanns. Underlättar val av undervisningssätt (E27) Negativa till diagnos Bland de svar som var negativa till en diagnos framhölls att en diagnos kan vara utpekande för eleven. Han/hon lätt kan gömma sig bakom den. ett konstant tillstånd som inte går att påverka och man lätt gömmer sig bakom. (E35) Eleven kan bli utpekad (E24) Man ser elever med diagnos som oföränderliga och att den stämpeln sitter kvar hela skolgången, det blir som ett konstant tillstånd som inte går att påverka. Vidare anser ett svar att en diagnos kan vara stigmatiserande. Diagnos kan vara stigmatiserande. (E16) Varken positiv eller negativ En av de svarande pedagogerna tyckte inte att skolan verkade göra någon större skillnad emellan diagnoser utan snarare såg till individens situation då det gäller speciell utformning av dennes undervisning. Skolan verkar inte göra någon större skillnad emellan olika diagnoser (E36) Bland svaren fanns också svar som menar att en diagnos generellt inte borde behövas, men att den behövs för att resurser ska sättas in. Av svaren som varken var positiva eller negativa framkom också att undervisningen bör anpassas efter individen oavsett om en diagnos finns eller inte. inte generellt, men som påtryckningsmedel för riktade insatser (E20) Borde inte behövas undervisningen ska anpassas efter individen, men idag behövs diagnosen för att resurser ska sättas in (E15) Antingen eleven har diagnos eller inte måste den pedagogiska miljön anpassas (E16).

20 Diagnosens påverkan på undervisningen Av de svarande var de flesta var överens om att en diagnos hos en elev påverkar deras undervisning något eller ganska mycket. Av de 38 inlämnade svaren svarade 17 stycken att diagnosen påverkar deras undervisning ganska mycket och 15 av 38 svar ansåg att deras undervisning påverkades något av en diagnos och ett svar att den påverkades ganska lite. Endast 2 svar ansåg att deras undevisning inte alls påverkades av en diagnos. 18 Tycker du a. diagnosen påverkar din undervisning? Mycket Ganska mycket Något Ganska lite Inget alls Inget svar Mer undervisningstid Bland svaren på följdfrågan på vilket sätt undervisningen påverkas märker man att tiden spelar stor roll. Elever med diagnos kräver mer tid än övriga, både i förberedelsearbetet och under lektionstiden. Uppgifterna måste vara väldigt välstrukurerade för att de ska fungera väl. Detta kräver i vissa fall extra förberedelse. (E4) Ett par svar tycker också att elever med diagnos tar tid från de andra eleverna. behöver lägga ner extra mycket tid och uppmärksamhet till dessa elever, vilket ger mindre tid till övriga (E31). Detta är exempel på hur lärare känner att deras undervisningstid påverkas av elever med en diagnos Svårare att anpassa undervisningen Bland svaren kunde man också märka att diagnosen påverkar undervisningen så att det blir svårare att anpassa undervisningen. Svårigheter att anpassa undervisningen i början (E8). Tänker på detta vid planering av lektioner osv. (E10). försöker anpassa övningar så att alla kan vara med (E15). Dessa svar är exempel på att det är och känns svårare att anpassa undervisningen där det tas med i planeringen av lektionerna. Det blir svårare att anpassa undervisningen

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD Malmö högskola Lärande och samhälle Barn och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 Högskolepoäng Grundnivå Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD How educators in schools work with

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Att ligga steget före

Att ligga steget före LÄRARPROGRAMMET Att ligga steget före - En studie om pedagogers erfarenheter av barn med ADHDdiagnos i förskolan Linda Karlsson och Maria Melin Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare:

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Pedagogiskt arbetssätt för barn med ADHD - En kvalitativ studie med erfarna lärare inom området

Pedagogiskt arbetssätt för barn med ADHD - En kvalitativ studie med erfarna lärare inom området EXAMENSARBETE Hösten 2005 Lärarutbildningen Pedagogiskt arbetssätt för barn med ADHD - En kvalitativ studie med erfarna lärare inom området Författare Josefin Andersson Annika Jönsson Handledare Daniel

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

En studie kring undervisningen av elever med ADHD.

En studie kring undervisningen av elever med ADHD. En studie kring undervisningen av elever med ADHD. Katarina Arvidson Examensarbete LAU395 Handledare: Inger Nilsson Examinator: Ulf Blossing Rapportnummer: HT11-2910-203 Abstract Examensarbete inom lärarutbildningen

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

ADHD på förskolan Hur verksamheten kan organiseras kring ett barn med ADHD

ADHD på förskolan Hur verksamheten kan organiseras kring ett barn med ADHD ADHD på förskolan Hur verksamheten kan organiseras kring ett barn med ADHD Åsa Moberg Examensarbete 15 hp Höstterminen 2009 Handledare: Lena Petersson Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Elever med ADHD. Ur elevers och föräldrars perspektiv. Sabina Carlsson & Ana Lazo Almgren. Rapport nr: 2014vt00877. Handledare: Niklas Norén

Elever med ADHD. Ur elevers och föräldrars perspektiv. Sabina Carlsson & Ana Lazo Almgren. Rapport nr: 2014vt00877. Handledare: Niklas Norén Rapport nr: 2014vt00877 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Elever med ADHD Ur elevers och föräldrars

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan.

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Barn med koncentrationssvårigheter Pedagogiska metoder som gynnar barn med koncentrationssvårigheter. En intervjustudie

Barn med koncentrationssvårigheter Pedagogiska metoder som gynnar barn med koncentrationssvårigheter. En intervjustudie Barn med koncentrationssvårigheter Pedagogiska metoder som gynnar barn med koncentrationssvårigheter. En intervjustudie Elin Adler & Rose Marie Rizk Examensarbete LAU370 Handledare: Ilse Hakvoort Examinator:

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

Vilken läromiljö och vilket arbetssätt passar barn med ADHD/DAMP?

Vilken läromiljö och vilket arbetssätt passar barn med ADHD/DAMP? Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Vilken läromiljö och vilket arbetssätt passar barn med ADHD/DAMP? What learning environments and which way of working fits children with

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Att ha en Ferrari men bara kunna lägga i tvåans växel

Att ha en Ferrari men bara kunna lägga i tvåans växel Att ha en Ferrari men bara kunna lägga i tvåans växel En intervjustudie kring pedagogiska och organisatoriska anpassningar för elever med ADHD-problematik i skolan Sara Hansson, Tina Karlsson & Jenny Svensson

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Pedagogiskt arbete för barn med koncentrationssvårigheter

Pedagogiskt arbete för barn med koncentrationssvårigheter GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Specialpedagogiska programmet GÖTEBORG UNIVERSITY Department of Education Pedagogiskt arbete för barn med koncentrationssvårigheter Examensarbete

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Lärandemiljöer för barn med ADHD Hur belyses detta inom forskning och i stödmaterial för pedagoger?

Lärandemiljöer för barn med ADHD Hur belyses detta inom forskning och i stödmaterial för pedagoger? Lärandemiljöer för barn med ADHD Hur belyses detta inom forskning och i stödmaterial för pedagoger? Anna Litsen och Linda Persson LAU370 Handledare: Sofia Persson Examinator: Rapportnummer: Abstract Examensarbete

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Vilket stöd behöver elever med ADHD i skolan? En litteraturstudie

Vilket stöd behöver elever med ADHD i skolan? En litteraturstudie Vilket stöd behöver elever med ADHD i skolan? En litteraturstudie Maria Strindeborn & Ida Gerre Examensarbete LAU370 Handledare: Marie Heimersson Examinator: Claes Alexandersson Rapportnummer: VT08-2611-032

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg 2015-06-12 Disposition Vad

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

UTREDNING AV ADHD UR ETT SKOLPERSPEKTIV

UTREDNING AV ADHD UR ETT SKOLPERSPEKTIV UTREDNING AV ADHD UR ETT SKOLPERSPEKTIV Angelica Palm och Isabella Anderson LAU370 Handledare: Inga-Lill Jakobsson Examinator: Ulf Christianson Abstrakt Rapportnummer: HT-08-2611-047 Examensarbete inom

Läs mer

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation 2014-12-18 Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer