Avdragsrätt för förlust på näringsbetingat borgensåtagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avdragsrätt för förlust på näringsbetingat borgensåtagande"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen - Handelsrätt Avdragsrätt för förlust på näringsbetingat borgensåtagande Datum: Kandidatuppsats VT 2011 Författare: Emelie Edvall Handledare: Hans-Erik Hellborg I

2 Sammanfattning Borgen är en vanlig företeelse som förekommer hos privatpersoner och i kommersiella förhållanden i samband med lån. Ett borgensåtagande kan anses vara näringsbetingat då åtagandet har ingåtts i syfte att öka eller bibehålla intäkter, eller minska kostnader, i den näringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. Skatteverket gjorde ett ställningstagande angående avdragsrätt för förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. Enligt ställningstagandet kunde borgensåtaganden som klassificeras som näringsbetingade vara avdragsgilla enligt inkomstskattelagen. Uppsatsen kartlägger vilka kriterier som krävs för att vara berättigad till avdrag för förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. För att utreda avdragsrätten för näringsbetingade borgensåtaganden har främst rättsfall analyserats. Det har framkommit att avdragsrätt för näringsbetingade borgensåtaganden har funnits enligt både kommunalskattelagen och inkomstskattelagen. I uppsatsen visas kriterierna som finns för att det ska vara ett näringsbetingat borgensåtagande. Uppsatsen behandlar även avdragsrätten för borgensåtaganden för arbetsgivare. Kriterierna för att det ska vara ett näringsbetingat borgensåtagande var att borgensåtagandet ska vara betingat av näringsverksamhet eller en avdragsgill driftförlust eller omkostnad. Slutligen redovisas även krav för samtliga kriterier som måste uppfyllas för att borgensåtagandet ska vara näringsbetingat. II

3 Förkortningslista Anvp. Gbg Anvisningspunkt Göteborg HB Handelsbalk (1736:0123 2) IL Inkomstskattelag (1999:1229) Jkpg Jönköping KL Kommunalskattelag (1928:370) KR Prop. RRK RÅ Sthlm Kammarrätt Proposition Rättsfallsreferat från Regeringsrätten och Kammarrätterna Regeringsrättens årsbok Stockholm III

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING CIVILRÄTTSLIGA REGLER FÖR BORGEN RÄTTSREGLER ENKEL BORGEN OCH PROPRIEBORGEN REGRESSKRAV OCH PRESKRIPTIONSTID SKATTERÄTTSLIGA REGLER FÖR AVDRAGSRÄTT AVDRAGSRÄTT I NÄRINGSVERKSAMHET AVDRAGSRÄTT I TJÄNST NÄRINGSBETINGAT BORGENSÅTAGANDE BORGENSÅTAGANDE - BETINGAD AV NÄRINGSVERKSAMHET MODERBOLAGS BORGENSFÖRBINDELSE FÖR DOTTERBOLAG Bolags borgensförbindelser för moderbolag och dotterbolag Bistero AB:s borgensförbindelse för två dotterbolag AB Lundmark & Partners borgensförbindelse för dotterbolag BORGENSFÖRBINDELSE FÖR FÖRE DETTA DOTTERBOLAG Affärsmässig relation kvarstod efter avyttring Banken krävde kvarstående som borgensman BORGENSÅTAGANDE I FORM AV TREDJEMANSPANT ANALYS AV KRITERIET BETINGAD AV NÄRINGSVERKSAMHET BORGENSÅTAGANDE - DRIFTFÖRLUST ELLER OMKOSTNAD MODERBOLAGS BORGENSFÖRBINDELSE FÖR DOTTERBOLAG AB Arne Gustafssons borgensförbindelse för dotterbolag Krossekonomi AB:s borgensförbindelse för dotterbolag BORGENSÅTAGANDE VILLKOR FÖR KÖP Villkor för köp av rörelse Villkor för förvärv av maskiner och tillverkningsrätt LEVERANTÖRER OCH KUNDERS BORGENSÅTAGANDE Borgensåtagande för hyresgäst Borgensåtagande för kunds checkräkningskredit Borgensåtagande för leverantörers produktkrediter Jordbruksarrende Borgensåtagande av delägare i fåmansföretag ANALYS AV KRITERIET DRIFTFÖRLUST ELLER OMKOSTNAD BORGENSÅTAGANDEN FÖR ARBETSGIVARE ARBETSTAGARES BORGENSÅTAGANDE VICE VD/STYRELSELEDAMOTS BORGENSÅTAGANDE BORGENSÅTAGANDE AV DELÄGARE I FÅMANSFÖRETAG ANALYS BORGENSÅTAGANDE FÖR ARBETSGIVARE AVSLUTANDE ANALYS SLUTSATS FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 TABELL ÖVER BORGENSSUMMOR IV

5 1. INLEDNING Om en person vill låna pengar i exempelvis en bank är det vanligt att han eller hon måste skaffa säkerhet för krediten. Ett sätt att få säkerhet för krediten är genom personell säkerhet, det vill säga borgen. Det innebär att en borgensman lovar att träda in och betala om kredittagaren inte fullgör sina skyldigheter mot kreditgivaren. 1 Borgen är en välkänd företeelse, 2 och majoriteten av dess rättsregler har inte ändrats sedan 1700-talet. 3 Alla borgensmän är inte konsumenter utan borgen är även vanlig i kommersiella förhållanden. 4 Men vid telefonsamtal med Monica Thurell (jurist chef på SEB) och Birger Kristiansson (kontorschef Handelsbanken Uppsala Luthagen) har det framkommit att det är svårt att få fram material eller statistik som visar hur förekommande borgensåtaganden är i samband med lån till näringsverksamhet. 5 Monica Thurell berättade att borgensåtaganden är vanligt i fåmansföretag. 6 I en telefonintervju med Eva Törnvall (Chef Företagsmarknaden, på Nordea S:t Eriksgatan i Stockholm) framkom att på Företagskontoret använder de generellt alltid borgen vid företagsutlåning. Exempelvis att ägare tecknar borgen för sitt bolag eller att moderbolag blir borgensman för ett dotterbolag. 7 Birger Kristiansson säger att det är mycket vanligt med borgen i små företag, ofta handlar det om nystartade bolag som det inte finns någon historik för. Borgen för ägarna omfattar oftast några hundratusen kronor och är vanligtvis en begränsad borgen. Uppskattningsvis säger Birger Kristiansson att borgensåtaganden förekommer i ungefär hälften av fallen vid lån till mindre företag Problemformulering och syfte Den 17 mars 2011 gav Skatteverket ut ett ställningstagande vad gäller avdragsrätt vid förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. Ett borgensåtagande kan anses vara näringsbetingat då åtagandet har ingåtts i syfte att öka eller bibehålla intäkter, eller minska kostnader, i den näringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. 9 Skatteverkets ställningstaganden har utgivits sedan Syftet med ställningstaganden är att åstadkomma enlighet och likformig rättstillämpning inom Skatteverket. Ställningstaganden kan ses som styrsignaler och ger uttryck för Skatteverkets uppfattning i olika skattefrågor. 11 Enligt Skatteverkets ställningstagande kan förluster på näringsbetingade borgensåtaganden vara avdragsgilla enligt bestämmelserna i 16:1 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Det finns nämligen ingen uttrycklig bestämmelse i IL som reglerar avdragsrätten för förlust på grund av ett borgensåtagande. Därför får avdragsrätten bedömas med utgångspunkt i huvudregeln i 16:1 IL som anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. 12 Det finns lite skrivit om denna avdragsrätt och det torde därmed vara av intresse att undersöka vad som avses med näringsbetingat borgensåtagande. Ämnet är även 1 Ingvarsson, s 35; Lennander, s Ingvarsson, s 35; Lennander, s Lennander, s Lennander, s Telefonintervju Monica Thurell ( ); Telefonintervju Birger Kristiansson ( ). 6 Telefonintervju Monica Thurell ( ). 7 Telefonintervju Eva Törnvall ( ). 8 Telefonintervju Birger Kristiansson ( ). 9 Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. 10 Lodin m.fl., s Lodin m.fl., s 22; Skatteverket, Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. 1

6 intressant att studera med tanke på att borgensåtagandena kan avse stora summor pengar, 13 därmed avser jag även att studera vilka krav som ställs på avdragsrätten. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka kriterier som krävs för att vara berättigad till avdrag för förlust på näringsbetingat borgensåtagande. 1.2 Metod och avgränsning En traditionell rättsdogmatisk metod har använts i uppsatsen för att fastställa gällande rätt avseende avdragsrätten för förlust på näringsbetingat borgensåtagande. Material som har använts är lagtext, förarbeten, rättspraxis samt litteratur. Av dessa rättskällor har jag främst använt rättspraxis. Inledande information om hur förekommande borgensåtaganden är i samband med näringsverksamhet har hämtats i tre telefonintervjuer från tre av storbankerna i Sverige (Handelsbanken, Nordea och SEB) och genomfördes samt I uppsatsen studeras avdragsrätten för förlust på näringsbetingat borgensåtagande. Uppsatsen behandlar eller redogör inte för avdragsrätt för förlust på regressfordran. 2. CIVILRÄTTSLIGA REGLER FÖR BORGEN Regler om borgen återfinns i 10 kap. handelsbalken (1736:0123 2) (HB). 14 Borgen innebär att en person, borgensmannen, åtar sig ansvar för att en annan person, gäldenären, som kommer att betala vad han är skyldig till den därtill berättigade borgenären. Borgensmannen har därmed en förpliktelse att betala vad gäldenären skulle ha betalat till borgenären. 15 Enligt Ingvarsson definieras borgen oftast som ett löfte varigenom en person gentemot en annan åtar sig en personlig förpliktelse till säkerhet för tredje mans förpliktelser. 16 Majoriteten av alla borgensförbindelser sluts med en bank som kreditgivare och enligt bankens formulär. 17 Det finns två rättsförhållanden att skilja på. Det första rättsförhållandet är mellan borgensmannen och huvudgäldenären, det andra är mellan borgensmannen och borgenären. 18 Borgen utgör en speciell avtalsform och som tidigare nämnts är det en så kallad personell säkerhet, som kan vara nödvändig för att kunna låna pengar av en bank eller ett annat kreditinstitut. Första steget är normalt att det träffas ett avtal mellan gäldenären och borgensmannen om att borgensmannen ska gå i borgen för ett kommande åtagande av gäldenären. Orsakerna för borgensmannen att ingå ett sådant avtal kan variera. Åtagandet kan ha benefik karaktär på det sättet att borgensmannen vill hjälpa gäldenären, som kanske är en släkting eller nära vän. Oftast vilar dock avtalet om att ingå borgen på affärsmässiga grunder, det vill säga det är oneröst. 19 Då det inte finns några formkrav för ingående av borgen kan det ingås formlöst. Det kan vidare ingås muntligen, skriftligen och även genom konkludent handlande. 20 Borgensavtalet ingås oftast genom att borgensmannen undertecknar en så kallad borgensmening på samma dokument som gäldenärens förpliktelser (exempelvis kreditavtalet, skuldebrevet) varefter detta dokument överlämnas till borgenären. Borgensavtalet kan även skrivas på ett särskilt 13 Se bilaga Ingvarsson, s 35; Lennander, s Agell m.fl., s Ingvarsson, s Lennander, s Walin, s Mellqvist & Persson, s 31f. 20 Agell m.fl., s 140; Walin, s 38. 2

7 dokument. 21 Borgensmannen ska även vara medveten om att han inte kan säga upp sitt borgensåtagande Rättsregler I handelsbalken finns fem paragrafer (10:8-12 HB) som handlar om borgen, fyra av dessa paragrafer är oförändrade sedan :11 HB skrevs om i och med skuldebrevslagens tillkomst 1936, då presumtionen för flera borgensmäns ansvar ändrades från delat till solidariskt ansvar. Enstaka regler om borgen finns bland annat även i föräldrabalken, växellagen och utsökningsbalken. 23 I 10 kap. HB kallas kreditgivaren för borgenär, kredittagaren för gäldenär och den som går i borgen för löftesman (borgensman). Gäldenärens låneförbindelse till borgenären kallas huvudförbindelse eller huvudavtal och borgenärens fordran mot gäldenären huvudfordran. Borgensmannens förbindelse att gå i borgen för gäldenären kallas borgensförbindelse, borgensavtalet eller borgen. Borgensförbindelsen föregås vanligen av ett särskilt avtal, där borgensmannen lovar gäldenären att gå i borgen för honom och detta kallas föravtalet Enkel borgen och proprieborgen I handelsbalken finns det två olika varianter av borgen, dessa brukar kallas enkel borgen och proprieborgen. Enkel borgen regleras i 10:8 HB och innebär att borgenären i första hand ska försöka få betalt av gäldenären. Enligt lag ställs det krav på att borgenären ska använda sig av tvångsåtgärder som utmätning eller konkurs innan han har rätt att kräva betalning av borgensmannen enligt 10:8 HB. 25 Borgenären måste alltså styrka gäldenärens oförmåga att betala innan han kan kräva borgensmannen. Exempelvis kan borgenären styrka gäldenärens oförmåga att betala sin skuld genom att han har gjort ett misslyckat utmätningsförsök hos gäldenären. 26 Detta kallas att borgensmannens ansvar är subsidiärt i förhållande till gäldenärens. 27 Den andra varianten av borgen är den så kallad proprieborgen som regleras i 10:9 HB. Proprieborgen innebär att borgenären fritt kan välja om han vill kräva borgensmannen direkt eller först försöka få betalt av gäldenären. I lagen uttrycks detta som att borgensmannen åtar sig borgen såsom för egen skuld. 28 Det innebär att en borgensman ansvarar för att kredittagaren betalar sin skuld samt upplupna räntor, avgifter och kostnader annars kan kreditgivaren omedelbart kräva borgensmannen på betalning. Om det finns flera borgensmän kan banken fritt välja vem eller vilka som banken vill kräva på betalning. Om det är frågan om en beloppsbegränsad borgen gäller likväl den bestämda begränsningen. Borgensmannens åtagande kvarstår oberoende av om en intressegemenskap med kredittagaren upphör Regresskrav och preskriptionstid Om borgensmannen har tvingats betala gäldenärens skuld till borgenären har borgensmannen rätt att kräva tillbaka vad han betalat av gäldenären, han har så kallad regressrätt mot 21 Agell m.fl., s Lennander, s Lennander, s Lennander, s Agell m.fl., s Lennander, s Agell m.fl., s 140; Lennander, s Agell m.fl., s Lennander, s 40f. 3

8 gäldenären. 30 Borgensmannens regressrätt finns inte uttryckligen lagstadgad men har ändå ansetts gälla. Då motiveringen är att gäldenären som en gång dragit nytta av det lånade beloppet måste vara den som ytterst ska stå för återbetalningen. Det är inte reellt borgensmannens skuld utan gäldenärens skuld. 31 Borgenären har skyldighet att tillse att borgensmannens regresskrav mot gäldenären inte minskar i värde. Detta genom att bland annat inte vänta för länge med att göra borgensansvaret gällande så att dröjsmålsräntor och avgifter i onödan ökar skulden. 32 Tidigare innehöll borgensmeningen ofta ett tillägg som var tills betalning sker. Detta tillägg föranleddes från en lagbestämmelse från års lagbestämmelse upphävdes då 1981 års preskriptionslag infördes. Normalfallet numera är att borgensförbindelsen preskriberas efter tio år, förutom i de fall där borgen ställts för en konsumentfordran då preskriptionstiden är tre år. Preskriptionstiden räknas som regel från borgensåtagandet SKATTERÄTTSLIGA REGLER FÖR AVDRAGSRÄTT Den grundläggande principen vid inkomstberäkning medger avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster Avdragsrätt i näringsverksamhet Den grundläggande principen gäller även för näringsverksamhet. Variationsrikedomen beträffande utgifter i näringsverksamhet är dock åtskilligt större än vad som gäller i kapital och tjänst. Det finns därför svårigheter att ge en uttömmande exemplifiering av avdragsgilla utgifter och det är därför viktigt att söka sig till de allmänna grunderna i inkomstskattelagen för att avgöra om en utgift är avdragsgill eller inte. 35 Den grundläggande rätten för avdrag för kostnader inom företagssektorn regleras i 16:1 IL: 36 Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Utgångspunkten är således att avdrag medges för utgifter för att inkomster ska förvärvas och bibehållas. Avdrag för kostnader medges endast om de är hänförliga till en skattepliktig verksamhet. Enligt äldre uttalanden gäller avdragsrätter endast för utgifter i en redan befintlig förvärvskälla, men inte för förvärv, förbättring eller utvidgning av denna. Förvärvskälla definieras som en källa vilken genererar inkomst. Principen har sin grund i källteorin vilket innebär att avdrag inte medges för anskaffning av inkomstkällan men för dess bibehållande. 37 Avdragsrätten regleras i huvudsak av bestämmelserna i 16 kap. samt kap. IL. Det finns även avdragsregler i 22:15 samt i kapitlen 28-40, 48-52, 55 och 60. Bestämmelserna kompletteras även med meddelanden från Skatteverket. 38 Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader är exempel på kostnader som är hänförbara till näringsverksamhet och i skattehänseende brukar det talas om driftkostnader för denna typ av kostnad Agell m.fl., s 140; Lennander, s Lennander, s Agell m.fl., s 140f. 33 Lennander, s Eriksson, s Eriksson, s Rabe & Hellenius, s Lodin m.fl., s Rabe & Hellenius, s Rabe & Hellenius, s

9 Kravet för avdragsrätt är att det ska finnas samband mellan inkomster och utgifter i en verksamhet. Begreppet utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter kan ge kravet på samband utrymme för olika innebörd i olika sammanhang. Den allmänna utgångspunkten är att det i princip är tillräckligt att utgiften företagits i och för den skattepliktiga verksamheten, även om utgiften har varit resultatlös ska det föreligga kausalitet mellan inkomstens förvärvande och utgiften antingen på sättet att utgiften syftat till att ge inkomst eller genom att den verkligen givit inkomst även om den ifrågavarande åtgärden från början inte företagits i syfte att ge inkomster. 40 Vid inkomsttaxering prövas därmed inte om utgiften varit förnuftig, dyr, nödvändig eller inkomstbringande utan prövningen omfattar normalt endast om det finns ett tillräckligt samband mellan inkomsten och utgiften. 41 För att få avdragsrätt för en utgift krävs, som ovan nämnts, samband med inkomsternas förvärvande. Först och främst måste det ske en avgränsning mot personliga levnadskostnader, denna avgränsning har störst praktiskt betydelse för enskilda näringsidkare. Även för utgifter som inte direkt kan sägas vara personliga levnadskostnader kan sambandet anses brista, exempelvis vid gåvor, vissa bidrag och viss representation. 42 För aktiebolags utgifter finns det en klar presumtion att de uppfyller kravet för avdragsrätt. Endast om det är uppenbart att en utgift för ett aktiebolag inte är ägnad att bidra till förvärvande eller bibehållande av intäkter kan avdrag vägras. Detta med hänvisning till de allmänna förutsättningarna för avdragsrätt. Det ställs strängare krav på fysiska personer vilket beror på att de har lättare än företag att blanda samman personliga kostnader med omkostnader för verksamheten. 43 Andra meningen i 16:1 IL berör avdragsrätten för kapitalförlust eller räntekostnad. Som kapitalförlust räknas förluster som inte hade något samband med någon förvärvskälla och förluster som visserligen har sådant samband men inte kan anses som normal för förvärvskällan. Exempel på detta är skada eller förstörelse på varulager eller inventarier i en näringsverksamhet som uppkommit genom brand eller annan olyckshändelse eller genom brottslig handling, skada eller förstörelse på byggnad eller markanläggning i näringsverksamhet till följd av brand eller annan olyckshändelse. 44 Kapitalförluster är dock inget som kommer att behandlas närmare i denna uppsats. 3.2 Avdragsrätt i tjänst Inkomstslaget tjänst behandlas i kap. IL. Kapitel 12 handlar om vilka utgifter som är avdragsgilla som kostnader. 45 I 12:1 IL anges huvudprincipen för avdrag: Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Detta innebär att avdrag medges för utgifter som är direkt förknippade med innehavet av en tjänst eller visst uppdrag. 46 Vidare i kapitel 12 finns bestämmelser som inskränker, utvidgar eller preciserar avdragsrätten. Många utgifter i inkomstslaget tjänst gränsar nära till personliga levnadskostnader (vilka inte är avdragsgilla enligt 9:2 IL), vilket bland annat lett till att det ställs relativt höga krav på tjänsteanknytning för att avdrag ska medges Lodin m.fl., s Lodin m.fl., s 103f. 42 Lodin m.fl., s Lodin m.fl., s Kommentar inkomstskattelagen, Nordstedt Juridik Zeteo, paragraf 16:1 IL. 45 Lodin m.fl., s Eriksson, s Lodin m.fl., s

10 4. NÄRINGSBETINGAT BORGENSÅTAGANDE Vanligtvis är inte förlust för ett borgensåtagande avdragsgillt, det vill säga om en person eller ett företag har gått i borgen och tvingats infria borgensåtagandet. Det finns dock undantag från denna regel och om borgensåtagandet har tagits som ett led i en affärsförbindelse kan förlusten vara avdragsgill. 48 Däremot finns det ingen uttrycklig bestämmelse som reglerar avdragsrätten för förlust på grund av ett borgensåtagande. Om ett borgensåtagande har betingats av borgensmannens bedrivna näringsverksamhet genom att syftet har varit att öka eller bibehålla intäkterna (eller minska kostnaderna) kan avdrag för förlust ske med stöd av 16:1 IL. Om borgensåtagandet inte kan anses vara betingat av borgensmannens bedrivna näringsverksamhet föreligger inte avdragsrätt enligt 16:1 IL. I så fall är det fråga om kapitalförlust och avdrag sker med hjälp av kapitalreglerna. 49 För att borgensåtagandet ska anses som näringsbetingat bör det, enligt allmänna principer för avdrag enligt 16:1 IL krävas att åtagandet har ingåtts i syfte att öka eller bibehålla intäkterna (eller minska kostnaderna) i den näringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. Det ska finnas en affärsmässig relation mellan parterna, Skatteverket ger exempel på ett leverantöroch kundförhållande. Det är inte tillräckligt att det föreligger ett moder- och dotterförhållande mellan parterna eller att borgensmannen äger näringsbetingade andelar i det låntagande företaget. I dessa fall framstår borgensåtagandet ofta som en konsekvens av intressegemenskapen och ett led i finansieringen av det ägda bolaget och är inte påkallat av reella affärsmässiga relationer. 50 Till och med 2001 års taxering reglerades avdragsrätten för borgensförbindelser i kommunalskattelagen (1928:370) (KL). Enligt 20 KL gällde att inte avdragsrätt förelåg för kapitalförluster. 51 Enligt 20 anvp. 5 KL gällde att till kapitalförlust räknades inte förlust på borgensförbindelse, om denna betingats av näringsverksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Denna anvisningspunkt avskaffades 1997 och ersattes med nya bestämmelser i fjärde stycket i 23 anvp. 1 KL som var gällande fram till dess att kommunalskattelagen slopades. 52 En fråga som har uppkommit i och med införandet av inkomstskattelagen är om det har inneburit någon ändring av avdragsrätten för förluster på borgensåtaganden. 53 Av de förarbetsuttalanden som gjordes i samband med ändringarna och slopandet av kommunalskattelagen framgår det att avsikten med ändringarna inte var att reducera avdragsrätten. 54 För att illustrera vad näringsbetingat borgensåtagande är kommer rättsfall som behandlar avdragsrätt för förlust på näringsbetingat borgensåtagande sammanfattas i de tre nästkommande kapitel. De två första kapitlen är indelade efter kriterier som rättsfallen bedömts utifrån och det tredje kapitlet behandlar borgensåtaganden för arbetsgivare. 48 KPMG skattehandboken 2008, s 57; KPMG skattehandboken 2010, s 60; Rabe & Hellenius, s Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. 50 Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. 51 Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. 52 Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. 53 Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden. 54 Skatteverkets ställningstaganden (2011): förlust på näringsbetingade borgensåtaganden; prop. 1996/97:154 s 56f.; Prop. 1999:2 Del 2 s

11 5. BORGENSÅTAGANDE - BETINGAD AV NÄRINGSVERKSAMHET I detta kapitel sammanfattas rättsfall som behandlar avdragsrätt för förlust på näringsbetingat borgensåtagande som bedömts utifrån kriteriet att borgensåtagande har varit betingat av näringsverksamhet. Samtliga borgenssummor för rättsfallen återfinns i bilaga Moderbolags borgensförbindelse för dotterbolag Bolags borgensförbindelser för moderbolag och dotterbolag Vid Kammarrätten i Jönköping ( ) mål nr yrkade Svenska Effectum Försäljnings AB i konkurs att de skulle medges avdrag för förlust på borgensförbindelse för inkomsttaxering Svenska Effectum Försäljning hade undertecknat ett borgensåtagande enligt vilket bolaget gick i borgen för såväl moderbolaget som två dotterbolags förpliktelser gentemot AK Finans AB. Vid tidpunkten hade ingen verksamhet kommit igång i dotterbolagen. Bolaget anförde att det funnits ett intensivt samarbete mellan å ena sidan bolaget och å andra sidan AK Finans AB som rådgivare. Genom förlikning bestämdes att Svenska Effectum Försäljnings AB med anledning av borgensåtagandet skulle erlägga kr till AK Finans AB. AK Finans AB hade fodringar på moderbolaget och två av dotterbolagen på sammanlagt kr. 56 I domskäl från Kammarrätten fastslogs att en förutsättning för att borgensåtagandet ska vara avdragsgillt var att utgiften betingats av bedriven näringsverksamhet. Någon verksamhet bedrevs inte i bolaget vid tidpunkten för borgensåtagandet. Kammarrätten i Jönköping frågar om bolaget redan härigenom saknade avdragsrätt eller om omständigheten att borgensåtagandet avsåg bolag i samma koncern kunde tillmätas betydelse. 57 Det bedrevs heller inte någon verksamhet i bolagets dotterbolag när borgensåtagandet undertecknades. Därmed kunde inte infriandet av borgensåtagandet i den del det avsåg dotterbolagen medges. Resterande del avsåg AK Finans AB:s fordringar på moderbolaget. Det har dock inte framgått i utredningen i vilken omfattning borgensinfriandet avsett dessa fordringar. Kammarrätten tolkade uttrycket betingad av näringsverksamhet på det sätt som Regeringsrätten gjorde i RÅ 2001 ref. 6, vilket innebar att det syftar på egentlig näringsverksamhet. Kammarrätten fann inte att utredningen gett något närmare besked om borgensåtagandet var betingat av egentlig näringsverksamhet. Kammarrätten fastslog att det inte visats att infriandet till någon del kan uppfattas som avdragsgill kostnad Bistero AB:s borgensförbindelse för två dotterbolag Bistero AB i likvidation har vid två tillfällen yrkat på avdrag för förlust på borgensåtagandet men i det första fallet fastslog Kammarrätten att bolaget inte hade rätt till avdrag för förlusten. 59 Vid andra tillfället vid Kammarrätten i Göteborg ( ) mål nr yrkade Bistero återigen på avdrag för inkomsttaxering Bolaget anförde att innehavet av aktier i Pos-Line AB och Safe Net i Lund AB var näringsbetingade och förlusterna på grund av borgensförbindelser var att betrakta som 55 KR Jkpg , Mål nr KR Jkpg , Mål nr KR Jkpg , Mål nr KR Jkpg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr

12 rörelseförluster. Ställföreträdare i Bistero hade varit aktivt verksamma i utvecklingsbolaget i egenskap av styrelseledamöter och konsulter. Bolaget hade infriat en borgensförbindelse för Pos-Line AB år 2003 och yrkade på avdrag för detta vid 2004 års taxering. Under 2003 infriades ytterligare ett borgensåtagande. Bolaget anförde att beloppet borde ha reserverats i bokslutet för 2002/2003 och det kan inte vara rimligt att ett bokföringsmässigt förbiseende ska innebära att bolaget ska beskattas för en vinst när det istället var frågan om en förlust orsakad av Pos-Line AB:s konkurs. Borgensförbindelsen för Safe Net i Lund AB infriades vid två tillfällen under I avgörandet från Kammarrätten fastslogs att det bolaget anfört om ägarintressen och verksamhetsgemenskapen med Pos-Line AB och Safe Net i Lund AB inte visade att borgensåtagandena var näringsbetingade. Att bolagets ställföreträdare deltagit aktivt i Pos- Line AB ändrade inte bedömningen. Infriandet av borgensåtagandet för Safe Net i Lund AB har skett år 2004 vilket inte gör bolaget berättigad för avdrag för inkomstår Kammarrätten gjorde samma bedömning som Länsrätten och gav inte bolaget rätt till avdrag för borgensåtagandena. 62 Länsrättens bedömning var att bolaget inte har gjort det sannolikt att borgensförbindelsen hade ett näringsbetingat samband med bolagets verksamhet. Bolaget inkom heller inte med uppgifter att regressfordran givit upphov till en definitiv förlust och att infriandet av borgensåtagandet därför i sin helhet var avdragsgill. Länsrätten ansåg även att bolaget lämnat motstridiga uppgifter gällande åt vilket bolag borgensåtagandet i denna del har infriats. I intyg från Handelsbanken har delar av beloppet ( kr och 34 öre) infriats gentemot Pos-Line AB den 13 november 2003, men enligt intyg utfärdat den 27 maj 2004 av Handelsbanken har hela beloppet om kr infriats av bolaget för Safe Net i Lund AB. Det var oklart under vilket inkomstår som beloppet har infriats i sin helhet eftersom det senare intyget var utfärdat efter aktuellt inkomstårs utgång. Länsrätten fann att bolaget inte har förmått att göra det sannolikt att de haft kostnaden under det aktuella taxeringsåret, att infriandet av borgensåtagandet har haft ett näringsbetingat samband med dess verksamhet eller att en definitiv förlust har förelegat. Kammarrätten fastslog att Bistero AB i likvidation inte hade avdragsrätt för borgensåtagandena AB Lundmark & Partners borgensförbindelse för dotterbolag I en dom från Kammarrätten i Göteborg ( ) mål nr var klagande AB Lundmark & Partners. Bolaget yrkade bland annat på avdrag för kostnader med anledning av borgensåtagande hänförliga till dotterbolags förpliktelser för inkomsttaxering AB Lundmark & Partners förvärvade under år 1999 aktier i det nybildade bolaget Hanöhus Hotell & Restaurang AB som senare försattes i konkurs. AB Lundmark & Partners anförde att bolaget under hela sin verksamhetstid drivit hotellverksamhet, rumsuthyrning och erbjudit konsulttjänster inom hotellnäringen, vilket även varit den huvudsakliga verksamheten inom dotterbolaget. Skatteverket, som var motpart, anförde att bolagets verksamhet enligt deras mening har ändrats under åren och att konsulttjänster endast bestod av en liten del av nettoomsättningen. Enligt Skatteverket kan inte dotterbolagets verksamhet betraktas som ett främjande av bolagets verksamhet KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr

13 Avgörande för Kammarrättens bedömning var reglerna enligt 16:1 IL som innebär att utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster ska dras av som kostnad i inkomstslaget näringsverksamhet. Det innebär att alla utgifter som uppkommer till följd av näringsidkarens strävan efter att öka intäkterna eller att minska kostnaderna ska dras av. Om borgensåtagandet har betingats av näringsverksamheten får utgiften dras av. Kammarrätten slog fast att utredningen visade att den verksamhet som avsetts bedrivas i dotterbolaget väsentligen avsåg samma verksamhetsområde som den som bedrivits i moderbolaget. Vidare i Kammarrättens bedömning var att det av utredningen inte funnits stöd för annat än att det mellan bolagens verksamheter fanns sådana samband att borgensåtagandet betingats av näringsverksamheten. Kammarrätten biföll AB Lundmark & Partners överklagan och bestämde att bolaget skulle medges avdrag för borgensåtagandena Borgensförbindelse för före detta dotterbolag Affärsmässig relation kvarstod efter avyttring I RÅ 1990 not 137 gjorde länsskattemyndigheten besvär över ett förhandsbesked. Förhandsbeskedet gällde X AB som hade sex helägda dotterbolag. Fram till 1986 hade X AB ett sjunde dotterbolag, X Finans AB. Aktierna i detta dotterbolag avyttrades till ett svenskt företag som ägdes av anhöriga till majoritetsägaren i X AB:s utländska moderbolag. Affärsmässiga relationen mellan X Finans AB och X-koncernen bestod efter aktieförsäljningen. Detta genom att X Finans AB före och efter aktieförsäljningen tillhandahöll tjänster som kompletterade koncernens utbud i övrigt. X Finans AB:s verksamhet finansierades före och efter försäljningen genom krediter i PK-banken. I samband med försäljningen av aktierna tecknade X AB borgen för X Finans AB:s engagemang hos PKbanken. X AB tvingades sedan infria borgen och erlägga 21,3 miljoner till PK-banken. 67 I ett förhandsbesked från Riksskatteverket gavs bolaget rätt till avdrag för beloppet som borgensåtagandet uppgått till. Motiveringen var att borgensåtagandet ansågs vara betingat av bolagets rörelse med hänvisning till 20 anvp. 5 KL Banken krävde kvarstående som borgensman Vid Kammarrätten i Göteborg ( ) mål nr var Olle Rutgersson klagande och yrkade på avdrag för förlust vid infriande av borgensförbindelse för inkomsttaxering Olle anförde att han bedrivit fastighetsförvaltning sedan HB Rutgerssons Fastighetsbolag (handelsbolaget) bedrev fastighetsförvaltning och Olle Rutgersson Bilcentrum Orust AB (Orust AB) bedrev också fastighetsförvaltning. År 1997 förvärvade handelsbolaget aktierna i Hällevnadsholmsbostäder AB. Hällevnadsholmsbostäder var på obestånd när förvärvet gjordes och köpeskillingen sattes till en krona. För att möjliggöra en fortsatt drift i Hällevnadsholmsbostäder krävdes ett banklån. Banken begärde borgen för lånen vilket handelsbolaget inträdde för sitt dotterbolags skulder. 70 Koncernen omstrukturerades efter några månader och Hällevnadsholmsbostäder AB avyttrades till Orust AB. I samband med avyttringen kontaktades banken, som krävde att handelsbolaget skulle kvarstå som borgensman för lånet till Hällevnadsholmsbostäder. Olle 66 KR Gbg , Mål nr RÅ 1990 not RÅ 1990 not KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr

14 bedömde att borgensåtagande kunde kvarstå eftersom Hällevnadsholmsbostäder ingick i samma oäkta koncern. Hällevnadsholmsbostäder försattes i konkurs och handelsbolaget tvingades infriade sitt borgensåtagande. Skatteverket ansåg att Kammarrätten skulle avslå överklagan för att det inte hade bevisats att ingående av borgensåtagandet påverkat förvärvande och bibehållande av inkomster i handelsbolagets eller i något annat bolag. 71 Kammarrätten slog fast att det var ostridigt att handelsbolaget och Hällevnadsholmsbostäder bedrev fastighetsförvaltning och att lånet och därmed borgensåtagandet var en förutsättning för att Hällevnadsholmsbostäder skulle kunna fortsätta sin verksamhet. Det var även ostridigt att banken inte godtog köparen av aktierna, Orust AB, som borgensman samt att Olle Rutgersson vid tidpunkten för infriandet av borgensåtagande innehade 97,5 procent av andelarna i handelsbolaget. Kammarrätten fann att handelsbolagets borgensåtagande och därmed utgiften för att infria borgensåtagandet betingats av den näringsverksamhet som bedrevs i Hällevnadsholmsbostäder. Frågan blev därför om en sådan utgift var att anse som en utgift för att förvärva och bibehålla inkomster enligt 16:1 1 st. IL och sålunda kan dras av som kostnad i handelsbolaget. Kammarrätten slog fast att utgiften för infriandet av borgensåtagandet var att anse som en utgift för att förvärva och bibehålla inkomster och var därmed avdragsgill Borgensåtagande i form av tredjemanspant Vid Kammarrätten i Göteborg ( ) i mål nr yrkade Benny Nyvall på avdrag för borgensåtagande för inkomsttaxering Klagande Benny Nyvall och hans hustru ägde en fastighet avsedd och lämpad för butiksverksamhet. Fastigheten hyrdes ut till en affärsidkare och för att affärsidkaren skulle få nödvändiga krediter av banken krävde banken säkerhet i fastigheten och Benny gick i borgen för hyresgästens banklån. Affärsidkaren försattes i konkurs och fastigheten avyttrades som betalning för affärsidkarens lån. Erhållande av banklån var en förutsättning för att affärsidkaren skulle kunna driva verksamheten och uthyrningen av lokalen var en förutsättning för att han skulle få en intäkt av fastighetsinnehavet. Borgensförbindelsen hade ingåtts av Benny för bedriven näringsverksamhet. Benny ansåg därför att det var en kostnad i näringsverksamheten som ska vara avdragsgill eftersom det var en utgift för att förvärva och bibehålla inkomster. 74 I Länsrättens bedömning framkom att av ett intyg från Nordea Bank AB framgick att det var frågan om en tredjemanspant och inte ett ordinärt borgensåtagande. Det tvistande beloppet uppgick till kr. Länsrätten bedömde vidare att en förutsättning för avdrag i näringsverksamhet för kostnad för ianspråktagen pant var att en uppkommen förlust har ett nära samband med näringsverksamheten. Länsrätten fann att Benny har gjort det sannolikt att pantsättningen betingades av och var en förutsättning för hyresavtalet till den som drev handel i fastigheten. Tredjemanspanten var därmed betingad av näringsverksamheten. Hyrestagaren försattes i konkurs och regressfordran ansågs inte ha något ekonomiskt värde och förlusten ansågs definitiv och verklig. Därmed föreligger rätt för avdrag till hela beloppet i näringsverksamheten. Kammarrätten gjorde samma bedömning som Länsrätten och medgav avdrag för infriat borgensåtagande KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr

15 5.4 Analys av kriteriet betingad av näringsverksamhet I ovan sammanfattade rättsfall har kriteriet betingad av näringsverksamhet varit avgörande för att borgensåtagandet ska vara avdragsgillt. Följande krav utgjorde huvudbedömningen varför borgensåtagandet inte ansågs vara betingad av näringsverksamhet: Det bedrevs inte aktiv näringsverksamhet hos borgensmannen eller hos gäldenären (bedömdes utifrån inkomstskattelagens regler). 76 Ägarintressen borgensåtagandet ansågs inte betingat av rörelsen när moderbolagets ställföreträdare arbetade och var ställföreträdare i dotterbolaget (bedömdes utifrån inkomstskattelagens regler). 77 Verksamhetsgemenskapen borgensmannen och gäldenären bedrev inte liknande verksamheter (bedömdes utifrån inkomstskattelagens regler). 78 Följande krav utgjorde huvudbedömningen varför borgensåtagandet ansågs vara betingad av näringsverksamhet: Det fanns verksamhetsgemenskap mellan borgensmannens och gäldenärens verksamhet, antingen genom att verksamhetsområdena har varit identiska eller att de har haft samband med varandra (bedömdes utifrån inkomstskattelagens regler). 79 Det fanns en affärsrelation mellan gäldenären och borgensmannen (bedömdes utifrån kommunalskattelagens regler). 80 Borgensåtagandet var ett krav för avyttring (bedömdes utifrån inkomstskattelagens regler). 81 Borgensåtagandet var en förutsättning för fortsatt drift och därmed ett nära samband med näringsverksamheten (bedömdes utifrån inkomstskattelagens regler). 82 Sammanställningen visar att samtliga rättsfall utom ett har bedömts utifrån inkomstskattelagens regler. 83 I kraven för betingad av näringsverksamhet har det lika som av Lodin m.fl. framkommit att det ska finnas samband mellan inkomster och utgifter i en verksamhet för att få avdragsrätt. I dessa fall har det framkommit att sambandet kan vara att det ska finnas verksamhetsgemenskap antingen genom att det finns identiska verksamhetsområden mellan borgensmannen och gäldenären eller att det finns samband mellan verksamhetsområdena. Vid granskning av dessa rättsfall har det även visats att alla utom ett rättsfall berör juridiska personer. Detta innebär inte att kriteriet betingad av näringsverksamhet främst berör juridiska personer, vilket rättspraxis kan ge en bild utav. Detta faller sig naturligt eftersom rättsfall som hänför sig till fysiska personer som klaganden avser taxeringsår innan 2001, då kommunalskattelagens regelverk var tillämpligt. Tabell 1, nedan, visar en sammanställning av de krav som finns för kriteriet betingad av näringsverksamhet. 76 Jfr KR Jkpg , Mål nr Jfr KR Gbg , Mål nr Jfr KR Gbg , Mål nr Jfr KR Gbg , Mål nr Jfr RÅ 1990 not Jfr KR Gbg , Mål Jfr KR Gbg , Mål nr Jfr RÅ 1990 not 137 som bedömts enligt kommunalskattelagens regler. 11

16 Tabell 1 - Krav för kriteriet betingad av näringsverksamheten Aktiv näringsverksamhet Ägarintresse är av betydelse Finns en affärsrelation Krav för avyttring Förutsättning för fortsatt drift Verksamhetsgemenskap mellan borgensmannen och gäldenären o Identiska verksamhetsområden o Samband mellan verksamheterna 6. BORGENSÅTAGANDE - DRIFTFÖRLUST ELLER OMKOSTNAD I detta kapitel sammanfattas rättsfall som behandlar avdragsrätt för förlust på näringsbetingat borgensåtagande som bedömts utifrån kriteriet att borgensåtagande har varit en avdragsgill driftförlust eller omkostnad. Samtliga borgenssummor för rättsfallen återfinns i bilaga Moderbolags borgensförbindelse för dotterbolag AB Arne Gustafssons borgensförbindelse för dotterbolag I rättsfall RÅ Aa 71/85 var den klagande aktiebolaget Arne Gustafsson. AB Arne Gustafsson gick i borgen för samtliga dotterbolagets förpliktelser till Sveriges Kreditbank och för de förpliktelser dotterbolaget åtagit sig som försäkringstagare i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG). I första deklarationen hade AB Arne Gustafsson kvittat sin regressfordran för borgensåtagandet mot en fordran som dotterbolaget hade till moderbolaget. Denna godtogs inte och bolaget lämnade in en ny deklaration till Skatteverket och yrkade på avdrag för en borgensförlust på kr för inkomsttaxering Dotterbolaget försattes i konkurs och FPG anmodade AB Arne Gustafsson att betala kr på grund av borgensåtagandet. Regeringsrätten slog fast att för att avdrag för borgensåtagande ska kunna medges måste det kunna hänföras till driftförlust. Det fanns inte tillräckligt stöd för att betrakta förlusten som driftförlust Krossekonomi AB:s borgensförbindelse för dotterbolag Vid Kammarrätten i Stockholm ( ) mål nr var Skatteverket klagande och anförde att Kammarrätten inte skulle medge AB Krossekonomi avdrag för förlust på borgensåtagande för inkomsttaxering I Länsrätten anförde bolaget att de bedrev fastighetsförvaltning som skedde i bolaget samt i svenska dotterbolag. Fastighetsrörelse i Frankrike skedde genom ett helägt franskt aktiebolag, Krossicard SARL. Den aktuella borgensförbindelsen ingicks i samband med ett lån som Krossicard upptog vid ett förvärv av en fastighet i Frankrike. Bolaget förklarade att borgensförbindelsen var en direkt följd av bolagets val att äga fastigheten i Frankrike indirekt samt valet av finansiering av fastighetsförvärvet. AB Krossekonomi anförde även att koncernen ägde ett handelsbolag där en hyreshusenhet med omfattande uthyrning för bostäder ägs och förvaltas. Två fastighetsaktiebolag har varit vilande. Med detta som bakgrund måste det konstateras att bolaget bedrivit omfattande fastighetsförvaltning, även om det varit i indirekt form RÅ Aa 71/ RÅ Aa 71/ KR Sthlm , Mål nr KR Sthlm , Mål nr

17 Skatteverket anförde att bolaget inte ska medges avdrag för borgensåtagandet med anledning av att det inte förekommit några affärsförbindelser mellan moderbolaget och dotterbolaget och att borgensåtagandet därmed inte var näringsbetingat. Skatteverket ansåg vidare att det inte fanns ett tillräckligt verksamhetssamband mellan gäldenären och borgensmannen. 88 Länsrätten slog fast att enligt 20 anvp. 5 KL räknas till kapitalförlust inte förlust på borgensförbindelse om denna är betingad av näringsverksamheten som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Förlusten utgör i sådana fall en avdragsgill driftförlust. I ordalydelsen finns det inget krav på att borgensförbindelsen ska ha direkt samband med den skattskyldiges näringsverksamhet. Borgensförbindelsen kan även ha betingats av näringsverksamheten som bedrivs av annan, som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Med ledning av Regeringsrättens uttalande i RÅ 2001 ref. 6 kan med annan förstås moder- och dotterbolag eller företag under i huvudsak gemensam ledning. Skattemyndigheten har emellertid gjort gällande att annan inte kan innefatta det bolag som mottagit borgen. Länsrätten fastslog att ingenting i lagtextens ordalydelse föranleder en sådan tolkning av lagtextens innehåll. 89 Av betydelse för beslutet av Länsrätten var att AB Krossekonomi ägde 100 procent i dotterbolaget. Borgensförbindelsen ansågs vara betingad av näringsverksamheten som bedrivits av annan, som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden stått AB Krossekonomi nära. Detta eftersom borgensförbindelsen ingicks i samband med ett lån som Krossicard SARL upptog vid ett förvärv av en fastighet och att Krossekonomi tvingats infria sitt borgensåtagande sedan Krossicard SARL gått i konkurs. Förlusten var definitiv eftersom Krossicard SARL gått i konkurs. Förutsättningarna som anges i 20 anvp. 5 KL för att medge avdrag såsom för driftförlust var uppfyllda och bolaget fick avdragsrätt för förlusten på borgensåtagandet. Kammarrättens avslog Skatteverkets överklagan och fastslog Länsrättens bedömning Borgensåtagande villkor för köp Villkor för köp av rörelse I RKK R72: 1:2 yrkade Jan Sjöström för avdrag på grund av infriande av borgensåtagande för inkomsttaxering Jan Sjöström köpte en rörelse och erlade kr för inventarierna, likviden lånade han i en bank. Senare sålde han rörelsen till sin bror genom att brodern övertog ansvaret för lånet. Ett köpevillkor var att Jan iklädde sig borgensansvar för lånet. Två andra personer hade även gått i borgen för lånet. Brodern avled och Jan infriade resterande del av lånet då bouppteckningen visade brist i boet. 91 Regeringsrätten framförde i sin bedömning att borgensåtagandet var ett villkor för försäljningen. Borgensåtagandet skedde som ett led i rörelsen och var därmed en avdragsgill driftförlust KR Sthlm , Mål nr KR Sthlm , Mål nr KR Sthlm , Mål nr RRK R72 1:3. 92 RRK R72 1:3. 13

18 6.2.2 Villkor för förvärv av maskiner och tillverkningsrätt I RÅ 1969 Fi 1720 gjordes besvär av Sydsvenska Läder & Remfabriks Aktiebolaget angående dess inkomsttaxering Klagande bolaget förvärvade från Lunds Kemisk- Tekniska Fabriks AB dels tillverkningsrätt beträffande tåkappsväv, dels vissa maskiner för tillverkningen. Som ersättning gav det klagande bolaget visst kontantbelopp samt övertog borgensansvar för förlagslån på kr. Lånet övergick senare till annan gäldenär, Aktiebolaget Lukete. På grund av sistnämnda bolagets brist på likviditet inlöste klagande bolaget under beskattningsåret kr av lånet. Bolaget begärde sedan avdrag med kr i sin självdeklaration. 93 Regeringsrätten fastslog att det av utredningen i målet framgått, att borgensåtagandet utgjort ett villkor för förvärv av tillverkningsrätt och utrustning, avseende tillverkning av tåkappsväv, samt att denna tillverkning numera avvecklats. Då tillverkningen av tåkappsväv utgjorde ett led i bolagets rörelse, var den av borgensåtagandet föranledda förlusten att hänföra till avdragsgill driftförlust Leverantörer och kunders borgensåtagande Borgensåtagande för hyresgäst Vid Kammarrätten i Jönköping ( ) mål nr var Spårö Fastighets AB klagande och yrkade på avdrag för borgensåtagande som uppgick till kr för inkomsttaxering Bolaget bedrev näringsverksamhet med inriktning på uthyrning och förvaltning av egna fastigheter. Bolagets dominerande hyresgäst var Västerviks Marina AB. Västerviks Marina AB avsåg att låta uppföra en byggnad på bolagets fastighet. Därigenom hävdade Spårö Fastighet AB att Västerviks Marina AB blivit bundna till fastigheten och ett mycket långvarigt hyresförhållande kunde påräknas. Hyresgästens uppförande av byggnaden skulle finansieras genom lån tagna i Tjustbygdens Sparbank AB, banken krävde dock borgen för sitt lån. Spårö Fastighets AB gick i borgen för hyresgästens banklån och lät pantföreskriva sina fastigheter för lånet. 96 Kammarrätten i Jönköping fastslog för att avdrag för förlust på borgensåtagande ska kunna medges krävs att kostnaden ska anses vara hänförlig till förvärvande eller bibehållande av inkomster i den av bolagets bedrivna verksamhet. Kammarrätten slog fast att även om Västerviks Marina AB genom sin investering blivit bunden till fastigheten och att bolaget därmed kunde påräkna ett långvarigt hyresförhållande var borgensåtagandets syfte inte att främja bolagets egen verksamhet. Utgiften för infriandet av borgensåtagandet var därmed inte en avdragsgill kostnad i näringsverksamheten Borgensåtagande för kunds checkräkningskredit I RÅ 1975 ref. 66 yrkade AB Kleist Konfektion på avdrag för borgensåtagande och ränta för inkomsttaxering AB Kleist Konfektion ingick tillsammans med en privatperson ett 93 RÅ 1969 Fi RÅ 1969 Fi KR Jkpg , Mål nr KR Jkpg , Mål nr KR Jkpg , Mål nr

19 borgensåtagande för en checkräkningskredit på kr för en herrekiperingsfirma. Herrekiperingsfirman gick i konkurs varav bolaget tvingades att infria sin del av borgen. 98 Regeringsrätten bedömde att syftet med borgensåtagandet var att förbättra möjligheterna till betalning av utestående fordringar hos kunden och binda kunden till bolaget. Kunden hade en skuld hos bolaget som betalades samma år och följande år ökade försäljningen till kunden. Regeringsrätten bedömde att borgensförbindelsen lämnats för att snabbare få likvid för utestående varufordringar och i övrigt främja affärsförbindelsen med kunden. Förlusten i och med borgensåtaganden kan hänföras till driftkostnad i rörelsen och därmed berättigad till avdrag Borgensåtagande för leverantörers produktkrediter Vid Kammarrätten i Göteborg ( ) mål nr var Skanek Ekonomiska förening klagande. Skanek ekonomiska förening yrkade bland annat avdrag för reservering för ej infriade borgensåtaganden för inkomsttaxering Skanek anförde att förlusterna med anledning av borgensåtagandena kan jämföras med den typ av förluster som benämns kundförluster, det vill säga förluster på fordringar. De framhöll att enligt praxis ska avdrag medges för förluster på fordringar om förlusten är konstaterad. Den insyn som Skanek haft i bolaget har gjort det möjligt att göra en säker bedömning av huruvida borgensåtagandet skulle behöva infrias. 101 I Länsrättens dom framkom att Skaneks borgensåtagande avsåg produktkrediter till egna leverantörer och därmed har Skanek i regel stor insyn i den ekonomiska verksamheten. Föreningen har betalat cirka 5,6 miljoner kronor med anledning av borgensåtagandet till en leverantör. Vidare i Länsrättens dom skrevs att reserveringarna avsåg vid bokslutspunkten befarade, ännu ej infriade, förluster på borgensåtaganden för medlemmarnas bankkrediter. Det var ostridigt att borgensåtagandena till sin karaktär var att hänföra till driftkostnad i verksamheten. Frågan i målet var vid vilken tidpunkt förväntat infriande av borgensåtagande var avdragsgillt. 102 I Kammarrättens domskäl kan det utläsas att avdrag för förlust på grund av borgensåtagande kan medges i näringsverksamhet om förlusten har ett sådant samband med verksamheten att den kan ses vara en driftförlust. Kammarrätten fastslog att Skanek hade god insyn i det konkursdrabbade företaget och därmed medges avdrag för reservering på grund av borgensåtagandet Jordbruksarrende I RÅ 1968 Fi 388 framkom att A.G.H.G hade haft sin jordbruksfastighet utarrenderat till två bröder. I 1963 års inkomsttaxering yrkade han bland annat avdrag för borgensförbindelse. 104 Regeringsrätten framförde i sin bedömning att det i målet klargjorts att borgensförbindelsen avsett brödernas skördeskadelån och deras kredit hos slakteriföreningen vid inköp av djur till 98 RÅ 1975 ref RÅ 1975 ref KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr KR Gbg , Mål nr RÅ 1968 Fi

20 jordbruket samt att förbindelserna lämnats sedan bröderna brustit i betalning av arrendeavgifter. Regeringsrätten fastslog även att syftet med förbindelserna icke ger något annat antagande än att syftet varit att möjliggöra för bröderna att fortsätta jordbruket och därigenom sätta dem i stånd att fullgöra sina förpliktelser enligt arrendeavtalet. Vid ett sådant förhållande beslutade Regeringsrätten att A.G.H.G hade avdragsrätt för sina borgensförbindelser som en omkostnad Borgensåtagande av delägare i fåmansföretag Vid Kammarrätten i Stockholm , mål nr var Anders Ejermark klagande. Anders Ejermark yrkade avdrag för ett borgensåtagande för inkomsttaxering Anders yrkade i första hand att avdrag skulle medges som kostnad under inkomst av kapital, i andra hand skulle avdrag medges för realisationsförlust med 70 procent i inkomst av kapital och i tredje och sista hand att avdrag för förlusten skulle medges under inkomst av tjänst. 106 Anders var en av flera delägare i Ljungquist Fastighetsvärderingar AB. För att banken skulle bevilja ytterligare krediter till bolaget krävde de att samtliga delägare skulle teckna borgen för lånet. Verksamheten gick i konkurs och banken krävde att delägarna skulle infria borgensförbindelsen vilket också skedde. Anders yrkar i första hand att avdrag för kostnaden skulle ske under inkomst av kapital då kostnader för infriandet av borgen var omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Han hävdade att näringsverksamheten i bolaget inte hade kunnat bedrivas utan att han tecknat borgen för bolaget. Han ägde aktier i bolaget, han arbetade i bolaget och verksamheten har medelbart drivits av honom. Anders borgensförbindelse måste anses ha ett sådant nära samband med bolagets verksamhet att den var betingad av verksamheten. 107 Kammarrätten har i sin bedömning framfört att Anders har gått i borgen för sitt bolags räkning och tvingats infria borgensförbindelsen. Borgen har därmed inte ingåtts för någon av Anders bedriven näringsverksamhet. Anders anförde att han i första hand ansåg att kostnaden i form av infriande av borgen var avdragsgill som löpande kostnad i inkomstslaget kapital. Kammarrätten framför ytterligare att enligt 20 1 st. KL får alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande dras av från samtliga intäkter som influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Enligt Kammarrättens mening var den infriade borgensförbindelsen inte en sådan omkostnad som var hänförlig till Anders inkomster av kapital att avdrag kan medges. Anders förstahandsyrkade avslås därför. Andrahands- och tredjehands yrkandet avslås också av Kammarrätten. Kammarrättens bedömning vad gäller avdrag under inkomst av tjänst har inte visat att den infriade borgensförbindelsen hade något samband med Anders anställning i bolaget. Under det aktuella beskattningsåret har han inte erhållit någon lön eller annan ersättning från bolaget och därmed var inte borgensinfriandet någon i inkomstslaget tjänst avdragsgill kostnad Analys av kriteriet driftförlust eller omkostnad I dessa rättsfall har kriteriet för att borgensåtagandet ska vara näringsbetingat varit att borgensåtagandet ansetts vara en avdragsgill driftförlust eller omkostnad. 105 RÅ 1968 Fi KR Sthlm , Mål nr KR Sthlm , Mål nr KR Sthlm , Mål nr

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 38 Målnummer: 6517-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009. Lagrum: 41 kap. 2 och 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) M.P.

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111 *Skatteverket 1(6) Dnr Beskattning av ersättning som läkare och sjukgymnaster kan erhålla vid s.k. ersättningsetablering 1 Sammanfattning I den utsträckning ersättningen en läkare eller sjukgymnast erhåller

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar?

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? u l f ma g n u s s o n Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden Skatterättsnämnden och Förvaltningsrätten i Göteborg

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 63 Målnummer: 1001-97 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1997-11-19 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: En enskild som avser att ta upp ett lån för inköp av en privatbostadsfastighet

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 7 april 2014 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Hansa Corner, 769609-6184 Ombud: AA och BB PricewaterhouseCoopers AB Box 4009 211 31 Malmö

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse.

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. HFD 2014 ref 1 En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. Lagrum: 3 kap. 25 mervärdesskattelagen (1994:200) AB Cerbo (bolaget)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008 Mars 2008 UPDATES Nyhetsbrev från Setterwalls Under vintern har flera intressanta mål avgjorts och en mängd nya regler införts på det skatterättsliga området. I detta första skatterättsliga nyhetsbrev

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58 Målnummer: 6483-05 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2006-10-13 Rubrik: Ett nybildat "vilande" aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts

Läs mer

HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 373 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för. - inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet 44 SKATTENYTT 00 Jari Burmeister & Ulf Tivéus Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet I artikeln diskuteras bl.a. om koncenbidragsreglern i IL uppnår syftet att kodifiera praxis. Hörutöver

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juli 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokaterna Pär Abrahamson och Mats Engstrand Advokatfirman Delphi AB Stora Nygatan 64 211 37 Malmö

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 15 september 2011 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Fredrik Schedin och jur. kand. Niklas Nebel Andersson Gustafsson Advokatbyrå KB Box 3124

Läs mer

Garantikostnader. 1 Redovisningen

Garantikostnader. 1 Redovisningen SKATTENYTT 2002 651 Svante Elofsson & Göran Gäfvert Garantikostnader I ett företags verksamhet uppstår kontinuerligt ekonomiska förpliktelser av olika slag. I de flesta fall råder ingen osäkerhet om existens,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2012 T 153-11 KLAGANDE BP Ombud: Advokat KH MOTPART OS Ombud: Advokat JL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

Obehörig resultatfördelning 1

Obehörig resultatfördelning 1 2014-03-13 Obehörig resultatfördelning i HB/KB Obehörig resultatfördelning 1 Vinst och förlustfördelning Stor följsamhet till civilrätten L om handelsbolag o enkla bolag 2 kap 6-8 Dispositiva regler kan

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. HFD 2015 ref 8 Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. Lagrum: 11 kap. 1 och 45 inkomstskattelagen (1999:1229) Under februari och mars 2009 betalade Labergo Invest AB ut

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 Målnummer: 6003-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-23 Rubrik: Synnerliga skäl för att befria från kostnadsränta enligt skattebetalningslagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag.

En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag. HFD 2014 ref 19 En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag. Lagrum: 2 kap. 17 inkomstskattelagen (1999:1229) Bostadsrättsföreningen

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

23 Pensionssparavdrag

23 Pensionssparavdrag 23 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 1173 59 kapitlet IL prop. 1989/90:110 prop. 1990/91:54 prop. 1990/91:166 prop. 1992/93:187 prop. 1993/94:85 prop. 1993/94:203 prop. 1995/96:231 prop. 1997/98:146

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 november 2010 KLAGANDE IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 556116-2446 Ombud: AA SET Revisionsbyrå AB Box 1317 111 83 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

DOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg

DOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg DOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg Mål nr 7193-11 Enhet 2:5 1 KLAGANDE Aktiebolaget SKF, 556007-3495 415 50 Göteborg MOTPART Skatteverket Storföretagsregionen 403 32 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Skatteverkets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 mars 2014 T 2247-12 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristerna Nils-Bertil Morgell och Micael Zingmark Skatteverket Rättsavdelningen

Läs mer

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt.

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. HFD 2013 ref 51 Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. Lagrum: 4 kap. 16 och 18 taxeringslagen (1990:324) Skattemyndigheten beslutade vid omprövning den 12 december

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 62 Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 Målnummer: 4694-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-12-30 Rubrik: Lagrum: Villkorat aktieägartillskott har inte ansetts utgöra ett sådant finansiellt instrument

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 3 Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. Lagrum: 3 kap. 2 första stycket

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

DOM 2012-02-09 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-02-09 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 2 DOM 2012-02-09 Meddelad i Stockholm Mål nr 5455-11 1 KLAGANDE Tu & Co AB, 556587-3717 Box 5082 102 42 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2014 T 2021-13 KLAGANDE Tele2 Sverige Aktiebolag, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista Ombud: Advokat MB Ombud: Advokat AE MOTPART

Läs mer