EN FUNGERANDE VARDAG. - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt. ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN FUNGERANDE VARDAG. - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt. ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f."

Transkript

1 EN FUNGERANDE VARDAG - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f. ADHD-center

2

3 EN FUNGERANDE VARDAG - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f. ADHD-center

4 Utgivare och mera information om ämnet: ADHD-förbundet r.f. Centralkansliet Cittervägen Helsingfors telefon: e-post: Norra Finlands regionkansli Isokatu Uleåborg telefon: Barnavårdsföreningen i Finland r.f., ADHD-center Stenbäcksgatan 7 A, 4 vån Helsingfors telefon: (09) e-post: Författare: Den här handboken bygger på två tidigare guider. Vi har nu slagit ihop ADHD-centers publikation Vardagstips för föräldrar som har ett AD/HD-barn (2003) med ADHD-förbundets publikation Vi klarar oss nog till föräldrar, information om AD/HD (2003). Informationen har även reviderats, uppdaterats och kompletterats. Vardagstips är skriven av psykolog Outi Lillqvist och specialergoterapeut Arja Pilhjerta. Vi klarar oss nog har skrivits av rehabiliteringshandledarna Aimo Martikainen och Anne-Maija Savinainen. Den här handboken, En fungerande vardag tips för hur du stöder barnet på ett positivt sätt (2012), har i huvudsak skrivits och redigerats av psykolog Silve Serenius-Sirve och ergoterapeut Anu Kippola- Pääkkönen. Andra medverkande författare är socialarbetare Carolina Martin och Sirpa Hietaranta, sakkunnig inom barn- och familjearbete. En del av texten i den nya handboken utgörs av ursprunglig text från de två tidigare guiderna. Illustrationer: Eija Ratilainen Översättning: Mats Forsskåhl Grafisk design och layout: Silva Lehtinen Tryckeri: Kirjapaino Uusimaa Borgå 2012 ISBN (nid.) ISBN (PDF) Utgiven med stöd av RAY

5 Förord Den här handboken har kommit till som ett samarbete mellan ADHD-förbundet r.f. och Barnavårdsföreningens ADHD-center. Båda institutionerna arbetar för att på lång sikt förbättra livssituationen för barn och unga med adhd och deras familjer. Samarbetet har pågått i flera år, bl.a. i form av utbildningar och kurser, men den här handboken är den första gemensamma publikationen. Vi kunde konstatera att sakinnehållet är gemensamt och att det finns behov för en ny uppdaterad handbok. Vi hoppas nu att publikationen du håller i din hand ska vara tankeväckande, erbjuda handledning, uppmuntran och ge dig svar på dina frågor. Helsingfors Virpi Dufva verksamhetsledare ADHD-förbundet r.f. Pia Sundell verksamhetsledare Barnavårdsföreningen i Finland r.f.

6

7 Bästa läsare Ett barns välmående och utvecklingen av barnets självbild påverkas i hög grad av det stöd barnet får av sina föräldrar och andra närstående vuxna i vardagen. Små vardagliga upplevelser av att lyckas ger barnet förtroende för den egna förmågan och ger motivation på inlärningsstigen. Det leder i sin tur till nya lyckade försök och i slutändan till att barnet kan utveckla en sund självbild. Då du förmår att uppskatta barnet som hon eller han är, och kan visa det, lär sig barnet också småningom att göra det själv. Genom handledning och fostran kan man påverka barnets uppväxt och utveckling en hel del. Fostran är inte alltid en dans på rosor utan kräver tid, engagemang, tålamod och en förmåga att granska sina egna sätt att agera. Du lär barnet, men minst lika mycket lär du dig av barnet! En del barn har drag i sitt beteende och i sin inlärning som innebär extra utmaningar för fostran. Dåligt fungerande modeller för fostran kan leda till utmaningar för en gynnsam inlärning för barnet. Det kan finnas flera olika orsaker till att det uppstår svårigheter i beteendemönster och inlärning. Det finns olika faktorer brist på sömn, motivation, sinnesro, kunskaper och förmågor som hos oss alla inverkar på hur vi lyckas fokusera och upprätthålla koncentrationen och uppmärksamheten. Även temperamentet inverkar på aktivitetsnivån: somliga är mer energiska och aktiva än andra, medan de mindre aktiva för sin del agerar lugnare. Åldern inverkar mycket på hur ett barn orkar koncentrera sig och styra sitt handlande. För ett litet barn är kortvariga aktivitetsperioder naturliga och hon eller han behöver mer sensitiv handledning av en vuxen. I förskoleåldern och skolåldern ökar barnets förmåga att fokusera och själv reglera sina aktiviteter märkbart. Man ska ändå minnas att utvecklingen är individuell. En del barn kan ha sådana karaktärsdrag, störning eller skador som gör det svårt för dem att koncentrera sig och/eller lära sig nya saker. Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning eller adhd är den vanligaste neuropsykiatriska störningen hos barn och unga. Syndromet kan omfatta uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och/eller hyper aktivitet. Ofta ingår också andra relaterade symtom som svårigheter att bearbeta sinnesintryck, motoriska problem, problem med tal- och språkutvecklingen eller olika problem relaterade till känslolivet och sociala relationer. Alla de här särdragen kan ge upphov till problem för barnet och familjen i vardagens alla aktiviteter. Genom fungerande interaktion och fostringsmodeller kan man påverka barnets välmående och utveckling en hel del. Den här handboken riktar

8 sig särskilt till föräldrar och vårdnadshavare till barn med beteende- och/eller inlärningsproblem och gäller främst barn under skolåldern samt barn på de lägre skolklasserna. Handboken är avsedd att ge praktiska tips för fostran i vardagen. Den kan också med fördel läsas av andra som behöver idéer för hur de kan stödja sina barn på ett positivt sätt. Tipsen fungerar också bra med tanke på ungdomar, exempelvis då en neuropsykiatriskt begränsad verksamhetsförmåga leder till svårigheter i vardagen. erbjuder idéer och modeller för vardagliga situationer, t.ex. för hur man kan göra påklädningen eller måltiden lättare eller hur man kan lugna ner ett barn i en konfliktsituation. I handboken finns det även tips på hur man kan förstärka sitt föräldraskap. Det är viktigt att minnas att alla barn och familjer är unika och därför måste också de individuella lösningarna vara unika I handboken närmar vi oss problemen ur ett praktiskt perspektiv och letar efter lösningar. Vi Silve Serenius-Sirve psykolog, PsM Anu Kippola-Pääkkönen ergoterapeut, SVK

9 Innehåll Förord 5 Bästa läsare 7 1 Fungerande interaktion 10 2 Vardagliga sysslor 11 Måltider 11 Påklädning 14 Tvätta sig 15 Toalettbesök 16 Förflyttningssituationer 16 Vila och sova 18 Delta i hushållssysslor 20 3 Rörelse, lek och fritid 22 Rörelse och utomhuslek 22 Lek 24 Hobbyer 28 Tv-program, data- och tv-spel och andra medier 29 4 Dagvård och skola 31 Dagvård 31 Skolan 34 5 Beakta hela familjen 38 Syskonrelationer 39 Kamratrelationer och sociala situationer 40 6 Utanför hemmet 42 I affären 42 I trafiken 42 I bilen, på bussen, tåget eller i flygplanet 42 På besök 43 Vid högtidliga tillfällen och i kyrkan 44 På hälsostation eller sjukhuset 44 7 Konflikter 45 Lugna ner barnet 45 Hålla sig lugn 46 8 Att själv orka som förälder 47 Ta hand om dig själv 47 Stärk positivt tänkande och positiva egenskaper 48 Känn igen och kanalisera dina negativa känslor 48 Skaffa information och utomstående hjälp vid behov 49 Föräldrarna 38

10 1 Fungerande interaktion alla mänskliga relationer är det viktigt med I fungerande interaktion och att budskap förmedlas och tas emot som de ska. När det gäller förhållandet mellan barn och förälder eller lärare är det speciellt viktigt, eftersom interaktionen styr beteendet. Ju klarare och tydligare interaktionen är desto bättre fungerar den, såväl hemma som i dagvård och i skolan. Ofta handlar interaktionen i vardagen om att ge instruktioner eller respons, samt att framföra åsikter. Ju mer utmanande det är för ett barn att reglera sin uppmärksamhet och sitt beteende, bibehålla självkontrollen och förstå anvisningar, desto mer är barnet beroende av handledning från om givningen. Var särskilt uppmärksam på följande: Börja med att kontrollera att budskapet har möjlighet att nå fram. Gå fram till barnet och ta ögonkontakt, stanna upp barnet vid behov, tilltala barnet vid namn och rör vid barnet. Om du försöker tala från ett annat rum kan du inte vara säker att barnet uppfattar budskapet. Då blir du tvungen att upprepa dig flera gånger vilket leder till att du slösar bort din energi och blir i onödan irriterad på barnet. Koncentrera dig, lyssna på och uppmärksamma vad barnet vill dig. Ge specifika och begripliga anvisningar och använd formuleringar som barnet förstår, Formuleringar som sitt ordentligt eller bete dig som folk är ofta alltför vaga och allmänna. Säg hellre sitt med baken på stolen eller sitt med fötterna under bordet. Använd tydliga och klara budskap. Det får större tyngd om det verbala och det nonverbala budskapet hänger ihop. Använd kroppsspråket för att förstärka ditt budskap, även ansiktsuttryck, tonlägen och rörelser har en stor betydelse. Om du vill berömma ska du göra det med värme och äkta glädje, inte med trumpen min och motvilja. Visa exempel på hur du vill att andra ska agera. Om du inte vill att motparten skriker och ropar ska du säga det med lugn röst. Tala lite tystare, är du snäll är bättre än Skrik inte!. Ibland kan det faktiskt räcka att du med gester visar att du vill ha lägre volym. 10

11 2 Vardagliga sysslor Genom att sköta de vardagliga sysslorna visar föräldrar för sina barn att de bryr sig om dem. Grunden för varje barns välmående är att barnet får tillräckligt med sömn, motion och en regelbunden och hälsosam måltidsrytm. En vuxen persons mentala närvaro samt positiv uppmärksamhet är även viktiga för barnets välmående. Ofta leder vardagliga sysslor som att äta, klä på sig och gå till sängs till konflikter inom familjen. Då barnet lär sig att klara av och kontrollera sina dagliga rutiner samt får positiv respons för detta, stärks barnets upplevelse av sig själv som en kunnande individ. Det här utgör grunden för en positiv självbild och för förmågan att klara sig själv i framtiden. Därför är det viktigt att försöka ordna så att barnet kan få upplevelsen av att lyckas i de vardagliga sysslorna. Det gäller att redan i förväg komma överens med barnet om hur man ska göra och om spelreglerna. Som vuxen kan du förutse situationer och reglera dina handlingar bättre än barnet kan. Då du t.ex. vet att barnet är morgontrött gäller det att planera in tillräckligt med tid både för dina och barnets morgonsysslor. Rutiner, konsekvens, regelbundenhet och den vuxnas handledning är särskilt viktiga. Respektera ändå barnets individuella behov och val då det är möjligt. Det betyder ändå inte att du ska ge efter för barnet i allt, utan det är du som vuxen som har ansvaret och makten. 11 Kom ihåg att vara konsekvent rutiner och regelbundenhet regler och överenskommelser hjälp och stöd av en vuxen att vara förutseende och förberedd att uppmuntra och uppmärksamma positiva saker humor, även i besvärliga situationer Måltider Gemensamma måltider i familjen kan stärka gemenskapskänslan. Barn deltar ofta också gärna i matlagningen om de vuxna ger möjlighet och uppmuntran. Måltider innebär också naturliga möjligheter för barnet att öva sina sociala färdigheter, som att föra ett samtal, att vänta på sin tur, att be om saker och tacka då man får dem. Med hjälp av de vuxnas goda exempel lär sig barnet hur man uppträder vid matbordet. För att måltiden ska bli en trivsam upplevelse för alla är det viktigt med gemensamt avtalade regler. Ta med barnet när du lagar mat. Visa tydligt att barnets hjälp är viktig för dig. Ge barnet uppgifter som är lämpliga med tanke på ålder och mognad, t.ex. att duka bordet eller att skära upp gurka.

12 Vilka måltidsregler har vi i vår familj? Förklara dem för barnet och kom ihåg att också själv följa avtalade regler. Kom överens med barnet om reglerna, som t.ex. att alla ska tvätta händerna före maten, att man alltid ska smaka på maten, om det är tillåtet att läsa vid morgonmålsbordet o.s.v. Fundera på om alla regler gäller alla familjemedlemmar eller har barn som behöver extra stöd några specialregler som också syskonen kan acceptera. Kom ihåg att vara rättvis mot alla syskon när det gäller regler och överenskommelser. Är det tillåtet att röra på sig under måltiden? På vilket sätt? En del barn har ett stort behov av att röra på sig och för dem är det svårt att sitta stilla. För dem kan det vara en utmaning att sitta kvar på sin plats tills alla har ätit klart. Hitta på något för barnet att göra som ger möjlighet att röra på sig enligt era regler. Be barnet hämta mjölk eller bröd i köket eller kanske servera efterrätt till alla. Det kan vara lättare att sitta till bords om barnet får ha en balanskudde eller glidstopp på stolen. Fundera på om du verkligen behöver ingripa. Om barnet äter och stämningen kring bordet är trevlig, lönar det sig säkert inte att fästa uppmärksamhet vid hur barnet sitter eller rör på sig. Välj lämpliga tider för måltiden. När är ni hungriga? Hunger och sjunkande blodsocker kan öka rastlösheten och irritationsnivån. Se till att måltidsrytmen är regelbunden och hälso sam. Dela inte ut extra mellanmål mellan måltiderna. Man äter bara vid matbordet och då det är dags för en måltid. Se till att barnet är ordentligt hungrigt inför måltiden. Ordna så att måltiderna infaller tydligt före eller efter barnprogrammen på tv. Minimera mängden extra stimulans. Stäng av tv och radio under måltiden. Ta bort onödiga föremål från matbordet, de kan distrahera barnet från ätandet. Fundera på var barnet ska sitta, t.ex. på en plats där hon eller han har överblick över rummet. Gör middagen till en gemensam, trevlig och viktig stund för hela familjen. Kom ihåg att du är modell för barnet under måltiden. Genom ditt exempel kan du hjälpa barnet att koncentrera sig på att äta och samtidigt lära ut sociala färdigheter och bordsskick. Barnet kan lära sig vänta på sin tur, be om saker, räcka över saker och tacka. Förhåll dig neutralt till måltiden och till barnets uppförande. Det är viktigt att det inte uppstår en maktkamp kring måltidsstunden. Ge beröm för gott uppförande: Tack för att du erbjuder mig bröd, det var snällt gjort! Kom ihåg att barn som behöver extra stöd behöver mer övning än andra för att lära sig bordsskick och -regler. Uppmärksamma barnets särskilda sätt att uppleva lukter och smaker. En del barn undviker helst maträtter med stark doft, kryddstarka maträtter eller maträtter med speciell konsistens. Andra kan vara väldigt noga med matens temperatur. Det finns också barn som vill ha riktigt starka smakupplevelser då de äter. Om ditt barn inte vill gå över till mat med grövre struktur kan du servera grövre mat 12

13 småningom. Tillsätt t.ex. kexsmulor i barnets favorityoghurt eller glass. Innan barnet ska äta grovt fördelad mat kan du låta barnet dricka tjocka drycker med sugrör, eller ge matbitar att suga eller tugga på. Sådana kraftiga sinnesupplevelser före maten kan göra det lättare för barnet att sedan äta annan mat. Tänk också på vad barnet gillar. Många barn vill ha olika delar av maten uppradade för sig på tallriken. Gurkskivorna eller paprikan smakar bättre då man kan äta dem för sig och de inte är inblandade i salladen. Grönsaker kan ofta smaka bättre om de serveras råa osv. Det är viktigt att barnet erbjuds mångsidiga maträtter och att barnet får pröva på nya smakupplevelser efter hand. Ofta kan smaken ändras och utvecklas när barnet får tid att smaka och vänja sig i egen takt. Om barnet tycker om starka färger eller smaker kan du t.ex. utöka kosten genom att erbjuda barnets favoritkrydda, kanske ketchup, också till sådana rätter som den inte vanligen används till. Familjens meny bestäms i första hand av föräldrarna. Dagens enorma utbud av mat kan leda till att barn blir kräsna med maten. Det är viktigt att de vuxna inte börjar köpslå om vad familjen ska äta och vad som inte serveras. Om du undviker det kommer du också lättare undan senare, och barnet lär sig efter hand äta olika slags maträtter. Om barnet vägrar äta den gemensamma maten lönar det sig inte heller att tvinga henne eller honom till det. Uppmuntra ändå barnet att smaka, kanske bara en liten bit i taget. På det sättet är det också lättare att äta upp allt. Uppmuntra gärna barnet med beröm för att hon eller han är så modig och vågar smaka på mat som inte är så god. Det lönar sig ändå att laga favoritmaten ibland, kanske som belöning om barnet modigt har smakat på en ny rätt eller om hon eller han har betett sig fint. Om barnet försöker ta över makten över familjens meny ska du inte gå med på det. Undvik att erbjuda alltför många dagliga alternativ: Vad vill du ha: jordgubbsyoghurt, flingor, pudding eller en pirog? Meddela i stället barnet lugnt och utan att göra ett nummer av det: Idag äter vi yoghurt och smörgås till kvällsmål. Vill du så kan du låta barnet välja mellan två alternativ: Vill du ha skinka eller ost på din smörgås?" Om barnet vägrar äta den gemensamma maten och i stället förklarar att hon eller han bara vill äta sin favoritmat eller sötsaker ska du göra det klart 13

14 för barnet att den gemensamma maten är det som serveras nu. Om det fortfarande inte hjälper utan barnet vägrar äta serverar du mat nästa gång först i samband med nästa måltid. Belöna inte barnets försök till maktövertagande genom att erbjuda den mat barnet vill ha. Ni kan inom familjen komma överens om att barnet en gång i veckan eller en gång per dag får bestämma vad som ska stå på menyn. Men då gäller det att hålla fast vid den överenskommelsen. När det handlar om ungdomar är det viktigt att upprätthålla en hälsosam och regelbunden måltidsrytm. En del unga kan behöva utomstående hjälp med att hålla mattider eller med att tillreda mellan mål eller mat. För somliga ungdomar gäller det också att följa med konsumtionen av cola- och energi drycker. Påklädning Många barn under skolåldern kan ännu inte knyta skosnören, dra upp dragkedjor o.s.v. För att man ska kunna klä på sig behövs en handlingsplan, en uppfattning om den egna kroppen och en viss rymduppfattning samt öga-hand-koordination. Bedöm barnets färdigheter och förmåga att klä på sig. Anpassa dina egna krav och din hjälp till barnet enligt barnets förmåga och situation. Om barnet exempelvis är trött eller nervöst kan du kanske hjälpa mer än annars och berätta det för barnet: Nu ser du så trött ut, kom så hjälper jag dig den här gången. Om barnet har svårt att minnas vad man ska klä på sig och i vilken ordning: Använd bilder (t.ex. fotografier, tidnings bilder, illustrationer eller bilder ur bildbehandlingsprogram) för att hjälpa barnet att hålla reda på vilka kläder de ska ta på och i vilken ordning. Lägg fram kläder för följande dag redan kvällen innan. Lägg dem i rätt ordning för påklädningen, det gör också att det går snabbare att komma igång och bli klar med påklädningen. Om barnet har svårt att få på kläderna rätt: Märk ut ryggsidan på kläderna tydligt eller tipsa om var produktmärket i kläderna ska vara. Lär barnet en påklädningsteknik: man kan lägga tröjan i famnen så att den enkelt kommer på åt rätt håll o.s.v. Förse barnet med kläder som är lätta att klä på (kardborreband på skorna, rymliga strumpor, dragkedjor). Om barnet har svårt att klä på sig tillräckligt snabbt: Ordna med en egen lugn påklädningsplats för barnet och se till att det finns tillräckligt med tid för påklädningen. 14

15 Gör upp en tydlig tidsplan för påklädningen. Använd t.ex. en äggklocka för att signalera när tiden börjar och tar slut. Gör påklädningen till en lekfull tävlan och ta tid med tidtagarur. För bok över tiderna. Då barnet verkligen försöker sitt bästa ska du komma ihåg att berömma, kanske ge en liten belöning, t.ex. ett klistermärke. Fantastiskt, du har redan fått på dig tröjan! Kom ihåg att känslan av brådska och ständiga uppmaningar att skynda sig ofta gör situationen värre. Håll dig lugn och kom ihåg att det är tillåtet att hjälpa till! Välj lämpliga material och modeller åt barnet. Barn kan vara mycket noga när det gäller hurdana tyger eller modeller kläderna är gjorda av. Orsaken kan vara en överkänslighet i huden. Ofta känns yllekläder, trånga ärmar eller halslinningar och höga polokragar obehagliga. Det finns ändå individuella skillnader mellan barn, en del gillar tajta underkläder och vill gärna ha kläder som täcker armar och ben också då det är varmt. För några kan det vara obehagligt att gå barfota, medan andra vill ha så lite kläder som möjligt. Respektera barnets egna klädesönskemål i mån av möjlighet. Om du märker att någon modell eller något material passar ditt barn kan du skaffa flera likadana plagg. Fixa till kläderna om det behövs: klipp bort kliande produktmärken (spara tvättinstruktionerna), och vänd ut och in på underkläderna så slipper ni besvärande sömmar. Låt barnet ha badskor eller strumpor på fötterna då ni simmar i hav eller i sjöar. Tvätta sig Regelbundna rutiner för hur barnet ska tvätta sig underlättar situationen. Kom överens om tidpunkten för kvällstvätten och om hur länge man får duscha eller bada. Använd äggklocka eller någon annan timer för att hålla reda på badtiden. Gör alltid alla tvättningsrutiner i samma ordningsföljd. Då blir det lättare för barnet att komma ihåg de olika skedena i proceduren. Ge en anvisning i taget då du instruerar barnet: borsta tänderna kontrollera att det har blivit rent tvätta ansiktet torka ansiktet. Ungdomar kan behöva konkret handledning i att sköta sin hygien. Håll reda på hur ofta hon eller han tvättar sig, exempelvis med hjälp av en kalender, ett schema eller kalendern i mobiltelefonen. En äggklocka och anvisningar med bilder kan hjälpa att hålla ordning på tiden och vad som ska tvättas. Gör tvättsituationerna roliga. Tandborstningen går smidigare om barnet gillar sin tandborste, eller om ni t.ex. har en spegel där man kan titta på tandtrollen. Hitta på ett rim eller en lämplig sång för tvätt eller tandborstning. Detta avleder protesterande barns uppmärksamhet. Välj tvättillbehör tillsammans med barnet: ett schampo som doftar gott, en tvål med skojig form eller något annat barnet gillar. Tänk på att barnet kan vara överkänsligt. Ibland upplever barn tvättning och hygienvård som obehagligt. Orsaken till det kan vara överkänsliga sinnen. Låt barnet sköta tvättning och annan hygien själv om det är möjligt. Egna beröringar är inte 15

16 så obehagliga som andras och barnet behöver inte skydda sig. Försök använda säkra, fasta men mjuka beröringar. Undvik att nudda lätt vid huden, det kan kännas obehagligt för barnet. Då ni klipper naglar eller hår, försök avleda barnets uppmärksamhet, t.ex. med ramsor eller genom att läsa högt. Du kan låta barnet lyssna på musik med hörlurar, eller låta barnet se på tv. Massera barnets hårbotten ordentligt innan ni ska borsta håret eller klippa det. Toalettbesök Gör toalettbesöken till en regelbunden rutin. Ibland händer det att barnet glömmer att gå på toaletten, eller att det blir av i sista minuten. Då är det lätt hänt att barnet glömmer att tvätta händerna eller att spola. Gör regelbundna toalettbesök till dagliga rutiner. Det kan löna sig att gå på toaletten innan man går ut, då man kommer in utifrån eller strax före maten eller dagssömnen. Motivera barnet att gå på toaletten, exempelvis med tilltalande puts- eller rengöringsmedel. En sköljkloss för toaletten som färgar vattnet kan motivera pojkar att träffa rätt och lockar till att spola. Roliga pumpflaskor för tvålen eller skojigt utformade handtvålar inspirerar till handtvätt. Om toalettbestyren inte lyckas: Skissa upp faserna i toalettbesöket i en tecknad serie på väggen. Rita eller klistra upp ett fotspår för pojkar så de lätt hittar den rätta positionen för att kissa. Om en pojke inte orkar stå stilla tillräckligt länge, be honom räkna långsamt exempelvis till fem. Om bestyren smutsar ner väldigt kan du be din pojke sitta ner och kissa då ni är på visit. Kom ändå ihåg att det är en slags viktig manlig ritual för pojkar att kissa stående, så tvinga inte pojken att alltid sitta ner. Kom överens om hur mycket papper man får använda, så att barnet torkar sig ordentligt utan att det blir stopp i avloppet. Kontrollera att barnet räcks till vattenkranen, handfatet och handduken. Ordna med en egen trevlig handduk för barnet som ni märker ut med ett märke ni har kommit överens om. Belöna barnet då toalettbestyren lyckas. Förflyttningssituationer Förflyttningssituationer innebär ofta utmaningar för familjen. Barnet kan ha svårt att avsluta en rolig lek och gå över till att klä på sig eller komma och äta. Barnet kan så att säga fastna i det hon eller han håller på med, och då är det svårt att gå över till en ny aktivitet. Försök underlätta förflyttningssituationerna genom att tydligt strukturera situationen. Då är det lättare för barnet att få en bild av vad som ska hända, vad hon eller han förväntas göra och hur länge något ska räcka. Om barnet har svårt med förflyttningssituationer är det bra om föräldrarna lägger ner mer tid på att förbereda situationen. Viktigt är att den vuxna håller sig lugn i situationen förflyttningen från en aktivitet till en annan blir inte alls lättare om den vuxna är irriterad. En regelbunden dagsrytm och fasta rutiner underlättar förflyttningssituationer. Om barnet har ett regelbundet dagsschema vet hon eller han t.ex. att det blir dags för utomhus- 16

17 lek vissa tider varje dag. Då minskar motståndet mot övergångarna och det går smidigare att gå ut eller in. Försök skapa en så stressfri känsla som möjligt för att lyckas med förflyttningssituationerna. Använd bilder och tidtagare för att få struktur på dagens rutiner och uppgifter. Använd fotografier, teckningar eller bilder för att göra upp ett schema ur vilket det framgår vad barnet har för program under dagen. Gå igenom schemat tillsammans på morgonen och följ med schemat under dagen. Äldre barn eller ungdomar kan skriva en komihåg-lista över dagens program. Försök klargöra för barnet vad som kommer att ske: vad, med vem, var, hur länge och vad som sker därefter. Bilder, äggklocka, uppgiftskorg och samtal kan användas som hjälpmedel. Vrid exempelvis äggklockan på 40 minuter för barnet och berätta för barnet att hon eller han får leka tills klockan ringer och sedan är det dags att äta. En strukturerad omgivning hjälper barnet att sköta sina egna uppgifter och kontrollera sina handlingar. Då det finns egna platser för saker och aktiviteter är det lättare för barnet att fungera. Planera situationerna och aktiviteterna så att det blir så lite tid att köa och vänta som möjligt. Dags att gå ut förbered Kontrollera tillsammans med barnet hurdant vädret är. Diskutera vilka kläder som behövs. Se till att kläder och saker som behövs för att gå ut finns på avtalade platser, så att de är lätta att hitta. Lägg kläderna på sina rätta platser och i rätt ordning redan kvällen innan. Skapa en lugn plats för påklädningen där barnet utsätts för så få sinnesintryck som möjligt. Om det 17

18 är livligt i tamburen kan barnet klä på sig någon annanstans. Om det finns många barn kan de klä på sig några i taget. Då blir det inte så stökigt som när alla barn klär på sig samtidigt. Ta ett foto på barnet då hon eller han t.ex. har klätt på sig och utrustat sig för att gå till dagis. Då kan bilden användas som kontroll; har barnet kommit ihåg allt nödvändigt? Också en helfigursspegel i tamburen kan vara till hjälp. Läs också avsnittet Påklädning. Öva er inför jäktiga morgnar. Det lönar sig att öva sig i lugn och ro inför de morgnar då ni verkligen har bråttom. Öva er först på att komma iväg under lugna veckoslut. Försök hålla dig lugn, positiv och med humorn i behåll också i svåra situationer, det hjälper ofta bättre än tvång. Prata inte om problem utan i stället om att lära sig nya förmågor. Omvandla problem med att klä på sig till konsten att få kläderna på sig. Med andra ord övar ni er tillsammans på konsten att klä på er snabbt. Kom ihåg att det är tillåtet att hjälpa till. Om barnet är trött på riktigt eller om situationen annars känns svår, kan du ställa upp mer och göra fler saker än vanligt för barnet. Beröm alltid då barnet lyckas! Vila och sova Tillräcklig vila och sömn är viktiga för allas hälsa och välmående. En alltför kort natt och sömnproblem av olika slag gör att man känner sig trött på dagen. Hos barn kan det leda till hyperaktivitet, ökad impulsivitet och koncentrationssvårigheter. Uppmärksamhetsstörningar och andra utmaningar i den neuropsykiatriska utvecklingen kan också vara kopplade till problem med att somna och med enhetlig sömn. Behovet av sömn är individuellt. Då man sovit tillräckligt leder det till att funktionsförmågan är på optimal nivå följande dag. Eftersom tillräckligt mycket vila och sömn är en förutsättning för inlärning och välmående, lönar det sig att försöka komma fram till lösningar på sömnproblemen som tillfredsställer hela familjen. Individuella dygnsrytmer. En del barn är naturligt morgontrötta, andra kvällströtta. Vissa barn behöver en lång nattsömn medan andra klarar sig med mindre sömn. I den mån det är möjligt lönar det sig att beakta de individuella skillnaderna då man funderar kring läggdagstider och dagssömn. Också många äldre barn kan behöva sova på dagen, trots att det kan vara svårt att lugna sig för en vilostund. Dagsvilan behöver dessutom inte innebära att barnet sover. Att ligga ner, slappna av och vila sig, och exempelvis lyssna på musik kan vara uppfriskande och ge ett avbrott i dagens aktiviteter. Förbered er för läggdags. Ett tydligt schema och regelbundna rutiner vid läggdags gör det lättare för barnet att lugna ner sig och somna. Det är viktigt att barnet lugnar ner sig i god tid innan det är dags att gå till sängs. Hur barn lugnar ner sig varierar och genom att prova er fram hittar ni säkert det bästa sättet för just er familj. Skapa regelbundna rutiner kring kvällssysslorna och läggdags. Kvällsmål, kvällstvätt och godnatt- 18

19 saga vid samma tid varje kväll skapar struktur och trygghet. Möjliggör att barnet under dagen får ge utlopp för sin energi genom att röra på sig och vara ute. Barnet har lättare att somna om det verkligen är trött på kvällen. Undvik spännande sagor, tv-program, dataspel eller rörelseintensiva lekar eller aktiviteter då läggdags närmar sig. Skapa positiva föreställningar kring sovandet hos barnet. Du kan också förklara varför det är bra att sova. Berätta t.ex. att barn växer medan de sover, att hjärnan får vila och sedan orkar lära sig nya saker igen. Gå igenom barnens funderingar och bekymmer från dagen redan i god tid innan läggdags, kanske i samband med middagen eller under en pratstund tillsammans. Då det blir dags att gå till sängs kan ni i stället tillsammans gå igenom alla de trevliga och glada händelserna under dagen. Låt inte barnet själv bestämma om hon eller han vill gå och lägga sig. Som förälder hör det till dig att se till att barnet får tillräckligt med sömn och kommer i säng i tid. Förläng inte kvällsbestyren i onödan. Kom överens om att barnet inte längre läser eller leker efter godnattsagan. Efter att du stoppat om barnet får barnet bara stiga upp en enda gång för att gå 19

20 på toaletten eller dricka. Ni får prata vidare och umgås igen nästa dag. En del barn har ett behov att få ge utlopp för dagens oanvända energi genom att ligga och vrida sig oroligt i sängen. De kan behöva böka omkring innan de hittar en lämplig sovställning. Hur göra det lättare att somna? Lugnande intryck: Massera barnet lugnt med ett fast grepp. Packa in barnet med täcket till ett tätt paket. Somliga barn lugnar sig om de har något tungt ovanpå täcket, kanske en matta som ger en djupgående lugnande sinnesupplevelse. Gunga barnet med jämna rörelser inuti en filt eller i famnen. Om barnet rycker till precis då det ska somna, bygg ett litet bo runt barnet med mjuka kuddar. Ett mjukisdjur eller en favoritsak i sängen kan ge barnet en trygghetskänsla och ro att somna in. Fantasi och musik Sätt på stillsam musik på låg volym i bakgrunden. Somliga barn kan ha hjälp av fantasibilder för att kunna slappna av. Be barnet andas så djupt att magen blir som en ballong och sedan blåsa ut luften långsamt tills magen är alldeles tom. Be barnet föreställa sig som ett svävande moln på sommarhimlen. Gå igenom barnets ben och armar en efter en och tänk er att de är alldeles tunga, mjuka och avslappnade. Använd exempelvis fantasibilden av en lat katt, en säl, en trasdocka eller någon favoritfigur som hjälp. Hjälp barnet få en lugn sömn Se till att sängkläderna och pyjamasen är bekväma, att luften i sovrummet är frisk och tillräckligt sval samt att ljus och ljud inte kommer åt att störa. Mörkrädd eller mardrömmar Ordna med ett dämpat nattljus i rummet. Försök övertyga barnet om att hon eller han är alldeles trygg. Ni kan tillsammans kontrollera att det inte finns monster under sängen eller i garderoben. Ni kan också tillsammans tämja monstren så de blir snälla och istället vaktar barnet som sover. Om barnet inte har något gosedjur att sova med kan ni skaffa ett sådant som vakar över barnets sömn och skyddar mot mardrömmar. Att vakna Vi vaknar alla på olika sätt. Ett morgonsömnigt barn behöver mer tid på sig för att vakna ordentligt och komma igång med dagens sysslor. På vilket sätt vill barnet helst vakna? Vaknar barnet bäst genom smekningar eller hellre till ljudet av klockradion? När är det okej att tända en lampa? Ett löfte om något trevligt, t.ex. att få se på tecknade serier efter morgonsysslorna kan motivera barnet att komma upp ur sängen och sköta sina morgonsysslor i rask takt. Delta i hushållssysslor Det är bra att uppmuntra barn att ta del i hushållssysslor lämpliga för deras ålder och utvecklingsnivå, t.ex. att torka damm, att röja upp leksaker eller det egna rummet, att ta ut soporna, tömma tvättmaskinen eller skära gurka. Genom uppgifterna får barn en känsla av att deras hjälp är värdefull och då ni arbetar tillsammans stärker det barnets grupptillhörighetskänsla. 20

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet

Läs mer

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Logens handlingsplan 2012/2013

Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolans uppdrag Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Loftets handlingsplan 2013/2014

Loftets handlingsplan 2013/2014 Loftets handlingsplan 2013/2014 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården.

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. 1. Känslolivets utveckling, sociala färdigheter, växelverkan och lek är nyfiket och säkert på sig själv, vill

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Motoriska aktiviteter i vardagen

Motoriska aktiviteter i vardagen Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Det är lätt att leka!

Det är lätt att leka! Det är lätt att leka! - En handbok med komplement till småbarns teknikanvändning Av Emilia Byggmästar, Karin Byggmästar & Anna Westerlund Innehållsförteckning Del 1 Del 2 Bakgrund till vår handbok Sammanfattning

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Om dag och natt i barnfamiljen

Om dag och natt i barnfamiljen Om dag och natt i barnfamiljen Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 0 Kyrkfjärdens skola/ genomförde i april 0 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. VÄGVISAREN Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. Den här övningen går ut på att en elev ska styra den andre eleven som blundar och samtidigt går runt i rummet. 1. Dela upp eleverna

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer