Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport 2 2014 2014-10-13"

Transkript

1

2 Innehåll Ekonomi 3 Resultaträkning 3 Prognos för årets resultat 3 Verksamhetens nettokostnader 3 Finansnetto 3 Balanskravet 4 God ekonomisk hushållning 4 Borgen 5 Pensioner 5 apitalförvaltning 5 Utdelning 6 Värdesäkring av gullspångskapitalet 6 Skuldförvaltning 6 Framtiden 7 Omvärlden 7 Ekonomi 7 Demografi 7 Ekonomisk utblick 8 Starkt skatteunderlag trots måttlig BNP-tillväxt 8 Skatteunderlagstillväxten accelererar 9 Viktiga händelser under året 10 Hamnstaden 10 Bostadsbyggande och planering 10 E20, medfinansiering 10 Befolkningsutveckling 10 Sysselsättning 10 Medborgarundersökning 11 Demokratiutveckling 11 Medarbetarundersökning 11 Heltidsprojektet 11 Tidiga samordnade insatser 11 Lidköping på väg mot en välkomnande och hållbar kommun 12 Att styra mot hållbar utveckling 12 Styrkortsuppföljning i detalj 13 Strategi: unden/brukaren i fokus 13 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 13 Strategi: En organisation i framkant 15 Nämndredovisning 17 ommunfullmäktige 17 Revision 17 ommunstyrelsen, exklusive Intern Service 17 Central lönepott 17 ommunstyrelsen, Intern Service 17 Vård- och omsorgsnämnd 18 Barn- och skolnämnd 18 Utbildningsnämnd 18 Social- och arbetsmarknadsnämnd 18 Samhällsbyggnadsnämnd 19 Miljö- och byggnämnd 19 Teknisk servicenämnd 19 ultur- och fritidsnämnd 19 Räddningsnämnd 19 Investeringsredovisning 20 Bolagsredovisning 20 AB Bostäder i Lidköping AB 21 Lidköpings Näringslivsfastigheter 21 Lidköpings Värmeverk AB 21 Lidköping/Hovby Flygplats AB 21 Fastbit AB 21 GöLiSka IT 22 Destination Läckö-innekulle AB 22 Centrum för Innovation och entreprenörskap AB (CIEL) 22 Resultaträkning, kommunen 23 Balansräkning, kommunen 23 Notförteckning 24 Redovisningsprinciper 25 Definition sammanställd redovisning 25 Sammanställd redovisning 25 2

3 Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning, mnkr Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Utfall Intäkter 382,3 363,0 934,1 934,1* 636,8 ostnader , , , ,2* ,2 Avskrivningar - 75,9-73,5-119,0-119,0-111, Verksamheternas nettokostnader , , , , ,8 Skatteintäkter 1 022,0 993, , , ,3 Generella statsbidrag 213,5 214,7 321,5 320,2 326,7 Finansiella intäkter 27,7 19,2 69,6 74,7 34,0 Finansiella kostnader - 10,1-3,2-8,1-13,3-9,2 Resultat före extraordinära poster 79,0 74,8-22,0-5,8 4,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Periodens/Årets resultat 79,0 74,8-22,0-5,8 4,0 * Inklusive interna poster Det budgeterade resultatet vid årets början uppgick till -17,2 mnkr. Under årets första fyra månader har tilläggsanslag beslutats om sammantaget 4,8 mnkr, vilket innebär att det budgeterade resultatet uppgår till -22,0 mnkr. Tilläggsanslagen är enligt följande: 1. Hamnstadens standardhöjning SBN, 1,1 mnkr. 2. Föreningsstöd Folkets Hus föreningen FN 0,4 mnkr 3. Utökat investeringsstöd Folkets hus, S 1,9 mnkr 4. Utökat antal feriearbetsplatser UTN, 1,3 mnkr. Att utfallet i augusti och prognosen för utfall på helår skiljer sig åt har att göra med cykliska effekter, exempelvis inom barn & skola, utbildning, social & arbetsmarknad samt utbetalning av bidrag. Prognos för årets resultat Årets resultatprognos innebär underskott om -5,8 mnkr. Verksamheterna beräknar ett sammantaget överskott gentemot budget på 8,6 mnkr. Pensionskostnaderna förväntas bli något lägre än budgeterat. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning förväntas öka med 7,6 mnkr jämfört med budget vilket beror på ett förbättrat skatteunderlag i riket. Finansnettot beräknas följa budget. Om beslut fattas om att kommunen ska delfinansiera E20, kommer ytterligare 81 mnkr att belasta resultatet Verksamhetens nettokostnader Sammantaget uppgår överskottet för nämnderna till 8,6 mnkr. nämnder utom barn- och skolnämnden och kultur- och fritidsnämnden uppvisar överskott. Underskotten i dessa nämnder härrör från att nämnderna använder sig av resultatöverförda medel sedan tidigare år, helt i överenstämmelse med kommunens styrprinciper. Finansnetto Följande delar ingår i finansnettots helårsprognos (61,5 mnkr): Prognos finansnetto Utfall finansnetto 17,6 Förväntade reavinster 44,6 Övriga intäkter 1,0 Övriga kostnader -1,0 Borgensavgifter 1,5 Finansiell kostnad pensioner -1,5 Räntekostnader kommunens lån -0,7 Summa prognos 61,5 3

4 Det positiva utfallet beror på realisationsresultat från kapitalförvaltningen. I januari månad gjordes en försäljning av 35 mnkr i Svenska aktier och 40 mnkr i Globala aktier. Reavinsten för Svenska aktier uppgår till 10,2 mnkr, för Globala aktier uppgår reavinsten till 8,8 mnkr. En reaförlust gjordes vid försäljning av Tillväxtmarknader. Försäljningsvärdet uppgick till 143,2 mnkr och realisationsförlusten uppgick till 0,9 mnkr. Balanskravet Balanskravet innebär att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Om det finns synnerliga skäl kan en kommun budgetera för tillfälliga underskott. Synnerliga skäl kan vara en stark finansiell ställning eller åtgärder som tillfälligt medför kostnader men som kommer att leda till lägre kostnader och god ekonomisk hushållning på sikt. Bedömningen av vad som är synnerliga skäl måste göras från fall till fall. ommunfullmäktiges budgetbeslut inför 2014 innebar tillsammans med tilläggsanslag under året en underbalanserad budget om -22,0 mnkr, med motiveringen synnerliga skäl och argumentet att kommunen har en stark finansiell ställning. Prognosen för årets resultat uppgår till -5,8 mnkr. Vid årets slut ska en så kallad balanskravsutredning upprättas, och intäkter och kostnader ställs emot varandra. Realisationsvinster och förluster ska inte räknas med. Nedanstående uppställning visar hur kommunens ekonomiska prognos förhåller sig till balanskravet. Avstämning mot balanskravet, mnkr Prognos resultat ,8 Reavinster/förluster netto kapitalförvaltningen -62,7 Balanskravsresultat -68,5 Redovisad prognos ovan medför således att ett överskott om minst 68,5 mnkr måste redovisas de kommande tre år. Alternativt kan synnerliga skäl åberopas för att inte återställda det prognostiserade underskottet. Med hänvisning till fullmäktiges beslut om synnerliga skäl (stark finansiell ställning) i samband med beslut om budget 2014 kommer det prognostiserade resultatet för år 2014 inte att återställas. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att ha en stabil ekonomi, med en väl utförd verksamhet och att kostnader inte övervältras på kommande generationer. Det handlar dels om det finansiella perspektivet med kommunens finansiella ställning och dess utveckling som utgör ramen för verksamheten. Dels verksamhetsperspektivet, verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De sammanvägda indikatorerna i kommunfullmäktiges styrkort syftar till att mäta denna kombination av kostnader, kvalitet och resultat. Ingen sammanvägning av dessa indikatorer har gjorts i samband med delårsrapporten, det kommer att ske i årsredovisningen. För att uppnå kommunens målområden om invånare, fördubblat besökarantal och tillgång till arbete och goda kommunikationer finns utmaningar att möta. ommunens ekonomi har en negativ resultatutveckling, trots att budgeten baseras på kapitalavkastning motsvarande 4 % av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning. I grunden en mycket stabil ekonomi men med årliga underskott som på sikt försämrar den ekonomiska ställningen. Antalet invånare ökar inte i den takt som krävs för att nå målet. Antalet lediga lägenheter och lediga tomter måste öka för att detta ska bli verklighet. Viktigt är också att utöka tillgängligheten vad gäller kommunikationer för arbetspendling. Sammantaget finns 61 indikatorer i kommunfullmäktiges styrkort, varav 51 har kunnat bedömas i samband med delårsrapporten. 12 indikatorer bedöms inte uppnå målvärdet indikatorer bedöms delvis uppnå målvärdet medan 20 bedöms nå målvärdet till fullo. Övervägande delen av indikatorernas mätetal är på väg att uppnås eller bedöms uppnås till fullo. En samlad bedömning av måluppfyllelsen för kommunens finansiella mål och verksamhetsmål är att den är relativt god men att utmaningar kvarstår för att uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt. 4

5 Borgen ommunens borgensåtagande omfattar till största delen borgensåtaganden för kommunala bolag (varav utnyttjat 746,7 mnkr per ). Vidare finns borgensåtagande för bostadskrediter (2,0 mnkr ) och borgensåtagande för föreningar uppgående till (110,3 mnkr ). ommunen har ett högt borgensåtagande jämfört med andra kommuner, men i statistiken från och med 2013 blir bilden en annan eftersom då övergår delar av bolagens upplåning till internbanken och kommunen är då inte borgensman utan gäldenär för lånen. Men detta innebär i praktiken ingen förändring vad gäller risktagandet. Under 2014 har ett beslut fattats som utvidgar det kommunala borgensåtagandet. Det avser en vatten- och avloppsförening som har erhållit och utnyttjat en borgensram om 1,0 mnkr. Pensioner ommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade avtalspensionen skall disponeras av de anställda som individuella delar. Detta medför att avsättningarna i balansräkningen blir måttliga och uppgår (inklusive den så kallade pensionsskatten) till 142,8 mnkr (136,4 mnkr 2013). Pensionsförpliktelserna för tiden före 1998 skall enligt den kommunala redovisningslagen inte redovisas som skuld utan enbart som ansvarsförbindelse. ostnaderna belastar resultatet det år som utbetalningarna sker och kommer successivt att öka i takt med att allt fler av kommunens anställda uppnår pensionsåldern. ommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet. Sedan år 2006 finns 100 mnkr öronmärkta inom eget kapital för kommande pensionsutbetalningar. Om dessa medel skall nyttjas förutsätts att motsvarande belopp i överskott budgeteras. Ingen del av pensionsförpliktelsen har försäkrats bort. ommunens totala pensionsåtagande framgår av nedanstående sammanställning. Pensioner, mnkr 2013 Prognos 2014 Pensionsåtagande från och med ,8 114,9 Löneskatt från och med ,6 27,9 Pensionsåtagande t o m ,7 795,0 Löneskatt till och med ,0 192,9 Summa pensionsförpliktelser 1 171, ,7 Varav återlånat till verksamheten 1 171,1 1,130,7 apitalförvaltning ommunfullmäktiges beslutade om en ny riktlinje för finansiell placering Riktlinjen innebär att kommunen i normalfallet ska ha 60 % av kapitalet placerat i aktiefonder och 40 % i lågrisktillgångar. Med lågrisktillgångar avses i det här fallet likvida medel, räntebärande värdepapper och alternativa tillgångar. Riktlinjen tillåter dock ett maximalt utrymme för aktier uppgående till 80 %, samt att kommunens tillgångar får placeras till 100 % i räntebärande tillgångar. Tillsammans med aktiv allokering, dvs att agera utifrån marknadens svängningar (efter extern rådgivning och beslut i SAU) skapas förutsättning för att utnyttja marknadernas svängningar bättre. ommunens rådgivare är Agenta AB. Placeringar tillåts i alternativa tillgångar inom segmentet lågrisktillgångar, dvs placeringar som inte tillhör de traditionella tillgångsslagen aktie- och räntefonder, exempelvis fastigheter och hedgefonder. Riktlinjen innehåller även etiska riktlinjer. I januari månad såldes 40 mnkr av Globala aktier, 35 mnkr av Svenska aktier samt 149 mnkr av Tillväxtmarknader. Medlen placerades till en tredjedel i Multistrategi och till två tredjedelar i Alternativa räntor. Därefter har inga justeringar av portföljens sammansättning skett. 5

6 Marknadsvärdets förändring Lidköpings kommuns kapitalförvaltning fortsatte att utvecklas starkt under första halvåret Den snabba värdeutvecklingen för kommunens finansiella placeringar samt en orolig omvärld har gjort att kommunen valt att reducera risktagandet på placeringarna till en väsentligt lägre risknivå än kommunens långsiktiga strategi. Såväl aktie- som räntemarknader har under året nått nya rekordnivåer där framförallt de mycket låga räntenivåerna pressar många kapitalägare att öka risktagandet. ommunens starka ekonomiska ställning innebär att kommunen inte har någon sådan press. Framtiden för kapitalmarknaden bedöms osäker med tilltagande handelshinder i spåren av konflikten i Ukraina men den väsentliga utmaningen ligger i hur kapitalmarknaderna ska hantera minskade penningpolitiska stimulanser. Oavsett marknadsutveckling står kommunen väl rustad med en mycket väldiversifierad portfölj. Vid årets början var det samlade marknadsvärdet på kommunens fonder 1 886,2 mnkr. Fondernas marknadsvärde per den 31 augusti uppgick till 2 017,6 mnkr. Marknadsvärdet har under 2014 stigit med 131,5 mnkr, vilket motsvarar 7,0 %. ämförande fonder (och justerat till kommunens normala risknivå) har en utveckling på 9,0 % medan index har en utveckling under samma period på 10,0 %. Orsaken till att kommunens portfölj inte når upp till jämförbara index är den riskreducering som gjordes i januari, där tillväxtmarknader såldes av i sin helhet. Dessa marknader har haft en mycket god utveckling under året. Förvaltarresultatet är relativt gott. Svenska aktiers utveckling uppgick till 10,8 %, vilket ska jämföras med index om 9,6 % och peer group 9,6 %. Globala aktier uppvisade en ökning om 14,5 % (index 16,5 % och peer group 13,5 %). Svenska Räntor har genererat 5,1 % i positiv avkastning, vilket kan jämföras med indexets ökning om 5,7 % och peer group 4,8 %. Alternativa räntor har gett en avkastning om 2,3 % som kan jämföras med index) om 0,4 %. Multistrategi har avkastat 1,5 %, vilket är mindre än index (1,8 %) och peer group (2,2 %). Mnkr Anskaffningvärde Marknadsvärde Orealiserat resultat Svenska Aktier 312,9 491,2 178,3 Globala aktier 351,1 526,5 175,4 Tillväxtmarknader Summa högrisktillgångar 664, ,7 353,7 Svenska räntor 105,6 116,1 10,5 Alternativa räntor 573,2 613,9 40,7 Multistrategi 254,8 269,9 15,0 Summa lågrisktillgångar 933, ,0 66,2 Summa kapitalförvaltningen 1 597, ,6 419,9 Utdelning Någon utdelning kommer inte att erhållas under 2014, då kommunens fonder inte är av utdelande klass. Utdelningen är i stället en del i den värdeökning som uppvisas ovan och vid behov kan realiseras. Värdesäkring av gullspångskapitalet Värdesäkring av gullspångskapitalet innebär att resultatet ska uppgå till en sådan nivå att en värdesäkring av kapitalförvaltningen ska täckas inom resultatet. Värdet på kommunens kapitalförvaltning uppgick per den 31 augusti till 2 017,6 mnkr, vilket kan jämföras med det värdesäkrade (inflationsberäknade) värdet på 1 767,6 mnkr vid årets slut. apitalet anses därmed vara värdesäkrat. I detta sammanhang är det värt att nämna att de samlade uttagen ur kapitalförvaltningen för att täcka likvida behov som uppstått i kommunen uppgår till 777 mnkr. Skuldförvaltning ommunens internbank startade 2013 och har till uppgift att samordna upplåning och skuldhanteringen inom koncernen. Förutom kommunen så ingår de helägda bolagen AB Bostäder i Lidköping, Lidköpings Värmeverk AB, Lidköpings Näringslivsfastigheter AB och Lidköping/Hovby Flygplats AB. ommunen har genom gäldenärsbyte övertagit några av de lån som bolagen tidigare hade (till samma lånevillkor). All omsättning och nyupplåning har från och med 2013 skett i internbankens regi. Totalt omfattar internbankens lånevolym 700,9 mnkr per den 31/ varvarande krediter finns idag kvar hos de kommunala bolagen, men där gäldenärsbyten i de allra flesta krediter kommer att genomföras under Totala skulder i koncernen uppgick per den 31/8 till 1 370,9 mnkr, varav kommunens lån uppgick till 84,5 mnkr. 6

7 Framtiden Omvärlden PWC har på internationelll nivå genomfört och sammanställt en omvärldsanalys som omfattar fem så kallade megatrender. Dessa fem räknas upp nedan och får stora konsekvenser för världsekonomin, stater och kommuner. Ett globalt ekonomiskt maktskifte Demografiska förändringar Urbaniseringen accelererar limatförändringar och resursbrist Teknologiska genombrott Under 2012 gjordes en omvärldsanalys i kommunen. Resultatet blev tolv identifierade och prioriterade temaområden som till stor del stämmer överens med de utmaningar som PWC har visat på. Samhällsutvecklingen går mot en allt mer globaliserad och digitaliserad värld, den ekonomiska maktbalansen förskjuts mot de så kallade G7-länderna. Befolkningsförändringar innebär att försörjningsbördan växer i samhällen med en åldrande befolkningar, medan andra regioner med en ung och växande befolkning har både arbetskraft, konsumentefterfrågan och behov av utbyggnad av service och infrastruktur. Urbaniseringen är en ytterligare trend inom befolkningsområdet. limatförändringar skapar nya utmaningar för regioner, länder och kommuner. Några av dessa utmaningar kommer att underlättas av tekniska innovationer. De tekniska framstegen är också förutsättningen för att dessa samhällstrender växer i omfattning och hastighet. ommunens tolv utmaningar har hanterats i det styrkort som kommunfullmäktige beslutat om. De utmaningar som identifierades var demografiska förändringar, globalisering, individualisering, miljö- och klimat, det digitala samhället, folkhälsa, arbetsmarknad i förändring, bostadsmarknaden, kommunikationer och infrastruktur, hållbar resursanvändning, samverkan och ökad statlig styrning. Dessa utmaningar är viktiga att arbeta vidare med för att möta utvecklingen på ett bra sätt. Ekonomi Skatteunderlagsprognoserna för kommunen är beroende av en allt mer internationell ekonomisk och politisk påverkan. Ett havererat kärnkraftverk på apans östkust sätter direkt spår i förväntningar om ekonomisk tillväxt även i den svenska ekonomin. Även om detta är en liten isolerad händelse så visar det ändå på hur kommunens ekonomi hänger samman med omvärldens utveckling. risen i Ukraina och de oroligheter som finns i andra regioner är också exempel på hur geopolitiska risker påverkar förväntningarna på världsekonomins tillväxt. Lidköpings kommun är beroende av avkastningen från kapitalförvaltningen för de löpande utgifterna. Detta är bekymmersamt de år när avkastningen inte uppnår budgeterat. På så vis är kommunen i dubbel bemärkelse beroende av den ekonomiska utvecklingen på internationell nivå. Nuvarande skatteprognos innebär en i perioden hög tillväxttakt, med närmare 5 % årligen under åren Detta är högt i ett historiskt perspektiv och beror till största delen av att timlönerna förväntas öka kraftigt. Detta innebär normalt att även löneökningstakten ökar för kommunerna och skatteunderlagstillväxten därmed till viss del äts upp av löneökningar. Inflationen är i perioden mycket låg, vilket innebär att kommunens kostnader hålls tillbaka. De finansiella kostnaderna (räntekostnader) har den senaste perioden tryckts tillbaka och förefaller under perioden att fortsätta ligga på relativt låga nivåer. Detta är positivt för kommunsektorn som helhet som kommer att genomföra stora investeringar och reinvesteringar i de lokaler som byggdes under och 1980-talen, då mycket av den kommunala verksamheten byggdes ut. Lidköpings kommun i likhet med många kommuner står dessutom inför större finanseringar av bostadsplanering och delfinansering av statlig infrastruktur. Ofta hörs i den offentliga debatten att kostnaderna för de kommunala pensionerna kommer att öka, vilket det också kommer att göra. Men denna problematik är inte så stor som tidigare aviserats. De årliga pensionskostnaderna ökar i ett par år ytterligare, men dessa ökningar är marginella i den ekonomiska helhetsbilden. Det finns utmaningar som är större än så och som är mer viktigt att fokusera på, exempelvis demografiska förändringar. Demografi ommunens befolkning växer, men inte i den takt som krävs för att uppnå målet om invånare år ommunens befolkning är äldre än genomsnittet i Sverige. Sveriges kommuner och landsting har gjort en beräk- 7

8 ning över vad kommunernas skatteuttag skulle öka med (allt annat oförändrat) om befolkningsutvecklingen sker enligt de prognoser som SCB gjort, och med en ambitionsnivåökning i verksamheterna om 1 % årligen. Detta sammantaget motsvarar en skatteökning med 13 kronor i genomsnitt för kommunsektorn, fram till Detta scenario har även Lidköpings kommun att hantera. Ett sätt att möta denna utveckling är att arbeta mer med förebyggande och tidiga insatser i vård- och omsorg, och att stimulera till frivilligverksamhet. Vård- och omsorgsnämnden har antagit en plan för den framtida äldreomsorgen i Lidköpings kommun, vars intention är att minska den kostnadsökning som ändå kommer att ske med start inom en tioårsperiod. Planen innebär bland annat ombyggnationer av många av de kommunala fastigheter som är både 30 och 40 år gamla. I likhet med andra kommuner är investeringarna i befintliga lokaler ett stort behov de närmaste åren. ommunen kommer också att ha stora åtaganden i samband med att renovering/nybyggnad av avloppsreningsverket, att finansiera framtagandet av nya bostadsområden samt att kommunen redan har ett åtagande när det gäller upprustningen av väg 44 om cirka 70 mnkr, samt eventuellt nya liknande åtaganden för E20. I detta perspektiv är det bekymmersamt med de nuvarande resultatnivåerna. Utmaningarna framöver förutsätter medvetna prioriteringar och fortsatta krav på ökad effektivitet i verksamheterna. Men med en i grunden stabil ekonomi har Lidköpings kommun goda förutsättningar att leverera service till hög kvalitet för kommuninvånarna. Ekonomisk utblick (älla: Sveriges kommuner och landsting) Starkt skatteunderlag trots måttlig BNP-tillväxt Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att SL skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att SL tvingas skruva ner den tidigare bedömning för i år. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets onjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. onsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (PIF) har varit mycket låg. ronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläge i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. 8

9 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 onsumentpris, PIF 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0 onsumentpris, PI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7 *alenderkorrigerad utveckling. **orrigerat för regeländringar. Åren fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader, som till exempel euroområdet, bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Skatteunderlagstillväxten accelererar I år räknar SL med att det underliggande skatteunderlaget 1 växer i samma takt som genomsnittet för underliggande skatteunderlagstillväxt förra konjunkturcykeln ( ). Det är en effekt av att stark utveckling av att arbetade timmar och lite större löneökningar än 2013 motverkas av den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet. Ökningen hålls också tillbaka av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, varför förändringstalet för faktiskt skatteunderlag stannar på samma siffra som Med underliggande skatteunderlagstillväxt menar vi skatteunderlagets förändring rensat för effekter av ändrade skatteregler. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter älla: SL. Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlaget accelerera tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till mycket stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster. Därefter avtar skatteunderlagstillväxten, främst till följd av att arbetade timmar inte ökar lika mycket när arbetsmarknaden åter är i balans. 9

10 Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SL, aug 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 23,5 ESV, jun 3,7 2,8 4,3 4,8 4,7 21,9 SL, apr 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9 Regeringen, apr 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 älla: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SL. Viktiga händelser under året Hamnstaden Arbetet med att ta fram en första detaljplan för området runt småbåtshamnen pågår och är nu inne i slutskedet för kommande politisk behandling. För att skapa mer tid för fördjupade provtagningar och analyser föreslås att kvarteret niven undantas i första detaljplanen. Det innebär att det blir cirka 350 lägenheter kvar i det nya detaljplaneområdet. Det som utgår i detta skede är cirka 80 stadsradhus. Vad som kommer att hända med avloppshanteringen och reningsverket har också en avgörande betydelse för det fortsatta arbetet. Tre olika alternativ diskuteras; reningsverket byggs in på nuvarande plats, flyttas eller det blir en regional lösning där flera kommuner samverkan. De olika alternativen kommer att utredas vidare under hösten. Bostadsbyggande och planering Arbetet med en ny, kommuntäckande översiktsplan har påbörjats och planen beräknas kunna antas av kommunfullmäktige i slutet av Ett arbete med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram har påbörjats, vilket beräknas vara klart under hösten Samhällbyggnad arbetar med att ta fram en handlingsplan för stadskärnans utveckling. Planen beräknas vara klar för politisk behandling i början av Antalet påbörjade lägenheter/bostäder beräknas under året uppgå till 65 stycken varav 34 villor. Totalt beräknas 4 detaljplaner antas under året; Detaljplan för Sjölunda Äng och Sjölunda Strand, bostäder Detaljplan för Östra hamnen Roddaregatan Detaljplan för kv Tingshuset, ändrad användning Detaljplan för artåsen 2:3, Änghagen Därtill kommer ett antal övriga pågående detaljplaner. E20, medfinansiering Ett avtalsförslag har arbetats fram som ska reglera kommunens medfinansering av utbyggnaden av E20. Utbyggnaden sker på fem etapper av E20 på sträckan Vårgårda till länsgränsen mot Örebro. Avtalsparter är Trafikverket, Västra-Götalandsregionen, Göteborgsregionen, Skaraborgs ommunalförbund, Boråsregionen, Sjuhärads ommunalförbund och Västsvenska Handelskammaren. Lidköping kommuns medfinansieringsbidrag uppgår till 81 mnkr i prisnivå Ärendet kommer att tas upp till kommunfullmäktige för beslut under hösten. Om kommunfullmäktige bifaller förslaget innebär det att kommunens resultat 2014 blir 81 mnkr lägre. Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten fortsätter att vara positiv och kommunen har ökat sin befolkning med 176 personer första halvåret 2014 och uppgår nu till Lidköpingsbor. Ökningen beror på positivt inflyttningsnetto. Under samma period år 2013 ökade Lidköping med 146 personer. Sysselsättning Arbetslösheten i Lidköping är i stort sett oförändrad jämfört med Ungdomsarbetslösheten har minskat från 17,9 % 2013 till 17 %, ett medelvärde för perioden augusti 2013 till juli Under förra året startades Unga obb med stöd från Sparbanksstiftelsen och omobb för de personer som står långt från arbetsmarknaden. Uppbyggnaden av omobb har fortsatt under 2014 och antalet deltagare har ökat till 50 personer. Inför som- 10

11 maren fick flera ungdomar som deltagit i Fenix-verksamheten och Unga obb sommarjobb. Det totala antalet inskrivna deltagare i arbetsmarknadsåtgärder är i augusti därför lägre än motsvarande tid Medborgarundersökning En medborgarundersökning genomfördes under våren 2014 vilket omfattar en urvalsundersökning bland kommunens invånare och görs regelbundet med ett intervall på 1,5 år. Medborgarna är fortsatt nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på, nivån är konstant sedan mätningen Medborgarna är klart mer positiva till arbetsmöjligheterna jämfört med Det är även något högre andel som upplever trygghet samt kan tänka sig att rekommendera andra att flytta till Lidköpings kommun. Bostäder och kommunikationer har inverkan på medborgarnas helhetsintryck av kommunen och här finns möjligheter till förbättringar. Det är fortsatt hög medborgarnöjdhet för kommunens verksamheter och nöjd medborgarindex ligger något högre i mätningen 2014 än ämfört med andra kommuner ligger Lidköpings kommun på bättre resultatnivåer inom samtliga områden, trots att resultaten sjunkit något för Äldreomsorg, Utsatta personer, Grundskolan, Fritid Idrott samt Renhållning. Viktiga områden att fortsätta prioritera framåt är personalens bemötande och tillgänglighet samt Gator och Vägar då dessa områden har stor inverkan på medborgarnas helhetsintryck av kommunens verksamheter. Mätningen 2014 visade ett något större förtroende för kommunens personal, framförallt vad gäller kompetens och förmåga att arbeta för kommunens bästa, jämfört med mätningen Demokratiutveckling Arbetet fortsätter med att förbättra medborgardialogen i kommunen. Under våren har riktlinjer för demokratiutvecklingen tagits fram. Riktlinjerna tar upp tre prioriterade områden: invånardialog, e-demokrati och kunskapsutveckling. Medarbetarundersökning Lidköpings kommun har under januari- februari 2014 genomfört en totalundersökning av arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser. Resultatet visar på en fortsatt mycket hög nöjdhet hos medarbetarna och nöjd medarbetar index (NMI) ligger på 4,0 på en skala 1-5. Motsvarande undersökning har genomförts under 2010 och 2012 och resultatet har då varit 3,9 (2010) och 3,9 (2012). De enskilda förvaltningarnas resultat varierar mellan 3,8 till 4,2. Heltidsprojektet Ett viktigt personalpolitiskt område är rätten för våra medarbetare att arbeta heltid. Under 2014 har inriktningen i projektet beslutats politiskt. Därefter har ett antal arbetsgrupper tagit fram förslag bland annat gällande samordnad bemanning, kompetenskartläggning och behov av utbildning. Projektet fortsätter nu i ett mer operativt genomförande under hösten Tidiga samordnade insatser Arbetet för att förhindra ett framtida utanförskap är i fokus för den organisation som har tillskapats för att göra tidiga och samordnade insatser för barn och unga, kallad TSI. För närvarande pågår två projekt som har beviljats medel från 1,5 mnkr som har avsatts för förebyggande insatser. Skolfam, som är ett projekt för att förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat och VOSA-VIP som handlar om att utveckla metoder för att ta hand om individer med multipla problem inom kommunen genom samverkan mellan flera förvaltningar. Även årets upplaga av Sommarkul på Margretelund, beviljades projektmedel, ett projekt som syftar till att underlätta övergången mellan strukturen och tryggheten i skolan och bristen på den samma som uppstår för vissa barn när sommarlovet börjar och i slutet av det. 11

12 Lidköping på väg mot en välkomnande och hållbar kommun Att styra mot hållbar utveckling 2014 har varit första året då verksamheterna har arbetat efter kommunfullmäktiges omarbetade styrkort. För att möta de utmaningar som kommunen står inför har hänsyn tagits, i det nya styrkortet, till den omvärldsanalys som genomförts och som pekar ut vilka områden som just nu är viktigast att arbeta. Styrkortet har nu en mer tydlig inriktning mot hållbar utveckling i alla tre dimensioner och en bra balans mellan dimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Styrkortet omfattar även de tre målområdena som kommunfullmäktige tagit beslut om: Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla göra att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst lidköpingsbor. Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer till och från Lidköpings kommun så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. L = målvärdet förväntas bli helt uppfyllt = målvärdet förväntas bli delvis uppfyllt = målvärdet förväntas inte alls bli uppfyllt Strategi Antal indikatorer S bedömning av prognostiserad måluppfyllelse 2014 ommentar unden/brukaren i fokus 6 (2) Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 43 (7) En organisation i framkant 12 (1) 2 L IU* 8 L IU* 2 L IU* Utmaningar som kvarstår är att genomföra årliga kundundersökningar och vidta åtgärder för tillgängligheten. Utmaningar är att möta bristen på lediga tomter och lägenheter i centralorten, att öka nöjdheten med kommunens miljöarbete och system för avfallshantering. Ytterligare utmaning är sysselsättning, folkhälsa och tillväxten i det geografiska området Lidköping, vilken är svag. Noteras bör att andelen som går ut gymnasieskolan med godkända betyg inom 4 år har minskat. De utmaningar som finns inom denna strategi omfattar kommunens resultatnivå, vilken är låg i förhållande till kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning, samt relativt hög investeringsnivå. Antalet indikatorer inom parentes avser de indikatorer som ej varit möjliga att prognostisera per * avser indikatorer som inte kan prognossättas (IU). Ovan finns en översikt över prognosen för utfall på indikatorer i kommunfullmäktiges styrkort. Styrkortet innehåller 61 indikatorer. Av dessa har det varit möjligt att göra en prognos för 51 st. För strategin unden/brukaren i fokus är måluppfyllelsen svag. Inget av målvärdena förväntas bli helt uppfyllt. Två bedöms bli delvis uppfyllda gällande delaktighet och bemötande. Riktlinjer för demokratiutveckling har tagits fram under våren och nytt material för bemötandediskussioner har tagits fram. Utbildning i bemötande fortsätter. Dessa åtgärder förväntas påverka utfall i kommande mätningar. Värdet för indikatorn som mäter tillgänglighet har minskat. En faktor som kan få värdet att öka är ett införande av kontaktcenter vilket fattas beslut om under hösten. För strategin Lokal utveckling i ett globalt perspektiv är övervägande målvärden prognosticerade att bli helt eller delvis uppfyllt av de där prognos varit möjlig att göra, 28 st av 43 st. Utmaningar återfinns för bostadsmarknaden där tillgången på lediga lägenheter och tomter kan komma att påverkas positivt av det pågående planarbete och bostadsförsörjningsprogram som pågår inom samhällsbyggnad. Andra utmaningar är sysselsättning och folkhälsa med bland annat ett högt ohälsotal i åldern år. För strategin En organisation i framkant är prognosen för övervägande delen av indikatorerna att målvärdena kommer att uppnås helt. Anställningsvillkor heltid är en aktuell fråga vilken är i fokus för heltidsprojektet där målvärdet i delårsrapporten bedöms kommer att uppnås delvis. Hög investeringsnivå gör målvärdet för självfinansieringsgraden inte kommer att nås. Nämndernas styrkortsuppföljning i detalj återfinns på intranätet under Ekonomi/delårsrapporter. 12

13 Styrkortsuppföljning i detalj Strategi: unden/brukaren i fokus Indikatorer F 1. Tillgänglighet : Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun F 2. Delaktighet: ommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande (index 0-100) F 3. Bemötande: Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal F 4.a undnöjdhet: Förvaltningen genomför kundundersökningar (100%= att kundundersökningar görs) F 4b undnöjdhet: Andel mätningar med förbättrat resultat Målvärde 2014 Prognos ommentarer Ansvar 68% L Resultat från medborgarundersökningen 2014 visar på ett utfall på 64%, en nedgång från föregående mätning år 2012 då resultatet var 67%. I den telefon och e-postmätning som genomfördes under hösten 2013 bekräftas resultatet i medborgarundersökningen. Ett beslut vad gäller införandet av kontaktcenter i kommunen förväntas komma under hösten. 55 Medborgarundersökningen 2014 visar på en ökning i relation till föregående mätning. 2012=49, 2014=51 men målvärdet är inte helt uppfyllt. Riktlinjer för demokratiutveckling har tagits fram under våren. 78% Medborgarundersökningen 2014 visar samma nivå som 2012 när det gäller bemötande. Målvärdet är inte uppnått. Nytt material för bemötande-diskussioner har tagits fram. Utbildning i bemötande fortsätter i verksamheterna och för nyanställda. 100% L Barn och skola, Social- och arbetsmarknad och Intern Service planerar att genomföra kundundersökning under hösten. Samhällsbyggnad, Teknisk service och Miljö- och bygg genomför kundundersökningar vartannat år ej år Vård- och omsorg, ultur- och Fritid och Utbildning genomför inom samtliga verksamheter. 100% Iu* En del av förvaltningarnas kundundersökningar kommer att genomföras under hösten därför inget utfall förrän i årsredovisningen. F 4 c Sammanvägda indikatorer (SI) Iu* Sammanvägning görs i årsredovisningen. För detaljer och prognos för respektive delindikator se respektive nämnds delårsrapport. *iu = ingen uppgift Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Indikatorer F 5. Andel som i medborgarundersökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder F 6. Andel lägenheter direkt tillgängliga för inflyttning i kommunens fastigheter F 7. Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning inom minst två planområden i centralorten F 8. Andel miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som kommunen äger eller leasar F 9. Totalt utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet. F 10. Sammanvägd indikator: Totala elanvändningen i samtliga förvaltningar och S-enheter. F 11. Energianvändning för uppvärmning i fastigheter som förvaltas av Intern Service Fastighet (kwh/m2) vägt index F 12. Andelen kommuninvånare som är nöjd med kommunens miljöarbete.(index 0-100) F 13. Andelen Miljömärkt av totala mängden livsmedel (mätt i kronor) handlat av grossist. Målvärde 2014 Prognos ommentarer Ansvar 45% Andelen nöjda har ökat från 40% år 2012 till 43% år 2014 men målvärdet är inte helt uppnått. 2% L Av 2177 lägenheter hade AB Bostäder 11 ledig 30/6 och 31/8 fanns 6 lediga. Prognos för helår är att det finns 5 lediga lägenheter vilket tydligt pekar på att målet inte kommer att nås. 30 L Vid årets utgång kommer inga lediga tomter att finnas i centralorten. Under första halvåret 2015 släpps ca 50 nya villatomter samt mark till grupphus/flerbostadshus motsvarande 40 bostäder i Sjölunda äng. På landsbygden finns idag totalt 25 lediga tomter. 85 % Andelen miljöbilar ökar för varje år och efter första halvåret var den 65 %. Målet för 2014 kommer inte att uppnås. Det beror på att det inte byts så många bilar under ett år och att det i vissa fall avropas bilar som inte är miljöbilar. Minska 15% Iu* Utfall halvår tas inte fram övergripande eller på förvaltningsnivå. Ingen prognos redovisas eftersom osäkerheten är stor för att indikatorn är så väderberoende. Utfall redovisas i årsredovisningen. minska Elanvändningen är relativt oförändrad jämfört med de senaste åren och vi kommer sannolikt inte att se någon minskning av elanvändningen Minska 8% Iu* Utfall halvår redovisas inte övergripande eller på förvaltningsnivå. Ingen prognos redovisas för att indikatorn är så väderberoende. 67 L Resultatet från medborgarundersökningen 2012 visade 63 och år 2014 uppgick resultatet till Andelen miljömärkt var för första halvåret 26 % för hela kommunen, medan kostenheten har andelen 30 %. Det har skett en ökning senaste åren, men med nuvarande ökningstakt kommer inte målet att nås. SBN AB-Bost SBN BSN, IS, VON, UTN F 14. ommunens skogsinnehav (ha) 1100 Prognosen för 2014 är att målvärdet uppnås. SBN 13

14 Indikatorer F 15. Antal kilometer gång- och cykelväg i Lidköpings kommun F 16. Andelen medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering F 17. Antal resande med kollektivtrafik, tätort F 18. Antalet resande med innekulletåget F 19. Andelen medborgare som känner sig trygga F 20. Antal skador per 1000 invånare (Invånare som vårdats i slutenvård) F 21. Antal höftfrakturer per invånare över 65 år F 22. Antal anmälda brottsbalksbrott per 1000 invånare F 23. ostnader för skador och tillbud på kommunens egendom, tkr Målvärde 2014 Prognos ommentarer Ansvar Öka Målet om att öka antal kilometer gång och cykelväg kommer att uppnås var utfallet 99,2 km och år 2014 prognostiseras en ökning till 100,2 km. 75% L 68 % var nöjda med avfallssorteringen 2014, vilket var lägre än resultatet från 2012 som visade på 71% nöjda. En orsak till denna nedgång är troligtvis den tillfälliga stängningen av Värmeverket. Öka Antal resande beräknas till under året. Antal resor var cirka under Minskningen är en följd av innekullebanans upprustning som även påverkar stadstrafiken. I förhållande till ingångsvärdet har ändå en ökning skett och därför är prognosen att målvärdet uppnås. Öka Antal resande 2013 var cirka och antal resande år 2014 beräknas minska till viket beror på upprustning och renovering som gjorts. I förhållande till ingångsvärdet har dock en ökning skett. 68% Målvärdet är uppnått. Andelen trygga har ökat från 66 % år 2012 till 68 % år SBN SN SBN SBN minska Iu* Oförändrat ingen ny statistik minska Iu* Oförändrat ingen ny statistik RN, SBN, VON minska L En ökning jmf första halvåret Dock visar en flerårig trend nedåtgående antal brottsbalksbrott. minska berörda nämnder redovisar prognos om minskade kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom. F 24. Tillväxt i total lönesumma Öka L Den reala tillväxten efter finanskrisen 2009 har varit relativt låg i Sverige, vilket även gäller Lidköping. Återhämtningsåret 2011 hade Lidköping 2,2 % i tillväxt. Därefter har tillväxten minskat; till 1,7 % 2012 och 1,3 % F 25. Antalet företag/1000 invånare i åldern år Öka Antal företag per 1000 invånare år var år 2013 (188 st) oförändrat mot föregående år. F 26. Antal miljöcertifierade företag Öka Iu* Ingen statistik finns länge att få fram, indikatorn har tagits bort inför 2015 F 27. Ohälsotal, värdet för åldersgruppen år F 28. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig druckit alkohol F 29. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig röker F 30. Andel som går från introduktionsprogram för flyktingar till självförsörjning F 31. Andel barn i förskoleklass, årskurs 4 och 7 som ej är överviktiga F 32. Andel barn, 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll minska Prognosen är att nivån ligger konstant mot föregående år, senaste utfall från maj 2014 var 18,4 dagar. öka De senaste årens mätningarna visar på positiv trend och utfallet från årsredovisningen 2013 var 77%. Prognosen är att ligga konstant med föregående års mätning Öka De senaste årens mätningarna visar på positiv trend och utfallet från årsredovisningen 2013 var 81%. Prognosen är att ligga konstant med föregående års mätning 85% Iu* Ingen statistik finns länge att få fram, indikatorn har tagits bort inför 2015 Öka Här har varit en negativ trend de senaste åren och utfallet från årsredovisningen 2013 var 69%. Prognosen är att nivån ligger konstant minska Iu* Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll uppgår till 6,6%. Inga nya uppgifter finns tillgängliga efter Indikator omformuleras till SPB F 33. Arbetslöshet, öppen och i program minska 7,75 är medelvärde för rullande 12 månader (Aug juli2014). De senaste 25 månaderna har värdet varierat mellan 7,4-8,1 procent. F 34. Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program F 35. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning F 36.a. Andel elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetarprogrammet F 36 b. Andel elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet F 36 c. Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram 36 d. Andel elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet minska 17 är medelvärde för rullande 12 månader (Aug 2013-juli 2014). De senaste 25 månaderna har värdet varierat mellan 17,0-19,3 procent. Öka 34,9% (2013), 34,3% (2012) Trenden är ökande och en prognos talar för en siffra överstigande 35% för Öka Utfall 2013 = 88,7% för Lidköping (Riket 84,6%) En ökning skedde mellan 2012 och 2013 och prognosen är att målvärdet uppnås. Öka Utfall 2013 = 89,2% för Lidköping (riket 86,3%) En ökning skedde mellan 2012 och 2013 och prognosen är att målvärdet uppnås. Öka Utfall 2013 = 90,4% för Lidköping (riket 87,5%). En ökning skedde mellan 2012 och 2013 och prognosen är att målvärdet uppnås. Öka Utfall 2013 = 87,3% för Lidköping (riket 83,1%) En ökning skedde mellan 2012 och 2013 och prognosen är att målvärdet uppnås. UTN, BSN, FN, SAN, SBN S S S BSN, FN, SAN BSN, FN, SAN BSN, IS, FN SAN SAN SAN UTN BSN BSN BSN BSN 14

15 Indikatorer F 37. Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg inom 4 år F 38. Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter (index 1-10) F 39. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen F 40. Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (EU) ( tkr) F 41. Andel medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (NMI) F 42. Andel medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på (NRI) Målvärde 2014 Prognos ommentarer Ansvar Öka L 81,9% (2012/13), 84,0% (2011/12), Prognosen är att målet inte kommer nås. 8,0 L Målvärdet är inte helt uppfyllt men 7,8 är ett högt betyg. Utfallet från mätningen 2012 visar på 8,0. 70 ommunens förvaltningar har hittills deltagit i 48 internationella projekt och utbyten, fördelat på 21 projekt och 27 utbyten. Ytterligare internationella utbyten kommer att ske under hösten. 500 De projekt förvaltningarna deltar i har hittills inbringat ca tkr. 68 Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter har ökat sedan föregående mätning och resultatet 2014 är 65, vilket är en hög nivå om vi jämför med rikets snitt som uppgår till 53. Men målvärdet 68 uppnås inte under Lidköping får höga resultat i medborgar-undersökningen när det gäller vad medborgarna tycker om Lidköping som plats att leva och bo. Resultatet 2014 är i nivå med föregående mätning index 73. Rikets snitt uppgår till 59. Målvärdet 75 uppnås inte under F 43. Valdeltagande kommunfullmäktige Öka Preliminärt valdeltagande 2014 uppgår till 86,1% att jämföra med 2010 års resultat som uppgick till 84,3%. F 44. Befolkningsutveckling i balans, andel invånare i åldrarna år *iu = ingen uppgift Öka Första halvåret 2014 visar att andelen av befolkningen i åldern år uppgår till 22,9% vilket är en marginell ökning från halvårsskiftet 2013 då andelen uppgick till 22,8%. UTN FN S, UTN Strategi: En organisation i framkant Inom området har arbetet fortsatt med att bidra till en personalpolitik som stödjer verksamheten i att uppnå fastställda mål. Under första halvåret har fokus varit mycket kring arbetsmiljö och en medarbetarundersökning har genomförts under de första månaderna. Under våren har sedan resultat presenterats för personalgrupper och diskussioner förts kring hur man ska bibehålla de goda resultaten och utveckla arbetsmiljöfrågorna ytterligare. Utbudet inom friskvård och hälsa för våra medarbetare har under våren utvecklats ytterligare med fler aktiviteter. Ett viktigt personalpolitiskt område är rätten för våra medarbetare att arbeta heltid. Under 2014 har inriktningen i projektet beslutats politiskt. Därefter har ett antal arbetsgrupper tagit fram förslag bland annat gällande samordnad bemanning, kompetenskartläggning och behov av utbildning. Projektet fortsätter nu i en mer operativt genomförande under hösten En ny omgång av vårt ledarutvecklingsprogram har genomförts för nya chefer i organisationen. En nyhet gällande chefsutveckling har varit att ett program som syftar till att öka kunskapen hos våra chefer om hälsa och friskvård. En löneöversyn har genomförts under våren. En prioritering gjordes i översynen mot grupper där behov föreligger att förstärka vår lönebild i förhållande till arbetsmarknaden. Indikatorer Mål värde 2014 Prognos ommentarer Ansvar F 45. Nöjd medarbetarindex (NMI) 3,87 Den senaste medarbetarundersökningen som genomfördes våren 2014 visar ett NMI-resultat på 4,0 för kommunen som helhet. Målvärdet är uppnått. F 46. Anställningsvillkor, heltid 65 % Resultatet är beroende av hur långt man kommer med genomförandet inom Vård- och omsorg. F 47. Sjukfrånvaro 4,3 % Sjukfrånvaron har ökat något i förhållande till Dock har den minskat kraftigt de två sista månaderna. F 48. Andelen utrikes födda (Tillsvidare) 4,7 % Ökar i samband med omfattande rekrytering. Målet nåddes 2013 och andelen förväntas öka. F 49. Överskott i % av skatter och bidrag över rullande treårsperiod. F 50. Självfinansieringsgrad investeringar, 100 % rullande treårsperioder. 1% L För 2014 prognostiseras ett negativt resultat om 5,8 mnkr, vilket motsvarar -0,3 % av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning. Prognosen för treårsperioden uppgår till 0,4 %, vilket understiger målvärdet om 1 %. 100% L Självfinansieringsgraden av investeringar uppgår till 79 %, vilket innebär att målvärdet inte är uppnått. F F 15

16 Indikatorer F 51. Långfristig upplåning (jämfört med utfall 2009) F 52. Värdesäkring av Gullspångskapitalet F 53. Andel köp gentemot befintliga upphandlade avtal F 54 Avtalstrohet, andel inköp via avtal av total inköpsvolym Mål värde 2014 Prognos ommentarer Ansvar Ej öka Den långfristiga upplåningen uppgår till 84,5 mnkr och har minskat från 219,0 mnkr vid mandatperiodens början. De kortfristiga skulderna har ökat under perioden. 100% Gullspångskapitalets värdet uppgick till 2017,7 mnkr per , vilket med god marginal överstiger det inflationsskyddade värdet som uppgick till 1 767,6 mnkr. NN IU Uppgift om utfall för denna indikator saknas. För att få fram ett värde krävs en genomgång av vad vi köpt från respektive leverantör på artikelnivå. Fokus har istället legat på att på att få fram ett bra underlag för uppföljning av indikator % En djupare analys är gjord av utfall 2013 som visar på en ökad avtalstrohet, 71,3%. Prognosen för 2014 är att värdet för 2013 står sig även Avtalstroheten varierar mellan förvaltningarna men trenden är uppåtgående. Det pratas också mer avtalstrohet i organisationen som långsiktigt innebär en högre nivå generellt. Under hösten startar arbete med att se över beställarorganisation som en spin-off till Distributionsprojektet vilket i slutändan kan innebära ett förändrat köpbeteende som också påverkar avtalstroheten långsiktigt. f 55 Budget och bokslutsresultat i balans Ska uppfyllas nämnder bedömer att verksamheten ryms inom tilldelade ramar. F 56 Intern kontroll genomförd med betryggande resultat *iu = ingen uppgift Ska genomföras Intern kontroll har genomförts eller kommer att genomföras på samtliga förvaltningar. I något fall kommer den att bli genomförd men inte i alla delar. F F 16

17 Nämndredovisning Belopp i tkr Utfall till och med augusti 2013 Utfall till och med augusti 2014 Budget 2014 Prognos Avvikelse mellan budget och prognos augusti Resultat överförda medel Procentuell avvikelse Avvikelse i april ommunfullmäktige Revisorer S inkl L och SE % Intern service % 100 Lönepotten % Vård- och omsorgsnämnd ,3% Barn- och skolnämnd % Utbildningsnämnd % 0 Social- och arbetsmarknadsnämnd % Teknisk servicenämnd Samhällsbyggnadsnämnd % 538 ultur- och fritidsnämnd % Miljö- och byggnämnd % 140 Räddningsnämnd % 506 Summa ,4% ommunfullmäktige ommunfullmäktiges verksamhet beräknas följa budget. Revision Revisorernas prognos visar att verksamheten ryms inom tilldelade ramar. ommunstyrelsen, exklusive Intern Service ommunstyrelsen beräknas få ett samlat överskott om 14,1 mnkr varav lönepotten står för 8,5 mnkr. För kommunstyrelsen finns därutöver följande större överskott: uppdragsersättning till Lidköping/Hovby flygplats 0,5 mnkr och återbetalning av medel från Göliska 1,5 mnkr. Avsatta medel till förebyggande insatser beräknas ge överskrida budget med 0,3 mnkr vilket är att hänföra till högre kostnader än beräknat år 1, för projektet VOSA-VIP. ommunledningen beräknar överskott för ersättning till resursnät, Lidköpings bredband, +0,7 mnkr. Överskott om knappt 1,0 mnkr beräknas också för personalbefrämjande åtgärder, där övergripande personalutveckling, företagshälsovård och heltidprojektet är poster som ger överskott. Servicekontoret har haft vakanta tjänster vilket beräknas ge överskott, 1,3 mnkr. Verksamheten överförmyndare beräknar ett underskott om 0,2 mnkr. Orsaken är att fler unga får god man och de saknar i många fall inkomst att betala arvode till god man med. Central lönepott Utfallet för central lönepott blir lägre än budgeterat, ger överskott med 8,5 mnkr. Överskottet beror på att utfallet av årets lönerörelse var lägre än budgeterat. ommunstyrelsen, Intern Service Intern Service prognosticerar ett överskott med 250 tkr. Avvikelser återfinns inom ost och Städ. Intern Service/Städ bedömer i prognosen ett överskott om 500 tkr och räknar inte med att utnyttja resultatöverförda medel från Planeringen av personalens tid har gett goda effekter. Intern Service/ost har under första halvåret ökat andelen ekologiska livsmedel vilket ger utfall i ökade livsmedelskostnader. ost beräknar ett underskott med 250 tkr. De nya livsmedelsavtalen kan ge positiva konsekvenser för resten av året. Intern Service/Fastighet har betydligt lägre driftkostnader beroende på lägre värme- och elkostnader. Även kapitalkostnader blir lägre än budgeterat beroende på att investeringar förskjutits framåt i tiden. Utrymmet omdisponeras till att utöka det planerade underhållet och beräknar därför prognos enligt budget. 17

18 Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsnämndens prognos för helåret visar på ett överskott om 1,8 mnkr. Överskottet kommer från äldreomsorgen, (område Nya, Gamla och Hela staden) och beror på att mötesplatserna inte kom igång den 1 januari Verksamheterna är budgeterade för helår. De resultatöverförda medlen på 1,6 mnkr från 2013 kommer inte att användas då förvaltningen inte gör ett negativt resultat Medlen skulle användas till att gå över från analoga trygghetslarm till digitala. Larmbytet kommer att ske men inom årets budgetram. En försiktig prognos för funktionshinder visar en budget i balans. En viss volymökning beräknas under året. Vård & Omsorg växlar över verksamhet inom psykiatri och daglig verksamhet till Social & Arbetsmarknad under året till ett sammanlagt värde av 28 mnkr. Delar är överflyttat från den 1 april 12,5 mnkr. Arbetet med att förverkliga nämndens utvecklingsidé att ställa om äldreomsorgen till mer förebyggande och tidiga insatser har fortsatt under året. Två nya mötesplatser har öppnat, Solhaga och Skaragatan, och Drömstan öppnar inom en månad. Seniorcenter har haft drygt besökare hittills i år. Barn- och skolnämnd Barn- och skolnämndens prognos visar på ett underskott om 4,1 mnkr vilket finansieras av resultatöverförda medel från 2013 om 5,9 mnkr. De resultatöverförda medlen används under 2014 för punktinsatser när det gäller lärmiljöer inom förskola, grundskola och fritidshem. Inom samtliga verksamheter finns det enheter som uppvisar underskott där orsaken är barn med stora utmaningar. Dessa täcks av nämndens förvaltningsreserv. Prognosen visar på fortsatt hög nyttjandegrad när det gäller förskolan. ommunen har under året ökat sin befolkning vilket visat sig i fler barn i både förskola och grundskola. Efterfrågan inom fritidshem forsätter att öka och överstiger budgeterat antal barn. Dessa volymförändringar täcks inom årets budget. Nämnden arbetar med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att få en ökad förståelse för de resultat som uppnås för att sätta in rätt åtgärder för att höja elevers måluppfyllelse. Nämnden skriver vidare att skolorna behöver utveckla sina analysrutiner och följa upp resultaten på de nationella proven och betygsresultaten mer systematiskt för att ha som underlag för att utveckla verksamheten och undervisningen. Utbildningsnämnd Utbildningsnämnden prognosticerar ett nollresultat vilket inkluderar användande av resultatöverförda medlen från föregående år om 98 tkr. Antalet elever på skolan är totalt sett något lägre jämfört med föregående år. Antalet åringar i kommunen ligger nu på den lägsta nivån på många år, men antalet elever från andra kommuner har ökat. Verksamheten på Campus fortsätter att öka och trycket på vuxenutbildningen är stort. Antalet ferieplatser utökades under sommaren från 200 till 400 för ungdomar år. Detta finansierades med tilläggsanslag. Nämnden har beslutat att stänga intagningen på Industriprogrammet eftersom antalet sökande var få. Intagning beräknas återigen ske hösten För att öka andelen elever som går ut gymnasieskolan med godkända betyg har en satsning gjorts på exempelvis matematik, studiestöd och antalet förstelärare under året ökat från sex stycken till totalt 24 stycken vilket är den maximala tilldelningen från Skolverket. Ett arbete pågår med att ta fram en kvalitetsprocess som omfattar skola och utbildning från förskola till vuxenutbildningen. Det är ett exempel på att Utbildning har ett ökat samarbete med Barn & Skola. Från 2015 kommer en ny lag gällande kommunalt aktivitetsansvar. Planeringsarbetet för detta har inletts. Social- och arbetsmarknadsnämnd Den prognos som social- och arbetsmarknad lämnat visar på ett överskott om 2,0 mnkr. Överskottet återfinns inom så gott som samtliga områden utom barn och unga. Ledning och administration överskott 0,6 mnkr beroende på senarelagd rekrytering. Växling från konsulentstödda familjehem till egen regi reducerat för fler placerade ger överskott med 1,1 mnkr och senarelagd start av Nya ällan 0,8 mnkr. Vidare beräknas vuxenenheten ge överskott med 1,4 mnkr till följd av färre antal vårddygn både på hem för vård eller boende (HVB) och familjehem och lägre lönekostnader. Försörjningsstödet ligger i nivå med budget men lägre kostnader för personal medför ett överskott om 1,0 mnkr. 18

19 Underskottet för barn och unga beräknas bli 3,8 mnkr beroende på fler vårddygn i hem för vård eller boende, fler placeringar förälder-barn samt fler personaltimmar. Antalet barn som behöver vård utanför det egna hemmet är fortfarande stort. Antalet barn i familjehem har minskat något jämfört med föregående år. Det ökade antalet orosanmälningar påverkar också behovet av insatser och kommer att kräva att inriktningen mot tidiga insatser och insatser på hemmaplan kommer igång med full effekt. VOSA VIP, med start 1/9 har planerats under första halvåret, är riktat till ett mindre antal äldre ungdomar/vuxna med sammansatt social och neuropsykiatrisk problematik som nu ska få stöd på hemmaplan istället för placering på HVB. Effekten av dessa insatser kan ännu inte ses men omställningen har inneburit en förändrad inriktning när det gäller planering för nya insatser, både för pågående och nya ärenden. Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämndens prognos visar ett överskott om 0,5 mnkr. I detta belopp ingår ett beräknat överskott för färdtjänsten om 0,7 mnkr där antalet resor och kostnad fortsätter att minska. Plan Bygg använder 0,3 mnkr av de resultatöverförda medlen från 2013 för stadskärnans utveckling. Bostadsanpassningsbidraget kommer att redovisa underskott med 0,4 mnkr. Antalet ärenden är inte fler men bidrag har getts för fler installationer av automatiska dörröppnare, bidé, toalett och hissar. Administrativa enheten redovisar överskott om 0,4 mnkr som utfört tjänster åt Teknisk service på grund av vakanta tjänster. Hamnverksamheten visar ett underskott om 0,1 mnkr på grund av Vänerhamns kalkylerade resultat 2014 är lägre än budgeterat. Miljö- och byggnämnd Enligt prognosen kommer nämnden att redovisa ett mindre överskott om 93 tkr vilket beror på lägre kostnader för förtroendemannaarvode och övriga kostnader samt att nämndens disposition inte kommer att utnyttjas. Teknisk servicenämnd Nämnden har en prognos som visar på ett överskott om 0,4 mnkr. Avvikelsen återfinns inom Lidköping Elnät och renhållningen. Lidköping Elnät beräknar ett överskott om 2,9 mnkr på grund av lägre nätavgifter då energiomsättning väntas bli lägre än budgeterat, lägre regionnätsavgifter då dessa inte ökat så mycket som budgeterats samt lägre kostnader för drift, förebyggande underhåll och administration. Renhållningen räknar med ett underskott om 2,5 mnkr till följd av väsentligt lägre intäkter för deponi jämfört med budgeterat. Dessutom har kostnaderna för deponi, administration och avfallsförbränning ökat till följd av ökad volym och ändrade mottagningsvillkor. Övriga verksamheter ryms inom budget. ultur- och fritidsnämnd ultur- och fritidsnämndens prognos för helåret visar på en negativ avvikelse med 6,9 mnkr. Avvikelsen beror på bidrag till Lofaalliansen för anläggande av konstgräsplan i Råda. Bidraget finansieras med resultatöverförda medel från 2013 då bidraget var budgeterat men inte användes. I och med detta är nämndens uppdrag att anlägga en konstgräsplan genomfört. Verksamheten följer det som planerats enligt strategisk plan och budget. Räddningsnämnd Prognosen för räddningsnämnden visar på ett överskott om 0,5 mnkr vilket är resultatet av arbetet med att hålla nere kostnaderna i år för att täcka underskott från 2012 och Stora insatser fick göras under intensiva dygn i augusti då vårt område drabbades av stora översvämningar. Bara i vänum kom det 108 larm vilket är fler än vad som normalt kommer in på ett helt år där. 19

20 Investeringsredovisning Utfall till och med augusti 2014 Budget 2014 Prognos Avvikelse mellan budget och prognos Procentuell avvikelse Avvikelse i april S inkl L och SE Intern service % Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd % Utbildningsnämnd % 0 Social- och arbetsmarknadsnämnd % 0 Teknisk servicenämnd % ultur- och fritidsnämnd % 167 Samhällsbyggnad % Räddningsnämnd % Summa Budgetbeloppet om 291,4 mnkr består av det ursprungliga budgetbeloppet om 228,7 mnkr, ombudgeteringar om 51,1 mnkr samt tilläggsanslag om 5,7 mnkr. Teknisk servicenämnd har förskotterat 0,7 mnkr av 2014 års budget till 2013 års budget vilket är justerat mot beslutad investeringsbudget För 2014 beräknas ett överskott om 96 mnkr vilket huvudsakligen återfinns inom Intern Service 34,8 mnkr, Teknisk servicenämnd 33,8 mnkr och Samhällsbyggnadsnämnd 23 mnkr. Större delen av det överskott som Intern Service prognosticerar avser avsatta medel för ombyggnad Björkhaga vilken genomförs under perioden Den större delen av budgeten förbrukas Skillnaden i avvikelse mellan prognosen i april och nu i augusti är en justering av ett budgetbelopp för 2014 som både fanns med i budget och kommit med i ombudgetering. Detta budgetbelopp är justerat i delårsrapport 2. Det schablonbelopp för Hamnstaden som finns avsatt i samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget beräknas inte tas i anspråk full ut 2014, överskott 13,5 mnkr. Exploateringsutgifterna kommer att vara lägre än schablonbeloppet + 5,5 mnkr. Ett flertal tomter på industrimark har sålts vilket ger ett överskott, 1,5 mnkr. Teknisk service överskott på investeringsbudgeten återfinns till största delen under Vatten och Avlopp och uppgradering av avloppsreningsverket 29,2 mnkr. Stor osäkerhet råder kring projektets omfattning och genomförande. För andra poster beräknas istället underskott; installation av UV-ljus och filterrenovering och i VA-ledningar. Renhållningen räknar också med överskott då investeringen i Biogasturbin deponigas väntas bli senarelagd i avvaktan på utredning kring ny teknisk lösning. Den del av investeringen i återvinningscentralen på artåsen som avser markanläggningsarbeten kommer troligtvis att bli genomförd under Bredband räknar med underskott för de flesta investeringsobjekten Orsaken är att dessa investeringsmedel till stora delar är avsedda för delprojekt som inte är fastställda/känna i vid budgetårets ingång. Bolagsredovisning Resultatprognos, mnkr Helägda bolag (koncern) Budget 2014 Utfall till och med Prognos helår 2014 AB Bostäder i Lidköping 11,9 18,6 14,9 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB Lidköpings Värmeverk AB 0,8-4,9 0,8 Lidköping/Hovby Flygplats AB Delägda bolag (ej koncern) Fastbit AB GöLiSka-IT 0 1,7 0,6 Destination Läckö-innekulle AB 0 1,4 0 Ciel 0,1 0,1 0,1 20

Lidköping en välkomnande och hållbar kommun

Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköping en välkomnande och hållbar kommun kommunfullmäktiges styrkort - 2 Vi är till för medborgarna Oavsett var du arbetar i kommunen så är ditt uppdrag att vara till för kommuninvånarna och tillgodose

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

I Lidköpings kommun har vi en och samma vision som vi strävar efter att uppnå.

I Lidköpings kommun har vi en och samma vision som vi strävar efter att uppnå. Kommunfullmäktiges styrkort 2015-2017 Vi är till för medborgarna Oavsett var du arbetar i kommunen så är ditt uppdrag att vara till för kommuninvånarna och tillgodose deras behov. För att på bästa sätt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014 1 (6) Kommunledningskontoret 20-11-12 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Uppföljning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland

Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport 2006-08-31 Landstinget Halland Datum 2006-10-25 Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 22 april 2013 16 Paragraf Diarienummer KS-2013/293.189 Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun Kommunstyrelsens förslag

Läs mer