Partikongressmotioner 2009 H - N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partikongressmotioner 2009 H - N"

Transkript

1 Partikongressmotioner 2009 H - N

2 H Sjukvård, tandvård, omsorg I Skola, utbildning J Bostad K Sociala frågor L Kultur M Lagar, Brott N Organisation

3 Motion H07X Motion angående funktionshindrades rätt till personlig assistent under sjukhusvistelse. Funktionshindrade som hamnar på sjukhus tvingas att avstå sina assistenter då de hamnar på sjukhus. Många funktionshindrade är beroende av sina assistenter för att klara av att äta, gå på toaletten, helt enkelt för att klara grundläggande behoven. Lag (1993:389) om assistansersättning 4 punkt 1. Lagen säger att assistansersättning inte lämnas för tid då den funktionshindrade vårdas på en institution som tillhör staten, kommun eller landsting. Vilket betyder att en assistansberättigade person som skrivs in på sjukhus förlorar sin rätt till assistansersättning under sjukhusvistelsen. Om särskilda skäl föreligger exempelvis kommunikations svårigheter så kan personen bli beviljad ersättning. I lagstiftningen räknar man med att sjukvårdspersonalen ska klara av att hjälpa de funktionshindrade när de ligger inlagda på sjukhus. Det här är inte verkligheten. I praktiken finns inte dessa resurser i vården idag. Istället får den funktionshindrade ligga äta maten på sitt rum och i värsta fall använda blöja. Medan en patient som har två ben kan äta i matsalen och gå på toaletten för egen maskin. Lagen om rätt till assistans vid sjukvårdsvistelse resulterar i att de personliga assistenterna blir utan jobb när deras kund läggs in på sjukhus. De blir alltså arbetslösa och tvingas söka nya jobb. Den funktionshindrade riskerar alltså att tappa sina assistenter, och kan tvingas anställa helt nya okända personer när de kommer hem från sjukhusvistelsen. Det är viktigt att den funktionshindrade trivs med sina assistenter. Har man ett funktionshinder eller en sjukdom som gör att man ofta åker in och ut på sjukhus och då tvingas skaffa nya assistenter varje gång skapar inte en trygg miljö för de funktionshindrade. Att lära känna en människa som ska sköta intimhygien, laga ens mat och ta ut en på promenader, handlar mycket om kemi och förtroende för varandra. Det är en psykisk påfrestning att byta assistent, med tanke på den psykiska påfrestning det innebär att släppa in någon annan på livet. Ett annat resultat av dagens lagstiftning är att många funktionshindrade drar sig för att uppsöka sjukhus av rädsla att förlora sina assistenter. En annan anledning till att lagen bör göras om är att statusen på assistentyrket sänks när man inte kan garantera anställningstryggheten. Det här kan vi inte acceptera! Jag anser att vi ska arbeta för allas lika rättigheter och ett jämställt samhälle. Vi föreslår att partikongressen beslutar: Att verka för en lagstiftning så att den ökar anställningstryggheten för personliga assistenter. Att verka för en ändring i Lag (1993:389) om assistansersättning 4, så de funktionshindrade får rätt att behålla sina assistenter under sjukhusvistelse. Motionen antagen av styrelsen för Handels avdelning 20 på mötet den 18 november 2008 Fackliga utskottet beslutade att ställa sig bakom motionen.

4 Motion H07X Utlåtande över motion H07X Funktionshindrades rätt till personlig assistent under sjukhusvistelse Det är viktig del av vårt välfärdsamhälle att vissa funktionshindrade har rätt att för sin dagliga livsföring få en personlig assistent. Det stöd och den trygghet som detta innebär måste ses som en viktig del av den funktionshindrades möjligheter att uppnå en god livskvalitet. Rätten till personlig assistens regleras i lagen om assistansersättning (1993:389). Precis som motionerna påpekar stadgar denna lag att assistansersättning inte lämnas för tid då den funktionshindrade vårdas på en institution som tillhör staten, en kommun eller ett landsting, Inte heller när den funktionshindrade vårdas på en institution som drivs med bidrag från staten, en kommun eller ett landsting utgår assistansersättning. Arbetarekommunens styrelse instämmer i motionärernas uppfattning att detta riskerar att innebära att den funktionshindrade får uppleva en kraftig försämring av sina möjligheter att få hjälp i sin dagliga livsföring. Det finns skäl att misstänka att både personal och nödvändig kompetens på olika vårdinstitutioner saknas för att den funktionshindrades behov ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. För personliga assistenter finns en mängd olika anställningsformer och avtal. Huruvida den personliga assistenten drabbas av arbetslöshet under den funktionshindrades sjukhusvistelse är därför inte alla gånger givet. Villkoren kan se olika ut beroende på om man är anställd av kommunen eller direkt av brukaren, ett privat vårdföretag eller kooperativ. Oaktat detta instämmer Arbetarekommunens styrelse i motionärernas krav om att verka för en lagstiftning som ökar anställningstryggheten för personliga assistenter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Arbetarekommunens styrelse årsmötet besluta att att bifalla motionen motion jämte utlåtande sänds till Partikongressen

5 Motion H08X Nationell utredning av vården för transsexuella! Vården av transsexuella patienter bedrivs både inom psykiatrin och inom medicinen. Diagnosticeringen görs inom psykiatrin medan själva behandlingen är medicinsk, omfattandes bland annat hormonterapi och könskorrigerande operationer. Denna uppdelning leder inte alltför sällan till ett mycket stort antal vårdkontakter med vårdpersonal som inte alltid har bra kommunikationer med varandra. Själva diagnostiseringen tar också mycket lång tid, vanligen minst två år och det finns många exempel på patienter som inte anser sig ha fått tillräckligt stöd och hjälp av vården under den tid det tar innan de får konkret behandling för sitt tillstånd, trots att vi idag vet att det är psykiskt påfrestande för alla patienter att vänta på sin behandling. Det finns också forskning som indikerar att det kan finnas en del problem där patienter känner sig mindre bra bemötta inom psykiatrin, med brist på inflytande över sin vård och brist på respekt. Samtidigt rapporterar patienter till föreningar och nätverk att vården ser mycket olika ut i olika delar av landet, både vad gäller rutiner, väntetider och vilken konkret medicinsk vård som erbjuds. Tiden från remiss till faktiskt besök hos specialist varierar kraftigt över landet. Den typ av hårborttagande behandling som erbjuds i Stockholm erbjuds inte i Lund, och vice versa, kvinna-till-man-transsexuella i Umeå har problem att ens få sin vård finansierad och får sina bröstreducerande operationer mycket senare än patienter i andra delar av landet och så vidare. En del psykiatriska enheter som arbetar med transsexuella patienter menar också att de har för lite resurser, både personellt och ekonomiskt. Patienter under arton år har heller sällan någon möjlighet att få tillgång till specialistvård för att få sin diagnos och kunna påbörja hormonbehandling, en vård de har rätt att få. Den vården ges idag bara inom Stockholms läns landssting och i region Skåne. Övriga transsexuella barn och ungdomar har ingen som helst tillgång till specialistvård, för ingen av mottagningarna ska enligt reglerna ta emot utomlänspatienter, det är inte deras budget avsedd för. Kunskaperna inom primärvården att enheterna finns och att man eventuellt kan remittera patienter dit i undantagsfall är mycket begränsade. RFSL Ungdom och de olika transföreningarna får allt fler kontakter med desperata föräldrar som söker hjälp för sina barn, där de söker information de egentligen borde få från sjukvården. Samtidigt har vi en lagstiftning som säger att alla medborgare ska ha lika god tillgång till god vård, oavsett var man bor. Det är uppenbart att lagens intentioner inte följs vad gäller transsexuella patienter. Yrkande att socialdemokraterna driver att en utredning tillsätts som får i uppdrag att utreda vården för transsexuella avseende faktorer som framtida vård- och resursbehov för både vuxna patienter och patienter som är barn/unga, nationell samordning, patientbemötande och kompetensutvecklingsbehov. att motionen skickas vidare till Stockholms arbetarekommuns representantskap att motionen skickas vidare till den socialdemokratiska kongressen Stockholm den 27 november 2008 Motionär: Lukas Romson Yttrande motion 14 Nationell utredning av vården för transsexuella!

6 Motion H08X Motionären tar upp olikheter och diskriminering i vården. Medlemsmötet menar att detta är ovärdigt ett socialdemokratiskt samhälle. Det känns därför angeläget att få kunskaper kring behoven och en likabehandling över hela landet. Därför yrkar medlemsmötet: Att bifalla motionen i sin helhet Att därmed skicka den vidare till Stockholms arbetarekommun som föreningens egen Att skicka den vidare till socialdemokratiska partikongressen Beslut Yttrandet vann bifall enhälligt över motion 14 av Hbt-socialdemokrater Stockholms medlemsmöte den 27 november Mia Sundelin, ordförande Hbt-socialdemokrater Stockholm Utlåtande över motion H08X Nationell utredning av vården för transsexuella Sjukvårdens tydliga mål är vård på lika villkor efter behov. Det kommer dock alltid att finnas skillnader i vårdutbud beroende av var i landet man bor. Det är omöjligt för landsting i glesbygd att erbjuda samma vårdutbud som finns i Stockholm. Olika landsting gör även olika prioriteringar av vårdområden och behandlingar, det är en oundviklig konsekvens av det kommunala självstyret. Däremot ska vi socialdemokrater aldrig acceptera att människor inte får den vård de har rätt till. Ett könsbyte är ofta både en psykiskt och medicinskt påfrestande process. Sjukvården måste utformas på ett sätt som på bästa sätt stödjer individen. Barn och ungdomar under 18 år ska få professionell vård med hänsyn till vad som är lämpligt utifrån ålder och fysisk mognad. Informationsinsatserna till föräldrar och vårdpersonal bör förbättras. För att förbättra vården för transsexuella är en kartläggning av vilka brister som finns inom ramen för vård av transexuella nödvändig. Konkreta förslag på hur kommunikationen mellan vårdinrättningar kan förbättras bör göras. Ett förslag som utredningen bör ta ställning till är huruvida vårdlotsar för transsexuella som har många vårdkontakter skulle innebära bättre vårdkvalitet. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta: att bifalla motionen

7 Motion H09X Inrätta en klinik för kvinnor som har sex med kvinnor i varje landsting Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste komma ut och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året. Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig i en sjukvårdsdiskurs. Varje person som söker vård per automatik befinner sig i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är en bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att komma ut såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa. Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt. Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBT-kompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm. Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sin särart och sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstinget kan tyckas, men ett stort steg för mångfalden! Målet är på sikt att dessa kliniker inte ska behöva finnas, utan istället att hbt-perspektiv ska integreras i all sjukvård, men än finns det ett behov av en klinik med inriktning på kvinnor som har sex med kvinnor och en klinik med inriktning på män som har sex med män i alla landsting. Jag yrkar därför på: Att socialdemokraterna verkar för att alla landsting ska kunna ge sitt brukarkollektiv tillgång till en MSM-klinik och KSK-klink, alternativt tillhandahålla ett liknande alternativ. Att motionen skickas vidare som föreningens egen till Stockholms arbetarekommuns årsmöte Att motionen skickas vidare till socialdemokratiska partikongressen.

8 Motion H09X Stockholm den 17 november 2008 Motionärer: Jerry Adbo, Mia Sundelin och Peter Frejhagen Yttrande motion 11 Inrätta en klinik för kvinnor som har sex med kvinnor Motionärerna tar upp en fråga som verkligen visar på att alla människor idag inte har samma rätt oavsett var man bor i Sverige. Precis som motionären uttrycker så handlar det om kompetens inom sjukvården och HBTs anser att det beror på att det inte finns ett samlat grepp för alla landsting i frågan om rätten till vård. Vården kan därmed inte vara lika för alla när det gäller till exempel lesbiska och bögar. Likabehandling oavsett vart man bor kanske låter som en självklarhet med det är det inte. Här har vi ett stort ansvar och vi måste ta den utmaningen. Vi måste ställa krav på alla landsting att göra som Sörmland och Stockholms län erbjuda bra vård till alla. Därför yrkar HBT-socialdemokrater Stockholms styrelse; Att bifalla motionen i sin helhet Att skicka motionen jämte yttrandet vidare till Stockholms arbetarekommuns årsmöte. Att motionen jämte yttrandet skickas vidare till den socialdemokratiska partikongressen. Beslut Yttrandet vann bifall enhälligt över motion 11 av Hbt-socialdemokrater Stockholms medlemsmöte den 27 november Mia Sundelin, ordförande Hbt-socialdemokrater Stockholm Utlåtande över motion H09X Inrätta en klinik för kvinnor som har sex med kvinnor Precis som motionären påpekar diskrimineras homosexuella kvinnor både på grund av sitt kön och på grund av sin sexuella läggning. Mansnormen och heteronormen inom sjukvården måste brytas. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska målet för sjukvården vara att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Idag är ohälsan större hos gruppen HBT-personer än hos heterosexuella. För vård på lika villkor måste alla patienter känna sig trygga i sin kontakt med sjukvården vilket förutsätter hög kompetens och professionalism hos sjukvårdspersonalen. Arbetarekommunens styrelse anser att det är positivt att HBT-personers rätt i vården särskilt lyfts upp i förslaget till nytt Socialdemokratiskt sjukvårdspolitiskt program. Vi måste investera i kunskap och forskning kring hur skillnader i kön och sexuell läggning påverkar vård och hälsa.

9 Motion H09X Styrelsen håller med motionären om att HBT-perspektivet på sikt ska integreras i all sjukvård. Innan vi når dit är dock en bra början att samla kompetensen till en klinik på samma sätt som gjorts i Stockholm och i Sörmland. Samtidigt vill styrelsen understryka att hur man organiserar detta måste vara en fråga för det enskilda landstinget. Förutsättningarna för sjukvårdens verksamheter varierar kraftigt runt om i Sverige. Det är ett avgörande skäl till att vi har självstyrande landsting med egen beskattningsrätt. Eftersom styrelsen i sak instämmer i motionärernas åsikter, men menar att hur frågan är en fråga för varje enskilt landsting, har styrelsen tagit fram ett eget förslag till motion, i huvudsak likalydande med motion H09X. Mot den bakgrunden förelår arbetarekommunens styrelse att motion H09X anses besvarad. Arbetarekommunens styrelse föreslår årsmötet besluta att avslå motionen

10 Motion H12X Till Socialdemokraternas Partikongress 2009 Motion om rätten till en värdig död En mycket viktig princip är att varje människa har rätt att bestämma över sin vård och behandling även i livets slutskede. Gällande medicinsk-etiska principer och vår lagstiftning överensstämmer helt i denna fråga. Man har rätt att acceptera en föreslagen behandling, men även rätten att avstå från en åtgärd, även om detta skulle leda till döden. Det förutsätts att man fått tillräcklig och klargörande information. Denna i idag i sjukvården självklara rätt till självbestämmande gäller dock inte om man befinner sig i livets slutskede med en svår icke behandlingsbar sjukdom och befinner sig i ett tillstånd av oacceptabelt lidande och där döden är nära förestående. Om man i en sådan situation vill ha läkarhjälp att avsluta livet på en värdigt sätt tillsammans med sina närmaste är detta förbjudet enligt lag. I dessa svåra situationer skall någon annan bestämma över en och ens liv. Detta borde ändras genom en lagstiftning som gör det möjligt att med läkares hjälp få avsluta livet på ett värdigt sätt. Om läkaren aktivt medverkar genom att ge en injektion kallas detta för eutanasi (ordet betyder god död ) eller dödshjälp. Det kan också ske genom att läkaren skriver ut ett läkemedel som patienten själv tar läkarassisterad självvald död. Det svenska folket är för självbestämmande i livets slutskede. I en SIFO-undersökning 2005 svarade 78 % av vuxna svenskar Ja till dödshjälp, 13 % svarade Nej och 9 % var osäkra. I Nederländerna och Belgien är eutanasi legaliserat och främst i Nederländerna har det bedrivits en omfattande forskning som belyst hur väl det hela fungerat och den överväldigande delen av befolkningen är positiv till dödshjälp. Luxemburg kommer att legalisera eutanasi i december 2008 eller januari I Schweiz och delstaten Oregon i USA är läkarassisterad självvald död (även kallad läkarassisterad suicid) legaliserat. I delstaten Washington i USA den 4 november i år röstade 58 % för en lag likt den i Oregon. I Colombia förekommer också eutanasi men den legala statusen är något oklar. I Spanien har den socialdemokratiske premiärministern uttalat sig positivt för dödshjälp. Dödshjälp kan alltså bedrivas på lite olika sätt och vi vet också att det förekommer i Sverige fastän i det fördolda och efter läkarens eget gottfinnande. Det är alltså viktigt att eutanasin regleras så att systemet blir transparent och så att dödshjälpen inte kan missbrukas. De faktiska erfarenheterna i respektive land behöver studeras för att kunna skapa en lagstiftning som är så bra som möjligt för Sverige. Vi kräver: Att partiet driver frågan om en omfattande parlamentarisk utredning angående legalisering av aktiv dödshjälp i Sverige. 14 november 2008 Ellis Wohlner, Ulla Holmberg, Göran Holmberg Motionen antagen vid Stockholms allmänna kvinnoklubbs styrelsemöte 27 november 2008 Anita Pospisil, ordförande

11 Motion H12X Kungsholms Socialdemokratiska föreningsstyrelse lämnar motionen till medlemsmötet utan eget ställningstagande. Medlemsmötet den 26 november 2008 beslutade att inte ställa sig bakom motionen men att motionen får skickas vidare som motionärens egen motion. Håkan Wahlén, ordförande Motionen avslogs vid Onsdagsklubbens medlemsmöte den 19 november Ingemar Josefsson, ordförande Utlåtande över motion H12X Rätten till en värdig död Låt oss inledningsvis slå fast att varje människa är unik från födelsen till livets slut. Alla människor har rätt att få bestämma över sitt eget liv, att få bästa möjliga vård och att få dö under värdiga former. Varje patient måste bedömas individuellt i så nära överensstämmelse som möjligt med den enskilda människans egen önskan. De senaste decenniernas medicinska och tekniska utveckling har givit oss större möjligheter än tidigare att påverka tidpunkten för dödens inträde. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har emellertid också medfört en risk för överbehandling i livets slutskede. Motionärerna föreslår att partiet driver frågan om en omfattande parlamentarisk utredning angående legalisering av aktiv dödshjälp i Sverige. Arbetarekommunens styrelse konstaterar att frågor som gäller vård i livets slutskede under senare år har tilldragit sig ett stigande intresse hos allmänheten. Men även bland läkare och övrig vårdpersonal, jurister och sjukvårdsadministratörer och inte minst politiker har frågan aktualiserats. Sjukvårdens uppgift är att i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet hjälpa sjuka människor och att så långt det är möjligt behandla och bota deras sjukdomar så att de kan återvinna hälsa och välbefinnande. Det är också sjukvårdens uppgift att hantera frågan om livsuppehållande åtgärder. Som en vägledning för sjukvårdens olika personalgrupper har Socialstyrelsens tagit fram riktlinjer för livsuppehållande åtgärder i livets slutskede. Riktlinjerna bygger fyra etiska grundprinciper som är en utgångspunkt för allt arbete inom hälso- och sjukvården: Autonomiprincipen, principen om självbestämmande Varje människa har rätt att bestämma över sitt eget liv och varje människa har skyldighet att respektera andra människors autonomi. Detta framgår redan av regeringsformen. Godhetsprincipen Alla människor har en moralisk skyldighet att vara till hjälp och nytta för andra. De som arbetar i sjukvården har dessutom en på anställningen grundad skyldighet att vårda och hjälpa de sjuka. Läkaren har en allmän skyldighet att handla för att rädda människors liv. Principen att inte skada Alla människor har skyldighet att inte skada varandra. Inom sjukvården har denna princip länge varit en grundregel i all behandling. Rättviseprincipen En grundläggande princip i all sjukvård är respekten för människors lika värde. I överensstämmelse härmed framhåller hälso- och sjukvårdslagen att vård skall ges på lika

12 Motion H12X villkor för hela befolkningen. Detta innebär att ingen patient får diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, sjukdomens art eller dess orsaker. Till detta ska fogas respekten för patientens självbestämmande som återfinns i hälso- och sjukvårdslagen. God vård innebär att den bygger på patientens självbestämmande och integritet. Vård och behandling ska alltid så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Arbetarekommunens styrelse konstaterar att konflikten mellan att å ena sidan skydda och bevara mänskligt liv och å andra sidan respekten för den enskildas rätt att bestämma över sin kropp och sitt privatliv och rätten till frihet från omänsklig behandling ger upphov till svåra frågor och ställningstaganden. För närvarande anser dock inte arbetarekommunens styrelse att det finns skäl att verka för en legalisering av aktiv dödshjälp i Sverige. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Arbetarekommunens styrelse årsmötet besluta att avslå motionen

13 Motion H13X Friskare tänder - till rimliga kostnader År 1974 infördes en allmän tandvårdsförsäkring för alla. Då, som nu, var tandhälsan en klassfråga. Den allmänna tandförsäkringen var en starkt bidragande orsak till att tandhälsan förbättrades under många år. I nedskärningarna som följde på 1990-talkrisen drabbades tandvårdsförsäkringen hårt. Principerna om en generell tandvård för alla övergavs och snabbt har också dess konsekvenser gett sig tillkänna i form av en generellt sämre tandhälsa. Från 1999 gäller ett helt nytt system som sammantaget innebär en avsevärt dyrare tandvård för den enskilde. Exempelvis Riksförsäkringsverket har visat att den fria prissättning som blev följden av 1999 års tandvårdsreform har lett till kraftiga prisökningar. Den fria prissättningen har också lett till stora prisskillnader mellan olika landsting och mellan privattandläkare och folktandvård. Sammantaget pekar prisbilden på att allt färre anser sig ha råd att regelbundet besöka tandläkaren. Det finns otaliga exempel på människor som av ekonomiska skäl tvingas skjuta upp tandläkarbesöken tills munnen är en ruin. Den borgerliga regeringens försök till tandvårdsreform är otillräcklig och saknar dessutom viktiga inslag som t.ex. stöd åt förebyggande insatser. Så här kan det inte vara i ett välfärdssamhälle. Det är på tiden att en verklig tandvårdsreform genomförs. Betalningsförmåga ska inte längre vara avgörande för rätten till friska tänder. En tandvårdsreform är nödvändig ur många aspekter: En god tandhälsa är en självklar del av hälsobegreppet. Aktuell forskning pekar på tydliga kopplingar mellan infektioner i munhålan och hjärt-kärlsjukdomar, sjukdomar som i sin förlängning kan komma att kosta vårdapparaten avsevärda summor. Det är ovärdigt att ekonomin ska lägga hinder i vägen för människor att obehindrat kunna tugga sin mat eller få behålla sina vackra leenden livet ut. Klasstillhörigheten ska inte återspeglas i munnen. Det är enbart ekonomiska skäl som ligger bakom att just tänder exkluderats ur samhällets övriga system som syftar till att uppnå en god allmän hälsa. Men att dagens tandvårdssystem i längden skulle vara kostnadseffektivt kan betvivlas. En förebyggande och generell tandvård borde vara mer lönsam än att lita till en dålig tandvårdsförsäkring där människor av kostnadsskäl i det längsta drar sig för att besöka tandläkaren. För att säkra en god tandhälsa och säkra allas lika rätt till en god tandvård är det enligt vår uppfattning nödvändigt att tandvård jämställs med övrig sjuk- och hälsovård för alla. Tänderna måste helt enkelt räknas in som tillhörande den mänskliga kroppen. Samma patientavgifter och högkostnadsskydd som gäller sjuk- och hälsovård måste gälla även för tandvård. För att prioritera förebyggande insatser föreslår vi istället för den nuvarande alliansregeringens förslag på tandvårdscheck att en undersökning/förebyggande behandling subventioneras och att patienten vet vilka fasta kostnader det medför. Då merparten av ungdomarna idag studerar längre än tidigare föreslår vi att gränsen för dem som får gratis tandvård förlängs till 24 år. Vi ser det som mycket viktigt att motverka att den grund för friska tänder som läggs i barn- och ungdomstandvården raseras under de år ungdomar tvingas till andra prioriteringar.

14 Motion H13X Alla är idag överens om att en god tandhälsa är av avgörande betydelse för människors möjlighet att hålla sig friska i övrigt. Vi kan därför inte tala om en friskvård värd namnet om vi inte samtidigt bejakar tändernas betydelse för att hålla kroppen frisk. Och vi måste inse att många människor inte har råd att sköta sina tänder om inte tandvården inkluderas i högkostnadsskyddet. Att föra in tandvård och behandling av tändernas sjukdomar i högkostnadsskyddet är förenat med stora kostnader. Men man måste snarast utreda hur det ska bli möjligt på sikt att genomföra denna reform. Det går inte att slå sig till ro med uppgifter om att prisökningarna bromsats upp och att en reform just nu inte är nödvändig. Tvärtom, det är nu medan vi ännu befinner oss i början av tjugohundratalet som vi socialdemokrater måste inse att talet om friskvård klingar falskt om vi inte också inkluderar tänderna i begreppet. Det är högst troligt att vi hade haft ett sämre hälsoläge i Sverige om det inte hade funnits ett högkostnadsskydd som garanterat att också människor med lägre inkomster haft råd att sköta sin hälsa. Våra förslag syftar till att jämställa tandvården med den övriga hälso- och sjukvården. Återigen, tänderna är en del av kroppen och det är näst intill skamligt att vi socialdemokrater inte har upptäckt det ännu. Vi kräver att den socialdemokratiska partikongressen beslutar Att att partiet verkar för att det genomförs en tandvårdsreform som ger människor möjlighet till friskare tänder till rimliga kostnader partiet med kraft verkar för att tandhälsan ingår i högkostnadsskyddet Motionen antagen på SEKO-sossens medlemsmöte Owe Olausson, sekreterare Antagen av Aspuddens socialdemokratiska förening på medlemsmöte den Fackliga utskottet beslutade sig att ställa sig bakom motionen. Utlåtande över motion H13X Friskare tänder till rimliga kostnader från Seko socialdemokratiska förening och Aspuddens socialdemokratiska förening, H14X En tandvårdsreform värd namnet från den socialdemokratiska studentklubben i Stockholm och H15X Tandvårdsförsäkringen från Onsdagsklubbens socialdemokratiska förening Motion H13X, H14X samt H15X belyser att tandhälsan i Sverige inte är vad den borde vara. Alltför många unga och äldre människor besöker inte tandvården regelbundet. Den borgerliga regeringen lade nyligen fram ett förslag om tandvården. Delar av regeringens förslag är förhållandevis bra. Speciellt den del som gäller skyddet mot höga kostnader. Men förslaget är otillräckligt. Vi vet att människor med små marginaler i hushållsbudgeten väljer bort att gå till tandläkaren trots att de behöver det. Samtidigt finns det skäl att fundera över precis som motion H15X gör om det nya systemet är praktiskt hanterbart för tandvården. Det absolut bästa vore naturligtvis, som motionärerna också hävdar, att tänderna börjar betraktas som en del av kroppen och därmed ingår i ett samlat högkostnadsskydd för både

15 Motion H13X tand- och sjukvård. Orsaken till att så inte är fallet är givetvis att det är dyrt. Hitintills har medel för den önskansvärda reform saknats i såväl statens budget som i landstingens. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stor. Dels ungdomar som efter att dagens fria tandvård upphör vid 19 års ålder, dels äldre. Ungdomar drar tydligt ner på sina besök. Det finns oroande undersökningar som pekar på att tandhälsan håller på att bli sämre i den gruppen. Men även när vi blir äldre ökar behovet av att mera regelbundet besöka tandvården. I vårt förslag till allmänt tandvårdsstöd satsar vi särskilt på dessa grupper. Socialdemokraterna i riksdagen la en motion som bland annat innebar att gränsen för den fria tandvården höjs från 19 till 24 år. Det betyder att många fler hinner skaffa sig ett arbete innan man själv behöver bekymra sig för tandläkarräkningen. Förslaget innehöll även en ökning av det allmänna tandvårdsstödet, särskilt i gruppen 65 år och äldre. Inriktningen på förslaget är att patienten inte bör betala stort mer för en undersökning hos tandvården än för ett läkarbesök. Frågan om en förbättrad tandvårdsförsäkring är angelägen. Motion H15X riktar berättigad kritik mot den reform som genomförts av den borgerliga regeringen samtidigt som motionen efterlyser översyn och reformer på området. Motionen fångar väl upp den diskussion som bör föras på partikongressen. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta: att att avslå motionerna H13X och H14X bifalla motion H15X och att sända den till partikongressen som Arbetarekommunens egen

16 Motion H14X En tandvårdsreform värd namnet I januari 2008 genomförde regeringen en s.k tandvårdsreform. I enlighet med denna skall alla tandvårdskostnader under 3000 betalas av patienten själv och ett skydd för höga kostnader för tandvårdstjänster infördes. Skyddet innebär att kostnader mellan kronor ersätts med 50 procent och kostnader över kronor ersätts med 85 procent. Skyddet har ett karensbelopp på kronor. Ett allmänt tandvårdsbidrag, "tandvårdscheck", infördes även.bra, men detta duger inte! Vi bör utveckla detta till en allomfattande försäkring som jämnställer tandvården med den vanliga sjukvården. Tandvården bör inte friställas från den vanliga vården. En god tandhälsa är minst lika viktigt som övrig hälsovård, och så länge en patient kan tvingas betala tusentals kronor för att få friska tänder blir munhälsan en ekonomisk/klass-fråga. Så länge vi har en haltande tandvård kommer klasskillnaderna kunna speglas i medborgarnas munnar. Att genomföra en grundlig tandvårdsreform är därför otroligt viktigt om vi skall kunna uppnå ett samhälle där de ekonomiska förutsättningarna inte är ett kriterium för god hälsa. En sådan gedigen reform skulle självklart kosta, men det bör det även göra! Så länge vi har en så elementär sjukdomsform som inte betalas av den allmänna sjukförsäkringen är vårt sjukvårdssystem haltande. Vi bör inte avskräckas kostnaden som en heltäckande reform innebär, då vi omöjligen kan tala om en acceptabel allmän sjukförsäkring om den inte är just heltäckande. Vi talar mycket om vår goda välfärd, men hur kan vi tala om detta då vi, p g a resurssvaghet inte kan ta hand om våra medborgares krämpor? Att betala :- för att kunna uppnå en acceptabel hälsa kan vara otroligt svårt, speciellt om personen i fråga är låginkomsttagare, pensionär, student o.s.v. Därför är detta inte bara en hälsofråga, det är även en klassfråga. Alla medborgare har rätt att få vara friska, men med det nuvarande systemet utestängs en klass vars ekonomi inte tillåter så höga kostnader som ett sjuktillbud inom tandvården kan kosta. Vi kan inte hävda att vi har en alltäckande sjukförsäkring om detta inte innefattar något så grundligt som tandvård, och vi kan inte försvara ett sjukvårdssystem som utestänger människor p g a klass. Har vi råd med skattesänkingar har vi råd med välfärd! Därför yrkar socialdemokratiska studentklubben i Stockholm(SSK): Att: En tandvårdsreform värd namnet genomförs, där tandvården jämställs med övriga sjukvården, och jämnställs med övriga vårdinstanser under den allmänna sjukförsäkringen. Att: Motionen antas som sin egen och skickas till socialdemokraternas kongress Antagen av Socialdemokratiska Studentklubben

17 Motion H15X Motion till partikongressen 2009 Tandvårdsförsäkringen Sedan några år tillbaka har det funnits en tandvårdsförsäkring för vissa grupper tills i juli 2008 då en ny försäkring trädde i kraft. Denna försäkring skulle leda till Billigare hålla käften i trim, som det står i det senast numret av Vårdguiden Denna försäkring har lett till, att många har fått det sämre och andra bättre. För tandläkarna har det inneburit, att kontakten med F-kassan skall ske elektroniskt. Det innebär, att de vårdgivare dvs. tandläkarna, som inte har datoriserat sina kliniker, utestängs från försäkringen dvs. försäkringen kommer ej deras patienter till del. Om tandläkaren söker dispens från detta hos F-kassan får de avslag. Det är upp till tandläkarna att försöka tolka bestämmelserna i försäkringen och kontroll sker i efterhand av F-kassan. Har tandläkaren tolkat bestämmelserna fel, kan det leda till, att de är återbetalningsskyldiga upp till 10 år. I den tidigare försäkringen gällde, att beslut fattades om kostnaden, innan behandlingen gjordes. De går alltså inte, att få ett besked på förhand. Administrationen av försäkringen tar nästan lika lång tid som behandligen Kravet på dokumentation är betydligt större än vad Socialstyrelsen och Patientjournalen kräver. Detta kommer att öka tandläkarnas kostnader, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för patienterna. Patienternas journaler kommer att ligga ute på nätet, vilket kan leda till, att det kan läcka även om det är behörig person som skall ha tillgång till dessa. Det är en viktig integritetsfråga. Tandläkarna kan räknas till kategorin småföretagare och denna reform har verkligen inte lett till att minska deras börda. Reformen har lett till att flera tandläkare har hoppat av och antingen slutat helt eller arbetar utanför försäkringen. För patienterna är det svårt att få veta hur mycket en behandling kommer att kosta och det har också visat sig, att vid olika undersökningar priserna för olika behandlingar växlar stort. För pensionärerna har det blivit försämringar av försäkringen och vissa behandlingar får man inget ekonomiskt stöd alls. Vi kräver - att en översyn av gällande tandvårdsförsäkring sker så att den ger trygghet för alla åldrar - att man underlättar för tandläkarna att kunna arbeta på ett rimligt sätt med densamma. Annie Marie Sundbom Motionen antagen vid Onsdagsklubbens medlemsmöte den 19 november 2008 Ingemar Josefsson Ordförande

18 Motion H16X-AK Förslag till motion till partikongressen från Arbetarekommunens styrelse Förbättra landstingens insatser för kvinnor som har sex med kvinnor och män som har sex med män Miljontals HBT-personer världen över kan vittna om en livslång process där mötet med nya människor och stiftandet av nya bekantskaper ständigt innebär att man på nytt måste komma ut och förklara att, och ofta varför, man avviker från den i samhället rådande heteronormen. Lägg därtill att det idag finns många HBT-personer som av en eller annan anledning varken vill eller kan öppet deklarera sin sexuella läggning, så har man skapat sig en förenklad bild av den komplexa och påfrestande tillvaro som många HBT-personer tvingas leva i varje dag, 365 dagar om året. Ovanstående problematik blir oerhört påtaglig inom sjukvården. Varje person som söker vård befinner sig per automatik i en beroendeställning till vårdgivaren. Detta kan för vårdtagaren ifråga vara mycket påfrestande och jobbigt. Ponera då också att vårdtagaren ifråga är bisexuell, lesbisk eller bög och finner processen med att komma ut såväl smärtsam som jobbig. Då kan mötet med vården vara så pass påfrestande att man in i det längsta undviker att kontakta sjukvården, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa. Vi vet också att det än i dag råder en mansnorm inom sjukvården såväl som i samhället i stort. Män behandlas mer fördelaktigt än kvinnor, och kvinnors hälsa betraktas och tolkas ofta utifrån mannen som norm. Detta drabbar naturligtvis även lesbiska kvinnor som därmed blir osynliggjorda både som kvinnor och som lesbiska. Studier om och vittnesmål från lesbiska kvinnor visar vidare på ett större ohälsotal i gruppen lesbiska kvinnor än hos kvinnor i övrigt. Med anledning av ovanstående är det oerhört glädjande att den sörmländska landstingsstyrelsen beslutat att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Genom det beslutet åtar sig också Landstinget Sörmland att utbilda den berörda personalen i HBTkompetens med hjälp av personer och organisationer med specialkompetens på området, så som RFSL och personalen på den gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor som idag finns på Södersjukhuset i Stockholm. Landstingspolitiker talar ofta om vikten av ett brukarperspektiv; att varje människa ska ses, respekteras och bemötas utifrån sina särskilda behov. När nu en stor grupp människor känner sig osynliggjorda och kränkta i mötet med vården måste vi inom politiken vidta åtgärder och göra som landstinget Sörmland och sedan länge Landstinget Stockholms län. Ett litet steg för landstingen kan tyckas, men ett stort steg för på vägen mot jämlikhet! Stockholms Arbetarekommun föreslår att partikongressen beslutar att socialdemokraterna verkar för att alla landsting, genom insatser exemeplvis inom organisation och kompetensutveckling, ser till att kvinnor som har sex med kvinnor liksom män som har sex med män ges anpassad vård och bra bemötande i vården t ex genom startandet av KSK- respektive MSM-kliniker.

19 Motion I02X Motion till Stockholms Arbetarekommuns årsmöte Avskaffa friskolorna Vi har idag en stor segregation i skolan, detta beror till stor del på bostadssegregationen som råder och dels på högerns påhitt det fria skolvalet. Det fria skolvalet har lett till att barn vars föräldrar har tid eller känner krav att välja skola utifrån visa premisser väljer skola åt sina barn, hälst då en skola där det inte går allt för många resurskrävande barn. Följden blir att resurskrävande barn och barn till föräldrar som inte känner sig delaktiga i samhället blir kvar i den närliggande skolan, medan övriga barn förflyttas till andra skolor. Vi anser att elever ska placeras i sin närmaste skola inte bara för att motverka segregationen utan även för att kommunen ska kunna planera undervisningen. I storstadsregioner där kraftig bostadssegregation råder räcker det inte att elever placeras i den mest närliggande skolan, detta motverkar inte segregation till någon märkbar del utan där tror vi istället på en linje där hälften av eleverna antas via närhetsprincipen och hälften via integrationsbefrämjande orsaker. T.ex. kan man tänka sig en modell där hälften av barnen i Tensta går i skola i Spånga, samtidigt som hälften av barnen i Spånga går i skolan i Tensta. Den offentliga skolan är den bästa mötesplatsen för människor med olika bakgrunder. I den offentliga skolan är det de folkvalda som har insyn, kan påverka och förändra, medan sådan insyn oftast saknas i de fristående skolorna. Därför är det viktigt att värna om en god offentlig skola för demokratins skull och för att det är ett av de viktigaste medlen för att nå målet om allas lika värde. Det parallella systemet med fristående skolor som vuxit, har på håll drivit utvecklingen i helt motsatt riktning. De intryck som präglar en människa under barn- och ungdomsåren påverkar resten av livet. Olikheterna i den offentliga skolan utgör styrkan. Fristående skolor utgör ofta dess motsats. Här träffas många gånger de med gemensamma intressen, de som har valt samma ämnen och inriktningar, de som kommer från samma sociala klass eller från en viss religiös inriktning. De fristående skolorna har även urholkat den offentliga skolans ekonomi. Kommunen är ansvarig för att varje elev garanteras en skolgång, vilket gör att kommunen, utöver att betala bidrag till fristående skolor, måste hålla resurser i beredskap om fristående skolan läggs ner. Detta ger kommunen en hög merkostnad. Kostnaden i sig är inte problemet, utan det faktum att pengar försvinner till skolor som inte kan granskas på samma demokratiska vis som de offentliga skolorna. Därför bör fristående och privata skolor förbjudas. Fram tills dess att fristående- och privatskolor avskaffats ska det införas restriktivare regler för etableringen av fristående skolor. Vikten skall ligga på att de granskas demokratiskt på samma vis som den offentliga skolan. Ombildning av befintliga offentliga skolor ska inte tillåtas. Det är viktigt att resurser sedan tilldelas elever efter behov och att skolor i områden med stora socioekonomiska problem tilldelas mer resurser för att ge alla elever i skolan en möjlighet att lyckas. I och med systemet med skolpengen som följer med elever är detta omöjligt, därför måste systemet för att fördela resurserna snarast göras om. Fristående skolor är symtom på att den offentliga skolan på håll brister i kvaliteten. Alla föräldrar önskar självklart sitt barn den bästa möjliga undervisningen och skolgången. Vi ser

20 Motion I02X att vi måste utveckla och förstärka den offentliga skolan. Ett av argumenten för fristående skolor har länge varit att de kan erbjuda olika sorters pedagogik medan den offentliga skolan varit mera konservativ i sitt utlärande. Vi ser det istället som en utmaning att den offentliga skolan har tillgång till olika former av pedagogisk verksamhet. Allianser skär ned på resurserna till skolan, sätter högre press på eleverna och vill hellre premiera lydnad och memorering än bildning och lust till att lära. Vi tror istället att det är just lust till att lära som är det allra viktigaste tillsammans med kunskapen till kritisk granskning och ifrågasättande. Detta vill vi ge alla elever, oavsett klass och bakgrund. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi: Att Fristående och privata skolor ska avskaffas. Att För-, grund- och gymnasieskolan ska på sikt enbart drivas i offentlig regi och staten skall ha det ekonomiska ansvaret. Att Fram tills att fri- och privatskolor avskaffats skall det införas restriktivare regler för etableringen av fristående skolor Att Befintliga skolor ska ej tillåtas att ombildas. Att Närhetsprincipen skall råda vid intagning, med undantag för storstadsregionerna. Att I storstadsregionerna skall hälften av eleverna intas via närhetsprincipen och hälften via integrationsfrämjande orsaker. Att Stockholms Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokraternas partikongress 2009 Antagen av SSU Stockholms distriktsstyrelse Utlåtande över motionerna I02X Avskaffa friskolorna, I11X En sammanhållen skola och gymnasieskola, I12X Motverka privatiseringsvågen i skolan, I13X Motverka privatiseringsvågen i skolan, I14X Friskolor och I15X Privatkapital Motionärerna tar upp ett antal mycket angelägna frågor kring de fristående skolornas roll i Sverige och hur utvecklingen mot ökad segregation och marknadsstyrning inom skolan kan motverkas. Detta är en central fråga för skolpolitiken. Arbetarekommunens styrelse föreslår att dessa frågor lyfts upp gemensamt av arbetarekommunen i en partikongressmotion för att få stor tyngd i partikongressens behandling. Mot bakgrund av att en särskild partikongressmotion föreslås i detta ämne föreslår arbetarekommunens styrelse representantskapet besluta att avslå samtliga ovanstående motioner

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-10 SN-2015/1293.179 1 (7) Handläggare Emma Braconier Emma.Braconier@huddinge.se Socialnämnden Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering

Läs mer

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik.

Valet av rubrik känns lite väl massmedial, och det är vår uppfattning att de fakta som redovisas i rapporten inte ger stöd för en sådan rubrik. Riksrevisionen 2012-03-28 Synpunkter på Riksrevisionens utkast till rapport En tandlös reform? Privattandläkarna tackar för visat förtroende och lämnar följande synpunkter på utkastet till rapporten En

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Högre kvalitet i förskolan

Högre kvalitet i förskolan Stockholm 26 augusti 2010 Högre kvalitet i förskolan Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/6 I dag presenterar vi rödgröna partier den första delen av vår regeringsplattform om förskolan

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...

Läs mer

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad Foto: Mattias Ahlm God tandvård till rimlig kostnad Att ha friska tänder borde vara en självklarhet. Jag får väldigt många brev och samtal från människor som avstår från att gå till tandläkaren av rädsla

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Förskolan Pärlans Trygghetsplan Förskolan Pärlans Trygghetsplan utifrån likabehandling, diskriminering och kränkande handling På förskolan Pärlan ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Mål och vision Alla

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Yttrande angående remiss av Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91)

Yttrande angående remiss av Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-11 Handläggare Annelie Sjöberg Telefon: 08-508 25 008 Gunilla Olofsson Telefon: 08-508 25 605 Till

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Motion: Personalpolicyn bör ge möjlighet till samvetsfrihet

Motion: Personalpolicyn bör ge möjlighet till samvetsfrihet 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Personalpolicyn bör ge möjlighet till samvetsfrihet Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping

Läs mer

Nationella kvalitetslagar

Nationella kvalitetslagar Socialdemokraterna 2012-10-26 Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Vår syn på välfärden utgår ifrån våra värderingar om frihet, omtanke, jämlikhet och gemensamt ansvarstagande.

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning 2011 09 26 171 370 Kommunstyrelsen 2012 02 13 34 86 Arbets och personalutskottet 2012 01 30 23 54 Dnr 11.550 008 septkf34 Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning i gymnasiet Ärendebeskrivning

Läs mer

Framtidskontraktet. Ny version av område/avsnitt: En bra välfärd gör att människor växer och jobben blir fler. Version nr 2

Framtidskontraktet. Ny version av område/avsnitt: En bra välfärd gör att människor växer och jobben blir fler. Version nr 2 Framtidskontraktet Ny version av område/avsnitt: En bra välfärd gör att människor växer och jobben blir fler Version nr 2 Uppdaterad den 4 april klockan.54 En bra välfärd gör att människor växer och jobben

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer