EN FUNGERANDE VARDAG. - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt. ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN FUNGERANDE VARDAG. - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt. ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f."

Transkript

1 EN FUNGERANDE VARDAG - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f. ADHD-center

2

3 EN FUNGERANDE VARDAG - Tips för hur du kan stöda barnet på ett positivt sätt ADHD-förbundet r.f. Barnavårdsföreningen i Finland r.f. ADHD-center

4 Utgivare och mera information om ämnet: ADHD-förbundet r.f. Centralkansliet Cittervägen Helsingfors telefon: e-post: Norra Finlands regionkansli Isokatu Uleåborg telefon: Barnavårdsföreningen i Finland r.f., ADHD-center Stenbäcksgatan 7 A, 4 vån Helsingfors telefon: (09) e-post: Författare: Den här handboken bygger på två tidigare guider. Vi har nu slagit ihop ADHD-centers publikation Vardagstips för föräldrar som har ett AD/HD-barn (2003) med ADHD-förbundets publikation Vi klarar oss nog till föräldrar, information om AD/HD (2003). Informationen har även reviderats, uppdaterats och kompletterats. Vardagstips är skriven av psykolog Outi Lillqvist och specialergoterapeut Arja Pilhjerta. Vi klarar oss nog har skrivits av rehabiliteringshandledarna Aimo Martikainen och Anne-Maija Savinainen. Den här handboken, En fungerande vardag tips för hur du stöder barnet på ett positivt sätt (2012), har i huvudsak skrivits och redigerats av psykolog Silve Serenius-Sirve och ergoterapeut Anu Kippola- Pääkkönen. Andra medverkande författare är socialarbetare Carolina Martin och Sirpa Hietaranta, sakkunnig inom barn- och familjearbete. En del av texten i den nya handboken utgörs av ursprunglig text från de två tidigare guiderna. Illustrationer: Eija Ratilainen Översättning: Mats Forsskåhl Grafisk design och layout: Silva Lehtinen Tryckeri: Kirjapaino Uusimaa Borgå 2012 ISBN (nid.) ISBN (PDF) Utgiven med stöd av RAY

5 Förord Den här handboken har kommit till som ett samarbete mellan ADHD-förbundet r.f. och Barnavårdsföreningens ADHD-center. Båda institutionerna arbetar för att på lång sikt förbättra livssituationen för barn och unga med adhd och deras familjer. Samarbetet har pågått i flera år, bl.a. i form av utbildningar och kurser, men den här handboken är den första gemensamma publikationen. Vi kunde konstatera att sakinnehållet är gemensamt och att det finns behov för en ny uppdaterad handbok. Vi hoppas nu att publikationen du håller i din hand ska vara tankeväckande, erbjuda handledning, uppmuntran och ge dig svar på dina frågor. Helsingfors Virpi Dufva verksamhetsledare ADHD-förbundet r.f. Pia Sundell verksamhetsledare Barnavårdsföreningen i Finland r.f.

6

7 Bästa läsare Ett barns välmående och utvecklingen av barnets självbild påverkas i hög grad av det stöd barnet får av sina föräldrar och andra närstående vuxna i vardagen. Små vardagliga upplevelser av att lyckas ger barnet förtroende för den egna förmågan och ger motivation på inlärningsstigen. Det leder i sin tur till nya lyckade försök och i slutändan till att barnet kan utveckla en sund självbild. Då du förmår att uppskatta barnet som hon eller han är, och kan visa det, lär sig barnet också småningom att göra det själv. Genom handledning och fostran kan man påverka barnets uppväxt och utveckling en hel del. Fostran är inte alltid en dans på rosor utan kräver tid, engagemang, tålamod och en förmåga att granska sina egna sätt att agera. Du lär barnet, men minst lika mycket lär du dig av barnet! En del barn har drag i sitt beteende och i sin inlärning som innebär extra utmaningar för fostran. Dåligt fungerande modeller för fostran kan leda till utmaningar för en gynnsam inlärning för barnet. Det kan finnas flera olika orsaker till att det uppstår svårigheter i beteendemönster och inlärning. Det finns olika faktorer brist på sömn, motivation, sinnesro, kunskaper och förmågor som hos oss alla inverkar på hur vi lyckas fokusera och upprätthålla koncentrationen och uppmärksamheten. Även temperamentet inverkar på aktivitetsnivån: somliga är mer energiska och aktiva än andra, medan de mindre aktiva för sin del agerar lugnare. Åldern inverkar mycket på hur ett barn orkar koncentrera sig och styra sitt handlande. För ett litet barn är kortvariga aktivitetsperioder naturliga och hon eller han behöver mer sensitiv handledning av en vuxen. I förskoleåldern och skolåldern ökar barnets förmåga att fokusera och själv reglera sina aktiviteter märkbart. Man ska ändå minnas att utvecklingen är individuell. En del barn kan ha sådana karaktärsdrag, störning eller skador som gör det svårt för dem att koncentrera sig och/eller lära sig nya saker. Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning eller adhd är den vanligaste neuropsykiatriska störningen hos barn och unga. Syndromet kan omfatta uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och/eller hyper aktivitet. Ofta ingår också andra relaterade symtom som svårigheter att bearbeta sinnesintryck, motoriska problem, problem med tal- och språkutvecklingen eller olika problem relaterade till känslolivet och sociala relationer. Alla de här särdragen kan ge upphov till problem för barnet och familjen i vardagens alla aktiviteter. Genom fungerande interaktion och fostringsmodeller kan man påverka barnets välmående och utveckling en hel del. Den här handboken riktar

8 sig särskilt till föräldrar och vårdnadshavare till barn med beteende- och/eller inlärningsproblem och gäller främst barn under skolåldern samt barn på de lägre skolklasserna. Handboken är avsedd att ge praktiska tips för fostran i vardagen. Den kan också med fördel läsas av andra som behöver idéer för hur de kan stödja sina barn på ett positivt sätt. Tipsen fungerar också bra med tanke på ungdomar, exempelvis då en neuropsykiatriskt begränsad verksamhetsförmåga leder till svårigheter i vardagen. erbjuder idéer och modeller för vardagliga situationer, t.ex. för hur man kan göra påklädningen eller måltiden lättare eller hur man kan lugna ner ett barn i en konfliktsituation. I handboken finns det även tips på hur man kan förstärka sitt föräldraskap. Det är viktigt att minnas att alla barn och familjer är unika och därför måste också de individuella lösningarna vara unika I handboken närmar vi oss problemen ur ett praktiskt perspektiv och letar efter lösningar. Vi Silve Serenius-Sirve psykolog, PsM Anu Kippola-Pääkkönen ergoterapeut, SVK

9 Innehåll Förord 5 Bästa läsare 7 1 Fungerande interaktion 10 2 Vardagliga sysslor 11 Måltider 11 Påklädning 14 Tvätta sig 15 Toalettbesök 16 Förflyttningssituationer 16 Vila och sova 18 Delta i hushållssysslor 20 3 Rörelse, lek och fritid 22 Rörelse och utomhuslek 22 Lek 24 Hobbyer 28 Tv-program, data- och tv-spel och andra medier 29 4 Dagvård och skola 31 Dagvård 31 Skolan 34 5 Beakta hela familjen 38 Syskonrelationer 39 Kamratrelationer och sociala situationer 40 6 Utanför hemmet 42 I affären 42 I trafiken 42 I bilen, på bussen, tåget eller i flygplanet 42 På besök 43 Vid högtidliga tillfällen och i kyrkan 44 På hälsostation eller sjukhuset 44 7 Konflikter 45 Lugna ner barnet 45 Hålla sig lugn 46 8 Att själv orka som förälder 47 Ta hand om dig själv 47 Stärk positivt tänkande och positiva egenskaper 48 Känn igen och kanalisera dina negativa känslor 48 Skaffa information och utomstående hjälp vid behov 49 Föräldrarna 38

10 1 Fungerande interaktion alla mänskliga relationer är det viktigt med I fungerande interaktion och att budskap förmedlas och tas emot som de ska. När det gäller förhållandet mellan barn och förälder eller lärare är det speciellt viktigt, eftersom interaktionen styr beteendet. Ju klarare och tydligare interaktionen är desto bättre fungerar den, såväl hemma som i dagvård och i skolan. Ofta handlar interaktionen i vardagen om att ge instruktioner eller respons, samt att framföra åsikter. Ju mer utmanande det är för ett barn att reglera sin uppmärksamhet och sitt beteende, bibehålla självkontrollen och förstå anvisningar, desto mer är barnet beroende av handledning från om givningen. Var särskilt uppmärksam på följande: Börja med att kontrollera att budskapet har möjlighet att nå fram. Gå fram till barnet och ta ögonkontakt, stanna upp barnet vid behov, tilltala barnet vid namn och rör vid barnet. Om du försöker tala från ett annat rum kan du inte vara säker att barnet uppfattar budskapet. Då blir du tvungen att upprepa dig flera gånger vilket leder till att du slösar bort din energi och blir i onödan irriterad på barnet. Koncentrera dig, lyssna på och uppmärksamma vad barnet vill dig. Ge specifika och begripliga anvisningar och använd formuleringar som barnet förstår, Formuleringar som sitt ordentligt eller bete dig som folk är ofta alltför vaga och allmänna. Säg hellre sitt med baken på stolen eller sitt med fötterna under bordet. Använd tydliga och klara budskap. Det får större tyngd om det verbala och det nonverbala budskapet hänger ihop. Använd kroppsspråket för att förstärka ditt budskap, även ansiktsuttryck, tonlägen och rörelser har en stor betydelse. Om du vill berömma ska du göra det med värme och äkta glädje, inte med trumpen min och motvilja. Visa exempel på hur du vill att andra ska agera. Om du inte vill att motparten skriker och ropar ska du säga det med lugn röst. Tala lite tystare, är du snäll är bättre än Skrik inte!. Ibland kan det faktiskt räcka att du med gester visar att du vill ha lägre volym. 10

11 2 Vardagliga sysslor Genom att sköta de vardagliga sysslorna visar föräldrar för sina barn att de bryr sig om dem. Grunden för varje barns välmående är att barnet får tillräckligt med sömn, motion och en regelbunden och hälsosam måltidsrytm. En vuxen persons mentala närvaro samt positiv uppmärksamhet är även viktiga för barnets välmående. Ofta leder vardagliga sysslor som att äta, klä på sig och gå till sängs till konflikter inom familjen. Då barnet lär sig att klara av och kontrollera sina dagliga rutiner samt får positiv respons för detta, stärks barnets upplevelse av sig själv som en kunnande individ. Det här utgör grunden för en positiv självbild och för förmågan att klara sig själv i framtiden. Därför är det viktigt att försöka ordna så att barnet kan få upplevelsen av att lyckas i de vardagliga sysslorna. Det gäller att redan i förväg komma överens med barnet om hur man ska göra och om spelreglerna. Som vuxen kan du förutse situationer och reglera dina handlingar bättre än barnet kan. Då du t.ex. vet att barnet är morgontrött gäller det att planera in tillräckligt med tid både för dina och barnets morgonsysslor. Rutiner, konsekvens, regelbundenhet och den vuxnas handledning är särskilt viktiga. Respektera ändå barnets individuella behov och val då det är möjligt. Det betyder ändå inte att du ska ge efter för barnet i allt, utan det är du som vuxen som har ansvaret och makten. 11 Kom ihåg att vara konsekvent rutiner och regelbundenhet regler och överenskommelser hjälp och stöd av en vuxen att vara förutseende och förberedd att uppmuntra och uppmärksamma positiva saker humor, även i besvärliga situationer Måltider Gemensamma måltider i familjen kan stärka gemenskapskänslan. Barn deltar ofta också gärna i matlagningen om de vuxna ger möjlighet och uppmuntran. Måltider innebär också naturliga möjligheter för barnet att öva sina sociala färdigheter, som att föra ett samtal, att vänta på sin tur, att be om saker och tacka då man får dem. Med hjälp av de vuxnas goda exempel lär sig barnet hur man uppträder vid matbordet. För att måltiden ska bli en trivsam upplevelse för alla är det viktigt med gemensamt avtalade regler. Ta med barnet när du lagar mat. Visa tydligt att barnets hjälp är viktig för dig. Ge barnet uppgifter som är lämpliga med tanke på ålder och mognad, t.ex. att duka bordet eller att skära upp gurka.

12 Vilka måltidsregler har vi i vår familj? Förklara dem för barnet och kom ihåg att också själv följa avtalade regler. Kom överens med barnet om reglerna, som t.ex. att alla ska tvätta händerna före maten, att man alltid ska smaka på maten, om det är tillåtet att läsa vid morgonmålsbordet o.s.v. Fundera på om alla regler gäller alla familjemedlemmar eller har barn som behöver extra stöd några specialregler som också syskonen kan acceptera. Kom ihåg att vara rättvis mot alla syskon när det gäller regler och överenskommelser. Är det tillåtet att röra på sig under måltiden? På vilket sätt? En del barn har ett stort behov av att röra på sig och för dem är det svårt att sitta stilla. För dem kan det vara en utmaning att sitta kvar på sin plats tills alla har ätit klart. Hitta på något för barnet att göra som ger möjlighet att röra på sig enligt era regler. Be barnet hämta mjölk eller bröd i köket eller kanske servera efterrätt till alla. Det kan vara lättare att sitta till bords om barnet får ha en balanskudde eller glidstopp på stolen. Fundera på om du verkligen behöver ingripa. Om barnet äter och stämningen kring bordet är trevlig, lönar det sig säkert inte att fästa uppmärksamhet vid hur barnet sitter eller rör på sig. Välj lämpliga tider för måltiden. När är ni hungriga? Hunger och sjunkande blodsocker kan öka rastlösheten och irritationsnivån. Se till att måltidsrytmen är regelbunden och hälso sam. Dela inte ut extra mellanmål mellan måltiderna. Man äter bara vid matbordet och då det är dags för en måltid. Se till att barnet är ordentligt hungrigt inför måltiden. Ordna så att måltiderna infaller tydligt före eller efter barnprogrammen på tv. Minimera mängden extra stimulans. Stäng av tv och radio under måltiden. Ta bort onödiga föremål från matbordet, de kan distrahera barnet från ätandet. Fundera på var barnet ska sitta, t.ex. på en plats där hon eller han har överblick över rummet. Gör middagen till en gemensam, trevlig och viktig stund för hela familjen. Kom ihåg att du är modell för barnet under måltiden. Genom ditt exempel kan du hjälpa barnet att koncentrera sig på att äta och samtidigt lära ut sociala färdigheter och bordsskick. Barnet kan lära sig vänta på sin tur, be om saker, räcka över saker och tacka. Förhåll dig neutralt till måltiden och till barnets uppförande. Det är viktigt att det inte uppstår en maktkamp kring måltidsstunden. Ge beröm för gott uppförande: Tack för att du erbjuder mig bröd, det var snällt gjort! Kom ihåg att barn som behöver extra stöd behöver mer övning än andra för att lära sig bordsskick och -regler. Uppmärksamma barnets särskilda sätt att uppleva lukter och smaker. En del barn undviker helst maträtter med stark doft, kryddstarka maträtter eller maträtter med speciell konsistens. Andra kan vara väldigt noga med matens temperatur. Det finns också barn som vill ha riktigt starka smakupplevelser då de äter. Om ditt barn inte vill gå över till mat med grövre struktur kan du servera grövre mat 12

13 småningom. Tillsätt t.ex. kexsmulor i barnets favorityoghurt eller glass. Innan barnet ska äta grovt fördelad mat kan du låta barnet dricka tjocka drycker med sugrör, eller ge matbitar att suga eller tugga på. Sådana kraftiga sinnesupplevelser före maten kan göra det lättare för barnet att sedan äta annan mat. Tänk också på vad barnet gillar. Många barn vill ha olika delar av maten uppradade för sig på tallriken. Gurkskivorna eller paprikan smakar bättre då man kan äta dem för sig och de inte är inblandade i salladen. Grönsaker kan ofta smaka bättre om de serveras råa osv. Det är viktigt att barnet erbjuds mångsidiga maträtter och att barnet får pröva på nya smakupplevelser efter hand. Ofta kan smaken ändras och utvecklas när barnet får tid att smaka och vänja sig i egen takt. Om barnet tycker om starka färger eller smaker kan du t.ex. utöka kosten genom att erbjuda barnets favoritkrydda, kanske ketchup, också till sådana rätter som den inte vanligen används till. Familjens meny bestäms i första hand av föräldrarna. Dagens enorma utbud av mat kan leda till att barn blir kräsna med maten. Det är viktigt att de vuxna inte börjar köpslå om vad familjen ska äta och vad som inte serveras. Om du undviker det kommer du också lättare undan senare, och barnet lär sig efter hand äta olika slags maträtter. Om barnet vägrar äta den gemensamma maten lönar det sig inte heller att tvinga henne eller honom till det. Uppmuntra ändå barnet att smaka, kanske bara en liten bit i taget. På det sättet är det också lättare att äta upp allt. Uppmuntra gärna barnet med beröm för att hon eller han är så modig och vågar smaka på mat som inte är så god. Det lönar sig ändå att laga favoritmaten ibland, kanske som belöning om barnet modigt har smakat på en ny rätt eller om hon eller han har betett sig fint. Om barnet försöker ta över makten över familjens meny ska du inte gå med på det. Undvik att erbjuda alltför många dagliga alternativ: Vad vill du ha: jordgubbsyoghurt, flingor, pudding eller en pirog? Meddela i stället barnet lugnt och utan att göra ett nummer av det: Idag äter vi yoghurt och smörgås till kvällsmål. Vill du så kan du låta barnet välja mellan två alternativ: Vill du ha skinka eller ost på din smörgås?" Om barnet vägrar äta den gemensamma maten och i stället förklarar att hon eller han bara vill äta sin favoritmat eller sötsaker ska du göra det klart 13

14 för barnet att den gemensamma maten är det som serveras nu. Om det fortfarande inte hjälper utan barnet vägrar äta serverar du mat nästa gång först i samband med nästa måltid. Belöna inte barnets försök till maktövertagande genom att erbjuda den mat barnet vill ha. Ni kan inom familjen komma överens om att barnet en gång i veckan eller en gång per dag får bestämma vad som ska stå på menyn. Men då gäller det att hålla fast vid den överenskommelsen. När det handlar om ungdomar är det viktigt att upprätthålla en hälsosam och regelbunden måltidsrytm. En del unga kan behöva utomstående hjälp med att hålla mattider eller med att tillreda mellan mål eller mat. För somliga ungdomar gäller det också att följa med konsumtionen av cola- och energi drycker. Påklädning Många barn under skolåldern kan ännu inte knyta skosnören, dra upp dragkedjor o.s.v. För att man ska kunna klä på sig behövs en handlingsplan, en uppfattning om den egna kroppen och en viss rymduppfattning samt öga-hand-koordination. Bedöm barnets färdigheter och förmåga att klä på sig. Anpassa dina egna krav och din hjälp till barnet enligt barnets förmåga och situation. Om barnet exempelvis är trött eller nervöst kan du kanske hjälpa mer än annars och berätta det för barnet: Nu ser du så trött ut, kom så hjälper jag dig den här gången. Om barnet har svårt att minnas vad man ska klä på sig och i vilken ordning: Använd bilder (t.ex. fotografier, tidnings bilder, illustrationer eller bilder ur bildbehandlingsprogram) för att hjälpa barnet att hålla reda på vilka kläder de ska ta på och i vilken ordning. Lägg fram kläder för följande dag redan kvällen innan. Lägg dem i rätt ordning för påklädningen, det gör också att det går snabbare att komma igång och bli klar med påklädningen. Om barnet har svårt att få på kläderna rätt: Märk ut ryggsidan på kläderna tydligt eller tipsa om var produktmärket i kläderna ska vara. Lär barnet en påklädningsteknik: man kan lägga tröjan i famnen så att den enkelt kommer på åt rätt håll o.s.v. Förse barnet med kläder som är lätta att klä på (kardborreband på skorna, rymliga strumpor, dragkedjor). Om barnet har svårt att klä på sig tillräckligt snabbt: Ordna med en egen lugn påklädningsplats för barnet och se till att det finns tillräckligt med tid för påklädningen. 14

15 Gör upp en tydlig tidsplan för påklädningen. Använd t.ex. en äggklocka för att signalera när tiden börjar och tar slut. Gör påklädningen till en lekfull tävlan och ta tid med tidtagarur. För bok över tiderna. Då barnet verkligen försöker sitt bästa ska du komma ihåg att berömma, kanske ge en liten belöning, t.ex. ett klistermärke. Fantastiskt, du har redan fått på dig tröjan! Kom ihåg att känslan av brådska och ständiga uppmaningar att skynda sig ofta gör situationen värre. Håll dig lugn och kom ihåg att det är tillåtet att hjälpa till! Välj lämpliga material och modeller åt barnet. Barn kan vara mycket noga när det gäller hurdana tyger eller modeller kläderna är gjorda av. Orsaken kan vara en överkänslighet i huden. Ofta känns yllekläder, trånga ärmar eller halslinningar och höga polokragar obehagliga. Det finns ändå individuella skillnader mellan barn, en del gillar tajta underkläder och vill gärna ha kläder som täcker armar och ben också då det är varmt. För några kan det vara obehagligt att gå barfota, medan andra vill ha så lite kläder som möjligt. Respektera barnets egna klädesönskemål i mån av möjlighet. Om du märker att någon modell eller något material passar ditt barn kan du skaffa flera likadana plagg. Fixa till kläderna om det behövs: klipp bort kliande produktmärken (spara tvättinstruktionerna), och vänd ut och in på underkläderna så slipper ni besvärande sömmar. Låt barnet ha badskor eller strumpor på fötterna då ni simmar i hav eller i sjöar. Tvätta sig Regelbundna rutiner för hur barnet ska tvätta sig underlättar situationen. Kom överens om tidpunkten för kvällstvätten och om hur länge man får duscha eller bada. Använd äggklocka eller någon annan timer för att hålla reda på badtiden. Gör alltid alla tvättningsrutiner i samma ordningsföljd. Då blir det lättare för barnet att komma ihåg de olika skedena i proceduren. Ge en anvisning i taget då du instruerar barnet: borsta tänderna kontrollera att det har blivit rent tvätta ansiktet torka ansiktet. Ungdomar kan behöva konkret handledning i att sköta sin hygien. Håll reda på hur ofta hon eller han tvättar sig, exempelvis med hjälp av en kalender, ett schema eller kalendern i mobiltelefonen. En äggklocka och anvisningar med bilder kan hjälpa att hålla ordning på tiden och vad som ska tvättas. Gör tvättsituationerna roliga. Tandborstningen går smidigare om barnet gillar sin tandborste, eller om ni t.ex. har en spegel där man kan titta på tandtrollen. Hitta på ett rim eller en lämplig sång för tvätt eller tandborstning. Detta avleder protesterande barns uppmärksamhet. Välj tvättillbehör tillsammans med barnet: ett schampo som doftar gott, en tvål med skojig form eller något annat barnet gillar. Tänk på att barnet kan vara överkänsligt. Ibland upplever barn tvättning och hygienvård som obehagligt. Orsaken till det kan vara överkänsliga sinnen. Låt barnet sköta tvättning och annan hygien själv om det är möjligt. Egna beröringar är inte 15

16 så obehagliga som andras och barnet behöver inte skydda sig. Försök använda säkra, fasta men mjuka beröringar. Undvik att nudda lätt vid huden, det kan kännas obehagligt för barnet. Då ni klipper naglar eller hår, försök avleda barnets uppmärksamhet, t.ex. med ramsor eller genom att läsa högt. Du kan låta barnet lyssna på musik med hörlurar, eller låta barnet se på tv. Massera barnets hårbotten ordentligt innan ni ska borsta håret eller klippa det. Toalettbesök Gör toalettbesöken till en regelbunden rutin. Ibland händer det att barnet glömmer att gå på toaletten, eller att det blir av i sista minuten. Då är det lätt hänt att barnet glömmer att tvätta händerna eller att spola. Gör regelbundna toalettbesök till dagliga rutiner. Det kan löna sig att gå på toaletten innan man går ut, då man kommer in utifrån eller strax före maten eller dagssömnen. Motivera barnet att gå på toaletten, exempelvis med tilltalande puts- eller rengöringsmedel. En sköljkloss för toaletten som färgar vattnet kan motivera pojkar att träffa rätt och lockar till att spola. Roliga pumpflaskor för tvålen eller skojigt utformade handtvålar inspirerar till handtvätt. Om toalettbestyren inte lyckas: Skissa upp faserna i toalettbesöket i en tecknad serie på väggen. Rita eller klistra upp ett fotspår för pojkar så de lätt hittar den rätta positionen för att kissa. Om en pojke inte orkar stå stilla tillräckligt länge, be honom räkna långsamt exempelvis till fem. Om bestyren smutsar ner väldigt kan du be din pojke sitta ner och kissa då ni är på visit. Kom ändå ihåg att det är en slags viktig manlig ritual för pojkar att kissa stående, så tvinga inte pojken att alltid sitta ner. Kom överens om hur mycket papper man får använda, så att barnet torkar sig ordentligt utan att det blir stopp i avloppet. Kontrollera att barnet räcks till vattenkranen, handfatet och handduken. Ordna med en egen trevlig handduk för barnet som ni märker ut med ett märke ni har kommit överens om. Belöna barnet då toalettbestyren lyckas. Förflyttningssituationer Förflyttningssituationer innebär ofta utmaningar för familjen. Barnet kan ha svårt att avsluta en rolig lek och gå över till att klä på sig eller komma och äta. Barnet kan så att säga fastna i det hon eller han håller på med, och då är det svårt att gå över till en ny aktivitet. Försök underlätta förflyttningssituationerna genom att tydligt strukturera situationen. Då är det lättare för barnet att få en bild av vad som ska hända, vad hon eller han förväntas göra och hur länge något ska räcka. Om barnet har svårt med förflyttningssituationer är det bra om föräldrarna lägger ner mer tid på att förbereda situationen. Viktigt är att den vuxna håller sig lugn i situationen förflyttningen från en aktivitet till en annan blir inte alls lättare om den vuxna är irriterad. En regelbunden dagsrytm och fasta rutiner underlättar förflyttningssituationer. Om barnet har ett regelbundet dagsschema vet hon eller han t.ex. att det blir dags för utomhus- 16

17 lek vissa tider varje dag. Då minskar motståndet mot övergångarna och det går smidigare att gå ut eller in. Försök skapa en så stressfri känsla som möjligt för att lyckas med förflyttningssituationerna. Använd bilder och tidtagare för att få struktur på dagens rutiner och uppgifter. Använd fotografier, teckningar eller bilder för att göra upp ett schema ur vilket det framgår vad barnet har för program under dagen. Gå igenom schemat tillsammans på morgonen och följ med schemat under dagen. Äldre barn eller ungdomar kan skriva en komihåg-lista över dagens program. Försök klargöra för barnet vad som kommer att ske: vad, med vem, var, hur länge och vad som sker därefter. Bilder, äggklocka, uppgiftskorg och samtal kan användas som hjälpmedel. Vrid exempelvis äggklockan på 40 minuter för barnet och berätta för barnet att hon eller han får leka tills klockan ringer och sedan är det dags att äta. En strukturerad omgivning hjälper barnet att sköta sina egna uppgifter och kontrollera sina handlingar. Då det finns egna platser för saker och aktiviteter är det lättare för barnet att fungera. Planera situationerna och aktiviteterna så att det blir så lite tid att köa och vänta som möjligt. Dags att gå ut förbered Kontrollera tillsammans med barnet hurdant vädret är. Diskutera vilka kläder som behövs. Se till att kläder och saker som behövs för att gå ut finns på avtalade platser, så att de är lätta att hitta. Lägg kläderna på sina rätta platser och i rätt ordning redan kvällen innan. Skapa en lugn plats för påklädningen där barnet utsätts för så få sinnesintryck som möjligt. Om det 17

18 är livligt i tamburen kan barnet klä på sig någon annanstans. Om det finns många barn kan de klä på sig några i taget. Då blir det inte så stökigt som när alla barn klär på sig samtidigt. Ta ett foto på barnet då hon eller han t.ex. har klätt på sig och utrustat sig för att gå till dagis. Då kan bilden användas som kontroll; har barnet kommit ihåg allt nödvändigt? Också en helfigursspegel i tamburen kan vara till hjälp. Läs också avsnittet Påklädning. Öva er inför jäktiga morgnar. Det lönar sig att öva sig i lugn och ro inför de morgnar då ni verkligen har bråttom. Öva er först på att komma iväg under lugna veckoslut. Försök hålla dig lugn, positiv och med humorn i behåll också i svåra situationer, det hjälper ofta bättre än tvång. Prata inte om problem utan i stället om att lära sig nya förmågor. Omvandla problem med att klä på sig till konsten att få kläderna på sig. Med andra ord övar ni er tillsammans på konsten att klä på er snabbt. Kom ihåg att det är tillåtet att hjälpa till. Om barnet är trött på riktigt eller om situationen annars känns svår, kan du ställa upp mer och göra fler saker än vanligt för barnet. Beröm alltid då barnet lyckas! Vila och sova Tillräcklig vila och sömn är viktiga för allas hälsa och välmående. En alltför kort natt och sömnproblem av olika slag gör att man känner sig trött på dagen. Hos barn kan det leda till hyperaktivitet, ökad impulsivitet och koncentrationssvårigheter. Uppmärksamhetsstörningar och andra utmaningar i den neuropsykiatriska utvecklingen kan också vara kopplade till problem med att somna och med enhetlig sömn. Behovet av sömn är individuellt. Då man sovit tillräckligt leder det till att funktionsförmågan är på optimal nivå följande dag. Eftersom tillräckligt mycket vila och sömn är en förutsättning för inlärning och välmående, lönar det sig att försöka komma fram till lösningar på sömnproblemen som tillfredsställer hela familjen. Individuella dygnsrytmer. En del barn är naturligt morgontrötta, andra kvällströtta. Vissa barn behöver en lång nattsömn medan andra klarar sig med mindre sömn. I den mån det är möjligt lönar det sig att beakta de individuella skillnaderna då man funderar kring läggdagstider och dagssömn. Också många äldre barn kan behöva sova på dagen, trots att det kan vara svårt att lugna sig för en vilostund. Dagsvilan behöver dessutom inte innebära att barnet sover. Att ligga ner, slappna av och vila sig, och exempelvis lyssna på musik kan vara uppfriskande och ge ett avbrott i dagens aktiviteter. Förbered er för läggdags. Ett tydligt schema och regelbundna rutiner vid läggdags gör det lättare för barnet att lugna ner sig och somna. Det är viktigt att barnet lugnar ner sig i god tid innan det är dags att gå till sängs. Hur barn lugnar ner sig varierar och genom att prova er fram hittar ni säkert det bästa sättet för just er familj. Skapa regelbundna rutiner kring kvällssysslorna och läggdags. Kvällsmål, kvällstvätt och godnatt- 18

19 saga vid samma tid varje kväll skapar struktur och trygghet. Möjliggör att barnet under dagen får ge utlopp för sin energi genom att röra på sig och vara ute. Barnet har lättare att somna om det verkligen är trött på kvällen. Undvik spännande sagor, tv-program, dataspel eller rörelseintensiva lekar eller aktiviteter då läggdags närmar sig. Skapa positiva föreställningar kring sovandet hos barnet. Du kan också förklara varför det är bra att sova. Berätta t.ex. att barn växer medan de sover, att hjärnan får vila och sedan orkar lära sig nya saker igen. Gå igenom barnens funderingar och bekymmer från dagen redan i god tid innan läggdags, kanske i samband med middagen eller under en pratstund tillsammans. Då det blir dags att gå till sängs kan ni i stället tillsammans gå igenom alla de trevliga och glada händelserna under dagen. Låt inte barnet själv bestämma om hon eller han vill gå och lägga sig. Som förälder hör det till dig att se till att barnet får tillräckligt med sömn och kommer i säng i tid. Förläng inte kvällsbestyren i onödan. Kom överens om att barnet inte längre läser eller leker efter godnattsagan. Efter att du stoppat om barnet får barnet bara stiga upp en enda gång för att gå 19

20 på toaletten eller dricka. Ni får prata vidare och umgås igen nästa dag. En del barn har ett behov att få ge utlopp för dagens oanvända energi genom att ligga och vrida sig oroligt i sängen. De kan behöva böka omkring innan de hittar en lämplig sovställning. Hur göra det lättare att somna? Lugnande intryck: Massera barnet lugnt med ett fast grepp. Packa in barnet med täcket till ett tätt paket. Somliga barn lugnar sig om de har något tungt ovanpå täcket, kanske en matta som ger en djupgående lugnande sinnesupplevelse. Gunga barnet med jämna rörelser inuti en filt eller i famnen. Om barnet rycker till precis då det ska somna, bygg ett litet bo runt barnet med mjuka kuddar. Ett mjukisdjur eller en favoritsak i sängen kan ge barnet en trygghetskänsla och ro att somna in. Fantasi och musik Sätt på stillsam musik på låg volym i bakgrunden. Somliga barn kan ha hjälp av fantasibilder för att kunna slappna av. Be barnet andas så djupt att magen blir som en ballong och sedan blåsa ut luften långsamt tills magen är alldeles tom. Be barnet föreställa sig som ett svävande moln på sommarhimlen. Gå igenom barnets ben och armar en efter en och tänk er att de är alldeles tunga, mjuka och avslappnade. Använd exempelvis fantasibilden av en lat katt, en säl, en trasdocka eller någon favoritfigur som hjälp. Hjälp barnet få en lugn sömn Se till att sängkläderna och pyjamasen är bekväma, att luften i sovrummet är frisk och tillräckligt sval samt att ljus och ljud inte kommer åt att störa. Mörkrädd eller mardrömmar Ordna med ett dämpat nattljus i rummet. Försök övertyga barnet om att hon eller han är alldeles trygg. Ni kan tillsammans kontrollera att det inte finns monster under sängen eller i garderoben. Ni kan också tillsammans tämja monstren så de blir snälla och istället vaktar barnet som sover. Om barnet inte har något gosedjur att sova med kan ni skaffa ett sådant som vakar över barnets sömn och skyddar mot mardrömmar. Att vakna Vi vaknar alla på olika sätt. Ett morgonsömnigt barn behöver mer tid på sig för att vakna ordentligt och komma igång med dagens sysslor. På vilket sätt vill barnet helst vakna? Vaknar barnet bäst genom smekningar eller hellre till ljudet av klockradion? När är det okej att tända en lampa? Ett löfte om något trevligt, t.ex. att få se på tecknade serier efter morgonsysslorna kan motivera barnet att komma upp ur sängen och sköta sina morgonsysslor i rask takt. Delta i hushållssysslor Det är bra att uppmuntra barn att ta del i hushållssysslor lämpliga för deras ålder och utvecklingsnivå, t.ex. att torka damm, att röja upp leksaker eller det egna rummet, att ta ut soporna, tömma tvättmaskinen eller skära gurka. Genom uppgifterna får barn en känsla av att deras hjälp är värdefull och då ni arbetar tillsammans stärker det barnets grupptillhörighetskänsla. 20

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Motoriska aktiviteter i vardagen

Motoriska aktiviteter i vardagen Motoriska aktiviteter i vardagen För barn 3-6 år Motoriska aktiviteter i vardagen I denna broschyr får du konkreta tips på aktiviteter som gynnar ditt barns motoriska utveckling. Ditt barns motoriska förmåga

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Om dag och natt i barnfamiljen

Om dag och natt i barnfamiljen Om dag och natt i barnfamiljen Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar.

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

ATT KOMMUNICERA MED DYSFATISKA BARN

ATT KOMMUNICERA MED DYSFATISKA BARN ATT KOMMUNICERA MED DYSFATISKA BARN Aivohalvaus- ja dysfasialiitto ry Stroke- och dysfasiförbundet rf översättning TIPS FÖR ATT STÖDA TAL- OCH SPRÅKUTVECKLINGEN I HEMMET: 1. Tala med barnet språket utvecklas

Läs mer

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram Aktivitetsprogram Häng med på Funkibators aktivitetsprogram! Det är roligt att röra på sig, kroppen tycker om det och det är kul att lära sig nya saker. Ibland bubblar det i armar och ben när man spelat

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Du behöver inte gilla det, du behöver bara göra det

Du behöver inte gilla det, du behöver bara göra det När det gör ont - Medveten närvaro & Yin-Yoga Tips och instruktioner till övningar & Yin-Yoga Det kan underlätta att bestämma i förväg när du ska öva eftersom att det är vanligt att man bitvis känner ett

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Varimages - Hemma hos Art.nr. 7762-958-0

Varimages - Hemma hos Art.nr. 7762-958-0 C Varimages - Hemma hos Art.nr. 7762-958-0 Korten i den här serien ger barnen möjlighet att själva påverka berättelsen. Sekvenserna är enkla och tydliga och de olika valmöjligheterna ger möjlighet till

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Planets och målets storlek

Planets och målets storlek För vem? Flickor och pojkar under 10 år Vad? Handboll med lite annorlunda regler: mindre plan och minder mål än normalt, en mjuk gummiboll. Bara 5 (4+1) spelare på plan. Man kan spela med blandade lag,

Läs mer

Tandla karbeso k fo r barn med autism

Tandla karbeso k fo r barn med autism Tandla karbeso k fo r barn med autism Många föräldrar till barn med autism erfar att tandvården idag inte är tillräckligt kunnig om funktionsnedsättningen och därmed inte heller förberedd för att ta emot

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer