Examensarbete 15 högskolepoäng. ADHD i skolan. Grundskollärares metoder i arbete med barn med ADHD. ADHD in school

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 15 högskolepoäng. ADHD i skolan. Grundskollärares metoder i arbete med barn med ADHD. ADHD in school"

Transkript

1 Lärarutbildningen Kultur-Språk-Medier Examensarbete 15 högskolepoäng ADHD i skolan Grundskollärares metoder i arbete med barn med ADHD ADHD in school Elementary school teachers methods in their work with children with ADHD Therese Hasselgren Lärarexamen 210hp Kultur Medier och Estetik Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Pia Jäderquist

2 Sammandrag Hur tänker och arbetar fem grundskollärare kring barn i behov av särskilt stöd, barn med ADHD. Detta har jag försökt att ta reda på genom att intervjua fem grundskollärare, varav tre lärare med KME-lärarutbildning och två lärare med traditionell lärarutbildning. Resultatet visar att samtliga av de intervjuade lärarna använder estetik i sin undervisning. Vad man kan utläsa av min lilla studie så verkar det som att KME lärarna mer medvetet använder estetik och planerar in den i undervisningen på att annat sätt än de traditionellt utbildade lärarna. Det går dock inte att utläsa av studien om KME lärarna är införstådda med skillnaden mellan modest och radikal estetik. Resultatet visar vidare att de lärare som var utbildade KME lärare, verkade mer inriktade på att träna elevernas sociala beteenderepertoar före strävan att eleverna skulle uppnå målen. De traditionellt utbildade lärarna betonade tydligare att eleverna skulle klara målen före träningen av beteendeproblematiken och de ansåg att trygghet, tydlighet och nära relationer i undervisningssituationen var det viktigaste för barn med ADHD. Slutsatsen är att de fem grundskollärarna alla använde estetik i undervisningen men utifrån olika utgångspunkter. Bild och skapande var de estetiska ämnen som båda grupperna ansåg fungerade bäst i undervisningen av barn med ADHD. 2

3 Innehållsförteckning Sammandrag 2 1 Inledning 4 Syfte och frågeställningar 5 2 Litteraturgenomgång 6 Vad säger Styrdokumenten? 6 KME-perspektivet 7 Modest 8 Radikal estetik 9 Vad visar andra studier? 10 Vad säger forskningen? 11 Vad är ADHD? 15 3 Metod 17 Urval 17 Datainsamling 18 Procedur 19 Transkribering 20 4 Resultat 21 5 Diskussion 26 6 Slutsats 30 7 Metodkritik 31 Referenser Bilaga 1, frågor till KME Bilaga 2, frågor till traditionellt utbildade lärare 3

4 1. Inledning Jag vill ta reda på hur yrkesverksamma lärare, tre med estetisk lärarbakgrund (KME) och två med traditionell lärarbakgrund, arbetar och tänker kring undervisning av barn i behov av särskilt stöd och då främst barn med ADHD. Jag är också intresserad av att ta reda på om, och i vilken utsträckning de använder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. När jag har varit ute på min partnerskola har jag sett många barn i behov av särskilt stöd och flera olika sätt att arbeta med dem. Däremot har jag inte hört några diskussioner om vilka metoder som fungerar bättre än andra. På lärarutbildningen i Malmö där jag läst inriktningen KME (Kultur Medier och Estetik), har vi lärt oss att underlätta barns lärande genom att använda uttrycksformerna, drama, musik, film, och skapande i undervisning. Vi har i utbildningen fått arbeta med att kombinera olika estetiska uttrycksformer med varandra och med olika ämnen för att stärka inlärningen och locka fram kreativiteten hos oss lärarstudenter. Detta har vi gjort dels på högskolan samt i form av projekt ute på olika partnerskolor. Ibland har vi fått kommentarer från elever som undrat om vi bara ska leka hela tiden eller om vi ska börja göra något på allvar. Uppenbarligen är det många elever som inte förstår att man kan lära sig fast man har roligt. Att ha roligt står inte i motsatsställning till att lära sig och ett lustfyllt lärande är något jag anser att man ska sträva efter att uppnå som lärare. Jag vill försöka ta reda på om de som är utbildade KME-lärare har en annan syn på lärande än de traditionellt utbildade lärarna. Jag är i synnerhet intresserad av att ta reda på om de två lärargrupperna utifrån sin utbildningsbakgrund har olika syn på arbetssätt när det gäller barn med ADHD. Med traditionellt utbildade lärare menar jag de som genomgått traditionell lärarutbildning och som inte arbetat med ett utvidgat textbegrepp under utbildningen. I kursen Barn och unga i behov av särskilt stöd på Malmö Högskola undervisades om barn med olika diagnoser och i synnerhet vilka behov dessa barn i undervisningen. Utifrån min utbildningsbakgrund menar jag att kunskap om hur man använder estetiska läroprocesser i undervisningen samt genuin kunskap om att barn har olika behov i lärandet, är ett måste för att optimera förutsättningarna för barns lärande. Anledningen till att jag är speciellt intresserad kring frågor om olika arbetssätt kring barn med ADHD är att det är dessa barn i behov av särskilt stöd, man oftast möter i vanliga låg- och mellanstadieskolor. Jag kommer i 4

5 den här studien att fråga om vilken eller vilka arbetsformer som lärarna anser är den/de som arbetar med i undervisningen av barn med ADHD. Syfte och frågeställningar En del av mitt syfte är att ta reda på hur några lärare tänker och arbetar med barn i behov av särskilt stöd i allmänhet och barn med ADHD i synnerhet. Finns det tendenser till att KME lärare tänker mer radikalt kring estetik än sina traditionellt utbildade lärare? Ett tredje syfte är att undersöka vilka arbetssätt som lärarna anser fungerar bättre än andra i arbetet med barn med ADHD. Mitt personliga syfte är också att öka min egen kompetens inom området eftersom jag är intresserad av att bli specialpedagog i framtiden. Mina frågeställningar lyder: -Hur tänker och arbetar fem grundskollärare i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, i synnerhet när det gäller barn med ADHD? -Tänker och arbetar utbildade KME- lärare annorlunda än traditionellt utbildade lärare när det gäller arbetssätt och barn i behov av särskilt stöd? Finns det tendenser att de utbildade KME lärarna betraktar estetiken från en radikal synvinkel? -Finns det något eller några arbetssätt som de fem lärarna anser är de bästa i arbetet med barn med ADHD? 5

6 2. Litteraturgenomgång Vad säger styrdokumenten kring arbete med barn i behov av särskilt stöd/adhd? Alla elever har rätt till individualisering i skolan, detta gäller förstås också elever med ADHD. Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2009, sid 4) skriver att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I Lpo94 påpekas också på samma sida att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Slutsatsen blir att elever har olika behov i undervisningen och att skolan ska försöka tillgodose den enskildes behov. Alla barn lär alltså inte på samma sätt och detta innebär att alla elever måste få en chans att uppnå sina lärandemål, utifrån sina individuella förutsättningar. I Lpo94 slås fast att: Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet (Utbildningsdepartementet, 2009, s 5 och 6) Ett av målen i läroplanen, Lpo94 är att metoderna och uttrycksformerna i undervisningen ska varieras: Eleverna skall också få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig. (Utbildningsdepartementet, 2009, s 7) 6

7 Vad är KME-Perspektivet? Inför den lärarutbildning som startade 2001 sammanställde arbetsgruppen för den nya lärarutbildningsinriktningen, kultur- media- och estetiska uttrycksformer, en text som de blivande studenterna fick möta i KME- utbildningen. Syftet var att förklara hur de estetiska läroprocesserna och KME perspektivet hängde ihop. Gruppen kallade sig arbetsgrupp 8 och texten kallades KME- perspektivet- estetiska ämnen (Internetlänk 8) Enligt gruppens beskrivning stod KME- begreppet för Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer vilket betydde att olika estetiska uttrycksformer var, och fortfarande är, ett medel för att nå kunskap och förståelse. De beskrev estetikbegreppet enligt följande: En förståelse av estetikbegreppet är att det i vid mening är liktydigt med gestaltning, att idéer oavsett om det handlar om matematik, svenska, historia, naturkunskap eller värdegrundsfrågor måste gestaltas, ta form, för att bli åtkomliga för gemensam bearbetning och ny förståelse... Ett fundament i estetisk utbildning är lärande genom upplevelse. Bild, dans, musik, pedagogiskt drama och rörelse möjliggör exempelvis i stor utsträckning genom sina specifika symboler, en förflyttning till som-om-världar, där lek och konst är fundamentala. (Malmö Högskola arbetsgrupp 8, s 3) Det handlar alltså om att använda estetiska uttrycksmedel för att erhålla kunskap som t ex att göra en film eller ett drama och samtidigt lära sig fakta om exempelvis Nils Holgersson. Grupp 8 skriver: Barns och/eller ungas, men även studenternas, utveckling och lärande sätts i centrum och en av grundpelarna är gemensam bearbetning, att vi gemensamt skapar mening/förståelse i olika möten. Vi omfattas i vår vardag av estetik och det är denna vi ska bli varse och använda oss av. Innehållet och frågorna står i fokus för val av medel och kommunikationsformer. (Malmö Högskola arbetsgrupp 8, s 5)... att bli varse vår omvärld genom auditiv, kinestetisk, visuell och verbal kommunikation och gestaltning, varav exempelvis musik och bild ibland kan vara en del, och som ofta förekommer i multimodala former, alltså i olika blandformer. Det vidgade estetiska perspektivet ligger som plattform för hur innehåll och form samspelar runt om oss och hur vi kan lyfta den estetiska dimensionen 7

8 genom att förhålla oss till hur form och innehåll interagerar och skapar mening och förståelse. (Malmö Högskola arbetsgrupp 8, s 6) Som tidigare sagts så kan de estetiska uttrycksformerna användas enskilt eller tillsammans som multimodalitet. De olika uttrycksformerna kan kombineras i ett enda projekt och detta kan ge barnen väldigt mycket eftersom man använder de olika sinnena och därmed får flera källor att bygga kunskap från. KME- manschetten är en ämnespresentation av huvudämnet KME och så här beskriver den (Internetlänk 9) detta: Verbalt och ickeverbalt språk och gestaltning genom exempelvis bild, musik och rörelse är bärande i den estetiska pedagogiken som i termer av ett vidgat text- och språkbegrepp betraktas som texter och språk. Inom KME undervisning finns ämnen som auditiv kommunikation och gestaltning kinestetisk kommunikation och gestaltning visuell kommunikation och gestaltning verbal kommunikation och gestaltning multimodalitet (kombinationer av områdena 1-4). (KME-manschetten s.4) Vad är modest estetik? För att förklara vad modest estetik är så kan man översätta den med den blygsamma estetiken. Den gör inte anspråk på att ha någon riktning eller mål utan handlar mest om att utveckla det musiska hos eleverna. Detta innebär att man mellan de teoretiska ämnena plockar in slöjd eller teater utan att dessa för den skull har någon mening i sammanhanget. Det kan handla om att skapa saker för att de är vackra att se på eller höra på (Dahlbeck och Gustavsson, ). En annan liknande förklaring på den modesta estetiken är den som Thavenius (2005) står för. Han menar att den modesta estetiken är ett begrepp för den typ av estetiska och konstnärliga verksamheter som dominerar i skolvärlden, och antyder att estetiken inte ställer krav och har en bristande förmågan att förhålla sig till kulturella förändringar. Han menar att det inte är fel att låta barnen ha roligt i skolan då det hjälper lärandet men menar också att det är alltför anspråkslöst då det inte kan förändra skolans kultur. Thavenius säger vidare att skolans estetik är modest när verksamheterna bildar isolerade öar i skolvardagen, när de enbart 8

9 fungerar som vilostunder i skolarbetet och accepterar sin marginella ställning. Estetiken har visat sig vara modest i sin oförmåga att hantera populärkulturen( Jan Thavenius,2005). Vad är radikal estetik? Den radikala estetiken är den mer meningsfyllda estetiken. Den utgör något som eleverna har gjort till sitt eget. Dahlbeck och Gustavsson ( ) menar att det ger barnen möjlighet att se saker i ett konkret sammanhang och där är barns verklighet en viktig del. Barnen knyter sina egna erfarenheter till den nya kunskapen när de uttrycker sig i form utav t ex drama eller skapande. Den radikala estetiken ger barnen också möjlighet att förhålla sig till den värld de lever i genom att gestalta kunskaper i ett sammanhang. I den radikala estetiken finns ett syfte och den ger oss möjligheten att ifrågasätta och främmandegöra det som vi anser som självklart (Thavenius, 2003). Ett exempel på radikal estetik är det som Thavenius (2003) tar upp när han berättar om författaren Anne Haas Dyson när hon skulle genomföra ett forskningsarbete i en klass 2-3 med 34 elever från ett tiotal etniska grupper. Eleverna fick vid ett tillfälle varje dag ha fri skrivning. Detta ledde till spontana berättelser som de senare hade rätt att antingen återberätta, läsa upp eller dramatisera för hela klassen. Valde de att dramatisera så regisserade de själva pjäsen och valde vilka klasskamrater som skulle vara med och spela i pjäsen. Efter uppförandet diskuterade de själva händelseförloppet och konflikter i samband med pjäsens innehåll som sedan kunde leda till diskussioner om vilka regler som skulle gälla i klassrummet. Thavenius menar att man genom detta arbete har skapat ett slags offentligt forum i klassen. Ett forum skapas där man diskuterar om manligt och kvinnligt och vad flickor och pojkar bör göra i ett drama och i verkliga livet. Estetiken tenderar att bli radikal genom att syftet inte enbart är att spela teater eller läsa upp en text utan får också ett mervärde genom att diskussioner uppstår kring ämnen som är viktiga för eleverna, som tex. värdegrundsfrågor och hur man ska hantera olika situationer i livet (Thavenius, 2003). Vad är skillnaden mellan radikal och modest estetik? Den generella skillnaden mellan modest och radikal estetik är alltså vad som ligger i tanken bakom det. Meningen bakom estetiken eller skapandet av estetiken har alltså stor betydelse. 9

10 Om man menar att man gör något estetiskt, där syftet är det rent estetiska (exempelvis att måla enbart för målandets skull, så kallas det modest estetik. I den modesta estetiken finns inga anspråk på att målandet ska leda vidare. Om det däremot finns ett syfte att med estetikens hjälp, utveckla kunskap och leda vidare så kallas estetiken radikal. Den radikala estetiken har anspråk som kunskapsbärare. Den modesta estetiken kan av egen kraft bara påverka skolan marginellt. Den radikala estetiken kan inte göra underverk men den har åtminstone möjligheter att sätta igång processer som på sikt kan förändra skolan (Thavenius, 2003). Vad visar andra studier om lärares uppfattning om estetik i undervisningen? I ett examensarbete av Pihl och Donelli Lidén (2010) har de funnit att de intervjuade lärarna ser att ett lärande sker i samspel med användandet av externa redskap och samhälleliga verksamheter. Författarna som själva är KME-lärare använder multimodalitet i sin egen undervisning för att förtydliga och lyfta upp ett innehåll. Det fanns en vilja bland deras intervjupersoner att använda radikal estetik i undervisningen men de tyckte att det fanns svårigheter när det handlade om genomförande. De intervjuade lärarna sa sig gärna vilja använda estetiska uttrycksformer i undervisningen, men slutsatsen från studien visade att resultatet av deras ansträngningar blev modest estetik. Detta betyder att det inte finns ett syfte med en presenterad uppgift, tex. en bilduppgift som finns beskriven i examensarbetet. Nyremark och Svensson (2008) har i sitt examensarbete funnit att bild, musik och drama var de vanligaste estetiska ämnena som användes av deras informanter. Av sex intervjuade lärare ansåg fem att bild är den vanligaste estetiska uttrycksformen att integrera i arbetet med andra ämnen. Detta är troligtvis dels för att det är ett vanligt skolämne sedan länge och dels för att det inte krävs så mycket kunskap och material för att integrera bild. Bild är också lättare att använda när som helst i undervisningen. Musik kommer som nummer två av de estetiska uttrycksformer, i den här undersökningen och det beror på att man behöver mer kunskap i området för att kunna integrera musik i undervisningen. Drama kommer som det tredje vanligaste estetiska uttrycksmedlet och detta beror enligt informanterna på att det är svårt att leda drama om man inte har tillräckliga förkunskaper som lärare. Författarna menar dessutom att det behövs mindre grupper vilket är svårt att genomföra i en stor skolklass. Det är också svårt att bedöma ett ämne man inte är så insatt i. 10

11 Vad visar forskningen om olika arbetssätt i arbetet med barn med ADHD? Alla lärare har ett ansvar för att alla elever ska få samma chanser till lärande även om man inte lär på samma sätt. Istället för att ändra på eleven med ADHD så att den fungerar i skolmiljön ska man anpassa skolmiljön och undervisningen så att den fungerar för det enskilda barnet (Swanson, 2007, internet länk 5). Att man lär sig även när man har roligt är något man som lärare ofta glömmer bort. Detta är något som tydligt beskrivs i Besjälat lärande (Dahlin, Ingelman och Dahlin, 2002) där Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa tas upp. Där beskrivs hur ett innehåll som är späckat med fakta gjuts i en konstnärlig uttrycksform vilket Dahlin menar innebär att innehållet blir besjälat vilket betyder att kunskapen på något sätt får en mening och betyder något och därmed blir lättare att ta till sig. Enligt Palm (Dahlin m.fl. 2002) lär sig barnen en stor del historia utan att ens tänka på det därför att den på samma gång är underhållande. Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att det är viktigt att man ser de starka sidorna hos eleven med ADHD, eftersom det annars är lätt att man fokuserar på svårigheter och får barnet att tappa intresset för skolan. Hellström (2001) anser precis som Wormnaes (Asmervik, 2001) att det är viktigt att vi berömmer de små framstegen och uppmärksammar när barnet gör något bra. Hellström anser också att barn med ADHD bör ges hjälp att komma igång och avsluta en uppgift i skolarbetet, för att de ska få en möjlighet att se samband och sammanhang i den uppgift de ska genomföra. Man bör även som lärare tänka på att förbereda eleven ordentligt inför nästkommande uppgift, samt ge mycket uppmuntran, stöd och styrning eftersom de har svårigheter vid eget kunskapssökande. Det är också viktigt att det finns vuxna till hands i ostrukturerade miljöer som vid raster och i matsalen. Att dessutom anpassa läromedel och använda hjälpmedel av olika slag, eventuellt också en särskild resursperson för eleven kan ibland vara nödvändigt för att skolvardagen ska fungera för barnet med ADHD. Axengrip säger att det är viktigt att skapa en grundtrygghet för barnen med ADHD. Det görs genom att skapa fasta rutiner som exempelvis veckoschema, dagschema och situationsschema. Dessa individer är i behov av en välstrukturerad vardag (Axengrip, 2004 sid 42). En del forskare som inriktat sig på miljöns betydelse för lärande har bla. funnit att det är viktigt att eleven har en plats där hon/han kan vara för sig själv (Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist, & Kroksmark, 2006) Fagerholm och Augustinsson (2009) har i sin undersökning sett att relationer mellan elev och lärare är ännu viktigare för barn med ADHD än för andra barn. Dessa barn behöver väldigt mycket vuxenkontakt, ögonkontakt och närhet. En specialpedagog i samma undersökning 11

12 poängterade mycket att barnen måste känna att de kan lita på pedagogerna som arbetar i klassrummet. Det är enligt denne viktigt att man skapar en bra relation så att man har något att stå på när det dyker upp konflikter. Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att barn som är lätta att distrahera kan ha god nytta av en välstrukturerad omgivning där det finns så få irrelevanta stimuli som möjligt. Juul (2005 sid20) och även Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att det är bra för vissa barn att sitta nära läraren, så att de har möjlighet till ögonkontakt. En del barn med ADHD föredrar att ha en överblick över klassen och behöver därmed sitta längre bak. Det kan också vara bra för barn med ADHD att inte sitta för nära en annan elev (Juul, 2005). För vissa är det också jobbigt att sitta nära ett fönster på grund av alla intryck utifrån. Axengrip (2004) menar även att saker och ting ska ha en bestämd plats så barnet lätt hittar föremålet. Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att en del barn har större möjlighet att lyssna och följa med i enskild undervisning än i en vanlig klassundervisning. En mindre grupp är lättare att ha överblick över och det brukar gå bättre att anpassa sig till den än till en större grupp. Det är viktigt att lärare skaffar sig kunskap om den enskilda eleven för att kunna erbjuda en så god inlärningsmiljö som möjligt. För att kunna göra det är det viktigt att observera elevens aktivitetsnivå, koncentration, uppmärksamhet eller hur lätt det är att distrahera barnet. Utöver detta observerar man också motoriken, helst i naturliga situationer, som när barnet leker, äter, tar på och av sig ytterkläder, skriver och tecknar (Asmervik mfl.,2001). Kadesjö menar (Läkartidningen volym 96 nr12, 1999) att all pedagogisk personal oavsett yrkesroll, ämne eller skolform måste ha en basal kunskap om vad DAMP/ADHD innebär för ett barns skolgång. Detta gäller även skolledare och skolpolitiker. Förståelsen för det enskilda barnet är sedan grunden för utformningen av riktade stödinsatser. Ibland sägs det att diagnoser sätts för att barn skall få hjälp i skolan. Swanson (artikel, 2007) menar att elever med ADHD presterar bättre när man ger dem kortare delmål och delar upp uppgifterna i mindre delar. Detta menar han är bra för de flesta elever men specifikt för elever med ADHD. En studio utförd av Taylor och Kuo (2009) i USA visar att elevens koncentrationsförmåga påverkas av tillgången till naturupplevelser i skolans värld. Där har man visat att promenader i skog och mark markant höjer koncentrationsförmågan hos barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Dock gav inte promenader i staden och i bostadsområdena samma effekt då detta också provades. 12

13 Enligt Honos-Webb, (2005) finns det skolor som tillämpar andra pedagogiska undervisningsmetoder som liknar de metoder som Vygotskij förespråkar, nämligen att barnen ska samarbeta för att lära sig. Om barnen ska lära sig en sak får de hjälp första gången av en vuxen eller barn som redan kan och sedan får barnet själv träna sig till kunskap. Ett exempel på detta är Montessoripedagogiken som har visat sig vara en passande undervisningsmetod for barn med ADHD/DAMP. Montessoripedagogiken bygger på individuell undervisning istället för traditionell undervisning i större grupper eller klasser. Montessoripedagogiken bygger på att barnen ska välja uppgifter som utgår ifrån deras egna intressen och stimulerar på så sätt barnen att lära sig. Vad säger forskning kring olika former av rörelse i arbete med barn med speciella behov? Samband har uppmärksammats mellan motorik/rörelse i flera olika undersökningar gjorda av Claeson, Englund och Larsson (2006), Ericsson (2003), Kjellberg(2007), Oscarsson och Lauri (2007), Pilthammar och Stjernberg (2005),samt Rönnqvist och Ferdén (2004). De har funnit att rörelse har stor inverkan på inlärning och koncentrationsförmåga. Hannaford (1997) berättar om en studie av mer än 500 kanadensiska barn som klarade sig märkbart bättre på prov för att de hade tillbringat en extra timme per dag i gymnastiksalen till skillnad från mindre aktiva barn. Hannaford berättar också om en Navajoindian som under sin barndom tillsammans med andra barn utforskat högplatån från tidigt på morgonen till solnedgången. Detta kände hon hade varit oumbärligt för hennes inlärningsprocess. På grund av den nuvarande inställningen att världen är en farlig plats så tillät hon aldrig sina barn att gå upp på platån, utan favoritplatsen för barnen hade istället blivit framför TV:n. Hon hade medgett att det givit barnen svårigheter med rörelse och balans som i sin tur gav barnen inlärningssvårigheter, speciellt i läsning och skrivning i skolan (Hannaford, 1997). Myndigheten för Skolutveckling har haft ett särskilt uppdrag att stödja och stärka skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet. Myndigheten för skolutveckling, (2005, internetlänk 12) meddelar i ett pressmeddelande att elever klarar skolan bättre om de rör på sig mer. De blir gladare och får lättare att koncentrera sig, vilket slutligen gör att det blir lugnare i klassrummen. Detta leder i sin tur till att eleverna bättre tar till sig kunskaper(internetlänk 11). Hannaford visar också i sin bok på att det finns ett samband 13

14 mellan hjärnans funktion och rörelse. Hannaford (1997) menar att det är våra rörelser som uttrycker kunskap och underlättar större kognitiv funktion varefter de växer i komplexitet. Barn som har koncentrationssvårigheter har ofta svårt att sitta stilla mer än 20 minuter i taget vilket gör det svårt för dem att klara en hel dag om man inte tillmötesgår dem med att låta dem röra på sig. Juul (2005) anser att barnen ska få springa ett varv runt skolan mellan perioderna av stillasittande arbete. Vissa barn har också problem med motoriken i kroppen och behöver träna den för att kunna fungera något sånär normalt med kompisar och annat. Om man har dålig motorik och till det ett dåligt självförtroende så blir man ängslig och rädd för att misslyckas vilket inte heller ger goda förutsättningar för att inlärningen ska lyckas. Det kan också göra att barnet blir uteslutet ur gemenskapen och inte vill använda kroppen (Internet länk 6). Ericsson (2003 sid 2) säger att: Barn med motoriska svårigheter får sällan vara med när kamraterna spelar boll eller idrottar tillsammans. De väljer ofta att inte vara med i gymnastik och bollspel. Några är befriade från idrottslektioner i skolan av medicinska/psykologiska skäl. Här finns en betydande risk för utvecklande av en ond cirkel, där primära motoriska svårigheter leder till minskad övning och därmed ökade motoriska problem i förhållande till jämnåriga och så vidare. Wormnaes (Asmervik,2001) säger att man kan träna de motoriska problemen extra på raster och andra inlagda pauser genom att leka lekar där barnet får använda sig av grovmotoriska rörelsesekvenser som att rulla, krypa, hoppa och springa. Balansträning bör prioriteras som kan innefatta lekar där barnen får vrida och vända sig, gunga och svänga på kroppen. Rörelser till musik kan ge positiva upplevelser och kan förbättra rytmkänslan. Även ridning är bra övning. Det är också viktigt att barnen får gott om tid att utföra övningar som kräver koordination av olika rörelser. Det kan hjälpa även vid inlärningsprocessen om man gör sådana övningar som tidigare beskrevs. Hannaford (1995) berättar om den första gången som hon blev övertygad om att rörelsen hade stor inverkan på inlärningen. Hon skulle undervisa elever som hade inlärningssvårigheter och hon upptäckte att de lärde sig lättare om de gjorde vissa rörelser i början av deras lektioner. 14

15 Vad är ADHD? ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Den svenska översättningen på ADHD kallas uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet. En person med ADHD kan ha tre olika varianter, en där man har koncentrationssvårigheter och inte är observant på sin omgivning, en där man är hyperaktiv och impulsiv och en där man har båda av dessa. Den som har ouppmärksamhetsproblem har ofta låg muskeltonus och verkar slö och allt rinner bara av som vatten på en gås. Den person som har svårt att fokusera och vara uppmärksam, har också problem i form av ängslighet, tillbakadragenhet, nedstämdhet och problem med kompisar och det handlar mer om extrem blyghet och inåtvändhet än om att bli utstött. Det finns också den typen som är kombinerad ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet vilket karaktäriseras av att vara hyperaktiv, lättdistraherad och uppmärksam på allt som rör sig (Rønhovde, 1999). Många med ADHD har också problem att läsa av sinnesintryck och i detta finns också en väldigt stor likhet mellan ADHD och Aspergers syndrom. För att förstå vad ADHD är och hur hjärnan fungerar för en person med ADHD så kan man beskriva syndromet så som Bengtner och Iwarson beskriver det i sin bok Varför vill ingen leka med Dennis (2000). Doktorn ska beskriva syndromet ADHD på ett bra sätt för Dennis som är ett barn med ADHD. Dennis har haft många svårigheter och har inte riktigt förstått varför han gör som han gör alla gånger. Han har fått diagnosen av doktorn som sedan ska försöka förklara för Dennis varför han gör som han gör. Han säger följande: Hjärnan fungerar ungefär som en skola, förklarar doktorn, med en vaktmästare som håller ordning på alla saker i hyllor i olika förråd. Läxan lägger han på en hylla och att komma ihåg vad fröken säger lägger han på en annan hylla. Allt är i ordning. Men hos dig är vaktmästaren sömnig och allt som kommer in hamnar huller om buller. Det blir ingen ordning alls. Då får du försöka hålla ordning själv och det är ett hårt arbete och du blir jättetrött. När man är jättetrött är det ju svårt att koncentrera sig på det man ska göra, som att sitta stilla och skriva eller äta och för att inte somna är det bättre att gå upp och röra på sig lite. (Bengtner o Iwarsson, 2000, sid 30) En amerikansk tonåring som beskrev själva uppmärksamhetsproblematiken sa att det var som att samtidigt ha 13 TV-kanaler med full styrka rätt in i huvudet och att sedan ha förlagt fjärrkontrollen. (Rønhovde, 1999, sidan 43) 15

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD

Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD Malmö högskola Lärande och samhälle Barn och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 Högskolepoäng Grundnivå Hur pedagoger i skolan arbetar med barn som har diagnosen ADHD How educators in schools work with

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Wender Utah Rating Scale (WURS) Wender Utah Rating Scale (WURS) WURS (Wender 1995) är ett hjälpmedel för en vuxen person att beskriva sitt beteende i barndomen. Innehåller 61 påståenden om barndomen. De på mallen markerade frågorna ger

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-03 89 K u l t u r p l a n 2 0 1 3 (revidering kulturplan 2009) Vision Under sin förskole och skoltid ska varje barn/ungdom Västerviks kommun möta ett

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år Verksamhetsplan vid Montessoriförskola 1 5 år Möllevångens Montessoriförskola, Inger Setterhag, Hjälmshultsgatan 6 8, 254 41 Helsingborg, tfn 042-13 14 55 Hemsida: mollevangens-montessori.just.nu E-post:

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Planets och målets storlek

Planets och målets storlek För vem? Flickor och pojkar under 10 år Vad? Handboll med lite annorlunda regler: mindre plan och minder mål än normalt, en mjuk gummiboll. Bara 5 (4+1) spelare på plan. Man kan spela med blandade lag,

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

STENMOSKOLAN 2010-2011

STENMOSKOLAN 2010-2011 STENMOSKOLAN 2010-2011 PRESENTATION AV STENMOSKOLAN Stenmoskolan hör till Fullersta rektorsområde och är en av fyra skolbyggnader i rektorsområdet. På Stenmo finns ca 200 elever, organiserade i två förskoleklasser

Läs mer

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev 1 (5) Elisabeth Nilsson Jobs, leg psykolog Emma Högberg, leg psykolog 2013-01-25 Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev Elevens namn: Elevens personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Program och år:

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Resultatredovisning för Test Testsson

Resultatredovisning för Test Testsson Normjämförelse Jämförelsegrupp: Pojkar - årskurs 4 Totalpoäng 10 Råpoäng Stanine 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Stanine 1 är ett mycket undergenomsnittligt värde som 4,0 % av jämförelsegruppen har. Redovisning av delskalor

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

Att förstå sin egen utredning

Att förstå sin egen utredning Att förstå sin egen utredning Cecilia Olsson fil. Dr, specialpedagogik FUB:s forskningsstiftelse ALA och Häggviks gymnasium När jag var mindre och inte visste gick jag och grubblade jättemycket över varför

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. Ett manifest från Friskis&Svettis för att öka barns rörelse. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. maj 2012 Att barn rör

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer