GB-Veg Gjenbruksmaterialer for vegformål Forprosjekt Faglig sluttrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GB-Veg Gjenbruksmaterialer for vegformål Forprosjekt Faglig sluttrapport"

Transkript

1 GB-Veg Gjenbruksmaterialer for vegformål Forprosjekt Faglig sluttrapport

2 SINTEF Bygg og miljø Berg og geoteknikk Postadresse: 7465 Trondheim Besøksadresse: Rich Birkelands vei 3 Telefon: Telefaks: Besøksadresse: Høgskoleringen 7a Telefon: Telefaks: Foretaksregisteret: NO MVA SINTEF RAPPORT TITTEL GB-Veg, Gjenbruksmaterialer for vegformål Forprosjekt Faglig sluttrapport FORFATTER(E) Even Øiseth, Arnstein Watn, Sven Knutsson, Yvonne Rogbeck, Karina Ødegård OPPDRAGSGIVER(E) Nordisk Industrifond RAPPORTNR. GRADERING OPPDRAGSGIVERS REF. STF22 F03169 Prosjektintern Lise V Sund GRADER. DENNE SIDE ISBN PROSJEKTNR. ANTALL SIDER OG BILAG Åpen ELEKTRONISK ARKIVKODE PROSJEKTLEDER (NAVN, SIGN.) VERIFISERT AV (NAVN, SIGN.) Faglig sluttrapport doc Arnstein Watn May Gøril Glåmen ARKIVKODE DATO GODKJENT AV (NAVN, STILLING, SIGN.) SAMMENDRAG Arnstein Watn Forprosjektet er gjennomført med til sammen 20 ulike deltakere fra offentlige etater, universitet, forskningsinstitusjoner, konsulenter og industribedrifter fra Finland, Island, Sverige og Norge. Målsettingen med forprosjektet har vært å gi status for bruk av gjenbruksmaterialer til vegformål i de nordiske land, utarbeide et rammeverk for et system for miljødeklarasjon av slike materialer og lage en plan for et hovedprosjekt på dette temaet. Forprosjektet har vært støttet av Nordisk Industrifond og resulterte i en søknad om støtte til et hovedprosjekt. Målsetningen for hovedprosjektet er: Samle inn og systematisere erfaringer med bruk av GBM dvs. å ferdigstille en database samt legge inn innsamlede data fra forprosjektet. Utarbeide forslag til krav til dokumentasjon av materialegenskaper for GBM Utarbeide et forslag til system for miljødeklarasjon av GBM Koordinere et samarbeidsforum mellom de nordiske landene ved utarbeidelse av en metodikk for vurdering av miljøpåvirkning av GBM. Gjøre arbeidet tilgjengelig for evt. brukere ved å etablere en elektronisk informasjonsbase (elektronisk håndbok) som blir tilgjengelig over Internet. STIKKORD NORSK ENGELSK GRUPPE 1 Vegteknikk Highway Engineering GRUPPE 2 Miljø Environment EGENVALGTE Gjenbruksmaterialer Recycled materials Alternative materialer Alternative materials 2

3 1 INNLEDNING BAKGRUNN FORPROSJEKT DELTAKERE OG ORGANISERING UTFØRT ARBEID ERFARINGSINNSAMLING FORSKNING OG UTVIKLING Bakgrunn Mål Metod Avgränsningar Resultat Slutsatser ERFARINGSINNSAMLING UTFØRTE PROSJEKT Syfte, metod och avgränsningar Deltagare Resultat Slutsatser Rekommendation för fortsatt arbete MILJØKARAKTERISERING Målsetting Hvem har deltatt Hva er gjort Presentasjon av resultat Formål og hensikt Ord og definisjoner Generelt om miljødeklarasjoner Skisse av system for (miljø)deklarasjon av (gjenbruks)materialer til vegformål Videre arbeid PLANLEGGING HOVEDPROSJEKT Mål Deltakere Foreløpig plan for hovedprosjektet PUBLISERING AV RESULTAT REFERANSER Vedlegg 1 Vedlegg 2 Vedlegg 3 Vedlegg 4 Vedlegg 5 Vedlegg 6 Enkätinformation Enkätsammanställning Sverige Enkätsammenställning Norge Enkätsammenställning Finland Lista över projekt utförda med masugnsslag Lista över projekt utförda med cementstabiliserad flygaska 3

4 Vedlegg 7 Vedlegg 8 Lista över projekt utförda med skumglas Skjema for tilbakemelding 4

5 1 Innledning "GB-Veg - Gjenbruksmaterialer i veg", er et internordisk samarbeidsprosjekt med deltakere fra offentlige etater, universitet, forskningsinstitusjoner, konsulenter og gjenbruksindustri i Finland, Sverige, Norge og på Island. Det er i denne omgang gjennomført et forprosjekt med finansiering fra Nordisk Industrifond, Vegmyndighetene i Sverige og Norge og industrideltakerne. I tillegg har prosjektdeltakerne bidratt med en betydelig egeninnsats i prosjektet. Denne rapporten presenterer grunnlaget for prosjektet, deltakere og organisering, utført arbeid med resultat og hovedtrekkene i forslaget til et hovedprosjekt. 1.1 Bakgrunn Gjenbruk og ombruk av materialer er et meget viktig virkemiddel for å redusere miljøbelastningen i bygge- og anleggsnæringen. Gjenbruk av materialer til vegformål er et område som i denne sammenheng gir mulighet til både å redusere et avfallsproblem samtidig som det kan løse et økende problem knyttet til tilgang til naturlige begrensede materialer. Gjenbruk av materialer er et område der det satses betydelige ressurser. Det er tidligere ( ) gjennomført et EU-prosjekt "Alternative materials in road construction- ALTMAT". Målsettingen med dette prosjektet var å definere metoder for å kunne vurdere anvendeligheten av ulike alternative materialer. Det foregår også et arbeid innenfor CEN, TC 154 rettet mot å sammenstille erfaringer for karakterisering og bruk av restprodukter til vegformål. Flere av de aktuelle deltakerne i det foreslåtte internordiske prosjektet var med i ALTMAT og deltar i arbeidet i CEN. Både i Sverige og Norge er det etablert ordninger for materialdeklarasjon av enkelte typer gjenbruksmaterialer, f.eks gjenbruk av asfalt. I forbindelse med gjennomføringen av FoUprosjektet RESIBA er det i Norge utarbeidet et forslag til deklarasjonsordning for resirkulert betong og tegl\1\. I Finland er det tidligere utarbeidet en oversikt over aktuelle gjenbruksmaterialer og anvendelsesområder og det er planlagt en nordisk oppdatert utgave av denne. Det er tidligere gjennomført prosjekt (LWA Geolight \2\ og Isolitest \3\ ) gjennom Nordisk Industrifond og Nordtest for å utarbeide krav til materialdokumentasjon for andre alternative materialer til vegbyggingsformål. Gjenbruksmaterialer (GBM) har et betydelig potensial for anvendelse innenfor vegformål, men er likevel ikke tatt i bruk i det omfang som det er ønskelig. Dette skyldes i vesentlig grad en mangel på tilfredsstillende karakterisering av materialene og manglende system for miljødeklarasjon slik at brukerne har tillit til at de kan erstatte konvensjonelle byggematerialer på en god måte. Dermed blir anvendelsen av GB-materialer til vegformål begrenset på grunn av manglende dokumentasjon av egenskaper og fordi gjeldende retningslinjer og normer for vegbygging ikke er tilpasset denne type materialer. En deklarasjon av miljøegenskapene er grunnlaget for å kunne utføre en vurdering av miljøpåvirkning ved bruk av GB-materialer, noe som vil være sentralt for å kunne få økt anvendelse til vegformål. 5

6 1.2 Forprosjekt Målsettingen med forprosjektet er å gi status for bruk av gjenbruksmaterialer til vegformål i de nordiske land, utarbeide et rammeverk for et system for miljødeklarasjon av slike materialer og lage en plan for et hovedprosjekt på dette temaet. Forprosjektet har tatt utgangspunkt i at det allerede pågår betydelige aktiviteter innenfor dokumentasjon av egenskaper og miljøpåvirkning i de nordiske land og at det er betydelige gevinster ved å samordne arbeidet. Vegdirektoratet i Norge startet i 2002 et etatsatsingsprosjekt Gjenbruksprosjektet med varighet fra , mens Vägverket i Sverige har sin kretsloppssatsning med en FoU rammeplan for alternative materialer. Vägverket støtter i denne sammenheng flere prosjekter rettet mot karakterisering av miljøegenskaper og utvikling av miljøpåvirkningsmodeller. Vägverket i Sverige og Vegdirektoratet i Norge ønsker å gjennomføre deler av sine prosjekter gjennom deltakelsen i et slikt felles nordisk prosjekt. Vegdirektoratet og Vägverket er derfor premissleverandører for det arbeidet som skal gjennomføres i GB-Veg. I tillegg til dette er det mottatt innspill fra andre aktuelle deltakere, konsulenter, industri, entreprenører, laboratorier, universitet og forskningsinstitusjoner. Det er av stor interesse for industrideltakere som leverer GBmaterialer og for entreprenører å få klare retningslinjer for hvordan materialegenskapene skal dokumenteres og retningslinjer for vurdering av miljøpåvirkning av GB-materialer. Det anses som meget viktig å få til et samspill mellom de ulike aktørene for å kunne oppnå en bedre ressursutnyttelse av GB-materialer til vegformål. Forprosjektet har lagt grunnlag for en plan til hovedprosjekt og det er utarbeidet et eget prosjektforslag for dette. 1.3 Deltakere og organisering Forprosjektet er gjennomført med til sammen 20 ulike deltakere fra offentlige etater, universitet, forskningsinstitusjoner, konsulenter og industribedrifter fra Finland, Island, Sverige og Norge. Deltakerne med hovedfunksjon i prosjektet er angitt i Tabell 1. Prosjektet er organisert ved at de ulike delaktivitetene gjennomføres av egne arbeidsgrupper med egne delaktivitetsledere og disse er presentert i beskrivelsen av hver aktivitet. SINTEF Bygg og miljø har ansvaret for ledelsen av hovedprosjektet der det også har vært en styringsgruppe. Styringsgruppen i forprosjektet har vært: Hasse Ekegren, Nordisk Industrifond Gordana Petkovic, Vegdirektoratet, Norge Åsa Lindgren, Vägverket, Sverige Arnstein Watn, SINTEF, Norge 6

7 7

8 Tabell 1Prosjektdeltakere i GB-Veg, forprosjekt Norges Byggforskningsinstit utt (NBI) Deltaker Kategori Kontaktpersoner Funksjon SINTEF Bygg og Forskningsinstitusjon Arnstein Watn Prosjektledelse miljø Even Øiseth Aktivitetsledelse planlegging av hovedprosjekt SINTEF Kjemi Karina Ødegård Aktivitetsledelse miljøkarakterisering Vägverket, Sverige Offentlig etat Åsa Lindgren Premissleverandør (VV) Per-Olof Løvmar Deltaker styringsgruppe Vegdirektoratet, Offentlig etat Gordana Petkovic Premissleverandør Norge (VD) Roald Aabøe Deltaker styringsgruppe SCC Viatek, Finland Konsulentfirma Juna Forsman Prosjektdeltaker SCC Scandiaconsult Konsulentfirma Arnt-Olav Håøya Prosjektdeltaker AS, Norge SCC, Sverige Konsulentfirma Yvonne Rogbeck Aktivitetsledelse erfaringsinnsamling utførte prosjekt Svensk Geoteknisk Forskningsinstitusjon/ Ola Wik Prosjektdeltaker Institutt (SGI) Rabygg, Island Petur Petursson Prosjektdeltaker Svensk Provningsoch Forskningsinstitut, Byggnadsmaterial (SP) Forskningsinstitusjon/ Matz Sandstrøm Bjørn Schouenborg Prosjektdeltaker Forskningsinstitusjon/ Jacob Mehus Prosjektdeltaker Luleå Tekniska Universitet Sven Knutsson Aktivitetsledelse Universitet (LTU) Bo Svedberg erfaringsinnsamling FoU Kemakta Konsult Industribedrift Bertil Grunfeldt Prosjektdeltaker AB (KK) SCA Graphic Industribedrift Gørgen Loviken Prosjektdeltaker Sundsvall Svenska Industribedrift Claes Ribbing Prosjektdeltaker EnergiAskor AB SSAB Meroc AB Industribedrift Lotta Lind Prosjektdeltaker Millfill AB Industribedrift Lars Marcusson Prosjektdeltaker Boliden Mineral AB Industribedrift Michael Borell Prosjektdeltaker Ragn Sells Norge Industribedrift Kjell Høilund Prosjektdeltaker AS Has Consult AS Industribedrift Jörgen Hägglund Prosjektdeltaker 8

9 9

10 Utført arbeid Forprosjektet er inndelt i fire delaktiviteter: -erfaringsinnsamling forskning og utvikling -erfaringsinnsamling utførte prosjekt -miljøkarakterisering -planlegging av hovedprosjekt De ulike delaktivitene er presentert under med hva som er gjort, hvem som har deltatt og med resultat av arbeidet. 1.4 Erfaringsinnsamling forskning og utvikling Bakgrunn Förprojektet har haft till syfte att dels inventera kunskapsläget i de nordiska länderna rörande användning av industriella restprodukter som ersättning för jungfruligt geologiskt material och dels arbeta fram en ansökan till Nordisk Industrifond (NI) om ett huvudprojekt som baseras på erfarenheterna vunna i arbetet med förprojektet. Inventeringen av kunskapsläget har skett på två sätt, dels via inventering och sammanställning av erfarenheter från utförd FoU och dels genom inventering och sammanställning av erhållna erfarenheter från utförda provobjekt eller andra fullskaleprojekt. Att denna uppdelning har gjorts, beror på att mycket av den utveckling och forskning som sker i dessa sammanhang utförs i samband med att de aktuella restprodukterna nyttjas i ett objekt. Vanligen studeras de i en provväg eller liknande. De erfarenheter och kunnande som vinns från dessa projekt, presenteras inte alltid i skrivna rapporter eller på annat lättillgängligt sätt. Mycket av erfarenheterna stannar kvar hos dem som deltog i projektet där produkten nyttjades. För att få en god bild av kunskapsläget, har det således varit viktigt att samla in och bearbeta denna kunskap och dessa erfarenheter på ett systematiskt sätt. Den andra delen handlar om att inventera och dra slutsatser av den FoU som utförts i de nordiska länderna inom området. Denna information är i regel mera lättillgänglig, eftersom den oftast presenteras i form av rapporter och artiklar av olika slag. Här har det varit väsentligt att försöka dra slutsatser av var de stora kunskapsluckorna finns och vilken typ av FoU som eventuellt behöver utföras för att användningen av GBM vid markbyggande ska öka i omfattning utan att konstruktionens tekniska eller miljömässiga funktion äventyras. Detta gäller naturligtvis även för konstruktionens närområde. Naturligtvis är gränsen mellan de två delarna lite diffus, eftersom syftet med att utföra byggprojekt naturligtvis är att man ska lära sig mera än vad man tidigare visste. I och med att man gör detta, har även någon form av FoU genomförts. I detta projekt har dock indelningen gjorts att erfarenheter från utförda fältprojekt presenteras i delen rörande genomförda byggprojekt och övriga studier täcks av erfarenhetsinsamlingen FoU. 10

11 1.4.2 Mål Syftet med denna studie är att beskriva vilken typ av FoU som har bedrivits i Sverige, Norge, Finland och Island inom ramen för användning av industriella restprodukter för markbyggnadsändamål. Fokus ligger på användning i samband med vägbyggnad. Avsikten är att ge en bred översikt över vilken forskning som bedrivits inom området, för att därigenom kunna ha en hyggligt välgrundad uppfattning om vilka frågor som industrin och forskningssamhället hittills intresserat sig för. Detta kan då tjäna som en möjlig väg att identifiera kritiska frågeställningar, som bättre behöver belysas i det fortsatta arbetet för att därigenom komma närmare målet att använda en större del av industriella restprodukter sk. GBM för vägbyggnadsändamål Metod I Sverige har sammanställningen av FoU erfarenheterna främst baserat sig på en nyligen publicerad rapport från Statens Geotekniska Institut (SGI). Denna rapport har utförts på uppdrag av svenska Naturvårdsverket och innehåller en mängd litteraturreferenser och en bra litteraturgenomgång. Den senare har tonvikten på svenska arbeten, men ger även utblickar till såväl de övriga nordiska länderna, som till övriga Europa. En mindre enkätundersökning till nyckelpersoner har också genomförts. Arbetet i Sverige har bedrivits i första hand som en samverkan mellan representanter för Vägverket, industrideltagare i projektet GB-Veg samt ett antal andra personer med erfarenheter från användning av industriella restprodukter och deras eventuella nyttiggörande i vägbyggnadssammanhang. Två examensarbeten har också genomförts vid Luleå tekniska universitet för att fånga upp erfarenheter från utförd FoU\5\\6\. I Norge har en databas upprättats av Vegdirektoratet\7\. Denna har använts som underlag för att identifiera utförd FoU. Kompletteringar har sedan skett genom information från projektdeltagare. Därutöver har en del litteratursökningar gjorts med hjälp av bibliotekens databaser. I planeringen av huvudprojektet föreslås den norska databasen användas för redovisning av inventerade projekt. I Finland fanns sedan tidigare en databas med alternativa material. Den finns tillgänglig via den Finska geotekniska föreningen. Innehållet är på finska. Materialet har kompletterats med material från litteratursökningar. Informationen från Island har erhållits genom deltagare i förprojektet. 11

12 1.4.4 Avgränsningar FoU inventeringen har begränsats till att beröra följande materialgrupper av gjenbruksmaterial (GBM): bygg- och rivningsavfall aska från energiframställning gummi plast avfall från gruvindustrin slagg från malm- och skrotbaserad metallurgi skumglas och krossat glas slam från skogsindustri I stort sett endast obundna material har studerats men undantag i form av en del undersökningar kring användning av slam för väg ändamål finns dock Resultat En tydlig trend i den FoU som utförts inom området, är att olika material har studerats olika mycket. Några material, som till exempel slaggprodukter av typen hyttsten (furnace slag), har undersökts väldigt mycket. Detta gäller särskilt materialets tekniska egenskaper. Andra material, som t ex mesagrus och olika typer av slam, har å andra sidan ägnats mycket liten uppmärksamhet hittills. Detta är naturligtvis inte förvånande, eftersom olika material har varit aktuella för vägbyggnadsändamål under olika lång tid. Det har naturligtvis inneburit att efterfrågan på materialens egenskaper har funnits olika länge och det återspeglas naturligtvis direkt i bland annat utförd FoU. Hyttsten tillhör den industriella restprodukt som sannolikt nyttjats under längst tid för vägbyggnadsmaterial. Möjligen gäller detta även för krossad betong, som i vissa regioner nyttjats mycket och under lång tid, medan man i andra regioner knappast alls nyttjat produkten. Detsamma gäller för hyttsten, som har nyttjats länge i regioner där det funnits en geografisk närhet till slagg producenten, medan man utanför detta närområde i regel inte alls nyttjat produkten Vilka material/ produkter har studerats? Ett försök till sammanställning över vilka industriella restprodukter som undersökts med avseende på dess användning för väg- och anläggningsbyggande har gjorts i tabell 1. Det finns många studier som enbart behandlar en produkt eller ett material, men många andra omfattar flera material. Andra studier har ett mer övergripande perspektiv. Detta gör sammantaget att det har varit svårt att särskilt noggrant göra sammanställningen rörande hur mycket olika material studerats eftersom infallsvinklarna har varit så olika. Det innebär också att det finns ett visst mått av subjektivitet i sammanställningen. 12

13 Tabell 2Vilka material som undersökts Material Material Hyttsten +++ Gjuterisand ++ Krossad betong +++ Glaskross ++ Kolbottenaska +++ Skumglas ++ Slaggrus +++ Gummiklipp ++ Ferrokrom slagg ++ Stålslagg + Flygaska ++ Mesa grus + Andra askor ++ Fiberslam + Gruvavfall ++ Grönlutslam + Tegel ++ I tabellen indikerar plustecknen hur mycket materialet studerats, enligt: +++ Många studier/mycket information ++ Ganska många studier/ganska mycket information + Få studier/begränsad information Vad har studierna inriktats mot? När det gäller GB-material har intresset varit mera mångfacetterat än vad som gäller för mera traditionella vägbyggnadsmaterial. För den senare kategorin material har det, i vart fall fram till idag, endast varit av intresse att studera materialens tekniska egenskaper och tekniska funktion. Frågor som kopplats samman med överväganden om miljön har i stort sett inte alls behandlats för traditionella material. Dock finns det en del undantag av typen LCA analyser, miljömässigt och ekonomiskt rimliga transportavstånd etc. Men hur materialet varit sammansatt och hur materialets uppbyggnad och sammansättning eventuellt påverkar omgivningen har knappast allas belysts för traditionella material. Någon enstaka studie finns dock rörande detta. Detta förhållande står i stark kontrast till vilken typ av frågeställning som har varit mest aktuell när det gäller GB-material. Här är det istället materialens sammansättning, ingående ämnen, mängd och löslighet av de ingående ämnena samt i viss mån hur dessa påverkar och påverkas av konstruktionens geologiska omgivning, som varit i fokus för forskningsansträngningarna. Ett försök till att kvantifiera hur mycket FoU som gjorts, mätt i antal funna publikationer, med ett försök till objektiv klassificering av rapporten i fråga, presenteras i tabell 2. Syftet med detta försök till kvantifiering har varit att belysa vilka delar av FoU området som tilldragit sig mest intresse hittills. Naturligtvis kan man inte se på siffrorna i tabell 2 med någon större exakthet, eftersom många rapporter och studier har varit svåra att gruppera. Tabell 2 ska istället ses som en indikation om var huvudintresset hittills legat rörande olika frågeställningar. 13

14 Tabell 3 Huvudfokus i antalet funna publikationer Huvudfokus Karaktärisering av materialegenskaper; Tekniska/mekaniska egenskaper och miljötekniska/kemiska egenskaper Andel i % av antalet funna publikationer Bedömningsgrunder 14 Miljönytta/LCA analys 5 Riskbedömning 4 Blandat Karaktärisering Från tabellen ovan är det uppenbart att det är olika typer av karaktäriseringar av GBmaterial som hittills tilldragit sig störst intresse i FoU sammanhang. Som framgår av tabellen ingår både karaktärisering av materialegenskaper med avseende på de tekniska/mekaniska egenskaperna och de miljötekniska/kemiska egenskaperna. Orsaken till att grupperna slagits samman är att det ofta har varit mycket svårt att särskilja rapporterna. När det gäller GB-material och dess eventuella nyttiggörande i vägbyggnadssammanhang har det, i motsats till vad som gäller för de traditionella materialen, varit ett mycket stort fokus på materialens/produkternas sammansättning och kemiska uppbyggnad. Denna typ av frågeställningar har varit viktiga och ofta centrala i de flesta studier som gjorts rörande GBmaterial. I majoriteten av studierna redovisas, förutom en del tekniska egenskaper, nästan alltid någon typ av karakterisering med avseende på miljöegenskaperna. Dessa har i regel gjorts genom kemiska analyser och olika typer av lakförsök. Lakförsöken har haft till syfte att beskriva: Vilka är halterna av de olika ämnena? Hur är ämnenas löslighet? Hur är lakbarheten av ämnena? Etc Fokus i flertalet studier har varit att studera innehåll och lakbarhet hos en rad oorganiska ämnen. Den kemiska omgivningen har många gånger varierats, i regel genom att justera lakmediets ph. Däremot har det endast i undantagsfall studerats organiska ämnen och hur dessa lakas ur olika produkter. Många rapporter behandlar lakförsök av olika typer och här har varit ett påtagligt intresse för, och framgång med, metodutvecklingen rörande lakförsök. Denna typ av försök, som genomförs i laboratorium, är idag till stora delar standardiserade. Det innebär dock inte, att 14

15 behovet av fortsatt metodutveckling inte finns, men denna sak kan inte idag betraktas som en av de mest angelägna uppgifterna. Många gånger har fokuseringen på den kemiska sammansättningen varit så stor, att undersökningar av de mera traditionella tekniska egenskaperna kommit att få en underordnad roll i flera FoU projekt. Det är dock så, att fokuseringen på materialsammansättningen och tillhörande kemiska sammansättning ur flera aspekter både är förståelig och önskvärd. GBmaterial innehåller som regel en mängd ämnen och substanser som man normalt inte finner i geologiskt material. Det är därför både rimligt och önskvärt att man undersöker dessa ämnen för att klarlägga vilka de är, och hur de kan lösas ur produkten i fråga och eventuellt spridas i omgivningen. Men man kan dock fråga sig, om man inte hittills riktat ett alltför litet intresse mot tester som syftar till att karaktärisera materialens mekaniska egenskaper. I de rapporter som behandlar karaktärisering av de tekniska/mekaniska egenskaperna har författarna i regel använt sig av samma metoder och verktyg som används för traditionella och klassiska geologiska material. Det är knappast förvånande att många alternativa material kommer till korta vid sådana jämförelser, eftersom testmetoderna och empirin kring dessa är baserade på helt andra mekaniska egenskaper än de vi i regel ser hos GB-material. Här finns ett påtagligt behov av metodutveckling för att bättre kunna beskriva egenskaperna hos GB-material med avseende på dess mekaniska egenskaper. Jämför man hur många studier som behandlar egenskaperna hos grovkorniga respektive finkorniga GB-material är övervikten för de finkorniga materialen slående. Detta är dock inte unikt för tester rörande GB-material utan är generellt för tester av jordlika material. Orsaken till detta står i regel att finna i att laboratorietester för grovkorniga material i regel blir stora, dyrbara och svåra att genomföra. Grovkorniga material har därför istället studerats i samband med fältförsök, medan de mera finkorniga materialen företrädesvis studerats i laboratoriemiljö. Här finns också ett behov av metodutveckling, eftersom många av de alternativa materialen är grovkorniga. Att bara studera en finfraktion av materialen ger ingen bra bild av de mekaniska egenskaperna. När man undersöker vilka ämnen som lakas ur en produkt, gör man detta nästan undantagslöst på en finfraktion av produkten. Är produkten grovkornig, maler/krossar man först denna för att på den malda/krossade produkten göra sina lakförsök. Man har anledning att misstänka att förfarandet kraftigt överskattar mängden ämnen som lakas ur, eftersom den totala ytan som exponeras för lakmediet kraftigt ökar om man arbetar med en finkornig substans istället för en mera grovkornig sådan. Lakningen från de grovkorniga massorna får då studeras i fältförsök istället. Här är finns ett behov av att bättre kunna överföra resultat från lakning av finfraktioner i laboratorium till lakning av grovkorniga massor, liksom att göra jämförelser mellan laboratorieresultat och fältförsök Bedömningsgrunder Industrin som tillhandahåller GB-material har under många år haft en besvärlig situation för att övertyga användarna av deras produkter om att dessa kan vara ett intressant och bra 15

16 alternativ till de mera traditionella materialen. Nyttjarna, inte sällan Vägverken, har naturligtvis med viss skepsis närmat sig dessa nya produkter. Av uppenbara skäl har man önskat försäkra sig om att man inte orsakar någon form av miljöstörning eller problem om de alternativa produkterna används. Det har då varit viktigt att undersöka den eventuella miljöpåverkan de alternativa materialen kan tänkas orsaka, i såväl när- som fjärrområdet. Detta har i regel också krävts av miljöövervakande myndigheter för att de ska ge tillstånd för att en restprodukt ska användas i till exempel en vägkonstruktion. För att undersöka om det finns farliga ämnen i produkterna har en kemisk/miljökemisk karakterisering av materialen i regel gjorts. Metoden har i regel varit olika former av lakförsök. Att efter en karaktärisering av materialen sedan göra bedömningar om huruvida den urlakade mängden av olika substanser är miljöstörande eller ej, har dock varit ett svårt steg att ta. Det finns endast ett litet antal studier som behandlar denna svåra frågeställning. Det handlar om att förstå vad innebörden är, av att man har en viss halt av ett ämne som man lyckats laka ur materialet ifråga. Den vanliga metodiken i detta steg är att man efter karaktäriseringen, med eller utan lakförsök, använder sig av någon typ av traditionellt kriterium för vad som kan tänkas vara acceptabelt eller ej. Bland dessa kriterier finns, bland annat dricksvattenkriterier, kriterier för förorenade markområden, kriterier för inert avfall, kriterier rörande mikroorganismer i och runt konstruktionen etc. Med ett mer eller mindre godtyckligt valt kriterium som utgångspunkt, jämför man sedan vad som är acceptabelt utifrån det valda kriteriet med resultaten från genomförda lakförsök. Detta leder inte sällan till orimliga konsekvenser och till slutsatser att de alternativa materialen är svåra/omöjliga att nyttja för vägbyggnadsändamål. Vill man komma vidare med denna fråga hamnar man i en diskussion om olika kriteriers relevans etc. Försök till sådana diskussioner finns i några fall. Arbeten som mera metodiskt och vetenskapligt behandlar denna fråga är sällsynta, liksom arbeten som behandlar hur bedömningssystemet ska se ut när karaktäriseringen av materialet har gjorts. Arbete med olika former av bedömningssystem har utförts i något större utsträckning utanför Norden än i de nordiska länderna. Holland är ett sådant exempel. Att lösa frågan rörande bedömningssystem och hur sådana ska vara utformade för att fånga upp hela situationen med att använda ett alternativt material i vägbyggnadssammanhang bör ges en mycket hög prioritet. Utan ett sådant verktyg, som om möjligt bör vara likartat till sin struktur i alla de nordiska länderna, kommer det att vara mycket svårt och arbetskrävande att få tillstånd till att nyttja dessa material. Utan ett likartat bedömningssystem kommer det alltid att finnas ett stort spelrum för en rad olika tolkningar av olika individer. Konsekvensen blir, att ett material i en konstruktion kan accepteras på en plats, medan exakt samma konstruktion och material inte accepteras på en närliggande plats. Helt enkelt för att olika individer gör olika bedömningar av situationen. För att få ett mera säkert och organiserat utnyttjande av dessa produkter måste ett hyggligt lika bedömningssystem finnas att tillgå, vilket på sikt skapar trygghet för såväl nyttjare, myndigheter som producenter. Alla vet vad som gäller. Som en särskild fråga, som är nära kopplad till bedömningssystemen, finns frågan om man ska arbeta med att studera hur stor den relativa påverkan är i ett område där man avser att 16

17 nyttja GB-material eller om det är de absoluta talen på påverkan som är intressantast. Kan man acceptera en större påverkan på ett markområde som redan är påverkat, än i ett mindre påverkat område? eller Kan man acceptera mera påverkan där startnivåerna av olika ämnen redan från början är låga? Detta är en fråga som behandlats mycket lite, men som har stor betydelse för hur man ska förhålla sig i olika situationer. 17

18 Övrigt En del försök till att arbeta med LCA-analys förekommer i de olika länderna. För att få ett verktyg av detta slag att fungera för att bedöma en nytta och de därtill hörande kostnaderna med att använda GB-material krävs en hel del arbete för varje objekt. Idag är knappast arbetsmetodiken användbar, men med en kraftfull satsning på utveckling kan detta kanske gå att åstadkomma. Men det torde vara svårt. Några ansatser finns publicerade där man försöker göra en riskanalys vid användningen av GB-material i samband med vägbyggnad. Idag är det svårt att se att detta angreppssätt kommer att medföra en fördjupad förståelse för frågeställningarna rörande användning av GB-material och under den närmaste tiden torde detta angreppssätt inte medföra att användningen av dessa produkter underlättas utan att man därför tar risker när det gäller miljö och teknisk utformning Fullskaleförsök I många av de publicerade rapporterna, finns erfarenheter från mer eller mindre stora försök redovisade. De innebär som regel att ett eller flera material av typen GB-material har använts vid byggandet av en väg eller ett parti av en väg. Vägsträckan har som regel instrumenterats. Graden av instrumentering varierar stort, från mycket fullständiga och noggranna instrumenteringar till mycket enkla sådana. Instrumenteringen kan dels omfatta studier av hur teststräckan fungerar mekaniskt och dels hur den fungerar miljögeotekniskt. I regel ingår lysimetrar i teststräckan med vars hjälp man i regel tänker sig att vatten som passerar vägkroppen ska kunna samlas upp för att sedan analyseras i laboratorium. Detta har inte alltid lyckats, eftersom den mängd vatten som passerar genom vägkroppen ofta är utomordentligt liten. Observationstiden har inte alltid varit tillräckligt lång för att på detta sätt få fram de nödvändiga mängderna vatten. Det man lyckas detektera via fältförsöken jämförs med vad man funnit i laboratorium, främst med hjälp av lakförsöken. En erfarenhet som framkommer i några av de publicerade studierna, är att de geokemiska förhållandena hos den omgivande marken ofta spelar en avgörande roll för vad man mäter i och kring själva teststräckan. I nästan samtliga rapporter är intresset för de miljögeotekniska frågeställningarna avsevärt mycket större än intresset för de mekaniska egenskaperna hos en väg byggd med GBmaterial. Det är i ett fåtal studier som intresset för vägens mekaniska beteende är av samma storleksordning som intresset för de miljögeotekniska frågorna. Här är det uppenbart att en stor lucka i vetandet finns, eftersom så stort intresse är knutet till miljögeotekniska frågeställningar att de mer klassiska vägbyggnadsfrågorna knappast alls behandlats. Orsaken till detta förhållande är sannolikt att miljöfrågorna bedöms som de svåraste att belysa och att de är kring dessa osäkerheten är störst. Detta innebär dock inte att man vet tillräckligt mycket om materialens mekaniska egenskaper och hur materialen beter sig i en vägkonstruktion. Mycket få studier har varit inriktade mot att bedöma en vägs tekniska funktion i termer av bärighet etc då vägen byggts med GB-material. 18

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004

Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Kort inledning av Bo Svedberg, Luleå Tekniska Universitet, och Josef Mácsik, Ramböll. Seminariumet indelas i två faser: - Material- & produktutveckling

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark Foto: Lars Forsstedt / ETC Bild STORM-kurs Miljötekniska undersökningar av förorenad mark 19-20 april 2007 i Stockholm Bakgrund STORM ( ) är ett nätverk för statliga organisationer som arbetar med förorenad

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Miljöbalksseminarium. Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial. Föredragsdokumentation

Miljöbalksseminarium. Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial. Föredragsdokumentation Miljöbalksseminarium Stockholm den 13 juni 2002 Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial Föredragsdokumentation Antal sidor: 46 är ett icke vinstdrivande företag med syfte att verka för en miljöriktigt användningar

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre

Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera. Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Svensk Djupstabilisering Swedish Deep Stabilization Research Centre Arbetsrapport 12 2000-02 Undersökning i fält av stabiliseringseffekt i organisk jord och lera Tobias Hansson Yvonne Rogbeck Leif Säfström

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor

Läs mer

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm 2006-05-31 Uppdragsnummer: 211900 Karin Wenander 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning... 3 2 GEOTEKNISKA

Läs mer

Slutrapport Hälsa över gröna gränser

Slutrapport Hälsa över gröna gränser FYLKESMANNEN I HEDMARK Slutrapport Hälsa över gröna gränser Ett EU finansierat projekt Interreg IIIA Sverige - Norge Europeiska regionala utvecklingsfonden Delområde: Indre Skandinavien Diarienr: IS 3041-90-06

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-26-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden JiLU, Jämtlands läns landsting Att: Erik Andersson Rösta 830 43 Ås Projekt:

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun.

Skandinavia. 20% 20% Indre. Steinkjer. Trondheim Nordens grønne belte. Östersund. Sundsvall. Lillehammer. Hamar. Gävle. Falun. Steinkjer Trondheim Nordens grønne belte Östersund Sundsvall 20% 20% Indre Lillehammer Skandinavia Hamar Falun Gävle Oslo Lillestrøm Fredrikstad Grenseløst samarbeid Karlstad Örebro Stockholm Gøteborg

Läs mer

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23 End of Waste David Hansson, Envecta 2014-01-23 Vad är avfall? Avfall är: ett ämne eller ett föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med När är en restprodukt

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Öppna upp företagsdata

Öppna upp företagsdata Öppna upp företagsdata 2012-10-17 david.norheim@computas.com Sundsvall 42, 17. oktober 2012 27.02.2013 Computas AS 2008 Agenda Intro Länkade data Företaksdata Demo Framtida Ambitioner 2 Computas AS 27.02.2013

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Åtgärdskrav vid In-situ sanering Här en fin bild på en in situ teknik/metod/sanering Åtgärdskrav vid In-situ sanering Jan-Erik Lindstrand, MB Envirotek Anna-Lena Öberg-Högsta, Golder Associates AB Syfte och mål Syfte är att utarbeta en

Läs mer

JERNKONTORETS FORSKNING

JERNKONTORETS FORSKNING JERNKONTORETS FORSKNING Serie Nr Datum Forskningsuppgift nr D 781 2001-08-14 9524/00 2002-01-28 (Reviderad) RIKTLINJER FÖR SLAGGANVÄNDNING Slutrapport av Åke Jansson, Bergsskolan i Filipstad Key words

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

PRESENTATION - PETER NILSSON

PRESENTATION - PETER NILSSON PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,

Läs mer

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor

Läs mer

Materialmodifiering framtidens smarta material

Materialmodifiering framtidens smarta material Materialmodifiering framtidens smarta material Byggsektorns påverkan på miljön är mycket stor. De betydande miljöaspekterna är sektorns användning av material och energi. Idag finns teknik för att underlätta

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Inventering av restprodukter som kan utgöra ersättningsmaterial för naturgrus och bergkross i anläggningsbyggande

Inventering av restprodukter som kan utgöra ersättningsmaterial för naturgrus och bergkross i anläggningsbyggande Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag Sveriges geologiska undersökning (SGU) tagit fram följande underlag: Inventering av restprodukter som kan utgöra ersättningsmaterial för naturgrus och

Läs mer

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) AVFALLSLAG SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) Avfallsslag SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder (i bilaga 2 avfallsförordningen

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-29 RH06090 TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg

Läs mer

Next Move II (arbeidstittel)

Next Move II (arbeidstittel) Next Move II (arbeidstittel) Next Move II er en grenseoverskridende satsning på anvendelse og videre utbredelse av vätgas/hydrogen til transport i Öresund Kattegatt Skagerrak-regionen. Prosjektet skal

Läs mer

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN OCH OM MEDFINANSIERING FRÅN NATIONELLA OFFENTLIGA MYNDIGHETER Datum Ansökning Projektets namn

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Regional materialförsörjning ur ett ekonomiskt perspektiv

Regional materialförsörjning ur ett ekonomiskt perspektiv UPTEC STS06 001 Examensarbete 20 p Januari 2006 Regional materialförsörjning ur ett ekonomiskt perspektiv LCC-analys utförd på bärighetshöjande åtgärder i Norrbottens län Camilla Klasson Abstract Regional

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 150-2012 Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Uppdrag: 248148, Detaljplan Skuthamn i Ludvika Titel på rapport: PM Geoteknik Status: Datum: 2013-04-12

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

NORRA TYRESÖ CENTRUM. Kv 2 -Tyresö kommun. PM Geoteknik 2015-05-05. Upprättad av: Astrid Lindgren. Granskad av: Robert Hjelm

NORRA TYRESÖ CENTRUM. Kv 2 -Tyresö kommun. PM Geoteknik 2015-05-05. Upprättad av: Astrid Lindgren. Granskad av: Robert Hjelm NORRA TYRESÖ CENTRUM Kv 2 -Tyresö kommun 2015-05-05 Upprättad av: Astrid Lindgren Granskad av: Robert Hjelm PM GEOTEKNIK NORRA TYRESÖ CENTRUM Kv 2-Tyresö kommun KUND Tyresö kommun Ref. Pia Björnhård Box

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Elin Reite, Avdelningsdirektör, Skoleetaten Oslo Ordförande 2003 Lisbeth Fossum, Pedagogisk vägledare,

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B 2013-10-04 Uppdrag: 246422, Processledning kv Stenhöga, Ny detaljplan Titel på rapport: MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007 Plats och tid Börshuset i Malmö 15 mars 2007 08.30 11.30 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 15 mars, 2007 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Clas-Åke Sörkvist, Tanums kommun Per Kristian Dahl, Halden kommune

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (8) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-08-12 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet

3. Förutsättningar och basfakta, kort beskrivning av objektet Objektnr 85544655 Kalkyl-PM Datum: 2008-08-22 Beteckning: Version 1 1. Bakgrund Väg 2183 ingår i det lokala vägnätet och går mellan Ed och Nössemark i Dals Eds kommun, Västra Götaland. Vägen utgör enda

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Nyhetsbrev 4/2014. Effektivare försörjning med NeC. Norsk satsning på e- Build Supply

Nyhetsbrev 4/2014. Effektivare försörjning med NeC. Norsk satsning på e- Build Supply INNEHÅLL 1 Effektivare försörjning med NeC 2 Norsk satsning på e-build Supply 3 Workshop om aviseringar 4 Arbetsgrupp om BIM och logistik 5 Hogia satsar på NeC 6 PEPPOL rekommenderas av SFTI 7 Standard

Läs mer