Vem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie"

Transkript

1 informell hjälp och hjälpmedelsanvändning behovsstudie

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2009 Författare: leg. arbetsterapeut Emmelie Barenfeld, leg. arbetsterapeut Kristina Nilsson, leg. arbetsterapeut Ann-Sofie Örnvall, Professor Synneve Dahlin Ivanoff Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Ansvarig handläggare: Ingela Månsson Formgivning: Ordförrådet AB Upplaga: 500 ex ISBN (tryck) Best nr: Publikationen kan beställas på HIs webbplats, via telefon eller hämtas i pdf-format, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Emmelie Barenfeld, Kristina Nilsson, Ann-Sofie Örnvall, Synneve Dahlin Ivanoff informell hjälp och hjälpmedelsanvändning Behovsstudie

4 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 7 Genomförande... 8 Forskningsdesign... 8 Urval... 8 Undersökningsgrupp... 8 Procedur Mätmetoder Sjuklighet Dataanalys Resultat Förekomst av informell hjälp och hjälpmedel inom den totala undersökningsgruppen Att hjälpa en närstående och själv vara över 80 år (Grupp I) Hjälpmedelsanvändning hos informella hjälpgivare Att få informell hjälp och själv vara över 80 år (Grupp II) Hjälpmedelsanvändning hos personer som får informell hjälp Diskussion Sammanfattande kommentar Att hjälpa en närstående och själv vara över 80 år Att få informell hjälp och själv vara över 80 år Referenser... 34

5 Inledning Medellivslängden förväntas öka såväl i Sverige som i övriga Europa. I dag är 17 procent av Sveriges befolkning ålderspensionärer och år 2020 beräknas procenttalet vara 22, varav äldre över 80 år står för en ökande del av befolkningen. De allra äldsta beskrivs ofta som en sårbar grupp som är speciellt utsatt för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar samt löper stor risk att förlora förmågan att självständigt klara av de vardagliga aktiviteterna. Enligt socialtjänstlagen (SoL) har äldre personer som inte själva kan tillgodose sina behov, rätt till bistånd av kommunen för att få den hjälp de behöver. Det finns även andra lagstiftningar som reglerar äldre personers rätt att få eller köpa service och omvårdnad. Formell hjälp definieras som hjälp där en yrkesmässig relation finns mellan personen och den som hjälper, ett exempel på detta kan vara insatser från hemtjänsten. Den hjälp en person får av anhöriga, vänner eller grannar, dvs. där det finns en personlig relation, benämns informell hjälp. Vilken typ av hjälp, informell, formell eller båda delar, en hemmaboende äldre har påverkas av personens sociala nätverk i kombination med förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Aktivitet är allt en person gör för att sysselsätta sig själv. Vardagliga aktiviteter, aktiviteter i dagligt liv (ADL), handlar om aktiviteter som är gemensamma för i stort sett alla personer och som utförs regelbundet för att leva ett självständigt liv. Dessa aktiviteter delas vanligen in i olika aktivitetsområden, t.ex. personlig ADL (t.ex. födointag, toalettbesök, badning), instrumentell ADL (t.ex. matlagning, städning, inköp, ekonomi), kommunikation, yrkesarbete respektive fritidsverksamhet. Utförandet av vardagliga aktiviteter påverkas av det dynamiska samspelet mellan person, miljö och aktivitet. Det vill säga att en person engagerar sig ständigt i aktiviteter i samspel med den omgivande miljön, som i sin tur påverkar vad och hur en person gör. Begreppet miljö inkluderar både fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och organisatoriska beståndsdelar. Den fysiska miljön består av naturlig och tillverkad miljö och de objekt som hittas i dessa miljöer. Skog är exempel på naturlig miljö och hus exempel på tillverkad miljö. Exempel på objekt i dessa miljöer är en sten eller en dator. Tekniska hjälpmedel kan därmed beskrivas som en del av den fysiska miljön som strävar efter att förebygga och kompensera funktionsnedsättningar och sociala förluster. Miljön kan vara hindrande men även medföra möjligheter för individen. Enligt Bagley kan oro för risker i vardagen tillsammans med funktionsnedsättningar 5

6 hota individens självständighet. Teknologi kan öka livskvaliteten, vara ett medel för att hantera sin/sina funktionsnedsättningar samt erbjuda en chans att öka individens självständighet. Social miljö beskrivs innehålla sociala och kulturella företeelser, former, mönster och processer som påverkar livet hos en person. I den sociala miljön engagerar sig personer i olika sociala samspel som ger mening, beroende på olika roller och relationer och det nätverk av socialt stöd som är av betydelse för välbefinnandet. Isaksson redogör i sin avhandling för socialt stöd som ett komplext begrepp. Socialt stöd beskrivs som upplevelsen av att känna att andra bryr sig om en eller som hjälp och stöd från personer i det sociala nätverket. När det gäller att ge olika typer av stöd benämns socialt stöd som socioemotionellt, praktiskt och rådgivande. I denna studie definieras praktiskt stöd som hjälp med konkreta uppgifter t.ex. matlagning, påklädning, skjuts eller dylikt. Rådgivande stöd innebär att ge råd om idéer, framtidsplanering etc. medan det emotionella stödet innebär att bry sig om, lyssna på och finnas till för att t.ex. minska oro eller ensamhet. Möjligheten till socialt stöd och attityder från andra i nätverket har betydelse för en persons delaktighet i meningsfulla aktiviteter, dvs. den sociala miljön kan vara både stödjande och hindrande. Makar och barn får i ökad utsträckning ansvara för vård och omsorg av sina närstående. Många personer som hjälper sin äldre närstående är själva äldre, vilket leder till större fysisk belastning p.g.a. bristande krafter och egna hälsoproblem. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, hjälper nästan var fjärde person i Sverige som är över 55 år äldre, sjuka eller människor med funktionsnedsättning i eller utanför sitt eget hem. För att beskriva hur mycket de hjälper eller vårdar och om de gör det i sitt eget hem eller inte brukar de informella hjälp givarna delas in i tre grupper: anhörigvårdare, omsorgsgivare och hjälpare. Anhörigvårdare ger hjälp till en närstående inom det egna hemmet flera gånger i veckan eller oftare, medan omsorgsgivarna hjälper en närstående utanför hemmet med samma frekvens. Hjälparna hjälper någon en gång i veckan eller mera sällan. Vanligtvis brukar vårdande av närstående beskrivas i termer av hjälp med utförandet av personligt ADL eller instrumentellt ADL, men hjälpen innehåller fler dimensioner än så. Ofta startar hjälpen tidigt, även om personen inte behöver hjälp inom personligt eller instrumentellt ADL, så finns det någon där som håller ett vakande öga och som är beredd att hjälpa till om det skulle behövas. Det är inte heller ovanligt att en äldre person som får hjälp även i sin tur hjälper en annan äldre person. 6

7 Det finns svårigheter att uppskatta omfattningen av den omsorg närstående ger, bland annat för att uppfattningen om vad som är hjälp skiljer sig från person till person. De handlingar som förväntas av oss beror på vilken roll vi har. I de flesta fall förknippas en roll med vissa handlingar som är socialt definierade. I andra situationer måste en person själv tydliggöra och definiera sin roll. Vid en sammanställning av forskarrapporter om närståendes obetalda äldreomsorgsinsatser beskrivs att det sannolikt finns ålders-, klass-, etnicitets- och könsskillnader när det gäller att se en handling som omsorg. dvs. att inneha rollen som anhörigvårdare. Olika personer uppfattar alltså samma aktivitet på olika sätt; för någon upplevs det som en hjälpinsats medan samma aktivitet uppfattas som en del i en relation för någon annan. Detta kan till viss del förklaras med att rollen som informell hjälpgivare inte är tydligt socialt definierat, vilket medför att personen själv får meddela sin definition av rollen och hitta andra personer som känner igen sig och bekräftar rollen. Begreppet stöd/hjälp kan därmed definieras på olika sätt och är beroende av vilka roller personen haft tidigare. I denna studie används begreppet stöd/hjälp för praktiska, emotionella eller rådgivande hjälpinsatser där personen som får stöd inte skulle kunna utföra eller vara delaktig i vardagliga aktiviteter utan tillgång till stödet. Makor och makar är överlag mest ensamma om att ge stöd. Studier visar på både positiva och negativa upplevelser av att hjälpa en närstående. Bland de positiva nämns upplevelsen av att få känna sig önskad och ha möjlighet att uttrycka kärlek genom att ge omsorg. Att hjälpa en närstående kan medföra begränsade möjligheter att disponera sin egen tid, att bibehålla och att utveckla sitt eget sociala nätverk, vilket påverkar delaktigheten. Att kunna upprätthålla delaktighet inom olika aktivitetsområden anses främja hälsan och är av betydelse även om förmågan att utföra vardagliga aktiviteter försämras med stigande ålder. Därför bör det göras möjligt för den äldre personen att engagera sig i aktiviteter som upplevs användbara och meningsfulla. Det möjliggörande arbetet kan ske såväl mot en enskild person som mot anhöriga. Forskning visar att bibehållen aktivitetsförmåga kan minska risken för utveckling av skörhet. Man har också sett att försök att förbättra aktivitetsförmåga förhindrar ytterligare förlust av aktivitetsförmåga. Miljörelaterade åtgärder så som förskrivning av hjälpmedel och anpassning av bostaden syftar till att påverka aktivitetsförmågan hos äldre. Hjälpmedel kan vara ett stöd för såväl den som hjälper som den som blir hjälpt. Ett antal studier med utgångspunkt i att personen är beroende av hjälp, beskriver formella och informella hjälpinsatser för äldre samt fördelningen mellan dessa. Det framkommer att nära hälften av de äldre i åldern över 70 år endast har informell hjälp, vilket tyder på en ökning av antalet personer som saknar en naturlig kontakt med någon kom 7

8 munal organisation. I Hellströms studie beskrivs att de personer som endast erhöll informell hjälp klarade sig så gott de kunde på egen hand. De flesta svenska studier om informell hjälp bygger på frågor riktade till äldre personer som får hjälp, vilket belyses ovan. Dessa studier har ibland indirekt även kunnat belysa de informella hjälpgivarna. En befolkningsstudie som utgår från informella hjälpgivare 55 år och äldre visar att andelen män över 85 år som ger hjälp inom hushållet ger hjälp med större omfattning än vad som tidigare framkommit. Det diskuteras att en orsak till detta kan vara att tidigare utförda studier ur de informella hjälpgivarnas perspektiv har haft en övre åldersgräns vid 84 eller 89 år. Resultatet visar även att det finns mycket stora skillnader i hjälpmönster i olika åldergrupper. Det innebär att det finns ett behov av studier som belyser informell hjälp utifrån den äldre hjälpgivarens perspektiv. Fler än hälften av Sveriges befolkning 80 år och äldre är hemmaboende utan hemtjänstinsatser. Enligt vår kännedom finns det ingen tidigare studie om varken hjälpmottagare eller hjälpgivare som beskriver informell hjälp hos hemmaboende äldre utan hemtjänst. Vi har heller inte funnit någon studie som beskriver förekomsten av hjälpmedel i samband med informell hjälp inom denna grupp. Forskning visar att sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande interventioner för sköra äldre gör störst nytta i ett tidigt skede, samt att tidig identifikation av äldre personer som hjälper en närstående är viktig för att kunna erbjuda stöd. Därmed är det angeläget att få kännedom om förekomsten av informell hjälp samt hjälpmedelsanvändningen i denna grupp för att kunna ge adekvat och riktat stöd mot denna grupp. 8

9 Syfte Syftet är att beskriva och kartlägga informell hjälp samt hjälpmedelsanvändning i en befolkning på 80 år och äldre utifrån två fokus: 1. Att vara hemmaboende utan hemtjänst och ge informell hjälp 2. Att vara hemmaboende utan hemtjänst och få informell hjälp 9

10 Genomförande Forskningsdesign En kvantitativ ansats har använts genom kartläggning av informell hjälp samt hjälpmedel i två av Göteborgs stadsdelar. Det är en tvärsnittsstudie med en deskriptiv analytisk ansats. Dessutom har en uppföljning genomförts för att kartlägga vilka hjälpmedel som används av informella hjälpgivare och för de närstående de hjälper. Urval Deltagarna valdes ut genom ett slumpmässigt systematiskt urval från kommunens register i stadsdelarna Härlanda respektive Örgryte i Göteborg. Inklusionskriterier var ålder över 80 år och att bo i ordinärt boende utan hemtjänstinsatser i någon av de ovan nämnda stadsdelarna. De personer som inte kunde besvara frågorna eller följa instruktioner vid utförandet av tester exkluderades. Totalt tillfrågades personer om deltagande varav 309 kom att ingå i studien (Figur 1). Majoriteten (n=726) av personerna som tackade nej till att delta i studien uppgav att de ej var intresserade (n=639) eller hade tid att delta (n=87), 53 personer tackade nej p.g.a. sjukdom, nedsatt funktion eller dylikt. 343 personer intervjuades och utav dessa valde 34 personer att avbryta deltagandet efter intervjutillfället. Figur 1 Bortfall Tillfrågade n=1122 Tackar nej till deltagande n=779 Utförda intervjuer n=343 Väljer att avbryta deltagande n=34 Slutligt urval n=309 Inklusionskriterie för den uppföljande telefonintervjun var att regelbundet hjälpa en person som är gammal, sjuk eller handikappad inom eller utanför det egna hushållet. Totalt uppfyllde 44 personer inklusionskriteriet varav 38 personer deltog. Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen bestod av 309 personer varav 64 procent var kvinnor. Medelåldern var 85 år och medianåldern 84 år för såväl kvinnor som män. Det var en statistiskt signifikant större andel män (76 %, p <0,01) som var sammanboende jämfört med kvinnorna (Tabell 1). 10

11 Det var vanligast att bo tillsammans med make/maka eller sambo. Fem deltagare bodde tillsammans med barn eller annan person. 76 procent av deltagarna bodde i lägenhet medan övriga var bosatta i villa/radhus. Bostadsanpassning hade genomförts för 9 procent av deltagarna medan ytterligare 4 procent bodde i en bostad som var anpassad vid inflyttning. Drygt hälften av deltagarna (56 %) äger sin bostad dvs. bor i villa/ radhus eller bostadsrätt (Tabell 1). Hälften av kvinnorna var hjälpmedelsanvändare till skillnad mot en tredjedel av männen, vilket är en statistiskt signifikant skillnad (p <0,001) se Tabell 1. Ekonomin upplevs som tillfredsställande eller mycket tillfredsställande av 80 procent, medan 2,5 procent upplevde att ekonomin var otillfredsställande eller ganska otillfredsställande. Ingen av deltagarna uppgav att den ekonomiska situationen var mycket otillfredsställande. Beskrivning av undersökningsgrupp utifrån sociodemografiska data samt beskrivning av könsfördelning tabell 1 totalt n=309 män n=111 kvinnor n=198 Ålder , ,5 Socialt Sammanboende ** 26 Har barn Boendemiljö Hyresrätt Bostadsrätt Villa/radhus Bostadsanpassning Hjälpmedelsanvändare *** 1 Bostaden har anpassats efter personen alternativt hade en anpassning redan vid inflyttning. 2 ** P 0,01 *** P 0,001 Upplevelsen av den egna hälsan beskrevs som god, mycket god eller utmärkt för 77 procent av deltagarna. Vanligast förekommande sjukdomar inom undersökningsgruppen var sjukdomar inom kärl (53 %), ögonöron-näsa-hals-larynx (46 %), hjärta (37 %) samt urogenitala (31 %) och muskuloskeletala sjukdomar (31 %). Nedsättning av funktion förekom 11

12 i varierande grad inom undersökningsgruppen (Tabell 6). En aktivitets begränsning beskrivs av nära en tredjedel (21 %) av deltagarna. 11 procent upplever begränsningen genom osäkerhet vid utförandet av aktiviteten, medan 10 procent uppger sig vara delvis beroende eller beroende av hjälp. Städning (13 %), inköp (8 %), transport (7 %) och bad/ dusch (4 %) är de aktiviteter där flest deltagare upplever en aktivitetsbegränsning. 26 (9 %) av deltagarna upplever aktivitetsbegränsningar inom flera olika aktiviteter. Procedur Deltagarna kontaktades per brev med skriftlig information om studien. Ett uppföljande telefonsamtal där det fanns möjlighet att ställa frågor gjordes 1 2 veckor efter brevutskicket. I samband med detta tillfrågades personen om deltagande. Tid för intervju bokades in hos de personer som accepterade att delta. Vid intervjutillfället inhämtades ett skriftligt godkännande. Datainsamlingen genomfördes i deltagarnas hem under ett halvårs tid, januari juli Data enligt frågeformulär samt mått på funktion och aktivitetsförmåga samlades in för samtliga deltagare. Om det vid intervjun framkom ett beroende av hjälp av annan person bokades ytterligare ett besök in för en kompletterande intervju med frågor om erhållen informell hjälp. Vid 7 av de 22 kompletterande intervjutillfällena närvarade den närstående som gav informell hjälp. Den uppföljande studien med syfte att kartlägga vilka hjälpmedel som används av informella hjälpgivare i samband med att de hjälper sin närstående ägde rum oktober november Deltagarna kontaktades via telefon där följande frågor ställdes: Använder du några hjälpmedel för att kunna hjälpa din närstående?, Använder personen du hjälper något hjälpmedel för att du ska kunna genomföra din hjälp?, Vad betyder hjälpmedlet för dig?, Vad fyller hjälpmedlet för funktion?, Är hjälpmedlet tillfredsställande?, Är det något hjälpmedel du tycker saknas? samt Vilka hjälpmedel är det du/din närstående, använder? Svaren antecknades skriftligt under intervjun. Mätmetoder Frågeformulär Ett frågeformulär användes som innehöll frågor om persondata, socialt stöd, förekomst av att ge/få informell hjälp, tillgänglighet, användning av hjälpmedel, skattad hälsa och mått på funktion så som handstyrka, allmän trötthet, viktminskning, synskärpa, balans samt mått på aktivitetsförmåga och sjuklighet. 12

13 Handstyrka North Coast dynamometern som är en hydraulisk dynamometer användes för att mäta handstyrka. I denna studie tolkas handstyrkan som nedsatt för värden som understiger för höger hand 13 kg hos kvinnor respektive 21 kg hos män. För vänster hand de som understiger 10 kg hos kvinnor respektive 18 kg hos män. Mätningar genomfördes tre gånger per hand, med vila emellan, med början med dominant hand. Det maximala värdet användes. Utgångsposition var sittande på stol utan armstöd med armen in mot mot kroppen, 90 graders vinkel i armbågsleden och en böjning med 0 30 grader i handleden. Dynamometern var inställd på läge 2, enligt rekommendation i bruksanvisning. Viktminskning och allmän trötthet Frågan Har du besvärats av något av följande symptom under de senaste tre månaderna från symptom-frågelistan i The Göteborg quality of life instrument (GQL-instrument har använts för att mäta symptomen avmagring samt allmän trötthet. GQL är ett självskattande instrument som ger reliabla och stabila mätningar av symptom. Balans För att mäta balans användes Bergs balansskala. Instrumentet mäter balans i 14 moment. Bedömningen görs genom observation. Varje moment poängsätts enligt en 5-gradig ordinalskala (0 4). Instrumentet kan användas på både individ- och gruppnivå och är testat för validitet, reliabilitet och sensitivitet. Maximal poäng är 56. Det har visat sig att en poängsumma mindre än 45 innebär en ökad risk att falla flera gånger inom ett år. I denna studie har ett värde <45 klassats som en skörhetsindikator. Synskärpa Synskärpa har mätts med hjälp av en KM-tavla som är en syntavla i A4-format som mäter synskärpa på en meters avstånd, från 0,1 till 1,0. Om deltagaren vanligtvis använder glasögon har dessa använts även vid undersökningstillfället. I denna studie klassificeras en synskärpa på <0,5 som nedsatt funktion. Aktivitetsförmåga För att mäta aktivitetsförmåga har ADL-trappan använts. Instrumentet omfattar 10 aktiviteter: städning, matinköp, transport, matlagning, badning, av/påklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag. Varje aktivitet bedöms i 3 skalsteg: oberoende, delvis beroende och beroende, vilket framgår av manualen. Instrumentet kan användas på både 13

14 individ- och gruppnivå samt är testat för validitet och reliabilitet. I föreliggande studie har bedömningen gjorts via intervju. Aktiviteterna inköp och transport samt funktionen kontinens har modifierats enligt följande: Inköp: har bedömts vara oberoende om man utför småinköp även om personen i vanliga fall får hjälp med storhandling. Transport: har bedömts som oberoende om personen åker självständigt med färdtjänst eller flexlinje. Kontinens: har bedömts som oberoende om personen klarar att sköta inkontinenshjälpmedel eller kateter självständigt. Det vill säga funktionen kontinens bedöms inte. Upplevd osäkerhet är mätt med hjälp av en fyragradig skattningsskala kopplad till respektive aktivitet inom ADL-trappan, där 1=säker, 2=någorlunda säker, 3=osäker och 4=mycket osäker. Aktivitetsbegränsning har bedömts föreligga om deltagaren är beroende eller delvis beroende av hjälp enligt ADL-trappan eller upplever osäkerhet, dvs. en skattning 3 4 enligt skalan ADL-trappan/säkerhet i minst en aktivitet. Sjuklighet Cumulative illness rating scale for geriatrics (CIRS-G) har använts för att kartlägga förekomst av sjukdomar klassificerade inom följande sjukdomsområden: hjärta, kärl, blodsjukdomar, respiration, ögon-öronnäsa/hals-larynx, övre tarmkanalen, nedre tarmkanalen, lever och galla, njurar, urogenitalt, muskuloskeletalt, neurologiskt, endokrint/metabolt och bröst, psykisk sjukdom/problem med nerverna. För att klassificeras som att ha en sjukdom måste man uppfylla kriteriet medelsvår sjuklighet eller vara i behov av medicinering för sjukdom. Dataanalys Data är analyserade i SPSS Deskriptiv statistik har använts för att redovisa frekvenser. Chi-2 test har använts för att jämföra könsskillnader inom den totala undersökningsgruppen. I övrigt har ett 95-procentigt konfidensintervall beräknats för skillnaden mellan proportioner för att se om det finns signifikanta skillnader mellan grupper. Den grupp som varken ger eller får hjälp (Grupp IV) har använts som referensgrupp. Vid indelning av grupper i resultatet har frågan hjälper du regelbundet någon närstående som är gammal, sjuk eller handikappad använts för att avgränsa förekomst av att ge informell hjälp. Att få informell hjälp har avgränsats som att vara beroende i någon av ADL-trappans aktiviteter. 14

15 Resultat Förekomst av informell hjälp och hjälpmedel inom den totala undersökningsgruppen Undersökningsgruppen kan delas in i fyra grupper som beskriver förekomsten av informell hjälp genom att deltagaren (I) ger, (II) får, (III) både ger och får, samt (IV) varken ger eller får informell hjälp (Tabell 2). Sammantaget ger eller får var femte deltagare informell hjälp, medan 79 procent varken ger eller får informell hjälp. På grund av liten gruppstorlek kommer resultat från grupp (III), som både ger och får informell hjälp fortsättningsvis beskrivas under grupp (I) Ger informell hjälp och grupp (II) Får informell hjälp. Vilket innebär att i grupp I och II blir den sammanlagda procentsatsen 14,2 procent respektive 7,1 procent. Indelning i olika grupper som beskriver förekomst av informell hjälp tabell 2 Grupptillhörighet n andel deltagare (%) I. Ger informell hjälp 42 13,6 II. Får informell hjälp ,5 III. Ger och får informell hjälp 2 0,6 IV. Varken ger eller får informell hjälp ,3 Totalt personer har enbart privat hjälp Inom den totala undersökningsgruppen är 41 procent av deltagarna hjälpmedelsanvändare. Hälften av kvinnorna är hjälpmedelsanvändare till skillnad mot en tredjedel av männen, vilket är en statistiskt signifikant skillnad (p <0,001) (Tabell 1). Andelen hjälpmedelsanvändare inom gruppen som får hjälp är statistiskt signifikant högre (75 %, p <0,05) medan andelen hjälpmedelsanvändare bland de deltagare som ger hjälp är statistiskt signifikant lägre (24 %, p <0,05) än för de deltagare som varken ger eller får informell hjälp (42 %) (Tabell 6). I Tabell 3 nedan visas hjälpmedelskategorier där hjälpmedel förekommer inom de olika grupper som beskriver förekomst av informell hjälp. Tillsammans har deltagarna inom de olika grupperna 273 hjälpmedel, vilka till största delen är förflyttningshjälpmedel (n=96) och hygienhjälpmedel (n=77). 15

16 Hjälpmedelsanvändning för de personer som ger eller får informell hjälp kommer att beskrivas utförligare under avsnitten, hjälpmedelsanvändning hos informella hjälpgivare samt hjälpmedelsanvändning hos personer som får informell hjälp. Tabell 3 Antal hjälpmedel inom olika hjälpmedelskategorier för hjälpmedelsanvändarna inom respektive grupp samt för den totala undersökningsgruppen Hjälpmedelskategori (Grupp I) Ger hjälp n=44 (Grupp II) Får hjälp n=20 (Grupp IV) Varken ger eller får n=245 Totalt n=309 Hygienhjälpmedel Förflyttningshjälpmedel Av/påklädningshjälpmedel Säng/Stolhjälpmedel Grepphjälpmedel Kökshjälpmedel Övrigt Medicineringshjälpmedel (dosett) Bärhjälpmedel (Dramaten) Tidshjälpmedel Synhjälpmedel (exkl. glasögon) Höftskyddsbyxor Totalt Att hjälpa en närstående och själv vara över 80 år (Grupp I) Förekomst av att ge informell hjälp 14,2 procent av den totala gruppen hjälper regelbundet en närstående (Tabell 4) som är gammal, sjuk eller handikappad varav 1,3 procent (n=4) hjälper fler än en person. Av de deltagare som hjälper en närstående är 25 kvinnor och 19 män. Det vill säga 13 procent (25/198) av kvinnorna samt 17 procent (19/111) av männen i undersökningsgruppen är informella hjälpgivare. 16

17 Omfattning av informell hjälp Deltagarna representerar olika grupper av informella hjälpgivare (Tabell 4). 45,5 procent av de informella hjälpgivarna tillhör gruppen hjälpare dvs. de hjälper en närstående högst en gång/vecka. De fyra deltagare som hjälper mer än en person tillhör gruppen hjälpare. 38,5 procent är anhörigvårdare, dvs. hjälper en närstående inom det egna hushållet dagligen eller flera gånger i veckan och 16 procent hjälper en person utanför det egna hushållet dagligen eller flera gånger i veckan. Vilket innebär att mer än hälften av de informella hjälpgivarna som själva är över 80 år ger hjälp flera gånger i veckan eller oftare. Olika grupper av informella hjälpgivare. Förekomst angett som andel av de deltagare som ger hjälp samt andelen av den totala undersökningsgruppen tabell 4 Inom grupp I (Ger hjälp) n=44, % Totala gruppen n=309, % Anhörigvårdare 38,5 5,5 Omsorgsgivare 16 2,3 Hjälpare 45,5 6,5 11 personer av hjälparna hjälper sin närstående varje vecka, medan 9 övriga ger hjälp någon gång per månad eller mer sällan. Det innebär att 35 av de 44 personer som ger informell hjälp, dvs. 11 procent av den totala undersökningsgruppen hjälper sin närstående mer än en gång/vecka (35/309). Två tredjedelar (18/24) av anhörigvårdarna och omsorgsgivarna ger daglig hjälp. Av dessa finns 5 deltagare till för sina närstående dygnet runt och ytterligare 2 deltagare är ett stöd mer än 12 timmar/dygn. Tidsåtgången för hjälpen varierar mellan en timme/ vecka till hjälp dygnet runt. 10 deltagare anpassar dagligen sina egna aktiviteter för att kunna vara till hands och föregripa att något händer den närstående som kan leda till ett ökat vårdbehov eller komplicera den närståendes situation. Ytterligare 7 deltagare uppger att de ibland anpassar sina aktiviteter, vilket innebär att 40 procent av de informella hjälpgivarna någon gång anpassar sina aktiviteter och att 23 procent gör det varje dag. Deltagarna har hjälpt sin närstående under olika lång tid. Drygt hälften av deltagarna har hjälpt sin närstående längre än 2 år och två tredje delar har hjälpt sin närstående i mer än 1 år. 6 personer kan ej ange hur länge hjälpen pågått. Nedan visas (Tabell 5) under hur lång tid deltagarna har varit informella hjälpgivare. 17

18 Tabell 5 Tid som deltagaren har varit informell hjälpgivare n=44 (%) >5år år år månader 1år månader 1 2 vet ej 6 14 Informella hjälpgivare Vem ger hjälp? De deltagare som hjälper en närstående är mellan 80 och 98 år, varav de två äldsta både ger och får informell hjälp. Drygt hälften (55 %) av de informella hjälpgivarna är över 85 år, varav 4 deltagare är 90 år eller äldre. Andel sammanboende informella hjälpgivare är 68 procent (30/44), vilket medför en statistiskt signifikant skillnad (p 0,05) jämfört med den grupp som varken ger eller får informell hjälp (Tabell 6). Sjukligheten bland deltagarna (Tabell 6) som ger hjälp var vanligast, inom kärl (55 %), ögon-öron-näsa-hals-larynx (48 %), hjärta (36 %) samt muskuloskeletala (36 %) och urogenitala sjukdomsområden (29 %). En högre andel av de informella hjälpgivarna har blodsjukdomar och en lägre andel har endokrina sjukdomar (p 0,05) jämfört med den grupp som varken ger eller får informell hjälp. Funktionsnedsättningar förekom i varierande grad (Tabell 6). Upplevelsen av den egna hälsan beskrevs som god, mycket god eller utmärkt för 89 procent av de informella hjälpgivarna. Utöver de 2 deltagare som både ger och får informell hjälp har ytterligare 8 deltagare som ger informell hjälp en aktivitetsbegränsning. Vilket innebär att nära var 4:e deltagare (23 %) som ger informell hjälp känner sig osäker vid utförande av dagliga aktiviteter eller upplever sig vara delvis beroende. Aktivitetsbegränsningar förekommer inom aktiviteterna städning (n=6), inköp (n=4), matlagning (n=2), transport (n=2) samt inom bad/dusch (n=3). 11 procent upplever en aktivitetsbegränsning inom flera aktiviteter. 18

19 Procentuell fördelning av deltagare för olika sociodemografiska variabler, sjuklighet, funktion, aktivitetsbegränsning och hjälpmedel inom de grupper som ger (I) eller får (II) informell hjälp samt för referensgrupp (IV), dvs. de deltagare som varken ger eller får informell hjälp. Variabler där statistiskt signifikant skillnad på 0,05-nivån förekommer har markerats med en *. Grupp III, både får och ger hjälp (n=2) redovisas ej i tabellen då andelsberäkningar ej kunnat göras. tabell 6 (Grupp IV) Varken ger eller får hjälp n=245 % (Grupp I) Ger hjälp n=42 % (Grupp II) Får hjälp n=20 % Sociodemografiska variabler man sammanboende 40 69* Sjuklighet hjärta kärl blodsjukdomar 5 17* 15 respiration ögon/öron/näsa/hals/larynx övre magtarmkanal nedre magtarmkanal lever, galla njurar urogenitalt muskuloskeletalt * neurologiskt endokrint 13 5* 25 psykisk sjukdom/problem med nerverna Funktion nedsatt synskärpa viktminskning * allmän trötthet nedsatt balans * nedsatt handstyrka 22 9* 35* aktivitetsbegränsning Totalt * Hjälpmedel hjälpmedelsanvändare 42 24* 75* 19

20 Informella hjälpgivare Vem hjälper de? De närstående som deltagarna hjälper är mellan 48 och 95 år. Tre närstående är yngre än 60 år, medan övriga är mellan 77 och 95 år. Nära hälften (47 %) av de närstående som deltagarna hjälper är över 85 år. De informella hjälpgivarnas relation till den de hjälper varierar. Nära hälften (43 %) hjälper make/maka/sambo, 25 procent annan familjemedlem eller släkting medan 30 procent hjälper annan person. De informella hjälpgivarna bor på olika avstånd i förhållande till de närstående. 36 procent bor i samma hushåll. 17 närstående bor i samma hushåll, 3 i samma hus, och 5 på gångavstånd. 6 närstående bor inom 10 minuters körväg med bil/buss 9 inom 30 minuters körväg 6 inom 1 timmes körväg 3 personer över 1 timmes körväg Informella hjälpgivares beskrivning av närståendes hjälpbehov Aktivitetsförmågan är nedsatt i olika grad hos de närstående (n=49) som får hjälp (Tabell 8). Hälften (49 %) beskrivs behöva hjälp med både P- och I-ADL. Vilken typ av stöd den närstående har behov av varierar (Tabell 7). Nära hälften av de närstående (43 %) är enligt skattning av deltagaren som ger hjälp i behov av en kombination av olika typer av stöd. De vanligaste stödformerna de närstående är i behov av är praktiskt stöd (87 %), samt emotionellt stöd (53 %). Ingen av de närstående är enbart i behov av rådgivande stöd, utan detta ges i kombination med praktiskt eller både praktiskt och emotionellt stöd. Tabell 7 Typ av stöd den närstående är i behov av enligt informell hjälpgivare n=49 (%) praktiskt stöd praktiskt och rådgivande stöd 1 2 praktiskt och emotionellt stöd praktiskt, rådgivande och emotionellt stöd 9 18 emotionellt stöd 6 12 Tabell 8 Skattning av aktivitetsbegränsning hos den närstående n=49 (%) beroende I-ADL beroende P-ADL 1 2 beroende P- och I-ADL oberoende 3 6 ej svarat

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta

Vardagsteknologi för de allra äldsta Vardagsteknologi för de allra äldsta Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Kristina Nilsson, Emmelie Barenfeld, Synneve Dahlin Ivanoff Textredigering: Torbjörn Jonsson Omslagsfoto: Bildarkivet Ansvarig

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema Samtalschema 1. Basuppgifter (skall fyllas i av alla) Brukarens namn: Datum: Namn på andra mötesdeltagare: Gift/sambo: Ja Nej Hemmaboende barn: Ja Nej Evt. ålder Vad är bakgrunden för din ansökan? Vilken

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Behov av stöd och omfattning en intervjuguide

Behov av stöd och omfattning en intervjuguide Behov av stöd och omfattning en intervjuguide Prövningsversion 1 2010-01-19 Lennart Jansson IMS/Socialstyrelsen Helene Wirandi Socialstyrelsen Kärstin Eriksson-Blick Försäkringskassan Rose-Marie Nylander

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående

Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående En enkätundersökning riktad till 4000 personer i Linköpings kommun. November 2000 2:a upplagan, januari 2001 Lars-Åke Gustafson

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2008

Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2008 1 (7) 2008-08-04 Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2008 Inledning Malenbadet är ett utomhusbad i Båstad och anläggningen är öppen från 1 juni 31 augusti. Malenbadet besöks årligen av mellan

Läs mer

Behovsbarometern äldre. En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg

Behovsbarometern äldre. En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg Behovsbarometern äldre En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre Stöd och omsorg för äldre Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 september 2014. Du kan också lyssna på informationen som finns på Umeå kommuns webbplats.

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.

Läs mer

Trappan mellan kvarboende och flytt. Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma

Trappan mellan kvarboende och flytt. Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma Trappan mellan kvarboende och flytt Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter.

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård Äldres levnadsförhållanden Hemtjänst och anhörigvård Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård av Kristina Larsson Andelen personer med hemtjänst minskade under den femtonårsperiod som studerades. Mest dramatisk

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer