Goda exempel. Framgångsrik skötsel av naturbetesmarker och ängar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Goda exempel. Framgångsrik skötsel av naturbetesmarker och ängar"

Transkript

1 Goda exempel Framgångsrik skötsel av naturbetesmarker och ängar

2 Förord Naturbetesmarker och ängar finns över hela landet, men deras karaktär och förutsättningarna för att sköta dem varierar kraftigt. Det finns inte ett sätt som passar alla marker och situationer. Genom den flora av goda exempel som här presenteras vill vi inspirera fler lantbrukare, rådgivare och tjänstemän att lära av varandra och våga pröva sig fram till en skötsel som passar just era marker. Fokus i den här sammanställningen ligger på skötselaspekter, inte på beskrivning av markernas natur- och kulturvärden. (Därmed inte sagt att de sistnämnda inte är viktiga, de är avgörande för såväl intresset som ekonomin för dessa marker, och de påverkar också skötseln vilket framgår av många av exemplen.) Vårt fokus på skötsel har också präglat valet av exempel. Ett huvudkriterium har varit att andra som arbetar med skötsel av naturbetesmarker ska kunna lära sig något av exemplen. Vi har också strävat efter att välja ut exempel där såväl de som sköter markerna (oftast lantbrukare) som de som betalar för skötseln (främst länsstyrelsen) är nöjda med resultatet. För att fånga upp de frågeställningar som är mest brännande har vi haft en referensgrupp till hjälp med lantbrukare och personer som arbetar med betesfrågor på länsstyrelser, Hushållningssällskap och LRF. Tack för hjälpen! Ett stort tack också till alla andra som skickat in tips på exempel och inte minst till alla lantbrukare som ställt sin tid och information om gården till vårt förfogande. I mån av resurser kommer materialet att kompletteras med fler exempel efterhand. Uppsala 30 mars 2004 Olle Kvarnbäck projektledare Så använder du materialet Exemplen är fristående från varandra och kan läsas var för sig. För att underlätta för dig som läsare att hitta just den typ av exempel som du är mest intresserad av har vi angivit några nyckelord för varje exempel. En lista över nyckelord och exempel finns på sida 4 och 5 Det är fritt fram att utan kostnad skriva ut material ur sammanställningen, kopiera upp och använda t ex i samband med kurser och rådgivning. Glöm inte att ange källan. Vill du veta mer om exemplen än det som står i texten, eller kanske anordna ett studiebesök, så finner du namn på kontaktperson sist i varje exempel. Det går också bra att kontakta , eller Inger Pehrson, Författare /OK Olle Kvarnbäck, agronom, Hushållningssällskapet, telefon , e-post: /IP /EB /ME-S /K-IK Inger Pehrson, konsult, Palustre HB, telefon , e-post: Elisabeth Bölenius, agronom, Hushållningssällskapet Marie Edvardsson-Svärd, biolog, telefon Karl-Ivar Kumm, agro-ekonom, Sveriges Lantbruksuniversitet, telefon , e-post:

3 1. Vasikkavuoma slåttermyr 6 2. Projekt Vindelälvens naturbeten 8 3. Gemensam vinterladugård i Sorsele Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Fäbodbonde med mycket marker Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Strandbete längs Ljusnan med får och kor Köttproduktion vid fäboden Högt betestryck på Ön i Dalälven Gammal finnby med 45 ha restaurerad betesmark Hundar som vaktar flocken mot rovdjur Skogsbete som vanligt Växelbete på Östergården i Gåsvik Stängsel som skyddar mot rovdjur Hästar håller naturreservat öppet Strandängar och ekhagar på Bråborg Dikor betar välbesökt våtmarksområde Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Strandängsbete vid Tåkern Naturvårdsentreprenör vid Billingen Entreprenörer i Naturvårdstjänst Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Samarbete på Tofta skjutfält Växelbete nöt-häst-får på Gotland Skogen räddar betesmarkerna Gråkullen en ständigt bättre resurs Restaurering av slåttermad Naturvårdsentreprenör med nöt och får Unghingstar på naturbete Herde och entreprenör Byalag hyr ut strandängsbete 71

4 Nyckelord Betesavtal Betesförening Ekonomi Flora Fåglar Får Gemensam vinterhållning Herdehundar Hästar Kvinnligt företagande Känsliga marker Möta marknaden Naturreservat Naturvårdsentreprenör Restaurering Exempel Projekt Vindelälvens naturbeten Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Byalag hyr ut strandängsbete Gemensam vinterladugård i Sorsele Köttproduktion vid fäboden Dikor betar välbesökt våtmarksområde Entreprenörer i Naturvårdstjänst Skogen räddar betesmarkerna Restaurering av slåttermad Naturvårdsentreprenör med nöt och får Byalag hyr ut strandängsbete Vasikkavuoma slåttermyr Växelbete på Östergården i Gåsvik Unghingstar på naturbete Skogen räddar betesmarkerna Strandbete längs Ljusnan med får och kor Hästar håller naturreservatet öppet Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Strandbete längs Ljusnan med får och kor Naturvårdsentreprenör med nöt och får Gammal finnby med 45 ha restaurerad betesmark Gemensam vinterladugård i Sorsele Hundar som vaktar flocken mot rovdjur Hästar håller naturreservatet öppet Växelbete nöt-häst-får på Gotland Unghingstar på naturbete Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Strandbete längs Ljusnan med får och kor Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Vasikkavuoma slåttermyr Projekt Vindelälvens naturbeten Hästar håller naturreservatet öppet Strandängar och ekhagar på Bråborg Byalag hyr ut strandängsbete Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Entreprenörer i Naturvårdstjänst Naturvårdsentreprenör i Ydre Naturvårdsentreprenör med nöt och får Herde och entreprenör Naturvårdsentreprenör vid Billingen Projekt Vindelälvens naturbeten Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Fäbodbonde med mycket marker Strandängsbete vid Tåkern Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Samarbete på Tofta skjutfält Restaurering av slåttermad Strandängar och ekhagar på Bråborg 4

5 Nyckelord Restaurering Rovdjursstängsel Sambete/Växelbete Samverkan Skog Skogsbete Slåtter Strandängsbete Styrning av bete Stängsel Tillgänglighet - allmänhet Tillsyn på bete Transport Vallhund Änge Exempel Gammal finnby med 45 ha restaurerad betesmark Gråkullen en ständigt bättre resurs Hundar som vaktar flocken mot rovdjur Stängsel som skyddar mot rovdjur Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Strandbete längs Ljusnan med får och kor Högt betestryck på Ön i Dalälven Växelbete på Östergården i Gåsvik Strandängar och ekhagar på Bråborg Naturvårdsentreprenör i Ydre Effektiva tackor och dikor på Mörby Naturvårdsentreprenör med nöt och får Gråkullen en ständigt bättre resurs Herde och entreprenör Vasikkavuoma slåttermyr Projekt Vindelälvens naturbeten Gemensam vinterladugård i Sorsele Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Sam(ar)bete med får och kor på öar i Ljusnan Högt betestryck på Ön i Dalälven Entreprenörer i Naturvårdstjänst Naturvårdsentreprenör i Ydre Samarbete på Tofta skjutfält Byalag hyr ut strandängsbete Skogen räddar betesmarkerna Skogsbete som vanligt Fäbodbonde med mycket marker Köttproduktion vid fäboden Vasikkavuoma slåttermyr Restaurering av slåttermad Entreprenörer i naturvårdstjänst Hästar håller naturreservat öppet Strandängar och ekhagar på Bråborg Dikor betar välbesökt våtmarksområde Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Strandängsbete vid Tåkern Byalag hyr ut strandängsbete Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Strandbete längs Ljusnan med får och kor Växelbete på Östergården i Gåsvik Hästar håller naturreservatet öppet Effektiva tackor och dikor på Mörby Samarbete på Tofta skjutfält Stängsel som skyddar mot rovdjur Gråkullen en ständigt bättre resurs Dikor betar välbesökt våtmarksområde Fäbodbonde med mycket marker Fäbodbonde med mycket marker Naturvårdsentreprenör med nöt och får Vallhundar ger flexibel fårhållning på Breviksnäs Växelbete nöt-häst-får på Gotland 5

6 Slåtter, flora, marknadsanpassning, samverkan Norrbotten 1. Vasikkavuoma slåttermyr Vasikkavuoma slåttermyr i Pajala kommun är ca 250 ha stor och tros ha nyttjats för slåtter sedan talet. På 1800-talet byggdes de första ladorna på myren och på mitten av 1950-talet, när det mesta av slåttern upphörde, fanns ca 200 lador på Vasikkavuoma började slåttermarken restaureras i större omfattning. Idag finns 82 lador och en slåtterkoja på myren som är naturreservat sedan Det går en mycket lättframkomlig spångad väg fram till, och över myren. Den är väl värd ett besök enligt Kjell Palo, myrentusiast, och Rolf Ilskog, liefantast. Myrens naturvärden Slåttermyrens höga naturvärden utgörs av hävdgynnade sjöfräken-, strängstarr-, och vattenklöversamhällen. Dessa finns på de våtare delarna av myren. Myren har även en speciell artsammansättning av mossor. Totalt finns det minst 50 olika kärlväxter på myren, däribland myrbräcka, slåtterblomma och kärrspira samt ett flertal ovanliga orkidéer som lappnyckel. Förutom växterna finns ett stort antal insekter och däggdjur på och omkring myren, varav flertalet är hävdgynnade. Där finns även väldigt mycket fåglar, t.ex. pärluggla, blå kärrhök, grönbena, brushane och jorduggla. Så fort det fryser till ute på myren brukar där även gå renar och beta, innan det kommit för mycket snö. Restaureringen och skötsel av slåttermyren Sedan 1996 röjs myren från buskar och sly. När restaureringen började var myren mer eller mindre täckt av knähöga buskar av sälg och björk. Röjningen sker i etapper och mer och mer röjs för varje år. Slutmålet är att hela myren skall röjas och hävdas varje år, men för det krävs det mycket mer resurser än idag. Nu slås ca ha av myren varje år. Ungefär hälften slås med lie av privatpersoner och hälften slås med maskin. De fyra byarna runt Vasikkavuoma - Mukkakangas, Erkheikki, Juhonpiete och Autio - har gått samman och bildat en utvecklingsgrupp, MEJA. Gruppen jobbar för att återskapa och sköta Vasikkavuoma slåttermyr och det är de som slår med maskin. 6 Slåttermyren är 250 ha stor, varav ha slås i dagsläget, och har 82 ängslador. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län De områden av myren som används till slåtter idag slås i mitten av juli. Om vädret tillåter så bärs höet direkt in i ladorna, efter kort torkning på slag, annars hässjas det först. På vintern körs sedan fodret hem med skoter. Myren har torkat ut lite efter det att det grävdes ett dike på 1960-talet. Idag försöker man göra dämmen för att myren skall hållas blötare. Det går även en bäck över myren som måste rensas och hållas efter. Vassklippare till slåttern Myren slås med lie på traditionellt sätt eller med en specialgjord slåttermaskin. I grunden är denna slåttermaskin en vassklippare. Efter flertalet modifieringar som gjorts under åren är den nu helt specialiserad på myrslåtter. Den kan både gå på land och på vatten och har ett mycket lågt marktryck. De tuvor som har bildats under åren trampas ner av maskinen. En nackdel med den kan vara att den är dålig på att slå vattenklöver enligt Rolf Ilskog, initiativtagare till utökad slåtter. Den största fördelen med maskinen är dock att slåttern går lättare och snabbare än med lie. När myren slogs med lie gick det åt 130 personer och de resurserna finns inte riktigt idag. De områden som slås idag, växer bättre och bättre för vart år som går och fräkeninslaget har ökat, liksom vattenklöver. Lieslåtter på Vasikkavuoma slåttermyr Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län

7 Slåtter, flora, marknadsanpassning, samverkan Renfoder av myrhöet Allt som slås på myren blir till renfoder. Både fräken och vattenklöver är mycket bra renfoder. Idag säljs allt som hö eller används direkt av dem som slagit det. Tillsammans med Karesuando och Arvidsjaur har dock delar ur MEJAbyaförening startat en ideell förening, Förädling i norr, som ska jobba med att utveckla foderproduktionen från slåttermyrar och ängar i trakten. Tanken är att det som slås på myrar och ängar skall kunna pelleteras och sedan säljas som renfoder. Förhoppningen är att det skall ge underlag för ett företag och att foderproduktionen i framtiden skall kunna gå runt ekonomiskt. Slutvisionen är att hela foderproduktionen skall kunna vara mobil. Slåttermaskinen skall kunna gå på andra marker än Vasikkavuoma och pelleteringsmaskinen skall under vinterhalvåret även kunna användas till t.ex. träpellets. Det finns ett väldigt stort intresse för renfoder från myr, inte minst från Norge. Renen är mycket förtjust i fräken och vissa, däribland Kjell, anser att renköttet får en godare smak om renen ätit mer fräken. Norrbotten eftersom pågående markanvändning inte försvåras har ingen särskild ersättning utgått för detta. Förhoppningar för myren Skötseln av myren skall förhoppningsvis ge ökad plats åt de hävdgynnade arter som funnits, och finns, på myren idag. Det finns även förhoppningar om att myren skall ge arbetstillfällen. En stor drivkraft är dock att bevara myren som den en gång var så att kommande generationer skall kunna se, och uppleva, hur människor brukade Vasikkavuoma förr i tiden. Varje sommar hålls aktiviteter på myren, förutom slåtter. I år var det en dansföreställning i gummistövlar! Om foderproduktionen på myren kommer igång ordentligt kommer det kanske innebära att de behöver köpa upp mer foder utifrån, t.ex. gräs att blanda in i fodret. Detta skulle leda till att ytterligare marker öppnades upp. Tips Uppfinn inte hjulet två gånger! Det är säkert någon som har gjort något liknande som du kan fråga. Undersök marknadens intressen för vad du gör och var inte rädd för nya utmaningar. Håll gamla kunskaper vid liv. Försök få med personer av alla åldrar så att inte kunskaper försvinner med den äldre generationen. Kontaktpersoner: Kjell Palo, entusiast och verksam i Förädling i norr. Telefon: Rolf Ilskog, slåtterfantast med kunskaper inom slåtter med lie. Telefon: Slåtterblomman trivs, inte överraskande, på slåttermyren. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län /EB Ekonomi Restaureringen och maskininköpen har till viss del möjliggjorts genom EU-projektpengar och bidrag från privata fonder. Skötseln av myren finansieras genom miljöersättning. De som slår myren med lie kan få EU-ersättning på kr/ha och de som slår med maskin kan få kr/ha. Vasikkavuoma är sedan 1999 naturreservat. Samtliga 20 markägare berörs av beslutet, men 7

8 Restaurering, betesavtal, projekt, samverkan Västerbotten 2. Projekt Vindelälvens naturbeten I Västerbotten görs en storsatsning på att restaurera naturbeten längs Vindelälven. Ett populärt projekt både bland allmänheten och lantbrukarna längs älven. Redan 1996 drog Världsnaturfonden WWF igång ett projekt för att restaurera och bevara biologiskt mycket värdefulla ängsmarker i Ammarnäs delta i nordvästra Västerbotten. I Ammarnäs har över 15 ha raningar (översvämmade ängsmarker) restaurerats genom buskröjning och återupptagen slåtter. Dessutom har 25 ha ängs- och betesmark åter börjat betas. Sedan 1996 har ett jordbruksföretag etablerats med ambition att sköta delar av Ammarnäs delta och även odlingsmarker någon mil söder därom. För att få till stånd bete i området har WWF tillsammans med en lantbrukare investerat i betande kor. I anslutning till restaurerade marker sitter stora skyltar som gör reklam för projektet. De syns tydligt från vägen och har säkert bidragit till projektets goodwill. Raning invid Sorsele samhälle. Foto: Ingemar Johansson Många intressenter Intresset för projektet har gjort att det har utvidgats och omfattar sedan 2001 hela Vindelälvsdalen från Ammarnäs ner till Vännäs. Projektets mål är att: Restaurera och bevara naturbetesmarkernas unika artrikedom och historiska värden för kommande generationer Skapa förutsättningar för ett lönsamt jordbruk genom produktion av naturvård och naturbeteskött. 8 Budgeten för projektet ligger på ca 2 miljoner per år under perioden Huvudfinansiärer är många: EU, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. LRF och Swedish Meats är mindre privata finansiärer. Man har anställt en projektledare på heltid som sköter det löpande arbetet med att ansöka om restaureringsstöd, sköta kontakten med markägare och djurhållare, handla upp tjänster etc. Projektet satsar också resurser på byggnation av moderna stallar som ska möjliggöra en uthållig djurhållning. Restaurerar 175 ha T o m år 2006 räknar man med att ha hunnit restaurera ca 175 ha naturbetesmark i Vindelälvens närområde. Under de två år som projektet hittills pågått har restaurering påbörjats i nära 100 ha, fördelade på ca 10 olika platser. Man kan säga att projektet gjort en rivstart. Det grundläggande kriteriet vid valet av restaureringsobjekt har varit länsstyrelsens inventeringar av värdefulla naturbetesmarker. Endast marker som, efter restaurering, bedöms kvalificera för högsta ersättningen i miljöstödet för bevarande av betesmarker och slåtterängar har kommit ifråga. Ingemar Johansson, som är projektledare, betonar att det viktigaste vid en restaurering är att fullfölja den och att få en långsiktig hävd av markerna. Därför har man endast restaurerat marker om det finns en lantbrukare som är intresserad av att hålla djur där. Intresserade djurhållare har man fått tag i genom att hålla informationsmöten ute i bygderna, positiva reportage i tidningar, radio, TV och genom att utnyttja det kontaktnät som projektets aktörer har. Övertygar markägare I de flesta fall har det varit många olika personer som ägt marken i de restaurerade objekten. Ett viktigt arbete för projektledaren har därför varit att övertyga markägarna om att upplåta marken för restaurering och bete. Jag brukar kalla alla markägarna till ett möte där jag berättar om projektet och vad det innebär att låta restaurera sina marker, berättar projektledaren Ingemar Johansson. - Jag visar bilder från andra områden som restaurerats och visar hur fint det kan bli. Till sist går jag igenom det betesavtal mellan markägare och djurägare som jag har konstruerat. (Mallen för betesavtal finns som

9 Restaurering, betesavtal, projekt, samverkan bilaga till detta exempel). De flesta brukar skriva på med en gång. De som inte har möjlighet att komma på mötet besöker jag separat. Enkelt betesavtal Ingemar är mån om att betesavtalet ska vara enkelt. Han har erfarit att vissa markägare ryggar inför mycket text och invecklad ansvarsfördelning. - Projektet ställer som krav på markägarna att de ska upplåta marken för restaurering (enl. restaureringsplan) och bete under fem år. Likaså är kravet att det finns en jordbrukare som har djur som betar naturbetesmarkerna också det under 5 år. Fungerar inte samarbetet efter dessa fem år så finns ändå inte förutsättningar att gå vidare, oavsett vad som stått i avtalet, menar han. Betesavtalen reglerar inte bara förhållandet mellan markägare och djurhållare utan också med en tredje part projektet. Projektet ansvarar för restaureringsarbetet och djurhållaren ansvarar för löpande skötsel och tillsyn av djur. Ev. virke vid restaurering tillfaller markägaren medan djurägaren erhåller ev. miljöersättning. Man räknar med att kunna söka miljöersättning efter ca tre års restaurering. Västerbotten Populärt projekt När markerna öppnas upp längs älven förbättras utsikten dramatiskt. Inte minst för alla bilister som färdas längs älvdalen. För att uppmärksamma projektets insatser har man satt upp gröna skyltar med texten Vindelälvens naturbeten i varje restaurerad hage som passeras av bilvägen. Det har säkert varit ett lyckat drag för att göra projektet känt för allmänheten. Nyligen har man också börjat sälja Vindelälvens naturbeteskött till Ica i Umeå. Det är inga stora kvantiteter det rör sig om men det är betydelsefullt för lantbrukarna att få 3 kr/mer per kilo för köttet. Kontaktperson: Ingemar Johansson (projektledare) Projektets hemsida: Bilaga Betesavtal mellan markägare och djurägare /OK När den högvuxna starren betas ner skapas grunda vattenmiljöer som är viktiga för insekter och fåglar. Sorsele september Foto: Olle Kvarnbäck 9

10 Bilaga 1. Betesavtal mellan markägare och djurägare Markägare:.. Djurägare:. Fastighet/område: (se karta). 1. Areal ha 2. Avtalsperiod: År (minst 5 år). 3. Markerna skall restaureras och skötas enl. bifogad restaureringsplan. 4. Djurägaren förbinder sig att ha ett lämpligt antal nötboskap som betar området, detta för att den biologiska mångfalden skall gynnas. 5. Djurägaren åtar sig all skötsel och tillsyn av djuren. 6. Övriga villkor: Miljöersättning för markerna erhåller brukaren. Detta avtal har upprättats i ett exemplar. Original till Sorsele Kommun och kopior till parterna. Överenskommelsen godkännes: den /.... den /.. Markägare. Djurägare Förbindelse gentemot projektägare Djurägaren förbinder sig att ha ett lämpligt antal nötboskap som betar området i 5 år, detta för att den biologiska mångfalden skall gynnas..... den /.. Projektägare.. den /.. Djurägare

11 Samverkan, gemensam vinterhållning, ekonomi Västerbotten 3. Gemensam vinterladugård i Sorsele Kan ett avställt sågverk bli en vinterladugård för 110 köttdjur? Ja, i Sorsele har det blivit verklighet. Bakgrunden var att Ulrik Thuresson, en av de största och viktigaste djurhållarna i projektet Vindelälvens Naturbeten, behövde en vinterladugård när han och hans familj flyttade till Sorsele. Själv hade han inte ekonomiska möjligheter att bygga en ny ladugård till sin besättning på ca 40 dikor, men i samarbete med projektet hittade han två avställda byggnader inne på sågverket i Sorsele med potential att inreda till ladugård. I juni 2001 köpte projektet mark och byggnader för kr. köttdjur. Han har bara gott att säga om att ha en gemensam ladugård. Kostnaderna blir mindre och man kan dela på arbetet med utfodring etc. Ingen extern avbytare behövs. Lantbrukaren Ulrik Thuresson och projektledaren Ingemar Johansson i samspråk framför sågverket som omvandlats till ladugård. Foto: Olle Kvarnbäck Inredning köptes begagnad Under sommaren revs den gamla inredningen ut och i augusti påbörjades arbetet med att gjuta båspallar, foderbord, skrapgång, och montera inredningen i form av liggbås, grindar, vattensystem etc. Det mesta av inredningen köptes begagnat till ett bra pris från ett nedlagt jordbruk i regionen. Byggarbetet sköttes huvudsakligen av entreprenörer men Ulrik hjälpte också till mycket. Delar på arbetet Redan från början var tanken att flera djurhållare skulle ha sina djur installade i sågverket. Ulrik delar ladugården med Roger Johansson, som startat med lantbruk genom projektet. Han hjälpte till med byggandet av ladugården och då väcktes idén att skaffa egna djur. Idag har han Ulrik Thuresson med sina nötkreatur på bete i Ammarnäs. Foto: Ingemar Johansson Ulrik Thuresson, som har mest djur 65 stycken förra vintern har huvudansvaret för att underhåll och skötsel fungerar. Det praktiska arbetet med skötseln är uppdelat efter antalet djurenheter som respektive brukare har. Foder har var och en bidragit med så att det ska räcka till de egna djuren. Det har fungerat bra, säger Ulrik. Förra vintern hade även en tredje djurhållare ett tjugotal djur i ladugården. Det gick också bra. Samarbetet mellan Ulrik och Roger har även lett till att det har köpt en slåttermaskin tillsammans. Ekonomi Inköpet av mark och två byggnader kostade kr. Endast den ena används som ladugård, den andra som maskinhall. Investeringarna i inredning, inkl. inköpt arbete, kostade ca kr. Kostnaden per båsplats blev ovanligt låg, kr. Projektet stod för den investeringen. Det löpande skötseln och underhållskostnader delas mellan de som har djur i ladugården. Kontaktpersoner: Ulrik Thuresson , , Ingemar Johansson, (projektledare) Projektets hemsida: /OK

12 Kvinnligt företagande, restaurering Västerbotten 4. Eva-Lott sköter 30 ha naturbeten Eva-Lott Andersson sköter närmare 30 ha naturbetesmark längs Vindelälven med hjälp av sina nötkreatur - en besättning på 30 mjölkkor med egen rekrytering - samt ett tiotal får. Hon har hunnit med att vara lantbrukare i snart tre decennier trots att hon inte är äldre än 42 år. När hon gick ut nian kände hon inte för att plugga vidare, och i samma veva blev hennes pappa sjuk. Eftersom hon alltid varit intresserad av lantbruket, och framförallt djuren, kändes det naturligt att ta över. Eva-Lott har drivit lantbruket själv, med hjälp av sin mor. Senaste sex åren har hon också haft sin brorsdotter Johanna anställd. Hur är det att vara kvinna i en mansdominerat yrke som lantbrukare? Bemöts du med respekt? - Det går ganska bra, tycker jag. Maskiner kan väl vem som helst köra, säget Eva-Lott med glimten i ögat där hon sitter i traktorn. dagliga mjölkningen och att hon vill bli mindre bunden och hinna med att göra andra saker. Nackdelen är att hon inte längre kommer att ha råd att ha en heltidsanställd medarbetare. Bygger för köttdjur Med hjälp av Vindelälvsprojektet bygger hon en ny ligghall för köttdjur i anslutning till den ena ladugården där hemma. Projektet bekostar materialet. Det blir enkel lösning med ströbädd och skrapad gång, för att hålla nere kostnaderna. Tanken är att även andra intresserade lantbrukare ska kunna ha djur där på vintern. Det är dock glest mellan lantbrukarna i trakten och än så länge har Eva-Lott nästan ingen samverkan med andra bönder. Däremot är hon beroende av goda kontakter med markägarna i trakten, då hon odlar nästan allt sitt vinterfoder till djuren på andras mark. Eftersom hon är den enda lantbrukaren i bygden lånar de gladeligen ut sin mark för att kunna hålla den öppen. Av de 60 hektar åker som Eva-Lott skördar är endast 6 ha egen mark. När jag besöker henne är hon mitt i andraskörden på granngården Sikselberg. Där är de väldigt nöjda med Eva-Lotts insatser. Hon är en femstjärnig lantbrukare, säger de uppskattande. Naturbetena kom in i verksamheten genom Vindelälvsprojektet. - Ingemar (projektledaren) kom förbi och frågade mig om jag ville ha naturbeten nere vid Åmsele. Jag tackade ja och det har jag inte ångrat. Det är lite långt dit, ca 3 mil, men å andra sidan är det ett härligt hägn! Eva-Lott tar en kort paus i höskörden. Foto: Olle Kvarnbäck Kvinna i lantbruket Nej, hon tycker inte det är svårt att vara kvinna i lantbruket, däremot kan det vara svårt att sköta det ensam. Det är mycket som blir lättare när man är två, både arbetsmässigt och socialt. Hon planerar att avveckla mjölkproduktionen inom något år och satsa helt på köttproduktion och skötsel av naturbeten istället. Huvudanledningen är att hon börjar känna sig sliten i knäna av den 11 Raning i Åmsele två år efter restaurering. Innan röjningen var den helt överväxt av videbuskar. Foto: Olle Kvarnbäck

13 Kvinnligt företagande, restaurering Restaurering av raning Hon sköter en 22 hektar stor raning, översvämningsmark längs älvstranden, som började restaureras Då var området helt igenväxt med videbuskar i blötare partier och meter höga träd i torrare partier. Projektet gjorde en kraftfull röjningsinsats och idag är området helt öppet sånär som på några träddungar och det ser väldigt lovande ut för det hävdberoende växtoch djurlivet, inte minst för rastande and- och vadarfåglar. Visst finns det vide kvar, men Eva- Lotts djur håller efter dem så att det inte tar över och skuggar bort övrig vegetation. 30 nötkreatur stutar och kvigor- och ca 10 får är de som gör jobbet. Det är andra säsongen som djuren går och betar här. Betessläppet har skett i månadsskiftet maj-juni och djuren har tagits hem igen i september. 2002, första året, fick de gå ända till 20 september, med stödutfodring de sista två veckorna men i år kommer de att tas hem tidigare. Det växer just inget på betet i september och det är arbetsamt att åka så långt och stödutfodra djuren. Tillsynen av djuren sköter Eva-Lott själv, med viss hjälp av en man i Åmsele som också kontrollerar att det är ström i eltråden. Ekonomi Lantbruksföretaget har en omsättning på drygt en miljon kronor. De största intäkterna är från mjölk samt EU-ersättningar, det sistnämnda utgör cirka 40% av totalintäkterna. Naturbetesmarkerna har redan givit intäkter i form djurtillväxt och ersättning för visst restaureringsarbete. Från och med nästa år kommer Eva-Lott också att söka miljöersättning för raningen vid Åmsele. Det är tänkt att de ska kvalificera för tilläggsersättning, kr/ha. Västerbotten Åmsele september Liksom på övriga marker som restaurerats av projektet sitter stora informationsskyltar som är väl synliga från vägen. Det har starkt bidragit till projektets goodwill. Foto: Olle Kvarnbäck Tips ha bra stängsel Jag gillar fårnät, det är pålitligt, säger Eva-Lott. Inte minst viktigt eftersom hägnet i Åmsele ligger utmed en 90- väg. Eltråd kompletterar fårnätet. Kontaktperson: Eva-Lott Andersson, Forslund 1, Lycksele, /OK 12

14 Samverkan, naturvårdsentreprenörer, möta marknaden Jämtland 5. Fjällbete i Åredalen med stark lokal delaktighet Fjällbete i Åredalen är ett företag i form av en ekonomisk förening som är ett sätt för alla företag i Åredalen att samarbeta både finansiellt och praktiskt. I nuläget är det 15 delägare, bland dem de tre lantbruksföretag som startade föreningen Andra delägare är bl.a. skolor och fjällhotell. Det som känns som det riktigt unika i detta betessamarbete är att det sker med stor delaktighet hos alla i bygden, inte bara lantbrukare. Det blir en mer positiv inställning till allt företagande i bygden men framförallt framstår ett samband mellan produktion och konsumtion av mat mycket tydligare. Dessutom blir det väldigt tydligt vad lokal matproduktion kan åstadkomma för den lokala miljön. Betesdriften I dagsläget är det marker på sju fastigheter i byn Edsåsdalen som betas. För år sedan så lades det mesta av jordbruket ned på dessa marker och de befann sig i varierande grad av igenväxning. Nu har de gamla betesmarkerna övergått till att användas som skidbackar. Alla är positiva till att markerna hålls öppna, säger Jörgen Andersson, som var med och startade föreningen, inte minst skidbacksägarna som nu slipper röja sina backar som hålls öppna genom bete. På sikt skall mycket mer mark betas. Än så länge består betesdjuren av 120 tackor med lamm, men siktet är inställt på ca 500 tackor. Senare är det tänkt att både nöt och får skall användas för bete, och då vartannat år. De djur som finns idag ägs av föreningen och sköts enligt ett skötselavtal av ett enskilt företag. Föreningens uppgifter Fjällbete skall äga djur och bedriva egen köttproduktion. Det skall även vara möjligt för enskilda producenter att få sina djur uppfödda eller sålda genom Fjällbete. Visionen är att betesskötseln i Åredalen till stor del skall skötas genom föreningen. Om det innebär att föreningen äger alla djur eller inte spelar mindre roll. Marker i Åredalen skall hållas öppna, köttproduktionen skall öka, samtidigt som det skall finnas avsättning för det som produceras. Nettoutbytet för Åredalen vad gäller EUersättningar skall maximeras. Genom Fjällbete skall det finnas tillgång till kompetens när det gäller olika former av EU-ersättningar. Fjällbete kan också bli ett ansökningsredskap för projekt som håller sig inom företagets ramar. Inte bara bete utan även grovfoderproduktion är tänkt att skötas genom Fjällbete. Med gemensamma maskiner och arbetskraft skall grovfoderproduktionens lönsamhet öka betydligt. Markägaren överlåter skötseln av sin mark till det gemensamma företaget som betraktar hela Åredalen som en enda jordbruksekonomisk enhet. Var och en av markägarna kan sedan välja hur delaktig man vill vara i verksamheten eller om man nöjer sig med att beställa det foder man behöver till sina djur. Fjällbete har med andra ord stora planer, som det tar tid att förverkliga till fullo. Den gemensamma maskinparken har dock redan börjat byggas upp så smått, ännu så länge ingår en traktor och en betesputs. Stor delaktighet Fjällhotellet vid backarna som djuren betar på köper köttet efter slakt och serverar det i sin restaurang. För hotellet är det ett mervärde att kunna servera mat som producerats i de backar ni just åkt skidor i och det innebär att de är villiga att betala ett bättre pris för köttet. På hösten hålls en fest för alla som varit delaktiga på något sätt. Det är många som varit med på någon del och det är viktigt att alla känner en delaktighet och att det är ett positivt inslag i bygden. I Åredalen är redan många människor och företag delaktiga i betet i Edsåsdalen. Denna typ av betesdrift kan skapa ytterligare delaktighet från många människor och företag. T.ex. skulle det kunna vara möjligt för en ungdomsförening att åta sig att sköta röjning, stängsling samt tillsyn av betesdjur mot att Fjällbete finansierar något nytt projekt i den egentliga ungdomsverksamheten. 13

15 Samverkan, naturvårdsentreprenörer, möta marknaden Jämtland Ekonomi Förutsättningen för detta bete var att knyta ihop olika mindre lönsamma delar till en större helhet som genom samverkan kan gå med vinst. Fjällbete skall vara ett vinstdrivande företag med bygdens bästa för ögonen. Matproduktionen och landskapsvården i Åredalen behöver kapital vilket kan ske genom direktlån, stödsparande eller medlemsinsatser. Vid stödsparande överlåts lånerätten på de sparade pengarna till Fjällbete samtidigt som den som sparar står först i kön när det gäller köp av företagets produkter. Medlemsinsatser innebär att man satsar sina pengar som medlem i den ekonomiska föreningen. Tips Ge människor en chans att vara delaktiga. Ju mer involverade de är ju mer positiva blir de till betesdrift. Medvetande om lokalekonomin skapar ett större engagemang och förståelse för olika företag i bygden. Tänk på att små, olönsamma företag eller driftsformer kan genom samarbete bli till lönsamma enheter i en större sammanslutning. Jag är alldeles övertygad om att detta kan fungera på andra håll, avslutar Jörgen. Kontaktperson Jörgen Andersson, Fjällbete i Åredalen, under fliken Pengar i bygden. Egen hemsida registreras inom kort: /EB 14

16 Restaurering, tillsyn på bete, övergångsutfodring, transport, skogsbete Härjedalen 6. Fäbodbonde med mycket marker Per Persson i Lillhärdal är en man med många järn i elden. Eller mycket marker till sina djur kanske är mer rätt. Idag har han 90 ha i byn, 200 ha inhägnat vid Jucklabergsvallens fäbod plus fritt bete intill, men det finns mer marker att ta hand om. Det skulle bara behövas lite mer djur. För sitt arbete med byns betesmarker har Per fått Härjedalens kommuns miljöpris. Han har hjälp av familjen i sitt värv, båda föräldrarna hjälper till samt Pers flickvän. Djur på gården idag Idag finns 30 dikor och 16 stutar på gården. I somras var det allt som allt 85 djur med kalvarna inräknat. Per skall satsa på lite fler dikor framöver. Det finns även ett antal åsenfår på gården samt en häst. Fäbodvallen de äldsta byggnaderna är från 1600-talet. Foto: Per Persson Restaurering av tuvtåtelmarker Per arrenderar i stort sett all mark. De 90 ha i byn består av ha vall och resten betesmarker. För två år sedan började han restaurera en del tuvtåtelmarker. Per körde med en slagslåttermaskin som han tycker fungerade mycket bra. Den tog även de enrisbuskar och det sly som kommit upp. Där det var som värst fick han köra flera gånger. Det finns några ställen kvar att köra på. En del har han röjt med såg och då vill han vänta några år tills stubbarna har gett sig lite. Det kommer annars bli väl hårt för maskinen att köra där även om han försöker kapa träden och buskarna så nära marken som möjligt. Innan röjning släpper han dit djuren på bete, så att det är kvistat och klart när han kommer dit med sågen. Översvämningsmarker i byn Det finns gamla översvämningsmarker i byn som tidigare varit slåtterängar och som håller på att växa igen. Det gäller ha som bör stängas in och betas men det skulle behövas mer djur. Det är svårt att göra prioriteringar beträffande vilka marker som är viktigast. Beten kring gården och tidigt betessläpp Gården som Per bor på ligger granne med hembygdsgården och de beten som ligger härikring har betats kontinuerligt. Fåren går nere i byn under hela säsongen och sambetar med hästen. De flyttas ofta runt för att hålla betena i schack. Korna går också hemma före midsommar. Djuren som stått inne och de som gått på vinterbete släpps ut så fort snön gått bort, eller egentligen lite innan. Snö brukar ligga kvar lite här och där. Huvudsaken är att det blivit lite grönt. Som övergångs-, men kanske främst, tillskottsutfodring så här tidigt brukar Per ge djuren ensilage i foderhäckar. När nötkreaturen kommer hem från fäbodbetet brukar de få gå på återväxtbete. Alla djur tas sedan in i oktober ungefär. Det beror lite på hur vädret blir och hur markerna ser ut. Fäbodvallen Uppe på fäbodvallen har det jämt gått djur. De äldsta byggnaderna är från 1600-talet. Det har varit kor nästan jämt, men hästen gick där ensam några år innan korna fick komma dit igen. Själva fäbodvallen är inhägnad och där får djuren gå några dagar för att vänja sig, de tas upp strax efter midsommar ungefär, mest beroende på när vägen upp dit bär. Efter några dagar öppnar Per upp till en stor fålla som han hägnat in runt fäboden, ca 200 ha. Stängslet till den stora fållan utgörs av s.k. elband. Dessa band syns ganska bra och det kan ha hjälpt till att skrämma bort björn som det finns ganska gott om. I den stora fållan går djuren ungefär en månad innan de släpps ut på fritt bete i markerna och i skogen runt omkring. På det fria betet brukar de gå en 5-6 veckor. 15

17 Restaurering, tillsyn på bete, övergångsutfodring, transport, skogsbete Härjedalen Vatten med självtryck Vattenförsörjningen på fäbodbetet sker med badkar med vatten på vallen. Det finns en källa på fäbodvallen som ligger ganska högt. Per har sedan placerat badkaren lite längre ner så det blir självtryck på vattnet. I badkaren finns sedan flottör och Per tycker detta system har fungerat väl. köra foder med. Det går på 6-7 rundbalar på den och sedan är det bara att köra den dit den ska, sänka den och använda den som foderhäck. Djuren fick dock gå för egen maskin när de skulle hem från fäboden i år. Det är en fyra mil lång promenad men det gick riktigt bra. Tillsyn på bete På vallen finns förutom vatten även mineraler, vilket underlättar tillsynen av djuren. Han brukar försöka locka dit dem med lite mat varje dag så att de inte skall dra för långt bort. Dessutom har han skällor på en del av djuren samt hundpejlar, sådana som används t.ex. i jakt, så att det skall gå att hitta dem ifall de skulle vara borta. Det är en hel del björn i området. Per har inte märkt av några större problem, men björnen har nog skrämt djuren ibland så att de flyttat sig. Ifjol smet en del djur och han tror att det kan ha berott på att de blev bortskrämda av björn. Han tror att anledningen till att han inte haft så stora problem är att betesdjuren är så pass många och rör sig i flock och att björnen då drar sig för att anfalla. Effekt av bete på djur och natur Området runt vallen har ju inte varit betat på ett tag men bara på de få år som Per haft korna där så syns det stor skillnad tycker han. Skogen har en helt annan karaktär när den blivit betad och det är öppnare runt om. Kalvarna som har gått på fäbodskogen i år har haft god tillväxt så de hittar nog den mat de behöver där uppe. Transport med smidig vagn eller till fots En granne till Per har en väldigt smidig vagn som de använder till transport av djuren. Den har hydraulcylindrar på hjulen vilket gör att den är sänkbar. Den kan sänkas så att den bara är någon decimeter hög vid lastning och sedan höjs den upp när djuren är på. Djuren går lätt på och är inte alls så besvärliga som när de tidigare lastades på t.ex. hästkärra tycker Per. Vagnen tar 7-8 djur åt gången. På vintern används vagnen till att Pers nötkreatur på väg hem från fäboden. Foto: Per Persson Ekonomi Per upplever att det är svårt att få bra ekonomi på verksamheten. Kalvarna växer bra på betet och betet på fäbodvallen ger ju miljöersättning även det. Han har dock inte högsta ersättningen än på betesmarkerna, men kanske om några år då han har fått lite mer fason på dem. Tips Var inte rädd för att släppa djuren tidigt på bete, då är det lättare att få det bra avbetat och en bra kvalitet på betet Ge röjt virke till djuren så är det kvistat och klart när det är dags att ta hand om det. Tänk på att det kan finnas mer marker tillgängliga för bete än du tror (även om det oftast känns som om det finns för mycket ) Se till att transporter av djur går snabbt och smidigt så att flytt av djuren inte undviks p.g.a. att det är för krångligt! Kontaktperson: Per Persson, Swedden 1088, Lillhärdal e-post: /EB 16

18 Samverkan, sambete, avtal, betesförening Hälsingland 7. Sambetesförening på Kyrkbyängarna vid Ljusnan Kyrkbyängarna vid Ljusnan i Järvsö är ett område på ca 80 ha som har stort värde i bygden för rekreation, landskapsbild och som naturvårdsområde. Ängarna består av ca 80 ha naturbeten samt några hektar åkermark som brukas ekologiskt. Anders Persson är en av sex medlemmar i Kyrkbyängarnas sambetesförening som startades slakade något så märkte korna det direkt och bröt ner stängslet. Alla marker betas varje år. De åkrar som finns i anslutning till betesmarkerna, och som också betas, brukar slås ungefär vart femte år om det blir för mycket långgräs. Det beror vanligen på att djuren kommit dit sent. Naturbetesmarkerna slås inte. Betesplanering och betesdjur Ängarna sambetas av köttdjur, både nöt och får. Totalt är det cirka kvigor och stutar och 60 tackor plus lamm. Kyrkbyängarna är till stora delar översvämningsmarker och djuren släpps på så fort högvattnet sjunkit undan vilket brukar bli i slutet av maj. Djuren går sedan kvar till månadsskiftet augusti-september. Sintackor och stutar kan gå kvar längre men första vardagen i oktober görs det vinter. Djuren flyttas varje vecka, ibland oftare. I en större fålla kan det hända att djuren får gå kvar två veckor. I början på säsongen sker flyttningarna tätare och djurtätheten är högre. Sambetet med får och nöt har lett till att problemen med parasiter är mycket små. Från början då förstaårsbetande nöt gick på bete var problemen större men nu är det bara andraårsbetare som går på naturbetet vilket även det har minskat parasitproblemen. Vy från söder över kyrkbyängarna, bilden är tagen Foto: Originalfoto, Anders Persson, Järvsö Restaurering Kyrkbyängarna är gamla slåtterängar som låg för fäfot i över 25 år innan det beslutades att de skulle restaureras. Planeringen skedde i samarbete mellan länsstyrelsens naturvårdsenhet, Skogsvårdsstyrelsen och Lantbruksnämnden samt sambetesföreningen gjordes första röjningen av Skogsvårdsstyrelsen. Från början var det stora problem med mygg men när strandkanterna höggs ur minskade problemet kraftigt. Efter detta har gallringen skett i etapper. Utfodring och vattenförsörjning Djuren får mineralfoder på betet och viss tillskottsutfodring då det är högvatten och de inte kan komma åt att beta. Övergångsutfodring sker i viss utsträckning. Betesmarker Markerna var från början splittrade på många ägare med många mycket små och smala skiften, men ägs idag av ett storskifteslag (ett sorts samfällighet). Sambetesföreningen arrenderar markerna vilket fungerar bra. De ägare som inte ville sälja sina skiften arrenderade ut dessa billigt till föreningen med tioårskontrakt. Vattenförsörjningen sker helt från vattendragen invid betesmarkerna. Vanligtvis betas en fålla närmast vattnet först och när djuren sedan betar andra fållor har de fri passage ner till vattnet. Tidigare då mjölkraskvigor gick på betena kunde det hända att någon kviga hade lite hög cellhalt i mjölken efter kalvning genom att vattnet innehållit ogynnsamma bakterier. Betesmarkerna är uppdelade i fem fållor med sammanlagt fem kilometer stängsel av fårnät med taggtråd över. De provade ett tag att ha eltråd över istället för taggtråd men det fungerade inte alls. Om elen, eller tråden, bröts eller tråden Ekonomi De senaste åren har sambetesföreningen fått EUersättning men de första 15 åren la de ner mycket 17

19 Samverkan, sambete, avtal, betesförening egna pengar. Markerna är berättigade till tilläggsersättning, vilket innebär kr/ha. Sambetesföreningen Sambetesföreningen har inte förändrats mycket sedan starten. De har skrivna stadgar som de följer samt ett formellt styrelsemöte och årsmöte i anslutning. I övrigt träffas de nästan varje vecka vid gemensam flyttning av djuren och vid andra arbetsdagar under året, som t.ex. betessläpp på våren. Anders anser att en sambetesförening är en förutsättning för att ha beten tillsammans så att arbetsinsatserna kan regleras och beslutas. Kostnader liksom EU-ersättningar delas rakt av så att alla medlemmar får lika stora delar. Alla har rätt att ha samma antal djurenheter och även om de inte utnyttjar den rätten så får de samma ersättning som de övriga och belastas med samma kostnader. Alla har även samma arbetsbörda i föreningen. De skriver upp antal timmar de lägger ner på föreningen och det brukar jämna ut sig på slutet. Om någon har kört med en specialmaskin på ängarna kan de skicka en räkning till föreningen om kostnaden var stor för dem personligen. Sambetet har även lett till ökat samarbete med annat, mest halmpressning och dylikt. De träffas ofta och har därigenom koll på vilka maskiner de andra i föreningen har samt vilka möjligheter för samarbete som finns. I och med att de redan jobbar mycket ihop med betet blir det naturligt att även jobba ihop med annat. Svårigheter Största problemet idag är att djuren ibland drabbas av klövspalt som de får av skador från röjstubbar och skott. Trots att det är översvämningsmarker brukar det inte vara några problem med fåren och lammen då det finns stora, torra partier. Nötkreaturen går ner i vattnet och äter bl.a. vass och torra år kan det vara problem med att djuren tar sig runt stängslen. Tidigare var det besvärligt med översvämningar men dessa är mindre idag p.g.a. bättre vattenreglering i området och större uppmärksamhet från brukarna. De har inga problem med slaktvikterna på nötkreaturen, lammen kan dock ha något låg slaktvikt ibland. Anders är orolig inför framtiden då många lantbrukare slutar eller slutar ha djur. Det finns 18 Hälsingland mycket betesmark i området som det skulle vara intressant att hålla öppna men det finns inte tillräckligt med djur. Anders tycker dock att det borde vara möjligt att transportera djur från andra områden, huvudsaken är att det finns någon som ser efter djuren. Betesmarkerna är uppdelade i fem fållor. Taggtråd har visat sig vara mest effektivt som stängsel. Färre mygg och fler örter Den största effekten av betet som Anders ser det är att markerna har öppnats upp, att vattenspegeln i Ljusnan syns mer och att myggproblemet har minskat. Om inte betet fanns skulle markerna växa igen och området bli outhärdligt både för människor och djur p.g.a. för mycket mygg. Efter restaureringen har även en del örter och växter som tidigare varit undanträngda kommit tillbaka säger Anders men han är ingen botaniker och kan inte namnen på dem. Tips Bilda en sambetesförening om bete sker gemensamt med andra brukare. Med samarbetet reglerat i stadgar förebyggs konflikter. Med olika djurslag i sambete eller växelbete nås bättre resultat. Utnyttja tillgången på naturligt vatten om vattnet håller bra kvalitet. Utnyttja möjligheten att samarbeta om annat än bara bete. Maskinkostnaderna blir avsevärt lägre om man samverkar. Det kan t ex vara en god idé att också göra gemensamma inköp. Kontaktperson: Anders Persson, Nor 1462, Järvsö, e-post: telefon: , /EB Bilaga Stadgar för Kyrkbyängarnas sambetesförening

20 Stadgar för Kyrkbyängarnas sambetesförening 1. Syftet med Kyrkbyängarnas sambetesförening är att sammanföra medlemmarnas ungdjur och får till det gemensamma betet för att därigenom friställa areal vid den egna gården för annan produktion. 2. Genom dessa stadgars undertecknande förbinder sig medlemmen att lämna ungdjur och får till sambetet under hela betessäsongen och genom egen eller lejd arbetskraft gemensamt med de andra medlemmarna svara för fullgod skötsel av djuren på sambetet. Medlemmen förbinder sig vidare: att med effektiva medel bekämpa ohyra och sjukdomar på sina betesdjur, att svara för de egna djurens transport till och från betet, att svara för samtliga driftskostnader i proportion till utnyttjade betesdagar, att själv ansvara för eventuell kreatursförsäkring för de egna djuren men tillsammans med övriga deltagare ordna kollektiv ansvarighetsförsäkring. Om djuren inte är försäkrade, står medlemmen själv risken för de egna djuren. 3. Föreningens styrelse består av tre personer jämte en suppleant. 4. Föreningen utser ordförande och kassör samt arbetsledare, vilka väljes för två år. Efter första verksamhetsåret utlottas en ledamot, varefter nyval efter denne sker för två år. Bland övriga medlemmar utges en revisor att jämte en av Hushållningssällskapet utsedd revisor revidera föreningens räkenskaper. 5. Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår. 6. Årsmöte hålles efter utfärdad kallelse en gång årligen senast före mars månads utgång. Varje medlem äger en röst oavsett antalet till sambetet lämnade djur. Vid årsmötet skall förekomma: 1. Av ordförande, kassör och arbetsledare upprättad skriftlig redogörelse över föreningens ekonomiska ställning och det gångnaårets verksamhet. 2. Revisorernas berättelse och fråga om ansvarsfrihet för valda funktionärer. 3. Upprättad investerings- och arbetsplan för kommande verksamhetsår. 4. Val av funktionärer och revisorer. 7. Medlem som undertecknat dessa stadgar, förbinder sig för en tid av 5 år i taget från undertecknandet. Medlem, som upphör med ungdjurs och fårproduktion, äger rätt att utträda eller överlåta. Eventuella tvister vid utträde, överlåtelse eller eljest löses gemensamt med en representant från Hushållningssällskapet. 8. Beslut om ändring av dessa stadgar eller beslut om föreningens upplösning skall fattas av minst två tredjedelar (2/3) av medlemmarna. 9. Medlem undertecknar dessa stadgar i två exemplar, varav ett överlåtes till ordföranden och ett disponeras av medlemmen. 10. För arbete, som utföres av delägarna, skall ersättning utgå i enlighet med gällande maskintaxor, när det gäller maskinarbeten, och ersättning per manstimma efter vad styrelsen bestämmer för varje år.

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet 2003-2008 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen Informationsskyltar har satts upp i alla områden

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Inget nytt under solen och allt mer stöd för att samverkan är rätt väg

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Sjön Björken restaurering och vandringsled, Sunne kommun

Sjön Björken restaurering och vandringsled, Sunne kommun SLUTRAPPORT 2006-11-10 Bengt Nilsson/Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad Slutrapport för Sjön Björken restaurering och vandringsled, Sunne kommun foto Hans Ring Projektets namn: Sjön

Läs mer

En enkät om får- och getproduktion

En enkät om får- och getproduktion En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får

Läs mer

Välkommen. Elstängsel 2014-03-13. Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Välkommen. Elstängsel 2014-03-13. Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet Välkommen Program Stängsel Inför betessläppet Betets avkastning djurens behov Betesmodeller Betesplanering Hälsa Tillväxt och slakt Betesvård, naturvård oönskade växter Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör

Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör Knutstorps Historia Godset har varit i familjen Wachtmeisters ägo sedan 1772. Vår farfar bedrev Sveriges största stuteri med galopphästar.

Läs mer

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder.

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder. STADGAR 2006-03-24 1 (6) Stadgar för HOPAJOLA - ideell förening för naturskydd och naturvård i Örebro län. Benämning och ändamål 1 Föreningen benämns HOPAJOLA vilket är ett gammalt uttryck för den jord

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Varsågod, en presentation av samarbetet Naturbeten i Närke

Varsågod, en presentation av samarbetet Naturbeten i Närke Varsågod, en presentation av samarbetet Naturbeten i Närke Nu betas strandängarna igen och lockar tusentals rastande och häckande fåglar. Betesdjuren ger lokalt producerat kött av utmärkt kvalitet och

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Mollösunds Samfällighetsförening får härmed avgiva redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2007 05 01-2008 04 30, föreningens 2:a verksamhetsår.

Läs mer

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening En grön oas mellan Ringvägen och Årstaviken www.eriksdalslunden.se För aktuell information, se hemsidan och anslagstavlor i området. Karta över Eriksdalslunden

Läs mer

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar 1. Läs om miljöinvesteringarna i broschyren Miljöersättningar 2007. Broschyren innehåller detaljerade villkor för miljöinvesteringarna.

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Författare Utgivningsår 26 Kumm K.I. Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 1 Utgivare Redaktör Stephansson D. Huvudspråk

Läs mer

Protokoll för årsmöte 2010

Protokoll för årsmöte 2010 1 Protokoll för årsmöte 2010 Tid och plats: kl. 19:00-20:50 den 9 mars 2010 i Brunns skola, Ingarö Närvarande: representerade för 39 fastigheter Fullmakter: 3 st 1. Mötets öppnande Kerstin Lönnberg hälsade

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

1. Karlstad Båtklubbs organisation

1. Karlstad Båtklubbs organisation 1. Karlstad Båtklubbs organisation Karlstad Båtklubb(KBK) bildades 1982-02-03. Karlstad Båtklubb kan vara ansluten till Värmlands Båtförbund, Värmlands seglarförbund, Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet.

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STOR-STOCKHOLMS KOLONITRÄDGÅRDAR

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STOR-STOCKHOLMS KOLONITRÄDGÅRDAR STADGAR FÖR FÖRENINGEN STOR-STOCKHOLMS KOLONITRÄDGÅRDAR 1. FÖRENINGENS NAMN OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1.1 Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar, FSSK, är en ideell, partipolitiskt obunden sammanslutning

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort.

STADGAR Landsorts Vägförening. 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. STADGAR Landsorts Vägförening 1 Föreningens firma är Landsorts Vägförening som är en intresseförening bildad 1966 på Landsort. 2 Föreningen har till ändamål att driva och sköta den enskilda vägen på Landsort

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening.

Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening. 1 Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening. Plats: Tolsjö bygdegård Datum: 2012-05-16 Tid: 19,00 1. Ordföranden Thomas Pilhagen hälsade alla välkomna till föreningens första

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD

STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD STADGAR FÖR TYLUDDENS FRITIDSBY EKONOMISK FÖRENING ORG. NR.716408-0256 HALMSTAD 1 Firma Tyluddens Fritidsby Ekonomisk Förening, nedan kallad föreningen. 2 Verksamhet Föreningens verksamhet är att främja

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Lokalavdelningen är en ideell förening. Lokalavdelningen är ansluten till Ungdomsförbundet Ung Pirat.

Lokalavdelningen är en ideell förening. Lokalavdelningen är ansluten till Ungdomsförbundet Ung Pirat. Bilaga 1: Stadgar Stadgar för UP esport. 1 Namn och föreningsform Lokalavdelningens namn är UP esport. Lokalavdelningen är en ideell förening. Lokalavdelningen är ansluten till Ungdomsförbundet Ung Pirat.

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

12. Beslut om medlemsavgiften för verksamhetsåret 2014.

12. Beslut om medlemsavgiften för verksamhetsåret 2014. Kallelse samt dagordning till årsstämma med Fjällbyns i Åkersjön Samfällighetsförening Långfredag den 18 April 2014 kl. 09. 00. Plats: Kapellet Åkersjön. 1. Val av ordförande och sekreterare för årsstämman.

Läs mer

STADGAR Föräldraföreningen Sebran. Uppdaterad: 2012-04-25

STADGAR Föräldraföreningen Sebran. Uppdaterad: 2012-04-25 STADGAR Föräldraföreningen Sebran Uppdaterad: 2012-04-25 1 Stadgar för Föräldraföreningen Sebran 1 Firma Föreningens firma är Föräldraföreningen Sebran, ekonomisk förening. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg Organisationsnummer Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg ÅRSREDOVISNING AVSEENDE RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22

Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22 Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Leksands Dykarklubb (LDK) 2 - Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Leksand. 3 Föreningsform

Läs mer

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER Teknisk service/miljöenheten 1(6) ANSÖKAN Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning Skickas till: Teknisk service/miljöenheten Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN

Läs mer

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC).

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). STADGAR FÖR FÖRENINGEN Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). 1 Föreningens firma Föreningens firma är; Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC) 2 Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning för

Läs mer

Kallelse till Föreningsstämma

Kallelse till Föreningsstämma Kallelse till Föreningsstämma Hyllinge Nordöstra Samfällighetsförening Tid: 11:e mars 2015 kl. 19.00 Plats: Hyllinge Skola, matsalen, Hyllinge Bilagor Verksamhetsberättelse 2014 Årsredovisning 2014 Revisionsberättelse

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar

Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Föreningsform och Suderbyns ekonomiska stadgar

Föreningsform och Suderbyns ekonomiska stadgar Suderbyn är en ekonomisk förening med icke-vinstdrivande ägandeform Suderbyns idéer vilar på ett långsiktigt tänkande att bruka jorden för att berika den biologiska mångfalden och återställa balansen i

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

Stadgar för Landsbygdsnät i Tranemo ek. förening

Stadgar för Landsbygdsnät i Tranemo ek. förening 1 Stadgar för Landsbygdsnät i Tranemo ek. förening Antagna den 2010-03-16. Reviderade: 2010-04-21; 2010-10-07; 2013-01-21 1 Föreningens namn Föreningens namn är Landsbygdsnät i Tranemo ekonomisk förening.

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

PROTOKOLL 14 oktober 2012

PROTOKOLL 14 oktober 2012 PROTOKOLL 14 oktober 2012 FÖRENINGEN FANGORNS ÅRSMÖTE I HÄSSJABERG 18 augusti 2012 Närvarande föreningsmedlemmar: Vivi Adler, Peter Adler, Annika Ljung, Benkt Åbom, Ingvar Lundberg, Renée Olsåker och Lasse

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening STOCKHOLMS IDROTTSFÖRVALTNING STABEN FÖR IDROTT OCH FOLKHÄLSA VI BILDAR EN FÖRENING VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening Varför ska vi gå samman i en förening?

Läs mer

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Stadgar Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö 1 NAMN Föreningens namn är Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja

Läs mer

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING 1 Föreningens firma och ändamål Föreningen, vars firma är O2 el ekonomisk förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen, har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636 Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer