Äldreomsorgsplan

Transkript

1 Äldreomsorgsplan Politiskt planeringsdokument för Omsorgs- & socialutskottet Idéprogram Mål & resurser

2 Sidan 2/27 Innehållsförteckning Definitioner & begrepp... 4 Sammanfattning... 5 Förord... 5 Idéer och visioner... 5 Ansvar för varandra... 5 Att få hjälp och stöd vid behov... 5 Framgång genom samverkan... 6 Reagera tidigt och tydligt... 6 Utveckla det sociala arbetet... 6 Värna de ideella insatserna... 7 Trygghet för äldre... 7 Nya möjligheter och utmaningar... 8 Ta ansvar tillsammans... 8 Att få välja själv... 9 Utbildning vid vård av äldre... 9 Mer än bara omsorg... 9 Tillgänglighet och valfrihet för personer med funktionsnedsättning Uppdrag och mål i budget Verksamhetsområde Arbetsbefrämjande åtgärder Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg LSS-verksamhet Kommunfullmäktiges programförklaring Kvalitetsgarantier inom Omsorgs- och socialutskottet Aktuella sektorsplaner Intressentsammansatta samrådsorgan OSU & Myndighetsutskott Förvaltningsledning och gemensam verksamhet Arbetslivsenheten Individ och familjeomsorg (Ifo) Socialpsykiatri och boende för ensamkommande flyktingbarn Särskilda boendeformer för äldre för redovisning av bifall enligt SoL 4 kap Hunnebohemmet - boende för personer med demensproblematik Bankeberg Kvarnberget... 21

3 Sidan 3/27 Hemtjänst LSS, dagcenter, gruppboende, ungdomsboende Övrig LSS/LASS Hemsjukvård Rehab, Korttidsenheten Trygghetsboende Bilaga 1: Verksamhetsplan... 26

4 Sidan 4/27 Definitioner & begrepp Omsorgs- och Socialutskott (OSU) samt myndighetsutskott Omsorgsnämnden upphörde och Kommunfullmäktige fastställde nytt reglemente för kommunstyrelsen, vilket innebär att kommunstyrelsen övertar ansvaret för omsorgsfrågor från Kommunfullmäktige fastställde en politisk organisation som innebär att det finns ett omsorgs- och socialutskott samt ett myndighetsutskott. Omsorgs- och socialutskott beslutar på delegation av kommunstyrelsen i de flesta förekommande frågor. När det gäller myndighetsutövning till enskilda, är det myndighetsutskottet som fattar beslut. Sektorsplan Sektorsplanen är ett dokument som beskriver innehåll och förutsättningar för en verksamhet med inriktningsmål och riktlinjer som är antagna av politiskt organ i. SMARTa mål är en modell för att underlätta vid formulering av mål för projekt, försäljning, personlig utveckling osv. Modellen är speciellt användbar när mål skall sättas med fler inblandade då den ger ett gemensamt ramverk att hålla sig inom. Bokstäverna står för: Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt SMARTa mål Tidssatt

5 Sidan 5/27 Sammanfattning I september 2012 trädde en ny politisk organisation ikraft för omsorgsfrågorna i Sotenäs kommun. Ett omsorgs- och socialutskott under kommunstyrelsen bär nu den tidigare omsorgsnämndens ansvar under återstoden av mandatperioden. Under hösten 2012 har ett politiskt planeringsdokument processats i utskottet. Dokumentet innehåller politiska intentioner och målformuleringar för kommunens omsorgsverksamheter. Dessutom återfinns i detta dokument konkreta uppdrag till förvaltningens verksamheter. Syftet med dessa är att inom budgetramen under fokusera på uppföljningsbara utvecklingsområden. Ett antal indikatorer har formulerats för att stödja återkopplingen av uppdragen inför utskottet under åren. De uppdrag och indikatorer som beskrivs i dokumentet kan komma att förändras inför Förord Ideprogrammet är vägledande för Kommunstyrelsens arbete, att tillsammans med omsorgs- och socialutskott, myndighetsutskott, förvaltningschef, övriga enhetschefer och medarbetare, styra och leda s verksamhet inom äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetlivsenhet, biståndsenhet och stabsfunktioner. Smarta mål sätts upp och resurser prioriteras så att har fortsatt hög kvalité på omsorg och socialtjänst. Idéer och visioner Ansvar för varandra Frihet ger stora möjligheter men ställer också krav på den enskilde. Alla måste ta ansvar för såväl hur man väljer att leva sitt eget liv som för andra. Tillsammans har alla människor ett grundläggande ansvar för att hjälpa och stödja dem vars krafter inte alltid räcker till. Kraften i det civila samhället ska inte underskattas. Avgörande för människors känsla av mening och trygghet är att det finns starka sociala band till de i ens omgivning. Därför är det viktigt att främjar aktivt föreningsliv, forum för ideellt arbete, mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra eller utöva sina fritidsintressen. Det skapar trygghet och ger möjligheter att växa. Att få hjälp och stöd vid behov Alla människor har ett ansvar för sitt eget liv. Men ibland klarar man sig inte ensam eller orkar inte ta ansvar för sina närmaste. Då behövs skyddsnät som ger trygghet, men också ger stöd och hjälp för att kunna ta sig ur utanförskapet. politik ska bidra till att bryta både utanförskap och bidragsberoende. Försörjningsstöd får aldrig bli en permanent inkomstkälla, utan ska vara ett tillfälligt stöd i avvaktan på egen försörjning. Men det räcker inte med passivt omhändertagande i form av ersättning. Minst lika viktigt är att ställa krav och att ge människor verktyg så

6 Sidan 6/27 att de själva kan ta sig ur problemen av egen kraft. Ofta handlar det om hjälp till självhjälp, exempelvis genom att erbjuda utbildning, rehabilitering eller avgiftning. Utanförskap i dess allvarligaste form med människor som saknar tak över huvudet kräver särskilda insatser. För att komma tillrätta med hemlöshet krävs att olika modeller prövas. En modell som rönt stora framgångar internationellt är Bostad Först som går ut på att den hemlöse får en bostad först, samtidigt sätts insatser in för att hjälpa vederbörande. Missbrukare ska erbjudas vård. Det ska också finnas en skyldighet för var och en att delta i åtgärder som underlättar återinträde på arbetsmarknaden. Framgång genom samverkan En gemensam nämnare i de kommuner som framgångsrikt lyckas bekämpa sociala problem och utslagning är att polis, socialförvaltning, skola, familjecentraler och andra inblandade aktörer arbetar tillsammans. Kommunerna i norra Bohuslän arbetar även med samordningsförbund där regionen, kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna. Reagera tidigt och tydligt När det gäller unga som håller på att hamna snett är utmaningarna de allra största. Alkohol- och narkotikamissbruk i ung ålder, skolk och olika typer av kriminalitet kan snabbt ödelägga ungas liv och möjligheter. Här krävs att samhället reagerar tidigt och tydligt. Erfarenheter visar att det är viktigt att unga som hamnat i utanförskap hålls aktiva på olika sätt. Utbildningsinsatser är grundläggande och här kan den nya gymnasiereformen öppna nya möjligheter genom möjligheten till lärlingsutbildning. Det är viktigt att kommunerna bejakar denna möjlighet. På fritiden är behovet av meningsfulla mötesplatser stort för att undvika att de unga hamnar i fel sammanhang. Det kan handla om alltifrån fritidsgårdar, idrottsplatser, idrottshall och aktivitetshus. Utveckla det sociala arbetet Omvärlden förändras ständigt och utvecklingstakten tenderar att öka. Det är viktigt att även kommunernas sociala arbete hänger med i utvecklingen och ständigt strävar efter att bli bättre. Det förutsätter ett öppet klimat, där nya idéer möts av nyfikenhet och entusiasm. Inom tre områden krävs särskild utveckling: Mer tvärsektoriellt och samarbetsinriktat arbete Människors behov begränsas inte av organisatoriska gränser mellan olika förvaltningar inom en kommun eller region, utan rör sig mellan de olika delarna. Organisationen måste därför alltid utformas efter ändamålen. De barn som omsorgsförvaltningen arbetar med att förbättra livssituationen för återfinns också i kommunens skolor. En fungerande tvärsektoriell samverkan, såväl inom kommunen som mellan kommunen och andra aktörer, är därmed ofta nödvändig för att använda samhällets resurser på bästa sätt och för att kunna skapa tjänster av hög kvalitet.

7 Sidan 7/27 Ökat fokus på förebyggande arbete Genom att arbeta förebyggande och främjande ser man till att problem inte uppstår, istället för att bara rycka ut och lösa dessa när så sker. Bra förebyggande arbete har därmed alla möjligheter att vara ett effektivare sätt att arbeta på inom många områden, inte minst inom det sociala. Framgångsrikt förebyggande arbete förutsätter väl fungerande tvärsektoriell samverkan eftersom målgrupper, där ökat förebyggande arbete är viktigt, i hög utsträckning är gemensamma för flera förvaltningar och myndigheter. Öka utvärderingsbarheten Sträva efter att öka utvärderingsbarheten i insatserna och därmed utveckla fler metoder som vi vet fungerar. Det är centralt att utveckla metoder som bevisligen fungerar och ger avsedd effekt. För att lyckas med det är det viktigt att kunskapsinhämtning sker metodiskt, att erfarenheter dokumenteras och att förebyggande projekt och arbeten designas för att vara utvärderingsbara. I det arbetet är det en fördel att arbeta med forskarstöd. Runt om i landet finns flera spännande förebyggande projekt som utvärderats forskningsmässigt med mycket goda resultat. Värna de ideella insatserna De ideella insatserna inom det sociala området är en stor tillgång för samhället. Det är en kraft som måste stödjas och uppmuntras av samhället. Volontärskapet i Sverige är starkt. Vuxna och unga deltar i trygghetsvandringar på helgnätterna, de hjälper hemlösa och engagerar sig mot hedersförtryck. Allt detta engagemang är en positiv kraft som kan utvecklas. Det finns gott om exempel på väl fungerande samarbetsformer mellan ideella aktörer som exempelvis församlingar eller idrottsföreningar och ungdomsgårdar. Detta engagemang och dessa insatser måste tas tillvara. Oavsett om det handlar om nattvandrare, idrottsföreningar eller ungdomsverksamhet inom religiösa sammanslutningar så är dessa ideella krafter betydelsefulla. Pensionärer som har tid över för några timmars ideellt arbete i anslutning till skolor eller fritidsverksamhet kan av kommunen uppmuntras genom satsningar på projekt som Klassmorfar. Det finns även exempel på hur kommunerna aktivt kan arbeta med att underlätta ideellt engagemang bland de egna medarbetarna. En möjlig modell att prova kan vara att anställda får använda tid annars avsatt för friskvård på arbetstid till ideella insatser eller annat frivilligt socialt engagemang. Trygghet för äldre Sotenäs ska vara en bra kommun att åldras i. En kommun där varje människa räknas och där vi tar tillvara på de rika erfarenheter och den kompetens som finns hos dem som levt lite längre. Det innebär inte bara att äldre ska ha en rimlig ekonomisk situation utan också att man ska känna trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Möjligheten till självbestämmande även när man behöver äldreomsorgens hjälp är viktig för ett värdigt åldrande.

8 Sidan 8/27 Nya möjligheter och utmaningar På många sätt är Sverige redan ett av världens bästa länder att bli gammal i. Bilden av pensionärer har successivt förändrats. Många njuter av tillvaron med god livskvalitet, spännande resor och fler möjligheter än tidigare. De allra flesta kan se fram emot många friska år efter pensioneringen. Men samtidigt som mycket har förändrats till det bättre återstår ännu många utmaningar. Många pensionärer har små marginaler i vardagen. En del får inte den vård eller omsorg de behöver i tid. Ännu finns det åldersdiskriminering och ibland låter det som att den som fyllt 65 inte längre behövs. För oss i Sotenäs är det viktigt att ändra på detta. En stor del av detta ansvar faller också inom ramen för vårt arbete i kommun. Ta ansvar tillsammans De allra sista åren i livet blir det flesta beroende av hjälp och vård. Hur den omsorgen utformas påverkar livskvaliteten för både omsorgstagare, anhöriga och dem som funderar på vad som händer den dagen de själva behöver hjälp. När vi som äldre behöver hjälp med vård och omsorg så innebär det att ansvaret ofta delas av kommunen och regionen. Detta får aldrig bli ett problem för den enskilde, ingen ska hamna mellan stolarna. Som politiker i kommun eller region har vi ansvar för samma medborgare och att de ska få den hjälp och det stöd som de har rätt till. Samverkan får aldrig bli ett bekymmer, medborgaren ska alltid vara i fokus. Det är politikens uppdrag att hitta lösningar som underlättar för den enskilde. Exempel på detta kan vara mellanvårdsplatser som drivs gemensamt och direktinläggning från den kommunala hemsjukvården till olika avdelningar på sjukhuset. System med trygghetskvitton för att bekräfta ansvaret när en äldre person går från en verksamhet till en annan kan öka trygghet och uppföljningsmöjligheter. Vidare gör många anhörigvårdare fantastiska insatser och behöver stöttas och uppmuntras. Socialtjänstlagen har ändrats så att kommunerna ska erbjuda stöd till anhöriga som vårdar sina närstående. För att lätta på arbetsbelastningen kan kommunen till exempel i samarbete med anhörigvårdaren utforma en individuell stödplan. arbetar även med kvalitetsgarantier som innehåller en konkret beskrivning av vad äldre personer, deras anhöriga och övriga kommuninvånare kan förvänta sig av de tjänster som kommunen erbjuder inom äldreomsorgen. Att få fortsätta vara med sina nära och kära när man blir äldre är mycket viktigt för mångas välbefinnande. Därför skall sträva efter att erbjuda olika lösningar för att äldre par ska kunna fortsätta bo ihop när bara en av dem behöver särskilt boende.

9 Sidan 9/27 Att få välja själv De senaste åren har fokus i diskussionen om äldrevården i hög grad förändrats. Äldres rätt att välja själva betonas allt mer både vad gäller vård, omsorg och boende. Det är positivt. Verksamheten är till för människorna, inte tvärtom. Men det ställer också större krav på hur bemötande och service organiseras. För att valfriheten ska bli verklig krävs lättöverskådliga jämförelser mellan de olika typer av tjänster som kommunen tillhandahåller. För att äldre själva ska kunna välja vad som är viktigt för dem kan kommunen exempelvis via en guide, hemsida eller annan kanal erbjuda information kring faktorer som kvalitet på maten, social gemenskap, personalens bemötande eller andra delar. Sådana jämförelser skulle även motivera äldreboenden att utvecklas inom områden som visat sig ha förbättringspotential. Genom äldres fria val utvecklas lyhördheten inom äldreomsorgen och bland medarbetarna. Arbetet med att utveckla fler verktyg för valfrihet som ökar kvalitén för den enskilda människan ska därför vara en naturlig prioritering i. Utbildning vid vård av äldre Genom välutbildade och kunniga medarbetare i äldreomsorgen skapas trygghet för såväl den äldre som de anhöriga. Personalen som tar hand om de äldre saknar ibland relevant utbildning för uppgiften, vilket dock inte förtar värdet av det goda arbete som de många gånger utför. Samtidigt är utbildningsmöjligheter för medarbetarna en av de enskilt viktigaste faktorerna för att de ska kunna växa i sin yrkesroll och kvaliteten därmed höjas vid vård av äldre. måste därför aktivt arbeta för att möjligheter till utbildning ges för äldreomsorgens medarbetare, oavsett om utförandet sker i kommunens regi eller av andra. Faktorer som bland annat språkkompetens och ökad geriatrisk kunskap kommer att bli allt viktigare i takt med att valfriheten, kraven och behoven inom äldreomsorgen ökar. Möjlighet till karriärvägar, utbildning och chefskap inom äldreomsorgen måste prioriteras. Mer än bara omsorg Det är viktigt att komma ihåg att äldrefrågor handlar om mer än bara äldreomsorg. Genom till exempel tillgänglighetsmärkning av bostäder, information om tekniska hjälpmedel, fixartjänster, trygghetslarm och anropsstyrd kollektivtrafik kan äldres självbestämmande öka. Funktionsnedsättningar behöver då inte bli ett hinder i vardagslivet. kan även stimulera tillkomsten av seniorbostäder och trygghetsbostäder genom mark- och bostadspolitik liksom genom medverkan av kommunal hemtjänst och hemsjukvård. Kommunen kan också komplettera marknaden genom Sotenäsbostäder. För att lyckas stärka kvaliteten är det viktigt att kvalitetsuppföljningen görs av andra än kommunerna eftersom de själva har egenregiverksamhet.

10 Sidan 10/27 Tillgänglighet och valfrihet för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning ska precis som alla andra kunna vara delaktiga i livets olika delar. Det behövs nya former för deltagande med flexibla lösningar för att fler med funktionsnedsättning ska få en bättre vardag och för att möjliggöra delaktighet i samhället. Kommunen har stora möjligheter att åtgärda bristande tillgänglighet som kan utgöra hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhället på samma villkor som andra. I det pågående arbetet för ökad tillgänglighet är en öppen dialog mellan kommunen, de berörda, deras anhöriga och olika handikapporganisationer värdefull för alla parter. Alla är vi olika och det gäller också människor med funktionsnedsättning. I Sotenäs kommun arbetar vi för att kunna finna en mångfald av lösningar, och i de fall den egna kommunen inte räcker till finns samverkansmöjligheter mellan kommuner. Inom ramen för Lagen om valfrihet, LOV, finns goda förutsättningar att införa valfrihetsmodeller för till exempel boende, hemtjänst och daglig verksamhet. Teknikutvecklingen innebär också stora möjligheter att vara delaktig och minimera många av hinder som en funktionsnedsättning kan innebära. Individer ska själva kunna välja hjälpmedel och inte vara begränsade till hjälpmedelcentralernas utbud. För att förenkla och möjliggöra vardagen för människor med funktionsnedsättning är det viktigt att alla deltar. Ett sätt är att synliggöra de som bidrar till att göra en kommun mer tillgänglig. Det kan ske genom till exempel att dela ut tillgänglighetspris till företag eller organisationer som har gjort insatser för att öka tillgängligheten. Uppdrag och mål i budget 2013 Omsorgs- och socialutskottet beslutar på delegation av kommunstyrelsen i de flesta förekommande frågor. När det gäller myndighetsutövning till enskilda, är det myndighetsutskottet som fattar beslut. Omsorgs- och socialutskottet ansvarar för vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg samt arbetslivsenheten. Lagområden är SOL, LSS och HSL. Utskottet har fem ledamöter och tre ersättare. Myndighetsutskottet har tre ledamöter som är i personunion med Omsorgs- och socialutskottets presidium. Omsorgs- och socialutskottets insatser ska präglas av kontinuitet och kompetens både vad avser innehåll och personal. Samtliga omsorgstagare ska utifrån sina egna livsvillkor bemötas med respekt. Den enskildes behov och integritet ska ligga till grund för insatserna. Den enskilde ska erbjudas god service och tillgänglighet. Det Kommunala tillgänglighetsrådets uppgifter är att arbeta för att skapa bra levnadsvillkor för människor med funktionshinder. Pensionärsrådet uppgift är att samverka och samråda mellan pensionärernas organisationer och kommunen.

11 Sidan 11/27 Verksamhetsområde Arbetsbefrämjande åtgärder Uppdrag Arbetslivsenheten skall ansvara för kommunens roll i arbetsmarknadspolitiken. Arbetslivsenheten har dessutom ansvar för kommunens flykting- och integrationsverksamhet. Övergripande mål Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Individ- och familjeomsorg Uppdrag Individ- och familjeomsorgens uppdrag är att förutsättningslöst och aktivt undersöka den enskildes behov och möta detta med stödinsatser för att skapa förutsättningar för den enskilde att leva i gemenskap med andra. I uppdraget ingår att aktivt bedriva uppsökande verksamhet i samverkan med andra myndigheter samt arbeta med förebyggande arbete. Övergripande mål Individ- och familjeomsorgen skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Äldreomsorg Uppdrag Äldreomsorgens uppdrag är att utifrån socialtjänstlagen ge äldre personer vård och omsorg utifrån den enskildes individuella behov. Insatserna ska bygga på respekt för den enskildes vilja, självbestämmande och integritet. Övergripande mål Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. LSS-verksamhet Uppdrag LSS-verksamhetens uppdrag är ge insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om assistansersättning (LASS). Övergripande mål Människor i med funktionsnedsättning ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv.

12 Sidan 12/27 Kommunfullmäktiges programförklaring (Utdrag som berör Omsorgs- och socialutskottets ansvarsområde) Vi erbjuder en värdighetsgaranti för de äldre Utvecklar fler alternativa boendeformer t.ex. trygghetsboende Säkerställer varm, god och näringsriktig mat i äldreboenden Ger möjlighet till samlevnad livet ut Frihet till eget val av omsorgsgivare Insyn och påverkan i äldreomsorgen för individ och anhöriga Vård och omsorg grundad på trygghet och respekt Satsar på trygghetsboende för äldre Skapar utrymme för satsningar på omsorg Kvalitetsgarantier inom Omsorgs- och socialutskottet Kvalitetsgarantierna är vad medborgarna har rätt att förvänta sig och vad medarbetarna förväntas leverera. Genom ständiga förbättringar utvecklas verksamheten med medborgarna i fokus. Kvalitetsgarantierna följs upp vid delårsuppföljning och i årsredovisning. Verksamheter som kan utvecklas genom kvalitetsgarantier: Myndighetsutövning mot enskilda Arbetslivsverksamheten Boende och daglig verksamhet LSS Andra stödinsatser inom LSS-området Boendestöd inom socialpsykiatrin Hemtjänst för äldre Särskilda boendeformer för äldre Hemsjukvård och rehabilitering Aktuella sektorsplaner Äldreomsorgsplan, klar i dec 2012 Handlingsplan för utveckling av anhörigstöd år , klar Tillgänglighetsplan, klar Bostadsförsörjningsplan, strategidel klar i dec 2012 Lokalförsörjningsplan, klar Sektorsplan avseende LSS, Psykiatri, Arbetslivsenhet, IFO, enligt beslut i OSU, klar i okt 2013 Intressentsammansatta samrådsorgan Pensionärsrådet Kommunala rådet för tillgänglighetsfrågor Hälsopolitiska rådet

13 Sidan 13/27 OSU & Myndighetsutskott Utifrån fastställd budget 2013 redovisas de mål, uppdrag, och indikatorer som ligger till grund för OSU:s måluppfyllelse. Respektive verksamhet/enhet har 1-3 stycken mätbara och tidsatta uppdrag. Förvaltningsledning och gemensam verksamhet Uppdrag 1 OSU antog i november 2012 en tids- och aktivitetsplan för implementering av anhörigplanen Förvaltningschefen har fått uppdraget att fram till 2015 tillse att nio olika insatser kring anhörigstöd genomförs under planperioden. Enhetschefen för myndighetsutövning utarbetar tillsammans med anhörigsamordnaren en plan för redovisning till OSU om hur beslutade åtgärder i anhörigstödsplanen har genomförts. OSU ges återkommande redovisningar av pågående aktiviteter till följd av anhörigstödsplanen vid möten i maj och november Uppdrag 2 Förvaltningsledningen verkar för ökat samarbete med individ- och familjeomsorgens ekonomigrupp kring budget- och skuldrådgivning i enskilda ärenden. År 2011 arbetade förvaltningen med 28 budget- och skuldrådgivningsärenden och samarbetade med individ- och familjeomsorgen i 9 av dessa ärenden. Två ärenden har blivit hänvisade från Arbetsförmedlingen. Fem ärenden har blivit hänvisade från Kronofogdemyndigheten. Handläggaren har deltagit vid individ- och familjomsorgens APT-möten och informerat om skuldsaneringslagen och samarbetat med Produktionsskolan. Hon informerar också om ekonomifrågor till arbetslösa ungdomar ca 2 gånger om året. Under 2013 skall en större andel av budget- och skuldärenden handläggas i samverkan med IFO än Ekonomigruppen vid IFO skall kunna ge invånare och klienter aktuell information om hur de kan ansöka om budget- och skuldsanering. En redovisning till osu ges i samband med delårsbokslut 2 /2013 Resurser Intäkter, tkr Nettokostnad, tkr Ramändring 12487,5 1273, ,3 44,0

14 Sidan 14/27 Arbetslivsenheten Uppdrag 1 Grund för anvisning Arbetslivsenheten och Arbetsförmedlingen har en överenskommelse som innebär att Produktionsskolan ställer 20 personliga platser till förfogande för jobbsökaraktiviteter med coachning inom jobb- och utvecklingsgarantin (UGA). En plats innebär att en person har en plats oavsett om anvisningen avser hel- eller deltid. Arbetssätt Handläggare vid Arbetsförmedlingen kontaktar Produktionsskolans konsulent för att avisera start av gruppverksamhet. Start av gruppaktivitet bör kunna påbörjas inom 3 veckor från det att Af anvisat en grupp av minst 5 personer eller max 8 personer. Vid första mötet ska trepartsamtal genomföras med anvisad deltagare, handläggare från Arbetsförmedlingen samt konsulent och vid behov berörd arbetsledare vid Produktionsskolan. Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin utgår från de behov som definieras i den sökandes handlingsplan, som är upprättad på Arbetsförmedlingen. Vid trepartssamtalet skall blankett beslutsunderlag/ överenskommelse (AF:s blankett) användas och typ av aktivitet samt uppgifter skall specificeras. Vid förfrågningar från Arbetsförmedlingen angående deltagaren skall det ske via konsulent. I insatsen jobbsökaraktiviteter med coachning ingår, meritportfölj, webbaserad egenkartläggning, individuellt arbetssökande, workshops, vägledande samtal. Regelbundna uppföljningar skall ske under tiden insatsen pågår med konsulent, berörd deltagare och den anvisades handläggare på Arbetsförmedlingen. Handläggare vid Arbetsförmedling (Af) skall medverka vid minst en gruppträff för övergripande information och uppföljning. Avslutande möte skall ske med anvisad deltagare, Afhandläggare och konsulent. Vid avslut skall konsulent lämna aktivitetssammanställning till handläggare på arbetsförmedlingen. Målsättningen är att 20 % av de anvisade ungdomarna ska vara i arbete 3 månader efter avslutad insats. Uppföljning av den enskilde skall ske 3 månader efter avslutad anvisning i form av telefonsamtal med syfte att besvara frågan om den unge har kommit i arbete eller studier. Utfallet av denna undersökning skall redovisas i Arbetslivsenhetens verksamhetsberättelsen. Uppdrag 2 Grund för anvisning Produktionsskolan och Arbetsförmedlingen har en överenskommelse som innebär att Produktionsskolan ställer 15 personliga praktikplatser till förfogande för arbetsträning inom jobb- och utvecklingsgarantin FAS 2. En plats innebär att en person har en plats oavsett om anvisningen avser hel- eller deltid.

15 Sidan 15/27 Arbetssätt Handläggare vid Arbetsförmedlingen kontaktar konsulent på Produktionsskolan för att avisera behov av praktikplats till deltagare för insatsen arbetsträning. Konsulenten bokar in ett möte och trepartsamtal ska genomföras helst inom 2 veckor. Vid första mötet ska trepartsamtal genomföras med anvisad deltagare, handläggare från Arbetsförmedlingen samt konsulent och vid behov berörd arbetsledare på Produktionsskolan. Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin utgår från de behov som definieras i den sökandes handlingsplan, som är upprättad på Arbetsförmedlingen. Vid trepartssamtalet skall blankett beslutsunderlag/ överenskommelse (AF:s blankett) användas och typ av aktivitet samt uppgifter skall specificeras. Den anvisade deltagaren ska i insatsen arbetsträning med överenskomna aktiviteter utföra arbetsträningen i den praktiska verksamheten vid Produktionsskolan eller annan kommunal verksamhet samt utföra jobbsök med stöd från konsulent eller handledare vid Produktionsskolans datasal. Vid förfrågningar från arbetsförmedling angående deltagaren skall det ske via konsulent. Vid praktikplats annan kommunal verksamhet ombesörjer enhetschefen på aktuell arbetsplats ett fackligt godkännande av deltagarens arbetsuppgifter i verksamheten. Produktionsskolan tillhandahåller blankett för praktiköverenskommelse. Indikator Regelbundna uppföljningar skall ske under anvisningstiden, med anvisad deltagare, handläggare arbetsförmedling, konsulent samt berörd arbetsledare om det behövs. Avslutande möte skall ske med anvisad deltagare, handläggare arbetsförmedling, konsulent samt arbetsledare. Vid avslut av arbetsträning skall konsulent i samråd med arbetsledare lämna aktivitetssammanställning till handläggare på arbetsförmedling om så begärs. Målsättningen är att 30 % av de anvisade ska vara i arbete 3 månader efter avslutad insats. Uppföljning av den enskilde skall ske 3 månader efter avslutad anvisning i form av telefonsamtal med syfte att besvara frågan om de har kommit i arbete eller studier. Denna uppgift kan redovisas i Arbetslivsenhetens verksamhetsberättelse. Mål Resurser Intäkter Nettokostnad Ramändring 12611,6 6626,0 5985,6 0

16 Sidan 16/27 Individ och familjeomsorg (Ifo) Uppdrag 1 Utarbeta en förenklad administration av (sociala) hyresbostäder samt se över kriterier för sociala bostadskontrakt, bland annat när Ifo ska anses behöva utgöra mellanhand Ifo ska under våren 2013 initiera samverka med tekniska förvaltningen för att utveckla administrationen avseende sociala hyreskontrakt. Ifo ska utarbeta rutiner och riktlinjer för sociala kontrakt senast mars Uppdrag 2 Arbetet med våld i nära relationer är en viktig trygghetsfråga ur ett folkhälsoperspektiv och ska fortsätta utvecklas i samverkan med närliggande kommuner Indikator Enhetschefen för Ifo ska utarbeta rutiner och riktlinjer för arbetet med våld i nära relationer senast mars Uppdrag 3 Samverkan med andra kommunala förvaltningar, särskilt inom förskola, skola samt kultur och fritid ska utvecklas och dokumenteras Ifo ska under våren 2013 bjuda in utbildningsförvaltningen till en diskussion för att ta fram en gemensam definition avseende när barn far illa. Ifo ska under våren 2013 ta initiativ till att upprätta ett lokalt samverkansdokument mellan socialtjänst, barnpsykiatri (BUP) och utbildningsförvaltning (Västbus). Mål Resurser Intäkter Nettokostn Ramändring 18585,4 182, ,5 2000,0

17 Sidan 17/27 Socialpsykiatri och boende för ensamkommande flyktingbarn Uppdrag 1 Mot bakgrund av tyngre och mer komplexa ärenden som läggs under den kommunala psykiatrins ansvar samt socialstyrelsens nya vägledning ges enhetschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att öka personalkompetensen inom verksamheten Indikator Enhetschefen presenterar ett förslag till OSU i april 2013 som förankrats i facklig samverkan Uppdrag 2 Kommunen har under 2012 etablerat ett ungdomsboende för ensamkommande flyktingbarn. Nuvarande avtal ger ersättning för sju ungdomsplatser. Enhetschefen ges i uppdrag att utreda verksamhetens framtida omfattning och formerna för utslussningsverksamhet från boendet. Indikator Enhetschefen presenterar ett förslag till OSU i juni 2013 som förankrats i facklig samverkan Mål Resurser Intäkter Nettostnad Ramändring 8914,9 525,0 8389,9 25,0 Särskilda boendeformer för äldre Uppdrag Syftet är att förändra underlaget och att ta fram en indikator som mäter beläggningsgraden på särskilt boende. Detta tar avstamp i kopplingen mellan ekonomiska intäkter och faktisk beläggningsgrad. Ett ytterligare syfte är att förstärka tydligheten med att verkställigheten sker utifrån ett bifall enligt SoL 4 kap 1. Avflyttning och intäkter I dag uppstår intäktsförluster i glappet mellan två hyresgäster på särskilt boende. En orsak som påverkar verksamhetens skyndsamhet i att verkställa ett nytt beslut är de hyreskontrakt som alla nya hyresgäster tecknar. Avtalet löper på en månad i taget med automatisk förlängning tills den dagen avflyttning sker. Detta innebär i praktiken att en hyresgäst måste lämna tillgång till lägenheten allt mellan en till fem veckor från aktuellt datum då avflyttningen skedde. I detta läge ska en ny hyresgäst erbjudas tillgång till lägenheten. Vid erbjudande av lägenhet har den nya hyresgästen en vecka på sig att bestämma om han eller hon väljer att tacka ja till den erbjudna lägenheten. Konsekvensen blir att verksamheten tappar

18 Sidan 18/27 hyresintäkter för dessa veckor fram till dess att nästa hyresgäst tackar ja till erbjuden lägenhet. Beviljat bistånd till plats i särskilt boende enligt SoL 4 kap 1 Hittills har förvaltningen återkommande presenterat ögonblicksbilder av det aktuella läget på särskilt boende. Bifallen till särskilt boende är dock inte en kö utan ett beslut som svarar på om individen ifråga har rätt till särskilt boende. Sedan är det behov och tillgång till plats som avgör turordningen. För att undvika missuppfattningar samt att kunna erbjuda en bättre ackumulerad bild av helheten presenteras här ett material framtaget för att mer stämma överens med det material som presenteras till socialstyrelsen. Underlaget tillika indikatorn för det uppsatta målet i som är att vi ska verkställa besluten inom tre månader kommer därför att ge en tydligare bild av hur vi lyckas. Indikatorn kan komma att användas som underlag för att säkerställa resurserna i verksamheten. Detta är kopplat till målet om att verkställa inom tre månader och hur budgeten ska fördelas utifrån uppskattad beläggningsgrad på särskilt boende. för redovisning av bifall enligt SoL 4 kap 1. Antal bifall månadsvis Totalt under året jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Antal verkställda beslut månadsvis Totalt under året jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

19 Sidan 19/27 Antal avflyttade månadsvis 5 4 Totalt under året jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Antal ej verkställda beslut inom tre månader Totalt under året Skäl till att beslutet inte har verkställts. En person tackade nej till erbjuden plats. 2 Vi har inte kunnat erbjuda inom tre månader p.g.a av platsbrist till person två. Ytterligare indikatorer För att dokumentet ska få en helhet så kommer även indikatorer för uppföljning gällande hyresintäkter, beläggningsgrad per månad samt redovisning per särskilt boende att presenteras. Presentationen utgår från den ekonomiska uppföljningen som sker varje månad med förvaltningens ekonom. Siffrorna kan komma ge ett underlag för att kunna redovisa eventuella skillnader mellan lagd budget för hyresintäkter och faktiska hyresintäkter. Presentationen för beläggningsgraden i våra särskilda boenden kommer att ge en bild av hur många dygn som är belagda per månad. Kostnad per brukare( KPB) är ett verktyg som mäter hur många dygn per år/antal platser som är belagda på våra särskilda boenden. Denna presentation syftar till att likna KPB för att under året kunna följa balansen mellan beläggningsgrad och budgetprocess. Beräkningen är: Antalet förbrukade dygn/platser dividerat med tillgängliga dygn/platser. Alltså det officiella platsantalet på varje boende i förhållande till vad som har konsumerats. Denna redovisning kommer att ske uppdelat per varje enskilt särskilt boende som kommunen har i drift. Uppdelningen av boendena är på grund av den skilda budget som ligger för varje boende. Redovisningen kommer att ske som ovan.

20 Sidan 20/27 Hunnebohemmet - boende för personer med demensproblematik Uppdrag 1 All personal ges utbildning i BPSD, Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (webbutbildning via Två av baspersonalen från varje avdelning ges en utbildning som registratorer i Socialstyrelsens kvalitetsregister BPSD. Dessutom utbildas omvårdnadsansvarig sjuksköterska för respektive avdelning och enhetschefen. Syfte och bakgrund Syftet med utbildningen är att all personal får kompetens i BPSD. Personalen kompetensutvecklas gemensamt och kommer därigenom mer aktivt kunna arbeta för att minimera boendes beteendestörningar. Därigenom får avdelningarna också en lugnare och tryggare miljö. BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Även på Hunnebohemmets äldreboende påverkar beteendemässiga störningar miljön på avdelningen då oro sprider sig bland både de boende och personal, till viss del. För att kunna minimera dessa beteenden har BPSD s arbetssätt visat på mycket bra siffror då man med hjälp av registret skapar struktur i vårdarbetet. Följande kan BPSD bidra till; implementering av de nationella riktlinjerna för demensvård personcentrerad vård gemensamt språk för personalen tydliga mål teamarbete verksamhetsutveckling kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar vårdtyngdsmätning Efter införandet av Heroma och Magna Cura under våren 2013 kan personalen ges utrymme att bekanta sig med vid datorer med högtalare på Hunnebohemmet. Efter sommarsemestrarna utbildas registratorerna genom Fyrbodals erbjudande om samordnad utbildning. Under hösten 2013 startas arbetet upp på avdelningarna.