Reumatoid artrit, biologisk behandling och förlorade arbetsdagar exempel på användning av svenska hälsodataregister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reumatoid artrit, biologisk behandling och förlorade arbetsdagar exempel på användning av svenska hälsodataregister"

Transkript

1 Reumatoid artrit, biologisk behandling och förlorade arbetsdagar exempel på användning av svenska hälsodataregister Februari 2013 Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Martin Neovius SNS är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. SNS, Jakobsbergsgatan 18, Box 5629, SE Stockholm, Tel ,

2 Författare Martin Neovius, med dr och docent vid Enheten för klinisk epidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska institutet. Epost: Referensgrupp Nedanstående företag, organisationer och myndigheter representeras i referensgruppen genom angivna medarbetare. Ordförande är Michael Sohlman. Nadia Bracken och Anna Brodowsky, AbbVie Birgitta Karpesjö, Apotekarsocieteten Eva Fernvall, Apoteket AB Suzanne Håkansson och Martin Henriksson, AstraZeneca Thomas Broberg, Finansdepartementet Johan Christenson, HealthCap Anna Käll, Janssen-Cilag AB Anders Blanck, LIF De forskande läkemedelsföretagen Susanne Baltzer, Läkemedelsverket Billie Pettersson och Jacob Tellgren, Merck Sharp & Dohme Erik Fahlbeck, Näringsdepartementet Kerstin Falck och Johan Brun, Pfizer Bo Claesson, Sveriges kommuner och landsting Magnus Thyberg, Stockholms läns landsting Pontus Johansson, Socialdepartementet Maarten Sengers, Socialstyrelsen Stefan Odeberg, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Jenni Nordborg och Maria Landgren, VINNOVA

3 Förord Innan nya läkemedel introduceras i vården görs en bedömning av deras värde. Denna bedömning baseras i huvudsak på resultat i kliniska prövningar. Men hur blir det när ett läkemedel används i verkligheten, av många olika patienter under lång tid? Vilka värden skapas då för den enskilda patienten, vården och samhällsekonomin? Om detta vet vi förvånansvärt lite. Denna rapport är en del av SNS pågående forskningsprogram Värdet av nya läkemedel. Den utgör en av fem studier som har undersökt värdet av läkemedel genom att utgå från olika terapiområden: bröstcancer, leukemi, diabetes, reumatoid artrit och höga blodfetter. Dessa terapiområden har valts ut på basis av kriterier som presenterats i en förstudie till forskningsprogrammet (Gerdtham U-G, Persson U, Steen Carlsson K. Värdet av nya läkemedel en förstudie. SNS 2011). En central utgångspunkt har varit att terapiområdena ska fungera som belysande exempel genom att illustrera kompletterande egenskaper, exempelvis vad gäller patientpopulationens storlek och den aktuella behandlingens innovationshöjd i förhållande till tidigare alternativ. En gemensam ansats i rapporterna har varit att fånga värden över en längre tidsperiod, när läkemedlen använts i rutinsjukvården. En övergripande slutsats från de fem studierna är att bristande uppföljning och kunskapsspridning kan medföra stora välfärdsförluster när nya läkemedel inte används på ett optimalt sätt. Det kan gälla både under- och överanvändning. Studierna visar också hur vi i Sverige skulle kunna minska osäkerheten om värdet av nya läkemedel genom att bättre utnyttja våra omfattande registerdatabaser. Under 2013 kommer fler studier att presenteras inom ramen för forskningsprogrammet, samt en sammanfattande slutrapport. Läs gärna mer om projektet på SNS hemsida: För analys, slutsatser och förslag svarar helt och hållet de olika studiernas författare. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. SNS har som uppdrag att initiera och presentera forskningsbaserade analyser av viktiga samhällsfrågor. Arbetet har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt bidrag från följande företag, myndigheter och organisationer: AbbVie, Apotekarsocieteten, Apoteket AB, AstraZeneca, HealthCap, Janssen-Cilag AB, LIF, Läkemedelsverket, Merck Sharp & Dohme, Pfizer, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting och VINNOVA. Ett särskilt tack framförs också till Gustaf Befrits och Joakim Ramsberg för kommentarer på en preliminär rapportversion. Värdefulla synpunkter har också lämnats av projektets referensgrupp. Varken kommentatorerna eller referensgruppen ansvarar dock för studiens innehåll. Stockholm i januari 2013 Johanna Lind forskningsledare SNS

4 SAMMANFATTNING BAKGRUND Sveriges läkemedelskostnader förväntas stiga på grund av en åldrande befolkning och introduktion av nya läkemedel. Nya läkemedel kostar generellt mer än sina föregångare, men kan också ge bättre livskvalitet, längre liv och förbättrad arbetsförmåga. Sådana hälsoeffekter är värdefulla för såväl drabbade individer som samhället i stort. Data över realiserade effekter av läkemedel förblir dock en bristvara, vilket komplicerar bedömning av läkemedels värde. MÅL Att visa hur kvalitetsregister kan kombineras med andra nationella register för att följa effekter av läkemedel i klinisk vardag. Specifikt belyses kvantifiering av: 1. Förlorade arbetsdagar bland patienter med etablerad reumatoid artrit (RA) 2. Utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till diagnos av nydebuterad RA 3. Utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till insättning av läkemedelsbehandling vid etablerad och nydebuterad RA METOD Möjligheterna med svensk registerinfrastruktur exemplifieras med data från kvalitetsregistret för reumatiska sjukdomar. Utfallet som studeras är förlorade arbetsdagar definierat som summan av registrerade sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar hos Försäkringskassan. Läkemedlen som studeras är antikroppsbaserade biologiska läkemedel, vilka kostar cirka kr per patient och år. Kvalitetsregisterdata länkas till register vid Socialstyrelsen, SCB och Försäkringskassan. RESULTAT I - Metodik Via registerlänkningar kan kostnader och effekter uppnådda i stora oselekterade patientgrupper studeras över lång tid, vilket sällan görs i traditionella kliniska prövningar. Vidare kan olika kostnadsposter jämföras med varandra (förlorade arbetsdagar, läkemedels- och sjukvårdskostnader). Berikade kvalitetsregisterdata har stor potential för beskrivning av sjukdomsbörda, exempelvis i form av förlorade arbetsdagar eller sjukvårdskostnader, såväl jämfört med allmänbefolkningen som i relation till diagnos och start av läkemedelsbehandling. Att skatta relativ effekt och värde av alternativa läkemedel med hjälp av kvalitetsregister är en större utmaning, särskilt vid uttalad men svårmätbar kanalisering av en viss sorts patienter till särskilda behandlingar. Bortom analytiska försök till lösningar är en kraftfull metod att genomföra så kallade pragmatiska randomiserade kliniska prövningar. Detta innebär att vid genuin osäkerhet kring behandlingars effekt och värde, så randomiseras (lottas) patienter i rutinvård till respektive behandling. De kan därefter följas via kvalitetsregister och nationella register under lång tid i klinisk vardag och avseende ett stort antal utfall. Härigenom kan osäkerheten kring behandlingars värde reduceras och vården förbättras med hjälp av den nya kunskap som genereras. Denna metodik har hittills använts mycket sparsamt i Sverige. RESULTAT II - Sjukdomsspecifikt 1 Förlorade arbetsdagar vid etablerad RA Jämfört med matchade befolkningskontroller hade RApatienter i genomsnitt 87 fler förlorade arbetsdagar år 2007, motsvarande en årlig produktionsförlust om 2,3 miljarder kronor ( kronor per patient). Högre ålder, kvinnligt kön och lägre utbildning var förknippade med större produktionsförluster. Kostnaderna för produktionsbortfall var större än både läkemedels- och sjukvårdskostnaderna i patientgruppen. 2 Utveckling i relation till diagnos av nydebuterad RA Ett halvår före diagnos skilde sig inte patientgruppen från befolkningskontrollerna avseende förlorade arbetsdagar per månad. Vid diagnostillfället hade RA-gruppen 4 gånger fler förlorade arbetsdagar per månad jämfört med Sida 4

5 befolkningskontrollerna (16 mot 4 dagar). Ett år efter diagnos (och därmed läkemedelsbehandling) hade nivån reducerats till 12 dagar per månad i genomsnitt i RA-gruppen. Produktionsförlusterna var inte jämnt fördelade, utan snittet drevs upp av en mindre grupp med stora problem. 3a Utveckling i relation till biologisk behandlingsstart (observationella data; etablerad RA) Antalet förlorade arbetsdagar per patient och år ökade från drygt 100 fyra år före till närmare 200 under året för biologisk behandlingsstart. Därefter minskade sjukskrivningen medan förtidspensionen ökade, vilket ledde till en genomsnittlig stabilisering av antalet förlorade arbetsdagar per år. 3b Utveckling i relation till behandling vid tidig RA (registerberikad randomiserad klinisk prövning) Patienter med nydebuterad RA som uppnått otillräckligt kliniskt svar efter 3 månaders standardbehandling lottades till antingen biologisk eller icke-biologisk sjukdomsmodifierande kombinationsbehandling. Efter ett år observerades en förbättring på 4 dagar per månad, men ingen skillnad gick att urskilja mellan grupperna. Förslag 1. Följ upp förlorade arbetsdagar i större utsträckning Reducera barriären mellan sjukvården och Försäkringskassan Den största enskilda kostnaden vid RA är fortfarande produktionsförluster, trots introduktionen av dyra biologiska läkemedel. Mer fokus borde riktas på uppföljning av förlorade arbetsdagar (parallellt med uppföljning av traditionella kliniska mått). Detta kan vara en utmaning eftersom sjukskrivning och förtidspension registreras och finansieras av Försäkringskassan, medan patienters behandlingar hanteras och finansieras av sjukvården. 2. Fokusera på tidigare diagnos och behandling RA-populationen skilde sig inte från befolkningskontroller avseende förlorade arbetsdagar 6 12 månader före diagnos. Därefter ökade antalet förlorade arbetsdagar fram till diagnostillfället då skillnaden var fyrfaldig. Läkemedelsbehandling reducerade därefter skillnaden, men inte till ursprungsnivån. Tidigare upptäckt av sjukdomen och insättning av adekvat behandling har potential att bryta den negativa utvecklingen på ett tidigare stadium. 3. Expandera användning av registerberikade pragmatiska prövningar Observationella kvalitetsregisterdata länkade till nationella register kan med fördel användas till beskrivning av sjukdomsbörda och patientgrupper under behandling (eller i avsaknad av behandling). Skattning av relativ effekt och värde med observationella data är däremot förknippat med stora utmaningar. För att möta behovet av data över faktiskt värde bör användning av registerberikade pragmatiska randomiserade kliniska prövningar (RCTer) expanderas. Dessa kan med fördel genomföras inuti kvalitetsregister och därefter berikas med andra registerkällor. Detta är troligen såväl en kraftfull kunskapsgenerator för sjukvården som en än så länge svensk/skandinavisk konkurrensfördel inom forskningen då kostnaden jämfört med traditionella RCTer och traditionell icke-registerbaserad datainsamling bör vara betydligt lägre och effekten på sjukvårdsbeslut potentiellt högre Sida 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND RA och nya, dyra biologiska läkemedel Sjukdomskontroll och samhällsvinster MÅL & AVGRÄNSNINGAR Val av utfall Val av sjukdom Val av läkemedel METOD Studiedesigner Observationella kohortstudier Registerberikad randomiserad klinisk prövning Patientkohorter Tvärsnittsstudie: Prevalent RA Longitudinell studie: Nydiagnostiserad tidig RA Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad etablerad RA (observationell) Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad tidig RA (randomiserad) Befolkningskontroller Utfallsdata: Förlorade arbetsdagar Systemförändringar & befolkningskontroller Värdering av produktionsbortfall ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT Förlorade arbetsdagar bland individer med RA Förekomst av RA Förlorade arbetsdagar per år Produktionsförlust Utveckling i relation till diagnos Incidens av RA Förlorade arbetsdagar före och efter diagnos Utveckling i relation till biologisk behandling Indikationsfördelning Sida 6

7 5.3.2 Försäljning av TNF-hämmare Antireumatisk behandling i relation till diagnos Regional variation i biologisk behandling Förlorade arbetsdagar vid etablerad RA: Observationella data Förlorade arbetsdagar vid tidig RA: Registerberikade RCT-data DISKUSSION Fynd & tidigare forskning Sjukdomsbörda Utveckling i relation till diagnos Utveckling i relation till biologisk behandlingsstart Mekanismer Biologi Systemtröghet Attityder Konjunktursvängningar och lagstiftning Styrkor Patientidentifiering: Rikstäckande registerkällor Utfallsdata: Omfattning, duration, kostnad och kvalitet Design I: Observationella "real world"-data Design II: Registerberikade RCT-data Kvantifiering av sjukdomsbörda: Användning av matchade kontroller Svagheter Integritetsfrågan Dubbelinmatning och täckningsgrad Tid och tillgång till data Observationell jämfört med randomiserad design En sjukdom, ett utfall SAMMANFATTNING NOTER Sida 7

8 Förkortning och begrepp Arbetsför ålder ARTIS CRP DAS 28 DMARDs Förlorade arbetsdagar HAQ Incidens MTX NSAID Prevalens RA Randomisering RCT Förklaring Definierat som år Anti-Rheumatic Treatment in Sweden, ett kvalitetsregister över biologiskt behandlade patienter med reumatisk sjukdom. Även känt som The Swedish Biologics Register. Kvalitetsregistret är integrerat i Swedish Rheumatology Quality Register (SRQ). 1,2 C-reactive protein, inflammationsmarkör i blodet Disease Activity Score 28 joint count; mått på sjukdomsaktivitet baserat på bland annat ledstatus från 28 leder Disease-modifying anti-rheumatic drugs Exempel: Metotrexat, sulfasalazin Definierat i denna rapport som hos Försäkringskassan registrerade dagar sjukskrivning och förtidspension (förtidspension kallas sjuk- och aktivitetsersättning sedan 2003) Health Activity Questionnaire; mått på fysisk funktion Epidemiologisk term som anger antalet händelser i en viss population under en avgränsad tidsrymd, exempelvis nya fall av RA under ett år Metotrexat (exempel på DMARD) Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs, icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel Exempel: Treo, ipren, voltaren, magnecyl Förekomst (%), epidemiologisk term som anger andelen individer i en population som har en sjukdom vid en viss tidpunkt (eller period) Reumatoid artrit (ledgångsreumatism) Lottning, slumpning Randomized clinical trial, en experimentell studie där studiedeltagare lottas (randomiseras) till alternativa behandlingar - PCT Practical Clinical Trial (synonymt med Pragmatisk RCT) 3 - Pragmatisk RCT En RCT som försöker efterlikna verkliga förhållanden genom att exempelvis jämföra aktiva preparat (istället för användning av sockerpiller) och rekrytera utan strikta inklusions-/exklusionskriterier 3 Remission Run-in SRQ SWEFOT TNF Term för tillstånd vid kroniska sjukdomar som beskriver att symtomen delvis avtagit eller tillfälligt helt försvunnit. Remission är numera målet vid behandling av RA, medan det tidigare var enbart smärtlindring. Inkörningsperiod. Används ofta vid kliniska prövningar under en begränsad tidsperiod före randomiseringstillfället för att exempelvis fastställa att alla patienter tolererar ett visst läkemedel. Swedish Rheumatology Quality Register Kvalitetsregistret för reumatologi 1 The Swedish Farmacotherapy Study En randomiserad klinisk prövning utförd i SRQ 4,5 Tumor Necrosis Factor (tumörnekrosfaktor), en cytokin med central roll i immunförsvaret. TNF hämmas av TNF-hämmarläkemedlen som används vid bland annat RA Sida 8

9 1 BAKGRUND Samhällskostnaden för läkemedel förväntas stiga i Sverige på grund av en åldrande befolkning och fortsatt introduktion av nya läkemedel, vars användning över tid tenderar att öka såväl inom som mellan sjukdomsdiagnoser. Nya läkemedel kostar generellt mer än sina föregångare, men kan också ge bättre livskvalitet, längre liv och förbättrad arbetsförmåga. Sådana hälsoeffekter kan vara av värde för såväl drabbade individer som samhället i stort. Därför är det viktigt att data samlas in och analyseras för att utvärdera läkemedels effekter och värde. Samtidigt bör kostnaderna för denna datainsamling och analys vara rimlig i förhållande till värdet på informationen som genereras. Denna rapport ger exempel på hur data kan samlas in och hur studier kan designas i sjukvården för att belysa läkemedels värde. 1.1 RA och nya, dyra biologiska läkemedel Reumatoid artrit (RA; ledgångsreumatism) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom som förekommer bland 0,6 0,8% av den vuxna befolkningen i Sverige. 6 Sjukdomen är kronisk och har historiskt karakteriserats av gradvis försämring med tilltagande smärta och förlust av fysisk funktion på grund av immunförsvarets angrepp på vissa av kroppens leder. Sjukdomsförekomsten ökar med åldern och cirka 75% av alla patienter är kvinnor. 6 År 1999 började man i Sverige behandla sjukdomen med så kallade TNF-hämmare, en sorts antikroppsbaserade preparat som ofta går under paraplybenämningen biologiska läkemedel. Deras introduktion har betraktats både som en behandlingsrevolution och källan till en kostnadsexplosion: årskostnaden var år 2012 omkring kronor per patient, exklusive sjukvårdsbesök och andra läkemedel. 7,8 Preparaten användes inledningsvis endast för de svårast sjuka, men används nu allt tidigare i sjukdomsprocessen. 9 Dessutom har de börjat användas vid allt fler sjukdomar. Kostnader för förlorade arbetsdagar har historiskt varit den största enskilda kostnadsdrivaren vid RA, trots att en stor del av patientgruppen inte är i arbetsför ålder. 10 Kostnadssammansättningen har dock förändrats sedan introduktionen av de dyra TNF-hämmarna. Dessa läkemedel utgjorde 0,8% av de totala läkemedelskostnaderna i Sverige år 2000, men till år 2009 hade försäljningsvolymen 10- faldigats och andelen ökat till 5% av den totala läkemedelsförsäljningen (för RA och övriga indikationer). 11 Patienter med RA står för ungefär hälften av användningen. 12 Preliminära data från RA-patienter i arbetsför ålder indikerar att kostnader för förlorade arbetsdagar fortfarande år 2009 var en större kostnadspost än läkemedel och sjukvård kombinerat (Figur 1). 13 Figur 1 Registerestimerad kostnadsfördelning i RA-befolkningen i arbetsför ålder år Sida 9

10 TNF-hämmarna är dokumenterat effektiva för kontroll av sjukdomsaktivitet jämfört med standardbehandling, till exempel MTX-monoterapi, men läkemedlen är också dyra och förknippade med biverkningar. 7 Det finns bland annat en överrisk för svåra infektioner och osäkerhet råder kring långtidseffekter avseende vissa cancerformer. 14 Osäkerheten kring preparatens säkerhetsprofil låg till grund för skapandet av kvalitetsregistret för biologisk behandling vid reumatiska sjukdomar (ARTIS; Anti-Rheumatic Treatment in Sweden). Vid introduktionen år 1999 var det obligatoriskt för läkare att registrera alla som startade behandling med TNF-hämmare i ARTIS för att möjliggöra systematisk uppföljning av biverkningar. Tack vare denna systematiska säkerhetsuppföljning kunde nya och ytterst potenta läkemedel erbjudas på ett tidigt stadium till patienter i Sverige. Numera sker registrering i ARTIS på frivillig basis. Trots det täcker registret cirka 90% av alla biologiskt behandlade RA-patienter i Sverige. 2 Registret fortsätter att fungera som ett instrument för uppföljning av läkemedelssäkerhet. 2 Samtidigt används det nu också för att följa kostnader kopplade till biologisk behandling, sjukvård och förlorade arbetsdagar, vilket den här rapporten exemplifierar. 1.2 Sjukdomskontroll och samhällsvinster De randomiserade kliniska prövningar som låg till grund för TNF-hämmarnas regulatoriska godkännanden visade att biologisk behandling kombinerat med det icke-biologiska sjukdomsmodifierande läkemedlet metotrexat (MTX) gav bättre symtomkontroll över 1 2 år jämfört med behandling med enbart MTX bland patienter med primärt etablerad RA. 7 Biologiska preparat har också visats ha bättre klinisk effekt vid nydebuterad RA när de jämförs med enbart MTX (se data för etanercept, 15,16 infliximab 17 och adalimumab 18,19 ). Få randomiserade studier finns som jämför biologisk behandling med kombinationsbehandling bland patienter som fått otillräckligt svar på enbart MTX, 4,5 vilket motsvarar en vanlig klinisk beslutssituation. Det är oklart huruvida biologisk behandling utöver förbättrad sjukdomskontroll också ger samhällsvinster genom att minska antalet förlorade arbetsdagar. I en systematisk litteraturöversikt identifierades 6 randomiserade kliniska prövningar som sekundärt undersökt detta. 20 Endast en studie visade en statistiskt säkerställd positiv effekt på employment status. Fyra studier undersökte effekt på självrapporterad sjukfrånvaro och fann statistiskt säkerställda skillnader till fördel för behandling med biologiskt preparat plus MTX jämfört med enbart MTX. Inga data identifierades där biologisk behandling jämfördes med ickebiologisk kombinationsbehandling hos patienter som inte svarat på enbart MTX. Det finns två principiella problem med dessa studier, ett metodologiskt och ett kliniskt. För det första är självrapporterad arbetsförmåga (gjord i efterhand) associerad med både problem att minnas (recall bias) och att studiedeltagare inte svarar (non-response). För det andra är den kliniska beslutssituationen oftare valet mellan biologisk och icke-biologisk kombinationsterapi snarare än fortsatt terapi med enbart MTX. Prövningsdata motsvarar därmed inte detta kliniska vägval. Objektiva registerdata länkade till randomiserade kontrollerade prövningar saknas fortfarande för att belysa frågan om biologisk behandlings värde utifrån ett produktivitetsperspektiv. Från observationella (det vill säga icke-randomiserade) studier har data nyligen publicerats baserat på information från svenska kvalitetsregister länkade till Försäkringskassans register och med jämförelser av RA-patienter med befolkningskontroller Sida 10

11 2 MÅL & AVGRÄNSNINGAR Syftet med denna rapport är att visa hur kvalitetsregisterdata kan kombineras med nationella hälsoregister för att belysa sjukdomsbörda och följa upp faktiska effekter av läkemedel. Detta görs genom att använda TNF-hämmarbehandling vid RA som exempel, med fokus på utfallet förlorade arbetsdagar definierat som omfattning av sjukskrivning och förtidspension. a Rapporten är strukturerad kring tre frågor: 1. Studie I Hur stora är produktionsförlusterna vid etablerad RA? 2. Studie II Hur utvecklas förlorade arbetsdagar i relation till diagnos av nydebuterad RA? 3. Studie III/IV Hur utvecklas förlorade arbetsdagar i relation till biologisk behandling? a) Vid etablerad RA b) Vid nydebuterad RA Läkemedels värde kan belysas utifrån ett antal olika perspektiv och genom att undersöka olika utfall. 24,25 Denna rapport är avgränsad till förlorade arbetsdagar definierade som sjukskrivning och förtidspension. Andra kostnader (läkemedel, slutenvård och öppenvård) eller effekter (livskvalitet, livslängd) berörs inte. Således görs heller inte någon kostnadseffektivitetsanalys för att kvantifiera värdet av biologiska läkemedel i form av en kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår. 2.1 Val av utfall Anledningen till utfallsvalet är att utslagning från arbetsmarknaden är en stor börda vid RA, såväl från patientens som från samhällets perspektiv. Vidare är förlorade arbetsdagar ett utfall som ofta lyfts fram i diskussioner kring avkastningen på sjukvårdens stora, och fortfarande växande, investeringar i biologisk behandling. 2.2 Val av sjukdom RA som sjukdomsexempel är valt för att a) RA är den dominerande indikationen för biologisk behandling mot kronisk inflammation b) välfungerande kvalitetsregister med hög täckningsgrad finns 2 c) utslagningen i denna population efter diagnos har historiskt varit omfattande 26, Val av läkemedel TNF-hämmarna har valts eftersom de trots sin höga kostnad och inte obetydliga biverkningsrisker har fått en bred användning, vilket bland annat motiverats av deras goda effekt på sjukdomsaktivitet. 7 Kombinationen god effekt, biverkningsrisk och hög kostnad gör dem till naturliga kandidater för kostnadseffektivitetsanalys för att bedöma deras värde. För att kunna följa upp faktisk kostnadseffektivitet i klinisk praxis behövs data bland annat rörande förlorade arbetsdagar. Tabell 1 Projektavgränsningar Utfall Patientgrupp/sjukdom Åldrar Kön Socioekonomi Geografi Förlorade arbetsdagar Reumatoid artrit (nydebuterad och etablerad sjukdom) Arbetsför ålder (definierat som år) Kvinnor och män Alla grupper Sverige (rikstäckande) a Begreppet förtidspension togs bort år 2003 då sjuk- och aktivitetsersättning introducerades. I denna rapport används termen förtidspension som paraplyterm för dessa ersättningar Sida 11

12 3 METOD För tre av de fyra delstudierna som ingår i denna rapport identifierades studiepersoner via kvalitetsregistret för reumatiska sjukdomar, Swedish Rheumatology Quality Register (SRQ) med dess integrerade del ARTIS a för biologisk behandling. 1 Den fjärde delstudien identifierade studiepersoner från såväl SRQ som Socialstyrelsens Patientregister. Dessa registerkällor har slagits ihop vid Socialstyrelsen med hjälp av varje individs unika personnummer och data har därefter anonymiserats innan de analyserats av ansvariga forskare. b Relationen mellan de olika registren visas i Figur 2. Till denna bas av RA-patienter har sedan ytterligare registerdata från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan länkats. Figur 2 Registerkällor för identifiering av patienter med RA 1,6 3.1 Studiedesigner Observationella kohortstudier Analysexemplen i rapporten baseras primärt på observationella data från kvalitetsregistren SRQ och ARTIS. 22,28 SRQ och ARTIS är rikstäckande, men skiljer sig i täckningsgrad. För ARTIS finns en formell täckningsgradsanalys publicerad som indikerar att cirka 90% av alla biologiskt behandlade patienter med RA i Sverige täcktes av registret år Täckningsgraden för SRQ har inte kvantifierats, men är bedömt något lägre än för ARTIS, och varierar mellan olika patientsegment och regioner Registerberikad randomiserad klinisk prövning Data från en randomiserad klinisk prövning (SWEFOT c ) utförd inuti kvalitetsregistret kompletterar de observationella studierna. 4 I SWEFOT studerades patienter med nydebuterad d RA som inte svarat på MTX-behandling. De lottades till antingen biologisk behandling med infliximab (med möjlighet att byta till etanercept) eller icke-biologisk kombinationsbehandling efter att de uppnått otillräcklig effekt på MTX-behandling. Det primära utfallet i SWEFOT var sjukdomsaktivitet, 4,5 men genom registerlänkning kan andra frågeställningar belysas, inklusive effekt på förlorade arbetsdagar. a ARTIS = Anti-Rheumatic Treatment in Sweden (det svenska kvalitetsregistret för biologisk behandling av reumatiska sjukdomar) b Se referenslista för specificering av forskare involverade i respektive studie c SWEFOT = The Swedish Farmacotherapy study d Definierat som <12 månaders symtomduration Sida 12

13 3.2 Patientkohorter Patientkohorterna i delstudierna finns beskrivna i detalj i litteraturen (se not 4,6,22,28 ) och beskrivs enbart översiktligt nedan och i Tabell Tvärsnittsstudie: Prevalent RA I Studie I om förlorade arbetsdagar bland patienter med RA identifierades kohorten via Patientregistret (slutenvård/öppenvård), samt via SRQ. Samtliga patienter i arbetsför ålder (19 64 år) med besök som registrerats i Patientregistret eller SRQ med en RA-diagnos identifierades, och de som var vid liv och boende i Sverige år 2007 inkluderades i studien (n=25 922). Denna patientgrupp finns beskriven i detalj i ett arbete om förekomsten av RA i Sverige i vilket även alternativa, mer strikta definitioner av registeridentifierad RA testades Longitudinell studie: Nydiagnostiserad tidig RA I Studie II om utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till RA-diagnos identifierades patienter via SRQ mellan 1999 och Kravet var att de skulle vara nydiagnostiserade patienter med symtom i max 12 månader Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad etablerad RA (observationell) I Studie III om utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till första behandlingsstart med biologiskt läkemedel identifierades patienter med primärt etablerad RA i arbetsför ålder via ARTIS. Patienter som startade biologisk behandling mellan 1999 och 2007 inkluderades Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad tidig RA (randomiserad) I Studie IV rörande utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till start av biologisk eller ickebiologisk kombinationsbehandling användes data från den randomiserade studien SWEFOT. 4,5 SWEFOT genomfördes i kvalitetsregistret SRQ och inkluderade patienter med nydebuterad RA (symtom <12 månader). Patienter som inte svarat på behandling med enbart MTX randomiserades efter tre månader till antingen tillägg av TNF-hämmaren infliximab (med möjlighet att byta till etanercept) eller sulfasalazin + hydroxiklorokin (med möjlighet att byta till cyclosporin A) Befolkningskontroller Till varje patient med RA identifierades också fem befolkningskontroller vilka drogs slumpmässigt matchade för bakgrundsfaktorer förknippade med förlorade arbetsdagar (ålder, kön, utbildning, län, kalenderår). Jämförelseindividerna hämtades ur Registret över totalbefolkningen vid Statistiska centralbyrån. Gruppen inkluderade hela den svenska befolkningen, förutom de som utvecklat RA vid tidpunkten för slumpmässig dragning. Tabell 2 Beskrivning av patientkohorterna i delstudierna # Identifiering Design Patienter År Sjukskrivning och förtidspension SRQ/Patient- Tvärsnittsstudie 1 N= I den prevalenta RA-populationen registret Observationell 2 SRQ N= Utveckling i relation till diagnos av tidig RA kohortstudie Observationell Utveckling i relation till biologisk 3 ARTIS/SRQ N= kohortstudie behandlingsstart vid primärt etablerad RA Utveckling i relation till start av biologisk Registerberikad SWEFOT 4 randomiserad N=204 a behandling med infliximab eller ickebiologisk kombinationsbehandling vid tidig (SRQ) klinisk prövning RA bland patienter som ej svarat på MTX a Patienter i arbetsför ålder vid randomisering Sida 13

14 3.3 Utfallsdata: Förlorade arbetsdagar Patient- och jämförelsekohorterna länkades till data över registrerad sjukskrivning och förtidspension vid Försäkringskassan. Antalet nettodagar med sjukskrivning och/eller förtidspension summerades över månader (studie II/III/IV; max 30 dagar) eller år (studie I/II/III; max 365 dagar). Förlorade arbetsdagar definierades som nettodagar av sjukskrivning och/eller förtidspension. Försäkringskassan registrerar primärt sjukskrivningsepisoder som är längre än 14 dagar, eftersom perioden dessförinnan generellt sett är arbetsgivarens ansvar. Det innebär att korttidssjukskrivningar i regel missas vid länkningar till Försäkringskassans register, såvida individer inte har kort intervall mellan korttidssjukskrivningar eller ett flertal upprepade sådana episoder. Episoder längre än 14 dagar inkluderar också de första 14 dagarna i Försäkringskassans register Systemförändringar & befolkningskontroller Förändringar i sjukförsäkringssystemet har skett under perioden för de studier som presenteras i den här rapporten. Sjukskrivning och förtidspension kan även påverkas av konjunkturen, vilken kan påverka på olika sätt i olika delar av landet. Förändringar kan också ha olika effekt på olika grupper i samhället, såsom äldre/yngre, män/kvinnor och personer med längre/kortare utbildning. För att så långt som möjligt ta hänsyn till sådana effekter gjordes jämförelser med matchade befolkningskontroller. Dessa var matchade för kalenderår, vilket gör att system- och konjunkturförändringar drabbar både RA- och jämförelsegrupperna samtidigt. Län, kön, ålder och utbildningsnivå användes också för matchningen, vilket innebär att dessa potentiella störfaktorer väsentligen neutraliseras. Förändringar som påverkar RA-gruppen och allmänbefolkningen olika kan dock fortfarande störa, liksom faktorer som skiljer sig mellan grupperna bortom ålder, kön, utbildning, län och kalenderår Värdering av produktionsbortfall Hur produktionsförluster ska värderas är inte självklart. Primärt finns två olika värderingsansatser, humankapitalmetoden och friktionskostnadsmetoden. I den här rapporten har humankapitalmetoden använts, eftersom det är den som rekommenderas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Med denna metod värderas varje arbetsdag till den genomsnittliga dagslönen inklusive sociala avgifter. Humankapitalmetoden resulterar i högre skattningar av produktionsförluster än friktionskostnadsmetoden. Anledningen till detta är att den senare enbart inkluderar kostnader under en friktionsperiod (ofta godtyckligt satt till 6 månader) och därefter anses personen vara ersatt. Produktionsförlusten sätts därefter till noll Sida 14

15 4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Etiktillstånd Etiskt tillstånd för studierna erhölls från regionala etikprövningsnämnder. Tillstånd från respektive registerhållande myndighet har också beviljats, det vill säga från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan. Anonymisering Alla statistiska analyser har utförts på anonymiserade data. Anonymisering utfördes av Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Involverade forskare hade inte tillgång till namn eller personnummer på individerna som ingick i studierna. För att säkerställa att ingen individ kan identifieras indirekt i rapporter och vetenskapliga publikationer presenteras resultat regelmässigt på aggregerad nivå, aldrig på individuell nivå Sida 15

16 5 RESULTAT I detta avsnitt beskrivs förlorade arbetsdagar vid RA i den prevalenta patientpopulationen år 2008 (avsnitt 5.1), utvecklingen i relation till diagnos (avsnitt 5.2) och utvecklingen i relation till insättning av biologisk behandling (avsnitt 5.3). 5.1 Förlorade arbetsdagar bland individer med RA I detta avsnitt beskrivs förekomst (prevalens) av RA, samt sjukdomsbörda i form av sjukskrivningsoch förtidspensionsdagar per år i den prevalenta RA-populationen Förekomst av RA År 2008 fanns i Sverige närmare patienter som någonsin fått en RA-diagnos i slutenvård eller specialiserad öppenvård, alternativt registrerats i reumatologins kvalitetsregister SRQ. Detta motsvarande 0,8% av den vuxna befolkningen. 6 Förekomsten av RA ökar med åldern (Figur 3), vilket innebär att antalet patienter med sjukdomen troligen kommer att öka i framtiden med den åldrande befolkningen. Kvinnor är också drabbade i högre grad än män. Dock minskar den relativa könsskillnaden med ökande ålder: förekomsten är ungefär fyra gånger så hög bland yngre kvinnor jämfört med män, men knappt dubbelt så hög bland äldre kvinnor jämfört med män (Figur 3). 6 Figur 3 Förekomst av registeridentifierad RA i Sverige år 2008 (n=58 102) efter ålder och kön Sida 16

17 5.1.2 Förlorade arbetsdagar per år Det årliga antalet registrerade sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar bland prevalenta patienter med RA visas i Figur 4 totalt, samt uppdelat efter kön, ålder och utbildningsnivå. I genomsnitt hade en patient med RA drygt 150 förlorade arbetsdagar på grund av sjukskrivning och förtidspension, jämfört med knappt hälften i den ålders-, köns- och utbildningsnivåmatchade jämförelsegruppen. Stora variationer mellan subgrupper sågs där kvinnor hade fler dagar i genomsnitt än män, kraftiga ökningar sågs med stigande ålder, och en stark gradient med ökande dagar från högre till lägre utbildning observerades. I varje subgrupp låg patienter med RA högre än befolkningskontrollerna. En mindre grupp patienter stod för en stor del av de förlorade arbetsdagarna. Figur 4 Genomsnittligt antal förlorade arbetsdagar per år för patienter med RA (19 64 år; max 365 dagar per år) jämfört med matchade befolkningskontroller (år 2007) 28a Produktionsförlust Beräknat från ett schablonvärde per förlorad arbetsdag uppskattades produktionsförlusten från sjukskrivning och förtidspension till 4,2 miljarder kronor i den svenska RA-populationen 2007, vilket kan jämföras med en förväntad förlust på 1,9 miljarder kronor (vilket sågs bland matchade befolknings-kontroller). Med denna metod uppgick således merkostnaden för RA till 2,3 miljarder kronor per år, motsvarande kronor per patient. Tabell 3 Produktionsförlust per år för den svenska RA-befolkningen och genomsnitt per individ, samt befolkningskontroller 28a RA Befolkningskontroller a Differens Totalt 4,2 miljarder kronor 1,9 miljarder kronor 2,3 miljarder kronor Per individ kronor kronor kronor a Matchade 5:1 baserat på ålder, kön, utbildningsnivå, län och kalenderår. För ett litet antal RA-patienter kunde inte fem befolkningskontroller hittas. Därför är antalet patienter i dessa jämförelser, istället för (Tabell 2) Sida 17

18 5.2 Utveckling i relation till diagnos I detta avsnitt beskrivs incidens av RA och utvecklingen av förlorade arbetsdagar i relation till diagnos bland patienter med nydiagnostiserad tidig RA Incidens av RA Cirka nya vuxna patienter identifieras årligen i Sverige med RA, vilket motsvarar 41 nya patienter per invånare. Incidensen, det vill säga antalet nya fall med sjukdomen, är högre bland kvinnor än män i alla åldrar, och incidensen ökar med åldern (Figur 5). 29 Incidensskattningen varierar med cirka ±10% beroende på hur strikt definition av registerbaserad identifiering av RA som används, vilket visas i Figur 5 utifrån tre olika definitioner. 29 Mönstret är dock likartat över ålder och kön för de olika definitionerna. Figur 5 Årlig registerbaserad incidens av RA per uppdelat på kön och ålder enligt tre olika registerbaserade definitioner (strikt/base case (grunddefinition)/liberal; år ) Sida 18

19 5.2.2 Förlorade arbetsdagar före och efter diagnos I Figur 6 visas utvecklingen av medel- och medianantalet registrerade dagar sjukskrivning och förtidspension per månad från 12 månader före till 12 månader efter diagnosdatum hos patienter med symtom i maximalt 12 månader (data över diagnosdatum och symtomduration inhämtade från kvalitetsregistret SRQ). Även matchade befolkningskontrollers utveckling visas i grafen. Ett år före diagnos skilde sig inte patientgruppen från befolkningskontrollerna då båda grupperna låg på drygt 4 förlorade arbetsdagar i genomsnitt per månad. Därefter sågs en gradvis ökning i RAgruppen med en topp kring 15 dagar under månaden efter diagnos, medan befolkningskontrollerna låg kvar på drygt 4 dagar per månad. Efter diagnos, det vill säga efter det att antireumatisk behandling initierats i de allra flesta fall, sjönk medelantalet förlorade arbetsdagar per månad successivt. Ett år efter diagnos hade nivån stabiliserats kring 11 dagar per månad, dubbelt så högt som i jämförelsegruppen. Värt att notera är dock att medianantalet dagar återvände till 0 per månad. Det innebär att mer än hälften av patienterna inte hade några sjukskrivningsepisoder längre än 14 dagar registrerade, medan en mindre grupp drev upp medelvärdet. Figur 6 Antal registrerade sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar i relation till diagnos per månad 28a Patienter diagnostiserade med tidig b RA under perioden a Befolkningskontroller matchade 5:1 efter ålder, kön, utbildningsnivå, län och kalenderår b Symtomduration <12 månader vid diagnos Sida 19

20 I Figur 7 visas utvecklingen från 4 år före till 4 år efter diagnos uppdelat på kategorier. Fyra år före diagnos hade 78% av patienterna inga registrerade sjukskrivnings- eller förtidspensionsdagar, medan 4% hade 365 dagar. Året efter diagnos hade en förskjutning mot fler förlorade arbetsdagar skett: 19% hade 365 registrerade dagar och ytterligare 17% hade Under de följande åren låg andelen med 365 dagar stabilt kring 18 19%, medan andelen med 0 ökade från 30% till 46%. Medianantalet dagar hade en likartad utveckling (Figur 7, övre panelen). Efter att ha legat på 0 under tre år ökade medianen till cirka 25 under året före diagnos, toppade nära 100 dagar under året efter diagnos för att sedan stabiliseras kring 25 dagar. Över de 8 observationsåren ökade medelantalet registrerade förtidspensionsdagar successivt i RAgruppen (Figur 7, nedre panelen). Efter diagnos sågs också en gradvis ökning av antalet förtidspensionsdagar som andel av totala antalet dagar, från 20% (29/147) till 70% (81/116). Figur 7 Sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar i relation till diagnosdagen 28 Patienter diagnostiserade med tidig RA under perioden Sida 20

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Martin Neovius och Joakim Ramsberg. September 2013

Martin Neovius och Joakim Ramsberg. September 2013 Martin Neovius och Joakim Ramsberg September 2013 Rapport från SNS forskningsprogram SNS är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare

Läs mer

Målriktad behandling av bröstcancer

Målriktad behandling av bröstcancer Målriktad behandling av bröstcancer Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Adam Lundqvist Nils Wilking Ulf-G Gerdtham Ulf Persson Katarina Steen Carlsson SNS är en politiskt

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna. 2011-06-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI Disposition Vilka läkemedel talar vi om? Vad menar vi

Läs mer

Att utvärdera offentlig politik med registerdata

Att utvärdera offentlig politik med registerdata Att utvärdera offentlig politik med registerdata Anders Forslund anders.forslund@ifau.uu.se IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet 22 mars 2013 Anders Forslund (IFAU) Utvärdering

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-04

BESLUT. Datum 2010-10-04 BESLUT 1 (5) Datum 2010-10-04 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10 SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2009 10 1 TEXT & DIAGRAM Staffan Lindblad Anna Essén Leszek Stawiarz staffan.lindblad@ki.se anna.essen@ki.se

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Svensk Reumatologis Kvalitetsregister Verksamhetsberättelse 2010 2011 med verksamhetsplanering 2012 2014 Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) har det senaste året fortsatt utvecklas via många aktiviteter,

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män Delrapport i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och aktiv itetsersättning bland kv innor och män Ellenor Mittendorfer Rutz Kristina Alexanderson Linnea

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium. 2013-06-17 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orion Pharma AB Box 520 192 05 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Att leva med psoriasisartrit

Att leva med psoriasisartrit Att leva med psoriasisartrit Foto: Anne Stiernquist Innehåll Vad är psoriasis? 4 Psoriasisartrit 5 Varför får man psoriasisartrit? 6 Behandling 8 Vad kan jag göra själv? 10 Psoriasisförbundet 12 Fakta

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI Vad är det? Juvenil spondyloartropati är en grupp av sjukdomar som påverkar leder (ledinflammation = artrit) och senfästen (entesit). Den

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-05-03

BESLUT. Datum 2012-05-03 BESLUT 1 (5) Datum 2012-05-03 Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90. 2013-12-12 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Almirall ApS Strandvejen 102 B DK-2900 Hellerup SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer