MEDIABILDEN AV PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDIABILDEN AV PERSONER MED FUNKTIONSHINDER"

Transkript

1 MEDIABILDEN AV PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

2 Syftet med den här handboken är att peka på hur så kallat marginaliserade grupper porträtteras i media. Handboken är resultatet av ett hängivet arbete gjort av svensk handikapprörelse, Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Det är inte meningen att vi här presenterar en absolut sanning, snarare att stimulera till en debatt där alla inom media känner att de har något att lära av. Per Frykman Projektledare, Handikappförbunden

3 Mediabilden av personer med funktionshinder Vilken betydelse har mediabilden av personer med funtktionshinder och har journalister något ansvar för bilden som förmedlas. Det är ett par av de centrala frågeställningarna i den lärobok som du håller i din hand. Forskning visar att det är en ganska enahanda bild som förmedlas av personer med funktionshinder. Antigen är man offer eller hjälte. Vi vill förmå journalister och fotografer att inte enbart spegla personer med funktionshinder utifrån hennes fysiska, psykiska, sociala eller medicinska förutsättningar. Vår ambition är att göra det utan att verka gnälliga eller överlägsna. Vi vill fokusera på individen och människan inte funktionshindret. Vi har gjort stickprovsundersökningar av hur två viktiga mediaföretag, Sveriges Radio och Dagens Nyheter, beskriver personer med funktionshinder och hur frågor som berör dem behandlas. För att åskådliggöra projektet hämtar vi ett par kända exempel från media. Det flesta känner till Ringaren från Notre Dame. Men vad vet vi mer om honom än att han just har en puckelrygg. Filmen Rainman med Dustin Hoffman och Tom Cruise är ett annat exempel. Dustin Hoffman gestaltar en autisktisk man med oandade förmågor, t ex att räkna spelkort vid Black Jack-bordet. Men om filmen skapar en djupare kännedom om autism, så ställs återigen funktionshindret i förgrunden. Men det finns också positiva exempel. I TV-serien The West Wing - Vita Huset spelar Martin Sheen rollen som President Bartlett. Efterhand visar det sig att presidenten har MS. En rad följdfrågor om detta reses. Varför är det så skamligt att dölja sin sjukdom som President Bartlett gör? Å andra sidan är det intressant att Presidenten och hans MS tas upp i en så populär och prisbelönt TV-serie. Presidenten är först och främst President, inte funktionshindrad som trots allt lyckats kämpa sig till posten som världens mäktigaste man. 3

4 Vems perspektiv I mediernas dagliga nyhetsrapportering, visas olika människor med funktionshinder upp. Reportrar och producenter har ofta själva inte något funktionshinder och reportagen ses utifrån en icke funktionshindrads perspektiv. Sällan eller aldrig tillfrågas personer med funktionshinder eller deras organisationer inför tv-reportage. Reportage och inslag berättar ofta utifrån ett trots allt perspektiv. I en nyligen framlagd doktorsavhandling har man gått igenom program och inslag i svensk Public-Service-television från starten 1956 fram till år Av det totala sändningsutbudet skildras personer med funktionshinder mindre en halv procent av sändningstiden. Sättet som personer med funktionshinder framställs kan också i allra högsta grad diskuteras. Det faktum att personer med funktionshinder lever väldigt olika liv och har väldigt olika livsvillkor hamnar så gott som alltid helt i skymundan. Självbilden Vad kan funktionshindrade och deras organisationer själva göra. I ärlighetens namn bör de själva fundera över hur de förhåller sig till media. Om inte funktionshindrade själva slutar att framställa sig som offer eller krymplingar, kan de inte begära att andra ska se dem som något annat sätt än just offer och krymplingar. 4

5 Funktionshindrade i svenska media Av Elin Gardeström Om media är en viktig arena för vår kollektiva normbildning, vilken bild ges då där av funktionshindrade människor? Jag har undersökt den svenska public service radion samt tidningen Dagens Nyheter. I min studie har jag läst artiklar och sändningsmanus, sett hur ofta funktionshindrade människor själva får medverka och av vilken anledning de uppmärksammas etc. För att se vilka roller människor ges har jag utgått från en svensk avhandling, På nära håll är ingen normal, som beskriver hur Sveriges Television framställer människor med funktionshinder. Mediaforskaren Karin Ljuslinder tolkar televisionens inslag utifrån fyra stereotyper hämtade från den klassiska kategoriseringen av aktörer i folksagor: Hjälten, offret, det eviga barnet och den onde skurken. Eftersom det är få texter jag läst så är min framställning ingalunda vetenskaplig utan mer ett stickprov. Mediabilden i Dagens Nyheter Dagens Nyheter är Sveriges största morgontidning. En sökning i arkivet under ett år, feb. 02 feb. 03, på orden funktionshinder och handikapp gav 757 träffar. Flest träffar gav ordet handikapp. En genomgång av 86 utvalda artiklar visar att journalisterna skriver bra, inkännande och ambitiöst, men det råder en omfattande begreppsförvirring och journalisterna ställer aldrig kritiska frågor till funktionshindrade människor eller deras organisationer. Lite fakta: I 35 (av 86) artiklar medverkar människor med funktionshinder själva. Fördelningen mellan könen är jämn, ungefär lika många män som kvinnor intervjuas. I 34 artiklar uttalar sig enbart en expert om en situation som rör funktionshindrade personer. Experten kan vara tjänsteman, forskare, läkare eller politiker. 23 artiklar handlar om personer med utvecklingstörning. Dagens Nyheter förefaller vara specialintresserad av denna handikappgrupp som omfattar cirka personer i Sverige. En förklaring är att Sveriges Television vid denna tid sände ett uppmärksammat reportage om ett utvecklingsstört par vars barn hade blivit omhändertaget. Den vanligaste anledningen att skriva om människor med funktionshinder är i deras egenskap av ekonomiskt objekt (15 artiklar). Med det menar jag att de uppmärksammas främst som en kostnad för staten, landstingen eller kommunerna. Bostadsfrågan med vidhängande domstolstrots hör till detta område. 5

6 Andra relativt vanliga anledningar till uppmärksamhet är tillgänglighet (9 artiklar), hjälpmedel (9 artiklar). Det förekommer också pedagogiska artiklar om olika diagnoser (7). Begreppsförvirring Det är inte lätt att agera som journalist i en värld där Svenska handikappförbund som själva använder ordet handikapp i sina organisationers namn propsar på att alla ska använda begreppet funktionshindrad istället för handikappad. En del individer föredrar också att själva kalla sig handikappade. På flykten undan stigmatiserande beskrivningar har också orden ändrats genom historien; från vanför och dåre till rullstolsburen och psykiskt funktionshindrad. För journalisten uppstår ett problem - att använda ord som inte förolämpar men som ändå förstås av läsarna. Vem förstår till exempel vad en neuropsykiatrisk diagnos är? Dagens Nyheters journalister har olika lösningar när det gäller vilka begrepp som används och däri ligger förvirringen. Ett fåtal journalister använder genomgående ordet funktionshinder, men det är vanligt att blanda. I de 86 artiklar jag har läst är det tydligt att funktionshinder och handikapp ofta används som synonymer. Inom svensk handikapprörelse är det så att en stor del av den handikappolitiska dimensionen ligger i skillnaden mellan dessa begrepp: En person har ett funktionshinder men blir handikappad först i en miljö när detta blir ett hinder. Personer med utvecklingsstörning har många andra namn; begåvningshandikappade, förståndshandikappade, person med intellektuellt funktionshinder och människor som inte klarar sig helt själva. Inget av dessa begrepp upplevs som stötande även om deras organisationer strikt använder person med utvecklingsstörning. I ett fall beskrivs Aspbergers syndrom som en psykisk sjukdom, vilket inte är bra. I en annan artikel betecknas Aspberger och Damp som psykiska handikapp, vilket är mindre lämpligt. Ibland löser journalisten problemet genom att använda diagnosen eller beskriva skadan. I en kort nyhetsnotis används "kvinna i rullstol". Ett annat problem är att myndigheter har infört egna begrepp som arbetshandikapp, vilket ytterligare rör till det. Ett exempel: Spariver slår mot handikappade Socialförvaltningen i Lycksele ska spara 22 miljoner. Sparkravet drabbar de 67 förståndshandikappade som fått sitt dagarvode på 15 kronor indraget. Samtidigt höjer politikerna sina egna arvoden. De borde skämmas, säger Kjell Lundgren, arbetshandikappad verkstadsarbetare. 6

7 På fem rader används tre olika beteckningar på samma människor. Förstår vi bättre vilka de är av det? Sammanfattningsvis kan jag säga att begreppen är ett problem för alla men att det kan finnas en risk att begreppsförvirring i tidningar kan få konsekvensen att människor framstår som underligare än de är. I 12 av Dagens Nyheters artiklarna är de intervjuade personerna offer för myndigheters beslut. Det handlar om utvecklingsstörda som blir av med sin flitpeng när kommuner ska spara. Myndigheter som omhändertar barn som har utvecklingsstörda föräldrar. Kommuner som inte bygger bostäder åt funktionshindrade. I ett fall är en döv elektriker utsatt för en oförstående privat arbetsgivare. I ett annat fall är det media som är skurken, som framställer funktionshindrade i ofördelaktig dager. Om jag applicerar två av de stereotyper jag beskrev i inledningen, kan man se att den funktionshindrade människan ofta är offer för det skurkaktiga onda samhället. Det händer att stereotyperna används automatiskt, utan reflektion: I en av artiklarna om indragen flitpeng intervjuas en företagare som anlitar utvecklingsstörd arbetskraft. Hans eventuella ansvar för att betala något tas aldrig upp utan all kritik riktas mot kommunen som dragit in lönesubventionen. Ibland lyckas Dagens Nyheter mycket väl med att nyansera sin framställning av funktionshindrade människor. Till exempel skildras de komplikationer som inträffar när utvecklingsstörda blir föräldrar. I en rad välskrivna reflekterande artiklar. Några personer får även framträda av andra skäl än det egna funktionshindret. Dagens Nyheter intervjuar flera röststarka inflytelserika individer från handikapprörelsen som främst uttalar sig som representanter för sina organisationer. En rullstolsburen landstingspolitiker intervjuas om handikappåret och en döv skådespelerska berättar om sitt arbete i en teatergrupp där alla är döva. En man uppmärksammas i sin roll som konsument. Mannen är blind och kan inte bära iväg sina sopor till återvinningsstationen. Eftersom han vill ha samma rätt som andra medborgare att vara en miljömedveten konsument, kräver han att soporna ska hämtas vid hans dörr för att därefter återvinnas. Mediabilden i Sveriges Radio Sveriges Radio är ett public servicebolag med fyra nationella och 26 lokala kanaler. En sökning på funktionshind* under februari och mars 2003 i alla radions arkiverade manus, ENPS-systemet, gav 535 träffar. Av dessa har jag granskat 89 slumpmässigt utvalda manus, både telegram, på- och avannonser samt reportrarnas prator. 7

8 Lite fakta: En överväldigande del, 73 manus av 89, är producerat av radions lokala kanaler. Många frågor som rör människor med funktionshinder ligger på kommunaloch landstingsnivå, vilket förklarar lokalradions aktivitet men inte frånvaron av riksbevakning. De flesta manus (53) talar om funktionshindrade som en grupp utan att någon från denna grupp får medverka. Detta beror till en del på att det är många telegram. I 25 inslag medverkar personer med funktionshinder. Könsfördelningen är jämn. Det är lika vanligt att intervjua representanter från handikapprörelsen som privatpersoner med funktionshinder. I 30 inslag intervjuas en expert eller en anhörig som uttalar sig om funktionshindrade människor, utan att dessa själva får komma till tals. Utan att det är särskilt markant är de diagnoser som oftast uppmärksammas (13 manus) psykiskt funktionshindrade samt personer med utvecklingsstörning. Varför uppmärksammas funktionshindrade människor av radion? Det handlar om en mycket stor spridning av ämnen; vård, hjälpmedel, diskriminering, tillgänglighet, arbete och idrott. Den vanligaste är att funktionshindrade är ekonomiska objekt (23 manus). Med det menar jag att de uppmärksammas främst som en kostnad för staten, landstingen eller kommunerna. Ofta handlar det om brist på pengar: Besparingar måste göras inom särskolan, en träfflokal för psykiskt funktionshindrade i Västerås måste läggas ned, Vännäs kommun kräver mer pengar från staten för att klara kostnaderna för LSS etc. Det finns flera ambitiösa inslag som försöker förklara en speciell grupps situation eller varför en del har särskilda behov. Radio Jämtland inleder ett inslag med: Har du någonsin funderat på att bli kontaktperson åt någon som är funktionshindrad? Därefter får lyssnarna träffa kontaktpersonen Johan och Krister som har ett funktionshinder, när de går och simmar. Efter reportaget påtalas behovet av fler kontaktpersoner i Östersund. P1 i Göteborg beskriver i ett reportage utvecklingsstörda människors sexualitet. Omvärldens attityder sammanfattas skickligt med: För den som ser begåvningshandikappade som små barn i stora kroppar blir naturligtvis sex en känslig sak. Namn och begrepp. Sveriges Radio ställs inför samma utmaning som tidningen Dagens Nyheter - att använda ord som inte förolämpar men som ändå förstås av lyssnarna. Journalisterna på Sveriges Radio klarar detta relativt bra. De använder oftast bara termen funktionshindrad (45 manus). Ibland kompletteras termen med en specifik diagnos (16). Det händer att orden funktionshinder och handikapp används som synonymer (11). 8

9 Utvecklingsstörda människor har flera namn; begåvningshandikappade, förståndshandikappade och intellektuellt funktionshindrad. Inget av dessa uttryck upplevs som stötande, även om deras egen organisation strikt använder "personer med utvecklingsstörning." Det finns flera bra exempel på att journalisterna anstränger sig för att förklara olika funktionshinder. Radio Sjuhärad gör en mycket bra beskrivning av Downs syndrom. I ett nyhetsinslag hinner man med en exakt beskrivning av diagnosen och vad det praktiskt innebär för personen i fråga, förklarar varför mongolid inte är ett bra begrepp samt intervjuar barn och föräldrar. Aspbergers syndrom, Adhd och Damp med flera diagnoser är knepiga att beskriva. Radio Västernorrland gör det medicinskt exakt och talar om neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel Damp och Adhd. En annan lokal kanal talar om mentala diagnoser vilket är mindre lämpligt eftersom det för tankarna till psykiatrin. Även om forskarna inte är eniga lutar det mot att orsaken är biologisk och att det finns en ärftlighet. Tilltal Mediaforskaren Karin Ljuslinder hävdar att det journalistiska arbetssättet att skildra det avvikande och annorlunda får konsekvenser för människor med funktionshinder. De blir sitt funktionshinder i media, de blir sin avvikande kropp och oförmåga. De blir inte småbarnsmammor, trafikanter, skattebetalare eller konsumenter. Precis som i Dagens Nyheter får ofta den funktionshindrade personen rollen av offer i Sveriges Radios rapportering. Ett vanlig typ av inslag/telegram handlar om funktionshindrade som blir utsatta för politikernas besparingar. I de flesta fall uppmärksammas människor på grund av sitt funktionshinder. Såvida de inte arbetar inom handikapprörelsen eller på Samhall har de ingen yrkestitel. I följande avannons är funktionshinder = titel: Sa projektledaren för Interagera på Furuboda utanför Åhus, Per-Olof Hedvall. Ni hörde även funktionshindrade Gada Methou samt logoped Håkan Larsson. Det händer att personer uppmärksammas av någon annan anledning. Ett telegram handlar om ett mord. Här är personen främst uppmärksammad i egenskap av mördare och inte på grund av funktionshindret En kvinna som mirakulöst klarar sig sedan hon och hennes rullstol hamnat under ett tunnelbanetåg blir i ett annat telegram främst ett olycksoffer. Radio Stockholm talar om kunder med funktionshinder som inte kan använda postens nya serviceställen och lägger därmed betoningen på att vara kund. Det kan vara intressant att reflektera över om ett sådant stickord gör någon skillnad - om funktionshindrade inte kan använda serviceställena eller om kunder med funktionshinder inte kan det. 9

10 Avslutande reflektioner En annan viktig aspekt som jag har tittat på är hur journalisterna sköter sin granskande uppgift gentemot människor med funktionshinder och deras organisationer. Får dessa några kritiska frågor av Dagens Nyheter och Sveriges Radio. Inte i någon av tidningsartiklarna ställs en kritisk fråga. Bilden i tidningen är att människor med funktionshinder alltid har rätt. Samma tendens återfinns hos Sveriges Radio. Funktionshindrade människor gör i radions bevakning sällan fel. Journalister har en granskande uppgift men har placerat funktionshindrade människor och deras organisationer i en frizon. Det här förhållandet ger anledning till reflektion. Frågan är varför och vad frånvaron av kritiska frågor berättar om synen på funktionshindrade människor? Betraktas de som jämlika medborgare? Eller handlar det om att nyhetskonceptet behöver någon som är utsatt? Några stereotypa hjältebeskrivningar är svåra att hitta i Sveriges Radio eftersom jag inte har haft möjlighet att lyssna på den inspelade intervjuerna. I Dagens Nyheter finns i överförd bemärkelse flera hjältemässiga beskrivningar av olika hjälpmedels förmåga att kompensera människors funktionshinder: Digitalkameran är en succé i särskolan, Totalförlamade Emma kan kommunicera med hjälp av en minimeter, Josefin styr sitt liv med tungan, 3G-mobil ett gott tecken för döva, Rehab-hunden Alba är både hjälpmedel och kompis och så vidare. Denna egna lilla genre om hjälpmedel är översvallande positiv. Dagens Nyheter har också ett intressant exempel på en person som framställs som hjälte. Tidningen publicerar ett långt inkännande reportage om en man som bröt ryggen när han badade bland höga vågor på Hawaii. Artikeln skildrar hans kamp mot oförstående myndigheter för att få återkomma till liv och arbete. Texten är stark och välskriven men är i sin funktion en berättelse om en människa som återfår (nästan) sin normalitet. Forskaren Karin Ljuslinder talar i sin avhandling om att journalister ibland framställer funktionshindrade personer som precis lika normala som andra, Hon kallar detta uppvisningar i normalitet. Men dessa uppvisningar kolliderar med det journalistiska arbetssättet att fokusera på det som är annorlunda och avvikande som en bruten ryggrad. Följden blir att den funktionshindrade personen framstår som i högsta grad onormal. Här får jounalistiken uppenbara konsekvenser för hur funktionshindrade människor framställs. En berömd svensk stå upp komiker, Jesper Odelberg, har en gång uttryckt att: "Säger man tillräckligt ofta till en person att du är precis som andra, då börjar den personen förstå att han inte är som andra". Elin Gardeström är journalist, har arbetat bland annat inom Sveriges Radio samt på Nyhetsbyrån ikapp. 10

11 Ordlista Idiot, invalid, vanför, lytt eller ofärdig. Orden för att beskriva människor med funktionshinder har växlat genom åren. Ordet ofärdig är ett bra exempel på ett gammalt förlegat ord. Det antyder att personer skiljer sig från mängden genom att inte vara en färdigskapt människa, till skillnad från alla andra. Uttrycket användes på 1800-talet, idag säger ingen så längre åtminstone inte offentligt. Handikapprörelsen har länge kämpat för att personer med funktionshinder ska beskrivas på ett värdigt sätt. Ord är viktiga värdebarare för vilken människosyn som råder i ett samhälle. Sverige har valt mänskliga rättigheter som tema för Europeiska Handikappåret Grundläggande mänskliga rättigheter ska gälla alla, även människor med funktionshinder. Du som skriver om funktionshinder kan medverka till att sprida förståelse för detta, genom att använda ord som vittnar om respekt. Agenda 22 Agenda 22 är en metod för hur kommuner och landsting kan göra bra handikappolitiska planer som bygger på FN:s standardregler. Det innebär, att standardreglerna i ett längre perspektiv används för förverkligande av mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder. Aktivitetsersättning Sedan januari 2003 utgår aktivitetsersättning till dem som är mellan 19 och 29 år. Ersättning betalas ut i högst tre månader, sedan görs en omprövning. Syftet med det nya systemet är att motverka att unga människor passiviseras. De som är 30 år och över får numer sjukersättning istället för förtidspension. Sjukersättningen är inte tidsbegränsad. Arbetshandikapp Personer som har nedsatt arbetsförmåga och har därför svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Arbetshandikappet är inte något absolut. Nu förtiden kan det till exempel vara svårare att få jobb om man inte klarar av att jobba i grupp. Svårigheterna är kopplade till kraven i arbetslivet. Personer med arbetshandikapp kan få anställning och lön med speciella villkor för att underlätta anställning. Bemötande Många människor med funktionshinder upplever att de möts med en negativ attityd och att de inte får tillräckligt med stöd, det visade en statlig utredning från Den statliga myndigheten Sisus har fått i uppdrag att se till att offentliganställda utbildas i att bemöta människor med funktionshinder på ett bättre sätt. 11

12 Design för alla Produkter och tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla människor, i möjligaste mån. En viktig utgångspunkt är att utformningen redan från början är gjord för att passa så många som möjligt istället för att man gör anpassningar senare. Begreppet har under senare år uppmärksammats inom arkitektur och formgivning. Diskriminering Det finns inte någon allmän lag mot diskriminering. Däremot lagar inom två områden: arbetslivet och högskolan. Lagarna är förbud både mot direkt och indirekt diskriminering. Alltså både om en person behandlas sämre på grund av sitt funktionshinder och om villkoren missgynnar den som är funktionshindrad. Inom arbetslivet kan det handla om att ställa krav på arbetssökande som inte är nödvändiga för jobbet, men som däremot utestänger funktionshindrade. Inom högskola kan krav som verkar neutrala anses diskriminerande om de försvårar för funktionshindrade. Det kan exempelvis handla om att de som har läs- och skrivsvårigheter inte får tillräckligt med tid för att skriva tentamen. Döv Personer som är döva sedan barndomen. Dessa personer har oftast teckenspråk som första språk. Det föds cirka 70 döva barn varje år i Sverige, enligt SDR, Sveriges Dövas Riksförbund. Vuxendöva är personer som blivit döva i vuxenålder. De vuxendöva har inte teckenspråk som första språk. De kan använda tecken som stöd men är oftast beroende av skrivtolkning. FN:s standardregler FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet antogs av generalförsamlingen De 22 standardreglerna beskriver det ansvar världens stater har för att människor med funktionshinder ska bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. FN:s standardregler är inget juridiskt bindande dokument utan ett rådgivande dokument samt ett moraliskt och politiskt åtagande för medlemsstaterna. Funktionshinder Varaktiga begränsningar av en persons fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Det kan bero på sjukdom/skada som är medfödd eller som har uppstått senare i livet. Funktionshindret finns alltid, medan handikappet växlar. 12

13 Förtidspension Förtidspension beviljas inte längre. Se aktitvitetsersättning. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan. Den erbjuder liksom särskolan yrkesförberedande utbildning i nationella eller individuella program. Varje kommun är skyldig att erbjuda ungdomar utbildning under fyra år i gymnasiesärskolan. Handikappanpassad Förr ansågs handikapp vara en egenskap hos en person. Numer kopplas handikappet till omgivningen det relativa handikappbegreppet. En synskadad som får böcker inlästa på kassett är mindre handikappad än den som inte ges möjligheten. Därför är det problematiskt att säga att ett visst antal människor är handikappade. En synskadad, exempelvis, har alltid ett funktionshinder, men är inte alltid handikappad. Handikappombudsman Handikappombudsmannen, HO, är en statlig myndighet som arbetar för att bevaka personer med funktionshinders rättigheter och intressen. Målet är full delaktighet i samhällsliv och jämlika levnadsvillkor för personer med funktionshinder. Habilitering Träning för att den som har ett funktionshinder ska få bästa möjliga funktionsförmåga. Hörselskadad Personer som föds döva eller mycket gravt hörselskadade kallas barndomsdöva och har ofta teckenspråk som första språk (modersmål). Flertalet vuxendöva lär sig inte teckenspråk eller lär sig det endast i liten omfattning. Många hörselskadade personer använder läppavläsning och hörapparat för att uppfatta tal. Dövblinda har både en syn- och en hörselskada. En del dövblinda är helt döva och blinda, andra har både syn- och hörselrester. Kognitiva funktionshinder Kognition är de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Det handlar om förmåga att minnas, orientera sig, lösa problem, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Funktionshinder som påverkar den kognitiva förmågan är bland annat utvecklingsstörning, hjärnskador, afasi, autism, demenssjukdomar, psykiska funktionshinder och whiplashskador. 13

14 LSS De som har stora funktionshinder och har svårt att klara vardagen kan ha rätt till insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det finns tio olika insatser, bland annat rätt till personlig assistent. Ett stort problem är att många människor som har rätt till insatser enligt LSS inte får sina rättigheter tillgodosedda. Medicinska funktionshinder Ett samlingsbegrepp för funktionshinder orsakade av kroniska eller långvariga sjukdomstillstånd. Till gruppen räknas också nedsatta funktioner på grund av kirugisk behandling, exempelvis stomioperation. Många av sjukdomarna kräver regelbundna, tidskrävande och tröttande behandlingar. Funktionshindret syns inte utanpå. Astma/allergi, blödarsjuka, cystisk fibros, diabetes, epilepsi magoch tarmsjukdomar, njursjukdomar med flera orsakar medicinska funktionshinder. Nationella handlingsplanen för handikappolitiken År 2000 antog riksdagen den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare. Planen har fått beröm från handikapprörelsen för sitt perspektiv, att människor med funktionshinder inte ska ses som några hjälpsökande offer utan som samhällsmedborgare. Ett viktigt beslut i planen är att allmänna platser och lokaler ska vara tillgängliga före år Ett annat viktigt inslag i planen är att olika myndigheter fått ett särskilt ansvar att se till att planen genomförs inom respektive sektor. Neurologiska funktionshinder Störningar i centrala nervsystemet som kan leda till rörelsehinder och/eller kognitiva problem. Sjukdomar/skador som ger neurologiska funktionshinder är bland annat Parkinson, Stroke, Als och CP. Särskolan Särskolan är till för elever som har utvecklingsstörning, autism eller liknande och som inte bedöms kunna nå målen i vanliga grundskolan. Särskolan är en del av den obligatoriska skolan. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. Grundsärskolan ska i möjligaste mån motsvara vanliga skolan. Träningsskolan är till för elever som inte klarar grundsärskolan. 14

15 Psykiska funktionshinder Långvarig nedsättning av den sociala funktionsförmågan, är en vanlig definition av begreppet. En bredare förklaring är att psykiska funktionshinder har alla vars ställning i samhället påverkas av deras psykiska hälsa. Problemen kan yttra sig som apati, social isolering, överkänslighet för intryck och bristande förmåga att lita på andra människor. Punktskrift och annan media för synskadade Punktskrift används i första hand av barndomsblinda. Cirka 100 personer i Sverige har punktskrift som sitt första skriftspråk, gruppen är minskande. Flera tusen använder dock punktskrift som ett komplement. Många synskadade tar till sig text på annat sätt, exempelvis i form av inläst talbok eller som syntetiskt tal. Det finns ett stort utbud av skönlitteratur för synskadade. Synskadades Riksförbund (SRF) anser att bristerna är stora när det gäller övrig information, trots att staten har som ambition att synskadade ska kunna ta del i samhället på samma vilkor som alla andra. Synskadad Nedsatt syn av sådan sort att den inte går att kompensera med glasögon el dyl. Leder till exempel till att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig text eller orientera sig på okända platser. Tillgänglighet Handlar om att göra det möjligt för alla människor att delta i samhället, oavsett funktionshinder. Begreppet förknippas ofta med att ta bort fysiska hinder. Lika viktigt är att göra information tillgänglig för alla, för alla att kunna kommunicera. Det kan exempelvis handla om att göra hemsidor på Internet så att alla kan ta del av dem. 15

16 Utvecklingsstörning Kan bero på kromosomförändring, en fosterskada eller annan skada vid födseln. Skador under uppväxtåren kan också leda till utvecklingsstörning. Gemensamt är att personerna behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Vårdbidrag En ekonomisk ersättning som betalas ut till föräldrar som har barn med funktionshinder. Pengarna kan vara kompensation för föräldrarna måste minska sin arbetstid. Bidraget kan också gå till att täcka merkostnaderna för barnet. 16

17 Vett och etikett runt människor med funktionshinder Några enkla tips antingen du har en funktionshindrad kollega eller du stöter på någon funktionshindrad i samband med din yrkesutövning. När du pratar med en rullstolsburen person, så försök att göra detta i samma höjd. Om en funktionshindrad ska fotograferas, så gör också detta utifrån deras ögonhöjd. Detta för att undvika att människor i onödan ska tvingas sträcka på nacken eller få dubbelhaka på bilden. Ändra inte ditt språk när du talar med en synskadad. Det går alldeles utmärkt att använda ord som se, titta osv. Samma gäller när du pratar med en person som är hörselskadad. Om du intervjuar en döv person via en teckentolk, så håll ögonkontakt med den döva personen, inte tolken. Om du intervjuar eller jobbar med en döv person, så var noga med att inte dölja delar av ditt ansikte. Fråga aldrig en person om deras funktionshinder, såvida inte det är en viktig del av själva reportaget eller om personen själv berättar det. Det är lika opassande som att fråga människor om deras flintskallighet, fetma eller om de är frånskilda. Ibland finns det en vilja att hjälpa människor med talsvårigheter på traven i samband med en intervju. Det bör inte förekomma. Var förberedd på att behöva upprepa dina frågor när du intervjuar eller pratar med en person med inlärningshinder. Var också beredd på att ge dem gott om tid för att formulera sitt svar. Till sist det kanske viktigaste av allt. Har du frågor om hur du ska uppträda på ett korrekt sätt eller lika termer och benämningar du ska använda, så fråga enklast den person det berör. 17

18 Paul Hansen fotograf på Dagens Nyheter Av Elin Gardeström Det jag vill göra syftar till att slå igenom den förenklade bilden, att slå igenom bilden av vad som är normalt. Vad som är starkt och vad som är svagt. Paul Hansen beskriver det som en snöbollseffekt, att när han väl har börjat att fotografera funktionshindrade människor så alstrar det hela tiden mer tips som blir nya bildreportage. Han arbetar just nu med ett reportage om neurosedynskadade människor i Sverige där han också kommer att skriva texten. Men för all del, han har andra specialområden, krigshärdar som Afghanistan och Mellanöstern. Nyligen var han i Irak. Han får ofta priser för sina bilder och 2003 utsågs han till årets fotograf av Pressfotografernas klubb, detta med motiveringen att han skapar förtroende hos dem han fotograferar. Varför började han att fotografera funktionshindrade människor? Egentligen handlar det inte om handikappade utan har att göra med åldringar, missbrukare hemlösa, Ja, med människor som är utanför. Sina besök i utanförskapets land vill Paul Hansen inte göra som turist på jakt efter det udda, det exotiskt annorlunda. Varje resa har sin risk. Han försöker identifiera sig med dem han fotograferar. Det handlar om min egen osäkerhet. Det kunde lika gärna ha varit jag som gick under i missbruk, om jag inte hade spelat så mycket handboll när jag växte upp. Man vet inte. Jag är uppvuxen i en tung förort till Göteborg. Att känna likheten med de människor han fotograferar kan vara smärtsamt, ibland orkar han inte. Många journalister och fotografer placerar utanförskapets människor som ett dom, menar han och tror att det är psykologiskt försvar, ett sätt att fjärma sig från att vara lik något som är otäckt. Han berättar upprört om när han efter ett reportage om missbrukare fick frågan om hur man gör för att träffa en sån där? I förlängningen kan stereotypa beskrivningar ha andra värre konsekvenser. Med viss skärpa citerar han regissören Roy Andersson som har sagt att klichéer, fördomar och förenklade bilder är ondskans byggstenar. I närheten av detta placerar Paul Hansen ett uttalande av en tjänsteman i en stor tidning om att hemlösa är sanitära olägenheter. 18

19 Jocke Lundell Foto: Paul Hansen 19

20 Stig Ahlnäs 20

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Duktigt offer eller rätt och slätt lönsam?

Duktigt offer eller rätt och slätt lönsam? 27 Duktigt offer eller rätt och slätt lönsam? Bilden av funktionshindrade som antingenoffer eller duktiga står i vägen för rätten till rättvis behandling på arbetsmarknaden. Istället borde arbetsgivare

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 DESIGN FOR ALL 2 Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 Inledning 8 Fysisk tillgänglighet 10 Informativ tillgänglighet 11 Kommunikativ tillgänglighet 12 Attitydmässig tillgänglighet 13 Det

Läs mer

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder 101018_KMH_Policy_funktionshinder.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder Beslutad av rektor 2010-10-18 Fastställd av rektor 2007-12-17 enligt

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Har elever med sociala problem och invandrarbakgrund en varaktig begränsning i sin förmåga på grund av sjukdom eller skada?

Har elever med sociala problem och invandrarbakgrund en varaktig begränsning i sin förmåga på grund av sjukdom eller skada? 26 november 2006 Har elever med sociala problem och invandrarbakgrund en varaktig begränsning i sin förmåga på grund av sjukdom eller skada? Kritik av Riksrevisionens manipulerade rapport om elever med

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer