Fokus mot lärande och inte status

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus mot lärande och inte status"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Fokus mot lärande och inte status Ett arbete om lärares erfarenheter av barns materiella och ekonomiska förhållande Focus on learning and not status An essay about teachers' experiences of children's material and economic relations Li Wildmark Emilia Cronström Lärar och förskollärarexamen 210hp Examinator: Handledare: Mia Karlsson Ange handledare Barn och ungdomsvetenskap Handledare: Gitte Malm

2 2

3 Förord Vi vill specifikt tacka de tre lärare som låtit sig intervjuas och som bidragit med den information som ligger till grund för vårt arbete. Vi vill även tacka varandra för god samarbetsvilja och ett motiverande sällskap. Ett stort tack till vår handledare som hjälpt oss i skrivprocessen. Sist men inte minst så vill vi rikta ett tack till våra sambos som läst igenom vårt arbete och kommit med goda råd. 3

4 4

5 Sammanfattning Vårt syfte med denna uppsats är att belysa barnfattigdom. Eftersom skolan vilar på en värdegrund som bekräftar att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, så anser vi att vårt valda ämne är relevant för vårt kommande läraruppdrag. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort intervjuer med tre lärare som jobbar på tre olika geografiskt placerade skolor inom samma kommun. Utav dessa semistrukturerade intervjuer fick vi fram ett resultat som påvisar att lärarnas förhållningssätt till barn som lever i ekonomisk utsatthet präglas av deras tidigare erfarenheter och den geografiska placeringen av skolan. Vår slutsats av detta är att vi som blivande lärare alltid bör ha barns ekonomiska utsatthet i åtanke när vi planerar vår undervisning, detta oavsett vilka tidigare erfarenheter vi har. Nyckelord: Barnfattigdom, ekonomiska förutsättningar, relativ fattigdom. 5

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Läroplan Skollagen Rädda barnen Syfte och frågeställning Tidigare forskning Relativ fattigdom som begrepp Ekonomisk utsatthet ur ett barnperspektiv Skolans ansvar Bourdieus strategier Metod Kvalitativa metoder Semistrukturerade intervjuer Observationer Analys av empirin Urval Lärarna Genomförande Forskningsetiska överväganden Resultat Stina (Skola A) Fatima (Skola B) Lisa (Skola C) Analys Vilka uppfattningar har lärare om elevers olika ekonomiska förutsättningar och hur påverkar dessa skillnader verksamheten i skolan? Hur arbetar lärare för att underlätta för de elever som inte har samma ekonomiska förutsättningar som sina klasskamrater? Diskussion Referenslista Bilaga

7 7

8 1 Inledning År 2011 började vi skiva vårt SAG (självständigt arbete på grundnivå) som innefattade en undersökning om skolors ekonomiska förutsättningar för lärande i Malmö beroende på vilken stadsdel skolan tillhörde. Vi besökte två skolor varav en belägen i Malmös fattigaste stadsdel och en i Malmös mest välbärgade (baserad på medelinkomst/invånare). Det var under detta arbete som det för oss blev väldigt påtagligt att barns ekonomiska utsatthet är en del av lärarnas vardag. Utifrån denna erfarenhet har vi valt att undersöka hur tre pedagoger ser på elevernas ekonomiska situationer och hur de anpassar sin undervisning efter detta. Vi vill belysa vikten av att ha detta i åtanke när man som lärare tar på sig läraruppdraget, samt undersöka hur lärarna arbetar för att underlätta för dessa barn. Tidigare har vi båda upplevt situationer där barns olika ekonomiska förutsättningar kommit i fokus i verksamheten. Detta har visat sig i situationer där det haft betydelse för individensbehandling. Exempelvis har vi erfarenhet från utflykter där både matsäck och cykel har varit ett krav för att kunna delta på lika villkor. Detta krav är inte rimligt då vi fått påvisat att alla elever inte kunnat delta under dessa förhållanden. Vår hypotes är att pedagogen i dessa fall inte varit medveten om situationens konsekvenser för eleven. Vi förmodar att pedagoger i många fall förutsätter att eleverna har de tillgångar som krävs för att bedriva den undervisning som råder. Med detta som bakgrund anser vi det relevant att synliggöra lärarnas uppdrag att göra skolan likvärdig för alla elever, oavsett ekonomisk bakgrund, detta för att undvika diskrimineringssituationer. 1.1 Läroplanen I LGR 11 står det att alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och 8

9 visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska (Skolverket, s.12-13): klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Med dessa punkter visar läroplanen tydligt vilka riktlinjer som bör följas av lärare i skolverksamhet. Utifrån detta finns det en tydlig relevans som visar att skolan ska vara individanpassad, samt att skolan ska utveckla varje individ till en god samhällsmedborgare, oavsett vilka förutsättningar barnet har. 1.2 Skollagen Skollagen innefattar de lagar som styr skolans verksamhet. En av skollagens paragrafer betonar att utbildningen ska vara kostnadsfri, medan en annan beskriver att en obetydlig får förekomma i verksamheten. Avgifter 10 Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. 9

10 11 Trots 10 får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna (Skollagen, kap & ). I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten Dessa två paragrafer vill vi problematisera då vi anser att paragraferna är svårtolkade och kan ses som motsägelsefulla. Vi menar att en obetydlig summa kan betyda olika för olika individer beroende på deras tidigare erfarenheter. Denna enskilda tolkning ansvarar läraren för vilket på olika sätt kan påverka verksamhetens innehåll. 1.3 Rädda barnen Rädda Barnen har med hjälp av Tapio Salonen (Salonen, 2012) gett ut en rapport som påvisar barnfattigdomens utveckling i Sverige år Denna konstaterar att barnfattigdomen i Sverige har ökat sedan den förra rapporten år Barn som lever i fattigdom definierar Salonen utifrån två olika utgångsvariabler. 1. Låg inkomststandard Detta är ett mått Statistiska Centralbyrån utformat där hushållens inkomster relateras till de levnadsomkostnader som förekommer i hemmet. Utifrån denna variabel kan det beräknas om en familjs inkomststandard är försvarlig. 2. Försörjningsstöd Detta innefattar de familjer med så pass dålig ekonomi att de söker, och är berättigade till, samhällets yttersta hjälp så som socialbidrag. År 2009 levde barn i fattigdom, det vill säga 13 procent av alla Sveriges barn. Enligt den sista rapporten är det nu närmare en kvarts miljon av Sveriges två miljoner barn som lever i fattigdom. De mest utsatta barnen är de med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående föräldrar. Även skillnaderna mellan grupperna av fattiga och rika barn har eskalerat mellan 10

11 kommuner och stadsdelar i storstäder. Med detta som utgångspunkt vill vi ta reda på vad de aktuella pedagogerna i vår studie har för uppfattning och kännedom om elevernas ekonomiska förutsättningar, samt om och i så fall hur detta påverkar verksamheten. 11

12 2 Syfte och frågeställningar Alla barn i Sverige har skolplikt och tillbringar därför en stor del av sin tid i skolan. Eftersom barn har olika ekonomiska förutsättningar tycker vi att barnfattigdom är ett viktigt ämne som bör belysas. Detta förhållande ska inte påverka elevernas skolgång, då skolan vilar på en värdegrund som styrker att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, samt att denna skolgång ska vara kostnadsfri. Genom vår undersökning vill vi ta reda på hur barnets ekonomiska situation utrycker sig kring deras olika förutsättningar för att kunna delta i den vardagliga undervisningen. Av intresse är även att få en förståelse för hur lärare kan underlätta för de barn som är utsatta. Vilka uppfattningar har lärare om elevers olika ekonomiska förutsättningar och hur dessa skillnader påverkar verksamheten i skolan? Hur arbetar lärare för att underlätta för de elever som inte har samma ekonomiska förutsättningar som sina klasskamrater? 12

13 3 Tidigare forskning I detta avsnitt kommer vi regelbundet att beröra begrepp som vi vill tydliggöra för att få en godare förståelse för kommande text. Barn är ett återkommande begrepp i vårt arbete. Vi kommer även att använda oss av benämningen elever men vill belysa att dessa är under 18 år och går under definitionen barn (Harju, 2008). Betydelsen av att vara ett barn innebär att leva under en socialt bestämd livsfas som i Svensk lagstiftning anger åldern 18 år. Som barn finns det ingen möjlighet att påverka den sociala positionen eftersom de har en bestämd relation till föräldrar och andra vuxna vilket gör dem underordnade. Vi kommer även att beröra ämnet fattigdom som kan delas upp i två olika definitioner, absolut och relativ fattigdom (a.a). Vårt arbete kommer att präglas av den relativa fattigdomen, men vi har valt att förklara de båda begreppen för att förstå skillnaden. Den absoluta fattigdomen innebär att inte ha möjligheten att kunna uppfylla de behov som är nödvändiga, så som mat kläder och tak över huvudet. Relativfattigdom är den fattigdom som gör att människor känner sig exkluderade vid sociala sammanhang, då man negativt tvingas avvika från människors allmänna levnadsstandard. Denna standard kan variera då den relativa fattigdomen hänvisar till en given tidpunkt (Lytsy, 2004). Den relativa fattigdomen är inte specifik utan kan förändras över tid och mellan olika länder. Det vill säga att den definieras utifrån de föreställningar som uppfattas som normalt i sin kontext. I vårt fall handlar det om elever som jämför sig med andra elever och dess familjers ekonomiska tillgång. 3.1 Relativ fattigdom som begrepp Begreppet barnfattigdom kan vara missvisande då det är svårt att föreställa sig att detta existerar i Sverige. Därför är det angeläget att särskilja på absolut och relativ fattigdom. Det kan uppfattas som upprörande att diskutera barnfattigdom i dagens överflödssamhälle, när det finns andra uppenbara problem så som svält och nöd i exempelvis utvecklingsländerna. Ett annat exempel är den äldre generationens människor i Sverige som refererar fattigdom till deras livserfarenheter från gårdagens fattigsverige, då de materiella bristerna var mer påtagliga än idag (Lytsy, 2004). Detta verifieras i Socialstyrelsens (Socialstyrelsen, 2010) rapport om fattigdomens förändring, utbredning och dynamik. Denna påvisar att när fler personer får arbete 13

14 ökar även spridningen av inkomstskillnader mellan individer, detta leder till att både inkomstspridningen och segregationen ökar. Den relativa fattigdomen ökar eftersom detta fattigdomsmått bygger på inkomstskillnader bland de aktuella individerna. Dagens samhälle bekräftar att denna tes stämmer då den relativa fattigdomen har ökat i samband med att fler jobbtillfällen erbjudits. Det relativa fattigdomsmåttet förändas parallellt med den ekonomiska situation som råder i samhället. Den baseras på 60 % av befolkningens medianinkomst. De individer som har mindre än 50-60% av medianinkomsten i en befolkning ses som fattiga (Lytsy, 2004). Men det kan även innebära att en familj/individ inte har råd med det som anses nödvändigt i relation till de livsvillkor som gäller i det aktuella samhället. Ur ett barnperspektiv kan det vara relevant att se vilka följder det blir av ett materialiserat samhälle, detta kan leda tillutanförskap på grund av familjens relativa fattigdom. Barn som lever under dessa förhållanden är oftast barn till ensamstående mödrar, barn med många syskon och barn till föräldrar med utländsk bakgrund. Familjens dåliga ekonomi påverkar barnet i olika aspekter. I skolan blir detta väldigt påtagligt då barnets sociala status och bakgrund i många fall synliggörs på ett uppenbart sätt, med detta menas de materiella ting som barnet besitter i jämförelse med sina kamrater. Detta gör att villkoren för inkludering inte blir det samma för alla elever. Det finns barnfamiljer som under en längre tid tvingats leva under ekonomiskt knappa villkor (a.a). Lytsy har gjort en studie som åskådliggör hur familjens levnadsvillkor med begränsade funktioner kan påverka barnet. Det kan vara problematiskt att upptäcka att ett barn lever under ekonomiskt knappa villkor då föräldrarna ofta prioriterar sina barn och deras behov. Detta innebär att föräldrarna ser till att barnet har de förnödenheter som krävs men försakar sig själv. Barnet är ofta medvetet om att föräldrarna inte har pengar, vilket ger avtryck i barnets samvete. Det är även relevant att åskådliggöra hur familjens sociala nätverk påverkar den ekonomiska situationen. Släkt och vänner är i många fall en förutsättning för att få ihop ekonomin. Att alltid behöva låna pengar leder till en känsla av skam och otillräcklighet både för barnet och föräldrarna. Lytsy problematiserar detta genom att poängtera att det sociala nätverket i många fall är begränsat vilket kan vara avgörande för en familjs ekonomiska trygghet. Hon påstår att det sociala nätverk som 14

15 familjen besitter i många fall består av personer som lever under samma levnadsstandard. En oviss ekonomi leder ofta till ostabila relationer inom familjen. 3.2 Ekonomisk utsatthet ur ett barnperspektiv Av tidigare påvisad forskning finns det ett tydligt resultat som visar att föräldrarnas dåliga ekonomi påverkar barnet på flera sätt. Arbetslöshet kan vara en faktor till detta, vilket i huvudsak påverkar föräldern psykiskt negativt då det kan vara påfrestande att behöva byta socioekonomisk grupp, samt att behöva leva under dessa villkor (Näsman och Von Gerber, 1996). På lång sikt påverkar denna situation även barnet i familjen, som tvingas handskas med denna livssituation i många olika avseende. Två exempel på vad dålig ekonomi kan ge för följder är att föräldrar separerar då situationen medför konflikter, men även att familjen tvingas flytta runt och många gånger tvingas bo i bostäder med lägre standard. Föräldrar döljer i många fall den dåliga ekonomin för sina barn, men på lång sikt är detta omöjligt att negligera. Ekonomin är en oerhört stor del i en familj och är integrerat med försörjning, fysiskt och psykisk hälsa, social grupp och socialt uppträdande inom familjen (Fast och Brante, 1982). På längre sikt påverkar detta vilken socioekonomisk grupp familjen hamnar i och hur de tvingas anpassa sig efter denna grupps normer. Skolan är en plats där barnet utvecklar sin identitet tillsammans med jämnåriga och eleverna blir bemötta och bedömda av både vuxna och andra barn (Näsman. 2012). För eleven är denna bedömning viktig eftersom det är denna som ligger grund för elevens sociala status och en känsla av att passa in i gruppen. Bristen på pengar i familjen kan leda till att barnet uppfattas som avvikande av omgivningen och eventuellt inte kan vara delaktig i den gemenskap som råder, detta då barnet kanske inte innehar samma ekonomiska och sociala kapital som sina klasskamrater. Gemensamt för alla barn i intervjuerna är att de upplever sin situation som annorlunda än sina jämnåriga kamrater, framförallt gällande de sociala relationerna. En del av barnen uttrycker även att de kan känna en stor skam och därför har utvecklat döljande strategier i skolan, detta för att rädslan av att ses som annorlunda är jobbig att hantera. Näsman (2012) betonar vilka materiella och sociala följder ett barn som lever med knapp ekonomi kan utsättas för. När det gäller de materiella följderna kan det 15

16 exempelvis innebära att barnet har färre ägodelar och i många fall är dessa billigare, äldre och trasigare. Barn som har brist på exempelvis moderiktiga kläder ingår i riskgruppen för mobbning. Eftersom föräldrarna saknar pengar är loppis ett bra alternativ. Begagnat kan därför bli en självklarhet för familjen, vilket kan påverka barnet beroende på vilket socialt sammanhang den befinner sig i. Det kan vara förnedrande för barnet att vara klädd i begagnade kläder, detta då andra barn kan rikta skällsord som fattiglapp och loppisbarn mot det utsatta barnet. Materiella brister så som exempelvis cykel kan påverka delaktigheten för barnet i skola då undervisningen ibland kräver utrustning eller ekonomiskt bidrag för att kunna delta, vilket leder till att barnet får avstå från gemensamma aktiviteter. Detta kan visa sig vid exempelvis idrottsämnen, klasskassor och skolresor. Psykisk påfrestning förekommer även i skolan då barnet inte alltid känner att han/hon kan nå upp till den ekonomiska mentalitet som råder. När det kommer till organiserade fritidsaktiviteter krävs det ofta avgifter och utrustning. Detta leder till att barn som lever i ekonomisk utsatthet ofta får avstå. Att inte kunna delta i dessa aktiviteter kan leda till ett begränsat aktivt liv och avsaknad av umgänge. Förutsättningen för att kommunikationen med jämnåriga ska fungera kan också vara begränsad då bristen på resurser så som mobil, dator och nätverk kan vara ett faktum. Detta kan då bidra till ensamhet och ett utanförskap där TV:n blir barnets bästa vän, vilket i sin tur kan leda till ohälsa. 3.3 Skolans ansvar Skolan är en central arena för barns relations och identitetsskapade där vikten av att känna trygghet och samhörighet är stor (Harju. 2008). Alla barn i Sverige tillbringar en stor del av sin vardag i skolan på grund av landets skolplikt. I skolsituationer uppstår tillfällen då barnen ser sig själv i relation till andra. När barnen är i skolan är deras tillvaro styrd av lärarens planering med undantag från rasterna där de själv påverkar sina val av aktiviteter. Det är också under dessa tillfällen som diskriminering och mobbning blir mer påtagliga. Lärarens roll är att få en trygg stämning bland eleverna där ingen känner sig utsatt, denna roll är dock svårare att utöva på rasterna än i klassrummet. Dock kan det förekomma diskriminering mellan elever i alla skolsituationer, då jämförelsen mellan varandra sker hela tiden. 16

17 I skolan framställs kraven på vilka kläder, leksaker och val av aktiviteter som är normen för samhörighet. Dessa krav ändras parallellt med barnens utveckling och ålder. Vad gäller yngre barns interaktion med klasskamrater är det vilka leksaker barnen äger som står i fokus medan äldre elever fokuserar på yttrefaktorer. Alla människor har behovet av att finna sig själv och sig själv i relation till andra (Juul och Jensen, 2009). Känslan av att utveckla sin integritet och behovet av att uppleva sig själv som värdefull i olika gemenskaper är en central process i barns psykosociala utveckling. Därför är det betydelsefullt och viktigt att läraren tillhandahåller en god värdegrund och en god relationskompetens. Lärarnas ansvar vilar på skollagen och läroplanen som består av en stor mängd olika mål som innefattar kunskapsutveckling, men även den sociala förmågan (Skollagen, ). Skolan har alltså enligt styrdokumenten ett ansvar för barnets utveckling och lärande, där läraren har som uppgift att se varje individ utifrån dess förmåga och livsvillkor och anpassa sin undervisning därefter. För att synliggöra vad en professionell vuxen-barn relation innebär har Juul och Jensen (Juul och Jensen. 2009) framställt fyra olika värdeföreställningar. Dessa benämns som relationella kompetenser och bör tas hänsyn till när en person utvecklar sitt pedagogiska ledarskap. Dessa lyder: 1. Att se : Förmågan att se barn kan göras utifrån fyra förhållanden: Lärarens vilja att se. Lärarens egna upplevelser av att ha blivit sedd icke sedd. Lärarens erfarenheter och människosyn. Lärarens yrkespersonliga utveckling. 1. Ledarskap: Förmågan att planera och genomföra en pedagogisk process som leder till ett givet mål, utan att på vägen kränka barnets integritet. 2. Autenticitet: Lärarens förmåga att vara yrkespersonligt närvarande i relation till barnet. 3. Ansvar: Ansvaret innebär att relationens kvalitet till barnet ligger hos läraren. Lärarens kompetens att ingå i en relation med barnet. Lärarens kompetens att ta till sig barnet, även om läraren inte är barnets förälder. Av relevans till vårt arbete är förmågan att se barnet av största vikt, detta för att kunna upptäcka varje individs behov och vilket stöd barnet behöver. För att 17

18 återkoppla till de fyra värdeföreställningarna är det väsentligt att tydliggöra betydelsen av lärarens egna erfarenheter för att kunna se barn ur ett djupare perspektiv. Lärarens upplevelser av att själv ha känt sig sedd respektive inte sedd påverkar hans/hennes förmåga att förstå situationer utifrån barnets perspektiv. Det kan vara relevant att förklara att det kan vara svårt att upptäcka att barn far illa på grund av fattigdom, detta då föräldrar och barn är bra på att dölja det aktuella problemet (Näsman, 2012). Kännedomen kan därför komma fram av andra anledningar och när skolpersonal observerar dessa kan det komma fram att barnet och familjen även har andra problem, stora som små. Enligt socialtjänstlagen har alla som arbetar med barn skyldighet att anmäla om man misstänker att ett barn far illa i hemmet (Socialstyrelsen, ). 3.4 Bourdieus strategier Bourdieus teorier grundar sig på att samhällets uppbyggnad konstrueras och utvecklas genom de klasskillnader och klassmotsättningar som förekommer (Nygard, 1996). Han har genomfört analyser som påvisar hur individers ekonomiska, kulturella och sociala strukturer skapar distans mellan olika sociala skikt. Med detta som grund anser vi det relevant att ha med Bourdieus teorier i vår undersökning, då dessa strukturer även blir påtagliga i skolan när elevers olika erfarenheter möts på en arena. För att dela in samhället och dess invånare, talar Bourdieu om individers olika kapital (Broady, 1998). Dessa kapital delas in i fyra olika genrers, där ekonomiskt, kulturellt, socialt och symbolist kapital samspelar med varandra för att bestämma en individs status i samhället. Det ekonomiska kapitalet speglar de tillgångar, ekonomiskt och materiellt, som en individ innehar. Det kulturella kapitalet innefattar det språkbruk en individ använder, samt vilken erfarenhet individen har av landets finkultur. Detta kan återspeglas genom föräldrars val av skola för sina barn, och för sig själva. Bourdieu benämner dessa som elitskolor som i vardagligt bruk kan vara finare privatskolor. 18

19 Det sociala kapitalet relaterar till vilken släkt och social miljö en individ är född i. Det symboliska kapitalet anser Bourdieu vara de egenskaper som har värde i en specifik kontext. Exempel på detta kan vara att en läkares utbildning är ett symboliskt kapital av värde på ett sjukhus. Men kapitalets värde minskar i en kontext där läkarens utbildning inte har någon relevans. Bourdieu beskriver ett att begrepp som han kallar habitus. Detta begrepp avser en människas sätt att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En individs habitus är präglat av dess uppväxt och skolgång, detta påverkar individen resten av dess liv. Ofta leder individens bakgrund till omedvetna handlingsmönster som är svårt att bryta, eftersom de är invanda från tidig ålder. Det vill säga att om en individ är uppvuxen i en familj med dåligt språkbruk är sannolikheten stor att detta präglar barnets habitus vad gäller dess språkutveckling. Alltså kan individens individuella habitus påverka han/hon både positivt och negativt beroende på i vilket socialt sammanhang individen befinner sig i. Individers olika kapital och habitus kan dock vara föränderliga beroende på den individuella utvecklingen av strategier för att försvara eller förbättra sin position i samhället (a.a). 19

20 4 Metod 4.1 Kvalitativa metoder Kvalitativ metod betyder att forskaren använder sig av olika arbetssätt för att analysera den sociala verklighet som forskaren själv befinner sig i (Nationalencyklopedin, ). Detta innebär att datainsamling och analyseringen sker samtidigt och att forskaren analyserar både handlingar och dess innebörder. Kvalitativa metoder avser oftast mindre populationer Semistrukturerade intervjuer Eftersom vi gärna ser att svaren på våra frågeställningar blir specifika, har vi valt att göra intervjuer. För att dokumentera dessa intervjuer kommer vi att använda oss av en diktafon. Fördelen med detta är att intervjupersonens svar registreras korrekt, vilket ger utrymme för en djupare analys av materialet (Patel och Davidsson, 2003). Dessutom anser vi att diktafon gör det möjligt att lyssna på intervjun ett obegränsat antal gånger. Detta gör det möjligt att upptäcka eventuella brister som kan korrigeras inför nästkommande intervju, givetvis ger detta även utrymme för att vidareutveckla det positiva (Trost, 2010). Vi kommer att använda oss av en intervjuguide där frågorna är förutbestämda, dessa frågor kommer att vara samma för alla intervjuerna. Följdfrågorna kommer att vara öppna, då dessa följdfrågor bör utformas efter svaren. Samtalet kommer inledningsvis att bestå av neutrala frågor, för att ta reda på bakgrundsvariabler som kan ge oss väsentlig information om situationen (Patel och Davidsson, 2003). Patel och Davidsson (2003) beskriver kvalitativa intervjuer. Denna metod innebär att intervjufrågorna ger möjlighet för den intervjuade att svara personligt och fritt. Syftet med att framkalla och ge utrymme för personliga svar är att vi vill att intervjupersonen ska kunna skildra sin tolkning om vårt problemområde. Våra kvalitativa intervjuer blir en del av vårt empiriska material Observationer Ett bra komplement till intervjuer är att genomföra observationer före intervjun då det finns möjlighet att observera den aktuella intervjupersonen i sin vardagliga 20

21 kontext (Widerberg, 2002). I vårt fall anser vi inte det lämpligt att göra strukturerade observationer. Detta eftersom vårt valda ämne är svårt att studera i en naturlig kontext, ämnet kan uppfattas som känsligt och utfallet för resultatet hade kunnat bli missvisande. Risken finns att pedagogerna som observerats känt sig tvungen att uppträda på ett visst sätt. Vårt syfte är att endast få en miljökänsla och skaffa oss intryck, då behövs det i många fall inte något godkännande. Detta då det inte blir någon regelrätt observation utan bara ett sätt att skaffa sig en uppfattning om vem pedagogen är och vart den jobbar. Därför gjorde vi ett besök innan intervjun och prioriterade detta istället för en regelrätt observation. 4.2 Analys av empirin I detta skede har vi analyserat den information som vi fått fram av våra intervjuer. För att lättare kunna analysera vår empiri har vi valt att ett tillvägagångssätt som Ttost (2010) skriver om i boken Kvalitativa intervjuer. Detta innebär att vi dikterat ner en sammanfattning i omstrukturerad form omedelbart efter intervjun. Denna information har vi sedan sammanfattat i resultats delen för att framhäva det väsentliga för vårt arbete. Därefter försökte vi hitta gemensamma kopplingar mellan våra tre intervjuer som vi sedan valde att fördjupa oss i och lyfta fram. I sammanfattningen har empirin därför strukturerats i samma följd utifrån våra intervjufrågor och de svar vi fått för att läsaren ska se en tydlig struktur. Enligt Trost sker en automatisk tolkning när materialet analyseras. I vårt fall har vi kopplat detta till de teoretiska verktyg som vi haft tillgängliga, genom att hitta bitar i vår empiri som har gemensamma kopplingar till den litteratur vi valt att fördjupa oss i. 4.3 Urval Det är viktigt att definiera den aktuella studiepopulationen som råder under en forskningsprocess. Oberoende av hur populationen valts ut måste det finnas klara definitioner av vem som undersökningen riktas mot (Olsson & Sörensen. 2011). I vårt fall är studiepopulationen de respektive klasslärarna. Vi kommer att besöka tre olika lärare på tre olika skolor som ligger i samma kommun som har olika upptagningsområden. Intervjuerna kommer att göras med lärare till elever i årskurserna F-3. Detta är ett medvetet val vi gjort, då vår erfarenhet säger att barnen i 21

22 de lägre årskurserna behöver mer ekonomiskt krävande utrustning, exempelvis regnkläder och stövlar. Den aktuella kommunen har en medelinkomst per invånare som är ungefär den samma som rikets, vilket innebär att stadens invånare i stort inte lider av ekonomisk utsatthet. Arbetslösheten är i princip den samma som rikets procentsats och innebär att de flesta av stadens invånare innehar ett arbete. Andelen utrikesfödda är närmre hälften så stor som rikets medelvärde och kan anses vara väldigt låg. Med detta som utgångspunkt anser vi det intressant att se vilka uppfattningar och förväntningar de aktuella pedagogerna har om barns ekonomiska utsatthet. Detta då de bedriver sin undervisning i en stad som har en stabil ekonomi, vilket statistiken påvisar Lärarna De tre utvalda lärarna kommer att benämnas i texten med fingerade namn av forskningsetiska skäl och skolorna kommer att särskiljas genom beteckningen A,B och C. Skola A ligger i ett välbärgat område i kommunen, där området mestadels består av villor, nyproduktioner och bostadsrättslägenheter. Här jobbar Stina i en förskoleklass. Skolan har ingen större etnisk variation. Skola B ligger i samma stad, i en annan stadsdel. Detta område består mest av hyreslägenheter. Skolan har en större etnisk variation och här jobbar Fatima i en årskurs 2. Skola C ligger i samma område som skola B. Detta är en privatägd nyöppnad skola med pedagogisk inriktning. Här arbetar Lisa och är lärare i en åldersintegrerad klass från årskurs 1-3. Eftersom detta är den enda skolan av sitt slag i kommunen har skolan ett brett upptagningsområde. Det är inte bara är det geografiska läget som spelar roll för vilka elever som väljer att gå på denna skola, här är det även pedagogiken som blir avgörande. Intervjuerna genomfördes medtrelärare för att jämföra hur de arbetar och resonerar ur ett socioekonomiskt perspektiv, samt hur lärarna främjar detta för de elever som är eventuellt ekonomiskt utsatta. De överväganden som gjorts är att vi medvetet valt tre skolor som är placerade i olika upptagningsområden. Geografiskt sett är dessa skolor placerade i olika miljöer där omgivningen skiljer sig åt. 22

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14)

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) POLICY OCH RIKTLINJER Avgifter och kostnader i förskola och skola Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) RIKTLINJER 1 Innehåll Policy och riktlinjer för avgifter och kostnader i förskola och skola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2011-01-20 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2011-01-20 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2011-01-20 Anne Harju 1 Dagens upplägg Allmänt om barnfattigdom Barnperspektiv Barns erfarenheter, upplevelser och strategier 2011-01-20 Anne Harju 2 Barnfattigdom Samhällelig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Här kan du även se vilka regler som myndigheten utgår från i sina bedömningar. SKOLINSPEKTIONEN

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vederslöv skola Tävelsås skola Kalvsvik skola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Vision Vår vision är

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Barn & Utbildning Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Riktlinjer Avgiftsfri grundskola Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (5) Innehållsförteckning Riktlinje

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Dimitras resa Lärarhandledning

Dimitras resa Lärarhandledning Dimitras resa Lärarhandledning Hej! Välkommen till ett viktigt och inspirerande material om barn och sommarlov. Vi på Majblomman arbetar för alla barns rätt till att kunna delta i samhället bland annat

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

TRYGGHETSPLAN plan mot kränkande behandling & diskriminering -

TRYGGHETSPLAN plan mot kränkande behandling & diskriminering - TRYGGHETSPLAN plan mot kränkande behandling & diskriminering - Fylsta skola ska vara trygg för alla, såväl barn som vuxna, och fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer