Att göra studiesituationen tillgänglig. för vuxenstuderande med ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att göra studiesituationen tillgänglig. för vuxenstuderande med ADHD"

Transkript

1 ADHD Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

2 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 2008 Specialpedagogiska skolmyndigheten Ansvariga på SPSM: Kristina Yetkin och Eva Valtersson. Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB. Grafisk form och illustration: Matsson Reklam och Information/Plan2. Intervjutexter: Vanna Beckman och Annika Wallin. SPSM:s referensgrupp: Journalist Vanna Beckman, Birgit Fredriksson från Attention, Ann-Charlotte Granér från Specialpedagogiska skolmyndigheten, Signild Håkansson från Folkbildningsrådet och Monica Rydén från Hjälpmedelsinstitutet. Tryck: Edita. ISBN: (tryckt), (pdf). Best. nr: Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens webbplats: eller beställas från:

3 Förord Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPMS:s) övergripande uppdrag är att alla ska få möjlighet att nå målen för sina studier och för sin utbildning. Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra sina utbildningar tillgängliga för vuxna med ADHD. Ämnet för skriften är angeläget eftersom stödet till personer med den här diagnosen idag är begränsat i utbildningar för vuxna. Specialpedagogiska skolmyndigheten vill öka kunskapen om de möjligheter som finns och ge exempel på hur några utbildningsanordnare har gjort sina utbildningar tillgängliga. Skriften är den fjärde i en serie om tillgänglig utbildning för vuxna. Målet med skriftserien är att fler ska få möjlighet att studera utifrån sina intressen och förutsättningar. Den här skriften innehåller bland annat intervjuer från tre folkhögskolor samt från en gymnasieutbildning som är förlagd på en folkhögskola. De som har intervjuats är lärare, en kurator och ett par studerande. Tillsammans ger texterna olika perspektiv på studier för vuxna med ADHD. Intervjuerna har gjorts av Vanna Beckman och Annika Wallin. Skriften är granskad av en referensgrupp där representanter från Riksförbundet Attention, Folkbildningsrådet, Hjälpmedelsinstitutet, SPSM och journalist Vanna Beckman ingår. SPSM har emellertid hela ansvaret för det slutgiltiga innehållet. Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning, och Eva Valtersson, utredare, har varit ansvariga på SPSM. Specialpedagogiska skolmyndigheten november Leif Näfver Chef för enheten för rättsliga frågor och statsbidrag Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten har övertagit all verksamhet inom Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten.

4 Innehåll Förord... 3 Utbildning är viktigt... 5 Om funktionsnedsättningen... 6 Exempel på överlappande diagnoser... 9 Att skapa en bra studiesituation Exempel på kognitiva hjälpmedel Stöd vid möten med utbildningsanordnaren Intervjuer: Gruppen ger struktur och gemenskap Stöd för fantasin ökar läs- och skrivlusten Valde IDA-gruppen framför vanligt gymnasium Kärlek, tydlighet och korta arbetspass Att slippa stress är räddningen Varierad pedagogik och genomtänkt miljö Utbildning för vuxna Litteraturtips Tips på kontakter Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

5 Utbildning är viktigt Utbildning kan fylla en viktig funktion i steget från maktlöshet till delaktig het i samhället. Genom utbildning kan människor utvecklas, få nya erfarenheter och kunskaper och stärka sin identitet i samspel med andra. Kunskap och utbildning ger makt och frihet att göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla och alltså även för personer med ADHD. Möjligheter till vuxenstudier Många människor med ADHD lämnar skolan med ett raserat självförtroende och stora kunskapsluckor. Att få möjlighet att studera som vuxen kan vara en andra chans om utbildningsanordnaren ger ett bra bemötande och erbjuder en tillgänglig studiesituation och individuella lösningar. Men vuxenstudier handlar inte bara om att kompensera tidigare misslyckanden utan också om att ta till vara begåvning och bygga vidare på intressen och kunskaper. Idag finns studerande med ADHD i många former av utbildning allt från komvux till forskarutbildning på universitet. För att möta behovet måste fler utbildningsanordnare göra sina utbildningar tillgängliga för vuxna med ADHD. Berikande utbyte Att fler vuxna med ADHD får möjlighet att studera är viktigt inte enbart ur de enskilda individernas perspektiv utan också ur ett samhällsperspektiv. Alla kan bidra och berikar sin miljö på olika sätt. Att satsa på mångfald ligger helt i linje med den värdegrund som det svenska utbildningsväsendet vilar på. Genom att skapa en utbildnings miljö som bygger på mångfald erbjuds alla studerande erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Utbildningsan ordnare har därför mycket att vinna på att göra sitt utbildnings utbud tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 5

6 Om funktionsnedsättningen I den fortsatta läsningen är det viktigt att kom ma ihåg att en beskrivning av en funktions ned sättning ofta handlar om vad man inte kan. En sådan beskrivning kan upplevas som stigmati serande och negativ av personer som har diagnosen. Diagnosen säger inget om individens möjligheter, personlighet, förmågor och styrkor. Graden av funktions nedsättning kan också variera stort mellan olika individer. Ofta har personerna god självinsikt och vet vad de behöver. Utbild nings anordnare bör därför inte vidta några åtgärder innan de har frågat den studerande vad behöver du ha för stöd? ADHD/ADD/DAMP närbesläktade diagnoser ADHD står för Attention-Deficit Hyperactivity Disorder och kan delas in i tre grupper: 1. ADHD av kombinerad typ. Personen har stora svårigheter med uppmärksamhet samt överaktivitet och impulsivitet. 2. ADHD med huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet. Är ovanligt hos vuxna. Gäller oftast yngre barn som genomgående har en hög aktivitetsnivå men som klarar av att vara uppmärksamma på viktiga saker i sin omgivning. 3. ADHD med huvudsakligen bristande uppmärksamhet. Personen har stora uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter men är inte överaktiv. Omgivningen kan till och med uppfatta personen som passiv. Det kan tyckas motsägelsefullt att även individer som inte alls är överaktiva ändå benämns med diagnostermen ADHD där ordet hyperaktiv ingår. Därför föredrar många att använda förkortningen ADD, Attention Deficit Disorder, för denna grupp. ADD är vanligare hos flickor/kvinnor än hos pojkar/män. I Sverige används även diagnosen DAMP. DAMP innebär samma uppmärksamhetsproblematik som vid ADHD (och ADD) men omfattar också svårigheter med motorik, perception och koordination. DAMP står för Deficits in Attention, Motor Control and Perception. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar används ofta som samlingsnamn för bland annat diagnoserna ADHD/ADD/DAMP, autism/aspergers syndrom, Tourettes syndrom och OCD. Ibland räknas även diagnoser som till exempel tal- och språkstörning in i den här gruppen. Många folkhögskolor som har kurser för studerande med en eller flera av de här diagnoserna använder samlingsnamnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Men begreppet är omdiskuterat och svårdefinierat. Till exempel kan även demens betraktas som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I den fortsatta texten används begreppet därför endast undantagsvis. 6 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

7 Uppmärksamhet ADHD handlar framför allt om svårigheter att rikta, bibehålla och skifta uppmärksamheten. En person med ADHD kan växla från hyperfokusering då han eller hon släpper allt annat och helt går upp i en uppgift, till att lätt bli distraherad och helt tappa tråden i det som han eller hon håller på med. Personen kan till exempel byta fokus mitt i ett samtal och nya intryck kan få honom eller henne att plötsligt byta aktivitet utan att slutföra det som pågick. Minne Arbetsminnet är förmågan att hålla flera saker i minnet samtidigt under en kortare tid. På grund av nedsatt funktion i arbetsminnet har många personer med ADHD svårt att uppfatta muntlig information och att ta instruktioner i flera led. De missar tider och glömmer att ta med sig saker. Omgivningen kan missförstå detta som att de inte lyssnar, att de är slarviga och drömmer sig bort. Det är också vanligt att personer med ADHD har svårt att lära sig saker utantill som till exempel facktermer och formler eller att komma på ord. Personen kan veta exakt vad det är frågan om men inte hitta ett namn eller vad ett ord heter på engelska till exempel. mycket energi för att genomföra en vanlig dag. För personer med ADHD tar det också mycket kraft att försöka sålla bland alla intryck, hålla fokus och koncentrationen. Därför blir många lätt uttröttade och har hög stresskänslighet. Ojämn aktivitetsnivå Aktivitetsnivån hos personer med ADHD kan vara mycket ojämn och dagsformen varierar. Ena dagen är personen passiv och den andra aktiv. En dag kan han eller hon lösa en matematikuppgift för att nästa dag inte klara av att göra samma sak. Trötthet och stress För många personer med ADHD blir varje dags aktiviteter som nya det beror på en nedsatt förmåga att automatisera. När inget går på rutin krävs Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 7

8 ONSDAG TORSDAG FREDAG Svenska Studiebesök: Svenska Rast Rast Matematik Vi är på museet Datakunskap Lunch hela dagen Idrott och hälsa Lunch Äter där. Tid och planering Det är vanligt att personer med ADHD saknar känsla för tid. De kommer för sent eller för tidigt. De kan ha svårt att avgöra hur lång tid en sak kom mer att ta och svårt att planera när de ska ta sig från plats A till B för att hinna i tid. Många behöver stöd i att planera vardagen och studiesituationen. Det kan handla om stöd i att strukturera, planera, prioritera, begränsa uppgifter, sortera, göra urval, sätta igång med eller att avsluta aktiviteter. Motivation Det är vanligt att personer med ADHD har ett extra stort behov av stimulans för att orka genomföra aktiviteter. Många tål inte att ha tråkigt och det är vanligt att man söker kickar av olika slag. Om man aldrig orkar göra någonting färdigt får man inte heller uppleva den tillfredsställelse som infinner sig när man har slutfört något. För att upprätthålla motivationen kan personer med ADHD behöva variation i studieuppgifterna och strategier för att kunna konstruera belöningar till sig själva under arbetets gång. Korta arbetspass gör det lättare att orka prestera. Impulsivitet Personer med ADHD kan ha svag impulskontroll vilket gör att de kan handla fort och oövertänkt. I undervisningssammanhang kan det hända att man inte tänker sig för utan svarar utan att ha fått frå gan, eller avbryter mitt i en föreläsning. Hyperaktivitet Många barn med ADHD har en motorisk över aktivitet men den brukar minska med åldern. Hos vuxna kan den motoriska överaktiviteten ta sig uttryck som inre rastlöshet, återkom mande små rörelser (till exempel vicka på knäet), att prata oavbrutet eller alltid behöva ha något att göra. Hyperaktiva personer går på högvarv och kan ha svårt att anpassa aktivitetsnivån utifrån situationen. De får inget gjort trots att de är igång hela tiden. De kan ha svårt att sitta stilla, vänta på att andra ska bli klara, stå i kö och att hantera situationer när något hakar upp sig eller krånglar. Orienteringsförmåga Funktionsnedsättningen kan innebära en nedsatt förmåga att orientera sig och hitta i nya, okända miljöer. 8 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

9 Exempel på överlappande diagnoser Det är vanligt att personer med ADHD också har diagnoser som dyslexi, Aspergers syndrom/autism, Tourettes syndrom eller tvångssyndrom. Dåligt bemötande och bristande förståelse från omgivning en kan vara en bidragande orsak till att personer med ADHD oftare än genomsnittet har depression, stress och ångest. Dyslexi Dyslexi innebär svårigheter med att läsa och skriva. Man räknar med att 50 procent av dem som har diagnosen ADHD också har dyslexi. För mer information: Tvångssyndrom (OCD) Tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder), omfattar tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier. Dessa upplevs som inkräktande, meningslösa och orsakar kraftig ångest, äckel eller obehag. Exempel på tvångstankar är: tänk om det börjar brinna, tänk om jag får AIDS eller tänk om jag slänger min baby i golvet. Tvångshandlingar är upprepade beteenden eller ritualer (till exempel intensiv handtvätt eller upprepad kontroll av kranar, lampor, spisen eller kaffebryggaren innan man går ut). Den drabbade utför tvångshandlingar för att förhindra att tvångstankarna ska bli verklighet. För mer information: eller Autism Autism är en medfödd funktionsnedsättning där symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper: nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel. nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation. begränsning i beteenden, intressen och aktiviteter. Aspergers syndrom Aspergers syndrom ingår i samma diagnosfamilj som autism, atypisk autism och disintegrativ störning. Diagnoserna brukar sammanfattas som autismspektrumtillstånd eller autism och autismliknande tillstånd. Aspergers syndrom är en form av autism utan utvecklingsstörning. För mer information: Tourettes syndrom Tourettes syndrom kännetecknas av tics, det vill säga återkommande ofrivilliga rörelser och/eller läten. Ibland kan dessa undertryckas genom hård kontroll när man är bland andra människor, men ofta är det omöjligt särskilt vid stress eller avslappning. För mer information: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 9

10 Att skapa en bra studiesituation En bra studiesituation för personer med ADHD innebär framför allt: Delaktighet i besluten om vilket stöd som behövs. Struktur med tydliga och avgränsade uppgifter. Strategier för att hålla koncentrationen. Till exempel uppgifter som kompenserar för bristande uthållighet genom att erbjuda variation och inbyggd motivation. Tillgång till kognitiva hjälpmedel i form av minnes stöd, tidsstöd, planering och påminnelser. Individuellt stöd Personer med ADHD är inte särskilt lika varandra. Graden av funktionsnedsättning, och hur den tar sig uttryck, kan variera stort mellan olika individer. Därför måste en studie plan och individuellt stöd utformas i samråd med den studerande och utgå från hans eller hennes önskemål samt från de krav som finns för att nå målet för studierna. Struktur i studiesituationen Det är vanligt att studerande med ADHD behöver stöd för att förbättra sin studieteknik. Många är hjälpta av att aktiviteter och uppgifter synliggörs och struktureras. Till exempel kan läraren ge alla instruktioner även i skriven form. När arbets min net sviker är det praktiskt för den studerande att kunna gå tillbaka och läsa vad han eller hon skulle göra. Kortfattad information i mindre portioner är oftast bäst. Uppgifterna bör vara tydligt avgränsade och definierade: Hur ska uppgiften göras? Vilka sidor ska läsas? Hur många sidor ska upp satsen bestå av? Vem ska jag samarbeta med? Ett precist schema kan också vara värdefullt för många. Schemat visar hur mycket tid som beräknas för varje uppgift. En del personer med ADHD behöver stöd för att komma igång med och avsluta uppgifter. Därför kan det vara bra med ett system för påminnelser så att den studerande vet när det börjar bli dags att starta eller avsluta till exempel. Extra pedagogiskt stöd Den som har ADHD kan behöva extra pedagogiskt stöd, till exempel för att planera hem uppgifter eller stöd med studieteknik. Ofta räcker det inte med att uppmana den studerande att gå hem och skriva en att-göra-lista eller att sortera alla papper inför provet. Personen vet säkert redan att det vore bra men kan behöva stöd för att genomföra det i praktiken. Koncentration och motivation Personer med ADHD kan ha svårt att upprätthålla motivationen och många behöver omväxlande uppgifter. Till exempel kan en matematikuppgift på datorn varieras med matematik-kortspel eller liknande. Det kan också vara idé att skapa uppgifter som 10 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

11 har inbyggda belöningar till exempel att varje avklarat moment prickas av på en lista. Motivationen kan också öka om läraren ger snabb återkoppling och mycket feedback till den studerande. Det är vanligt att personer med ADHD kan hålla koncentrationen bättre om de samtidigt får hålla på med något med händerna som till exempel att handarbeta, rita eller använda datorn. På detta sätt avleds överskottsenergi och många får lättare att hålla fokus på undervisningen. Det kan vara bra att planera in bensträckare under lektionerna eftersom personer med ADHD kan ha svårt att sitta stilla länge och behöver röra på sig för att minska känslan av rastlöshet. Miljön är också av stor betydelse. Vissa personer med ADHD blir störda av en miljö med många intryck och behöver lugn och ro. Andra blir trötta och passiva när det är alltför stillsamt. Ofta underlättar det att studera i liten grupp istället för att gå i en stor klass. Möjlighet till vila och extra tid Studerande med ADHD kan behöva ha tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning. I provsituationer kan det vara extra viktigt att sitta på en lugn plats. Förlängd provtid kan behövas. Att få förlängd studietid kan vara nödvändigt ibland. Viktigt med bra bemötande Om den studerande ska uppleva sin studietid som positiv måste han eller hon bemötas med respekt och känna sig accepterad och delaktig. Ett sådant gott bemötande underlättas av att omgivningen har kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Skolledning, lärare och stödpersoner behöver för djupade teoretiska kunskaper men även studiekamrater, personal i mat salen, kaféet och vaktmästeriet behöver information. Om den studerande inte vill prata om sin diagnos går det ändå att tala allmänt om att alla har olika behov. Livet utanför skolan är också viktigt Diagnosen ADHD hör ihop med hög uttröttbarhet och därför behöver en del lägre studietakt. Men det är inte alltid studierna som tar mest energi. För läraren är det bra att känna till att livet utanför skolan kan ta mycket kraft och att det kan gå ut över studierna. Många med ADHD har en dygnsrytm som medför svårigheter att komma i säng i tid och svårigheter att ta sig upp på morgonen. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 11

12 Exempel på kognitiva hjälpmedel Talande klocka med minnesstöd, bärbar enhet Mobil med kalender, larm och sms-påminnelser Fickminne DAISY-spelare som strukturerar ljud och text Digital kalender med påminnelselarm, SMS-påminnelser Handdator Se Portal om kognition på Hjälpmedelstorget för mer information om kognitiva hjälpmedel. 12 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

13 Stöd vid möten med utbildningsanordnaren Den här listan ska fungera som stöd vid möten med lärare och annan skolpersonal. Listan har gjorts med inspiration av ett formulär som tagits fram inom Projekt Empowerment som drevs av Riksföreningen Autism, RFA, under perioden En lista att lämna till personal i skolan Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min funktionsnedsättning. 1. _Lärare och personal ska få information om ADHD. 2. _Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum. 3. _Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör. 4. _Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig om det händer något oväntat. 5. _Både muntlig och skriftlig information, som är rak och tydlig. 6. _Påminnelser och hjälp med planering. 7. _Kontrollera att jag verkligen har uppfattat det ni har sagt. 8. _All undervisning på så få ställen som möjligt. 9. _Anteckningshjälp på lektioner och möten. 10. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad och övertrött. 11. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och vem jag ska prata med för att få stöd. 12. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud. 13. Jag behöver ordning och reda. 14. Hjälpmedel som ger mig struktur, t.ex. tids- och planeringshjälpmedel, en whiteboard, scheman eller listor _på vad jag ska göra. 15. Stöd och strategier för hur och när jag ska börja ett arbete och avsluta det. 16. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte _hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar. 17. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem. 18. Annat som är viktigt för mig: Mitt namn: Adress: Telefonnummer: E-postadress: Detta material får lämnas ut till: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 13

14 Intervju Gruppen ger struktur och gemenskap Solviks folkhögskola ligger i byn Frostkåge utanför Skellefteå. Där arbetar Annakarin Viksten som kurator. Sedan början av 1990-talet har hon och hennes kollegor utvecklat en inriktning av Allmän linje, för vuxna med ADHD eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där grupperspektivet är centralt. För ungefär åtta år sedan började personalen på Solviks folkhögskola märka en ökning av studerande som inte orkade plugga på heltid. De hade svårt med dygnsrytmen och klarade inte studierna särskilt bra på egen hand. Sedan tidigare hade jag erfarenhet av att arbeta med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kände igen allt det där, säger Annakarin Viksten. Även ansökningar från personer med uttalade diagnoser som ADHD och DAMP ökade. Annakarin och hennes kollegor insåg att det behövdes en utbildning som var utformad för studerande med de här diagnoserna. Vi har flera olika inriktningar på Allmän linje. Men hösten 1999 kunde vi för första gången erbjuda åtta platser på en särskild inriktning av Allmän linje, till personer med diagnostiserad ADHD. Efterfrågan var stor. Vi fick 67 ansökningar, säger Annakarin. Utmärkta förutsättningar Annakarin menar att folkhögskolans form är utmärkt för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Många folkhögskolor är små, har en beständig personalgrupp vilket gör att det är samma personer på skolan hela tiden och lärartätheten är hög. Dessutom finns ofta internat och livet följer fasta tider och rutiner. Den här stabila basen passar personer med till exempel ADHD eller Aspergers syndrom väldigt bra. Och vi behandlar inte utan arbetar med det friska hos alla individer. Folkhögskolans hela idé är ju att vara möjliggörare för alla. Men vad som är möjligt skiljer sig åt mellan individerna och Annakarin betonar vikten av att våga vara ärlig mot de studerande och att ha realistiska förväntningar på dem. Gruppen är viktig Den här inriktningen på Allmän linje har utvecklats under åren. Numera börjar en grupp på tio personer varje läsår. Och det är inte längre så att alla har ADHD. Det visade sig vara en dålig idé att låta så många personer med samma diagnos bo ihop och göra allting tillsammans. De triggade varandra och det blev rörigt i gruppen. 14 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

15 Nu är utbildningen öppen även för personer med andra neuropsykiatriska diagnoser som till exempel Aspergers syndrom eller OCD. Det fungerar bättre och de studerande kan ändå mötas kring liknande erfarenheter. Lärarlaget lägger stort fokus på att skapa en bra grupp. Många av de studerande har tidigare varit mobbade och har fått höra att de fungerar dåligt tillsammans med andra. Lösningen för att få deltagarna att må och fungera bättre i grupp har visat sig vara struktur och tydlighet. Klassen har därför ett gemensamt schema där alla dagar i veckan är lika. Tre dagar läser de svenska, engelska och matematik tillsammans med andra som går på Allmän linje även då i små grupper. De övriga två dagarna är så kallade inriktningsdagar som de ägnar åt praktiska aktiviteter. Deltagarna gör allting tillsammans på sin speciella inriktning av Allmän linje de äter, fikar, gör studiebesök och har alla lektioner ihop. Undervisningen bygger inte på någon särskild metod men är utformad för att passa personer som har svårt att hålla koncentrationen på topp hela tiden. Flera av de studerande behöver till exempel ta täta raster och röra på sig och därför är dörren till klassrummet alltid öppen. Och dagarna är korta. De studerande börjar klockan nio och går till klockan kvart över två alla dagar utom tisdagar. Då slutar de klockan halv fyra. Varje lektion är en timme lång men uppdelad i kortare avsnitt. Alla arbetar på egen hand. I klassrummet finns oftast en lärare och en eller två stödpersoner. Det betyder att de studerande kan få hjälp relativt snabbt och på sitt sätt när de behöver det. Personalen måste ha kunskap En sak har vi lärt oss och det är att behovet av stöd är stort hela tiden både i skolan och på fritiden. Man kan lätt tro att det går att trappa ned på stödet efter ett tag men ADHD går inte över och därför är behovet relativt konstant över tid. Våra studerande har varsin egen handledare. Handledarna arbetar både i skolan och på internatet och ofta får de en mycket nära relation med de studerande, säger Annakarin. På Solvik är det viktigt att alla som arbetar med den här gruppen har kunskap om diagnoserna och om bemötandestrategier. Förra året satsade arbetslaget i princip hela sin utbildningsbudget på att inhämta mer kunskap om ADHD, autismspektrumstörning och OCD och de får dessutom kontinuerligt handledning av Annakarin. Våra studerande är olika individer de beter sig inte alltid som det står i böckerna. Därför måste vi ha en bred kunskap och ett bra förhållningssätt så att vi kan hitta lösningar i dialog med dem. Text: Annika Wallin Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 15

16 Intervju Stöd för fantasin ökar läs- och skrivlusten År 2001 startade läraren Hillar Rais IDA-gruppen 1 ett gymnasiealternativ för unga med ADHD/ADD/DAMP som är förlagd på Botkyrka folkhögskola. Just nu genomför Hillar ett forskningsprojekt i gruppen, för att öka läsoch skrivlusten hos eleverna. IDA-gruppen är ett individuellt program inom gymnasieskolan som bedrivs i folkhögskolans lokaler. Gruppen kan ses som en filial till en av kommunens gymnasieskolor. Såväl hemkommunen som närbelägna kommuner köper utbildningsplatser i IDAgruppen, berättar Hillar som är föreståndare för utbildningen. Han tycker att det finns många positiva saker med att ha utbildningen förlagd i folkhögskolans lokaler. En av fördelarna är att Botkyrka folkhögskola är ganska liten ungefär 100 studerande och de andra som går här är vuxna. Det gör att miljön inte är lika stökig och skränig som på stora gymnasieskolor. Det gynnar elever med ADHD/ADD/DAMP. En annan fördel är vårt samarbete med Allmän linje här på skolan. Målet är att våra elever ska studera hela eller delar av sitt sista år tillsammans med kursdeltagare på Allmän linje. Då hör de fortfarande till gymnasieprogrammet IDA och får stöd härifrån men de kan få omdömen från folkhögskolan i de ämnen som de har studerat på Allmän linje, säger Hillar. Administration kring IDA-gruppen sköts i samarbete med folkhögskolan. Det har hela tiden fungerat bra och IDA-gruppen smälter väl in på skolan. Jag har aldrig hört ett enda negativt snack om våra elever från någon, säger Hillar. Olika årskurser i gruppen IDA-gruppen består av åtta elever som går i olika årskurser. De flesta har diagnoserna ADD eller DAMP men varje läsår brukar det också finnas en eller ett par som har ADHD. Vi har lärt oss att gruppen mår bäst om det bara finns en elev som är utåtagerande eller väldigt aktiv. Annars blir det för stökigt för de andra, säger Hillar. När någon i gruppen är färdig med utbildningen, eller börjar läsa på heltid på Allmän linje, tas en ny elev in på IDA. De som vill börja här måste ha fått klartecken från sin kommun om finansieringen. Sedan får han eller hon komma hit och prova på att gå i gruppen i sex till åtta veckor. Den sökandes studie- och yrkesvägledare måste ha en reservplan om det inte skulle fungera. Men hittills har vi inte behövt avvisa någon, säger Hillar. 1) Förkortningen IDA stod ursprungligen för Individuell DAMP-grupp. 16 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD

17 Bild och ljud ger stöd vid läsning I klassrummet finns alltid två lärare och en stödperson. Ofta arbetar lärarna i halvklass och har alltså hand om fyra elever var. Det gör att alla elever kan få mycket stöd. Stöd och struktur är viktigt. Vi har ett tydligt schema över dagen men även varje uppgift behöver ha givna ramar. Till exempel kan våra elever bli helt handlingsförlamade när de ska skriva uppsats om ett valfritt ämne. De vet inte vad de ska börja med. Men om vi sätter sju föremål framför dem och säger de här sakerna ska ingå i era berättelser då blir det lättare. Det blir inga jättelånga historier men de skriver i alla fall, säger Hillar. Han har under flera år jobbat med att hitta sätt för att öka elevernas läs- och skrivlust. Nu driver han ett forskningsprojekt för att prova och utveckla en metod som underlättar läsande och skrivande. Metoden går ut på att vi väljer en spännande bok som också är filmatiserad och inläst som ljudbok. Nu senast valde vi en deckare av Henning Mankell. Eleverna får först se halva filmen, sedan lyssna på några kapitel i ljudboken och därefter läser vi lärare högt. Sedan är det bara slutet kvar och det får de läsa själva. När vi läste Mankell var eleverna helt hooked på berättelsen. De bara måste få veta hur det skulle gå och alla läste ut boken. De klarade det oväntat bra, säger Hillar. Han har förstått att eleverna ofta kör fast när de ska föreställa sig ansikten och miljöer. Men om de redan har sett miljöerna på film så har de den biten gratis. En annan tröskel kan vara ovanliga namn men när de har hört namnen om och om igen känner de snabbt igen dem i texten och kan komma vidare. På det här sättet har våra elever läst riktigt svåra böcker som Greven av Monte-Cristo till exempel, säger Hillar. Individuella lösningar Hillar vet dock att alla dagar inte behöver betyda framgång. Koncentrationsförmågan och uthålligheten hos eleverna kan variera kraftigt. Ibland blir det rörigt. De kanske bara sitter och snackar istället för att räkna i sina matteböcker. Då kan jag be dem att lägga undan böckerna och så gör vi ett helt annat matteproblem på tavlan istället, säger Hillar. Fast ibland fungerar inte ens det. Hillar berättar om en rastlös kille med ett stort intresse. Det funkade inte i klassrummet. Till slut ordnade jag en praktikplats till honom. Jag gör så ibland. Nu praktiserar han tre dagar i veckan på en affär där han får ägna sig åt sitt intresse. Butiken får en summa per dag för att han är där och för att en mentor har lite extra ansvar för honom i butiken. De andra två dagarna är han i IDA-gruppen och nu fungerar det mycket bättre i skolan. Jag tänker att man får försöka hitta lösningar så att det fungerar för varje individ, säger Hillar. Text: Annika Wallin Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD 17

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD 2010 Specialpedagogiska skolmyndigheten Ansvariga på SPSM: Kristina Yetkin och Eva Valtersson.

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Att göra studiesituationen tillgänglig för. vuxna med autism eller Aspergers syndrom

Att göra studiesituationen tillgänglig för. vuxna med autism eller Aspergers syndrom Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autism eller Aspergers syndrom Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Information

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Att förstå sin egen utredning

Att förstå sin egen utredning Att förstå sin egen utredning Cecilia Olsson fil. Dr, specialpedagogik FUB:s forskningsstiftelse ALA och Häggviks gymnasium När jag var mindre och inte visste gick jag och grubblade jättemycket över varför

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med autismspektrumtillstånd

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med autismspektrumtillstånd Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar Tourette? Ibland ar det ratt kul. Som nar Linneas hjarna gar jattefort och hon kommer pa massa roliga ideer. Ibland ar det jobbigt. Som nar Ibrahim vill lasa men kroppen rycker sa att han inte kan

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik Tydliggörande pedagogik - hur får vi våra elever att förstå sig själva Cecilia Olsson, fil.dr. spec.ped och pedagogisk handledare Skollagen: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 2012-06-18 ALL 2012/30, 31, 32, 33 Innehåll Förord... 3 Riksgymnasieverksamheten... 4 Omvårdnadshuvudmän... 5 Skola... 6 Habilitering... 7 Elevhem... 8 Finansiering

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF NPF i skolan En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer