ÅRSREDOVISNING Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2013. Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft."

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013 Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt växande arbetsmarknad samt skolor och förskola i världsklass.

2 I nnehållsförteckning årsredovisning INLEDNING 3 Ordet Kommunstyrelsens ordförande 3 Ordet Kommunchefen 4 Viktiga händelser 5 Politisk organisation mandatfördelning 6 Kommunen i sammandrag 5 år 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 Omvärldsanalys 8 Finansiell analys 11 Sammanställd redovisning koncern 16 Driftredovisning 17 Investeringsredovisning 18 Personalekonomisk redovisning 19 Måluppfyllelse 21 Framtidsbedömning 23 Kvalitetsmått 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 26 Kommunfullmäktige/revision/valnämnd/överförmyndare 26 Kommunstyrelsen 27 Teknisk verksamhet 29 Socialnämnd 31 Plan- och miljönämnd 33 Kultur- och utbildningsnämnd 35 Pajalabostäder AB 38 Pajala Värmeverk AB 39 Projektredovisning 40 Aktuellt i kommunen Ensamkommande barn 41 EKONOMISK REDOVISNING 42 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Kassaflödesanalys 44 Noter 45 Redovisningsprinciper 53 Ord och begrepp 54 SAMMANSTÄLLDREDOVISNING 55 Sammanställd redovisning 55 Översikt 56 Analys 57 Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Kassaflödesanalys 60 Noter 61 Redovisningsmodell 63 BILAGOR Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Särskild redovisning VA-verksamheten 2

3 O rdet kommunstyrelsens ordförande 2013 var återigen ett händelserikt år och gick i utvecklingens tecken. Efter en vår som gick i väntans tider och vi pendlade mellan hopp och förtvivlan så löste det sig med finansieringen för Northland och gruvdriften kunde fortsätta. Därefter har det mesta gått i rätt riktning, dock i något lugnare tempo än före krisen. Befolkningen har ökat tack vare att inflyttningen numera är större än utflyttningen men också tack vare att våra ungdomar har fått chansen att stanna kvar i kommunen. Vi ser att tjejerna mellan 20 och 30 år ökat med 40 % de senaste åren och killarna i samma åldersspann ökat med 25 %. Det här borgar för att vi kan förvänta oss att födelsetalen kommer att öka framöver föddes det 55 barn i kommunen jämfört med 46 barn år Kommunen jobbar vidare med bostadsfrågan. Över 1800 personer står i bostadskö hos Pajala bostäder. Vi har utökat med nya bostadsområden och det har byggts både nya flerbostadshus och befintliga fastigheter har byggts om till bostäder i kommunen. Vi har rekordlåg arbetslöshet i kommunen. Vi ligger under både länets och rikets siffror. Speciellt roligt är det att våra ungdomar har möjlighet att hitta arbetstillfällen i hemkommunen. Endast 7 st av våra ungdomar i åldern år är öppet arbetslösa, vilket innebär att vi har lägsta ungdomsarbetslösheten i länet. När vi gick in i 2013 visste vi att året kommer att bli tufft ekonomiskt. Bokslutet för 2013 visar att kommunen får ett överskott på 0,4 mkr. Det är i sig inte ett starkt resultat men tar man med våra bolag så blir överskottet 2,9 mkr vilket är i paritet med föregående år. Och det här innebär att vi för 10:e året i följd klarar av ett positivt resultat. För de helägda kommunala bolagen, Pajala bostäder AB och Pajala Värmeverk AB är ekonomin ljusare. Pajalabostäder AB har under ett antal år haft positiva resultat. Nu har även Pajala Värmeverk AB klarat ut den ekonomiska svacka de varit i och har nu överskott i ekonomin. Till sist vill jag framföra ett stort TACK för all den insats som verksamheterna tillsammans med politiken levererat under Ni har stor del och betydelse för att kommunen blivit uppmärksammad och tilldelad flera utmärkelser under det gångna året. Kurt Wennberg Kommunstyrelsens ordförande öppnades även ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Korpilombolo. Vi skrev ett avtal med migrationsverket om 8 boendeplatser varav minst 3 asylplatser. Verksamheten kommer att utvecklas under 2014 så att vi ska kunna ta emot fler barn. 3

4 O rdet kommunchefen Ett år har gått igen. Året började mörkt då gruvbolaget hade stora ekonomiska problem. Hoppet övergav oss inte och ljusningen kom under försommaren då det blev klart att Norrskenet, Folksam, Peab och Metso gick in som delägare. Befolkningen har ökat under året med drygt 20 personer och drygt 50 barn är födda. Budgeten gick ihop men nog behövde vi skohorn för att klara av det. Och även nästa år är kärvt vad vi kan se idag. Kommunstyrelsen har lyft fram egna mål för 2014 som i sin tur har bäring i kommunfullmäktiges mål. Vi har gjort flera anställningar under året och mellan vidareanställningar tillsätts varje år. Vikarier till omsorgen har förstås behövts under året, men det har inte varit helt lätt att hitta. Bostäder behövs för alla som vill flytta hit och nya bostäder har byggts i Junosuando och Pajala. Av privata aktörer såväl som Pajala bostäder. I bostadskön finns personer anmälda. I juni genomfördes ett kommunfullmäktige tillsammans med Kolari kommun. Där utbyttes information och erfarenheter samt ett studiebesök till gruvan i Kaunisvaara stod på programmet. Mycket har hänt under året och några av händelserna vill jag lyfta fram. Numera finns det en strandpromenad i centralorten där det har öppnats upp mot den vackra älven. En ny lekplats är på gång på Soltorget i Pajala och beräknas bli klar under våren. Det är viktigt att det finns bra aktiviteter för våra barn. Vi har även jobbat med gatubelysningen och ska fortsätta med detta då alla kvicksilverlampor måste bytas ut enligt lag, och under jul tändes de nya julljusen i Pajala och Korpilombolo. Centralskolans matsal har fått nya möbler för att barnens måltider ska bli mer harmoniska. Vi har även lagt ner mycket tid på ett nytt schemasystem, Time care, inom omsorgen. Tanken är att varje anställd på ett bättre och mer effektivt sätt ska kunna vara delaktig i att bestämma över sin egen arbetstid. Vi tilldelades även ett pris under året som Sveriges bästa kulturskola och det är roligt att vi uppmärksammas för det arbete vi gör. Det har öppnats en ny språkavdelning på Lillskogens förskola med inriktning mot finska, meänkieli och svenska och där personalen konsekvent talar något av språken. I mars startades ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn på Tre Sågar i Korpilombolo. Barnen går på Gårdbyskolan och har fått egna resurser på skolan och verksamheten kommer att utvecklas med plats för fler barn. I juni skickade vi ut en aktivitetskalender till alla kommunens hushåll vilket vi även kommer att göra detta år. Det är bra information om alla aktiviteter som arrangeras i kommunen förutsatt att alla arrangörer skickat in material. Medborgardialoger om exempelvis Pajalas framtid och fördjupningsplaner har genomförts. Där har medborgare fått föra fram sina synpunkter och förslag gällande bland annat fördjupningsplanen som har tagits fram för Pajala tätort. Och där är det viktig med ett perspektiv som sträcker sig minst år framåt. I Korpilombolo har det startat ett räddningsvärn. Det har genomförts övningar och utbildningar för dem som har anslutit sig och värnet har alla redskap, material och bilar de behöver. Till slut får vi inte glömma att fem större flygplan landade på Pajala Airport under december månad. Det var engelska turister på dagscharter till Tomtemagasinet i Juhonpieti. Det blev så lyckat att tio plan är inplanerade till nästa år. Kommunen har även gjort ett första steg till sociala medier med ett konto på och vår hashtag är #pajalakommun. Jag vill ge ett stort tack till våra anställda och politiker för att gott arbete och vi ser fram emot att 2014 blir ett minst lika bra år som Lena Jatko Kommunchef 4

5 V iktiga händelser Tärkeitä tapahtumia Tähellisiäasioita Svenska Detta avsnitt är översatt till meänkieli och finska eftersom Pajala kommun är en del av förvaltningsområdet för dessa minoritetsspråk. Kommunens ekonomi Kommunen uppnår god ekonomisk hushållning 2013 enligt kommunfullmäktiges definition. Flera nämnder har stora problem med att klara budgeten men i och med återbetalningen av AFA-medel klarar kommunen balans. Investeringsnivån är hög de största investeringarna är som tidigare år, projekteringskostnader för att bereda mark för bostäder och industrier. De akuta underhållsåtgärderna för äldre anläggningar börjar märkas eftersom den delen varit eftersatt. Befolkning och arbetsmarknad Befolkningen ökade 2013 till personer. Arbetslösheten har minskat ytterligare och endast 3,2 % av befolkningen var arbetslös i december. Pajala Kommun ligger på en andraplats i landet där inkomsterna för de i arbetsför ålder ökat mest jämfört med år Utveckling och framtid Gruvdriften är nu i gång och den kris som bolaget befann sig i för ett år sedan löstes under våren Under februari 2014 har bolaget aviserat nyanställningar på uppemot 100 personer och trots alla orosmoln går de flesta parametrar i rätt riktning och framtiden ser ljus ut för Pajala kommun. Suomi Tämä jakso on meänkielennetty ja suomennettu, koska Pajalan kunta kuuluu näiden vähemmistökielten hallintoalueisiin. Kunnan talous Kunta saavuttaa vuonna 2013 kunnanvaltuuston määrittelemän hyvän taloudenhoidon. Usealla lautakunnalla on talouden tasapainottamisessa suuria vaikeuksia mutta ns. AFA-varojen takaisinmaksun ansiosta kunta saavuttaa tasapainon. Investointitaso on korkea suurimmat investoinnit ovat kuten aikaisempina vuosina asunnoille ja teollisuudelle tarkoitetun maan valmistamisen suunnittelukustannukset. Vanhempien laitosten akuuttien kunnossapitotöiden tarve alkaa näkyä, koska tämä puoli on jälkeen jäänyt. Väestö ja työmarkkinat Väestö kasvoi vuonna hengellä. Työttömyys on edelleenkin laskenut ja ainoastaan 3,2% väestöstä oli joulukuussa työttömänä. Työiässä olevien tulot ovat vuoteen 2000 verrattuna lisääntyneet eniten valtakunnassa, Kiirunaa lukuunottamatta. Kehitys ja tulevaisuus Kaivostoiminta on käynnistetty ja yhtiön edellisen vuoden kriisi ratkaistiin vuoden 2013 kevään aikana. Helmikuussa 2014 yhtiö on ilmoittanut lähes 100 uuden työntekijän palkkaamisesta, ja kaikista synkistä pilvistä huolimatta useimmat parametrit ovat myönteisiä ja Pajalan kunnan tulevaisuus näyttää valoisalta. Meänkieli Tämä osa oon käänetty meänkielele ja suomeksi, sen vuoksi ko Pajalan kunta kuuluu näitten minuriteettikielitten hallintoaluheishiin. Kunnan ekonomiia Kunta sauttaa 2013 hyvän rahanhoijon kunnanvaltuuston tefinisuunin mukhaan. Monela lautakunnala oon isot hankaluuet pärjätä bytjetin kans, mutta ko AFA-rahoja maksethaan takasin niin kunta pääsee tasapaihnoon. Investeerinkitaso oon korkea issoimat investeerinkit oon niinko entisillä vuosila, prusekteerauskustanukset ko pittää valmistaa maata asunoile ja intystriile. Akyytitten töitten tarve vanheemitten laitoksitten kunnossapitämiseksi alkaa näkhyyn ko se puoli oon jääny jälkhiin. Väki ja työmarkkinat Väki lissäinty hengelä vuona Työttömyys oon laskenu lissää, ja vain 3,2 % väestä oli työttömännä joulukuussa. Työiässä olevitten tienastit oon nousheet enniiten koko maassa, Kiruna poijes räknätynnä, vuotheen 2000 verratunna. Kehitys ja tulevaisuus Kruualiike oon nyt käynissä, ja se kriisi jossako yhtiö oli vuosi aikaa selvitethiin kevvään aikana Helmikuussa 2014 yhtiö oon aviseeranu ette likele 100 uutta ihmistä otethaan töihin, ja kaikista mustista pilvistä huolimatta niin usseimat parameetterit menevä oikealle käsin, ja tulevaisuus näyttää valosalta Pajalan kunnale. 5

6 P olitisk organisation mandatfördelning Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Socialnämnd Plan- och miljönämnd Kultur- och utbildningsnämnd Valnämnd Revision Överförmyndare Pajalabostäder AB Pajala Värmeverk AB Mandatfördelning År År Parti Mandat Kvinnor Män Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Centerpartiet Norrbottens sjukvårdsparti Folkpartiet Totalt

7 S ammandrag fem år Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag År Antal kommuninvånare * Kommunen Skatteintäkter och utjämningsbidrag, mkr Nettokostnader inklusive avskrivningar i % av skatter, generella statsbidrag och utjämning 98 % 98 % 99 % 102 % 102 % Årets resultat, mkr 2,8 1,6 3,9 4,1 0,4 Tillgångar, mkr Tillgångar, kr/kommuninvånare Eget kapital, mkr Eget kapital, kr/kommuninvånare Skulder (exklusive avsättningar), mkr Skulder, kr/kommuninvånare Soliditet, % 35 % 35 % 37 % 38 % 38 % Nettoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, kr/kommuninvånare Nettoinvesteringara i % av skatter och utjämning 3 % 3 % 7 % 6 % 8 % Antalet tillsvidare anställda Personalkostnad exklusive pension, mkr Förändring personalkostnad exklusive pensionskostnad -6 % -7 % 5 % - 1 % 9 % Kommunkoncern Årets resultat, mkr 3,6 2,2 2,2 3,6 2,9 Eget kapital, mkr 149,5 151,7 155,7 155,0 159,0 Solditet, % 27 % 27 % 28 % 26 % 26 % *Antalet invånare 2013 är hämtade från befolkningsstatistiken från november Skattesats År Pajala kommun 22,48 22,48 22,48 22,48 22,70 Norrbottens Läns Landsting 10,40 10,40 10,40 10,4 10,18 Begravningsavgift 0,50 0,53 0,48 0,51 0,55 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,25 1,27 1,32 1,29 1,25 Totalt 34,62 34,68 34,68 34,68 34,68 7

8 Förvaltningsberättelse O mvärlden analys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar Pajala kommuns ekonomi. Analysen behandlar kommunsektorns ekonomi, kommunens struktur avseende befolkning och arbetsmarknad samt infrastruktur. Avslutningsvis görs en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi. Internationell konjunktur vänder uppåt Drygt fem år efter att finanskrisen gick in i ett akut läge verkar det som om att världsekonomin äntligen långsamt börjar hamna på rätt köl igen. USA:s ekonomi växer stadigt om än i en takt som är medioker med historiska mått mätt. Även euroområdet som varit drabbat av skuld- och lånekris har sakta börjat röra på sig. Framför allt är det Tyskland som visar styrka men det värsta verkar vara över för Spanien och Grekland. Frågetecken finns fortfarande för Grekland och Italien som är präglat av sociala och politiska spänningar. Idag är riskerna för ett akut sammanbrott för EMU minimal. I både USA och euro-zonen har centralbankernas agerande medfört stabiliseringen av krisen. Detta kan komma att skapa problem inom några år då stimulansmedlena plockas bort det gäller att det görs på rätt sätt i lagom takt. Många länder som varit hårt drabbade av krisen kommer när det vänder vara tvungna till hårda sparkrav för att minska de skulder de dragit på sig med anledning av krisen. Detta kommer medföra en svag tillväxt under några år tror SKL. Den långsamma tillväxten i världsekonomin och den relativt starka svenska kronan påverkar svensk ekonomi i mycket hög grad. SKL räknar med att exporten minskar vilket är ovanligt. Den svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen nationellt tar tid. Den svenska ekonomin har utvecklats fortsatt svagt under hösten. SKL bedömer att Sveriges BNP 2013 växt med 0,9 procent året därpå växer med 2,7 procent. I hög grad är det den inhemska efterfrågan som bidrar till att tillväxten ökar nästa år såväl investeringarna som hushållens konsumtionsutgifter växer i relativt snabb takt. Även exporten ökar, men här väntas tillväxten bli mer begränsad. Svenska hushåll har relativt stora lån framför allt beroende på höga fastighetspriser. Det finns dock också ett stort sparande vilket gör att det finns visst utrymme för hushållen att öka sin konsumtion vilket leder till högre tillväxt. Läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis under Nedgången i arbetslösheten beräknas dock bli liten. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av pensionsinkomsterna till följd av att den s.k. bromsen aktiveras. Befolkning 2012 var första gången som befolkningen ökade i Pajala på 29 år. Sedan 2008 har flyttnettot varit positivt och ökat för varje år. Under 2013 ökade Pajala med 20 personer och befolkningen uppgår nu tull personer. Folkmängd, Pajala Män Kvinnor Totalt Folkmängden avser statistik från 31 december. Källa: 8

9 Förvaltningsberättelse Inkomster Enligt statistik från SCB har Pajala åren , efter Kiruna kommun, den största ökningen av medianinkomsten. I Pajala ökade den med 33 %. Männen hade en större ökning än kvinnorna, över 40 %. I riket steg Pajala från plats 283 i inkomstligan år 2000 till plats 119 år Medianinkomsten i Pajala har gått från att vara 90 % av rikets medianinkomst till att vara 99 % Kvinnor i Pajala är redan ikapp riket och männen har 96 % av medianlönen i riket. Observera att statistiken gäller män och kvinnor i åldern år. Den visar inte en total bild av inkomsterna då pensionärer inte är med i denna statistik. Inkomst Män 80 % 84 % 88 % 96 % Kvinnor 99 % 100 % 99 % 101 % Totalt 90 % 92 % 94 % 99 % Näringsliv och arbetsmarknad Samtidigt som arbetsmarknaden växer i kommunen minskar framför allt kvinnors andel av arbeten inom den offentliga sektorn. Från att ha varit 43 % är det nu 37 % av de arbetsföra kvinnorna arbetar inom vård och omsorg. Antalet arbeten inom vård och omsorg har minskat något men framför allt har antalet arbeten totalt ökat vilket gjort minskningen. Männen i Pajala arbetar som tidigare framför allt inom tillverkning, utvinning samt jord- och skogsbruk och bygg verksamhet och andelen har ökat till 54 % var 276 (2010 var det 197) män egna företagare, varav 248 (90 %) av dessa i enmansbolag fanns 92 kvinnliga företagare (2010 fanns 56 kvinnor) där 85 (92 %) var enmansbolag. Den öppna arbetslösheten i Pajala har minskat även De öppet arbetslösa är nu 3,2 % av arbetskraften. Arbetslösheten har minskat för samtliga grupper. Arbetslöshet december Antal arbetslösa varav kvinnor varav män varav åringar % av befolkningen 4,7 % 4,4 % 3,2 % Källa: AMS (www.ams.se) Bostadsmarknad Totalt fanns det ca 700 lägenheter i kommunen och det kommunala bostadsföretaget står för ca 75 % av dessa. Under 2013 har Pajalabostäder AB driftsatt 28 lägenheter på området Tallbacken i centrala Pajala. Utöver detta har privata aktörer iordningsställt 16 lägenheter i Pajala. I Junosuando har en privat aktör iordningställt 8 lägenheter. För att snabba på processen med att få fram boende i Junosuando har kommunen och Pajalabostäder sålt fastigheter. Det fanns ca personer i kö för en bostad vid årsskiftet. Antalet småhus uppgick 2010 till stycken. Kommunen har ett stort antal tomter som är möjliga att köpa. Ett stort antal tomter finns på området Tallbacken i centrala Pajala men kommunen äger tomtmark över hela kommunen. Nybyggda och planerade byggen av lägenheter Pajala Junosuando Totalt Under året startade ett boende i Korpilombolo för ensamkommande barn. Boendet finns på det gamla hotellet Tre Sågar och har för närvarande plats för 8 barn. Infrastruktur Kommunens läge, både geografiskt men även utvecklingsmässigt medför att infrastrukturen är viktig. Med anledning av gruvetableringen i Kaunisvaara har regeringen avsatt 1,3 miljarder kronor för att rusta upp vägnätet mellan Kaunisvaara- Svappavaara. Projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (MaKS) som Trafikverket driver syftar till att förbättra 16 mil väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara för att klara den ökande trafiken med tunga transporter. Trafikverket undersöker även inom projektet möjligheter att bygga ny väg, genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Projektet består av ett stort antal deletapper och förväntas vara klart år Kommunen arbetar aktivt med att bevara och utveckla flygtrafiken i kommunen. Det är Trafikverket som svarar för trafiken från Pajala Airport till Luleå. Utöver linjen Pajala-Luleå finns även charterflyg till Tallin, Estland. I december 2013 kom 5 plan från Storbritannien till Pajala, kallad Tomtecharter. Denna charter planeras fortsätta 2014 med 10 plan i december. 9

10 Förvaltningsberättelse Utdebitering Kommunal skatt 22,48 22,48 22,70 Total utdebitering 32,88 32,88 32,88 Skattesats länet (snitt) 32,68 32,69 32,70 Skattesatsriket (snitt) 31,56 31,60 31,73 Sysselsatta näringsgren Pajala Riket Jord- och skogsbruk 11 % 2 % Industri, tillverkning 25 % 21 % Transport 5 % 5 % Handel och finansiella tjänster 21 % 32 % Offentlig verksamhet 33 % 32 % Personliga- och kulturella tjänster 4 % 4 % Övriga 1 % 1 % Summa 100 % 100 % Källa: SCB Kommunfakta I tabellen redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 2,9 Mkr. Oplanerade händelser eller beslut får avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap både på kort och på lång sikt. Händelseförändring Mkr +- Kostnad/ Intäkt Ränteförändring 1 % +-1,5 Löneförändring 1 % +-2,9 Bruttokostnadsförändring 1 % +-4,5 Generell avgiftsförändring 1 % +-0,5 Förändring försörjningsstöd 10 % +-0,2 Generella statsbidrag 1 % +-1,5 Förändrad utdebitering 1 kr +-9,6 Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att beskriva detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. 10

11 F inansiell analys Den finansiella analysen som presenteras på följande sidor ska ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Kommunen Resultat och kapacitet Kostnaders andel av skatteintäkter och generella bidrag (nettokostnadsandel) Andel i % Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Finansnettot Jämförelsestörande poster Nettokostnadens andel inkl finansnettot 98,7 98,9 99,9 En grundläggande förutsättning för god ekonomi i en kommun är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto tog 98,2 % av skatter och bidrag under Avskrivningarnas andel var 3,3 % och finansnettots 0,8 %. Förvaltningsberättelse De nio senaste årens positiva resultat har hjälpt upp kommunens dåliga ekonomi som är orsakad av ett decennium av svaga år, men mycket återstår innan ekonomin är återställd. Nämnderna får allt svårare att klara sina budgetramar. Socialnämnden fick ett tillskott under 2013 på 2,0 mkr i ramen men har trots det fått ett underskott på -2,5 mkr. Det största underskottet finns inom äldreomsorgen som haft ökad ärendemängd inom hemtjänsten och vikariebehovet har varit stort. Nämnden har en ny verksamhet i och med att hemsjukvården övertogs från landstinget från och med februari. Kultur- och utbildningsnämnden är den enda nämnd som jämfört med 2012 inte ökat kostnaderna med hänsyn taget till löneökningarna. Deras underskott är på 0,5 mkr vilket är lägre än på längre. Nämnden har öppnat en ny förskoleavdelning i Pajala c-ort under året till en kostnad på ca 1,2 mkr på helår utan att få ramjustering. Kommunstyrelsens kostnadsökning jämfört med 2012 är framför allt beroende av ett nystartat boende i Korpilombolo för ensamkommande barn. Boendet har haft vissa igångsättningskostnader som tillsammans med en olyckshändelse på boendet i slutet av året medfört att kostnaderna blivit högre än budgeterat. Plan- och miljönämnden tog över budgeten och kostnaderna för bostadsanpassningen från socialnämnden vilket förklarar deras relativt stora kostnadsökning. Underskotten på plan- och miljönämnden hänförs dels till bostadsanpassningen som kostat mer än budgerat. Inom räddningstjänsten har man dels startat upp ett värn i Korpilombolo med igångsättningskostnader. Man har även haft många tidskrävande insatser under året och har på grund av det som händer i kommunen ökat övningstimmarna för deltidsbrandmännen. Lapplands kommunal förbund, LKF som bland annat driver gymnasieskolan i kommunen har en kostnadsökning som dels beror på att KF beslutade om en tilläggsbudget på 0,6 mkr, dels att skolskjutsarna som kommunen ansvarar för ökade med 0,3 mkr. De jämförelsestörande posterna som gör att resultatet trots allt blir positivt är återbetalning av AFA-medel på 8,9 mkr. Tillsammans tog de löpande kostnaderna ca 102 % av kommunens skatteinkomster och generella statsbidrag. Genom att kommunen haft jämförelsestörande poster i redovisningen kommer resultatet ändå visa på ett plus på 0,4 mkr. Investeringsvolym och självkostnadsgrad Andel i % Investeringsvolym/ nettokostnad Avskrivningar/ nettoinvesteringar Kommunen har investerat mycket detta år. Total uppgår årets investeringar till 30,1 mkr varav 6,2 mkr av dessa tillhör investeringar för att bereda mark för bostäder och industrier. Avskrivningarna i förhållande till nettoinvesteringar bör vara 100 eftersom man då återinvesterar i samma takt som avskrivningarna sker. I år har investeringarna varit högre än avskrivningarna. Kommunens olika investeringsobjekt redovisas på sidan

12 Förvaltningsberättelse Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av investeringarna Kvar skatteintäkter efter drift 20,5 18,8 14,9 Finansiering rörelsekapital 7,9 0 15,2 Finansiering återbet lån 0 17,0 0 Finansiering ökad skuldgrad Årets nettoinvesteringar 28,4 22,3 30,1 Självfinansieringsgrad (%) Kommunen hade 14,9 mkr kvar av skatteintäkter och generella statsbidrag när den löpande verksamheten och de finansiella kostnaderna var finansierade. Investeringarna uppgick till 30,1 mkr. Eftersom kommunen inte upptagit nya lån har rörelsekapitalet minskat i och med årets investeringar. Årets resultat Årets resultat 3,9 4,1 0,4 Årets resultat/skatter 1,0 % 1,0 % 0,1 % Årets resultat/eget kapital (%) 2,7 % 2,7 % 0,3 % Årets resultat innebär att det egna kapitalet stärks med 0,3 %. I förhållande till skatter och bidrag är resultatet 0,1 %. Resultatet har försämrats jämfört med de två föregående åren. Soliditet Soliditet (%) Tillgångsförändring -8,2 4,6 2,2 Förändring av eget kapital 3,9 3,4 0,4 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Det visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten har ökat något under året. Skuldsättningsgrad Andel % Total skuldsättningsgrad avsättningsgrad (pensioner) kortfristig skuldsättning långfristig skuldsättning Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad är oförändrad jämfört med Den långa skuldsättningen har minskat något medan de kortfristiga ökat. Avsättningarna som består av pensionsåtaganden är oförändrade. Kommunalskatt Kommunalskatt 22,48 22,48 22,70 Total kommunalskatt (exkl kyrkoskatt) 32,88 32,88 32,88 Kommunalskatt (länet) 32,67 32,69 32,70 Kommunalskatt (riket) 31,55 31,60 31,73 Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick till 32,88 vilket är högre än riket och länet. Inklusive kyrkoskatt uppgick skattesatsen till 34,49 kr. Begravningsavgift och kyrkoavgiften uppgår till 1,80 öre. Likviditeten ur ett riskperspektiv Balanslikviditet (%) Rörelsekapitalet (Mkr) De mått som kommunen använder för att mäta likviditeten det vill säga betalningsberedskap på kort sikt är dels balanslikviditet som mäter förhållandet mellan omsättningstillgångar och likvida medel samt kortfristiga skulder. Kommunens målsättning är att den ska vara minst 100. Den uppgick 2013 till 99 %. De kortfristiga skulderna består till ca en fjärdedel av semesterlöneskulden till de anställda som varit runt 20 Mkr de senaste åren. Finansiella nettotillgångar Omsättnings tillgångar finansiella anläggningstillgångar Kort o långfristiga skulder Netto De finansiella nettotillgångarna är relativt oförändrade mellan åren. De likvida medlen har minskat främst på grund av en hög investeringstakt och sämre resultat. 12

13 Förvaltningsberättelse Finansiella risker Genomsnittlig ränta 3,3 % 3,5 % 3,1 % Räntebindning -andel inom ett år 22 % 39 % 22 % -andel inom två år 21 % 13 % 28 % -andel inom tre år 21 % 15 % 17 % -andel inom 4 år 10 % 11 % 10 % -andel inom 5 år+ 26 % 10 % 10 % Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av tabellen ovan framgår att kommunen har en räntebindningen som är relativt spridd. Ränterisken har minskat jämfört med 2010 då 80 % av lånen placerades om inom ett år. En procentenhets förändring det närmaste året innebär 1,5 mkr utslaget på fem år där de två första åren är de mest känsliga. Förfallotiden på lånen varierar mellan 1-10 år med 50 % inom de närmaste två åren. Borgensåtaganden och koncernens resultat Kommunägda företag varav Pajala Bostäder AB varav Pajala Värmeverk AB Egna hem och småhus Övrig borgen Summa borgensåtaganden Pajala kommuns borgensåtaganden uppgick 2013 till 178 mkr. Av kommunens totala borgensåtaganden är 149 mkr beviljade till det helägda kommunala bostadsbolaget. För bostadsbolaget har framtidsutsikterna ljusnat enormt i och med den utveckling kommunen befinner sig i. Vid årsskiftet fanns endast ett fåtal tomma lägenheter i bolagets bestånd och mer än i kö. Borgen till kommunala företag kommer att öka de närmaste åren på grund av den utveckling kommunen befinner sig i. Pajala Värmeverk AB som tidigare inte haft borgen från kommunen har det nu i och med att bolaget tagit lån för att lösa in skulder till kommunen. Bolaget har haft det kämpigt ekonomiskt men har från 2013 äntligen fått ekonomin i balans med ett litet överskott till och med. Inom gruppen egna hem och småhus finns ett antal åtaganden. Risken bedöms för närvarande som låg då många stora infriande skedde inom denna grupp under 90-talet. Denna grupp minskar dels genom amortering, dels genom att när lån skrivs om sker ingen förnyad kommunal borgen. Övrig bostadsborgen som tidigare setts som den största riskfaktorn har helt försvunnit, två genom inlösen (åren 2005 och 2006) och 2009 genom försäljning av bostadsbestånd utan förnyad borgen. I gruppen övrig borgen finns borgensåtaganden till föreningar och det är där den största risken idag finns även om det i dagsläget inte är några problem. Pensionsåtaganden Pensioner som kortfristig skuld Avsättning till pensioner Pensioner enligt äldre modell Pensionsskuld Särskild löneskatt Total pensionsskuld Eget kapital inkl hela pensionsskulden Soliditet inkl hela pensionsskulden Särskilt avsatta medel pensionsåtaganden Marknadsvärde pensionsmedel Aktualiseringsgrad pensioner Placeringar marknadsvärde % -27 % -31% % 89 % 89 % Räntor mål 75 % Svenska aktier mål 15 % 5-5 Utländska aktier mål 10 % 4-3 Kommunens totala pensionsskuld uppgick 2013 till 243 mkr. Av dessa redovisas 223 mkr inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Den stora höjningen av denna post beror på ändrade livslängdsantaganden. Utan denna förändring skulle pensionerna som ligger som en ansvarsförbindelse sjunkit med 4,5 mkr. Om den del av pensionsskulden skulle läggas in i balansräkningen tillsammans med den särskilda löneskatten sjunker soliditeten från 38 % till -31 % vilket innebär att det egna kapitalet är negativt tog fullmäktige beslut om att avsätta 30 mkr i en fond för att möta framtida utbetalningar upphandlades ny förvaltare, fonden hade då ett marknadsvärde på 38 mkr som på bokslutsda- 13

14 Förvaltningsberättelse gen låg bland de likvida medlen. Vid avsättning till den nya förvaltaren placerades 30 mkr. 8 mkr beslutades av kommunfullmäktige skulle bibehållas på bankkontot. När den likvida situationen i kommunen förbättras ska dessa pengar återställas fonden inklusive samma ränta som de gett om de varit placerade, för närvarande 0,5 mkr. Detta belopp redovisas endast i text i årsredovisningen inte i redovisningen. I redovisningen är pensionsmedlen klassificerade som omsättningstillgång (se redovisningsprinciper sid 35). Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt RIPS07. Av ansvarsförbindelsen var endast 30 % aktualiserade Kommunstyrelsen antog ett mål om att öka aktualiseringsgraden med 10 % per år. Under 2010 har graden ökade den med 27 %- enheter och 2011 med ytterligare 32 %-enheter. Idag är aktualiseringsgraden 89 % vilket innebär att flertalet är aktualiserade av pensionsåtaganden. Målet från 2009 kan nu anses uppfyllt. Vad gäller pensionsåtaganden från 1998 och framåt är samtliga inlösta genom så kallad försäkringslösningar. Finansiell målsättning, budgetföljsamhet och prognossäkerhet Budgetavvikelse årets resultat 3,9 4,1-0,6 Prognosavvikelse augusti -3,1-3,0-3,0 Finansiell målsättning Årets resultat ska vara >1 mkr 100 % självfinansieringsgrad av investeringar (%) 0,4 0,2 1, Kommunen hade för 2013 målsättning om att resultatet ska vara +1,0 mkr vid årets slut. Det uppnåddes inte trots 8,9 mkr i AFA-medel. Pensionerna har ökat mer än budgeterat samtidigt som flera nämnder har problem. Det andra finansiella målet att finansiera investeringar till 100 % själv har uppfyllts. För att bibehålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt med budgetföljsamhet i kommunen. Under 2013 har samtliga nämnder haft svårt att uppnå sina ramar. Kommunstyrelsen har bland annat haft överdrag av budgeten vid boendet för enskamkommande barn men även fastigheter och tekniska har fortsatt svårt att få balans i kostnadsnivån. Inom ks balanseras dock underskotten total upp genom överskott på andra verksamheter så nämnden klarar totalt budgeten. Socialnämnden fick en tilläggsbudget 2013 på 2,0 mkr för att uppnå balans. Trots detta har nämnden svårt att klara sin budgetram. Inom äldreomsorgen har ärendemängden ökat inom framför allt hemtjänsten med höga kostnader för timanställda som följd. Kultur- och utbildningsnämnden har minskat underskottet till 0,5 mkr under året. Nämnden har underskott inom förskolan där ny avdelning öppnats. Plan- och miljönämnden har underskott på ca 0,3 mkr som förklaras av öppnade av värn i Korpilombolo, av kostnader för bostadsanpassning, av tidskrävande insatser under året och av att räddningstjänsten måste öva mer på grund av den utveckling kommunen befinner sig i. Lapplands kommunalförbunds underskott beror på beslutad ökning av ramen för gymnasieskolan med 0,6 mkr samt ökade skolskjutskostnader med 0,3 mkr. Nämndernas totala prognosmiss i augusti, jämfört med utfallet i december, var -0,3 mkr vilket inte är så stort. Samtliga nämnder har relativt god kontroll över ekonomin till den del att de ser vart de är på väg även om de hittills haft svårt att åtgärda problemen. De största prognosmissarna finns på finansieringen där utfallet av AFA-medel blev mindre på grund av tilläggsbudget till Socialnämnden. Även fastighetsförsäljningen bedömdes i augusti ge mer intäkter än vad som blev fallet. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Pajala kommun uppfyller det lagstadgade balanskrav som funnits sedan år I kommunallagens 8 kapitel 1 stadgas att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Vad det innebär varierar från kommun till kommun. Kommunens mål för år 2013 har varit att ha ett plus på 1,0 mkr som blev 0,4 Mkr. Enligt lagstiftning ska realisationsvinster räknas bort från resultatet. För 2012 uppgår dessa till 0,8 mkr vilket beror på försäljning av mark/fastigheter 0,8 mkr. Enligt kommunallagen kan omstruktureringsåtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning räknas bort från resultatet. Försäljning av fastigheter var inräknad med 4,0 mkr i den budget kommunfullmäktige fastställde för Dessa räknas därför som en del av en omstrukturering för att få ner kostnader på sikt och kan därmed räknas in i resultatet. Sedan 2006 har kommunfullmäktige valt att reservera överskott för att täcka eventuellt framtida underskott och dessa reservationer uppgår till totalt 7,0 mkr. Tabellen nedan visar att kommu- 14

15 nen uppnår balans i resultatet enligt krav i lagstiftningen. Kommunstyrelsen föreslår att för att möta framtida omstruktureringar så reserveras 7,0 Mkr av tidigare års överskott. Förvaltningsberättelse Balanskrav Resultat från resultaträkning 1,6 3,9 4,1 0,4 Avgår reavinster -0,7-7,4-6,8-0,8 Årets resultat 0,9-3,5-2,7-0,4 Tidigare års reservation 3,7 4,6 4,2 6,6 Tillkommer synnerliga skäl enl KomL 8:5 Tillkommer omstruktureringsåtgärder - 3,0 5,1 0,8 Reservation av överskott -4,6-4,5-6,6-7,0 Justerat resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 15

16 S En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet bedrivs i andra former än via nämnder och programområden. För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa en sammanställd redovisning och redovisa konsolideringsenhetens resultat och finansiella ställning. Pajala kommun, Pajalabostäder AB och Pajala Värmeverk AB utgör tillsammans en konsolideringsenhet. Förvaltningsberättelse ammanställd redovisning koncern Sammanställd redovisning i siffror Bruttoomslutning Balansomslutning Investeringsvolym 34,2 72,2 44,2 Årets resultat för bolagen i koncernen Pajalabostäder AB Bolaget har driftsatt 28 lägenheter på Doktorsronden, Tallbacken. Alla lägenheter hyrdes ut direkt och efterfrågan har varit hög. Bostadkön är fortsatt hög, vid årsskiftet fanns personer i kö. Inför 2014 kommer bolaget att hyra i block 32 lägenheter från Bygga Bo i Pajala AB. Utöver detta kommer 8 lägenheter byggas i centrala Pajala. Året medförde en vinst på 2,1 mkr som inkluderar en vinst på försäljning i Junosuando på 1,0 mkr. Pajala värmeverk AB Bolaget har äntligen fått ekonomin i balans under året. Framför allt är det bränslekostnaderna som minskat med 2,1 mkr mellan 2012 och Ett antal nyanslutningar tillkom under året, bland annat lägenheter på Tallbacken i Pajala. Framöver kommer bolaget arbeta med att öka antalet kunder i befintligt nät. Pajala kommun 3,9 4,1 0,4 Pajalabostäder AB 1,3 1,6 2,1 Pajala Värmeverk AB -3,0-2,1 0,4 Sammanställd redovisning finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel (%) 99 % 100 % 100 % Årets resultat (Mkr) 2,2 3,6 2,9 Självfinansieringsgrad investering (%) 100 % 51 % 65 % Soliditet (%) 28 % 26 % 26 % *Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Risk och kontroll Balanslikviditet (%)

17 D rift redovisning Förvaltningsberättelse Mkr Budget Redovisat Budget avvik Bokslut Nämnd/Styrelse Kostnad Intäkter Netto Kostnad Intäkter Netto Kommunfullmäktige -1,5 0,0-1,5-1,5 0,0-1,5 0,0-1,5 Kommunstyrelsen -158,8 56,7-102,1-159,7 58,0-101,7 0,4-100,9 Socialnämnden -196,8 35,0-161,8-205,2 40,9-164,3-2,5-160,7 Plan- och miljönämnden -11,8 3,2-8,6-12,2 3,4-8,9-0,3-6,7 Kultur- och utbildningsnämnd -96,9 8,5-88,4-98,3 9,4-88,9-0,5-88,8 Lapplands kommunalförbund -32,4 0,0-32,4-32,8 0,0-32,7-0,3-31,8 Summa nämnder -497,6 103,4-394,8-509,7 111,8-397,9-3,4-390,4 Pensioner -12,0 0,0-12,0-13,6 0,0-13,6-1,6-9,6 Fastighetsförsäljning 0,0 4,0 4,0-0,1 1,0 0,8-3,2 0,7 Löneökningar 0,7 0,0 0,7-1,6 8,9 7,3 6,6 8,2 Kapitaltjänst finansiering -3,0 0,0-3,0-3,0 0,0-3,0 0,0-3,3 Summa finansiering -14,3 4,0-10,3-18,3 9,9-8,4 1,9-3,9 Avgår kapitaltjänst 29,3 0,0 29,3 29,3 0,0 29,3 0,0 28,5 Avgår interna mellanhavanden 6,8-6,8 0,0 9,3-9,3 0,0 0,0 0,0 Kostnader exkl avskrivningar 36,2-6,8 29,3 38,6-9,3 29,3 0,0-365,9 Avskrivningar -13,1 0,0-13,1-13,1 0,0-13,1 0,0-13,0 Verksamhetens nettokostnad -489,4 100,5-388,9-502,4 112,3-390,1-1,2-378,9 Skatteintäkter 235,7 0,0 235,7 237,2 0,0 237,2 1,5 230,1 Statsbidrag 157,4 0,0 157,4 156,5 0,0 156,5-0,8 151,2 Finansiella intäkter 1,8 0,0 1,8 1,6 0,0 1,6-0,2 7,2 Finansiella kostnader -5,1 0,0-5,1-4,8 0,0-4,8 0,3-5,4 Netto -99,6 100,5 0,9-111,9 112,3 0,4-0,5 4,2 Nämndernas samlade budgetavvikelse Kommunens nämnder redovisar under 2013 en total budgetavvikelse på -3,7 mkr. Underskottet mot budget är lägre än föregående år. Liksom 2012 blir resultatet överskott tack vare återbetalning av AFA-medel. Kostnadsökning mellan 2012 och 2013 Jämfört med 2012 har kostnaderna ökat med 11,2 mkr. Tar man hänsyn till löneökningarna har kostnaderna ökat med ca 1,2 % eller 4,8 Mkr. Hemsjukvården som kommunaliserades har ökat kostnaderna med ca 3,0 mkr eller ca 0,7 %. Övriga kostnadsökningar blir därmed marginella. Nämndernas avvikelser Se sid 11 samt sid 14 i förvaltningsberättelsen samt nämndernas verksamhetsredovisning som börjar på sid 26 för närmare förklaring. 17

18 I nvestering redovisning Förvaltningsberättelse Budgetanslag Redovisat 2013 Utfall Intäkt Kostnad 2013 Socialnämnd 0,6 0,9 1,9 1,9 Kultur- och utbildningsnämnd 0,3 0,6 0,6 Inventarier m m kommunstyrelsen 0,2 0,7 0,7 Bredband, telefoni, växel 0,5 0,5 0,5 VA 3,2 4,5 4,5 Renhållning 0,8 2,0 2,0 Gator/vägar 2,0 1,2 1,2 Gatubelysning 1,7 1,8 1,8 Flygplats 1,7 1,7 1,7 Parker 0,3 0,1 0,1 Underhållsåtgärder befintliga fastigheter 2,6 3,3 3,2 3,1 Junosuando skola fastighetsåtgärder 0,7 0,4 0,8 0,8 Centralskolan Pajala 0,2 1,4 1,5 1,5 Energiåtgärder 0,5 1,0 1,0 Summa investeringsbudget 4,0 17,2 21,4 Särskilda investeringsbeslut Tallbacken etapp II 9,2 6,2 6,2 Strandpromenad 0,8 0,5 1,4 3,3 1,9 Räddningstjänst 0,6 0,7 0,7 Summa särskilda beslut 10,0 1,1 1,4 10,2 8,8 Totalt 13,8 20,3 1,4 13,4 30,2 Pågående investeringar 1,2 Aktiverat 29,0 Avslutade projekt De projekt som aktiverats uppgår till totalt 29,0 mkr fördelat på ett antal projekt. Störst investering är som de senaste åren Tallbacken som avser framför allt att iordningställa mark för bostäder. Pågående projekt De pågående projekten är finns främst inom fastigheterna och är framför allt projekt som inte hunnit klart. Detta år är det framför allt energiåtgärder samt Lekplats på Soltorget som är öppna projekt. Det eftersatta underhållet blir mer märkbart på investeringsbudgeten, både VA men även fastigheter får många akuta åtgärder. Bredbandsutbyggnaden i kommunen har fått fördyrade kostnader på grund av ej påverkbara händelser. 18

19 Förvaltningsberättelse P ersonalekonomisk redovisning Här ges en redovisning av personalen Jämförelsen genomsnittlig heltidslön/kön sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Av kommunens Lön totala kostnader består till 61 % av personalkostnader. Personalen är en viktig tillgång och Män bör därför lyftas fram. Kvinnor Totalt Tillsvidare anställd personal fördelning kvinnor och män Den 31 december 2013 bestod kommunens tillsvidare anställda av 623 personer eller 580 årsarbetare (exklusive timanställda) jämfört med 613 tillsvidare anställda eller 566 årsarbetare året innan. Bland den tillsvidareanställda personalen var andelen kvinnor 81 % och 19 % män. Könsfördelningen tillsvidare anställd Samtliga Kvinnor 80 % 81 % Män 20 % 19 % Chefer/ledare Kvinnor 73 % 75 % Män 27 % 25 % Ledningsgruppen bestod av fem kvinnor och fem män precis som året innan. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Månadsavlönade Mån- Anst lön Med ssg % anst Kv ssg Män ssg KS ,4 17,3 95,3 98,0 KUN ,3 29,0 92,5 96,0 SN ,8 53,7 90,2 95,5 Totalt , ,6 96,6 Årsarbetare per nämnd Årsarbetare Kommunstyrelsen Socialnämnden Plan- och miljönämnden 7 8 Kultur- och utbildningsnämnden Totalt Kvinnors genomsnittslön år 2013 var 97,4 % (97,9 % 2012) av männens genomsnittslön. Skillnaden mellan kvinnors om mäns genomsnitts lön var 687 kr jämfört med 526 kr året innan. Skillnaden har under året ökat med 161 kr. Ålderstruktur Medelålder tillsvidareanställda år 2013 Medelålder Kvinnor Män Totalt KS KUN SN Totalt 51,1 (50,7) 51,7 (50,0) 50,4 (49,1) 50,8 (49,5) 49,5 (48,5) 47,2 (44,8) 49,6 (47,9) 48,9 (47,2) 50,5 (49,8) 50,7 (48,9) 50,3 (48,9) 50,4 (49,1) Jämfört med föregående år har medelåldern för anställda ökat med 1,3 år till 50,4. Kommunens ålderstruktur visar att det finns ett stort framtida rekryteringsbehov. De flesta anställda är över 50 år och rekryteringsbehovet kommer att öka i framtiden. Hälsa, friskvård och rehabilitering Frisktal KS KUN SOC Totalt Kvinnor Män Totalt 46,4 (43,6) 59,3 (78,5) 51,8 (59,4) 38,4 (33,9) 52,0 (58,5) 41,3 (39,6) 35,4 (36,7) 46,0 (58,5) 36,7 (38,2) 37,3 (36,1) 51,6 (62,5) 40,2 (42,0) Andelen anställda utan sjukfrånvaro har under det gångna året minskat från ca 42 % till 40 %. Den största förändringen har skett hos männen anställda inom kommunstyrelsen som minskat med 19 % under år Hur sjukfrånvaron fördelas mellan män och kvinnor samt olika åldrar se tabell Obligatorisk sjukfrånvaro- redovisning nedan. 19

20 Förvaltningsberättelse Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning Avser andelen sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid i timmar. Uppgiften mer än 60 dagar avser andelen av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro Totalt 4,0 % 3,8 % 4,5 % Kvinnor 4,3 % 4,3 % 5,1 % Män 3,0 % 1,7 % 2,3 % -29 år 1,0 % 1,2 % 1,6 % år 4,7 % 3,5 % 4,4 % 50 år - 4,1 % 4,3 % 5,2 % Mer än 60 dagar 42,5 % 36,6 % 39,1 % Den totala sjukfrånvaron i timmar i förhållande till antalet timmar ordinarie arbetstid har ökat med 0,7 procentenheter från föregående år. Andelen sjukfrånvaro 60 dagar och längre har ökat med 2,5 procentenheter. Pensionsavgångar 2013 Under 2013 avgick 18 personer med pension. Prognosen kommande pensionsavgångar Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde avgångs skyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan arbetstagare avgå tidigast from 61 års ålder. Detta innebär att tidpunkten för pensionsavgång är någonstans från 61 till 67 års ålder. Prognosen för pensionsavgångar nedan baseras på avgång vid 65 års ålder: Prognosen för pensionsavgångar Pension KS PoM KUN SN Totalt Totalt Andelen personal av hela personalstyrkan per den sista december 2013 som enligt prognosen avgår med pension fram till 2022 är totalt ca 34 %. Inom Kommunstyrelsen och Plan och miljö är pensionsavgångar ca 42%, inom Kultur och utbildning ca 31 % och inom Socialnämndens område ca 29 %. Mer information om personalekonomi finns i bilaga Personalekonomisk redovisning Frånvaroutvecklingen åren Frånvaro Sjukdom, rehab, sjukersättning/arbetsskada 5,7 % 5,5 % 4,5 % 5,5 % Föräldrapenning, vård av barn 3,6 % 3,5 % 3,8 % 3,3 % Studier 1,2 % 1,3 % 1,1 % 1,2 % Semester 9,3 % 9,2 % 9,5 % 9, 2 % Enskild angelägenhet 0,2 % 0,2 % 0,2 % 0,0 % Annan tjänstgöring. fackligt. militärt, övrig frånvaro 4,5 % 6,3 % 6,1 % 4,4 % 20

21 Förvaltningsberättelse M ål uppfyllelse Pajala kommun har antagit en styrmodell som ska vara vägledande för nämnderna och styrelserna i deras arbete. Styrmodell Kommunfullmäktige sätter upp en vision och antar mål för mandatperioden. Utifrån målen sätter nämnder och styrelser sina verksamhetsmål för varje år. Medarbetarna/cheferna åtar sig utifrån nämndens mål att uppfylla vissa saker. Vision Kommunfullmäktige i Pajala kommun antog 2012 en vision för kommunen som gäller för åren Pajala invånare Till de prioriterade områdena under mandatperioden hör Bostäder Näringsliv Hållbart samhälle Kommunal service Kommunal ekonomi Bostäder Attraktiva nya bostadsområden Bostadssituationen har varit ett prioriterat område under lång tid i kommunen. För att under 2013 arbeta med detta mål har som de tidigare åren arbetet med att planlägga mark i centralorten pågått. Investeringsbudgeten är priorterad så att det största projektet har varit projektering av markområden de senaste åren. I Junosuando har kommunen och Pajalabostäder underlättat för en privat aktör att bygga bostäder. Marknadsföring För att marknadsföra kommunen som en attraktiv boendeort har bland annat en ny grafisk profil tagits fram. Profilen är gjord både för kommunen samt bolagen. Hemsidan uppdateras kontinuerligt och utvecklas för att ge den information som efterfrågas. Ett Instagram-konto har öppnats. Mångkultur bas I planeringen av nya bostadsområden tas hänsyn till den kultur som funnits i området. Som exempel finns det en utebastu på området Tallbacken. Näringsliv Breddat näringsliv Via projektet Framtid Pajala stöder kommunen nya och befintliga företag genom rådgivning m m. Tomtechartern som genomfördes under december månad är ett sätt att utveckla turismen i kommunen. Nya samverkansformer Pajala utveckling har anordnat frukostmöten en gång per månad med företagare i olika delar av kommunen. På dessa möten har kommunen alltid representanter. Kommunledingen har med jämna mellanrum träffat företagarna för att diskutera aktuella frågor. Hållbart samhälle Bostäder och lokaler med hänsyn till transporter, infrastruktur och energianvändning I framtagande av planer och projekteringar är hänsynen till faktorer som transporter, infrastruktur och energianvändning viktig. Flerspråkighet en framgångsfaktor För att betona flerspråkigheten har ett antal kommunala dokument översatts till finska och meänkieli. En Svensk-Tornedalsk fras- och ordlista är framtagen med ekonomiskt stöd av kommunen samt hjälp av personal inom äldreomsorgen. Kommunal service Modern service på lika villkor Socialtjänst har satsat på nya arbetsredskap för att bättre kunna planera sin arbetstid och därmed få ut mer service. Inom skolan har en satsning på modern teknik gjorts under året för att vara med i utvecklingen Strategiskt fokus med omvärldsanalys Kommunen har medverkat i jämförande kvalitetsnätverk för att mäta kvaliteten med andra kommuner. Medverkan vid nätverksträffar Dialog med medborgare/kunder/brukare Kommunledning har träffat medborgare på öppna möten under året. Träffarna har skett på olika orter runt kommunen. Projektet Det nya Pajala har möten över hela kommunen för 21

22 Förvaltningsberättelse att fånga upp idéer som finns hos medborgarna. Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Ha ett överskott i resultaten minst 1,0 % av skatter och bidrag. Målet är inte uppnått, resultatet är 0,4 Mkr. Stärka likviditeten kontinuerligt genom att ha en ekonomi i balans. Betalningsberedskapen ska vara minst 30 dagar. Målet är uppnått då resultatet för sjunde året är positivt tog kommunfullmäktige ett mål om att perioden återställa det egna kapitalet med 10 mkr. Målet är uppnått. Eget kapital uppgick 2004 till 138,4 mkr och 2012 uppgick det till 152,4, d v s en ökning med 13,8 mkr. Sammanfattande bedömning Totalt har kommunen uppnått två av tre av sina verksamhetsmål. De finansiella målen uppnås till hälften helt. Med hänsyn till kommunfullmäktiges beslut om budget anses god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges definition ha uppnåtts. Övergripande verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag bör ej överstiga 94 %. Målet är inte uppnått, nettokostnaderna tog 99 % av skatter och bidrag. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Målet är uppnått. Budgeterade 7, mkr blev i utfall 5,1 mkr. Avslutade projekt ska maximalt avvika med 1 % mot projektets totala omslutning. Målet är uppnått. 22

23 F ramtid bedömning Sedan beslutet om att etablera en gruva i Kaunisvaara-området har kommunen haft ett helt annat läge än innan. Inflyttningen är högre än utflyttningen, arbetslösheten är låg, inkomsterna ökar för befolkningen. För kommunen finns dock en hel del utmaningar inför framtiden. Bostäder är som de varit under en period en prioriterad fråga, under 2013 har ett antal lägenheter tillkommit i beståndet och fler är planerade till Jämfört med efterfrågan är dock tillskotten allt för lite. Kommunen söker nya projektmedel för att kunna bibehålla en planverksamhet i framkant. Investeringarna inför framtiden är nödvändiga men tar mycket av kommunens resurser. Det finns ett uppdämt behov av åtgärder i kommunens befintliga bestånd av vägar, VA-verk samt fastigheter. På grund av den kommunala ekonomin som varit ansträngd under årtionden har underhållet av våra anläggningar fått stå tillbaka. Inom både VA och fastigheter blir det fler akuta Förvaltningsberättelse åtgärder där ofta en snabb omprioritering av investeringar måste göras. Detta kommer vara en svår avvägning den närmaste framtiden mellan underhållet av befintliga anläggningar samt nödvändiga nya investeringar. Personal- och kompetensförsörjningen blir ett större arbete framöver då många kommer gå i pension. Samtidigt visar statistiken att framför allt kvinnors arbetsmarknad breddas i vår kommun och fler arbetstillfällen och arbetsgivare finns för dem jobbade 44 % av kvinnorna inom vård och omsorg medan 6 % av männen jobbade där har andelen kvinnor inom vård och omsorg minskat till 37 % och även männens andel har minskat till 5 %. Till viss del kan minskningen förklaras med att det finns fler jobb i kommunen. Att lyckas med försörjningen av personal kommer vara en viktig fråga i en nära framtid för kommunen. 23

24 Förvaltningsberättelse K valitet mått Pajala kommun har för andra gången deltagit i ett projekt som Sveriges kommuner och landsting (SKL) hållit i kallat Kommuners kvalitet i korthet (Kkik). Genom att mäta ett antal nyckeltal har en rangordning av kommunerna skett inom ett antal områden som ska spegla en del av den kvalitet som kommunen tillhandahåller till medborgarna. I de fall kommunen tillhör den tredjedel kommuner som ligger på första plats har siffran markerats med grön markör. Om kommunen ligger bland den tredjedel som är i mitten är ingen färg markerad och om värdet ligger bland den tredjedel som har sämst mätvärden av de undersökta kommunerna är måttet rödmarkerat. Tillgänglighetsmått Medel-värde Tillgänglighet e-post % Tillgänglighet telefon % Bemötande telefon % Öppettider bibliotek kväll/helg antal timmar Öppettider simhall kväll/helg antal timmar Plats på förskola önskat datum % Väntetid förskola dagar Väntetid särskilt boende dagar Väntetid försörjningsstöd dagar I tillgängligheten har undersökts hur lätt det är att få tag på kommunen via telefon eller e-post. Man har även uppskattat vilket bemötande som getts vid telefonsamtalen. I tillgängligheten finns även mått för öppettider på bibliotek, simhall samt väntetider för olika service. Trygghethetsmått Medelvärde Barn/personal förskola planerat 5,1 4,3 5,4 Barn/personal förskola närvarande 3,5 3,5 4,4 De mått kommunen varit med på inom området trygghet är förskolans personalbemanning, både planerad och faktiskt närvaro utifrån mätning som gjorts. Delaktighet och information Medelvärde Webbinfo % av maxpoäng Delaktighetindex % av maxpoäng Delaktighet och information består dels av SKL:s undersökning av kommunens hemsida. Delaktighetsindex består av ett antal frågor där kommunen själv uppskattat vad som finns på hemsidan. 24

25 Förvaltningsberättelse Effektivitetsmått Medelvärde Kr/barn förskola Nationella prov åk Nationella prov åk Åk 9 behöriga till program gymnasiet % 92,6 89,9 87,5 Elevers syn på skolan ant positiva svar Kostnad per betygspoäng grundskola Elever som fullföljer gymnasiet Serviceutbud särskilt boende and av max Kostnad särskilt boende Andel brukare särskilt boende som är nöjda Serviceutbud hemtjänst andel av max Kostnad hemtjänst/brukare Andel brukare hemtjänst som är nöjda Serviceutbud LSS index De flesta mått som mätts finns inom det som kallas effektivitet. Inom detta område finns bland annat kostnader för olika verksamheter där en hög kostnad innebär lägre effektivitet. Man har även mätt vilken service som tillhandahålls, hur nöjda brukare/elever är med verksamheten och effekter av verksamheter i form av hur elever presterar på nationella prov samt hur många som är behörig att gå vidare till gymnasieskolan. Samhällsutvecklingsmått Medelvärde Förvärvsarbetare % 78,3 79,8 78,6 Förändring antal förv arb per 1000 inv 35,0 13,7 Antal nya företag per 1000 inv 9,2 6,0 5,0 Inv som erhållit ek bistånd (%) 2,2 4,0 Sjukpenningstal 6,4 5,8 8,5 Miljöbilar i kommunorganisationen % Ekologiska livsmedel % Slutligen mäts även hur kommunen är som samhällsutvecklare. Andelen miljöbilar, ekologiska livsmedel är kommunens siffor. De andra mättalen speglar andra faktorer i samhället. 25

26 K Verksamhetsberättelse ommun fullmäktige valnämnd överförmyndare Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige genomförde under året fem ordinarie sammanträden och behandlade 68 protokollförda beslut. Besluts som tagits av kommunfullmäktige är bla ett bostadförsörjningsprogram, undertecknande av CRM deklaration för jämställdhet, Lokalt kollektivavtal avseende pensioner. Kommunfullmäktige har även behandlat frågan om att Pajalabostäder AB skriver ett kontrakt med Byggabo om att hyra lägenheter i block och därefter hyra ut till hyresgäster. Ett antal detaljplaner har också behandlats i fullmäktige. Vad gäller taxor, avgifter och tillämningar har fullmäktige beslutat om förskoleavgift, hemtjänstavgift samt serveringstillstånd av alkoholhaltiga drycker. Även en revidering av tomtpriser har beslutats. Fullmäktige har fått information av Lapplands kommunalförbund om verksamheten, av Kalix- Torneälvars vattenråd och av Northland Resourses En information om bostads- och företagssituationen i Junosuando har också hållits. Valnämnd Valnämnden har inte haft några sammanträden under 2013 eftersom det inte varit val under året. Under 2014, som numera benämns supervalåret, kommer flera val äga rum, val till Europaparlamentet i maj samt val till Riksdag, kommun och landsting i september. Överförmyndaren Överförmyndarens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Denna tillsyn ska motverka rättsförluster för personer som av olika anledningar inte kan ta vara på sina rättigheter. Överförmyndarens uppdrag är reglerat i föräldrabalkens bestämmelser. Länsstyrelsen utövar tillsyn över överförmyndaren. För överförmyndaren har arbetet med de ensamkommande barnen tagit mycket kraft. Resultaträkning Kommunfullmäktige -0,4-0,3-0,3 Valnämnd -0,1 0,0 0,0 Överförmyndaren -0,5-0,5-0,6 Nettokostnad -0,9-0,9-0,9 Ram 0,9 0,9 0,9 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 26

27 Verksamhetsberättelse K ommun styrelsen Årets resultat Kommunstyrelsens verksamhet har ett överskott på 0,4 Mkr De tekniska verksamheterna inkl fastigheter uppvisar underskott. Ensamkommande barn har haft också ett underskott. Inom administrationen har vakanshållning av tjänster medfört ett överskott som täcker underskotten. Övergripande verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen, som förutom egen verksamhet, har ett helhetsansvar för kommunens utveckling med övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och uppföljning. Kommunstyrelsen genomförde 7 sammanträden under Årets verksamhet och händelser Inom Kommunstyrelsen finns enheter för kommunledning, personal & löner, fastigheter, ekonomi, IT, tekniska, ensamkommande barn (EKB) samt kost- och hygien. Tekniska verksamheter presenteras på en egen sida. Från och med 2004 sorteras även förvaltningen för Plan och miljö och räddningstjänst under kommunchefen men som en egen nämnd. Dessa redovisas under Plan- och miljönämnd. Kommunledning Ledningsgruppen består av tre förvaltningschefer, sju avdelningschefer, vd:n för Pajalabostäder samt kommunikationsansvarige. Kommunchefen är ordförande och kommunikationsansvarige sekreterare. Ledningsgruppen träffas varannan vecka. Ärenden som behandlas är bland annat ekonomi och verksamhetsutveckling samt framtagande av mål- och styrdokument. Ledningsgruppen har även behandlat personaldokument. Dessutom diskuterar gruppen frågor inom jämställdhet, medborgarmöten och löner. Utbildningar för chefer har tagits fram och man har genomfört en medborgarenkät för alla anställda. Högskolepraktikantplatser har tagits fram och kvalitetsarbete har genomförts. Gemensamma utbildningar har genomförts inom arbetsmiljö, Lean samt regler för minoritetsspråk. Studiebesök till Kolari kommun har genomförts, där de finska kollegorna redogjorde för sitt arbete. Den finska ledningsgruppen kommer på besök till Pajala under våren Kansli Kansliet består av nämndssekreterare, växel samt vaktmästeri och information. Under året har kansliet handhaft ärenden till nämnder och styrelser. Utskick till politiker sker främst via läsplattan. Samtliga protokoll finns nu på hemsidan. Personal- och löneenhet Gruppen arbetar med personaladministration och löner och har också ansvar för konsumentvägledning och administration av vissa kommunala bidrag. Under året har avtalet för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarparterna utvärderats och utifrån det resultatet har åtgärder för att uppnå förbättringar inletts. Kommunens personalhandbok har i sin helhet uppdaterats och publicerats på hemsidan. I samband med att TimeCare införts som schemaläggningsverktyg har lönesystemet trimmats för att kunna ta emot information om schemalagd arbetstid m.m. En medarbetarenkät är genomförd som riktat sig till tillsvidareanställda eller som har en då pass lång anställning att de kan delta i aktiviteterna efter undersökningen. Enkäten skickades ut till 660 medarbetare och svarsfrekvensen blev 74 %. Projektet " Det nya Pajala" har slutförts till årsskiftet och redovisas till bidragsgivaren LEADER Tornedalen. Ekonomienheten Enheten ansvarar för ekonomiadministration, projektredovisning, inköpssamordning. Inom enheten finns även kollektivtrafiken. Enheten har arbetat med nya regler för varuhemsändning, utveckling av ekonomisystem. Under året har en avtalsdatabas skapats och publicerats på intranätet. Flera i gruppen har varit inblandad i ett Lean-projekt. Bland upphandlingarna kan nämnas arbetskläder. För Pajala Värmeverk har enheten medverkat i en utveckling för att få bättre kontroll över ekonomin. IT-enheten IT ansvarar för IT-verksamheten i hela kommunen och har dessutom ansvar för Pajala Stadsnät och diverse funktioner för Lapplands Gymnasium, bl.a den gemensamma läroplattformen Moodle. Under året har implementeringen av Pajala kommuns nya växel påbörjats och kommer avslutas under

28 Verksamhetsberättelse Kost- och hygienenheten Kostenhetens uppgifter är samordning och tillagning av kost till skola, barnomsorg, äldreomsorg i eget boende samt till boende på sjukhem och servicehus. Inom kostverksamheten har enheten arbetat med näringsriktigheten i maten. Enheten arbetar med att minska socker och tomma kalorier i måltiderna och öka mängden frukt och grönsaker. Verksamhetsfastigheter Fastigheterna har dragits med underskott ett flertal år och så även i år även om det minskat. Ett stort fokus har varit på energibesparande åtgärder under 2013 vilket fortsätter under Centralskolan i Pajala har rustat upp för att bli mer ändamålsenlig för verksamheten. Måluppfyllelse Bostäder projektering av Tallbacken för att möjliggöra lägenheter/småhusbyggen. Attraktiva Pajala Kost- och hygienenheten arbetar på att bli bästa köket i Norrbotten och att skapa restaurangkänsla i skolköken. Näringsliv Ekonomienheten arbetar med att få våra lokala leverantörer använda elektroniska hjälpmedel för anbud och fakturering. Kommunledning har träffar med företrädare för näringslivet. Modern service skolmatsedlar finns i dag på webben och i appar för telefoner. Nytt rapportsystem vad gäller ekonomisk information, Avtalsdatabas finns. Hemsidan uppdateras regelbundet. Ett Instagramkonto är öppnat. Framtid Kommunledning & kansli Fortsätta arbetet med läsplattor och få ut elektroniska handlingar. Fortsätta uppdatera hemsidan. Ekonomienheten Kommer hålla utbildning i upphandling/inköp för organisationen. Utveckla elektroniska kundfakturor. Utveckla ekonomisystemet i e- administration. Kost- och hygien Utveckling inom måltidsupplevelsen. Fortsätta arbetet med att skapa restaurangmiljöer av skolköken Öka samarbetet mellan kostenheten och skolan. Öka samarbetet mellan kök och omsorg för att höja måltiderna för kunden inom äldreboenden. Fortsatt utveckling av kostdataprogram. Vidareutveckla specialkoster inom givna ramar IT-enheten Kommuns nya telefonväxel påbörjats och kommer att slutföras den 12/ Ordinarie IT-chef har sagt upp sin anställning och ny IT-chef har rekryterats med börjar Bredbandsutbyggnaden har fortsatt under året och MEJA området är nu fullt utbyggt med fiber. Utbyggnad av Aareavaara har påbörjats och beräknas slutfört i början av Stora kostnader har drabbat Pajala Kommun då fiberkabel har rivits upp i samband med Trafikverkets och Vattenfalls ombyggnad. Resultat hela KS inkl tekniska verksamheten Intäkter 48,7 54,3 58,0 Kostnader -119,1-130,1-133,3 Kapitaltjänst 25,8 25,1-26,4 Nettokostnader 96,2 100,9 101,7 Ram drift 73,6 75,3 75,7 Ram kapitaltjänst 25,9 25,8 26,4 Årets resultat 3,3 0,3 0,4 28

29 K Verksamhetsberättelse ommun teknisk verksamhet Pajala Airport Under året har antalet passagerare minskat med 27 % från resenärer år 2012 till resenärer år Minskad trafik från gruvverksamheten är en del av förklaringen men också minskade kommunala flygningar. 56 stycken inställda flyg (56st) i linjen Pajala-Luleå-Pajala orsakande också en förtroendekris hos Pajala Airport samt flygbolaget under våren. Arbete att återställa förtroendet har varit högprioriterat. Minskad bokningsfrekvens har också gett färre antalet rotationer till Tallinn, från 43 st 2012 till 13 st Utomlandstrafiken har ökat totalt sett då Pajala Airport har mottagit fem charterplan från England, Tomteflyget där konceptet om en naturskön och enkel dagstripp till tomteland lockade drygt 900 engelska turister. Pajala Airport har två nya medarbetare, en tjänstman i tornet och en flygplatschef. Affärdrivande Vatten och avlopp Verksamheten sköter drift och underhållet av 26 st vattenverk, 27 avloppsreningsanläggningar samt och 36 avloppspumpstationer. Ledningsnätet i verksamheten omfattande 58 km vattenledning och 47 km avloppsledningar. Förutom drift och underhåll görs en stor del investeringsobjekt inom verksamheten av driftpersonal. Prioriterat har varit att förbättra brister i kvalité och att renovera återkommande felställen. Hushållsavfall Sophämtning sker med sopbilen som tömmer med ett tvåveckorsschema. Totalt hämtas hushållsavfall under året med 978 ton som transporteras till förbränningsanläggning, vilket är oförändrat mot föregående år. Verksamhetsavfall (ÅVC) Pajala återvinningscentral tar emot avfall från hushåll och företag. Totalt har där tagits emot 573 ton varav 452 brännbart avfall, 121 ton deponiavfall. Total är det en minskning på 67 ton föregående år. Därutöver har metall samt farligt avfall omhändertagits. Slamtransporter Slamtransport görs från kommunala reningsverk och enskilda slambrunnar. Under året har slam från reningsverk körts ca: m 3 samt tömning gjorts på enskilda brunnar. Resultaträkning affärsdrivande verksamhet Avgifter externa och 16,4 17,3 17,5 interna Övriga intäkter 1,1 0,8 0,8 Summa intäkter 17,5 18,1 18,3 Driftkostnader -19,3-20,2-22,4 Nettokostnad -1,8-2,1-4,1 Avskrivningar -1,7-1,7 2,2 Internränta -1,8-2,0 2,4 Resultat -5,3-5,8-8,7 Ram 3,3 4,3 7,2 Avvikelse budget -2,0-1,5-1,5 Täckningsgrad totalt 77 % 75 % 68 % Täckningsgrad VA 72 % 75 % 61 % Täckningsgrad RH 83 % 74 % 67 % Kommentar resultat affärsdrivande verksamhet Resultaträkningen affärsdrivande verksamhet är delvis justerad 2012 för kostnader för lastbilsekipage och hjullastare som används i den affärsdrivande verksamheten. Resultaträkningen och budget för affärsdrivande verksamhet är helt justerad 2013 för kostnader för lastbilsekipage och hjullastare samt övergripande administration på tekniska arbetskontoret. Övrig teknisk verksamhet Gator Verksamheten sköter 76,0 km kommunala gator, vägar och gc-vägar, st kommunala gatubelysningar. Inom verksamheten utbetalas bidrag till 205 stycken enskilda vägar samt genomför trafikregleringar enligt lokala trafikföreskrifter. Av befintliga vägar har ca: 1600 meter fått ny beläggning, främst i Korpilombolo och Pajala centeralort. Under året har vägnätet byggs ut med 1,1 km gata och 1,6 km gc-väg. Förnyelse av vägbelysningar har skett av 311 st, samtidigt som 141 st tagit bort p.g.a. ombebott vägar. Det återstå ca: belysningspunkter där kvicksilverarmatur måste förnyas senast Parker, transporter och service Verksamheten har ansvarat för park- och grönytor såsom allmänna parker och ytor. Transporter består av fjärrtransporter av avfall till behandling i Kiruna, Luleå och Boden. Verksamheten utför också kosttransporter och lastmaskintjänster samt olika tjänster till de kommunala bolagen. Service 29

30 består av interposttransport, vaktmästeri på äldreboende i centralorten samt snickartjänster i huvudsak bostadsanpassning enligt kommunala beslut. Måluppfyllelse och organisation Av det mål som satt upp internt för verksamheterna har huvuddelen uppfyllt helt eller delvis. Flyget har efter verksamhetskontroll från Transport-styrelsen haft ett omfattande arbete med att uppfylla krav som tidigare varit bristfälliga. Flyget har även tvingats uppgrader sin utrustning och kompetens för att klara större plan (Boeing 737) börjat trafikera flygplatsen. Mycket arbete har också lagt ner på att skapa förutsättningar för utökat flyg med bl.a. turister. Kommunaltekniken har lagt ner mycket arbete med att organiser sina resurser på ett mera optimalt sätt. Arbete med olika datasystem för transporter har påbörjats och pågår. Arbetstidsplanering för personal har på olika sätt förbättrats. Viss personalomsättning har skett. Tid för utbildning och utvecklig av personal har prioriterats högt. Gemensamt för tekniska har förändringar av arbets-uppgifter skett då personal sluta och omfördelning skett till ny personal. Avsikten är att höja kvalitén och effektiviteten i våra tjänster. Verksamhetsberättelse 30

31 Verksamhetsberättelse S ocial nämnd Årets resultat Socialnämndens utfall 2013 uppvisar ett underskott med 2,5 mkr i förhållande till budget. Nettokostnaden uppgår till 164,3 mkr jämfört med 2012 då nettokostnaden var 160,7 mkr. Kostnaderna uppgår till 205,2 mkr jämfört med 197,0 mkr året innan. Kostnadsökningen är 8,2 mkr. Intäkterna uppgår till 40,9 mkr jämfört med 36,3 mkr året innan. Intäktsökningen är 4,6 mkr. Socialtjänsten gemensamt Budget för ledning, administration och politiskverksamhet slutar på ett överskott med 2,4 mkr. Det stora överskottet beror på en ramjustering på 2,0 mkr. Överskottet utöver ramjusteringen beror på utbildningsstoppet som togs som en besparings åtgärd. I detta finns även en kostnad för över rmil på 100 tkr. Individomsorgen Individomsorgen redovisar för 2013 ett underskott mot budget motsvarande 1,6 mkr. Detta underskott beror på ökade kostnader för försörjningsstöd, nya personligassistans ärenden, förstärkningar inom LSS och enhetschef samt minskade intäkter inom integration. Hemtjänsten Hemtjänsten visar på ett underskott jämfört med budget med 669 tkr. Intäkterna är 157 tkr. högre än budgeterat. Underskottet beror på verksamhetsutökning i form av ökat behov av insatser Särskilt boende för äldre Äldreboende visar på ett underskott motsvarande 2,5 mkr Intäkterna blev 904 tkr högre än budgeterat främst beroende på ökade vård- och omsorgsavgifter. Kostnadsökningen beror på förstärkningar inom boenden på grund av arbetsmiljöskäl kopplat till brukare. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhet utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Verksamheten regleras i Socialtjänstlagen, Hälso- och Sjukvårdslagen samt Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Inom socialtjänsten ingår även handläggning av serveringstillstånd, färdtjänst, samordning av flyktingverksamheten, HVB hem. Årets viktiga händelser Kommunen tog över ansvaret för hemsjukvård den 1 februari. Detta innebar att kommunen fick ansvar för sjukvård i hemmet och hembesök för personer över 18 år och som inte kan ta sig till hälsocentralen. Fyra nya medarbetare kom över från landstinget. Verksamheten är placerad inom Hälso- och sjukvårdsgruppen inom socialförvaltningen. Verksamheten Hem för vård och boende (HVB) startades under våren i och med att kommunen beslutat att ta emot ensamkommande barn. Detta var en helt ny verksamhet för förvaltningen och medförde många frågor att lösa. En tragisk händelse inträffade på boendet i november, vilket av förklarliga skäl genererade till ett stort tryck på chefer och handläggare. Under året har implementeringen av ett schemasystem påbörjats samt planering för ett vikariehanteringssystem. Utredning om rätt till heltid- möjlighet till deltid är genomförd. Resultatet av detta har delgetts Personalutskottet. Personalförsörjning har under året visat sig bli allt svårare, då främst vad avser tillgången på vikarier för vård-och omsorgs personal. Behov av förstärkningar inom äldreboenden och hemtjänst har varit nödvändig, inom hemtjänsten på grund av ökade behov. Inom äldreboenden har förstärkningar varit nödvändiga på grund av personer som på grund av sjukdom fått ett utåtagerande beteende och arbetsmiljön har säkerställts. Försörjningsstödet har ökat trots att arbetslösheten minskat. Ökningen kan härledas till familjer som av olika skäl hamnat i svåra situationer. Personligassistans ärende har ökat under året. Inom Barn och familj är det fortfarande många anmälningar som kommer in tack vare ökad bemanningen klarar socialtjänsten handläggningstiden för dessa ärenden. Socialtjänsten eftersökte medel från migrationsverket för ökade kostnader i samband med ett placerings ärende. Ansökan beviljades och minskade därmed underskottet. Som tidigare år har ett stort fokus varit att försöka hitta åtgärder som minskar kostnaderna men det är svårt när behovet samtidigt ökar. Det kan kostateras att utbildningsstoppet gav resultat men även konsekvenser. De nationella satsningarna fortgår och ökar, en tydlig förändring är att utvecklingsarbetet styrs nationellt med prestationsersättningar som morot. 31

32 Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse - Ge medborgarna en tydlig information genom att Utveckla hemsidan. Pågår - Statistik och nyckeltal ska användas som underlag till förbättringar för brukare Genom att; Utarbeta en metod för utvärdering av statistkuppgifter Pågår Effektmål finns även på avdelnings- och verksamhetsnivå. Framtid Hitta formerna i arbetet med det nya schemaplaneringssystemet. Under 2014 införa ett vikariehanteringssystem. Tillsammans med politiken se över strukturen inom socialtjänstens verksamheter. Arbetet med de nationella satsningarna kommer att fortsätta. Inom många områden är även landstinget medaktörer och en fungerande samverkan med landstinget är av stor vikt. Upphandla ett system för att kunna mäta hemtjänstinsatser och därmed få en bättre uppföljning. Optimera nyttjandet av de verksamhetssystem vi har, för att på så vis effektivisera för att klara av att genomföra nya uppgifter och krav. Utveckla hemsidan för att ge medborgarna information, underlätta ansöknings förfarande och öka effektiviteten. Resultaträkning Intäkter 35,6 36,3 40,9 Kostnader -190,6-197,0-205,2 Nettokostnad -155,0 160,7 164,3 Ram 150,1 154,5 161,8 Årets resultat -4,9-6,2-2,5 Prestationer och nyckeltal Kr Individomsorg Hushåll med försörjningsstöd, antal Kostnad/hushåll Personliga assistanser Utförda LASS timmar Antal färdtjänstresor Kostnad/färdtjänstresa Hemtjänst Antal brukare VoO pers åa/brukare 0,32 0,33 0,32 Antal brukartimmar/mån Äldre boenden Antal lägenheter Platser/invånare över 65 år, % 7,5 7,5 7,5 Kostnad/boende 515 tkr 516 tkr 517 tkr 32

33 P lan och miljö nämnd Verksamhetsberättelse Årets resultat Sammantaget visar resultatet för plan- och miljönämnden ett underskott på 273 tkr. Plan- och miljöavdelningen har ett underskott på 113 tkr varav bostadsanpassningen visat ett minus på 166 tkr och övriga PoM-avdelningen ett plus på 53 tkr. Räddningstjänsten har ett underskott på 207 tkr och nämnden ett överskott 47 tkr. Plan- och miljöavdelningens verksamhet Plan- och miljönämnden har 2013 övertagit ansvaret från socialnämnden för ärenden som faller under lagen om bostadsanpassningsbidrag. Handläggningen har redan tidigare skötts av nämnden. Några av nämndens mål för året har handlat om att förbättra information och service. Med anledning av detta har handläggarna genomfört en kommunturné, tagit fram informationsmaterial om bygglov och bostadsanpassning samt förbättrat informationen på hemsidan om planer. I en nationell undersökning hamnade Pajala i topp vad gäller snabbast handläggningstider för bygglov. Nämnden har även haft som mål att satsa på kompetensutveckling. Mest kompetensutveckling har skett inom livsmedelsområdet. Rutinerna för livsmedelskontrollen och tobakskontrollen har setts över efter länsstyrelsens revisioner. Bland annat har en beredskapsplan för livsmedelssmitta tagits fram. Därtill har planarbetet effektiviserats med bättre rutiner och mallar. Bostadsfrågan har självkart varit i fokus. Det finns glädjande nog ett intresse för att bygga flerbostadshus, vilket märks vid efterfrågan av bygglov och detaljplaner. Ett bostadsförsörjningsprogram samt en skyltpolicy har antagits under året. Därtill har en kulturmiljöutredning för Pajala centralort har tagits fram i samarbete med Norrbottens Museum. Dessa tjänar som underlag till den fördjupade översiktsplanen och/eller vid bygglovshandläggning. En fördjupad översiktsplan för Pajala centralort har tagits ut på samråd. Det utvidgade strandskyddet på upp till 300 meter har sets över av länsstyrelsen i dialog med kommunen. Antalet områden med utvidgat strandskydd har minskats från 78 till 13 områden. Gruvverksamheten har föranlett att nämnden deltagit i förhandlingar om Northlands utvidgade miljötillstånd. Nämnden har även hanterat klagomål som rört damning från malmtransporterna. Trafikfrågorna är fortfarande högaktuella, bland annat har Trafikverket tillsammans med kommunen genomfört ett åtgärdsval för Pajala centralort. Nämnden har fortsatt med inventering av enskilda avlopp och förorenade områden. Miljöinspektörerna har genomfört att mer tillsyn än föregående år. Samverkansavtalet med Övertorneå kommun, om att täcka upp för varandra vid akuta situationer inom livsmedels- och miljöområdet, inkluderar nu även Överkalix kommun. Räddningstjänstens verksamhet I november öppnades räddningsvärnet i Korpilombolo, efter fem års inaktivitet. Värnet består av två kvinnor och nio män. En annan stor händelse under året var skogsbranden i Teurajärvi där Pajala, Tärendö, Junosuando. Överkalix och Bodens räddningstjänst var involverade i släckningsarbetet. Försvaret och en privat person bidrog med helikoptrar. Kostnaden för kommunen reducerades genom att söka medel hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vilken gav oss en kostnadstäckning på ca 40 procent av beloppet. Resterande var självrisk. En överenskommelse finns om ömsesidig hjälp mellan den svenska och finska räddningstjänsten i Pajala, Överkalix, Övertorneå, Kolari och Muonio kommuner. Räddningstjänsten och landstinget har ett avtal om IVPA (i väntan på ambulans) t o m mars 2014 som utförs av Junosuando räddningsvärn. Antalet larm har ökat från föregående år med hela 48 procent. De flesta hör till brand och trafikolyckor. Tillsyner har ökat med 55 %. Även antal övningstillfällen har ökat för att möta nya behov. Under året har räddningstjänsten anställt tre vikarier som deltidsbrandmän. Behov av deltidsbrandmän och personal till räddningsvärn är ständigt återkommande. Särskilt problematiskt kan vara att få personer med C-kort som krävs för tunga fordon. Räddningstjänsten genomför minst en gång per år utbildning/övning på samtliga äldre- /gruppboenden. På Tallgården genomförs det minst två gånger per år. 33

34 Verksamhetsberättelse Nyckeltal Antal sammanträden Ärenden i nämnden Delegationsbeslut Kostnadstäckning % PoM exkl BAB Bygglovsärenden Strandskyddsdispenser (bygglov, avlopp, pumpar) Enskilda avlopp Värmepumpar Detaljplaner, laga kraft Översiktsplaner, policys Nybyggda egnahem Nybyggda fritidshus Beslut bostadsanpassning Kostnad/anpassning 49 t 23 t 26 t Antal larm, räddningstjänst Tillsyner, räddningstjänst Trender Uppstarten av gruvverksamheten och samhällets omvandling har för nämndområdet inneburit en väsentligt ökad arbetsvolym. Förväntningarna är att arbetsbetsvolymen kvarstår eller ökar. Nämnden utför i huvudsak uppgifter som är ålagda kommunen enligt lag. Plan- och miljöavdelningen har med anledning av ovanstående utökat sin personalstyrka. Från 2010 till 2013 har personalstyrkan i det närmaste fördubblats. Avdelningens verksamhet finansieras till en del av intäkter för tillsyn, bygglov, detaljplaner med mera. Men det behövs även skattefinansiering. Förutom bostadsanpassningen, som är helt skattefinansierad, är planområdet den del av verksamheten som är mest beroende av skattefinansiering, då kommunen bekostar översiktsplanering och liknande. Kommunen har skyldighet att bistå den som behöver bostadsanpassning. Den tendens man nu kan se, där två av de tre senaste åren genererat ett underskott, tyder på att budgeten för bostadsanpassningsbidragen kan behöva ses över. Idag får nämnden projektmedel från länsstyrelsen för att klara nödvändiga planeringsinsatser. Projektet pågår till mitten av Plan- och miljöavdelningen söker nya projektmedel för åren På sikt behöver kommunen få till en permanent lösning för plan- och miljöavdelningen. För att avdelningen ska kunna bibehålla dagens nivå på verksamheten utan projektmedel behöver ramen ökas med ca 1,3 miljoner eller 35 %. Räddningstjänstens utgifter ökar i och med att räddningsvärnet i Korpilombolo nu äntligen kommit till stånd. Räddningstjänsten ser även en risk för ökad personalomsättning i räddningstjänstens deltidsbrandkår, men har ännu så länge lätt att rekrytera med undantag för personer med C-körkort. Intäkter -4,0-3,6-3,4 Kostnader 10,2 10,3 12,3 Nettokostnader 6,2 6,7 8,9 Ram 6,8 6,9 8,6 Årets resultat 0,6 0,2-0,3 34

35 K Verksamhetsberättelse ultur och utbildning nämnd Årets Resultat Kultur- och utbildningsnämnden gav inför budgetåret 2013 förvaltningen ett tydligt sparuppdrag. Detta uppdrag har till stora delar genomförts och nämndens resultat visar på ett minus på 466 tkr. Besparingarna har varit kännbara och ytterligare neddragningar eller krav på satsningar utan ekonomisk kompensation kommer att bidra till en försämrad kvalitet. Förskolan i Pajala visar på ett minus på nästan 2 mkr vilket beror på att Kultur- och utbildningsnämnden öppnat en helt ny avdelning i januari 2013 utan att tilldelas tilläggsanslag. Förskolorna ute i byarna har till viss del räddat förskolans ekonomi genom att dessa verksamheter lyckats genomföra tillfälliga besparingar motsvarande ca 1 miljon kr. Förvaltningen har varit restriktiv när det gällt utvecklingsfrågor och kompetensutvecklingssatsningar vilket på längre sikt är en mindre lyckad väg att gå. Den snabba samhällsutvecklingen och skollagen kräver en kontinuerlig fortbildning av pedagoger och ledare. Förvaltningen har också dragit ner på ledningsresursen både inom skolan och i kultursektorn. En del av dessa neddragningar är av tillfällig art och måste på sikt återbesättas för att verksamheten och dess framtidsutveckling ska kunna tryggas. Under året har förvaltningen gjort en ny upphandling av skolskjutsar vilket resulterade i att kostnaderna ökade med ca 1 mkr. Denna ökning är en del av förklaringen till att grundskolan gör ett minus. Arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling har även detta år krävt extra resurser i både förskolan och skolan. Samhällsomvandlingen i Pajala kommun har inneburit att födelsetalen i Pajala centralort ökat vilket kommer att ställa krav på fler förskolor, andra öppettider, kvällsverksamhet och helgverksamhet. I dagsläget finns ingen budget för dessa framtidssatsningar. Resultaträkning Intäkter -10,9-9,74-9,4 Kostnader 97,8 98,5 98,3 Nettokostnader 86,9 88,8 88,9 Ram 83,4 85,6 88,4 Årets Resultat -3,5-3,2-0,5 Utbildningsverksamheterna Utbildningsverksamheten består av för- och grundskola med skolbarnsomsorg som leds av tre rektorer och en biträdande rektor på 20 %. Dessutom har förvaltningen en förskolechef på 60% som också arbetar i verksamheten samt med uppdraget att utveckla minoritetsspråken i förskolan. Under året har ledningsorganisationen förändrats. Rektorerna har fått förändrade uppdrag och en ny rektor tillika förskolechef har rekryterats till Korpilombolo och Sattajärvi skolor/förskolor. Grundsärskoleverksamhet finns både integrerad i kommunens grundskolor samt i Laestadiusskolan. I kommunen finns också en fristående skola i Kangos. Förskolan Förskolorna i Pajala centralort har sina avdelningar i stort sett fyllda. I januari 2013 öppnades en ny avdelning på Kvarnens förskola. En helt ny avdelning innebär ökade kostnader och nämnden har inte tilldelats några extra anslag för denna utökning av verksamheten. I Pajala, Korpilombolo och Sattajärvi är antalet inskrivna barn relativt högt. Förskolorna i Junosuando och Tärendö hade relativt få inskrivna barn. Kommunens totala födelsetal visar på en viss ökning men i Junosuando-Kangos området är det mycket få födda barn under Födelsetalen tillsammans med den förväntade inflyttningen medför att behovet av nya förskolor kommer att bli större. Kultur- och utbildningsnämnden följer utvecklingen i hela kommunen. Inriktningen är att förskolor ska öppnas där behoven uppstår. Förskolan har sedan en reviderad läroplan som är anpassad till den nya skollagen och som innebär att förskolans pedagogiska uppdrag skall förstärkas. Det pedagogiska arbetet i förskolan ska likväl som i grundskolan, systematiskt dokumenteras och följas upp för att kunna vara ett styrinstrument i arbetet med att upprätthålla en god kvalitet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolechefen och rektorerna tillsammans med den pedagogiska personalen arbetar vidare med detta viktiga uppdrag som lägger grunden till ett livslångt lärande. 35

36 Verksamhetsberättelse Skolbarnomsorgen Under några år har barnantalet inom skolbarnomsorgen ökat men det sista året har det blivit färre inskrivna barn. Idag är det 155 barn inskrivna i kommunens fritidsverksamhet varav 102 av dessa i Pajala centralort. För något år sedan hade Pajala Centralort 120 barn i denna verksamhet och lokalerna kändes mycket trånga. Minskningen har lättat på trycket lokalmässigt och möjligheterna att upprätthålla en bra fritidsverksamhet på Smedskolan är idag förbättrade. Skolbarnomsorgen är en integrerad del av verksamheten i skolan och verksamhetens pedagogiska uppdraget bör förtydligas. Grundskolan Sedan gäller en ny skollag och en ny läroplan för grundskolan. Arbetet med att genomföra förändringarna enligt den nya lagstiftningen har fortsatt under året. Personalen har fortsatt arbetet med att tolka och förtydligande målen i läro- och kursplanerna samt att arbeta med bedömning och betyg. Dessutom har samtliga verksamheter genomgått kompetensutvecklingssatsningar inom lärande för hållbar utveckling. Denna satsning är genomförd tillsammans med den Globala skolan som finansierat föreläsare, studieresor m.m. Satsningen fortsätter under Ett annat viktigt utvecklingsområde är fortbildning i ämnet matematik för 17 pedagoger. Arbetet har letts av matematikutvecklaren och har vid utvärderingar visat sig vara en mycket bra fortbildning. Förvaltningen har för avsikt att gå in med en ny ansökan för fortsatta satsningar i ämnet matematik under kommande år. Elevantalet har minskat något. Kultur- och utbildningsnämnden har valt att behålla samtliga enheter fram till Pajala kommun har många elever som är i behov av stöd för att uppnå målen i kursplanerna, vilket medfört att en del enheter varit tvungna att öka personalen för att säkerställa resurser till elever i behov av särskilt stöd. Samtliga skolor har arbetat på ett strukturerat sätt för att motverka alla former av mobbning och kränkande behandling. Skolornas likabehandlingsplaner har legat till grund för detta arbete. Förvaltningen har genomfört mobbningsenkäter på samtliga skolor. Resultatet visar på en tydlig förbättring men alla enheter fortsätter med detta förebyggande arbete under nästa läsår. Målet är nolltolerans mot alla former av kränkningar. Under 2013 har förvaltningen tillsatt två förstelärartjänster med uppdraget att arbeta med värdegrundsfrågor i hela kommunen. Denna satsning har visat sig vara mycket positiv och har bidragit till en utveckling av arbetet med likabehandlings- och värdegrundsfrågorna. Under 2013 tilldelades en del investeringsmedel till förvaltningen och till Pajala bostäder som investerats på Centralskolan i Pajala. Under kommande år behövs fortsatta satsningar och så småningom en utbyggnad av nuvarande skola alternativt en nybyggd grundskola. Förvaltningen har en skolutvecklingsgrupp som bl.a. arbetar med IKT i skolan. Kulturskolan Kulturskolan blev utsedd till Sveriges bästa Kulturskola under Denna utnämning är ett resultat av ett mångårigt professionellt arbete där pedagogerna gjort sitt yttersta för att erbjuda kommunens barn och unga en hög kvalité i verksamheten. Under 2013 har Kulturskolan bedrivit verksamhet inom musik, dans och teater. Intresset för att delta i Kulturskolans olika verksamheter är någorlunda konstant. Samarbetet med Tornedalsteatern, Kulturföreningarna, svenska kyrkan, Folkets hus m.fl. är en viktig del i Kulturskolans arbete. Dramapedagogen har under året arbetat i Korpilombolo, men även i Sattajärvi och Pajala centralort med olika läs och skrivprojekt. Liksom tidigare år genomfördes ett stort kulturprojekt för alla elever i Gårdbyskolan under Nattfestivalen. Utåtriktade aktiviteter ligger i nivå med tidigare år. Sommarmusikanterna gjorde flera framträdanden runt om i kommunen under sommaren. Kulturskolans personal genomförde 4 allsångskvällar på Soltorget under sommaren Kulturskolan fyllde 40 år under läsåret 2012/13 och en välbesökt elevkonsert genomfördes med anledning av detta i november I februari 2013 genomfördes en minnesvärd konsert där tidigare pedagoger, ledare och elever medverkade. Det var en mycket lyckad kväll som visade på ett stort kunnande och en musikalisk bredd. Under senare år har Kultur- och utbildningsnämnden genomfört besparingar i Kulturskolan som nu har börjat få effekter. Det är svårt att upprätthålla volymen och kvalitén i verksamheten. Med dagens resurstilldelning så kan inte verksamheten erbjudas till elever i årskurs tre som tidigare. Avgiften är höjd under ytterligare förändringar kan bli aktuella under Fritidsenheten Enheten ansvarar för Pajala badhus, med integrerad fritidsgård, två sporthallar, och en 36

37 Verksamhetsberättelse gräs- och en konstgräsfotbollsplan. Förutom visst underhåll av anläggningarna, fungerar enheten även som ett serviceorgan till föreningar, allmänhet och skolor när det gäller tillhandahållande av lokaler och material. Under 2013 har fritidsenheten genomfört en del reparationer och ombyggnationer men behovet av rejäla satsningar är mycket stort. Utredningen om skicket på kommunens simhall visar att det inom 4-5 år inte kommer att gå att bedriva verksamhet i nuvarande simhall. Antalet besökare har fortsatt att öka. Andelen besökare från Finland har ökat något. Fritidsenhetens anläggningar har även i år en hög nyttjande - grad. Biblioteksenheten Biblioteken i Norrbotten har en gemensam vision som innebär att biblioteken ska vara en självklar och naturlig del av alla människors liv och vardag. Under året har det gemensamma Biblioteket i länet startat upp. Samma bibliotekskort gäller i samtliga av länets kommuner. Förutom huvudbibliotek och filialer i kommunen strävar Kultur- och utbildningsnämnden att med hjälp av modern teknik öka tillgängligheten i hela kommunen. Förutom huvudbiblioteket i Pajala har kommunen tre biblioteksfilialer i Junosuando, Korpilombolo och Tärendö. Samtliga bibliotek är integrerade folk- och skolbibliotek. Två bokstationer finns i affärerna i Kangos och Muodoslompolo och tre boklådor i Saittarova, Teurajärvi och Kihlanki. Pajala kommun köper biblioteksservice från den samnordiska NÄRP-bokbussen med en timme per månad. Bokbussen har två hållplatser i Muodoslompolo och Kätkesuando. Laestadiusmuseet Besökstalen och intäkterna har minskat något jämfört med de två föregående åren. Muséet hade tre verksamhetsmål för år 2013: Att lyfta fram Lars Levi Læstadius betydelse för minoritetsspråken på Nordkalotten Att synliggöra Milla Clemensdotter lappflickan Maria i utställningen Att erbjuda hembakt, traditionellt tornedalskt fikabröd i sommarcaféet Alla tre verksamhetsmål har uppfyllts. Muséet har också synliggjort Pajalas och Tornedalens kulturarv, och Læstadiusdagarna blev ett uppskattat tillskott till evenemangsutbudet i Pajala kommun under Under sommaren 2013 har kyrkan sagt upp hyresavtalet med kommunen. Motiveringen till detta var att de har för avsikt att genomföra reparationer och renoveringar under Uppsägningen innebär att Kultur- och utbildningsnämnden inte kan bedriva museiverksamhet i Laestadiusmuseet. Framtiden Under 2014 kommer Pajala kommun att behöva öka antalet platser i förskolan. Ökningstakten beror på hur snabb inflyttningen blir. Samtliga skolor och förskolor i kommunen ska vara bra skolor och nämndens framtidsvision är en tidsenlig och trygg skola och förskola. Förvaltningen har för avsikt att fortsätta utveckla arbetet med minoritetsspråken i förskolan och skolan. Samtliga skolor arbetar med att motverka alla former av kränkande behandling. Skolorna arbetar också med ett utvecklingsarbete i lärande för hållbar utveckling samt matematik. Kultur- och utbildningsnämnden, ledarna, skolutvecklingsgruppen och pedagogerna kommer att fortsätta utvecklingsarbetet kring framtidens skola och förskola i Pajala. Under kommer det att finnas behov av att förstärka ledningsresursen. Förvaltningen har också stora behov av att utveckla IKT-användandet i kommunens skolor. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda hur kommunens framtida biblioteksorganisation ska utformas. Nyckeltal Antal besök i badhuset Antal boklån Antal boklån per invånare 7,0 7,5 6,8 Antal inskrivna Grundskola enl. budget Kulturskola Förskola enl. budget Skolbarnomsorg enl. budget

38 Verksamhetsberättelse P ajala bostäder Pajalabostäder ska tillhandahålla ändamålsenliga och energieffektiva bostäder och lokaler till privatpersoner, företag och Pajala kommuns verksamheter. Affärsmässighet med samhällsansvar Från och med 2011 gäller den nya lagen för allmännyttiga bostadsföretag. Nyckelorden i den lagen är just affärsmässighet med samhällsansvar. I affärsmässigheten ligger att Pajalabostäder ska drivas som vilket annat aktiebolag som helst med vinstsyfte och avkastningskrav från ägarna. Fastigheterna ska också förvaltas på ett sådant sätt att de inte tappar sitt värde. I samhällsansvaret finns att främja bostadsförsörjningen i kommunen och vara den aktör som kan erbjuda ett boende även till de personer som inte får en bostad någon annanstans. Nybyggnation Under 2013 har ett nybyggnationsprojekt slutförts. Det handlar om 28 lägenheter på Doktorsronden 11 som blev inflyttningsklara 2 maj Alla lägenheterna hyrdes ut direkt och för de få lägenheter, av dessa 28, som har omsatts under året har efterfrågan varit stor. Hyresnivån skiljer sig markant i förhållande till det äldre beståndet. Snitthyran per kvadratmeter och år är i genomsnitt kr i de nyproducerade lägenheterna. En lägenhet om tre rum och kök på 72 kvm har en hyra på kr per månad. Motsvarande lägenhet i det äldre beståndet har en hyra som ligger på ca kr. Efterfrågan på bostäder Bostadskön har fortsatt att växa under 2013 och uppgår till personer vid årsskiftet. Av dessa personer är flertalet födda under och 1990-talet. I slutet på 2012 blev andelen i bostadskön som är bosatta utanför kommunen fler än de som är bosatta i Pajala kommun. Denna tendens har också fortsatt under För att bättre analysera det akuta behovet av lägenheter kan antalet intresseanmälningar på enskilda lägenheter studeras. För lägenheter i centrala Pajala är det mellan sökanden som anmäler sitt intresse varje gång det kommer ut en lägenhet som sagts upp. Denna siffra avser lägenheter i det äldre beståndet. Lägenheter i det nyare beståndet har intresseanmälningar registrerade när en sådan blir ledig. Vid årsskiftet hade bolaget inga lediga lägenheter. Tidigare år har det alltid funnits enstaka tomma lägenheter i byarna utanför centralorten. Framtiden För 2014 har bolaget planerat att producera 44 nya lägenheter. Av dessa kommer 32 stycken att blockhyras från ett bolag som heter ByggaBo i Pajala AB. ByggaBo kommer att uppföra och äga fastigheten men Pajalabostäder AB kommer ha det fullständiga förvaltningsansvaret. Utöver det kommer bolaget att bygga åtta lägenheter i en tidigare Dagcenterbyggnad mitt i centrala Pajala. Dessa åtta lägenheter kommer endast vara möjliga att hyra för personer som är 60 år eller äldre. Lägenheterna kommer att ha uthyrningsrum, gemensamhetslokaler, närhet till olika samhällsfunktioner och annat som kan vara ett behov för en äldre generation. Inflyttning i dessa är planerat till slutet av Även två andra lokaler kommer att byggas om till lägenheter blir ett viktigt år vad gäller fortsatt bostadsproduktion i Pajala kommun. Relativt många nya bostäder kommer att komma ut på marknaden under året. Det kan bli uppemot 100 nya lägenheter om alla planer för både Pajalabostäder och privata fastighetsägare går i lås. Det blir därför extra viktigt att analysera efterfrågan allt eftersom nya lägenheter tillkommer. Ekonomi Resultatet för 2013 blev en vinst med tkr. I vinsten ingår en försäljningsintäkt från fastighetsförsäljning i Junosuando på tkr Utöver det var resultatet 340 tkr bättre än vad som budgeterats. Överskottet beror främst på minskat hyresbortfall och minskade räntekostnader. Antal lägenheter Pajala Junosuando Korpilombolo Tärendö Totalt Yta (kvadratmeter) Lägenheter Lokaler Totalt Outhyrda lägenheter Pajala Junosuando Korpilombolo Tärendö Totalt Ekonomiska nyckeltal Årets resultat (tkr) Soliditet 6,2 % 5,7 % 6,7 % 38

39 Verksamhetsberättelse P ajala värmeverk Pajala Värmeverk AB går efter 3 års kräftgång med en liten vinst. Det funnits många problem att lösa för att få ett ekonomiskt sunt företag. Bolaget har tagit fram och belyst problemen och utfört nödvändiga åtgärder. Positivt är en fortsatt tillströmning av nya kunder. Negativt är att trots ökat antal kunder ligger värmeförsäljning på lägre nivå än Detta beroende av att vädret varit varmare än normalt. Endast mars och april var kallare än normalåret. Ekonomi Ekonomin visar ett överskott på kronor. Detta är en förbättring med 2,5 mkr kronor mot bokslut Det som främst förbättrats mot 2012, är att bränslekostnaden blev 2,1 mkr lägre. Verkningsgraden i förhållande försåld/inköpt energi, har mellan 2012 och 2013 förbättrats från 62,3 % till 75,9 %. Vilket är bra för den förbränningsteknik bolaget använder. Se tabell nedan. Bränsle Försåld energi, MWh Verkningsgrad, % av ,9 62,3 67,9 inköp-/försåld energi Intäkter energi, tkr Intäkt medel öre/kwh 63,1 59,1 56,2 Antal abonnemang Pajala Värmeverk AB:s intäkter var totalt 16,4 mkr kronor varav försäljning av värme utgjorde 14,7 mkr kronor. Värmeförsäljningen blev 356 tkr högre än föregående år. Detta tack vare höjda priser. Försäljningen av värme minskade med totalt sett med 986 MWh mot föregående år. Genomsnittstemperaturen i Pajala var 2,75 C O varmare än normalåret och 1,9 C O varmare 2013 än Resterande förbättring beror till lika delar på minskade räntekostander samt minskade kostnader för drift såsom administration, personal, underhåll och reparationer. Trots årets vinst måste bolaget fortsättningsvis ge ett överskott för att skapa en bättre soliditet och handlingskraft mot ökade räntekostnader, prishöjningar på energiråvaror och större driftstörningar. Med årets vinst blir det egna kapitalet :- kronor. Detta är fortfarande lågt, vilket innebär att vid oväntade större kostnader kan bolaget hamna i obestånd. Underhåll och investeringar Större underhållsarbeten och investeringar under året var: Nyanslutning av 7 nya kunder, varav 5 villor samt 26+8 lägenheter. Delvis ommurning i flispannan Renovering av växlar på värmverket Miljöpåverkan Förbränningsprocessen har under året fungerat väl. Miljökrav och riktlinjer som miljötillstånd och kommunens miljöpolicy har blivit uppfyllda. Framtida åtgärder för effektivisering av förbränningen kommer troligen att ytterligare minska miljöpåverkan från värmeverket. Framtid För att ytterligare förbättra ekonomin har ett flertal åtgärder diskuteras: Att arbeta vidare med prognosinstrument som följer upp och visar vilka taxor man måste ta ut för att klara framtida investeringsbehov. Att genomföra olika tekniska investeringar som ger effektivare förbränning och säkrare drift såsom Öka antal kunder inom befintligt nät. Installation av rögaskondensering som minskar bränsleåtgång med % och även ger renare rökgaser. Nytt styrsystem. Komplettering med ny mindre flispanna och eventuell större lager under tak. Viktig för framtiden är att bolaget, innan ändringar påbörjas, gör en riktig kalkyl som visar lönsamheten på respektive projekt. Nyckeltal Bränsle Trädbränsle MWh Olja, MWh El, MWh Total, MWh

40 Verksamhetsberättelse P rojekt redovisning TKR 2013 IB Intäkter Kostnader UB Medfinansiering Detaljplaner % Kulturmiljöanalys % Energibesparing Gruvsatsning Pajala Etapp III % Samordning Gruvetablering Pajala Flygplats Säkerhetsutrustning Digitaliseringsprojekt Folkets Hus tkr Trevialotsen Tornedalens Vattenparlament Pistmaskin tkr Krafttag För Omtag % Bredband I Glesbygd tkr Det Nya Pajala Samordning Offentliga Insatser Anhörighetsstöd Kompetensstegen Stimulansmedel Äo Fou Modell Bpsd Minoritetsprojekt Sn Kompetensstegen Bof Värdegrundsarbete Remodem Riittakusikkoprojekt Arbetsstugestiftelse Paj C Arbetsstugestiftelse Junosuando Arbetsstugestiftelse Tärendö Särskolan Och Kulturen Matematiksatsning Laestadiusdagarna Totalt Bland de större projekten är bredband i glesbygd som omsluter totalt 14 mkr kommunens medfinansiering är 200 tkr. Krafttag för omtag är ett projekt som pågått i olika omgångar sedan Denna del sträcker sig till oktober Plan- och miljönämndens olika projekt upphör också under Där pågår nya ansökningar för att ersätta de projekt som upphör. 40

41 E Verksamhetsberättelse nsamkommande barn Tre Sågar Bakgrund Kommunstyrelsen tog beslut 1 oktober 2012 om att Pajala Kommun ska ta emot Ensamkommande Barn och en överenskommelse med Migrationsverket tecknades. Denna överenskommelse innefattar 8 boendeplatser, varav minst 3 asylplatser med åldersspannet år. Boendet sysselsätter sju heltidsarbetare och flertalet vikarier. Mottagandet av barnen startade i början på april 2013 på boendet Tre Sågar i Korpilombolo och blev fulltaligt i juni Inledningsvis var alla ungdomar asylsökande men allt eftersom har ungdomarna beviljats permanent uppehållstillstånd. Verksamhet Boendet Tre Sågar har ambitionen att efterlikna ett vanligt hem så långt som möjligt och barnen har egna rum och gemensamma utrymmen för måltider, tv-tittande, läxläsning och bastu mm. Ungdomarna har under året gått i Gårdbyskolan i Korpilombolo och uppskattar undervisningen och tycker om att gå i skola. Ungdomarna lär sig svenska fort och integration är ett viktigt inslag både i skolan och på boendet. På fritiden har ungdomarna umgåtts med andra ungdomar i Korpilombolo och deltagit i olika aktiviteter. Aktiviteter Flera av ungdomarna är intresserad av sport och har under året har de deltagit i en fotbollsskola i Korpilombolo och en fotbollskupp i Junosuando. Ungdomarna har deltagit i Lucianatta i Pajala med innebandyturneringar, vilket var uppskattat. På boendet har det regelbundet varit inslag av innebandy, gymträning och simning men också vintersporter såsom snowboard och skridskor. I Pajala har även ungdomarna varit på ishockey-, innebandy och volleybollmatcher. Studiebesök har gjorts hos Northland och på Torendedalens ryttarförening där de fick prova att rida häst. Ungdomarna har också plockat bär och fiskat i natursköna Korpilombolo. Andra uppskattade aktiviter har varit besök till Vasikkavouma med övernattning, bio i Korpilombolo, utomhusbad i Övertorneå, disco i Haparanda, utflykt till Jokkfall och besök på Pajala Marknad. Under Nattfestivalen deltog flera av ungdomarna i olika evenemang och en av ungdomarna ställde också ut sina bilder. Bild från fisketur på midsommarafton

42 R Ekonomisk redovisning esultaträkning Kommunen Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Not 1 90,8 90,9 102,5 100,5 2,0 Verksamhetens kostnader Not 2,3-450,7-466,8-489,2-475,7-13,5 Avskrivningar Not 4-13,6-13,0-13,1-13,1 0,0 Verksamhetens nettokostnader -373,5-388,9-399,8-388,3-11,5 Skatteintäkter Not 5 221,5 230,1 237,2 235,7 1,5 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 155,4 150,2 156,5 157,4-0,9 Finansiella intäkter Not 6 2,0 2,0 1,6 1,8-0,2 Finansiella kostnader Not 7-5,9-5,4-4,8-5,1 0,3 Resultat efter finansiella poster -0,5-12,0-9,3 1,5 10,8 Extraordinära intäkter Not 8 5,1 Extraordinära kostnader Not 8-3,0 Jämförelsestörande poster Not 9 7,4 11,0 9,7 9,7 Årets Resultat Not 10 3,9 4,1 0,4 1,5-1,1 42

43 B Ekonomisk redovisning alansräkning Kommunen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not ,1 288,2 304,9 Finansiella anläggningstillgångar Not 12 27,9 11,3 11,3 Summa anläggningstillgångar 310,0 299,5 316,2 Omsättningstillgångar Förråd 1,0 1,2 1,1 Exploateringsfastighet Not 13 4,6 7,3 7,3 Kortfristiga fordringar Not 14 53,4 50,1 41,0 Kortfristiga placeringar Not 15 32,6 0,0 31,1 Kassa och bank 6,1 44,1 7,2 Summa omsättningstillgångar 97,7 102,7 87,7 SUMMA TILLGÅNGAR 407,7 402,2 403,9 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not ,4 151,8 152,2 därav årets resultat 3,9 4,1 0,4 Avsättningar Not 17 Avsatt till pensioner 9,5 9,1 9,7 Övriga avsättningar 2,3 2,2 2,4 Skulder Långfristiga skulder Not ,7 152,1 150,9 Kortfristiga skulder Not 19 94,8 87,0 88,7 Summa avsättningar och skulder 259,3 250,4 251,7 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 407,7 402,2 403,9 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser ej medtagna som skuld 209,9 209,8 222,7 Upplupen löneskatt pensionsförpliktelser 50,9 50,9 54,0 Borgen för egna hem 6,2 5,3 4,6 Pajalabostäder AB 107,7 113,2 148,7 Pajala Värmeverk AB 23,0 22,5 Övrigt Not 20 1,7 1,6 1,5 Pensionsåtagande kommunalråd 0,0 0,0 0,0 SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER 376,4 403,8 454,0 43

44 K Ekonomisk redovisning assaflödesanalys Kommunen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3,9 4,1 0,4 Justering för ej likviditetspåverkande poster not 1 16,6 14,7 13,4 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 20,5 18,8 13,8 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Not 14-14,2 35,9-22,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga varulager -4,5-2,9 0,1 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Not 19-3,7-7,8 1,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten -1,9 44,0-6,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Not 11-28,4-22,4-30,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 11 5,4 0,7 0,8 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -23,0-21,7-29,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Not 18-0,7-1,0-1,1 Ökning av långfristiga fordringar Not 12-0,5 0,0 Minskning av långfristiga fordringar Not 12 0,1 17,2 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -0,6 15,7-1,1 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde -25,5 38,0-36,9 Likvida medel vid årets början 31,6 6,1 44,1 Likvida medel vid årets slut 6,1 44,1 7,2 RÄNTEBÄRANDE NETTOTILLGÅNG/SKULD Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets början Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets slut Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 13,6 13,0 13,1 Justering för gjorda avsättningar -0,1-0,5 0,8 Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 3,1 2,2-0,5 16,6 14,7 13,4 44

45 Ekonomisk redovisning N oter Kommunen Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftsredovisning 101,5 104,5 111,8 Avgår interna poster -10,7-13,6-9,3 Summa 90,8 90,9 102,5 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftsredovisning 461,4 480,4 498,5 Avgår interna poster -10,7-13,6-9,3 Summa 450,7 466,8 489,2 Mkr Not 3 Leasingkostnader Bilar 2,8 3,2 3,2 3,2 3,2 Datorer 1,4 1,0 0,8 0,8 0,8 Kopieringsmaskiner 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa 4,6 4,6 4,4 4,4 4,4 Operationella leasingavtal Ett operationellt leasingavtal kännetecknas som ett vanligt hyresavtal. Pajala kommun står för drivmedel, service mm. Pajala kommun har totalt betalat 4,6 mkr i leasingavgifter under år Pajala kommuns framtida åtaganden redovisas per tillgångsslag. Not 4 Avskrivningar Maskiner och inventarier 2,9 2,9 2,7 Fastigheter och tekniska anläggningar 10,7 10,1 10,4 Summa 13,6 13,0 13,1 45

46 Ekonomisk redovisning Not 5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 216,0 227,2 238,6 Preliminär slutavräkning innevarande år 4,6 2,8-1,5 Slutavräkningsdifferens föregående år 0,9 0,1 0,1 Summa kommunalskatteintäkter 221,5 230,1 237,2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 66,5 65,8 71,8 Strukturbidrag 30,5 30,4 30,4 Införandebidrag Regleringsbidrag 6,4 3,0 2,9 Kostnadsutjämningsbidrag 40,3 40,2 38,1 Utjämningsbidrag LSS 2,7 0,9 3,4 Regleringsavgift Kommunal fastighetsavgift 9,0 9,9 10,3 Mellankommunal utjämning 0,0-0,4 Summa generella statsbidrag och utjämning 155,4 150,2 156,5 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 376,9 380,3 393,7 Avräkning per kommuninvånare Slutavräkningsdifferens föregående år 0,1 Preliminär slutavräkning innevarande år -1,5 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,8 0,6 0,1 Aktieutdelning 0,6 0,9 Kursvinster fonder 1,1 0,5 0,2 Ersättning borgensavgift 0,3 0,4 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 Summa 2,0 2,0 1,6 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader lån 5,4 5,2 4,6 Räntekostnad pensionsskuld 0,2 0,0 0,0 Reaförlust fonder 0,1 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,2 0,2 Summa 5,9 5,4 4,8 Not 8 Extraorinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter*2012 5,1 0,0 Extraordinära kostnader*2011 3,0 0,0 0,0 Summa 3,0 5,1 0,0 *2011Aktieägartillskott till Pajala Värmeverk AB *2012 Avslut fonder Handelsbanken pga. nytt avtal

47 Ekonomisk redovisning Not 9 Jämförelsestörande poster Intäkter Utdelning, reavinst, återbäring Handelsbankens fonder ,6 0,0 0,0 Fastighetsavgift tidigare år 0,4 1,0 0,0 Anläggningstillgångar försäljningspris 6,3 0,7 1,0 AFA Försäkring 9,3 8,9 Summa intäkter 8,3 11,0 9,9 Kostnader Anläggningstillgångar bokfört värde -0,9 0,0-0,2 Summa kostnader -0,9 0,0-0,2 Summa jämförelsestörande poster 7,4 11,0 9,7 Not 10 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 3,9 4,1 0,4 Summa 3,9 4,1 0,4 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 1,6 1,2 0,9 Nyanskaffningar 0,2 0,3 1,2 Försäljningar Omklassificering Årets avskrivning -0,6-0,6-0,5 Utgående bokfört värde 1,2 0,9 1,6 Avskrivningstid 5 år Markreserv Ingående bokfört värde 10,3 10,2 10,2 Nyanskaffningar Försäljningar -0,1 0,0 0,0 Omklassificering Utgående bokfört värde 10,2 10,2 10,2 Byggnader och tekniska anläggningar Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 161,3 157,6 156,6 Nyanskaffningar 1,5 2,7 5,5 Försäljningar -0,8-0,5 Omklassificering 1,4 2,7 Utrangering Årets avskrivning -6,3-5,9-5,7 Utgående bokfört värde 157,6 156,6 156,0 Avskrivningstid år 47

48 Ekonomisk redovisning Fastigheter affärsdrivande Ingående bokfört värde 28,9 31,0 38,1 Nyanskaffningar 3,4 8,1 9,3 Försäljningar Omklassificering 0,3 Årets avskrivning -1,3-1,3-1,6 Utgående bokfört värde 31,0 38,1 45,8 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 7,4 8,9 16,0 Nyanskaffningar 2,3 4,1 7,9 Försäljningar Omklassificering 3,8 Årets avskrivning -0,8-0,8-1,0 Utgående bokfört värde 8,9 16,0 22,9 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 52,0 49,1 47,5 Nyanskaffningar 0,1 0,5 1,0 Försäljningar -0,6-0,3 Omklassificering Årets avskrivning -2,2-2,1-1,9 Utgående bokfört värde 49,1 47,5 46,4 Maskiner, inventarier och konst Maskiner, inventarier och konst Ingående bokfört värde 14,2 17,4 17,7 Nyanskaffningar 4,4 2,7 5,3 Omklassificering 1,1 Årets avskrivning -2,3-2,4-2,2 Utgående bokfört värde 17,4 17,7 20,8 Avskrivningstid 3 20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Pågående investeringar Ingående bokfört värde 2,6 6,8 1,1 Nyanskaffningar 6,8 1,1 5,1 Omklassificering -2,6-6,8-5,1 Utgående bokfört värde 6,8 1,1 1,2 Summa anläggningstillgångar 282,1 288,2 304,9 Pågående investeringar avskrivs ej 48

49 Ekonomisk redovisning Mkr Röstandel % Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Aktier dotterbolag Pajalabostäder AB 100 % 2,0 2,0 2,0 Pajala Värmeverk AB 100 % 7,3 7,3 7,3 Aktier och andelar övriga Pajala Utveckling AB 49 % 0,2 0,2 0,2 Kommuninvest Ekonomisk förening 0,3 0,2 0,2 Länstrafiken Norrbotten AB 0,1 0,8 0,8 Filmpool Nord AB 0,1 0,1 0,1 Övriga 0,2 0,1 0,1 Diskretionär portföljförvaltning Handelsbanken Aktier och andelar 0,0 0,0 0,0 Omklassificering aktier och andelar Obligationer 0,0 0,0 0,0 Omklassificering obligationer Långfristigar fordringar Utlämnad lån koncern 17,1 0,0 0,0 Kommuninvest Ekonomisk förening 0,6 0,6 0,6 Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Summa 27,9 11,3 11,3 Not 13 Exploateringsfastighet Exploateringsmark Ingående bokfört värde 0,1 4,6 7,3 Nyanskaffningar 9,8 3,2 0,0 Försäljningar -5,5-0,5 0,0 Omklassificering 0,2 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 4,6 7,3 7,3 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5,7 8,4 5,5 Förutbetalda kostnader 8,4 9,8 9,8 Upplupna intäkter 3,0 2,1 5,5 Pågående projekt 5,8 9,1 4,6 Upplupna skatteintäkter 8,4 7,5 3,0 Skattekonto 3,4 0,1 0,1 Fordran särskild löneskatt 0,3 0,5 0,0 Fordran moms 6,2 6,8 6,7 Fordran Pajala Värmeverk AB 9,7 5,6 5,7 Fordran Pajalabostäder AB 1,4 0,0 0,0 Diverse kortfristiga fordringar 1,1 0,2 0,1 Summa 53,4 50,1 41,0 49

50 Ekonomisk redovisning Not 15 Kortfristiga placeringar Diskretionär portföljförvaltning Handelsbanken Aktier och andelar 8,4 0,0 7,7 Omklassificering aktier och andelar Obligationer 24,2 Omklassificering obligationer 0,0 23,4 Summa 32,6 0,0 31,1 Not 16 Eget kapital Eget kapital årets början 144,5 148,4 151,8 Justering långfristig skuld Lapplands kommunalförbund Årets resultat 3,9-0,7 4,1 0,4 Summa 148,4 151,8 152,2 Not 17 Avsättningar Avsatt till pensioner Ingående avsättning 11,9 11,8 11,3 Nya förpliktelser under året 1,2 0,2 0,8 Varav -Nyintjänad pension -0,6 0,8 -Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,2 0,3 0,2 -Ändring av försäkringstekniska lösningar 0,7 -Pension till efterlevande 0,2 0,6 -Övrig post 0,6-0,1-0,8 Årets utbetalningar Förändring av Pajala modell -1,3-0,6-0,2 Förändring av löneskatt -0,1 0,2 Summa avsatt till pensioner 11,8 11,3 12,1 Aktualiseringsgrad, % Pensioner enligt den så kallade Pajala-modellen har värderats till värdet av framtida utbetalningar Pajala kommun gör inga avsättningar för återställande av deponier då kommunen inte har några soptippar. 50

51 Ekonomisk redovisning Not 18 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 153,4 152,7 151,4 Årets amortering -0,7-1,0-1,1 Ökning/minskning av kortfristig del -0,3-0,1 Summa 152,7 151,4 150,2 Kreditgivare Kommuninvest 144,7 144,1 143,6 Spintab 1,2 0,8 0,4 Nordea 6,8 6,5 6,2 Delsumma 152,7 151,4 150,2 Långfristig skuld till Lapplands Kommunalförbund 0,7 0,7 Summa 152,1 150,9 Övriga uppgifter kring låneskulden Genomsnittsränta, % 3,3 3,2 % 2,9% Utlandslån 0,0 0,0 0,0 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 23,7 27,8 26,8 Arbetsgivaravgifter 5,2 5,6 5,6 Anställdas skatter 4,2 4,8 4,8 Moms 0,8 0,6 1,2 Upplupen pensionskostnad, individuell del 9,4 9,8 10,3 Upplupna timlöner inkl po påslag 3,6 3,8 4,7 Pågående projekt 3,7 2,5 1,3 Semesterlöneskuld inkl sociala avgiftter 17,3 17,4 18,8 Särskild lömeskatt 0,7 Förutbetalda skatteintäkter 0,0 0,0 1,5 Övriga förutbetalda intäkter 0,7 0,8 0,7 Upplupen räntekostnad 1,4 1,5 1,6 Övriga upplupna kostnader 3,6 3,4 2,7 Nästa års amortering av långfristiga lån 0,7 1,0 1,1 Pajala Värmeverk AB 8,1 5,0 5,1 Pajalabostäder AB 5,1 2,9 1,7 Sparbanken Nord konto 7,1 0,0 0,0 Övrigt 0,2 0,1 0,1 Summa 94,8 87,0 88,7 Not 20 Övriga ansvarsförbindelser Isladeföreningen Lappugglan Pajala Hockeyklubb 1,7 1,6 1,5 Summa 1,7 1,6 1,5 51

52 Ekonomisk redovisning Pajala kommun har i januari 1995 ingått ett solidariskt borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Pajala kommun ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av den totala förpliktelsen uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 52

53 R edovisning principer Ekonomisk redovisning Kommunen Pajala kommun följer den kommunala redovisningslagen förutom på en punkt. I 2 kap 7 föreskrivs en dokumentation av redovisningssystemet, arbetet med denna dokumentation påbörjades under år Dokumentationen är ej färdigställd. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare förutom nedanstående rekommendationer som ej är tillämpliga på Pajala kommun: Nr 6 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Tidigare år har Pajala kommun inte tillämpat Rekommendation nr 3.1 redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål men fr.o.m. år 2011 tillämpas rekommendationen. Pajala kommun ställer upp not 9 anläggningstillgångar enligt idéskriften Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna som ges ut av Rådet för kommunal redovisning. Pajala kommun har fr.o.m. år 2011 bokat upp fastighetsavgiften enligt SKL s cirkulär 11:62. Pensionsskuld Den individuella delen av PFA redovisas som en kortfristig skuld. Pajala kommun har beslutat att fr om 2002 årligen utbetala hela den individuella delen. Pensionsskulden är beräknad enl. RIPS07. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som kortfristig skuld påförde kommunen de olika nämnderna och kommunstyrelsen kostnaden för semestern istället för att kommunen centralt tagit kostnaden för semestern. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning av anläggningar påbörjas när anläggningen färdigställs. De planenliga avskrivningstiderna följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Avskrivning av fastigheter följer det beslut kommunfullmäktige fastställt För inventarier gäller en investeringspolicy som kommunfullmäktige antog vilket innebär att en inventarie ska ha en varaktighet på minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst kronor. Immateriella anläggningstillgångar Pajala kommun följer rekommendation 12.1 redovisning av immateriella tillgångar. En omklassificering gjordes i bokslut Finansiella tillgångar Pajala kommun följer from 2010 RKRs rekommendation nr 9 avseende klassificering av finansiella tillgångar. Tillgången är klassificerad som en omsättningstillgång eftersom utgångspunkten är att tillgången är föremål för köp- och sälj. Innehavet betraktas inte som ett stadigvarande innehav. Omsättningstillgången är värderad till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Upplupna timlöner Pajala kommun har ändrat redovisningen av upplupna timlöner år 2009 vilket innebär att kommunen följer KRL 2:3. Upplupna timlöner plus po påslag är bokade mot eget kapital. Vid bokslut framöver kommer förändringen av timlöner december att bokas upp. Sammanställd redovisning (koncern) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagens 8 kap och utformas enligt god redovisningssed. Pajala kommunkoncern omfattar kommunen samt företag som kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Koncernredovisning har för de dotterbolag där kommunen har en röstandelsmajoritet på 50 % eller mer, upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Pajala Utveckling AB betraktas som intresseföretag då kommunens ägarandel uppgår till 49 %. Konsolidering av detta företag har inte skett eftersom intresseföretaget endast har marginell betydelse för koncernen. Bokslutet baseras på Pajala kommuns värderingsoch avskrivningsprinciper. Om principerna väsentligt skiljer sig i kommun och kommunala bolag justeras bolagens räkenskaper före sammanställningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. För att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomi har alla transaktioner inom koncernen eliminerats. Obeskattade reserver har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. 53

54 Ekonomisk redovisning O rd och begrepp Aktieägartillskott kan vara villkorade eller ovillkorade och är ett sätt för aktieägare att öka det egna kapitalet i ett aktiebolag genom kapitaltillskott eller genom tillskott av egendom. Aktualiseringsgrad visar hur stor andel av de anställdas pensionsgrundande anställnings uppgifter är uppdaterade. Anläggningstillgångar är tillgångar som ska användas för en längre tidsperiod, till exempel fastighter, byggnader och tekniska anläggningar, maskiner, värdepapper etc. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgången beräknade nyttjandeperiod. Avsättning är de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns en osäkerhet om beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Balanslikviditet är likviderbara omsättningstillgångar satt i relation till de kortfristiga skulderna. Den visar betalningsberedskapen på kort sikt, dvs förmåga att betala de kortfristiga skulderna. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelad på tillgångar (anläggnings- och omsättningstillgångar) och eget kapital. Avsättningar och skulder (lång- och kortfristiga skulder). Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten, fördelat per nämnd/styrelse. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder (nettoförmögenhet). Extraordinära intäkter/kostnader saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet, är av sådan art att det inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp. Finansiella intäkter/kostnader avser kostnader och intäkter för räntor på in- och utlåning, utdelningar mm. Finansnettot är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Förvärvsmetod innebär att anskaffningsvärdet för aktierna minskar bolagets egna kapital varefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningen. Investeringsredovisning redovisar intäkteroch kostnader för årets nettoinvesteringar i till exempel fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Tillgångarna är avsedda att användas under en längre period. Jämförelsestörande poster avser händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder samt vid jämförelser mellan olika kommuner. Kassaflödesanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på löpnade-. Investerings- och finansieringsverksamhet. Den mynnar ut i förändring av likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre är ett år från balansdagen. Likvida medel består av kontanter, banktillgodohavande mm. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mer än ett år efter balansdagen. Löneskatt är skatt på pensionsförmåner till anställda. Obeskattade reserver har till syfte att jämna ut skattebelastningen mellan goda och dåliga år. De utgörs av fondavsättningar och skattemässiga avskrivningar över plan. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under en kort tid, exempelvis kundfordringar, skattekonto och fordran moms. Tillgångarna kan snabbt omsättas till likvida medel. Periodisering (förutbetald och upplupen) innebär en fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken den hör. Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed förändringen av kommunens eget kapital, d v s årets resultat, Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Sammanställd redovisning ger en ekonomisk helhetsbild av kommunen och de olika juridiska personerna (bolag) i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Solditet är eget kapital satt relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel. 54

55 S Sammanställd redovisning ammanställd redovisning Kommunen KS-ordförande Kommunchef Kurt Wennberg (s) Lena Jatko Årets resultat 0,4 Mkr Investeringsvolym 29,4 Mkr Balansomslutning 403,9 Mkr Soliditet 37,8 % Balanslikviditet 100 % Kommunens ägarandel 100 % Ordförande Kurt Wennberg (s) VD Magnus Pekkari Årets resultat 2,1 Mkr Investeringsvolym 10,9 Mkr Balansomslutning 167,6 Mkr Soliditet 6,7 % Balanslikviditet 50 % Kommunens ägarandel 100 % Ordförande Owe Pekkari (S) VD Rune Blomster Årets resultat 0,4 Mkr Investeringsvolym 1,9 Mkr Balansomslutning 48,8 Mkr Soliditet 4,2 % Balanslikviditet 167 % 55

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Paiala ÅRSREDOVISNING 2014

Paiala ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 ~.»" 0» i 1 I mii M 1 t 1» 1 i [ III 11 I M I I I ( I I "Ml I I II I t ( ''""Il I I I I I k I "'"IM. t.., & Paiala */ KOMMUN I Pajala kombineras storslagen natur med en unik drivkraft.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013

Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Pajala kommun 2013 I nnehållsförteckning PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 3 Personalstruktur 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsat anställda 3 Åldersstruktur

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer