Examensarbete 15 högskolepoäng. ADHD i skolan. Grundskollärares metoder i arbete med barn med ADHD. ADHD in school

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 15 högskolepoäng. ADHD i skolan. Grundskollärares metoder i arbete med barn med ADHD. ADHD in school"

Transkript

1 Lärarutbildningen Kultur-Språk-Medier Examensarbete 15 högskolepoäng ADHD i skolan Grundskollärares metoder i arbete med barn med ADHD ADHD in school Elementary school teachers methods in their work with children with ADHD Therese Hasselgren Lärarexamen 210hp Kultur Medier och Estetik Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Pia Jäderquist

2 Sammandrag Hur tänker och arbetar fem grundskollärare kring barn i behov av särskilt stöd, barn med ADHD. Detta har jag försökt att ta reda på genom att intervjua fem grundskollärare, varav tre lärare med KME-lärarutbildning och två lärare med traditionell lärarutbildning. Resultatet visar att samtliga av de intervjuade lärarna använder estetik i sin undervisning. Vad man kan utläsa av min lilla studie så verkar det som att KME lärarna mer medvetet använder estetik och planerar in den i undervisningen på att annat sätt än de traditionellt utbildade lärarna. Det går dock inte att utläsa av studien om KME lärarna är införstådda med skillnaden mellan modest och radikal estetik. Resultatet visar vidare att de lärare som var utbildade KME lärare, verkade mer inriktade på att träna elevernas sociala beteenderepertoar före strävan att eleverna skulle uppnå målen. De traditionellt utbildade lärarna betonade tydligare att eleverna skulle klara målen före träningen av beteendeproblematiken och de ansåg att trygghet, tydlighet och nära relationer i undervisningssituationen var det viktigaste för barn med ADHD. Slutsatsen är att de fem grundskollärarna alla använde estetik i undervisningen men utifrån olika utgångspunkter. Bild och skapande var de estetiska ämnen som båda grupperna ansåg fungerade bäst i undervisningen av barn med ADHD. 2

3 Innehållsförteckning Sammandrag 2 1 Inledning 4 Syfte och frågeställningar 5 2 Litteraturgenomgång 6 Vad säger Styrdokumenten? 6 KME-perspektivet 7 Modest 8 Radikal estetik 9 Vad visar andra studier? 10 Vad säger forskningen? 11 Vad är ADHD? 15 3 Metod 17 Urval 17 Datainsamling 18 Procedur 19 Transkribering 20 4 Resultat 21 5 Diskussion 26 6 Slutsats 30 7 Metodkritik 31 Referenser Bilaga 1, frågor till KME Bilaga 2, frågor till traditionellt utbildade lärare 3

4 1. Inledning Jag vill ta reda på hur yrkesverksamma lärare, tre med estetisk lärarbakgrund (KME) och två med traditionell lärarbakgrund, arbetar och tänker kring undervisning av barn i behov av särskilt stöd och då främst barn med ADHD. Jag är också intresserad av att ta reda på om, och i vilken utsträckning de använder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. När jag har varit ute på min partnerskola har jag sett många barn i behov av särskilt stöd och flera olika sätt att arbeta med dem. Däremot har jag inte hört några diskussioner om vilka metoder som fungerar bättre än andra. På lärarutbildningen i Malmö där jag läst inriktningen KME (Kultur Medier och Estetik), har vi lärt oss att underlätta barns lärande genom att använda uttrycksformerna, drama, musik, film, och skapande i undervisning. Vi har i utbildningen fått arbeta med att kombinera olika estetiska uttrycksformer med varandra och med olika ämnen för att stärka inlärningen och locka fram kreativiteten hos oss lärarstudenter. Detta har vi gjort dels på högskolan samt i form av projekt ute på olika partnerskolor. Ibland har vi fått kommentarer från elever som undrat om vi bara ska leka hela tiden eller om vi ska börja göra något på allvar. Uppenbarligen är det många elever som inte förstår att man kan lära sig fast man har roligt. Att ha roligt står inte i motsatsställning till att lära sig och ett lustfyllt lärande är något jag anser att man ska sträva efter att uppnå som lärare. Jag vill försöka ta reda på om de som är utbildade KME-lärare har en annan syn på lärande än de traditionellt utbildade lärarna. Jag är i synnerhet intresserad av att ta reda på om de två lärargrupperna utifrån sin utbildningsbakgrund har olika syn på arbetssätt när det gäller barn med ADHD. Med traditionellt utbildade lärare menar jag de som genomgått traditionell lärarutbildning och som inte arbetat med ett utvidgat textbegrepp under utbildningen. I kursen Barn och unga i behov av särskilt stöd på Malmö Högskola undervisades om barn med olika diagnoser och i synnerhet vilka behov dessa barn i undervisningen. Utifrån min utbildningsbakgrund menar jag att kunskap om hur man använder estetiska läroprocesser i undervisningen samt genuin kunskap om att barn har olika behov i lärandet, är ett måste för att optimera förutsättningarna för barns lärande. Anledningen till att jag är speciellt intresserad kring frågor om olika arbetssätt kring barn med ADHD är att det är dessa barn i behov av särskilt stöd, man oftast möter i vanliga låg- och mellanstadieskolor. Jag kommer i 4

5 den här studien att fråga om vilken eller vilka arbetsformer som lärarna anser är den/de som arbetar med i undervisningen av barn med ADHD. Syfte och frågeställningar En del av mitt syfte är att ta reda på hur några lärare tänker och arbetar med barn i behov av särskilt stöd i allmänhet och barn med ADHD i synnerhet. Finns det tendenser till att KME lärare tänker mer radikalt kring estetik än sina traditionellt utbildade lärare? Ett tredje syfte är att undersöka vilka arbetssätt som lärarna anser fungerar bättre än andra i arbetet med barn med ADHD. Mitt personliga syfte är också att öka min egen kompetens inom området eftersom jag är intresserad av att bli specialpedagog i framtiden. Mina frågeställningar lyder: -Hur tänker och arbetar fem grundskollärare i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, i synnerhet när det gäller barn med ADHD? -Tänker och arbetar utbildade KME- lärare annorlunda än traditionellt utbildade lärare när det gäller arbetssätt och barn i behov av särskilt stöd? Finns det tendenser att de utbildade KME lärarna betraktar estetiken från en radikal synvinkel? -Finns det något eller några arbetssätt som de fem lärarna anser är de bästa i arbetet med barn med ADHD? 5

6 2. Litteraturgenomgång Vad säger styrdokumenten kring arbete med barn i behov av särskilt stöd/adhd? Alla elever har rätt till individualisering i skolan, detta gäller förstås också elever med ADHD. Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2009, sid 4) skriver att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I Lpo94 påpekas också på samma sida att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Slutsatsen blir att elever har olika behov i undervisningen och att skolan ska försöka tillgodose den enskildes behov. Alla barn lär alltså inte på samma sätt och detta innebär att alla elever måste få en chans att uppnå sina lärandemål, utifrån sina individuella förutsättningar. I Lpo94 slås fast att: Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet (Utbildningsdepartementet, 2009, s 5 och 6) Ett av målen i läroplanen, Lpo94 är att metoderna och uttrycksformerna i undervisningen ska varieras: Eleverna skall också få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig. (Utbildningsdepartementet, 2009, s 7) 6

7 Vad är KME-Perspektivet? Inför den lärarutbildning som startade 2001 sammanställde arbetsgruppen för den nya lärarutbildningsinriktningen, kultur- media- och estetiska uttrycksformer, en text som de blivande studenterna fick möta i KME- utbildningen. Syftet var att förklara hur de estetiska läroprocesserna och KME perspektivet hängde ihop. Gruppen kallade sig arbetsgrupp 8 och texten kallades KME- perspektivet- estetiska ämnen (Internetlänk 8) Enligt gruppens beskrivning stod KME- begreppet för Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer vilket betydde att olika estetiska uttrycksformer var, och fortfarande är, ett medel för att nå kunskap och förståelse. De beskrev estetikbegreppet enligt följande: En förståelse av estetikbegreppet är att det i vid mening är liktydigt med gestaltning, att idéer oavsett om det handlar om matematik, svenska, historia, naturkunskap eller värdegrundsfrågor måste gestaltas, ta form, för att bli åtkomliga för gemensam bearbetning och ny förståelse... Ett fundament i estetisk utbildning är lärande genom upplevelse. Bild, dans, musik, pedagogiskt drama och rörelse möjliggör exempelvis i stor utsträckning genom sina specifika symboler, en förflyttning till som-om-världar, där lek och konst är fundamentala. (Malmö Högskola arbetsgrupp 8, s 3) Det handlar alltså om att använda estetiska uttrycksmedel för att erhålla kunskap som t ex att göra en film eller ett drama och samtidigt lära sig fakta om exempelvis Nils Holgersson. Grupp 8 skriver: Barns och/eller ungas, men även studenternas, utveckling och lärande sätts i centrum och en av grundpelarna är gemensam bearbetning, att vi gemensamt skapar mening/förståelse i olika möten. Vi omfattas i vår vardag av estetik och det är denna vi ska bli varse och använda oss av. Innehållet och frågorna står i fokus för val av medel och kommunikationsformer. (Malmö Högskola arbetsgrupp 8, s 5)... att bli varse vår omvärld genom auditiv, kinestetisk, visuell och verbal kommunikation och gestaltning, varav exempelvis musik och bild ibland kan vara en del, och som ofta förekommer i multimodala former, alltså i olika blandformer. Det vidgade estetiska perspektivet ligger som plattform för hur innehåll och form samspelar runt om oss och hur vi kan lyfta den estetiska dimensionen 7

8 genom att förhålla oss till hur form och innehåll interagerar och skapar mening och förståelse. (Malmö Högskola arbetsgrupp 8, s 6) Som tidigare sagts så kan de estetiska uttrycksformerna användas enskilt eller tillsammans som multimodalitet. De olika uttrycksformerna kan kombineras i ett enda projekt och detta kan ge barnen väldigt mycket eftersom man använder de olika sinnena och därmed får flera källor att bygga kunskap från. KME- manschetten är en ämnespresentation av huvudämnet KME och så här beskriver den (Internetlänk 9) detta: Verbalt och ickeverbalt språk och gestaltning genom exempelvis bild, musik och rörelse är bärande i den estetiska pedagogiken som i termer av ett vidgat text- och språkbegrepp betraktas som texter och språk. Inom KME undervisning finns ämnen som auditiv kommunikation och gestaltning kinestetisk kommunikation och gestaltning visuell kommunikation och gestaltning verbal kommunikation och gestaltning multimodalitet (kombinationer av områdena 1-4). (KME-manschetten s.4) Vad är modest estetik? För att förklara vad modest estetik är så kan man översätta den med den blygsamma estetiken. Den gör inte anspråk på att ha någon riktning eller mål utan handlar mest om att utveckla det musiska hos eleverna. Detta innebär att man mellan de teoretiska ämnena plockar in slöjd eller teater utan att dessa för den skull har någon mening i sammanhanget. Det kan handla om att skapa saker för att de är vackra att se på eller höra på (Dahlbeck och Gustavsson, ). En annan liknande förklaring på den modesta estetiken är den som Thavenius (2005) står för. Han menar att den modesta estetiken är ett begrepp för den typ av estetiska och konstnärliga verksamheter som dominerar i skolvärlden, och antyder att estetiken inte ställer krav och har en bristande förmågan att förhålla sig till kulturella förändringar. Han menar att det inte är fel att låta barnen ha roligt i skolan då det hjälper lärandet men menar också att det är alltför anspråkslöst då det inte kan förändra skolans kultur. Thavenius säger vidare att skolans estetik är modest när verksamheterna bildar isolerade öar i skolvardagen, när de enbart 8

9 fungerar som vilostunder i skolarbetet och accepterar sin marginella ställning. Estetiken har visat sig vara modest i sin oförmåga att hantera populärkulturen( Jan Thavenius,2005). Vad är radikal estetik? Den radikala estetiken är den mer meningsfyllda estetiken. Den utgör något som eleverna har gjort till sitt eget. Dahlbeck och Gustavsson ( ) menar att det ger barnen möjlighet att se saker i ett konkret sammanhang och där är barns verklighet en viktig del. Barnen knyter sina egna erfarenheter till den nya kunskapen när de uttrycker sig i form utav t ex drama eller skapande. Den radikala estetiken ger barnen också möjlighet att förhålla sig till den värld de lever i genom att gestalta kunskaper i ett sammanhang. I den radikala estetiken finns ett syfte och den ger oss möjligheten att ifrågasätta och främmandegöra det som vi anser som självklart (Thavenius, 2003). Ett exempel på radikal estetik är det som Thavenius (2003) tar upp när han berättar om författaren Anne Haas Dyson när hon skulle genomföra ett forskningsarbete i en klass 2-3 med 34 elever från ett tiotal etniska grupper. Eleverna fick vid ett tillfälle varje dag ha fri skrivning. Detta ledde till spontana berättelser som de senare hade rätt att antingen återberätta, läsa upp eller dramatisera för hela klassen. Valde de att dramatisera så regisserade de själva pjäsen och valde vilka klasskamrater som skulle vara med och spela i pjäsen. Efter uppförandet diskuterade de själva händelseförloppet och konflikter i samband med pjäsens innehåll som sedan kunde leda till diskussioner om vilka regler som skulle gälla i klassrummet. Thavenius menar att man genom detta arbete har skapat ett slags offentligt forum i klassen. Ett forum skapas där man diskuterar om manligt och kvinnligt och vad flickor och pojkar bör göra i ett drama och i verkliga livet. Estetiken tenderar att bli radikal genom att syftet inte enbart är att spela teater eller läsa upp en text utan får också ett mervärde genom att diskussioner uppstår kring ämnen som är viktiga för eleverna, som tex. värdegrundsfrågor och hur man ska hantera olika situationer i livet (Thavenius, 2003). Vad är skillnaden mellan radikal och modest estetik? Den generella skillnaden mellan modest och radikal estetik är alltså vad som ligger i tanken bakom det. Meningen bakom estetiken eller skapandet av estetiken har alltså stor betydelse. 9

10 Om man menar att man gör något estetiskt, där syftet är det rent estetiska (exempelvis att måla enbart för målandets skull, så kallas det modest estetik. I den modesta estetiken finns inga anspråk på att målandet ska leda vidare. Om det däremot finns ett syfte att med estetikens hjälp, utveckla kunskap och leda vidare så kallas estetiken radikal. Den radikala estetiken har anspråk som kunskapsbärare. Den modesta estetiken kan av egen kraft bara påverka skolan marginellt. Den radikala estetiken kan inte göra underverk men den har åtminstone möjligheter att sätta igång processer som på sikt kan förändra skolan (Thavenius, 2003). Vad visar andra studier om lärares uppfattning om estetik i undervisningen? I ett examensarbete av Pihl och Donelli Lidén (2010) har de funnit att de intervjuade lärarna ser att ett lärande sker i samspel med användandet av externa redskap och samhälleliga verksamheter. Författarna som själva är KME-lärare använder multimodalitet i sin egen undervisning för att förtydliga och lyfta upp ett innehåll. Det fanns en vilja bland deras intervjupersoner att använda radikal estetik i undervisningen men de tyckte att det fanns svårigheter när det handlade om genomförande. De intervjuade lärarna sa sig gärna vilja använda estetiska uttrycksformer i undervisningen, men slutsatsen från studien visade att resultatet av deras ansträngningar blev modest estetik. Detta betyder att det inte finns ett syfte med en presenterad uppgift, tex. en bilduppgift som finns beskriven i examensarbetet. Nyremark och Svensson (2008) har i sitt examensarbete funnit att bild, musik och drama var de vanligaste estetiska ämnena som användes av deras informanter. Av sex intervjuade lärare ansåg fem att bild är den vanligaste estetiska uttrycksformen att integrera i arbetet med andra ämnen. Detta är troligtvis dels för att det är ett vanligt skolämne sedan länge och dels för att det inte krävs så mycket kunskap och material för att integrera bild. Bild är också lättare att använda när som helst i undervisningen. Musik kommer som nummer två av de estetiska uttrycksformer, i den här undersökningen och det beror på att man behöver mer kunskap i området för att kunna integrera musik i undervisningen. Drama kommer som det tredje vanligaste estetiska uttrycksmedlet och detta beror enligt informanterna på att det är svårt att leda drama om man inte har tillräckliga förkunskaper som lärare. Författarna menar dessutom att det behövs mindre grupper vilket är svårt att genomföra i en stor skolklass. Det är också svårt att bedöma ett ämne man inte är så insatt i. 10

11 Vad visar forskningen om olika arbetssätt i arbetet med barn med ADHD? Alla lärare har ett ansvar för att alla elever ska få samma chanser till lärande även om man inte lär på samma sätt. Istället för att ändra på eleven med ADHD så att den fungerar i skolmiljön ska man anpassa skolmiljön och undervisningen så att den fungerar för det enskilda barnet (Swanson, 2007, internet länk 5). Att man lär sig även när man har roligt är något man som lärare ofta glömmer bort. Detta är något som tydligt beskrivs i Besjälat lärande (Dahlin, Ingelman och Dahlin, 2002) där Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa tas upp. Där beskrivs hur ett innehåll som är späckat med fakta gjuts i en konstnärlig uttrycksform vilket Dahlin menar innebär att innehållet blir besjälat vilket betyder att kunskapen på något sätt får en mening och betyder något och därmed blir lättare att ta till sig. Enligt Palm (Dahlin m.fl. 2002) lär sig barnen en stor del historia utan att ens tänka på det därför att den på samma gång är underhållande. Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att det är viktigt att man ser de starka sidorna hos eleven med ADHD, eftersom det annars är lätt att man fokuserar på svårigheter och får barnet att tappa intresset för skolan. Hellström (2001) anser precis som Wormnaes (Asmervik, 2001) att det är viktigt att vi berömmer de små framstegen och uppmärksammar när barnet gör något bra. Hellström anser också att barn med ADHD bör ges hjälp att komma igång och avsluta en uppgift i skolarbetet, för att de ska få en möjlighet att se samband och sammanhang i den uppgift de ska genomföra. Man bör även som lärare tänka på att förbereda eleven ordentligt inför nästkommande uppgift, samt ge mycket uppmuntran, stöd och styrning eftersom de har svårigheter vid eget kunskapssökande. Det är också viktigt att det finns vuxna till hands i ostrukturerade miljöer som vid raster och i matsalen. Att dessutom anpassa läromedel och använda hjälpmedel av olika slag, eventuellt också en särskild resursperson för eleven kan ibland vara nödvändigt för att skolvardagen ska fungera för barnet med ADHD. Axengrip säger att det är viktigt att skapa en grundtrygghet för barnen med ADHD. Det görs genom att skapa fasta rutiner som exempelvis veckoschema, dagschema och situationsschema. Dessa individer är i behov av en välstrukturerad vardag (Axengrip, 2004 sid 42). En del forskare som inriktat sig på miljöns betydelse för lärande har bla. funnit att det är viktigt att eleven har en plats där hon/han kan vara för sig själv (Alerby, Bengtsson, Bjurström, Hörnqvist, & Kroksmark, 2006) Fagerholm och Augustinsson (2009) har i sin undersökning sett att relationer mellan elev och lärare är ännu viktigare för barn med ADHD än för andra barn. Dessa barn behöver väldigt mycket vuxenkontakt, ögonkontakt och närhet. En specialpedagog i samma undersökning 11

12 poängterade mycket att barnen måste känna att de kan lita på pedagogerna som arbetar i klassrummet. Det är enligt denne viktigt att man skapar en bra relation så att man har något att stå på när det dyker upp konflikter. Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att barn som är lätta att distrahera kan ha god nytta av en välstrukturerad omgivning där det finns så få irrelevanta stimuli som möjligt. Juul (2005 sid20) och även Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att det är bra för vissa barn att sitta nära läraren, så att de har möjlighet till ögonkontakt. En del barn med ADHD föredrar att ha en överblick över klassen och behöver därmed sitta längre bak. Det kan också vara bra för barn med ADHD att inte sitta för nära en annan elev (Juul, 2005). För vissa är det också jobbigt att sitta nära ett fönster på grund av alla intryck utifrån. Axengrip (2004) menar även att saker och ting ska ha en bestämd plats så barnet lätt hittar föremålet. Wormnaes (Asmervik, 2001) menar att en del barn har större möjlighet att lyssna och följa med i enskild undervisning än i en vanlig klassundervisning. En mindre grupp är lättare att ha överblick över och det brukar gå bättre att anpassa sig till den än till en större grupp. Det är viktigt att lärare skaffar sig kunskap om den enskilda eleven för att kunna erbjuda en så god inlärningsmiljö som möjligt. För att kunna göra det är det viktigt att observera elevens aktivitetsnivå, koncentration, uppmärksamhet eller hur lätt det är att distrahera barnet. Utöver detta observerar man också motoriken, helst i naturliga situationer, som när barnet leker, äter, tar på och av sig ytterkläder, skriver och tecknar (Asmervik mfl.,2001). Kadesjö menar (Läkartidningen volym 96 nr12, 1999) att all pedagogisk personal oavsett yrkesroll, ämne eller skolform måste ha en basal kunskap om vad DAMP/ADHD innebär för ett barns skolgång. Detta gäller även skolledare och skolpolitiker. Förståelsen för det enskilda barnet är sedan grunden för utformningen av riktade stödinsatser. Ibland sägs det att diagnoser sätts för att barn skall få hjälp i skolan. Swanson (artikel, 2007) menar att elever med ADHD presterar bättre när man ger dem kortare delmål och delar upp uppgifterna i mindre delar. Detta menar han är bra för de flesta elever men specifikt för elever med ADHD. En studio utförd av Taylor och Kuo (2009) i USA visar att elevens koncentrationsförmåga påverkas av tillgången till naturupplevelser i skolans värld. Där har man visat att promenader i skog och mark markant höjer koncentrationsförmågan hos barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Dock gav inte promenader i staden och i bostadsområdena samma effekt då detta också provades. 12

13 Enligt Honos-Webb, (2005) finns det skolor som tillämpar andra pedagogiska undervisningsmetoder som liknar de metoder som Vygotskij förespråkar, nämligen att barnen ska samarbeta för att lära sig. Om barnen ska lära sig en sak får de hjälp första gången av en vuxen eller barn som redan kan och sedan får barnet själv träna sig till kunskap. Ett exempel på detta är Montessoripedagogiken som har visat sig vara en passande undervisningsmetod for barn med ADHD/DAMP. Montessoripedagogiken bygger på individuell undervisning istället för traditionell undervisning i större grupper eller klasser. Montessoripedagogiken bygger på att barnen ska välja uppgifter som utgår ifrån deras egna intressen och stimulerar på så sätt barnen att lära sig. Vad säger forskning kring olika former av rörelse i arbete med barn med speciella behov? Samband har uppmärksammats mellan motorik/rörelse i flera olika undersökningar gjorda av Claeson, Englund och Larsson (2006), Ericsson (2003), Kjellberg(2007), Oscarsson och Lauri (2007), Pilthammar och Stjernberg (2005),samt Rönnqvist och Ferdén (2004). De har funnit att rörelse har stor inverkan på inlärning och koncentrationsförmåga. Hannaford (1997) berättar om en studie av mer än 500 kanadensiska barn som klarade sig märkbart bättre på prov för att de hade tillbringat en extra timme per dag i gymnastiksalen till skillnad från mindre aktiva barn. Hannaford berättar också om en Navajoindian som under sin barndom tillsammans med andra barn utforskat högplatån från tidigt på morgonen till solnedgången. Detta kände hon hade varit oumbärligt för hennes inlärningsprocess. På grund av den nuvarande inställningen att världen är en farlig plats så tillät hon aldrig sina barn att gå upp på platån, utan favoritplatsen för barnen hade istället blivit framför TV:n. Hon hade medgett att det givit barnen svårigheter med rörelse och balans som i sin tur gav barnen inlärningssvårigheter, speciellt i läsning och skrivning i skolan (Hannaford, 1997). Myndigheten för Skolutveckling har haft ett särskilt uppdrag att stödja och stärka skolans ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet. Myndigheten för skolutveckling, (2005, internetlänk 12) meddelar i ett pressmeddelande att elever klarar skolan bättre om de rör på sig mer. De blir gladare och får lättare att koncentrera sig, vilket slutligen gör att det blir lugnare i klassrummen. Detta leder i sin tur till att eleverna bättre tar till sig kunskaper(internetlänk 11). Hannaford visar också i sin bok på att det finns ett samband 13

14 mellan hjärnans funktion och rörelse. Hannaford (1997) menar att det är våra rörelser som uttrycker kunskap och underlättar större kognitiv funktion varefter de växer i komplexitet. Barn som har koncentrationssvårigheter har ofta svårt att sitta stilla mer än 20 minuter i taget vilket gör det svårt för dem att klara en hel dag om man inte tillmötesgår dem med att låta dem röra på sig. Juul (2005) anser att barnen ska få springa ett varv runt skolan mellan perioderna av stillasittande arbete. Vissa barn har också problem med motoriken i kroppen och behöver träna den för att kunna fungera något sånär normalt med kompisar och annat. Om man har dålig motorik och till det ett dåligt självförtroende så blir man ängslig och rädd för att misslyckas vilket inte heller ger goda förutsättningar för att inlärningen ska lyckas. Det kan också göra att barnet blir uteslutet ur gemenskapen och inte vill använda kroppen (Internet länk 6). Ericsson (2003 sid 2) säger att: Barn med motoriska svårigheter får sällan vara med när kamraterna spelar boll eller idrottar tillsammans. De väljer ofta att inte vara med i gymnastik och bollspel. Några är befriade från idrottslektioner i skolan av medicinska/psykologiska skäl. Här finns en betydande risk för utvecklande av en ond cirkel, där primära motoriska svårigheter leder till minskad övning och därmed ökade motoriska problem i förhållande till jämnåriga och så vidare. Wormnaes (Asmervik,2001) säger att man kan träna de motoriska problemen extra på raster och andra inlagda pauser genom att leka lekar där barnet får använda sig av grovmotoriska rörelsesekvenser som att rulla, krypa, hoppa och springa. Balansträning bör prioriteras som kan innefatta lekar där barnen får vrida och vända sig, gunga och svänga på kroppen. Rörelser till musik kan ge positiva upplevelser och kan förbättra rytmkänslan. Även ridning är bra övning. Det är också viktigt att barnen får gott om tid att utföra övningar som kräver koordination av olika rörelser. Det kan hjälpa även vid inlärningsprocessen om man gör sådana övningar som tidigare beskrevs. Hannaford (1995) berättar om den första gången som hon blev övertygad om att rörelsen hade stor inverkan på inlärningen. Hon skulle undervisa elever som hade inlärningssvårigheter och hon upptäckte att de lärde sig lättare om de gjorde vissa rörelser i början av deras lektioner. 14

15 Vad är ADHD? ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Den svenska översättningen på ADHD kallas uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet. En person med ADHD kan ha tre olika varianter, en där man har koncentrationssvårigheter och inte är observant på sin omgivning, en där man är hyperaktiv och impulsiv och en där man har båda av dessa. Den som har ouppmärksamhetsproblem har ofta låg muskeltonus och verkar slö och allt rinner bara av som vatten på en gås. Den person som har svårt att fokusera och vara uppmärksam, har också problem i form av ängslighet, tillbakadragenhet, nedstämdhet och problem med kompisar och det handlar mer om extrem blyghet och inåtvändhet än om att bli utstött. Det finns också den typen som är kombinerad ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet vilket karaktäriseras av att vara hyperaktiv, lättdistraherad och uppmärksam på allt som rör sig (Rønhovde, 1999). Många med ADHD har också problem att läsa av sinnesintryck och i detta finns också en väldigt stor likhet mellan ADHD och Aspergers syndrom. För att förstå vad ADHD är och hur hjärnan fungerar för en person med ADHD så kan man beskriva syndromet så som Bengtner och Iwarson beskriver det i sin bok Varför vill ingen leka med Dennis (2000). Doktorn ska beskriva syndromet ADHD på ett bra sätt för Dennis som är ett barn med ADHD. Dennis har haft många svårigheter och har inte riktigt förstått varför han gör som han gör alla gånger. Han har fått diagnosen av doktorn som sedan ska försöka förklara för Dennis varför han gör som han gör. Han säger följande: Hjärnan fungerar ungefär som en skola, förklarar doktorn, med en vaktmästare som håller ordning på alla saker i hyllor i olika förråd. Läxan lägger han på en hylla och att komma ihåg vad fröken säger lägger han på en annan hylla. Allt är i ordning. Men hos dig är vaktmästaren sömnig och allt som kommer in hamnar huller om buller. Det blir ingen ordning alls. Då får du försöka hålla ordning själv och det är ett hårt arbete och du blir jättetrött. När man är jättetrött är det ju svårt att koncentrera sig på det man ska göra, som att sitta stilla och skriva eller äta och för att inte somna är det bättre att gå upp och röra på sig lite. (Bengtner o Iwarsson, 2000, sid 30) En amerikansk tonåring som beskrev själva uppmärksamhetsproblematiken sa att det var som att samtidigt ha 13 TV-kanaler med full styrka rätt in i huvudet och att sedan ha förlagt fjärrkontrollen. (Rønhovde, 1999, sidan 43) 15

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 LEK Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Pedagogisk kartläggning F-9

Pedagogisk kartläggning F-9 Utbildnings och fritidsförvaltningen Resurscentrum 0223-44353 Pedagogisk kartläggning F-9 Datum.. Elevens namn: Födelsedatum:. Adress:. Skola och skolår:.. Vårdnadshavare 1 Tel hem:.. Tel arbete/mobil:...

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids Lokal arbetsplan Läsåret 12/13 Stavreskolans Äldrefritids Innehållsförteckning Inledning......sidan 2 Vision...sidan2 Fritidshemmets uppdrag...sidan 3 Normer och värden...sidan 3 Jämställdhet mellan flickor

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion Ulla Wiklund Musiker/kompositör Rytmiklärare Kungl. Musikhögskolan Musikpedagogisk forskning Skolverket/Myndigheten för skolutveckling Rikskonserter Skola och kultur i utveckling 2009 UW Kultursyn Inlärning

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Schack kan skapa vänskap

Schack kan skapa vänskap Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack kan skapa vänskap Författare: Saad Shahin Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Ett projekt om schackspelets sociala påverkan.

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD

Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD EXAMENSARBETE Våren/2009 Lärarutbildningen Pedagogers förhållningssätt i klassrummet till elever med ADHD Författare Ida Waltersson Handledare Ann-Elise Persson Ida Waltersson Högskolan Kristianstad Lärarutbildningen

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist. Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Hälsoplan för Tegnérskolan

Hälsoplan för Tegnérskolan Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus. Ämne: Natur Övergripande mål och riktlinjer/ Genomverksamheten stimuleras Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling - Känna till vanliga djur och växter - Känna

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem Malmö stad Limhamn-Bunkeflo sdf Klagshamns rektorsområde Välkommen till Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem verksamhetsplan förskoleklass Vision för Klagshamns rektorsområde På vårt rektorsområde

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N Trivselreglerna är uppdelade i tre delar: UPPLÄGG 1. Först finns en presentation av reglerna och konsekvenser om de inte följs. 2.

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola Verksamhetsplan för Frilufts Förskolor Mål och metoder Vi arbetar efter Lpfö 98, Läroplan för förskolan, och vi följer Kommunens förskole- och skolplan.

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen. Fritidshem på Knappekulla På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen. Läsåret 2015/2016 Allmän information Fritidshemmet är uppdelat i följande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer