Vem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem hjälper vem? informell hjälp och hjälpmedelsanvändning. behovsstudie"

Transkript

1 informell hjälp och hjälpmedelsanvändning behovsstudie

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2009 Författare: leg. arbetsterapeut Emmelie Barenfeld, leg. arbetsterapeut Kristina Nilsson, leg. arbetsterapeut Ann-Sofie Örnvall, Professor Synneve Dahlin Ivanoff Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Ansvarig handläggare: Ingela Månsson Formgivning: Ordförrådet AB Upplaga: 500 ex ISBN (tryck) Best nr: Publikationen kan beställas på HIs webbplats, via telefon eller hämtas i pdf-format, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Emmelie Barenfeld, Kristina Nilsson, Ann-Sofie Örnvall, Synneve Dahlin Ivanoff informell hjälp och hjälpmedelsanvändning Behovsstudie

4 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 7 Genomförande... 8 Forskningsdesign... 8 Urval... 8 Undersökningsgrupp... 8 Procedur Mätmetoder Sjuklighet Dataanalys Resultat Förekomst av informell hjälp och hjälpmedel inom den totala undersökningsgruppen Att hjälpa en närstående och själv vara över 80 år (Grupp I) Hjälpmedelsanvändning hos informella hjälpgivare Att få informell hjälp och själv vara över 80 år (Grupp II) Hjälpmedelsanvändning hos personer som får informell hjälp Diskussion Sammanfattande kommentar Att hjälpa en närstående och själv vara över 80 år Att få informell hjälp och själv vara över 80 år Referenser... 34

5 Inledning Medellivslängden förväntas öka såväl i Sverige som i övriga Europa. I dag är 17 procent av Sveriges befolkning ålderspensionärer och år 2020 beräknas procenttalet vara 22, varav äldre över 80 år står för en ökande del av befolkningen. De allra äldsta beskrivs ofta som en sårbar grupp som är speciellt utsatt för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar samt löper stor risk att förlora förmågan att självständigt klara av de vardagliga aktiviteterna. Enligt socialtjänstlagen (SoL) har äldre personer som inte själva kan tillgodose sina behov, rätt till bistånd av kommunen för att få den hjälp de behöver. Det finns även andra lagstiftningar som reglerar äldre personers rätt att få eller köpa service och omvårdnad. Formell hjälp definieras som hjälp där en yrkesmässig relation finns mellan personen och den som hjälper, ett exempel på detta kan vara insatser från hemtjänsten. Den hjälp en person får av anhöriga, vänner eller grannar, dvs. där det finns en personlig relation, benämns informell hjälp. Vilken typ av hjälp, informell, formell eller båda delar, en hemmaboende äldre har påverkas av personens sociala nätverk i kombination med förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Aktivitet är allt en person gör för att sysselsätta sig själv. Vardagliga aktiviteter, aktiviteter i dagligt liv (ADL), handlar om aktiviteter som är gemensamma för i stort sett alla personer och som utförs regelbundet för att leva ett självständigt liv. Dessa aktiviteter delas vanligen in i olika aktivitetsområden, t.ex. personlig ADL (t.ex. födointag, toalettbesök, badning), instrumentell ADL (t.ex. matlagning, städning, inköp, ekonomi), kommunikation, yrkesarbete respektive fritidsverksamhet. Utförandet av vardagliga aktiviteter påverkas av det dynamiska samspelet mellan person, miljö och aktivitet. Det vill säga att en person engagerar sig ständigt i aktiviteter i samspel med den omgivande miljön, som i sin tur påverkar vad och hur en person gör. Begreppet miljö inkluderar både fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och organisatoriska beståndsdelar. Den fysiska miljön består av naturlig och tillverkad miljö och de objekt som hittas i dessa miljöer. Skog är exempel på naturlig miljö och hus exempel på tillverkad miljö. Exempel på objekt i dessa miljöer är en sten eller en dator. Tekniska hjälpmedel kan därmed beskrivas som en del av den fysiska miljön som strävar efter att förebygga och kompensera funktionsnedsättningar och sociala förluster. Miljön kan vara hindrande men även medföra möjligheter för individen. Enligt Bagley kan oro för risker i vardagen tillsammans med funktionsnedsättningar 5

6 hota individens självständighet. Teknologi kan öka livskvaliteten, vara ett medel för att hantera sin/sina funktionsnedsättningar samt erbjuda en chans att öka individens självständighet. Social miljö beskrivs innehålla sociala och kulturella företeelser, former, mönster och processer som påverkar livet hos en person. I den sociala miljön engagerar sig personer i olika sociala samspel som ger mening, beroende på olika roller och relationer och det nätverk av socialt stöd som är av betydelse för välbefinnandet. Isaksson redogör i sin avhandling för socialt stöd som ett komplext begrepp. Socialt stöd beskrivs som upplevelsen av att känna att andra bryr sig om en eller som hjälp och stöd från personer i det sociala nätverket. När det gäller att ge olika typer av stöd benämns socialt stöd som socioemotionellt, praktiskt och rådgivande. I denna studie definieras praktiskt stöd som hjälp med konkreta uppgifter t.ex. matlagning, påklädning, skjuts eller dylikt. Rådgivande stöd innebär att ge råd om idéer, framtidsplanering etc. medan det emotionella stödet innebär att bry sig om, lyssna på och finnas till för att t.ex. minska oro eller ensamhet. Möjligheten till socialt stöd och attityder från andra i nätverket har betydelse för en persons delaktighet i meningsfulla aktiviteter, dvs. den sociala miljön kan vara både stödjande och hindrande. Makar och barn får i ökad utsträckning ansvara för vård och omsorg av sina närstående. Många personer som hjälper sin äldre närstående är själva äldre, vilket leder till större fysisk belastning p.g.a. bristande krafter och egna hälsoproblem. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, hjälper nästan var fjärde person i Sverige som är över 55 år äldre, sjuka eller människor med funktionsnedsättning i eller utanför sitt eget hem. För att beskriva hur mycket de hjälper eller vårdar och om de gör det i sitt eget hem eller inte brukar de informella hjälp givarna delas in i tre grupper: anhörigvårdare, omsorgsgivare och hjälpare. Anhörigvårdare ger hjälp till en närstående inom det egna hemmet flera gånger i veckan eller oftare, medan omsorgsgivarna hjälper en närstående utanför hemmet med samma frekvens. Hjälparna hjälper någon en gång i veckan eller mera sällan. Vanligtvis brukar vårdande av närstående beskrivas i termer av hjälp med utförandet av personligt ADL eller instrumentellt ADL, men hjälpen innehåller fler dimensioner än så. Ofta startar hjälpen tidigt, även om personen inte behöver hjälp inom personligt eller instrumentellt ADL, så finns det någon där som håller ett vakande öga och som är beredd att hjälpa till om det skulle behövas. Det är inte heller ovanligt att en äldre person som får hjälp även i sin tur hjälper en annan äldre person. 6

7 Det finns svårigheter att uppskatta omfattningen av den omsorg närstående ger, bland annat för att uppfattningen om vad som är hjälp skiljer sig från person till person. De handlingar som förväntas av oss beror på vilken roll vi har. I de flesta fall förknippas en roll med vissa handlingar som är socialt definierade. I andra situationer måste en person själv tydliggöra och definiera sin roll. Vid en sammanställning av forskarrapporter om närståendes obetalda äldreomsorgsinsatser beskrivs att det sannolikt finns ålders-, klass-, etnicitets- och könsskillnader när det gäller att se en handling som omsorg. dvs. att inneha rollen som anhörigvårdare. Olika personer uppfattar alltså samma aktivitet på olika sätt; för någon upplevs det som en hjälpinsats medan samma aktivitet uppfattas som en del i en relation för någon annan. Detta kan till viss del förklaras med att rollen som informell hjälpgivare inte är tydligt socialt definierat, vilket medför att personen själv får meddela sin definition av rollen och hitta andra personer som känner igen sig och bekräftar rollen. Begreppet stöd/hjälp kan därmed definieras på olika sätt och är beroende av vilka roller personen haft tidigare. I denna studie används begreppet stöd/hjälp för praktiska, emotionella eller rådgivande hjälpinsatser där personen som får stöd inte skulle kunna utföra eller vara delaktig i vardagliga aktiviteter utan tillgång till stödet. Makor och makar är överlag mest ensamma om att ge stöd. Studier visar på både positiva och negativa upplevelser av att hjälpa en närstående. Bland de positiva nämns upplevelsen av att få känna sig önskad och ha möjlighet att uttrycka kärlek genom att ge omsorg. Att hjälpa en närstående kan medföra begränsade möjligheter att disponera sin egen tid, att bibehålla och att utveckla sitt eget sociala nätverk, vilket påverkar delaktigheten. Att kunna upprätthålla delaktighet inom olika aktivitetsområden anses främja hälsan och är av betydelse även om förmågan att utföra vardagliga aktiviteter försämras med stigande ålder. Därför bör det göras möjligt för den äldre personen att engagera sig i aktiviteter som upplevs användbara och meningsfulla. Det möjliggörande arbetet kan ske såväl mot en enskild person som mot anhöriga. Forskning visar att bibehållen aktivitetsförmåga kan minska risken för utveckling av skörhet. Man har också sett att försök att förbättra aktivitetsförmåga förhindrar ytterligare förlust av aktivitetsförmåga. Miljörelaterade åtgärder så som förskrivning av hjälpmedel och anpassning av bostaden syftar till att påverka aktivitetsförmågan hos äldre. Hjälpmedel kan vara ett stöd för såväl den som hjälper som den som blir hjälpt. Ett antal studier med utgångspunkt i att personen är beroende av hjälp, beskriver formella och informella hjälpinsatser för äldre samt fördelningen mellan dessa. Det framkommer att nära hälften av de äldre i åldern över 70 år endast har informell hjälp, vilket tyder på en ökning av antalet personer som saknar en naturlig kontakt med någon kom 7

8 munal organisation. I Hellströms studie beskrivs att de personer som endast erhöll informell hjälp klarade sig så gott de kunde på egen hand. De flesta svenska studier om informell hjälp bygger på frågor riktade till äldre personer som får hjälp, vilket belyses ovan. Dessa studier har ibland indirekt även kunnat belysa de informella hjälpgivarna. En befolkningsstudie som utgår från informella hjälpgivare 55 år och äldre visar att andelen män över 85 år som ger hjälp inom hushållet ger hjälp med större omfattning än vad som tidigare framkommit. Det diskuteras att en orsak till detta kan vara att tidigare utförda studier ur de informella hjälpgivarnas perspektiv har haft en övre åldersgräns vid 84 eller 89 år. Resultatet visar även att det finns mycket stora skillnader i hjälpmönster i olika åldergrupper. Det innebär att det finns ett behov av studier som belyser informell hjälp utifrån den äldre hjälpgivarens perspektiv. Fler än hälften av Sveriges befolkning 80 år och äldre är hemmaboende utan hemtjänstinsatser. Enligt vår kännedom finns det ingen tidigare studie om varken hjälpmottagare eller hjälpgivare som beskriver informell hjälp hos hemmaboende äldre utan hemtjänst. Vi har heller inte funnit någon studie som beskriver förekomsten av hjälpmedel i samband med informell hjälp inom denna grupp. Forskning visar att sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande interventioner för sköra äldre gör störst nytta i ett tidigt skede, samt att tidig identifikation av äldre personer som hjälper en närstående är viktig för att kunna erbjuda stöd. Därmed är det angeläget att få kännedom om förekomsten av informell hjälp samt hjälpmedelsanvändningen i denna grupp för att kunna ge adekvat och riktat stöd mot denna grupp. 8

9 Syfte Syftet är att beskriva och kartlägga informell hjälp samt hjälpmedelsanvändning i en befolkning på 80 år och äldre utifrån två fokus: 1. Att vara hemmaboende utan hemtjänst och ge informell hjälp 2. Att vara hemmaboende utan hemtjänst och få informell hjälp 9

10 Genomförande Forskningsdesign En kvantitativ ansats har använts genom kartläggning av informell hjälp samt hjälpmedel i två av Göteborgs stadsdelar. Det är en tvärsnittsstudie med en deskriptiv analytisk ansats. Dessutom har en uppföljning genomförts för att kartlägga vilka hjälpmedel som används av informella hjälpgivare och för de närstående de hjälper. Urval Deltagarna valdes ut genom ett slumpmässigt systematiskt urval från kommunens register i stadsdelarna Härlanda respektive Örgryte i Göteborg. Inklusionskriterier var ålder över 80 år och att bo i ordinärt boende utan hemtjänstinsatser i någon av de ovan nämnda stadsdelarna. De personer som inte kunde besvara frågorna eller följa instruktioner vid utförandet av tester exkluderades. Totalt tillfrågades personer om deltagande varav 309 kom att ingå i studien (Figur 1). Majoriteten (n=726) av personerna som tackade nej till att delta i studien uppgav att de ej var intresserade (n=639) eller hade tid att delta (n=87), 53 personer tackade nej p.g.a. sjukdom, nedsatt funktion eller dylikt. 343 personer intervjuades och utav dessa valde 34 personer att avbryta deltagandet efter intervjutillfället. Figur 1 Bortfall Tillfrågade n=1122 Tackar nej till deltagande n=779 Utförda intervjuer n=343 Väljer att avbryta deltagande n=34 Slutligt urval n=309 Inklusionskriterie för den uppföljande telefonintervjun var att regelbundet hjälpa en person som är gammal, sjuk eller handikappad inom eller utanför det egna hushållet. Totalt uppfyllde 44 personer inklusionskriteriet varav 38 personer deltog. Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen bestod av 309 personer varav 64 procent var kvinnor. Medelåldern var 85 år och medianåldern 84 år för såväl kvinnor som män. Det var en statistiskt signifikant större andel män (76 %, p <0,01) som var sammanboende jämfört med kvinnorna (Tabell 1). 10

11 Det var vanligast att bo tillsammans med make/maka eller sambo. Fem deltagare bodde tillsammans med barn eller annan person. 76 procent av deltagarna bodde i lägenhet medan övriga var bosatta i villa/radhus. Bostadsanpassning hade genomförts för 9 procent av deltagarna medan ytterligare 4 procent bodde i en bostad som var anpassad vid inflyttning. Drygt hälften av deltagarna (56 %) äger sin bostad dvs. bor i villa/ radhus eller bostadsrätt (Tabell 1). Hälften av kvinnorna var hjälpmedelsanvändare till skillnad mot en tredjedel av männen, vilket är en statistiskt signifikant skillnad (p <0,001) se Tabell 1. Ekonomin upplevs som tillfredsställande eller mycket tillfredsställande av 80 procent, medan 2,5 procent upplevde att ekonomin var otillfredsställande eller ganska otillfredsställande. Ingen av deltagarna uppgav att den ekonomiska situationen var mycket otillfredsställande. Beskrivning av undersökningsgrupp utifrån sociodemografiska data samt beskrivning av könsfördelning tabell 1 totalt n=309 män n=111 kvinnor n=198 Ålder , ,5 Socialt Sammanboende ** 26 Har barn Boendemiljö Hyresrätt Bostadsrätt Villa/radhus Bostadsanpassning Hjälpmedelsanvändare *** 1 Bostaden har anpassats efter personen alternativt hade en anpassning redan vid inflyttning. 2 ** P 0,01 *** P 0,001 Upplevelsen av den egna hälsan beskrevs som god, mycket god eller utmärkt för 77 procent av deltagarna. Vanligast förekommande sjukdomar inom undersökningsgruppen var sjukdomar inom kärl (53 %), ögonöron-näsa-hals-larynx (46 %), hjärta (37 %) samt urogenitala (31 %) och muskuloskeletala sjukdomar (31 %). Nedsättning av funktion förekom 11

12 i varierande grad inom undersökningsgruppen (Tabell 6). En aktivitets begränsning beskrivs av nära en tredjedel (21 %) av deltagarna. 11 procent upplever begränsningen genom osäkerhet vid utförandet av aktiviteten, medan 10 procent uppger sig vara delvis beroende eller beroende av hjälp. Städning (13 %), inköp (8 %), transport (7 %) och bad/ dusch (4 %) är de aktiviteter där flest deltagare upplever en aktivitetsbegränsning. 26 (9 %) av deltagarna upplever aktivitetsbegränsningar inom flera olika aktiviteter. Procedur Deltagarna kontaktades per brev med skriftlig information om studien. Ett uppföljande telefonsamtal där det fanns möjlighet att ställa frågor gjordes 1 2 veckor efter brevutskicket. I samband med detta tillfrågades personen om deltagande. Tid för intervju bokades in hos de personer som accepterade att delta. Vid intervjutillfället inhämtades ett skriftligt godkännande. Datainsamlingen genomfördes i deltagarnas hem under ett halvårs tid, januari juli Data enligt frågeformulär samt mått på funktion och aktivitetsförmåga samlades in för samtliga deltagare. Om det vid intervjun framkom ett beroende av hjälp av annan person bokades ytterligare ett besök in för en kompletterande intervju med frågor om erhållen informell hjälp. Vid 7 av de 22 kompletterande intervjutillfällena närvarade den närstående som gav informell hjälp. Den uppföljande studien med syfte att kartlägga vilka hjälpmedel som används av informella hjälpgivare i samband med att de hjälper sin närstående ägde rum oktober november Deltagarna kontaktades via telefon där följande frågor ställdes: Använder du några hjälpmedel för att kunna hjälpa din närstående?, Använder personen du hjälper något hjälpmedel för att du ska kunna genomföra din hjälp?, Vad betyder hjälpmedlet för dig?, Vad fyller hjälpmedlet för funktion?, Är hjälpmedlet tillfredsställande?, Är det något hjälpmedel du tycker saknas? samt Vilka hjälpmedel är det du/din närstående, använder? Svaren antecknades skriftligt under intervjun. Mätmetoder Frågeformulär Ett frågeformulär användes som innehöll frågor om persondata, socialt stöd, förekomst av att ge/få informell hjälp, tillgänglighet, användning av hjälpmedel, skattad hälsa och mått på funktion så som handstyrka, allmän trötthet, viktminskning, synskärpa, balans samt mått på aktivitetsförmåga och sjuklighet. 12

13 Handstyrka North Coast dynamometern som är en hydraulisk dynamometer användes för att mäta handstyrka. I denna studie tolkas handstyrkan som nedsatt för värden som understiger för höger hand 13 kg hos kvinnor respektive 21 kg hos män. För vänster hand de som understiger 10 kg hos kvinnor respektive 18 kg hos män. Mätningar genomfördes tre gånger per hand, med vila emellan, med början med dominant hand. Det maximala värdet användes. Utgångsposition var sittande på stol utan armstöd med armen in mot mot kroppen, 90 graders vinkel i armbågsleden och en böjning med 0 30 grader i handleden. Dynamometern var inställd på läge 2, enligt rekommendation i bruksanvisning. Viktminskning och allmän trötthet Frågan Har du besvärats av något av följande symptom under de senaste tre månaderna från symptom-frågelistan i The Göteborg quality of life instrument (GQL-instrument har använts för att mäta symptomen avmagring samt allmän trötthet. GQL är ett självskattande instrument som ger reliabla och stabila mätningar av symptom. Balans För att mäta balans användes Bergs balansskala. Instrumentet mäter balans i 14 moment. Bedömningen görs genom observation. Varje moment poängsätts enligt en 5-gradig ordinalskala (0 4). Instrumentet kan användas på både individ- och gruppnivå och är testat för validitet, reliabilitet och sensitivitet. Maximal poäng är 56. Det har visat sig att en poängsumma mindre än 45 innebär en ökad risk att falla flera gånger inom ett år. I denna studie har ett värde <45 klassats som en skörhetsindikator. Synskärpa Synskärpa har mätts med hjälp av en KM-tavla som är en syntavla i A4-format som mäter synskärpa på en meters avstånd, från 0,1 till 1,0. Om deltagaren vanligtvis använder glasögon har dessa använts även vid undersökningstillfället. I denna studie klassificeras en synskärpa på <0,5 som nedsatt funktion. Aktivitetsförmåga För att mäta aktivitetsförmåga har ADL-trappan använts. Instrumentet omfattar 10 aktiviteter: städning, matinköp, transport, matlagning, badning, av/påklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag. Varje aktivitet bedöms i 3 skalsteg: oberoende, delvis beroende och beroende, vilket framgår av manualen. Instrumentet kan användas på både 13

14 individ- och gruppnivå samt är testat för validitet och reliabilitet. I föreliggande studie har bedömningen gjorts via intervju. Aktiviteterna inköp och transport samt funktionen kontinens har modifierats enligt följande: Inköp: har bedömts vara oberoende om man utför småinköp även om personen i vanliga fall får hjälp med storhandling. Transport: har bedömts som oberoende om personen åker självständigt med färdtjänst eller flexlinje. Kontinens: har bedömts som oberoende om personen klarar att sköta inkontinenshjälpmedel eller kateter självständigt. Det vill säga funktionen kontinens bedöms inte. Upplevd osäkerhet är mätt med hjälp av en fyragradig skattningsskala kopplad till respektive aktivitet inom ADL-trappan, där 1=säker, 2=någorlunda säker, 3=osäker och 4=mycket osäker. Aktivitetsbegränsning har bedömts föreligga om deltagaren är beroende eller delvis beroende av hjälp enligt ADL-trappan eller upplever osäkerhet, dvs. en skattning 3 4 enligt skalan ADL-trappan/säkerhet i minst en aktivitet. Sjuklighet Cumulative illness rating scale for geriatrics (CIRS-G) har använts för att kartlägga förekomst av sjukdomar klassificerade inom följande sjukdomsområden: hjärta, kärl, blodsjukdomar, respiration, ögon-öronnäsa/hals-larynx, övre tarmkanalen, nedre tarmkanalen, lever och galla, njurar, urogenitalt, muskuloskeletalt, neurologiskt, endokrint/metabolt och bröst, psykisk sjukdom/problem med nerverna. För att klassificeras som att ha en sjukdom måste man uppfylla kriteriet medelsvår sjuklighet eller vara i behov av medicinering för sjukdom. Dataanalys Data är analyserade i SPSS Deskriptiv statistik har använts för att redovisa frekvenser. Chi-2 test har använts för att jämföra könsskillnader inom den totala undersökningsgruppen. I övrigt har ett 95-procentigt konfidensintervall beräknats för skillnaden mellan proportioner för att se om det finns signifikanta skillnader mellan grupper. Den grupp som varken ger eller får hjälp (Grupp IV) har använts som referensgrupp. Vid indelning av grupper i resultatet har frågan hjälper du regelbundet någon närstående som är gammal, sjuk eller handikappad använts för att avgränsa förekomst av att ge informell hjälp. Att få informell hjälp har avgränsats som att vara beroende i någon av ADL-trappans aktiviteter. 14

15 Resultat Förekomst av informell hjälp och hjälpmedel inom den totala undersökningsgruppen Undersökningsgruppen kan delas in i fyra grupper som beskriver förekomsten av informell hjälp genom att deltagaren (I) ger, (II) får, (III) både ger och får, samt (IV) varken ger eller får informell hjälp (Tabell 2). Sammantaget ger eller får var femte deltagare informell hjälp, medan 79 procent varken ger eller får informell hjälp. På grund av liten gruppstorlek kommer resultat från grupp (III), som både ger och får informell hjälp fortsättningsvis beskrivas under grupp (I) Ger informell hjälp och grupp (II) Får informell hjälp. Vilket innebär att i grupp I och II blir den sammanlagda procentsatsen 14,2 procent respektive 7,1 procent. Indelning i olika grupper som beskriver förekomst av informell hjälp tabell 2 Grupptillhörighet n andel deltagare (%) I. Ger informell hjälp 42 13,6 II. Får informell hjälp ,5 III. Ger och får informell hjälp 2 0,6 IV. Varken ger eller får informell hjälp ,3 Totalt personer har enbart privat hjälp Inom den totala undersökningsgruppen är 41 procent av deltagarna hjälpmedelsanvändare. Hälften av kvinnorna är hjälpmedelsanvändare till skillnad mot en tredjedel av männen, vilket är en statistiskt signifikant skillnad (p <0,001) (Tabell 1). Andelen hjälpmedelsanvändare inom gruppen som får hjälp är statistiskt signifikant högre (75 %, p <0,05) medan andelen hjälpmedelsanvändare bland de deltagare som ger hjälp är statistiskt signifikant lägre (24 %, p <0,05) än för de deltagare som varken ger eller får informell hjälp (42 %) (Tabell 6). I Tabell 3 nedan visas hjälpmedelskategorier där hjälpmedel förekommer inom de olika grupper som beskriver förekomst av informell hjälp. Tillsammans har deltagarna inom de olika grupperna 273 hjälpmedel, vilka till största delen är förflyttningshjälpmedel (n=96) och hygienhjälpmedel (n=77). 15

16 Hjälpmedelsanvändning för de personer som ger eller får informell hjälp kommer att beskrivas utförligare under avsnitten, hjälpmedelsanvändning hos informella hjälpgivare samt hjälpmedelsanvändning hos personer som får informell hjälp. Tabell 3 Antal hjälpmedel inom olika hjälpmedelskategorier för hjälpmedelsanvändarna inom respektive grupp samt för den totala undersökningsgruppen Hjälpmedelskategori (Grupp I) Ger hjälp n=44 (Grupp II) Får hjälp n=20 (Grupp IV) Varken ger eller får n=245 Totalt n=309 Hygienhjälpmedel Förflyttningshjälpmedel Av/påklädningshjälpmedel Säng/Stolhjälpmedel Grepphjälpmedel Kökshjälpmedel Övrigt Medicineringshjälpmedel (dosett) Bärhjälpmedel (Dramaten) Tidshjälpmedel Synhjälpmedel (exkl. glasögon) Höftskyddsbyxor Totalt Att hjälpa en närstående och själv vara över 80 år (Grupp I) Förekomst av att ge informell hjälp 14,2 procent av den totala gruppen hjälper regelbundet en närstående (Tabell 4) som är gammal, sjuk eller handikappad varav 1,3 procent (n=4) hjälper fler än en person. Av de deltagare som hjälper en närstående är 25 kvinnor och 19 män. Det vill säga 13 procent (25/198) av kvinnorna samt 17 procent (19/111) av männen i undersökningsgruppen är informella hjälpgivare. 16

17 Omfattning av informell hjälp Deltagarna representerar olika grupper av informella hjälpgivare (Tabell 4). 45,5 procent av de informella hjälpgivarna tillhör gruppen hjälpare dvs. de hjälper en närstående högst en gång/vecka. De fyra deltagare som hjälper mer än en person tillhör gruppen hjälpare. 38,5 procent är anhörigvårdare, dvs. hjälper en närstående inom det egna hushållet dagligen eller flera gånger i veckan och 16 procent hjälper en person utanför det egna hushållet dagligen eller flera gånger i veckan. Vilket innebär att mer än hälften av de informella hjälpgivarna som själva är över 80 år ger hjälp flera gånger i veckan eller oftare. Olika grupper av informella hjälpgivare. Förekomst angett som andel av de deltagare som ger hjälp samt andelen av den totala undersökningsgruppen tabell 4 Inom grupp I (Ger hjälp) n=44, % Totala gruppen n=309, % Anhörigvårdare 38,5 5,5 Omsorgsgivare 16 2,3 Hjälpare 45,5 6,5 11 personer av hjälparna hjälper sin närstående varje vecka, medan 9 övriga ger hjälp någon gång per månad eller mer sällan. Det innebär att 35 av de 44 personer som ger informell hjälp, dvs. 11 procent av den totala undersökningsgruppen hjälper sin närstående mer än en gång/vecka (35/309). Två tredjedelar (18/24) av anhörigvårdarna och omsorgsgivarna ger daglig hjälp. Av dessa finns 5 deltagare till för sina närstående dygnet runt och ytterligare 2 deltagare är ett stöd mer än 12 timmar/dygn. Tidsåtgången för hjälpen varierar mellan en timme/ vecka till hjälp dygnet runt. 10 deltagare anpassar dagligen sina egna aktiviteter för att kunna vara till hands och föregripa att något händer den närstående som kan leda till ett ökat vårdbehov eller komplicera den närståendes situation. Ytterligare 7 deltagare uppger att de ibland anpassar sina aktiviteter, vilket innebär att 40 procent av de informella hjälpgivarna någon gång anpassar sina aktiviteter och att 23 procent gör det varje dag. Deltagarna har hjälpt sin närstående under olika lång tid. Drygt hälften av deltagarna har hjälpt sin närstående längre än 2 år och två tredje delar har hjälpt sin närstående i mer än 1 år. 6 personer kan ej ange hur länge hjälpen pågått. Nedan visas (Tabell 5) under hur lång tid deltagarna har varit informella hjälpgivare. 17

18 Tabell 5 Tid som deltagaren har varit informell hjälpgivare n=44 (%) >5år år år månader 1år månader 1 2 vet ej 6 14 Informella hjälpgivare Vem ger hjälp? De deltagare som hjälper en närstående är mellan 80 och 98 år, varav de två äldsta både ger och får informell hjälp. Drygt hälften (55 %) av de informella hjälpgivarna är över 85 år, varav 4 deltagare är 90 år eller äldre. Andel sammanboende informella hjälpgivare är 68 procent (30/44), vilket medför en statistiskt signifikant skillnad (p 0,05) jämfört med den grupp som varken ger eller får informell hjälp (Tabell 6). Sjukligheten bland deltagarna (Tabell 6) som ger hjälp var vanligast, inom kärl (55 %), ögon-öron-näsa-hals-larynx (48 %), hjärta (36 %) samt muskuloskeletala (36 %) och urogenitala sjukdomsområden (29 %). En högre andel av de informella hjälpgivarna har blodsjukdomar och en lägre andel har endokrina sjukdomar (p 0,05) jämfört med den grupp som varken ger eller får informell hjälp. Funktionsnedsättningar förekom i varierande grad (Tabell 6). Upplevelsen av den egna hälsan beskrevs som god, mycket god eller utmärkt för 89 procent av de informella hjälpgivarna. Utöver de 2 deltagare som både ger och får informell hjälp har ytterligare 8 deltagare som ger informell hjälp en aktivitetsbegränsning. Vilket innebär att nära var 4:e deltagare (23 %) som ger informell hjälp känner sig osäker vid utförande av dagliga aktiviteter eller upplever sig vara delvis beroende. Aktivitetsbegränsningar förekommer inom aktiviteterna städning (n=6), inköp (n=4), matlagning (n=2), transport (n=2) samt inom bad/dusch (n=3). 11 procent upplever en aktivitetsbegränsning inom flera aktiviteter. 18

19 Procentuell fördelning av deltagare för olika sociodemografiska variabler, sjuklighet, funktion, aktivitetsbegränsning och hjälpmedel inom de grupper som ger (I) eller får (II) informell hjälp samt för referensgrupp (IV), dvs. de deltagare som varken ger eller får informell hjälp. Variabler där statistiskt signifikant skillnad på 0,05-nivån förekommer har markerats med en *. Grupp III, både får och ger hjälp (n=2) redovisas ej i tabellen då andelsberäkningar ej kunnat göras. tabell 6 (Grupp IV) Varken ger eller får hjälp n=245 % (Grupp I) Ger hjälp n=42 % (Grupp II) Får hjälp n=20 % Sociodemografiska variabler man sammanboende 40 69* Sjuklighet hjärta kärl blodsjukdomar 5 17* 15 respiration ögon/öron/näsa/hals/larynx övre magtarmkanal nedre magtarmkanal lever, galla njurar urogenitalt muskuloskeletalt * neurologiskt endokrint 13 5* 25 psykisk sjukdom/problem med nerverna Funktion nedsatt synskärpa viktminskning * allmän trötthet nedsatt balans * nedsatt handstyrka 22 9* 35* aktivitetsbegränsning Totalt * Hjälpmedel hjälpmedelsanvändare 42 24* 75* 19

20 Informella hjälpgivare Vem hjälper de? De närstående som deltagarna hjälper är mellan 48 och 95 år. Tre närstående är yngre än 60 år, medan övriga är mellan 77 och 95 år. Nära hälften (47 %) av de närstående som deltagarna hjälper är över 85 år. De informella hjälpgivarnas relation till den de hjälper varierar. Nära hälften (43 %) hjälper make/maka/sambo, 25 procent annan familjemedlem eller släkting medan 30 procent hjälper annan person. De informella hjälpgivarna bor på olika avstånd i förhållande till de närstående. 36 procent bor i samma hushåll. 17 närstående bor i samma hushåll, 3 i samma hus, och 5 på gångavstånd. 6 närstående bor inom 10 minuters körväg med bil/buss 9 inom 30 minuters körväg 6 inom 1 timmes körväg 3 personer över 1 timmes körväg Informella hjälpgivares beskrivning av närståendes hjälpbehov Aktivitetsförmågan är nedsatt i olika grad hos de närstående (n=49) som får hjälp (Tabell 8). Hälften (49 %) beskrivs behöva hjälp med både P- och I-ADL. Vilken typ av stöd den närstående har behov av varierar (Tabell 7). Nära hälften av de närstående (43 %) är enligt skattning av deltagaren som ger hjälp i behov av en kombination av olika typer av stöd. De vanligaste stödformerna de närstående är i behov av är praktiskt stöd (87 %), samt emotionellt stöd (53 %). Ingen av de närstående är enbart i behov av rådgivande stöd, utan detta ges i kombination med praktiskt eller både praktiskt och emotionellt stöd. Tabell 7 Typ av stöd den närstående är i behov av enligt informell hjälpgivare n=49 (%) praktiskt stöd praktiskt och rådgivande stöd 1 2 praktiskt och emotionellt stöd praktiskt, rådgivande och emotionellt stöd 9 18 emotionellt stöd 6 12 Tabell 8 Skattning av aktivitetsbegränsning hos den närstående n=49 (%) beroende I-ADL beroende P-ADL 1 2 beroende P- och I-ADL oberoende 3 6 ej svarat

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta

Vardagsteknologi för de allra äldsta Vardagsteknologi för de allra äldsta Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Kristina Nilsson, Emmelie Barenfeld, Synneve Dahlin Ivanoff Textredigering: Torbjörn Jonsson Omslagsfoto: Bildarkivet Ansvarig

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Tilläggsfrågor i ULF 2007

Tilläggsfrågor i ULF 2007 Tilläggsfrågor i ULF 2007 1 2 Tilläggsfrågor i ULF 2007 2007 års datainsamling utgör ett så kallat dubbelår med år 2006. Det innebär att samma frågor ställs under båda åren. I februari 2007 tillkom dock

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015 Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema Samtalschema 1. Basuppgifter (skall fyllas i av alla) Brukarens namn: Datum: Namn på andra mötesdeltagare: Gift/sambo: Ja Nej Hemmaboende barn: Ja Nej Evt. ålder Vad är bakgrunden för din ansökan? Vilken

Läs mer

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (14) Dnr: ON 16/172 ÄO Omsorgsnämnden Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 Enkätundersökningen Inför de förebyggande hembesöken till de personer som är födda

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand.

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand. Motala 2015 02 17 Beställning Beställning av Hemtjänst för Irene Panik, 19280804T5948 Handläggare i ärendet Matilda Hjalmarsdotter Falk Biståndshandläggare Tel: E post: Beviljad Period 2014 08 05 2015

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Sårbara äldre personer. en studie om hjälpmedelsanvändning och anpassning av bostad

Sårbara äldre personer. en studie om hjälpmedelsanvändning och anpassning av bostad Sårbara äldre personer en studie om hjälpmedelsanvändning och anpassning av bostad Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2006 Författare: Docent Synneve Dahlin Ivanoff, med.dr Gunilla Gosman-Hedström, Vårdalinstitutet

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre

Meddelandeblad. Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande med ansvar för äldreomsorg, förvaltningar med ansvar för äldreomsorg, länsstyrelser, pensionärsorganisationer Augusti 2006 Ny lag

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-03-27 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

40,4 31,9 25,5 2,1 5,7 60,0-34,4 76,6 23,4 2,1 68,1 6,4 23,4 54,3 13,0 10,9 8,7 4,3 4,3 4,3

40,4 31,9 25,5 2,1 5,7 60,0-34,4 76,6 23,4 2,1 68,1 6,4 23,4 54,3 13,0 10,9 8,7 4,3 4,3 4,3 Boendesituation (N=82) Tabell 1 Alla Kvinna Man Eslöv Utanför Eslöv Sammanboende, ja (%) 63,4 55,3 74,3+2,9 61,1 70,8+4,2 Trappor i bostaden, ja (%) 64,6 61,7 68,6 55,4 84,6 Boendesituation (%) Lägenhet

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? Vad tycker du om din hemtjänst? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten för personer som är 65 år och äldre genomförs denna

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

H Formulär - ADL H Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

H Formulär - ADL H Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 2011-11-21 Formulär - ADL H88 Probandnummer: 8 8- - 8 8 Intervjuare: _ Datum (år/månad/dag): / / 1 1 Namn: Personnummer: - 2 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell för hälsofrämjande och förebyggande hembesök Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Hembesök

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer