Reumatoid artrit, biologisk behandling och förlorade arbetsdagar exempel på användning av svenska hälsodataregister
|
|
- Siv Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reumatoid artrit, biologisk behandling och förlorade arbetsdagar exempel på användning av svenska hälsodataregister Februari 2013 Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Martin Neovius SNS är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. SNS, Jakobsbergsgatan 18, Box 5629, SE Stockholm, Tel , info@sns.se,
2 Författare Martin Neovius, med dr och docent vid Enheten för klinisk epidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska institutet. Epost: Referensgrupp Nedanstående företag, organisationer och myndigheter representeras i referensgruppen genom angivna medarbetare. Ordförande är Michael Sohlman. Nadia Bracken och Anna Brodowsky, AbbVie Birgitta Karpesjö, Apotekarsocieteten Eva Fernvall, Apoteket AB Suzanne Håkansson och Martin Henriksson, AstraZeneca Thomas Broberg, Finansdepartementet Johan Christenson, HealthCap Anna Käll, Janssen-Cilag AB Anders Blanck, LIF De forskande läkemedelsföretagen Susanne Baltzer, Läkemedelsverket Billie Pettersson och Jacob Tellgren, Merck Sharp & Dohme Erik Fahlbeck, Näringsdepartementet Kerstin Falck och Johan Brun, Pfizer Bo Claesson, Sveriges kommuner och landsting Magnus Thyberg, Stockholms läns landsting Pontus Johansson, Socialdepartementet Maarten Sengers, Socialstyrelsen Stefan Odeberg, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Jenni Nordborg och Maria Landgren, VINNOVA
3 Förord Innan nya läkemedel introduceras i vården görs en bedömning av deras värde. Denna bedömning baseras i huvudsak på resultat i kliniska prövningar. Men hur blir det när ett läkemedel används i verkligheten, av många olika patienter under lång tid? Vilka värden skapas då för den enskilda patienten, vården och samhällsekonomin? Om detta vet vi förvånansvärt lite. Denna rapport är en del av SNS pågående forskningsprogram Värdet av nya läkemedel. Den utgör en av fem studier som har undersökt värdet av läkemedel genom att utgå från olika terapiområden: bröstcancer, leukemi, diabetes, reumatoid artrit och höga blodfetter. Dessa terapiområden har valts ut på basis av kriterier som presenterats i en förstudie till forskningsprogrammet (Gerdtham U-G, Persson U, Steen Carlsson K. Värdet av nya läkemedel en förstudie. SNS 2011). En central utgångspunkt har varit att terapiområdena ska fungera som belysande exempel genom att illustrera kompletterande egenskaper, exempelvis vad gäller patientpopulationens storlek och den aktuella behandlingens innovationshöjd i förhållande till tidigare alternativ. En gemensam ansats i rapporterna har varit att fånga värden över en längre tidsperiod, när läkemedlen använts i rutinsjukvården. En övergripande slutsats från de fem studierna är att bristande uppföljning och kunskapsspridning kan medföra stora välfärdsförluster när nya läkemedel inte används på ett optimalt sätt. Det kan gälla både under- och överanvändning. Studierna visar också hur vi i Sverige skulle kunna minska osäkerheten om värdet av nya läkemedel genom att bättre utnyttja våra omfattande registerdatabaser. Under 2013 kommer fler studier att presenteras inom ramen för forskningsprogrammet, samt en sammanfattande slutrapport. Läs gärna mer om projektet på SNS hemsida: För analys, slutsatser och förslag svarar helt och hållet de olika studiernas författare. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. SNS har som uppdrag att initiera och presentera forskningsbaserade analyser av viktiga samhällsfrågor. Arbetet har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt bidrag från följande företag, myndigheter och organisationer: AbbVie, Apotekarsocieteten, Apoteket AB, AstraZeneca, HealthCap, Janssen-Cilag AB, LIF, Läkemedelsverket, Merck Sharp & Dohme, Pfizer, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting och VINNOVA. Ett särskilt tack framförs också till Gustaf Befrits och Joakim Ramsberg för kommentarer på en preliminär rapportversion. Värdefulla synpunkter har också lämnats av projektets referensgrupp. Varken kommentatorerna eller referensgruppen ansvarar dock för studiens innehåll. Stockholm i januari 2013 Johanna Lind forskningsledare SNS
4 SAMMANFATTNING BAKGRUND Sveriges läkemedelskostnader förväntas stiga på grund av en åldrande befolkning och introduktion av nya läkemedel. Nya läkemedel kostar generellt mer än sina föregångare, men kan också ge bättre livskvalitet, längre liv och förbättrad arbetsförmåga. Sådana hälsoeffekter är värdefulla för såväl drabbade individer som samhället i stort. Data över realiserade effekter av läkemedel förblir dock en bristvara, vilket komplicerar bedömning av läkemedels värde. MÅL Att visa hur kvalitetsregister kan kombineras med andra nationella register för att följa effekter av läkemedel i klinisk vardag. Specifikt belyses kvantifiering av: 1. Förlorade arbetsdagar bland patienter med etablerad reumatoid artrit (RA) 2. Utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till diagnos av nydebuterad RA 3. Utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till insättning av läkemedelsbehandling vid etablerad och nydebuterad RA METOD Möjligheterna med svensk registerinfrastruktur exemplifieras med data från kvalitetsregistret för reumatiska sjukdomar. Utfallet som studeras är förlorade arbetsdagar definierat som summan av registrerade sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar hos Försäkringskassan. Läkemedlen som studeras är antikroppsbaserade biologiska läkemedel, vilka kostar cirka kr per patient och år. Kvalitetsregisterdata länkas till register vid Socialstyrelsen, SCB och Försäkringskassan. RESULTAT I - Metodik Via registerlänkningar kan kostnader och effekter uppnådda i stora oselekterade patientgrupper studeras över lång tid, vilket sällan görs i traditionella kliniska prövningar. Vidare kan olika kostnadsposter jämföras med varandra (förlorade arbetsdagar, läkemedels- och sjukvårdskostnader). Berikade kvalitetsregisterdata har stor potential för beskrivning av sjukdomsbörda, exempelvis i form av förlorade arbetsdagar eller sjukvårdskostnader, såväl jämfört med allmänbefolkningen som i relation till diagnos och start av läkemedelsbehandling. Att skatta relativ effekt och värde av alternativa läkemedel med hjälp av kvalitetsregister är en större utmaning, särskilt vid uttalad men svårmätbar kanalisering av en viss sorts patienter till särskilda behandlingar. Bortom analytiska försök till lösningar är en kraftfull metod att genomföra så kallade pragmatiska randomiserade kliniska prövningar. Detta innebär att vid genuin osäkerhet kring behandlingars effekt och värde, så randomiseras (lottas) patienter i rutinvård till respektive behandling. De kan därefter följas via kvalitetsregister och nationella register under lång tid i klinisk vardag och avseende ett stort antal utfall. Härigenom kan osäkerheten kring behandlingars värde reduceras och vården förbättras med hjälp av den nya kunskap som genereras. Denna metodik har hittills använts mycket sparsamt i Sverige. RESULTAT II - Sjukdomsspecifikt 1 Förlorade arbetsdagar vid etablerad RA Jämfört med matchade befolkningskontroller hade RApatienter i genomsnitt 87 fler förlorade arbetsdagar år 2007, motsvarande en årlig produktionsförlust om 2,3 miljarder kronor ( kronor per patient). Högre ålder, kvinnligt kön och lägre utbildning var förknippade med större produktionsförluster. Kostnaderna för produktionsbortfall var större än både läkemedels- och sjukvårdskostnaderna i patientgruppen. 2 Utveckling i relation till diagnos av nydebuterad RA Ett halvår före diagnos skilde sig inte patientgruppen från befolkningskontrollerna avseende förlorade arbetsdagar per månad. Vid diagnostillfället hade RA-gruppen 4 gånger fler förlorade arbetsdagar per månad jämfört med Sida 4
5 befolkningskontrollerna (16 mot 4 dagar). Ett år efter diagnos (och därmed läkemedelsbehandling) hade nivån reducerats till 12 dagar per månad i genomsnitt i RA-gruppen. Produktionsförlusterna var inte jämnt fördelade, utan snittet drevs upp av en mindre grupp med stora problem. 3a Utveckling i relation till biologisk behandlingsstart (observationella data; etablerad RA) Antalet förlorade arbetsdagar per patient och år ökade från drygt 100 fyra år före till närmare 200 under året för biologisk behandlingsstart. Därefter minskade sjukskrivningen medan förtidspensionen ökade, vilket ledde till en genomsnittlig stabilisering av antalet förlorade arbetsdagar per år. 3b Utveckling i relation till behandling vid tidig RA (registerberikad randomiserad klinisk prövning) Patienter med nydebuterad RA som uppnått otillräckligt kliniskt svar efter 3 månaders standardbehandling lottades till antingen biologisk eller icke-biologisk sjukdomsmodifierande kombinationsbehandling. Efter ett år observerades en förbättring på 4 dagar per månad, men ingen skillnad gick att urskilja mellan grupperna. Förslag 1. Följ upp förlorade arbetsdagar i större utsträckning Reducera barriären mellan sjukvården och Försäkringskassan Den största enskilda kostnaden vid RA är fortfarande produktionsförluster, trots introduktionen av dyra biologiska läkemedel. Mer fokus borde riktas på uppföljning av förlorade arbetsdagar (parallellt med uppföljning av traditionella kliniska mått). Detta kan vara en utmaning eftersom sjukskrivning och förtidspension registreras och finansieras av Försäkringskassan, medan patienters behandlingar hanteras och finansieras av sjukvården. 2. Fokusera på tidigare diagnos och behandling RA-populationen skilde sig inte från befolkningskontroller avseende förlorade arbetsdagar 6 12 månader före diagnos. Därefter ökade antalet förlorade arbetsdagar fram till diagnostillfället då skillnaden var fyrfaldig. Läkemedelsbehandling reducerade därefter skillnaden, men inte till ursprungsnivån. Tidigare upptäckt av sjukdomen och insättning av adekvat behandling har potential att bryta den negativa utvecklingen på ett tidigare stadium. 3. Expandera användning av registerberikade pragmatiska prövningar Observationella kvalitetsregisterdata länkade till nationella register kan med fördel användas till beskrivning av sjukdomsbörda och patientgrupper under behandling (eller i avsaknad av behandling). Skattning av relativ effekt och värde med observationella data är däremot förknippat med stora utmaningar. För att möta behovet av data över faktiskt värde bör användning av registerberikade pragmatiska randomiserade kliniska prövningar (RCTer) expanderas. Dessa kan med fördel genomföras inuti kvalitetsregister och därefter berikas med andra registerkällor. Detta är troligen såväl en kraftfull kunskapsgenerator för sjukvården som en än så länge svensk/skandinavisk konkurrensfördel inom forskningen då kostnaden jämfört med traditionella RCTer och traditionell icke-registerbaserad datainsamling bör vara betydligt lägre och effekten på sjukvårdsbeslut potentiellt högre Sida 5
6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND RA och nya, dyra biologiska läkemedel Sjukdomskontroll och samhällsvinster MÅL & AVGRÄNSNINGAR Val av utfall Val av sjukdom Val av läkemedel METOD Studiedesigner Observationella kohortstudier Registerberikad randomiserad klinisk prövning Patientkohorter Tvärsnittsstudie: Prevalent RA Longitudinell studie: Nydiagnostiserad tidig RA Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad etablerad RA (observationell) Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad tidig RA (randomiserad) Befolkningskontroller Utfallsdata: Förlorade arbetsdagar Systemförändringar & befolkningskontroller Värdering av produktionsbortfall ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT Förlorade arbetsdagar bland individer med RA Förekomst av RA Förlorade arbetsdagar per år Produktionsförlust Utveckling i relation till diagnos Incidens av RA Förlorade arbetsdagar före och efter diagnos Utveckling i relation till biologisk behandling Indikationsfördelning Sida 6
7 5.3.2 Försäljning av TNF-hämmare Antireumatisk behandling i relation till diagnos Regional variation i biologisk behandling Förlorade arbetsdagar vid etablerad RA: Observationella data Förlorade arbetsdagar vid tidig RA: Registerberikade RCT-data DISKUSSION Fynd & tidigare forskning Sjukdomsbörda Utveckling i relation till diagnos Utveckling i relation till biologisk behandlingsstart Mekanismer Biologi Systemtröghet Attityder Konjunktursvängningar och lagstiftning Styrkor Patientidentifiering: Rikstäckande registerkällor Utfallsdata: Omfattning, duration, kostnad och kvalitet Design I: Observationella "real world"-data Design II: Registerberikade RCT-data Kvantifiering av sjukdomsbörda: Användning av matchade kontroller Svagheter Integritetsfrågan Dubbelinmatning och täckningsgrad Tid och tillgång till data Observationell jämfört med randomiserad design En sjukdom, ett utfall SAMMANFATTNING NOTER Sida 7
8 Förkortning och begrepp Arbetsför ålder ARTIS CRP DAS 28 DMARDs Förlorade arbetsdagar HAQ Incidens MTX NSAID Prevalens RA Randomisering RCT Förklaring Definierat som år Anti-Rheumatic Treatment in Sweden, ett kvalitetsregister över biologiskt behandlade patienter med reumatisk sjukdom. Även känt som The Swedish Biologics Register. Kvalitetsregistret är integrerat i Swedish Rheumatology Quality Register (SRQ). 1,2 C-reactive protein, inflammationsmarkör i blodet Disease Activity Score 28 joint count; mått på sjukdomsaktivitet baserat på bland annat ledstatus från 28 leder Disease-modifying anti-rheumatic drugs Exempel: Metotrexat, sulfasalazin Definierat i denna rapport som hos Försäkringskassan registrerade dagar sjukskrivning och förtidspension (förtidspension kallas sjuk- och aktivitetsersättning sedan 2003) Health Activity Questionnaire; mått på fysisk funktion Epidemiologisk term som anger antalet händelser i en viss population under en avgränsad tidsrymd, exempelvis nya fall av RA under ett år Metotrexat (exempel på DMARD) Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs, icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel Exempel: Treo, ipren, voltaren, magnecyl Förekomst (%), epidemiologisk term som anger andelen individer i en population som har en sjukdom vid en viss tidpunkt (eller period) Reumatoid artrit (ledgångsreumatism) Lottning, slumpning Randomized clinical trial, en experimentell studie där studiedeltagare lottas (randomiseras) till alternativa behandlingar - PCT Practical Clinical Trial (synonymt med Pragmatisk RCT) 3 - Pragmatisk RCT En RCT som försöker efterlikna verkliga förhållanden genom att exempelvis jämföra aktiva preparat (istället för användning av sockerpiller) och rekrytera utan strikta inklusions-/exklusionskriterier 3 Remission Run-in SRQ SWEFOT TNF Term för tillstånd vid kroniska sjukdomar som beskriver att symtomen delvis avtagit eller tillfälligt helt försvunnit. Remission är numera målet vid behandling av RA, medan det tidigare var enbart smärtlindring. Inkörningsperiod. Används ofta vid kliniska prövningar under en begränsad tidsperiod före randomiseringstillfället för att exempelvis fastställa att alla patienter tolererar ett visst läkemedel. Swedish Rheumatology Quality Register Kvalitetsregistret för reumatologi 1 The Swedish Farmacotherapy Study En randomiserad klinisk prövning utförd i SRQ 4,5 Tumor Necrosis Factor (tumörnekrosfaktor), en cytokin med central roll i immunförsvaret. TNF hämmas av TNF-hämmarläkemedlen som används vid bland annat RA Sida 8
9 1 BAKGRUND Samhällskostnaden för läkemedel förväntas stiga i Sverige på grund av en åldrande befolkning och fortsatt introduktion av nya läkemedel, vars användning över tid tenderar att öka såväl inom som mellan sjukdomsdiagnoser. Nya läkemedel kostar generellt mer än sina föregångare, men kan också ge bättre livskvalitet, längre liv och förbättrad arbetsförmåga. Sådana hälsoeffekter kan vara av värde för såväl drabbade individer som samhället i stort. Därför är det viktigt att data samlas in och analyseras för att utvärdera läkemedels effekter och värde. Samtidigt bör kostnaderna för denna datainsamling och analys vara rimlig i förhållande till värdet på informationen som genereras. Denna rapport ger exempel på hur data kan samlas in och hur studier kan designas i sjukvården för att belysa läkemedels värde. 1.1 RA och nya, dyra biologiska läkemedel Reumatoid artrit (RA; ledgångsreumatism) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom som förekommer bland 0,6 0,8% av den vuxna befolkningen i Sverige. 6 Sjukdomen är kronisk och har historiskt karakteriserats av gradvis försämring med tilltagande smärta och förlust av fysisk funktion på grund av immunförsvarets angrepp på vissa av kroppens leder. Sjukdomsförekomsten ökar med åldern och cirka 75% av alla patienter är kvinnor. 6 År 1999 började man i Sverige behandla sjukdomen med så kallade TNF-hämmare, en sorts antikroppsbaserade preparat som ofta går under paraplybenämningen biologiska läkemedel. Deras introduktion har betraktats både som en behandlingsrevolution och källan till en kostnadsexplosion: årskostnaden var år 2012 omkring kronor per patient, exklusive sjukvårdsbesök och andra läkemedel. 7,8 Preparaten användes inledningsvis endast för de svårast sjuka, men används nu allt tidigare i sjukdomsprocessen. 9 Dessutom har de börjat användas vid allt fler sjukdomar. Kostnader för förlorade arbetsdagar har historiskt varit den största enskilda kostnadsdrivaren vid RA, trots att en stor del av patientgruppen inte är i arbetsför ålder. 10 Kostnadssammansättningen har dock förändrats sedan introduktionen av de dyra TNF-hämmarna. Dessa läkemedel utgjorde 0,8% av de totala läkemedelskostnaderna i Sverige år 2000, men till år 2009 hade försäljningsvolymen 10- faldigats och andelen ökat till 5% av den totala läkemedelsförsäljningen (för RA och övriga indikationer). 11 Patienter med RA står för ungefär hälften av användningen. 12 Preliminära data från RA-patienter i arbetsför ålder indikerar att kostnader för förlorade arbetsdagar fortfarande år 2009 var en större kostnadspost än läkemedel och sjukvård kombinerat (Figur 1). 13 Figur 1 Registerestimerad kostnadsfördelning i RA-befolkningen i arbetsför ålder år Sida 9
10 TNF-hämmarna är dokumenterat effektiva för kontroll av sjukdomsaktivitet jämfört med standardbehandling, till exempel MTX-monoterapi, men läkemedlen är också dyra och förknippade med biverkningar. 7 Det finns bland annat en överrisk för svåra infektioner och osäkerhet råder kring långtidseffekter avseende vissa cancerformer. 14 Osäkerheten kring preparatens säkerhetsprofil låg till grund för skapandet av kvalitetsregistret för biologisk behandling vid reumatiska sjukdomar (ARTIS; Anti-Rheumatic Treatment in Sweden). Vid introduktionen år 1999 var det obligatoriskt för läkare att registrera alla som startade behandling med TNF-hämmare i ARTIS för att möjliggöra systematisk uppföljning av biverkningar. Tack vare denna systematiska säkerhetsuppföljning kunde nya och ytterst potenta läkemedel erbjudas på ett tidigt stadium till patienter i Sverige. Numera sker registrering i ARTIS på frivillig basis. Trots det täcker registret cirka 90% av alla biologiskt behandlade RA-patienter i Sverige. 2 Registret fortsätter att fungera som ett instrument för uppföljning av läkemedelssäkerhet. 2 Samtidigt används det nu också för att följa kostnader kopplade till biologisk behandling, sjukvård och förlorade arbetsdagar, vilket den här rapporten exemplifierar. 1.2 Sjukdomskontroll och samhällsvinster De randomiserade kliniska prövningar som låg till grund för TNF-hämmarnas regulatoriska godkännanden visade att biologisk behandling kombinerat med det icke-biologiska sjukdomsmodifierande läkemedlet metotrexat (MTX) gav bättre symtomkontroll över 1 2 år jämfört med behandling med enbart MTX bland patienter med primärt etablerad RA. 7 Biologiska preparat har också visats ha bättre klinisk effekt vid nydebuterad RA när de jämförs med enbart MTX (se data för etanercept, 15,16 infliximab 17 och adalimumab 18,19 ). Få randomiserade studier finns som jämför biologisk behandling med kombinationsbehandling bland patienter som fått otillräckligt svar på enbart MTX, 4,5 vilket motsvarar en vanlig klinisk beslutssituation. Det är oklart huruvida biologisk behandling utöver förbättrad sjukdomskontroll också ger samhällsvinster genom att minska antalet förlorade arbetsdagar. I en systematisk litteraturöversikt identifierades 6 randomiserade kliniska prövningar som sekundärt undersökt detta. 20 Endast en studie visade en statistiskt säkerställd positiv effekt på employment status. Fyra studier undersökte effekt på självrapporterad sjukfrånvaro och fann statistiskt säkerställda skillnader till fördel för behandling med biologiskt preparat plus MTX jämfört med enbart MTX. Inga data identifierades där biologisk behandling jämfördes med ickebiologisk kombinationsbehandling hos patienter som inte svarat på enbart MTX. Det finns två principiella problem med dessa studier, ett metodologiskt och ett kliniskt. För det första är självrapporterad arbetsförmåga (gjord i efterhand) associerad med både problem att minnas (recall bias) och att studiedeltagare inte svarar (non-response). För det andra är den kliniska beslutssituationen oftare valet mellan biologisk och icke-biologisk kombinationsterapi snarare än fortsatt terapi med enbart MTX. Prövningsdata motsvarar därmed inte detta kliniska vägval. Objektiva registerdata länkade till randomiserade kontrollerade prövningar saknas fortfarande för att belysa frågan om biologisk behandlings värde utifrån ett produktivitetsperspektiv. Från observationella (det vill säga icke-randomiserade) studier har data nyligen publicerats baserat på information från svenska kvalitetsregister länkade till Försäkringskassans register och med jämförelser av RA-patienter med befolkningskontroller Sida 10
11 2 MÅL & AVGRÄNSNINGAR Syftet med denna rapport är att visa hur kvalitetsregisterdata kan kombineras med nationella hälsoregister för att belysa sjukdomsbörda och följa upp faktiska effekter av läkemedel. Detta görs genom att använda TNF-hämmarbehandling vid RA som exempel, med fokus på utfallet förlorade arbetsdagar definierat som omfattning av sjukskrivning och förtidspension. a Rapporten är strukturerad kring tre frågor: 1. Studie I Hur stora är produktionsförlusterna vid etablerad RA? 2. Studie II Hur utvecklas förlorade arbetsdagar i relation till diagnos av nydebuterad RA? 3. Studie III/IV Hur utvecklas förlorade arbetsdagar i relation till biologisk behandling? a) Vid etablerad RA b) Vid nydebuterad RA Läkemedels värde kan belysas utifrån ett antal olika perspektiv och genom att undersöka olika utfall. 24,25 Denna rapport är avgränsad till förlorade arbetsdagar definierade som sjukskrivning och förtidspension. Andra kostnader (läkemedel, slutenvård och öppenvård) eller effekter (livskvalitet, livslängd) berörs inte. Således görs heller inte någon kostnadseffektivitetsanalys för att kvantifiera värdet av biologiska läkemedel i form av en kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår. 2.1 Val av utfall Anledningen till utfallsvalet är att utslagning från arbetsmarknaden är en stor börda vid RA, såväl från patientens som från samhällets perspektiv. Vidare är förlorade arbetsdagar ett utfall som ofta lyfts fram i diskussioner kring avkastningen på sjukvårdens stora, och fortfarande växande, investeringar i biologisk behandling. 2.2 Val av sjukdom RA som sjukdomsexempel är valt för att a) RA är den dominerande indikationen för biologisk behandling mot kronisk inflammation b) välfungerande kvalitetsregister med hög täckningsgrad finns 2 c) utslagningen i denna population efter diagnos har historiskt varit omfattande 26, Val av läkemedel TNF-hämmarna har valts eftersom de trots sin höga kostnad och inte obetydliga biverkningsrisker har fått en bred användning, vilket bland annat motiverats av deras goda effekt på sjukdomsaktivitet. 7 Kombinationen god effekt, biverkningsrisk och hög kostnad gör dem till naturliga kandidater för kostnadseffektivitetsanalys för att bedöma deras värde. För att kunna följa upp faktisk kostnadseffektivitet i klinisk praxis behövs data bland annat rörande förlorade arbetsdagar. Tabell 1 Projektavgränsningar Utfall Patientgrupp/sjukdom Åldrar Kön Socioekonomi Geografi Förlorade arbetsdagar Reumatoid artrit (nydebuterad och etablerad sjukdom) Arbetsför ålder (definierat som år) Kvinnor och män Alla grupper Sverige (rikstäckande) a Begreppet förtidspension togs bort år 2003 då sjuk- och aktivitetsersättning introducerades. I denna rapport används termen förtidspension som paraplyterm för dessa ersättningar Sida 11
12 3 METOD För tre av de fyra delstudierna som ingår i denna rapport identifierades studiepersoner via kvalitetsregistret för reumatiska sjukdomar, Swedish Rheumatology Quality Register (SRQ) med dess integrerade del ARTIS a för biologisk behandling. 1 Den fjärde delstudien identifierade studiepersoner från såväl SRQ som Socialstyrelsens Patientregister. Dessa registerkällor har slagits ihop vid Socialstyrelsen med hjälp av varje individs unika personnummer och data har därefter anonymiserats innan de analyserats av ansvariga forskare. b Relationen mellan de olika registren visas i Figur 2. Till denna bas av RA-patienter har sedan ytterligare registerdata från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan länkats. Figur 2 Registerkällor för identifiering av patienter med RA 1,6 3.1 Studiedesigner Observationella kohortstudier Analysexemplen i rapporten baseras primärt på observationella data från kvalitetsregistren SRQ och ARTIS. 22,28 SRQ och ARTIS är rikstäckande, men skiljer sig i täckningsgrad. För ARTIS finns en formell täckningsgradsanalys publicerad som indikerar att cirka 90% av alla biologiskt behandlade patienter med RA i Sverige täcktes av registret år Täckningsgraden för SRQ har inte kvantifierats, men är bedömt något lägre än för ARTIS, och varierar mellan olika patientsegment och regioner Registerberikad randomiserad klinisk prövning Data från en randomiserad klinisk prövning (SWEFOT c ) utförd inuti kvalitetsregistret kompletterar de observationella studierna. 4 I SWEFOT studerades patienter med nydebuterad d RA som inte svarat på MTX-behandling. De lottades till antingen biologisk behandling med infliximab (med möjlighet att byta till etanercept) eller icke-biologisk kombinationsbehandling efter att de uppnått otillräcklig effekt på MTX-behandling. Det primära utfallet i SWEFOT var sjukdomsaktivitet, 4,5 men genom registerlänkning kan andra frågeställningar belysas, inklusive effekt på förlorade arbetsdagar. a ARTIS = Anti-Rheumatic Treatment in Sweden (det svenska kvalitetsregistret för biologisk behandling av reumatiska sjukdomar) b Se referenslista för specificering av forskare involverade i respektive studie c SWEFOT = The Swedish Farmacotherapy study d Definierat som <12 månaders symtomduration Sida 12
13 3.2 Patientkohorter Patientkohorterna i delstudierna finns beskrivna i detalj i litteraturen (se not 4,6,22,28 ) och beskrivs enbart översiktligt nedan och i Tabell Tvärsnittsstudie: Prevalent RA I Studie I om förlorade arbetsdagar bland patienter med RA identifierades kohorten via Patientregistret (slutenvård/öppenvård), samt via SRQ. Samtliga patienter i arbetsför ålder (19 64 år) med besök som registrerats i Patientregistret eller SRQ med en RA-diagnos identifierades, och de som var vid liv och boende i Sverige år 2007 inkluderades i studien (n=25 922). Denna patientgrupp finns beskriven i detalj i ett arbete om förekomsten av RA i Sverige i vilket även alternativa, mer strikta definitioner av registeridentifierad RA testades Longitudinell studie: Nydiagnostiserad tidig RA I Studie II om utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till RA-diagnos identifierades patienter via SRQ mellan 1999 och Kravet var att de skulle vara nydiagnostiserade patienter med symtom i max 12 månader Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad etablerad RA (observationell) I Studie III om utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till första behandlingsstart med biologiskt läkemedel identifierades patienter med primärt etablerad RA i arbetsför ålder via ARTIS. Patienter som startade biologisk behandling mellan 1999 och 2007 inkluderades Longitudinell studie: Läkemedelsbehandlad tidig RA (randomiserad) I Studie IV rörande utveckling av förlorade arbetsdagar i relation till start av biologisk eller ickebiologisk kombinationsbehandling användes data från den randomiserade studien SWEFOT. 4,5 SWEFOT genomfördes i kvalitetsregistret SRQ och inkluderade patienter med nydebuterad RA (symtom <12 månader). Patienter som inte svarat på behandling med enbart MTX randomiserades efter tre månader till antingen tillägg av TNF-hämmaren infliximab (med möjlighet att byta till etanercept) eller sulfasalazin + hydroxiklorokin (med möjlighet att byta till cyclosporin A) Befolkningskontroller Till varje patient med RA identifierades också fem befolkningskontroller vilka drogs slumpmässigt matchade för bakgrundsfaktorer förknippade med förlorade arbetsdagar (ålder, kön, utbildning, län, kalenderår). Jämförelseindividerna hämtades ur Registret över totalbefolkningen vid Statistiska centralbyrån. Gruppen inkluderade hela den svenska befolkningen, förutom de som utvecklat RA vid tidpunkten för slumpmässig dragning. Tabell 2 Beskrivning av patientkohorterna i delstudierna # Identifiering Design Patienter År Sjukskrivning och förtidspension SRQ/Patient- Tvärsnittsstudie 1 N= I den prevalenta RA-populationen registret Observationell 2 SRQ N= Utveckling i relation till diagnos av tidig RA kohortstudie Observationell Utveckling i relation till biologisk 3 ARTIS/SRQ N= kohortstudie behandlingsstart vid primärt etablerad RA Utveckling i relation till start av biologisk Registerberikad SWEFOT 4 randomiserad N=204 a behandling med infliximab eller ickebiologisk kombinationsbehandling vid tidig (SRQ) klinisk prövning RA bland patienter som ej svarat på MTX a Patienter i arbetsför ålder vid randomisering Sida 13
14 3.3 Utfallsdata: Förlorade arbetsdagar Patient- och jämförelsekohorterna länkades till data över registrerad sjukskrivning och förtidspension vid Försäkringskassan. Antalet nettodagar med sjukskrivning och/eller förtidspension summerades över månader (studie II/III/IV; max 30 dagar) eller år (studie I/II/III; max 365 dagar). Förlorade arbetsdagar definierades som nettodagar av sjukskrivning och/eller förtidspension. Försäkringskassan registrerar primärt sjukskrivningsepisoder som är längre än 14 dagar, eftersom perioden dessförinnan generellt sett är arbetsgivarens ansvar. Det innebär att korttidssjukskrivningar i regel missas vid länkningar till Försäkringskassans register, såvida individer inte har kort intervall mellan korttidssjukskrivningar eller ett flertal upprepade sådana episoder. Episoder längre än 14 dagar inkluderar också de första 14 dagarna i Försäkringskassans register Systemförändringar & befolkningskontroller Förändringar i sjukförsäkringssystemet har skett under perioden för de studier som presenteras i den här rapporten. Sjukskrivning och förtidspension kan även påverkas av konjunkturen, vilken kan påverka på olika sätt i olika delar av landet. Förändringar kan också ha olika effekt på olika grupper i samhället, såsom äldre/yngre, män/kvinnor och personer med längre/kortare utbildning. För att så långt som möjligt ta hänsyn till sådana effekter gjordes jämförelser med matchade befolkningskontroller. Dessa var matchade för kalenderår, vilket gör att system- och konjunkturförändringar drabbar både RA- och jämförelsegrupperna samtidigt. Län, kön, ålder och utbildningsnivå användes också för matchningen, vilket innebär att dessa potentiella störfaktorer väsentligen neutraliseras. Förändringar som påverkar RA-gruppen och allmänbefolkningen olika kan dock fortfarande störa, liksom faktorer som skiljer sig mellan grupperna bortom ålder, kön, utbildning, län och kalenderår Värdering av produktionsbortfall Hur produktionsförluster ska värderas är inte självklart. Primärt finns två olika värderingsansatser, humankapitalmetoden och friktionskostnadsmetoden. I den här rapporten har humankapitalmetoden använts, eftersom det är den som rekommenderas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Med denna metod värderas varje arbetsdag till den genomsnittliga dagslönen inklusive sociala avgifter. Humankapitalmetoden resulterar i högre skattningar av produktionsförluster än friktionskostnadsmetoden. Anledningen till detta är att den senare enbart inkluderar kostnader under en friktionsperiod (ofta godtyckligt satt till 6 månader) och därefter anses personen vara ersatt. Produktionsförlusten sätts därefter till noll Sida 14
15 4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Etiktillstånd Etiskt tillstånd för studierna erhölls från regionala etikprövningsnämnder. Tillstånd från respektive registerhållande myndighet har också beviljats, det vill säga från Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan. Anonymisering Alla statistiska analyser har utförts på anonymiserade data. Anonymisering utfördes av Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Involverade forskare hade inte tillgång till namn eller personnummer på individerna som ingick i studierna. För att säkerställa att ingen individ kan identifieras indirekt i rapporter och vetenskapliga publikationer presenteras resultat regelmässigt på aggregerad nivå, aldrig på individuell nivå Sida 15
16 5 RESULTAT I detta avsnitt beskrivs förlorade arbetsdagar vid RA i den prevalenta patientpopulationen år 2008 (avsnitt 5.1), utvecklingen i relation till diagnos (avsnitt 5.2) och utvecklingen i relation till insättning av biologisk behandling (avsnitt 5.3). 5.1 Förlorade arbetsdagar bland individer med RA I detta avsnitt beskrivs förekomst (prevalens) av RA, samt sjukdomsbörda i form av sjukskrivningsoch förtidspensionsdagar per år i den prevalenta RA-populationen Förekomst av RA År 2008 fanns i Sverige närmare patienter som någonsin fått en RA-diagnos i slutenvård eller specialiserad öppenvård, alternativt registrerats i reumatologins kvalitetsregister SRQ. Detta motsvarande 0,8% av den vuxna befolkningen. 6 Förekomsten av RA ökar med åldern (Figur 3), vilket innebär att antalet patienter med sjukdomen troligen kommer att öka i framtiden med den åldrande befolkningen. Kvinnor är också drabbade i högre grad än män. Dock minskar den relativa könsskillnaden med ökande ålder: förekomsten är ungefär fyra gånger så hög bland yngre kvinnor jämfört med män, men knappt dubbelt så hög bland äldre kvinnor jämfört med män (Figur 3). 6 Figur 3 Förekomst av registeridentifierad RA i Sverige år 2008 (n=58 102) efter ålder och kön Sida 16
17 5.1.2 Förlorade arbetsdagar per år Det årliga antalet registrerade sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar bland prevalenta patienter med RA visas i Figur 4 totalt, samt uppdelat efter kön, ålder och utbildningsnivå. I genomsnitt hade en patient med RA drygt 150 förlorade arbetsdagar på grund av sjukskrivning och förtidspension, jämfört med knappt hälften i den ålders-, köns- och utbildningsnivåmatchade jämförelsegruppen. Stora variationer mellan subgrupper sågs där kvinnor hade fler dagar i genomsnitt än män, kraftiga ökningar sågs med stigande ålder, och en stark gradient med ökande dagar från högre till lägre utbildning observerades. I varje subgrupp låg patienter med RA högre än befolkningskontrollerna. En mindre grupp patienter stod för en stor del av de förlorade arbetsdagarna. Figur 4 Genomsnittligt antal förlorade arbetsdagar per år för patienter med RA (19 64 år; max 365 dagar per år) jämfört med matchade befolkningskontroller (år 2007) 28a Produktionsförlust Beräknat från ett schablonvärde per förlorad arbetsdag uppskattades produktionsförlusten från sjukskrivning och förtidspension till 4,2 miljarder kronor i den svenska RA-populationen 2007, vilket kan jämföras med en förväntad förlust på 1,9 miljarder kronor (vilket sågs bland matchade befolknings-kontroller). Med denna metod uppgick således merkostnaden för RA till 2,3 miljarder kronor per år, motsvarande kronor per patient. Tabell 3 Produktionsförlust per år för den svenska RA-befolkningen och genomsnitt per individ, samt befolkningskontroller 28a RA Befolkningskontroller a Differens Totalt 4,2 miljarder kronor 1,9 miljarder kronor 2,3 miljarder kronor Per individ kronor kronor kronor a Matchade 5:1 baserat på ålder, kön, utbildningsnivå, län och kalenderår. För ett litet antal RA-patienter kunde inte fem befolkningskontroller hittas. Därför är antalet patienter i dessa jämförelser, istället för (Tabell 2) Sida 17
18 5.2 Utveckling i relation till diagnos I detta avsnitt beskrivs incidens av RA och utvecklingen av förlorade arbetsdagar i relation till diagnos bland patienter med nydiagnostiserad tidig RA Incidens av RA Cirka nya vuxna patienter identifieras årligen i Sverige med RA, vilket motsvarar 41 nya patienter per invånare. Incidensen, det vill säga antalet nya fall med sjukdomen, är högre bland kvinnor än män i alla åldrar, och incidensen ökar med åldern (Figur 5). 29 Incidensskattningen varierar med cirka ±10% beroende på hur strikt definition av registerbaserad identifiering av RA som används, vilket visas i Figur 5 utifrån tre olika definitioner. 29 Mönstret är dock likartat över ålder och kön för de olika definitionerna. Figur 5 Årlig registerbaserad incidens av RA per uppdelat på kön och ålder enligt tre olika registerbaserade definitioner (strikt/base case (grunddefinition)/liberal; år ) Sida 18
19 5.2.2 Förlorade arbetsdagar före och efter diagnos I Figur 6 visas utvecklingen av medel- och medianantalet registrerade dagar sjukskrivning och förtidspension per månad från 12 månader före till 12 månader efter diagnosdatum hos patienter med symtom i maximalt 12 månader (data över diagnosdatum och symtomduration inhämtade från kvalitetsregistret SRQ). Även matchade befolkningskontrollers utveckling visas i grafen. Ett år före diagnos skilde sig inte patientgruppen från befolkningskontrollerna då båda grupperna låg på drygt 4 förlorade arbetsdagar i genomsnitt per månad. Därefter sågs en gradvis ökning i RAgruppen med en topp kring 15 dagar under månaden efter diagnos, medan befolkningskontrollerna låg kvar på drygt 4 dagar per månad. Efter diagnos, det vill säga efter det att antireumatisk behandling initierats i de allra flesta fall, sjönk medelantalet förlorade arbetsdagar per månad successivt. Ett år efter diagnos hade nivån stabiliserats kring 11 dagar per månad, dubbelt så högt som i jämförelsegruppen. Värt att notera är dock att medianantalet dagar återvände till 0 per månad. Det innebär att mer än hälften av patienterna inte hade några sjukskrivningsepisoder längre än 14 dagar registrerade, medan en mindre grupp drev upp medelvärdet. Figur 6 Antal registrerade sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar i relation till diagnos per månad 28a Patienter diagnostiserade med tidig b RA under perioden a Befolkningskontroller matchade 5:1 efter ålder, kön, utbildningsnivå, län och kalenderår b Symtomduration <12 månader vid diagnos Sida 19
20 I Figur 7 visas utvecklingen från 4 år före till 4 år efter diagnos uppdelat på kategorier. Fyra år före diagnos hade 78% av patienterna inga registrerade sjukskrivnings- eller förtidspensionsdagar, medan 4% hade 365 dagar. Året efter diagnos hade en förskjutning mot fler förlorade arbetsdagar skett: 19% hade 365 registrerade dagar och ytterligare 17% hade Under de följande åren låg andelen med 365 dagar stabilt kring 18 19%, medan andelen med 0 ökade från 30% till 46%. Medianantalet dagar hade en likartad utveckling (Figur 7, övre panelen). Efter att ha legat på 0 under tre år ökade medianen till cirka 25 under året före diagnos, toppade nära 100 dagar under året efter diagnos för att sedan stabiliseras kring 25 dagar. Över de 8 observationsåren ökade medelantalet registrerade förtidspensionsdagar successivt i RAgruppen (Figur 7, nedre panelen). Efter diagnos sågs också en gradvis ökning av antalet förtidspensionsdagar som andel av totala antalet dagar, från 20% (29/147) till 70% (81/116). Figur 7 Sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar i relation till diagnosdagen 28 Patienter diagnostiserade med tidig RA under perioden Sida 20
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merOjämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis
IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd
Läs merForskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva?
Forskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva? Johan Askling Patientområde Reuma Hud Gastro, Tema Infektion och Inflammation, Karolinska
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs mercarina.andren@karolinska.se 1 P2I Patient Provider Information P2I Care Ett forskningsnätverk SRQ Svensk reumatologis kvalitetsregister P2I Care Arbetar med utvecklings- och forskningsprojekt med gemensamt
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merMartin Neovius och Joakim Ramsberg. September 2013
Martin Neovius och Joakim Ramsberg September 2013 Rapport från SNS forskningsprogram SNS är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare
Läs merBra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)
Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) ORENCIA ABATACEPT 1 2 ORENCIA ABATACEPT Innehåll Om ORENCIA (abatacept) 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga frågor
Läs mer2015-06-15. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Otezla Filmdragerad tablett 10 mg + 20 Blister, 4 x 10 mg + 4 077988 3497,00 3614,00
2015-06-15 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Celgene AB Kista Science Tower, Färögatan 33 164 51 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att
Läs merStatens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merOjämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010
Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 IMS Health Rapport, October 2010 IMS Health är världens ledande leverantör av förskrivningsstatistik,
Läs merRegisterforskning vad har hänt och vad återstår att göra?
Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,
Läs merIdag behandlas var tredje svensk som har
Konsten att välja rätt läkemedel För varje år som går får allt fler som har psoriasis tillgång till biologiska läkemedel. Det blir också fler olika biologiska läkemedel att välja på. Det är ett val som
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merJournal- och registerstudier
Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret
Läs merReumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429
Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merFörskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013
Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merChanneling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?
Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel? Thomas Frisell, PhD Samordnare, ARTIS Enheten för Klinisk Epidemiologi, Karolinska Institutet 16-2-8 1 Thomas
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2018-11-23 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2017-04-20 Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2018-10-25 Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar 2014
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs mer20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN
20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merjust kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.
Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer
Läs merPatientperspektivet Hur kan värdet av ett läkemedel beräknas?
Sammanfattning Denna bok är slutrapport i SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel. Syftet med forskningsprogrammet har varit att bidra med kunskapsunderlag för beslut som styr tillgången till nya
Läs merMålriktad behandling av bröstcancer
Målriktad behandling av bröstcancer Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Adam Lundqvist Nils Wilking Ulf-G Gerdtham Ulf Persson Katarina Steen Carlsson SNS är en politiskt
Läs merSpecial läkemedels. På spaning mot nya läkemedel
Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merHur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling
Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling Department of Rheumatology, Karolinska University Hospital Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Kronisk
Läs merSocialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar
Läs merBESLUT. Datum 2011-05-02
BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att
Läs merSpA-SRQ Förbättringsprojekt
SpA-SRQ Förbättringsprojekt Ulf Lindström, Västra Götalandsregionen Tor Olofsson, Södra regionen Ilia Qirjazo, Sydöstra regionen Sara Wedrén, Stockholmsregionen Tomas Husmark, Uppsala-Örebroregionen Helena
Läs merDe goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit
3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merReumatiker behandlas allt oftare med biologiska läkemedel
Reumatiker behandlas allt oftare med biologiska läkemedel Tidningen Reuma 3/2013 Användningen av biologiska antireumatiska läkemedel har ökat kraftigt under 2010- talet. I slutet av 2009 fanns 3 145 reumatiker
Läs merREGISTERUPPFÖLJNING MED BARNREUMAREGISTRET. Soley Omarsdottir barnläkare, biträdande registerhållare Barn och läkemedelsdag 2019
REGISTERUPPFÖLJNING MED BARNREUMAREGISTRET Soley Omarsdottir barnläkare, biträdande registerhållare Barn och läkemedelsdag 2019 AGENDA OM BARNREUMAREGISTRET UPPFÖLJNING AV BARNS BEHANDLING MED LÄKEMEDEL
Läs merDe goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit
3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merVarför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie
Varför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie Läkemedelsuppföljning kan betyda mycket Produktdokumentation efter introduktion Effekt Säkerhet
Läs merMIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit
MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007
PsoReg Register för systembehandling av Psoriasis Årsrapport september 7 Registerhållaren: marcus.schmitt-egenolf@dermven.umu.se Innehåll 1 Inledning...2 2 Anslutning och inmatade patienter i PsoReg...3
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2017-10-26 Vår beteckning FÖRETAG AbbVie AB Box 1523 171 29 Solna SÖKANDE Samtliga landsting Koncernstab Hälso- och sjukvård Regionens hus 5 44 Göteborg SAKEN Prisändringsansökan inom
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merHur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng
Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merKortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008
Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Rapporten redovisar kortfattat de viktigaste förändringarna i läkemedelsförsäljningen under 2008. Utförligare information finns på Apoteket AB:s hemsida
Läs merStudietyper, inferens och konfidensintervall
Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär
Läs merNominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation
NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2010-07-01 Vår beteckning 410/2010, SÖKANDE Celgene AB Kista Science Tower 164 51 KISTA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar
Läs merKronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Processägare Herman Nilsson-Ehle Februari 2017 Innehållsförteckning
Läs merAxelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.
Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2011-12-08 Vår beteckning Pfizer AB Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, finner
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merSAKEN BESLUT. ViroPharma SPRL Rue Montoyer 47 1000 Brussels SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2013-09-05 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE ViroPharma SPRL Rue Montoyer 47 1000 Brussels SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merHälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi
Hälsoekonomi Föreläsning ST-kurs farmakologi 20190527 Kan man bedöma kostnadseffektivitet av läkemedel? Jämföra effekten av olika läkemedel i relation till kostnaden Jämförelser mellan olika behandlingar
Läs merYttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merSjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Läs merMOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
Läs merHur värderar staten våra nya, dyra terapier?
Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
Läs merLäkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)
Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över
Läs merNya insikter hindrar ryggradsreumatismens förlopp
Nya insikter hindrar ryggradsreumatismens förlopp Reuma-tidningen 2/2012 Reumatolog Dan Nordström: Tidig diagnostisering tack vare magnetröntgen och nya läkemedel hjälper till att hindra ryggradsreumatismens
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merUppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015)
Uppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015) En del av Nationellt ordnat info rande av la kemedel (pilotfo rso k) Bakgrund SKL:s projekt Ordnat info
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merLägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st
2012-12-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Servier Sverige AB Box 725 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merSocial problematik och sjukskrivning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:9 Social problematik och sjukskrivning En analys av sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning under tidsperioden 1995 2015 Detta är en sammanfattning av
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merTNF alfahämmare rekommendationsavtal
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lars Stéen Läkemedelskommittén +46767803787 2013-08-23 LS-LED13-489-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merPensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) NEVANAC Ögondroppar, suspension. 1 mg/ml Plastflaska, 5 ml
2012-12-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Alcon Sverige AB Box 12233 102 26 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merUTVECKLAD UPPFÖLJNING
UTVECKLAD UPPFÖLJNING Varför det behövs utökade uppföljningsmöjligheter Utveckling av den värdebaserade prissättningen, bland annat genom en mer dynamisk prissättning, kräver en god möjlighet till uppföljning
Läs mer26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Läs mer