Goda exempel. Framgångsrik skötsel av naturbetesmarker och ängar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Goda exempel. Framgångsrik skötsel av naturbetesmarker och ängar"

Transkript

1 Goda exempel Framgångsrik skötsel av naturbetesmarker och ängar

2 Förord Naturbetesmarker och ängar finns över hela landet, men deras karaktär och förutsättningarna för att sköta dem varierar kraftigt. Det finns inte ett sätt som passar alla marker och situationer. Genom den flora av goda exempel som här presenteras vill vi inspirera fler lantbrukare, rådgivare och tjänstemän att lära av varandra och våga pröva sig fram till en skötsel som passar just era marker. Fokus i den här sammanställningen ligger på skötselaspekter, inte på beskrivning av markernas natur- och kulturvärden. (Därmed inte sagt att de sistnämnda inte är viktiga, de är avgörande för såväl intresset som ekonomin för dessa marker, och de påverkar också skötseln vilket framgår av många av exemplen.) Vårt fokus på skötsel har också präglat valet av exempel. Ett huvudkriterium har varit att andra som arbetar med skötsel av naturbetesmarker ska kunna lära sig något av exemplen. Vi har också strävat efter att välja ut exempel där såväl de som sköter markerna (oftast lantbrukare) som de som betalar för skötseln (främst länsstyrelsen) är nöjda med resultatet. För att fånga upp de frågeställningar som är mest brännande har vi haft en referensgrupp till hjälp med lantbrukare och personer som arbetar med betesfrågor på länsstyrelser, Hushållningssällskap och LRF. Tack för hjälpen! Ett stort tack också till alla andra som skickat in tips på exempel och inte minst till alla lantbrukare som ställt sin tid och information om gården till vårt förfogande. I mån av resurser kommer materialet att kompletteras med fler exempel efterhand. Uppsala 30 mars 2004 Olle Kvarnbäck projektledare Så använder du materialet Exemplen är fristående från varandra och kan läsas var för sig. För att underlätta för dig som läsare att hitta just den typ av exempel som du är mest intresserad av har vi angivit några nyckelord för varje exempel. En lista över nyckelord och exempel finns på sida 4 och 5 Det är fritt fram att utan kostnad skriva ut material ur sammanställningen, kopiera upp och använda t ex i samband med kurser och rådgivning. Glöm inte att ange källan. Vill du veta mer om exemplen än det som står i texten, eller kanske anordna ett studiebesök, så finner du namn på kontaktperson sist i varje exempel. Det går också bra att kontakta , eller Inger Pehrson, Författare /OK Olle Kvarnbäck, agronom, Hushållningssällskapet, telefon , e-post: /IP /EB /ME-S /K-IK Inger Pehrson, konsult, Palustre HB, telefon , e-post: Elisabeth Bölenius, agronom, Hushållningssällskapet Marie Edvardsson-Svärd, biolog, telefon Karl-Ivar Kumm, agro-ekonom, Sveriges Lantbruksuniversitet, telefon , e-post:

3 1. Vasikkavuoma slåttermyr 6 2. Projekt Vindelälvens naturbeten 8 3. Gemensam vinterladugård i Sorsele Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Fäbodbonde med mycket marker Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Strandbete längs Ljusnan med får och kor Köttproduktion vid fäboden Högt betestryck på Ön i Dalälven Gammal finnby med 45 ha restaurerad betesmark Hundar som vaktar flocken mot rovdjur Skogsbete som vanligt Växelbete på Östergården i Gåsvik Stängsel som skyddar mot rovdjur Hästar håller naturreservat öppet Strandängar och ekhagar på Bråborg Dikor betar välbesökt våtmarksområde Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Strandängsbete vid Tåkern Naturvårdsentreprenör vid Billingen Entreprenörer i Naturvårdstjänst Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Samarbete på Tofta skjutfält Växelbete nöt-häst-får på Gotland Skogen räddar betesmarkerna Gråkullen en ständigt bättre resurs Restaurering av slåttermad Naturvårdsentreprenör med nöt och får Unghingstar på naturbete Herde och entreprenör Byalag hyr ut strandängsbete 71

4 Nyckelord Betesavtal Betesförening Ekonomi Flora Fåglar Får Gemensam vinterhållning Herdehundar Hästar Kvinnligt företagande Känsliga marker Möta marknaden Naturreservat Naturvårdsentreprenör Restaurering Exempel Projekt Vindelälvens naturbeten Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Byalag hyr ut strandängsbete Gemensam vinterladugård i Sorsele Köttproduktion vid fäboden Dikor betar välbesökt våtmarksområde Entreprenörer i Naturvårdstjänst Skogen räddar betesmarkerna Restaurering av slåttermad Naturvårdsentreprenör med nöt och får Byalag hyr ut strandängsbete Vasikkavuoma slåttermyr Växelbete på Östergården i Gåsvik Unghingstar på naturbete Skogen räddar betesmarkerna Strandbete längs Ljusnan med får och kor Hästar håller naturreservatet öppet Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Strandbete längs Ljusnan med får och kor Naturvårdsentreprenör med nöt och får Gammal finnby med 45 ha restaurerad betesmark Gemensam vinterladugård i Sorsele Hundar som vaktar flocken mot rovdjur Hästar håller naturreservatet öppet Växelbete nöt-häst-får på Gotland Unghingstar på naturbete Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Strandbete längs Ljusnan med får och kor Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Vasikkavuoma slåttermyr Projekt Vindelälvens naturbeten Hästar håller naturreservatet öppet Strandängar och ekhagar på Bråborg Byalag hyr ut strandängsbete Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Entreprenörer i Naturvårdstjänst Naturvårdsentreprenör i Ydre Naturvårdsentreprenör med nöt och får Herde och entreprenör Naturvårdsentreprenör vid Billingen Projekt Vindelälvens naturbeten Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Fäbodbonde med mycket marker Strandängsbete vid Tåkern Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Samarbete på Tofta skjutfält Restaurering av slåttermad Strandängar och ekhagar på Bråborg 4

5 Nyckelord Restaurering Rovdjursstängsel Sambete/Växelbete Samverkan Skog Skogsbete Slåtter Strandängsbete Styrning av bete Stängsel Tillgänglighet - allmänhet Tillsyn på bete Transport Vallhund Änge Exempel Gammal finnby med 45 ha restaurerad betesmark Gråkullen en ständigt bättre resurs Hundar som vaktar flocken mot rovdjur Stängsel som skyddar mot rovdjur Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Strandbete längs Ljusnan med får och kor Högt betestryck på Ön i Dalälven Växelbete på Östergården i Gåsvik Strandängar och ekhagar på Bråborg Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Naturvårdsentreprenör med nöt och får Gråkullen en ständigt bättre resurs Herde och entreprenör Vasikkavuoma slåttermyr Projekt Vindelälvens naturbeten Gemensam vinterladugård i Sorsele Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Högt betestryck på Ön i Dalälven Entreprenörer i Naturvårdstjänst Naturvårdsentreprenör i Ydre Samarbete på Tofta skjutfält Byalag hyr ut strandängsbete Skogen räddar betesmarkerna Skogsbete som vanligt Fäbodbonde med mycket marker Köttproduktion vid fäboden Vasikkavuoma slåttermyr Restaurering av slåttermad Entreprenörer i naturvårdstjänst Hästar håller naturreservat öppet Strandängar och ekhagar på Bråborg Dikor betar välbesökt våtmarksområde Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Strandängsbete vid Tåkern Byalag hyr ut strandängsbete Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Strandbete längs Ljusnan med får och kor Växelbete på Östergården i Gåsvik Hästar håller naturreservatet öppet Effektiva tackor och dikor på Mörby Samarbete på Tofta skjutfält Stängsel som skyddar mot rovdjur Gråkullen en ständigt bättre resurs Dikor betar välbesökt våtmarksområde Fäbodbonde med mycket marker Fäbodbonde med mycket marker Naturvårdsentreprenör med nöt och får Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Växelbete nöt-häst-får på Gotland 5

6 Slåtter, flora, marknadsanpassning, samverkan Norrbotten 1. Vasikkavuoma slåttermyr Vasikkavuoma slåttermyr i Pajala kommun är ca 250 ha stor och tros ha nyttjats för slåtter sedan talet. På 1800-talet byggdes de första ladorna på myren och på mitten av 1950-talet, när det mesta av slåttern upphörde, fanns ca 200 lador på Vasikkavuoma började slåttermarken restaureras i större omfattning. Idag finns 82 lador och en slåtterkoja på myren som är naturreservat sedan Det går en mycket lättframkomlig spångad väg fram till, och över myren. Den är väl värd ett besök enligt Kjell Palo, myrentusiast, och Rolf Ilskog, liefantast. Myrens naturvärden Slåttermyrens höga naturvärden utgörs av hävdgynnade sjöfräken-, strängstarr-, och vattenklöversamhällen. Dessa finns på de våtare delarna av myren. Myren har även en speciell artsammansättning av mossor. Totalt finns det minst 50 olika kärlväxter på myren, däribland myrbräcka, slåtterblomma och kärrspira samt ett flertal ovanliga orkidéer som lappnyckel. Förutom växterna finns ett stort antal insekter och däggdjur på och omkring myren, varav flertalet är hävdgynnade. Där finns även väldigt mycket fåglar, t.ex. pärluggla, blå kärrhök, grönbena, brushane och jorduggla. Så fort det fryser till ute på myren brukar där även gå renar och beta, innan det kommit för mycket snö. Restaureringen och skötsel av slåttermyren Sedan 1996 röjs myren från buskar och sly. När restaureringen började var myren mer eller mindre täckt av knähöga buskar av sälg och björk. Röjningen sker i etapper och mer och mer röjs för varje år. Slutmålet är att hela myren skall röjas och hävdas varje år, men för det krävs det mycket mer resurser än idag. Nu slås ca ha av myren varje år. Ungefär hälften slås med lie av privatpersoner och hälften slås med maskin. De fyra byarna runt Vasikkavuoma - Mukkakangas, Erkheikki, Juhonpiete och Autio - har gått samman och bildat en utvecklingsgrupp, MEJA. Gruppen jobbar för att återskapa och sköta Vasikkavuoma slåttermyr och det är de som slår med maskin. 6 Slåttermyren är 250 ha stor, varav ha slås i dagsläget, och har 82 ängslador. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län De områden av myren som används till slåtter idag slås i mitten av juli. Om vädret tillåter så bärs höet direkt in i ladorna, efter kort torkning på slag, annars hässjas det först. På vintern körs sedan fodret hem med skoter. Myren har torkat ut lite efter det att det grävdes ett dike på 1960-talet. Idag försöker man göra dämmen för att myren skall hållas blötare. Det går även en bäck över myren som måste rensas och hållas efter. Vassklippare till slåttern Myren slås med lie på traditionellt sätt eller med en specialgjord slåttermaskin. I grunden är denna slåttermaskin en vassklippare. Efter flertalet modifieringar som gjorts under åren är den nu helt specialiserad på myrslåtter. Den kan både gå på land och på vatten och har ett mycket lågt marktryck. De tuvor som har bildats under åren trampas ner av maskinen. En nackdel med den kan vara att den är dålig på att slå vattenklöver enligt Rolf Ilskog, initiativtagare till utökad slåtter. Den största fördelen med maskinen är dock att slåttern går lättare och snabbare än med lie. När myren slogs med lie gick det åt 130 personer och de resurserna finns inte riktigt idag. De områden som slås idag, växer bättre och bättre för vart år som går och fräkeninslaget har ökat, liksom vattenklöver. Lieslåtter på Vasikkavuoma slåttermyr Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län

7 Slåtter, flora, marknadsanpassning, samverkan Renfoder av myrhöet Allt som slås på myren blir till renfoder. Både fräken och vattenklöver är mycket bra renfoder. Idag säljs allt som hö eller används direkt av dem som slagit det. Tillsammans med Karesuando och Arvidsjaur har dock delar ur MEJAbyaförening startat en ideell förening, Förädling i norr, som ska jobba med att utveckla foderproduktionen från slåttermyrar och ängar i trakten. Tanken är att det som slås på myrar och ängar skall kunna pelleteras och sedan säljas som renfoder. Förhoppningen är att det skall ge underlag för ett företag och att foderproduktionen i framtiden skall kunna gå runt ekonomiskt. Slutvisionen är att hela foderproduktionen skall kunna vara mobil. Slåttermaskinen skall kunna gå på andra marker än Vasikkavuoma och pelleteringsmaskinen skall under vinterhalvåret även kunna användas till t.ex. träpellets. Det finns ett väldigt stort intresse för renfoder från myr, inte minst från Norge. Renen är mycket förtjust i fräken och vissa, däribland Kjell, anser att renköttet får en godare smak om renen ätit mer fräken. Norrbotten eftersom pågående markanvändning inte försvåras har ingen särskild ersättning utgått för detta. Förhoppningar för myren Skötseln av myren skall förhoppningsvis ge ökad plats åt de hävdgynnade arter som funnits, och finns, på myren idag. Det finns även förhoppningar om att myren skall ge arbetstillfällen. En stor drivkraft är dock att bevara myren som den en gång var så att kommande generationer skall kunna se, och uppleva, hur människor brukade Vasikkavuoma förr i tiden. Varje sommar hålls aktiviteter på myren, förutom slåtter. I år var det en dansföreställning i gummistövlar! Om foderproduktionen på myren kommer igång ordentligt kommer det kanske innebära att de behöver köpa upp mer foder utifrån, t.ex. gräs att blanda in i fodret. Detta skulle leda till att ytterligare marker öppnades upp. Tips Uppfinn inte hjulet två gånger! Det är säkert någon som har gjort något liknande som du kan fråga. Undersök marknadens intressen för vad du gör och var inte rädd för nya utmaningar. Håll gamla kunskaper vid liv. Försök få med personer av alla åldrar så att inte kunskaper försvinner med den äldre generationen. Kontaktpersoner: Kjell Palo, entusiast och verksam i Förädling i norr. Telefon: Rolf Ilskog, slåtterfantast med kunskaper inom slåtter med lie. Telefon: Slåtterblomman trivs, inte överraskande, på slåttermyren. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län /EB Ekonomi Restaureringen och maskininköpen har till viss del möjliggjorts genom EU-projektpengar och bidrag från privata fonder. Skötseln av myren finansieras genom miljöersättning. De som slår myren med lie kan få EU-ersättning på kr/ha och de som slår med maskin kan få kr/ha. Vasikkavuoma är sedan 1999 naturreservat. Samtliga 20 markägare berörs av beslutet, men 7

8 Restaurering, betesavtal, projekt, samverkan Västerbotten 2. Projekt Vindelälvens naturbeten I Västerbotten görs en storsatsning på att restaurera naturbeten längs Vindelälven. Ett populärt projekt både bland allmänheten och lantbrukarna längs älven. Redan 1996 drog Världsnaturfonden WWF igång ett projekt för att restaurera och bevara biologiskt mycket värdefulla ängsmarker i Ammarnäs delta i nordvästra Västerbotten. I Ammarnäs har över 15 ha raningar (översvämmade ängsmarker) restaurerats genom buskröjning och återupptagen slåtter. Dessutom har 25 ha ängs- och betesmark åter börjat betas. Sedan 1996 har ett jordbruksföretag etablerats med ambition att sköta delar av Ammarnäs delta och även odlingsmarker någon mil söder därom. För att få till stånd bete i området har WWF tillsammans med en lantbrukare investerat i betande kor. I anslutning till restaurerade marker sitter stora skyltar som gör reklam för projektet. De syns tydligt från vägen och har säkert bidragit till projektets goodwill. Raning invid Sorsele samhälle. Foto: Ingemar Johansson Många intressenter Intresset för projektet har gjort att det har utvidgats och omfattar sedan 2001 hela Vindelälvsdalen från Ammarnäs ner till Vännäs. Projektets mål är att: Restaurera och bevara naturbetesmarkernas unika artrikedom och historiska värden för kommande generationer Skapa förutsättningar för ett lönsamt jordbruk genom produktion av naturvård och naturbeteskött. 8 Budgeten för projektet ligger på ca 2 miljoner per år under perioden Huvudfinansiärer är många: EU, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. LRF och Swedish Meats är mindre privata finansiärer. Man har anställt en projektledare på heltid som sköter det löpande arbetet med att ansöka om restaureringsstöd, sköta kontakten med markägare och djurhållare, handla upp tjänster etc. Projektet satsar också resurser på byggnation av moderna stallar som ska möjliggöra en uthållig djurhållning. Restaurerar 175 ha T o m år 2006 räknar man med att ha hunnit restaurera ca 175 ha naturbetesmark i Vindelälvens närområde. Under de två år som projektet hittills pågått har restaurering påbörjats i nära 100 ha, fördelade på ca 10 olika platser. Man kan säga att projektet gjort en rivstart. Det grundläggande kriteriet vid valet av restaureringsobjekt har varit länsstyrelsens inventeringar av värdefulla naturbetesmarker. Endast marker som, efter restaurering, bedöms kvalificera för högsta ersättningen i miljöstödet för bevarande av betesmarker och slåtterängar har kommit ifråga. Ingemar Johansson, som är projektledare, betonar att det viktigaste vid en restaurering är att fullfölja den och att få en långsiktig hävd av markerna. Därför har man endast restaurerat marker om det finns en lantbrukare som är intresserad av att hålla djur där. Intresserade djurhållare har man fått tag i genom att hålla informationsmöten ute i bygderna, positiva reportage i tidningar, radio, TV och genom att utnyttja det kontaktnät som projektets aktörer har. Övertygar markägare I de flesta fall har det varit många olika personer som ägt marken i de restaurerade objekten. Ett viktigt arbete för projektledaren har därför varit att övertyga markägarna om att upplåta marken för restaurering och bete. Jag brukar kalla alla markägarna till ett möte där jag berättar om projektet och vad det innebär att låta restaurera sina marker, berättar projektledaren Ingemar Johansson. - Jag visar bilder från andra områden som restaurerats och visar hur fint det kan bli. Till sist går jag igenom det betesavtal mellan markägare och djurägare som jag har konstruerat. (Mallen för betesavtal finns som

9 Restaurering, betesavtal, projekt, samverkan bilaga till detta exempel). De flesta brukar skriva på med en gång. De som inte har möjlighet att komma på mötet besöker jag separat. Enkelt betesavtal Ingemar är mån om att betesavtalet ska vara enkelt. Han har erfarit att vissa markägare ryggar inför mycket text och invecklad ansvarsfördelning. - Projektet ställer som krav på markägarna att de ska upplåta marken för restaurering (enl. restaureringsplan) och bete under fem år. Likaså är kravet att det finns en jordbrukare som har djur som betar naturbetesmarkerna också det under 5 år. Fungerar inte samarbetet efter dessa fem år så finns ändå inte förutsättningar att gå vidare, oavsett vad som stått i avtalet, menar han. Betesavtalen reglerar inte bara förhållandet mellan markägare och djurhållare utan också med en tredje part projektet. Projektet ansvarar för restaureringsarbetet och djurhållaren ansvarar för löpande skötsel och tillsyn av djur. Ev. virke vid restaurering tillfaller markägaren medan djurägaren erhåller ev. miljöersättning. Man räknar med att kunna söka miljöersättning efter ca tre års restaurering. Västerbotten Populärt projekt När markerna öppnas upp längs älven förbättras utsikten dramatiskt. Inte minst för alla bilister som färdas längs älvdalen. För att uppmärksamma projektets insatser har man satt upp gröna skyltar med texten Vindelälvens naturbeten i varje restaurerad hage som passeras av bilvägen. Det har säkert varit ett lyckat drag för att göra projektet känt för allmänheten. Nyligen har man också börjat sälja Vindelälvens naturbeteskött till Ica i Umeå. Det är inga stora kvantiteter det rör sig om men det är betydelsefullt för lantbrukarna att få 3 kr/mer per kilo för köttet. Kontaktperson: Ingemar Johansson (projektledare) Projektets hemsida: Bilaga Betesavtal mellan markägare och djurägare /OK När den högvuxna starren betas ner skapas grunda vattenmiljöer som är viktiga för insekter och fåglar. Sorsele september Foto: Olle Kvarnbäck 9

10 Bilaga 1. Betesavtal mellan markägare och djurägare Markägare:.. Djurägare:. Fastighet/område: (se karta). 1. Areal ha 2. Avtalsperiod: År (minst 5 år). 3. Markerna skall restaureras och skötas enl. bifogad restaureringsplan. 4. Djurägaren förbinder sig att ha ett lämpligt antal nötboskap som betar området, detta för att den biologiska mångfalden skall gynnas. 5. Djurägaren åtar sig all skötsel och tillsyn av djuren. 6. Övriga villkor: Miljöersättning för markerna erhåller brukaren. Detta avtal har upprättats i ett exemplar. Original till Sorsele Kommun och kopior till parterna. Överenskommelsen godkännes: den /.... den /.. Markägare. Djurägare Förbindelse gentemot projektägare Djurägaren förbinder sig att ha ett lämpligt antal nötboskap som betar området i 5 år, detta för att den biologiska mångfalden skall gynnas..... den /.. Projektägare.. den /.. Djurägare

11 Samverkan, gemensam vinterhållning, ekonomi Västerbotten 3. Gemensam vinterladugård i Sorsele Kan ett avställt sågverk bli en vinterladugård för 110 köttdjur? Ja, i Sorsele har det blivit verklighet. Bakgrunden var att Ulrik Thuresson, en av de största och viktigaste djurhållarna i projektet Vindelälvens Naturbeten, behövde en vinterladugård när han och hans familj flyttade till Sorsele. Själv hade han inte ekonomiska möjligheter att bygga en ny ladugård till sin besättning på ca 40 dikor, men i samarbete med projektet hittade han två avställda byggnader inne på sågverket i Sorsele med potential att inreda till ladugård. I juni 2001 köpte projektet mark och byggnader för kr. köttdjur. Han har bara gott att säga om att ha en gemensam ladugård. Kostnaderna blir mindre och man kan dela på arbetet med utfodring etc. Ingen extern avbytare behövs. Lantbrukaren Ulrik Thuresson och projektledaren Ingemar Johansson i samspråk framför sågverket som omvandlats till ladugård. Foto: Olle Kvarnbäck Inredning köptes begagnad Under sommaren revs den gamla inredningen ut och i augusti påbörjades arbetet med att gjuta båspallar, foderbord, skrapgång, och montera inredningen i form av liggbås, grindar, vattensystem etc. Det mesta av inredningen köptes begagnat till ett bra pris från ett nedlagt jordbruk i regionen. Byggarbetet sköttes huvudsakligen av entreprenörer men Ulrik hjälpte också till mycket. Delar på arbetet Redan från början var tanken att flera djurhållare skulle ha sina djur installade i sågverket. Ulrik delar ladugården med Roger Johansson, som startat med lantbruk genom projektet. Han hjälpte till med byggandet av ladugården och då väcktes idén att skaffa egna djur. Idag har han Ulrik Thuresson med sina nötkreatur på bete i Ammarnäs. Foto: Ingemar Johansson Ulrik Thuresson, som har mest djur 65 stycken förra vintern har huvudansvaret för att underhåll och skötsel fungerar. Det praktiska arbetet med skötseln är uppdelat efter antalet djurenheter som respektive brukare har. Foder har var och en bidragit med så att det ska räcka till de egna djuren. Det har fungerat bra, säger Ulrik. Förra vintern hade även en tredje djurhållare ett tjugotal djur i ladugården. Det gick också bra. Samarbetet mellan Ulrik och Roger har även lett till att det har köpt en slåttermaskin tillsammans. Ekonomi Inköpet av mark och två byggnader kostade kr. Endast den ena används som ladugård, den andra som maskinhall. Investeringarna i inredning, inkl. inköpt arbete, kostade ca kr. Kostnaden per båsplats blev ovanligt låg, kr. Projektet stod för den investeringen. Det löpande skötseln och underhållskostnader delas mellan de som har djur i ladugården. Kontaktpersoner: Ulrik Thuresson , , Ingemar Johansson, (projektledare) Projektets hemsida: /OK

12 Kvinnligt företagande, restaurering Västerbotten 4. Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Eva-Lott Andersson sköter närmare 30 ha naturbetesmark längs Vindelälven med hjälp av sina nötkreatur - en besättning på 30 mjölkkor med egen rekrytering - samt ett tiotal får. Hon har hunnit med att vara lantbrukare i snart tre decennier trots att hon inte är äldre än 42 år. När hon gick ut nian kände hon inte för att plugga vidare, och i samma veva blev hennes pappa sjuk. Eftersom hon alltid varit intresserad av lantbruket, och framförallt djuren, kändes det naturligt att ta över. Eva-Lott har drivit lantbruket själv, med hjälp av sin mor. Senaste sex åren har hon också haft sin brorsdotter Johanna anställd. Hur är det att vara kvinna i en mansdominerat yrke som lantbrukare? Bemöts du med respekt? - Det går ganska bra, tycker jag. Maskiner kan väl vem som helst köra, säget Eva-Lott med glimten i ögat där hon sitter i traktorn. dagliga mjölkningen och att hon vill bli mindre bunden och hinna med att göra andra saker. Nackdelen är att hon inte längre kommer att ha råd att ha en heltidsanställd medarbetare. Bygger för köttdjur Med hjälp av Vindelälvsprojektet bygger hon en ny ligghall för köttdjur i anslutning till den ena ladugården där hemma. Projektet bekostar materialet. Det blir enkel lösning med ströbädd och skrapad gång, för att hålla nere kostnaderna. Tanken är att även andra intresserade lantbrukare ska kunna ha djur där på vintern. Det är dock glest mellan lantbrukarna i trakten och än så länge har Eva-Lott nästan ingen samverkan med andra bönder. Däremot är hon beroende av goda kontakter med markägarna i trakten, då hon odlar nästan allt sitt vinterfoder till djuren på andras mark. Eftersom hon är den enda lantbrukaren i bygden lånar de gladeligen ut sin mark för att kunna hålla den öppen. Av de 60 hektar åker som Eva-Lott skördar är endast 6 ha egen mark. När jag besöker henne är hon mitt i andraskörden på granngården Sikselberg. Där är de väldigt nöjda med Eva-Lotts insatser. Hon är en femstjärnig lantbrukare, säger de uppskattande. Naturbetena kom in i verksamheten genom Vindelälvsprojektet. - Ingemar (projektledaren) kom förbi och frågade mig om jag ville ha naturbeten nere vid Åmsele. Jag tackade ja och det har jag inte ångrat. Det är lite långt dit, ca 3 mil, men å andra sidan är det ett härligt hägn! Eva-Lott tar en kort paus i höskörden. Foto: Olle Kvarnbäck Kvinna i lantbruket Nej, hon tycker inte det är svårt att vara kvinna i lantbruket, däremot kan det vara svårt att sköta det ensam. Det är mycket som blir lättare när man är två, både arbetsmässigt och socialt. Hon planerar att avveckla mjölkproduktionen inom något år och satsa helt på köttproduktion och skötsel av naturbeten istället. Huvudanledningen är att hon börjar känna sig sliten i knäna av den 11 Raning i Åmsele två år efter restaurering. Innan röjningen var den helt överväxt av videbuskar. Foto: Olle Kvarnbäck

13 Kvinnligt företagande, restaurering Restaurering av raning Hon sköter en 22 hektar stor raning, översvämningsmark längs älvstranden, som började restaureras Då var området helt igenväxt med videbuskar i blötare partier och meter höga träd i torrare partier. Projektet gjorde en kraftfull röjningsinsats och idag är området helt öppet sånär som på några träddungar och det ser väldigt lovande ut för det hävdberoende växtoch djurlivet, inte minst för rastande and- och vadarfåglar. Visst finns det vide kvar, men Eva- Lotts djur håller efter dem så att det inte tar över och skuggar bort övrig vegetation. 30 nötkreatur stutar och kvigor- och ca 10 får är de som gör jobbet. Det är andra säsongen som djuren går och betar här. Betessläppet har skett i månadsskiftet maj-juni och djuren har tagits hem igen i september. 2002, första året, fick de gå ända till 20 september, med stödutfodring de sista två veckorna men i år kommer de att tas hem tidigare. Det växer just inget på betet i september och det är arbetsamt att åka så långt och stödutfodra djuren. Tillsynen av djuren sköter Eva-Lott själv, med viss hjälp av en man i Åmsele som också kontrollerar att det är ström i eltråden. Ekonomi Lantbruksföretaget har en omsättning på drygt en miljon kronor. De största intäkterna är från mjölk samt EU-ersättningar, det sistnämnda utgör cirka 40% av totalintäkterna. Naturbetesmarkerna har redan givit intäkter i form djurtillväxt och ersättning för visst restaureringsarbete. Från och med nästa år kommer Eva-Lott också att söka miljöersättning för raningen vid Åmsele. Det är tänkt att de ska kvalificera för tilläggsersättning, kr/ha. Västerbotten Åmsele september Liksom på övriga marker som restaurerats av projektet sitter stora informationsskyltar som är väl synliga från vägen. Det har starkt bidragit till projektets goodwill. Foto: Olle Kvarnbäck Tips ha bra stängsel Jag gillar fårnät, det är pålitligt, säger Eva-Lott. Inte minst viktigt eftersom hägnet i Åmsele ligger utmed en 90- väg. Eltråd kompletterar fårnätet. Kontaktperson: Eva-Lott Andersson, Forslund 1, Lycksele, /OK 12

14 Samverkan, naturvårdsentreprenörer, möta marknaden Jämtland 5. Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Fjällbete i Åredalen är ett företag i form av en ekonomisk förening som är ett sätt för alla företag i Åredalen att samarbeta både finansiellt och praktiskt. I nuläget är det 15 delägare, bland dem de tre lantbruksföretag som startade föreningen Andra delägare är bl.a. skolor och fjällhotell. Det som känns som det riktigt unika i detta betessamarbete är att det sker med stor delaktighet hos alla i bygden, inte bara lantbrukare. Det blir en mer positiv inställning till allt företagande i bygden men framförallt framstår ett samband mellan produktion och konsumtion av mat mycket tydligare. Dessutom blir det väldigt tydligt vad lokal matproduktion kan åstadkomma för den lokala miljön. Betesdriften I dagsläget är det marker på sju fastigheter i byn Edsåsdalen som betas. För år sedan så lades det mesta av jordbruket ned på dessa marker och de befann sig i varierande grad av igenväxning. Nu har de gamla betesmarkerna övergått till att användas som skidbackar. Alla är positiva till att markerna hålls öppna, säger Jörgen Andersson, som var med och startade föreningen, inte minst skidbacksägarna som nu slipper röja sina backar som hålls öppna genom bete. På sikt skall mycket mer mark betas. Än så länge består betesdjuren av 120 tackor med lamm, men siktet är inställt på ca 500 tackor. Senare är det tänkt att både nöt och får skall användas för bete, och då vartannat år. De djur som finns idag ägs av föreningen och sköts enligt ett skötselavtal av ett enskilt företag. Föreningens uppgifter Fjällbete skall äga djur och bedriva egen köttproduktion. Det skall även vara möjligt för enskilda producenter att få sina djur uppfödda eller sålda genom Fjällbete. Visionen är att betesskötseln i Åredalen till stor del skall skötas genom föreningen. Om det innebär att föreningen äger alla djur eller inte spelar mindre roll. Marker i Åredalen skall hållas öppna, köttproduktionen skall öka, samtidigt som det skall finnas avsättning för det som produceras. Nettoutbytet för Åredalen vad gäller EUersättningar skall maximeras. Genom Fjällbete skall det finnas tillgång till kompetens när det gäller olika former av EU-ersättningar. Fjällbete kan också bli ett ansökningsredskap för projekt som håller sig inom företagets ramar. Inte bara bete utan även grovfoderproduktion är tänkt att skötas genom Fjällbete. Med gemensamma maskiner och arbetskraft skall grovfoderproduktionens lönsamhet öka betydligt. Markägaren överlåter skötseln av sin mark till det gemensamma företaget som betraktar hela Åredalen som en enda jordbruksekonomisk enhet. Var och en av markägarna kan sedan välja hur delaktig man vill vara i verksamheten eller om man nöjer sig med att beställa det foder man behöver till sina djur. Fjällbete har med andra ord stora planer, som det tar tid att förverkliga till fullo. Den gemensamma maskinparken har dock redan börjat byggas upp så smått, ännu så länge ingår en traktor och en betesputs. Stor delaktighet Fjällhotellet vid backarna som djuren betar på köper köttet efter slakt och serverar det i sin restaurang. För hotellet är det ett mervärde att kunna servera mat som producerats i de backar ni just åkt skidor i och det innebär att de är villiga att betala ett bättre pris för köttet. På hösten hålls en fest för alla som varit delaktiga på något sätt. Det är många som varit med på någon del och det är viktigt att alla känner en delaktighet och att det är ett positivt inslag i bygden. I Åredalen är redan många människor och företag delaktiga i betet i Edsåsdalen. Denna typ av betesdrift kan skapa ytterligare delaktighet från många människor och företag. T.ex. skulle det kunna vara möjligt för en ungdomsförening att åta sig att sköta röjning, stängsling samt tillsyn av betesdjur mot att Fjällbete finansierar något nytt projekt i den egentliga ungdomsverksamheten. 13

15 Samverkan, naturvårdsentreprenörer, möta marknaden Jämtland Ekonomi Förutsättningen för detta bete var att knyta ihop olika mindre lönsamma delar till en större helhet som genom samverkan kan gå med vinst. Fjällbete skall vara ett vinstdrivande företag med bygdens bästa för ögonen. Matproduktionen och landskapsvården i Åredalen behöver kapital vilket kan ske genom direktlån, stödsparande eller medlemsinsatser. Vid stödsparande överlåts lånerätten på de sparade pengarna till Fjällbete samtidigt som den som sparar står först i kön när det gäller köp av företagets produkter. Medlemsinsatser innebär att man satsar sina pengar som medlem i den ekonomiska föreningen. Tips Ge människor en chans att vara delaktiga. Ju mer involverade de är ju mer positiva blir de till betesdrift. Medvetande om lokalekonomin skapar ett större engagemang och förståelse för olika företag i bygden. Tänk på att små, olönsamma företag eller driftsformer kan genom samarbete bli till lönsamma enheter i en större sammanslutning. Jag är alldeles övertygad om att detta kan fungera på andra håll, avslutar Jörgen. Kontaktperson Jörgen Andersson, Fjällbete i Åredalen, under fliken Pengar i bygden. Egen hemsida registreras inom kort: /EB 14

16 Restaurering, tillsyn på bete, övergångsutfodring, transport, skogsbete Härjedalen 6. Fäbodbonde med mycket marker Per Persson i Lillhärdal är en man med många järn i elden. Eller mycket marker till sina djur kanske är mer rätt. Idag har han 90 ha i byn, 200 ha inhägnat vid Jucklabergsvallens fäbod plus fritt bete intill, men det finns mer marker att ta hand om. Det skulle bara behövas lite mer djur. För sitt arbete med byns betesmarker har Per fått Härjedalens kommuns miljöpris. Han har hjälp av familjen i sitt värv, båda föräldrarna hjälper till samt Pers flickvän. Djur på gården idag Idag finns 30 dikor och 16 stutar på gården. I somras var det allt som allt 85 djur med kalvarna inräknat. Per skall satsa på lite fler dikor framöver. Det finns även ett antal åsenfår på gården samt en häst. Fäbodvallen de äldsta byggnaderna är från 1600-talet. Foto: Per Persson Restaurering av tuvtåtelmarker Per arrenderar i stort sett all mark. De 90 ha i byn består av ha vall och resten betesmarker. För två år sedan började han restaurera en del tuvtåtelmarker. Per körde med en slagslåttermaskin som han tycker fungerade mycket bra. Den tog även de enrisbuskar och det sly som kommit upp. Där det var som värst fick han köra flera gånger. Det finns några ställen kvar att köra på. En del har han röjt med såg och då vill han vänta några år tills stubbarna har gett sig lite. Det kommer annars bli väl hårt för maskinen att köra där även om han försöker kapa träden och buskarna så nära marken som möjligt. Innan röjning släpper han dit djuren på bete, så att det är kvistat och klart när han kommer dit med sågen. Översvämningsmarker i byn Det finns gamla översvämningsmarker i byn som tidigare varit slåtterängar och som håller på att växa igen. Det gäller ha som bör stängas in och betas men det skulle behövas mer djur. Det är svårt att göra prioriteringar beträffande vilka marker som är viktigast. Beten kring gården och tidigt betessläpp Gården som Per bor på ligger granne med hembygdsgården och de beten som ligger härikring har betats kontinuerligt. Fåren går nere i byn under hela säsongen och sambetar med hästen. De flyttas ofta runt för att hålla betena i schack. Korna går också hemma före midsommar. Djuren som stått inne och de som gått på vinterbete släpps ut så fort snön gått bort, eller egentligen lite innan. Snö brukar ligga kvar lite här och där. Huvudsaken är att det blivit lite grönt. Som övergångs-, men kanske främst, tillskottsutfodring så här tidigt brukar Per ge djuren ensilage i foderhäckar. När nötkreaturen kommer hem från fäbodbetet brukar de få gå på återväxtbete. Alla djur tas sedan in i oktober ungefär. Det beror lite på hur vädret blir och hur markerna ser ut. Fäbodvallen Uppe på fäbodvallen har det jämt gått djur. De äldsta byggnaderna är från 1600-talet. Det har varit kor nästan jämt, men hästen gick där ensam några år innan korna fick komma dit igen. Själva fäbodvallen är inhägnad och där får djuren gå några dagar för att vänja sig, de tas upp strax efter midsommar ungefär, mest beroende på när vägen upp dit bär. Efter några dagar öppnar Per upp till en stor fålla som han hägnat in runt fäboden, ca 200 ha. Stängslet till den stora fållan utgörs av s.k. elband. Dessa band syns ganska bra och det kan ha hjälpt till att skrämma bort björn som det finns ganska gott om. I den stora fållan går djuren ungefär en månad innan de släpps ut på fritt bete i markerna och i skogen runt omkring. På det fria betet brukar de gå en 5-6 veckor. 15

17 Restaurering, tillsyn på bete, övergångsutfodring, transport, skogsbete Härjedalen Vatten med självtryck Vattenförsörjningen på fäbodbetet sker med badkar med vatten på vallen. Det finns en källa på fäbodvallen som ligger ganska högt. Per har sedan placerat badkaren lite längre ner så det blir självtryck på vattnet. I badkaren finns sedan flottör och Per tycker detta system har fungerat väl. köra foder med. Det går på 6-7 rundbalar på den och sedan är det bara att köra den dit den ska, sänka den och använda den som foderhäck. Djuren fick dock gå för egen maskin när de skulle hem från fäboden i år. Det är en fyra mil lång promenad men det gick riktigt bra. Tillsyn på bete På vallen finns förutom vatten även mineraler, vilket underlättar tillsynen av djuren. Han brukar försöka locka dit dem med lite mat varje dag så att de inte skall dra för långt bort. Dessutom har han skällor på en del av djuren samt hundpejlar, sådana som används t.ex. i jakt, så att det skall gå att hitta dem ifall de skulle vara borta. Det är en hel del björn i området. Per har inte märkt av några större problem, men björnen har nog skrämt djuren ibland så att de flyttat sig. Ifjol smet en del djur och han tror att det kan ha berott på att de blev bortskrämda av björn. Han tror att anledningen till att han inte haft så stora problem är att betesdjuren är så pass många och rör sig i flock och att björnen då drar sig för att anfalla. Effekt av bete på djur och natur Området runt vallen har ju inte varit betat på ett tag men bara på de få år som Per haft korna där så syns det stor skillnad tycker han. Skogen har en helt annan karaktär när den blivit betad och det är öppnare runt om. Kalvarna som har gått på fäbodskogen i år har haft god tillväxt så de hittar nog den mat de behöver där uppe. Transport med smidig vagn eller till fots En granne till Per har en väldigt smidig vagn som de använder till transport av djuren. Den har hydraulcylindrar på hjulen vilket gör att den är sänkbar. Den kan sänkas så att den bara är någon decimeter hög vid lastning och sedan höjs den upp när djuren är på. Djuren går lätt på och är inte alls så besvärliga som när de tidigare lastades på t.ex. hästkärra tycker Per. Vagnen tar 7-8 djur åt gången. På vintern används vagnen till att Pers nötkreatur på väg hem från fäboden. Foto: Per Persson Ekonomi Per upplever att det är svårt att få bra ekonomi på verksamheten. Kalvarna växer bra på betet och betet på fäbodvallen ger ju miljöersättning även det. Han har dock inte högsta ersättningen än på betesmarkerna, men kanske om några år då han har fått lite mer fason på dem. Tips Var inte rädd för att släppa djuren tidigt på bete, då är det lättare att få det bra avbetat och en bra kvalitet på betet Ge röjt virke till djuren så är det kvistat och klart när det är dags att ta hand om det. Tänk på att det kan finnas mer marker tillgängliga för bete än du tror (även om det oftast känns som om det finns för mycket ) Se till att transporter av djur går snabbt och smidigt så att flytt av djuren inte undviks p.g.a. att det är för krångligt! Kontaktperson: Per Persson, Swedden 1088, Lillhärdal e-post: /EB 16

18 Samverkan, sambete, avtal, betesförening Hälsingland 7. Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Kyrkbyängarna vid Ljusnan i Järvsö är ett område på ca 80 ha som har stort värde i bygden för rekreation, landskapsbild och som naturvårdsområde. Ängarna består av ca 80 ha naturbeten samt några hektar åkermark som brukas ekologiskt. Anders Persson är en av sex medlemmar i Kyrkbyängarnas sambetesförening som startades slakade något så märkte korna det direkt och bröt ner stängslet. Alla marker betas varje år. De åkrar som finns i anslutning till betesmarkerna, och som också betas, brukar slås ungefär vart femte år om det blir för mycket långgräs. Det beror vanligen på att djuren kommit dit sent. Naturbetesmarkerna slås inte. Betesplanering och betesdjur Ängarna sambetas av köttdjur, både nöt och får. Totalt är det cirka kvigor och stutar och 60 tackor plus lamm. Kyrkbyängarna är till stora delar översvämningsmarker och djuren släpps på så fort högvattnet sjunkit undan vilket brukar bli i slutet av maj. Djuren går sedan kvar till månadsskiftet augusti-september. Sintackor och stutar kan gå kvar längre men första vardagen i oktober görs det vinter. Djuren flyttas varje vecka, ibland oftare. I en större fålla kan det hända att djuren får gå kvar två veckor. I början på säsongen sker flyttningarna tätare och djurtätheten är högre. Sambetet med får och nöt har lett till att problemen med parasiter är mycket små. Från början då förstaårsbetande nöt gick på bete var problemen större men nu är det bara andraårsbetare som går på naturbetet vilket även det har minskat parasitproblemen. Vy från söder över kyrkbyängarna, bilden är tagen Foto: Originalfoto, Anders Persson, Järvsö Restaurering Kyrkbyängarna är gamla slåtterängar som låg för fäfot i över 25 år innan det beslutades att de skulle restaureras. Planeringen skedde i samarbete mellan länsstyrelsens naturvårdsenhet, Skogsvårdsstyrelsen och Lantbruksnämnden samt sambetesföreningen gjordes första röjningen av Skogsvårdsstyrelsen. Från början var det stora problem med mygg men när strandkanterna höggs ur minskade problemet kraftigt. Efter detta har gallringen skett i etapper. Utfodring och vattenförsörjning Djuren får mineralfoder på betet och viss tillskottsutfodring då det är högvatten och de inte kan komma åt att beta. Övergångsutfodring sker i viss utsträckning. Betesmarker Markerna var från början splittrade på många ägare med många mycket små och smala skiften, men ägs idag av ett storskifteslag (ett sorts samfällighet). Sambetesföreningen arrenderar markerna vilket fungerar bra. De ägare som inte ville sälja sina skiften arrenderade ut dessa billigt till föreningen med tioårskontrakt. Vattenförsörjningen sker helt från vattendragen invid betesmarkerna. Vanligtvis betas en fålla närmast vattnet först och när djuren sedan betar andra fållor har de fri passage ner till vattnet. Tidigare då mjölkraskvigor gick på betena kunde det hända att någon kviga hade lite hög cellhalt i mjölken efter kalvning genom att vattnet innehållit ogynnsamma bakterier. Betesmarkerna är uppdelade i fem fållor med sammanlagt fem kilometer stängsel av fårnät med taggtråd över. De provade ett tag att ha eltråd över istället för taggtråd men det fungerade inte alls. Om elen, eller tråden, bröts eller tråden Ekonomi De senaste åren har sambetesföreningen fått EUersättning men de första 15 åren la de ner mycket 17

19 Samverkan, sambete, avtal, betesförening egna pengar. Markerna är berättigade till tilläggsersättning, vilket innebär kr/ha. Sambetesföreningen Sambetesföreningen har inte förändrats mycket sedan starten. De har skrivna stadgar som de följer samt ett formellt styrelsemöte och årsmöte i anslutning. I övrigt träffas de nästan varje vecka vid gemensam flyttning av djuren och vid andra arbetsdagar under året, som t.ex. betessläpp på våren. Anders anser att en sambetesförening är en förutsättning för att ha beten tillsammans så att arbetsinsatserna kan regleras och beslutas. Kostnader liksom EU-ersättningar delas rakt av så att alla medlemmar får lika stora delar. Alla har rätt att ha samma antal djurenheter och även om de inte utnyttjar den rätten så får de samma ersättning som de övriga och belastas med samma kostnader. Alla har även samma arbetsbörda i föreningen. De skriver upp antal timmar de lägger ner på föreningen och det brukar jämna ut sig på slutet. Om någon har kört med en specialmaskin på ängarna kan de skicka en räkning till föreningen om kostnaden var stor för dem personligen. Sambetet har även lett till ökat samarbete med annat, mest halmpressning och dylikt. De träffas ofta och har därigenom koll på vilka maskiner de andra i föreningen har samt vilka möjligheter för samarbete som finns. I och med att de redan jobbar mycket ihop med betet blir det naturligt att även jobba ihop med annat. Svårigheter Största problemet idag är att djuren ibland drabbas av klövspalt som de får av skador från röjstubbar och skott. Trots att det är översvämningsmarker brukar det inte vara några problem med fåren och lammen då det finns stora, torra partier. Nötkreaturen går ner i vattnet och äter bl.a. vass och torra år kan det vara problem med att djuren tar sig runt stängslen. Tidigare var det besvärligt med översvämningar men dessa är mindre idag p.g.a. bättre vattenreglering i området och större uppmärksamhet från brukarna. De har inga problem med slaktvikterna på nötkreaturen, lammen kan dock ha något låg slaktvikt ibland. Anders är orolig inför framtiden då många lantbrukare slutar eller slutar ha djur. Det finns 18 Hälsingland mycket betesmark i området som det skulle vara intressant att hålla öppna men det finns inte tillräckligt med djur. Anders tycker dock att det borde vara möjligt att transportera djur från andra områden, huvudsaken är att det finns någon som ser efter djuren. Betesmarkerna är uppdelade i fem fållor. Taggtråd har visat sig vara mest effektivt som stängsel. Färre mygg och fler örter Den största effekten av betet som Anders ser det är att markerna har öppnats upp, att vattenspegeln i Ljusnan syns mer och att myggproblemet har minskat. Om inte betet fanns skulle markerna växa igen och området bli outhärdligt både för människor och djur p.g.a. för mycket mygg. Efter restaureringen har även en del örter och växter som tidigare varit undanträngda kommit tillbaka säger Anders men han är ingen botaniker och kan inte namnen på dem. Tips Bilda en sambetesförening om bete sker gemensamt med andra brukare. Med samarbetet reglerat i stadgar förebyggs konflikter. Med olika djurslag i sambete eller växelbete nås bättre resultat. Utnyttja tillgången på naturligt vatten om vattnet håller bra kvalitet. Utnyttja möjligheten att samarbeta om annat än bara bete. Maskinkostnaderna blir avsevärt lägre om man samverkar. Det kan t ex vara en god idé att också göra gemensamma inköp. Kontaktperson: Anders Persson, Nor 1462, Järvsö, e-post: telefon: , /EB Bilaga Stadgar för Kyrkbyängarnas sambetesförening

20 Stadgar för Kyrkbyängarnas sambetesförening 1. Syftet med Kyrkbyängarnas sambetesförening är att sammanföra medlemmarnas ungdjur och får till det gemensamma betet för att därigenom friställa areal vid den egna gården för annan produktion. 2. Genom dessa stadgars undertecknande förbinder sig medlemmen att lämna ungdjur och får till sambetet under hela betessäsongen och genom egen eller lejd arbetskraft gemensamt med de andra medlemmarna svara för fullgod skötsel av djuren på sambetet. Medlemmen förbinder sig vidare: att med effektiva medel bekämpa ohyra och sjukdomar på sina betesdjur, att svara för de egna djurens transport till och från betet, att svara för samtliga driftskostnader i proportion till utnyttjade betesdagar, att själv ansvara för eventuell kreatursförsäkring för de egna djuren men tillsammans med övriga deltagare ordna kollektiv ansvarighetsförsäkring. Om djuren inte är försäkrade, står medlemmen själv risken för de egna djuren. 3. Föreningens styrelse består av tre personer jämte en suppleant. 4. Föreningen utser ordförande och kassör samt arbetsledare, vilka väljes för två år. Efter första verksamhetsåret utlottas en ledamot, varefter nyval efter denne sker för två år. Bland övriga medlemmar utges en revisor att jämte en av Hushållningssällskapet utsedd revisor revidera föreningens räkenskaper. 5. Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår. 6. Årsmöte hålles efter utfärdad kallelse en gång årligen senast före mars månads utgång. Varje medlem äger en röst oavsett antalet till sambetet lämnade djur. Vid årsmötet skall förekomma: 1. Av ordförande, kassör och arbetsledare upprättad skriftlig redogörelse över föreningens ekonomiska ställning och det gångnaårets verksamhet. 2. Revisorernas berättelse och fråga om ansvarsfrihet för valda funktionärer. 3. Upprättad investerings- och arbetsplan för kommande verksamhetsår. 4. Val av funktionärer och revisorer. 7. Medlem som undertecknat dessa stadgar, förbinder sig för en tid av 5 år i taget från undertecknandet. Medlem, som upphör med ungdjurs och fårproduktion, äger rätt att utträda eller överlåta. Eventuella tvister vid utträde, överlåtelse eller eljest löses gemensamt med en representant från Hushållningssällskapet. 8. Beslut om ändring av dessa stadgar eller beslut om föreningens upplösning skall fattas av minst två tredjedelar (2/3) av medlemmarna. 9. Medlem undertecknar dessa stadgar i två exemplar, varav ett överlåtes till ordföranden och ett disponeras av medlemmen. 10. För arbete, som utföres av delägarna, skall ersättning utgå i enlighet med gällande maskintaxor, när det gäller maskinarbeten, och ersättning per manstimma efter vad styrelsen bestämmer för varje år.

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Intervjumall för äldre skogsbeten

Intervjumall för äldre skogsbeten Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB Skötsel av ängsoch hagmarker ekonomi och ekologi HAGMARKSMISTRA var ett tvärvetenskapligt MISTRA-finansierat

Läs mer

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget RESTAURERINGSPLAN 1(3) 2012-02-16 D nr: Naturvårdsenheten Jens Montelius Risberg Direktnr 023-818 24 Faxnr 023-813 31 jens.montelius.risberg@lansstyrelsen.se Ansvarig för dokumentet: Datum Ändring Signatur

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet 2003-2008 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen Informationsskyltar har satts upp i alla områden

Läs mer

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Karl-Ivar Kumm Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer

Läs mer

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3 RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum Kurser våren 2017 Uppdaterade datum Naturbetesmarker Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer vi kan hitta på våra breddgrader. Man skulle nästan kunna säga att det är det är en djungel beträffande

Läs mer

Sammanställning av Frågeformulär till innehavare av permanenta rovdjursstängsel

Sammanställning av Frågeformulär till innehavare av permanenta rovdjursstängsel 1 (9) 7-1 18-888-7 NATUR- OCH KULTURMILJÖENHETEN Sammanställning av Frågeformulär till innehavare av permanenta rovdjursstängsel 1. Vilket/vilka år fick du bidrag från Länsstyrelsen till permanent rovdjursstängsel?

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Att starta en förening I den här broschyren kan du läsa om hur flera människor kan starta en förening tillsammans. I en förening kan människor som har samma intresse träffas och

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

STYRESHOLM OCH PUKEBORG Förslag till Skötse.lplan för STYRESHOLM OCH PUKEBORG 199408 18 av museiekolog Elisabeth Aberg e e e - STYRESHOLM OCH PUKEBORG N i r---- rasbrant _ H-l " ' ".>: '..' '. '. / N /1 /v V d c - gammal älvfåra

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun. 2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2010 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Rååns Vattendragsförbund har sedan år 2003 årligen, med undantag

Läs mer

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Upphandling 1 (6) Datum 2015-09-10 Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk som arrenderas ut. Ett tiotal av dessa är små jordbruk på öar i skärgården. Jordbrukens

Läs mer

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02 PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Exempel på beslut I detta dokument finns två exempel. Det första är ett beslut om ett interimistiskt förbud. Det andra är ett avslag på en ansökan om tillstånd.

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag: Till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen 205 15 Malmö Förslag till bildande av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar i Simrishamns kommun. Havängs Museiförening vill framföra följande

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Inget nytt under solen och allt mer stöd för att samverkan är rätt väg

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län. RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Frågesport om allemansrätten

Frågesport om allemansrätten 1. FÅR DU GÅ VAR DU VILL NÄR DU ÄR UTE PÅ LANDET? 1. Nej, du får inte gå närmare ett boningshus än maximalt 20 meter. 2. Nej, du får inte passera över någons tomt. 3. Ja, du får passera över annans tomt

Läs mer

Unghästträning hos Tomas Rosén Den lugna miljön skapar harmoniska hästar

Unghästträning hos Tomas Rosén Den lugna miljön skapar harmoniska hästar Tema: Unghäst En lugn och harmonisk inkörning, där varje individ hanteras utifrån sina egna förutsättningar. Där målet inte är att ta fram den bästa h ästen utan att hästarna får jobba i lugn och ro. Det

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades.

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades. Minnesanteckningar Naturvårdsgruppsmöte 2011-09-16 i Mark Deltagare: Svante Brandin Marks kommun Marie Nyberg Marks kommun Kerstin Furst Marks kommun Karl Edlund Uddevalla kommun David Alfredsson Uddevalla

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Mollösunds Samfällighetsförening får härmed avgiva redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2007 05 01-2008 04 30, föreningens 2:a verksamhetsår.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

projekt roslagshagar

projekt roslagshagar projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar

Läs mer

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Kallelse till Föreningsstämma

Kallelse till Föreningsstämma Kallelse till Föreningsstämma Hyllinge Nordöstra Samfällighetsförening Tid: 11:e mars 2015 kl. 19.00 Plats: Hyllinge Skola, matsalen, Hyllinge Bilagor Verksamhetsberättelse 2014 Årsredovisning 2014 Revisionsberättelse

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Föreningen Utveckla Örbyhus Tobo och Vendel

Föreningen Utveckla Örbyhus Tobo och Vendel Stadgar Föreningen Utveckla Örbyhus Tobo och Vendel 2016-02-03 Innehåll 1 Föreningens namn... 1 2 Föreningens sätesort... 1 3 Föreningens ändamål... 2 4 Elektronisk kommunikation... 2 5 Medlemskap... 2

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer