Medfinansiering av ERUF-medel, mm för bredbandsutbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medfinansiering av ERUF-medel, mm för bredbandsutbyggnad"

Transkript

1

2

3 1(2) Tjut medfinansiering bredbandsutbyggnad.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2015/174 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Kommunfullmäktige Medfinansiering av ERUF-medel, mm för bredbandsutbyggnad Rekommendation till beslut - Anslå 8 miljoner under åren av beslutade 15 miljoner (Kf 22, ) som medfinansiering av motsvarande belopp av ERUF-medel - Resterande 7 miljoner nyttjas om ytterligare ERUF-medel eller andra stödpengar blir tillgängliga under perioden alternativt som självständig finansiering efter särskilt beslut av kommunstyrelsen. - Kommunen tecknar samverkansavtal, enligt förslaget från Region Dalarna, med övriga kommuner i länet för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna - Kommunstyrelsen ges i uppdrag att revidera handlingsplanen för utbyggnad av fibernät i Vansbro kommun så att den svarar mot beviljade stödmedel med tillhörande medfinansiering. Sammanfattning Region Dalarna och dess bredbandskansli har efter kommunfullmäktiges sammanträde presenterat ett förslag på samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUFstöd i Dalarna under åren Förslaget innebär att Vansbro kommun, i ett första skede, tilldelas 8 mkr av länets totala tilldelning av ERUF medel för åren Ev. kan ytterligare stödmedel tillföras genom andra stödprogram eller genom omfördelning från någon eller några av de övriga dalakommunerna om de inte nyttjar hela sin tilldelade pott. Då tidigare beslut i KF om medfinansiering bygger på förutsättningen att stödmedlen uppgår till 15 mkr behöver beslutet omformuleras för att harmonera med Region Dalarnas förslag till fördelning av stödmedel ur Europeiska regional utvecklingsfonden. Bakgrund Kommunfullmäktige i Vansbro kommun har bl.a. beslutat att medfinansiering för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun ska ske med 15 miljoner under perioden , och att medlen intecknas i kommande investeringsplan. Beslutet förutsätter att motsvarande medfinansiering erhålles. (Kf 22, ) Region Dalarna och dess bredbandskansli har efter kommunfullmäktiges sammanträde presenterat ett förslag på samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUFstöd i Dalarna under åren Förslaget har utarbetats av direktionen för Region Dalarna och innebär att en gemensam ansökan om medel ur den europeiska regionala Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

4 2(2) Tjut medfinansiering bredbandsutbyggnad.docx utvecklingsfonden (ERUF) lämnas för Dalarnas 15 kommuner och kansliet Digitala Dalarna. Ansökan är en del av den modell för samverkan inom fiberutbyggnaden som benämns Dalamodellen och bygger på två grundpelare; samordnad utbyggnadsplanering och sammanhängande upplägg för finansiering av både fiber fram till byar såväl som fiber i byarna. I praktiken handlar det om att ERUF-medlen används för att medfinansiera fiber fram till byar som saknar detta medan Landsbygdsprogrammet används för att medfinansiera själva byanäten fram till fastigheterna. Inom ramen för Dalamodellen har ett förslag på fördelning av tillgängliga ERUF-medel gjorts och för Vansbro kommuns del innebär detta att 8 mkr av Dalarnas totalt 100 mkr blir tillgängliga i ett första skede. Då de ekonomiska förutsättningarna till delar förändrats behöver en justering av tidigare antagen handlingsplan ske. Kommunstyrelsen behöver därför få i uppdrag att anpassa handlingsplanen efter de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Konsekvenser Handlingsprogrammet för utbyggnad av fibernät i Vansbro kommun behöver justeras då de ekonomiska förutsättningarna förändrats Ev. kommer utbyggnadstakten minska under åren närmast 2020 om inga kommersiella aktörer tillkommer. Slutsats En justering av beslutsformuleringen som är anpassad till de nya ekonomiska förutsättningarna är nödvändig att Vansbro kommun ska kunna teckna ett medfinansieringsintyg. Beslutsunderlag dalamodellen - pm effektiv fiberutbyggnad PM samverkansprojekt fiber ERUF Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Bredbandskoordinator Pär Wikström Ekonomichef Catarina Willman Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

5 Dalamodellen Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Joakim Holback och Anders Oksvold Kansliet Digital Agenda

6 Inledning Ett av huvudskälen till satsningen på fiberutbyggnad är att Dalarna ska uppnå bredbandsmålet där 90 % av länets bebodda fastigheter ska kunna fiberanslutas år Vår bedömning är att det borde gå OM marknadens utbyggnad fungerar väl, OM LBP-medlen hamnar i byar som verkligen behöver det, samt OM vi kan samutnyttja regionala utvecklingsmedel och LBP för de längre sträckorna. För att uppnå målet är det en styrka att ha en bred förankring kring genomförandet. Bredbandsforum Dalarna har en central roll som både beredningsorgan och plattform för förankring av konkreta förslag. Syftet med det här diskussionsunderlaget är att beskriva hur länet kan gå till väga för att åstadkomma den eftertraktade utbyggnaden. En avgränsning vi gör är att i första hand fokusera på områden som inte är aktuella för rent kommersiell fiberutbyggnad. Dessutom spelar efterfrågan en avgörande roll för måluppfyllelsen. Vi tar dock inte uttryckligen upp sådan stimulering i detta material. Detta PM är indelat i fyra avsnitt: 1. Utgångspunkter. Här går vi igenom de problemställningar som legat till grund för förslaget. 2. Principiellt upplägg för Dalamodellen. Beskrivning av dels den samordnade utbyggnadsplaneringen och tänkt finansiering kopplad till densamma. 3. Scenario. Exempel på hur tillämpning av ovanstående kan se ut. 4. Konsekvenser för olika aktörer. 2 Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda 2014

7 1. Utgångspunkter 1.1 Byanäten är viktiga Vi ser gärna en utbyggnad av byanät i byns egen regi. Fördelarna med det är flera. Viktigast är att det skapar engagemang i byn och frigör ideella resurser. Vi konstaterar att byanät där bybor varit aktiva ofta når högre anslutningsgrad än de nivåer som är vanliga i kommersiella nät. Fler som delar på gemensamma och fasta kostnader i projekten leder till lägre kostnad per medlem och billigare alternativt fler anslutningar. Lokalt entreprenörskap och möjligheten för byborna att få ner sina kostnader genom att aktivt delta i hela processen från marknadsföring till administration, röjning av sly och handräckning är också positivt. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos 1.2 Det behövs utbildning och stöd Det ställs höga krav på en fiberförening som vill anlägga byanät. Det behövs kunskap om administrativa förutsättningar vad gäller både formalia och regler kring upphandling. Någon måste dessutom ha koll på hur man projekterar ett fibernät. För att underlätta för fiberföreningarna kommer kansliet under 2015 att erbjuda utbildning inom ovanstående områden. Vi arbetar för en lösning där byar får tillgång till projekteringshjälp finansierad via ERUF Det behövs ett sammanhållet ortsammanbindande nät Ett rent byalagsperspektiv räcker dock inte. Under EU-programperioden förlitade vi oss i Dalarna i hög grad på just lokalt engagemang. Det vi ser idag är behovet av balans mellan ett lokalt och ett regionalt fokus och att någon tar ansvar för att den infrastruktur som byggs de närmsta åren inkluderar hela Dalarna. Detta innebär att vi i vissa fall behöver komplettera byanät med ortssammanbindande nät. Här föreslår vi att kommunen tar ett samlat grepp för sitt geografiska område. 1 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Kallas också regionala utvecklingsmedel. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda

8 1.4 Det behövs tydliga planeringsförutsättningar Vi har uppfattat en avvaktan från de kommersiella aktörerna. Detta beror i vissa (många) fall på att aktörerna väntar in stödmedel även i områden som borde vara kommersiellt gångbara. Detsamma gäller invånare i behov av fiber i sådana områden där det kan tänkas att en kommersiell nätägare skulle kunna agera. De uttrycker generellt en frustration över att inte veta huruvida t ex stadsnätet tänker erbjuda kommersiella anslutningar eller om det krävs en ideell fiberförening för att en utbyggnad ska komma igång. Vi tror att tydlighet och förutsägbarhet är ett bra sätt att komma tillrätta med delar av den här problematiken. En samordnad utbyggnadsplanering där det tydligt framgår vilka byar som är aktuella och vilka som inte är det har potential att låsa upp den här typen av dödlägen. 1.5 Andra lärdomar av tidigare arbete Det finns många aspekter att väga in i arbetet med att hitta lämpliga förslag för att uppnå effektiv fiberutbyggnad. Vi har i dagsläget en diskussion i länet där flera aktiva nätägare känner sig motarbetade av LBP-stödet 2. Orsaken är att det för en aktiv by lönar sig att bilda förening och söka LBP-stöd jämfört med att samarbeta med t ex ett stadsnät utan inblandning av stöd. Går man via LBP får man en anslutningsavgift på kanske kkr att jämföra med de stående marknadsmässiga erbjudandena på upp till 25 kkr. Detta gäller framförallt de byar som ligger relativt nära existerande fiber på ortssammanbindande nivå. De byar där det inte finns fiber i närheten har helt andra utmaningar och är beroende av stöd (LBP/regionala utvecklingsmedel/kommunala investeringar). Uttrycket att LBP förstör marknaden har förekommit och är något vi vill motverka genom att tydligare rikta medlen mot områden där marknaden inte kan bygga ut nätet. Problematiken ovan påverkar de verkligen behövande byarna i hög grad eftersom offentliga medel används till att reducera anslutningsavgifterna snarare än att jämna ut skillnaderna mellan kommersiellt gångbara och icke gångbara områden. Detta taxerar våra begränsade stödmedel som riskerar att inte räcka till 90 % Byn är ensam i sitt arbete att upphandla, projektera, administrera, etc och har helt naturligt fokus på den egna byn. Förmågan att se till grannbyarnas behov har visat sig vara begränsad. Detta är ytterligare en faktor som talar för behovet av att någon tar ett regionalt övergripande ansvar för denna viktiga infrastruktur. Praktiska exempel rör uppfattningar om att nätet som anlagts i byn är till för byn. När grannbyn sedan vill ansluta sig har det förekommit att de blivit nekade. 2 Stöd för fiberutbyggnad ur Landsbygdsprogrammet, här förkortat LBP. 4 Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda 2014

9 Tillgång till minst 100 Mbit/s Fastighetsägare/föreningar har tackat nej till att dra nytta av samförläggning med argumentet att det blir gynnsammare för dem att bygga i egen regi med LBP-medel. Det ortsammanbindande nätet saknar tydlig huvudman och det finns en stor risk för parallelletablering av nät, vilket är en onödig kostnad när pengarna inte räcker till och är samhällsekonomiskt olämpligt. Vid en avyttring av nätet kan investeringarna på sikt riskera att bli avvecklade i de fall det handlar om icke kommersiellt intressanta byar. Vi ser sådana exempel idag när det gäller avveckling av samhällsfinansierade ADSL-stationer i landsbygd. 1.6 Nuvarande modell är inte tillräcklig År En extrapolering till år 2020 av nuvarande bredbandsutbyggnad (drygt 2 % per år) visar att Dalarna grovt räknat kommer att missa målet att 90 % ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s till år Utbyggnaden i glesbygd har under perioden varit 0,4 % per år. Det indikerar att nuvarande modell för utbyggnad inte är tillräckligt effektiv. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda

10 Projektkostnad [kr] per meter anlagd fiber 1.7 Vi behöver uppmuntra större projekt I ett tidigare PM 3 inventerade vi olika typer av utbyggnadsstrategier för att få till en kraftfull fiberutbyggnad. Frågan gällde vad som hittills visat sig lyckosamt och vad har varit mindre ändamålsenligt. Vi tittade särskilt på utbyggnad i icke kommersiellt gångbara områden och där stödmedel funnits med i bilden. En av våra slutsatser är att större, sammanhållna projekt antingen över en hel kommun eller över flera tillsammans/över hela län resulterat i betydligt snabbare och mer heltäckande utbyggnad än ett upplägg baserat på att enskilda byalag mer eller mindre spontant organiserar sig och agerar. Det som konstaterats vid jämförelse av olika modeller på nationell nivå och som även gäller för Dalarna är att vi har en tydlig korrelation mellan kostnad per meter fiber och projektens småskalighet mätt i antal hushåll i projektet. Små projekt är upp till sju gånger dyrare per meter fiber än stora (se grafen nedan) Antal anslutna hushåll Bild: Totalkostnad per meter anlagd fiber mot antal hushåll i projektet. Här är några förklaringsfaktorer som vi tror spelar in för vår slutsats att större projekt vore ändemålsenliga: Små byföreningar har svårt att pressa priserna. Det kan bero på att entreprenören inte lägger tid på offerter till ett litet projekt och tar antingen ordentlig höjd för etableringskostnad eller låter bli att lämna offert. Det kan även bero på att en farhåga att ett litet projekt med mindre vana upphandlare innebär mindre tydlig beställning och mindre säkerställd 3 Inventering av genomförandemodeller för fiberutbyggnad, , Anders Oksvold och Joakim Holback, Kansliet för bredband och digital agenda. 6 Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda 2014

11 projektering. I Bredbandsforums skrift Bredband på landsbygd nämns att Under normala förhållanden varierar den [anläggningskostnaden] mellan 50 och 100 kr/m bland annat beroende på förläggningsteknik. I Dalarna ligger samtliga projekt över denna kostnad. Mindre projekt kan ha svårt att mobilisera de ideella krafter som krävs utöver att bilda förening och söka bidrag. I Bredbandsforums skrift Bredband på landsbygd nämns att Föreningen kan dock sänka sina grävkostnader dramatiskt med förberedande arbete, röjning och utkörning av material. Denna typ av kostnadssänkande föreningsaktiviteter har visat sig förekomma i begränsad omfattning i Dalarna. Större projekt är tydligare, särskilt om de täcker flera byar eller en hel kommun. Det blir enkelt att kommunicera utbyggnadstankar med invånare och andra intressenter. Det blir också tydligare för alla inblandade vem som gör vad och vad som krävs för att få till stånd fiberutbyggnad i de enskilda byarna. Detta hänger ihop med synergieffekter kring planering och byggande av ortssammanbindande fibernät, som ofta berör flera byar samtidigt och som tjänar på att planeras sammanhållet. 2. Principiellt upplägg Dalamodellen Dalamodellen består av två huvuddelar: dels en samordnad utbyggnadsplanering och dels ett upplägg för finansiering av sammanhängande fiberutbyggnad på övergripande nivå. 2.1 Finansiering av sammanhängande fiberutbyggnad Utgångspunkten är att marknaden står för majoriteten av utbyggnaden. I Dalamodellen delas den icke kommersiellt genomförbara utbyggnaden upp i ortsammanbindande nät och byanät. Det ortsammanbindande nätet finansieras till hälften av kommunen som söker medfinansiering genom Europeiska regionala stukturfonden (ERUF). Byanätet byggs och ägs av antingen fiberförening, teleoperatör/stadsnät eller kommunen. Modellen kan sammanfattas enligt följande: Kansliet för bredband och digital agenda tar fram underlag för en samordnad utbyggnadsplanering bestående av förslag på byar/områden som inte bedöms kunna fibreras kommersiellt. Underlaget/planen nagelfars av respektive kommun. Eventuella synpunkter diskuteras med kansliet och planen fastställs därefter. Kommunen planerar för fiber fram till de byar som inte har någon ortssammanbindande fiber i dagsläget. Medfinansiering för detta söks från EU:s regionala utvecklingsfond ERUF. Planen kommuniceras med berörda byar, operatörer och andra intressenter. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda

12 Intresserade byar uppmanas att agera lokalt. Detta stöttas av kommunen samt kansliet. Byarna får ett grovprojekteringsunderlag som tagits fram av kansliet. Beroende på situation i kommunen förekommer tre alternativ: a) Fiberförening bildas och söker stöd ur Landsbygdsprogrammet. I det här fallet tar byn på sig en större uppgift att se till helheten med anslutning till omvärlden och genomförande av projektet. b) En teleoperatör/stadsnät söker stödmedel ur Landsbygdsprogrammet för utbyggnad i byn 4. Eventuell byförening bidrar med lokal marknadsföring/förankring i byn samt kan bidra med kostnadssänkande åtgärder som viss grävning och liknande. Incitamentet är sänkt anslutningskostnad för medlemmarna och att det möjliggörs utbyggnad i byn. För att undvika risk för övervinst bör en överenskommelse mellan kommunen och teleoperatören/stadsnätet träffas om villkor och hur anslutningsavgifterna speglar att nätet är stödfinansierat. Övriga förutsättningar för LBP-stöd gäller. De viktigaste bitarna är att nätet anläggs som ett öppet nät, att stödet endast går till icke kommersiellt utbyggnadsbara områden, att utbyggnadshämmande snedvridningseffekter undviks och att utbyggnaden samordnas med annan IT-infrastruktur inklusive mobilt bredband. 4 Det finns ett maxbelopp för hur mycket stöd en och samma organisation/koncern kan få i stöd under en treårsperiod. 8 Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda 2014

13 2.2 Den samordnade utbyggnadsplanen Den samordnade utbyggnadsplanen kan liknas vid ett grovprojekteringsunderlag som spänner över hela länet. Här kan man utläsa vilka byar i länet som har respektive inte har tillgång till fiber. Den samordnade utbyggnadsplanen förväntas vara lik den kommande nationella marknadsanalysen. Exakt hur denna kommer att se ut vet vi inte i skrivande stund. Vi går därför inte in på den närmare i detta sammanhang. En möjlighet vi uppmärksammat är att genomföra en regional marknadsanalys om det skulle behövas. Det kan bli fallet om den nationella varianten skulle vara allt för ospecifik när det gäller stödbarheten av identifierade byar. Oavsett hur marknadsanalysen görs förväntas den baseras på PTS kartläggning av tillgången till fiber samt förfrågningar till marknadsaktörerna i oklara fall. By Bynät-LBP Stadsnät/teleoperatör Bynät-LBP Ortsammanbindande nät Ortsammanbindande nät Företag Bynät-LBP Fungerande marknad Företag I gröna områden, som har direkt närhet till ett fibernät, uppmuntrar kommunen och kansliet för bredband byborna att bilda en byanätsförening så snart som möjligt. De orange områdena saknar fiber fram till byn, vilket är en förutsättning för att få till ett lokalt fibernät. I det här fallet söker kommunen bidrag från ERUF och anlägger en fiber fram till byn. De röda områdena saknar precis som de orangea fiber fram till byn men är inte lika högt prioriterade av kommunen. I de här fallen behöver man hitta en lösning för att få fram fiber till byn. De grå områdena är inte stödbara. Utbyggnad förväntas kunna komma till stånd på kommersiell grund. Här bör fastighetsägarna uppmuntras att gå samman för att få ner anläggningskostnaderna. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda

14 Grön Orange Röd Grå Direkt anslutningsbara områden. Högprioriterade områden där det saknas fiber fram till området. Övriga orter. Ej stödbara områden. Klassificeringen: Direkt anslutningsbara orter gröna områden Dessa utgörs av de orter som antingen: ligger i anslutning till ett fibernät, har en fiberanslutningspunkt i byn (kan t ex vara en fibrerad ADSLstation). Innan det kan bli aktuellt med fiberstöd i ett grönt område måste man undersöka om någon marknadsaktör har för avsikt att inom de kommande tre åren bygga ut ett fibernät på orten. Om så inte är fallet konstateras att stöd till orten inte stör marknaden. Omgående utbyggnad bör då uppmuntras. Högprioriterade, ej fiberanslutna orter orange områden Orange områden är orter som: idag helt saknar fiberanslutning och där det bor minst 50 invånare, eller har en definierad servicepunkt, eller har en nedläggningshotad (icke-fibrerad) ADSL-station, eller har ett av kommunen utpekat, betydande näringsliv. Även för dessa orter måste marknadsaktörerna tillfrågas om de har för avsikt att bygga ut ett fibernät i orten under de kommande tre åren. Om de inte har det föreslås regionala utvecklingsmedel (ERUF) användas för att finansiera utbyggnad av en fiberanslutningspunkt i orten. Ortens status ändras då i praktiken till grönt område. Denna utbyggnad bör ske i samråd med boende och företag på orten. En förutsättning för användning av regionala utvecklingsmedel är att det finns minst ett företag på orten samt att den som blir ägare av den nya infrastrukturen medfinansierar utbyggnaden. 10 Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda 2014

15 Övriga orter röda områden. Dessa orter är tekniskt sett stödbara men saknar finansiering av en fiberanslutningspunkt i byn. Det gör normalt utbyggnadsprojektet för dyrt. Orten uppmuntras hitta finansiering eller på annat sätt verka för att få till en fiberanslutningspunkt. Lyckas man med detta ändras byns status till grönt område. Realiseringen av en fiberanslutning fram till byn kan i praktiken ske på olika sätt. Kanske går det att samförlägga med ett el-, VA- eller vägprojekt. Kanske går det att samordna byns behov med annan fiberutbyggnad i närheten, t ex när grannbyar bygger ut. När samtliga intresserade orange områden efter hand byggts klart är det eventuellt möjligt att använda resterande regionala utvecklingsmedel (ERUF) för utbyggnad även till röda områden. I första hand används dock dessa medel till de orange områdena. Ej stödbara områden grå områden. De områden som har eller förväntas ha en fungerande marknad markeras med grå färg och kan inte bli aktuella för fiberstöd. Hit hör bl a tätorter enligt SCB:s definition (3000 invånare m m) samt orter som antingen har ett utbyggt fibernät eller som förväntas få det inom tre år. Kopplingen till SCB:s definition av tätort för icke stödbara områden är beslutad på nationell nivå. Master för 4G i glesbygd. Finansiering av master ska i första hand hanteras av marknadsaktörerna. Utbyggnaden underlättas genom Dalarnas projekt för mobiltäckning. När utbyggnad till identifierade gula och gröna områden säkerställts samt den kommersiella mastutbyggnaden till största delen genomförts finns det möjlighet att överväga om offentliga medel ska användas för att medfinansiera investeringar i områden som inte har tillgång till mobila datahastigheter på minst 30 Mbit/s. Det förutsätter då även regionala utvecklingsmedel och kommunal eller privat medfinansiering. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda

16 2.3 Sammanfattning Dalamodellen innebär i praktiken dels att länet kartlägger förutsättningarna för fiberutbyggnad by för by, dels att kommunerna tar ett samlat ansvar för fiberutbyggnaden inom sitt geografiska område. Kommunen har en unik möjlighet att bidra till fibernät fram till prioriterade byar som saknar detta. Det sker genom att kommunen genomför ett projekt som till 50 % finansieras med egna medel och till 50 % med regionala utvecklingsmedel (ERUF). Lokala fibernät åstadkoms företrädelsevis av fiberföreningar. Dessa planerar och genomför utbyggnaden samt söker LBP-medel för genomförandet. Ett alternativ till fiberförening är att en kommersiell nätägare t ex en teleoperatör eller ett stadsnät agerar projektägare och söker LBP-medlen. Det kan ske med eller utan en lokalt förankrad motpart i form av en lokal byförening. Värt att notera är att kommunala stadsnät enligt nuvarande LBP-regler inte får bidra med egna medel till projektet i den mån deras investeringar klassas som offentlig medfinansiering. Reglerna som ska avgöra om ett givet kommunalt stadsnäts investeringar är offentlig eller privat medfinansiering är i skrivande stund oklara. Vi bevakar frågan. Att stadsnätet inte får bidra med egna medel gäller specifikt den budget man söker LBP-medel för. Det finns inget som hindrar stadsnätet att hjälpa till på andra sätt som t ex att bidra med fiber fram till byn. Foto: Mostphotos 12 Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda 2014

17 3. Scenario Exempel Kommunen äger ett stadsnät som uppdras att bygga ut fiber till byar och i de byar som så önskar. En del byar vill bygga och äga själva Slut Kommunerna och Dalarnas bredbandskansli tar fram principer för indelning av orter (detta dokument samt den samordnade utbyggnadsplaneringen). 2. Kommunen söker medel för ortsammanbindande nät via ERUF. 3. Kommunen frågar byn om de vill anlägga ett byanät. 4. Om byn eller en teleoperatör/stadsnät vill anlägga ett nät söker de bidrag från Landsbygdsprogrammet. 5. Byborna bildar en ekonomisk förening. En viktig uppgift för föreningen är att arbeta för att få så hög anslutningsgrad som möjligt, det vill säga intressera grannarna för att ansluta sina fastigheter. 6. Utbyggnad av områdesnät. 7. Utbetalning av stödmedel. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda

18 4. Konsekvenser för olika aktörer Byalaget Anlägga eget nät Byalaget kan välja att bilda en egen förening och ansöka om medel, bygga och äga nätet. De måste förvissa sig om att nätet har en förbindelse med omvärlden genom upphandling av anslutning till ett kommersiellt nät, stadsnät eller kommunfinansierat ortsammanbindande nät. I övrigt beskrivs förfarandet på Jordbruksverkets hemsida 5. Att anlägga nät kräver engagemang, tid och möjlighet att ligga ute med pengar under projekttiden. Belöningen är i form av att ett nät blir anlagt, att byborna kan påverka anslutningskostnaden och att de står som ägare till nätet. Visst stöd med utbildning och projektering kommer att erbjudas via Dalarnas bredbandskansli. Kommunen Kommunen har flera roller. Att i samråd med Dalarnas bredbandskansli och Bredbandsforum Dalarna bereda och förankra vilka orter som ska anslutas till ett ortsammanbindande nät. Att ansöka om ERUF-medel, medfinansiera med 50 % samt anlägga och äga det ortsammanbindande fibernätet. Att undersöka vilka byar som har föreningar som vill ansöka om, anlägga samt äga ett byanät. Stadsnät/teleoperatör I de fall det inte finns ett lokalt intresse för att driva ett byanätsprojekt och det finns en möjlig samtalspart i form av ett stadsnät eller en intresserad teleoperatör så är det möjligt för denne att söka LBP-stöd och genomföra projektet i egen regi. Det är önskvärt att ett sådant projekt föregås av dialog med aktuell kommun Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Kansliet för bredband och digital agenda 2014

19 150304/Kansliet Digitala Dalarna/AO Förslag till beslut: Samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna Det är en utmaning för Dalarna att nå målet att 90 procent av hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år Här beskrivs ett upplägg för att åstadkomma fiber fram till företag i samtliga icke-fibrerade byar i länet med fler än femtio invånare samt ett antal mindre byar. Förslag till beslut Region Dalarnas direktion uppdrar åt kansliet Digitala Dalarna att Färdigställa en ERUF-ansökan med utgångspunkt i nedan presenterad fördelning. Ta fram ett samverkansavtal med kansliet och Dalarnas kommuner som parter. Presentera en beskrivning av arbetsgången fram till komplett ERUF-ansökan. Bakgrund Inom ramen för Bredbandsforum Dalarna har kommunerna i Dalarna arbetat fram en modell för hur man med hjälp av förekommande stödmöjligheter ska arbeta för att uppnå fibermålen. Denna benämns i sammanhanget Dalamodellen och bygger på två grundpelare: 1. Samordnad utbyggnadsplanering. Det gemensamma kansliet tillsammans med kommunerna kartlägger vilka byar som behöver fibreras och hur detta kan ske. Här framgår också var marknaden fungerar så till vida att det redan finns eller förväntas byggas fiber. 2. Sammanhängande upplägg för finansiering av både fiber fram till byar såväl som fiber i byarna. I praktiken handlar det om att ERUF-medlen används för att medfinansiera fiber fram till byar som saknar detta medan Landsbygdsprogrammet används för att medfinansiera själva byanäten fram till fastigheterna. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) innehåller en möjlighet att söka medel för fiberutbyggnad fram till byar i Dalarna som idag saknar detta och där det finns minst ett företag. Utgångspunkten är att det finns 100 Mkr avsett för ändamålet. Tillväxtverket ansvarar för hanteringen av stödet men beslut om prioritering och liknande fattas i stor utsträckning regionalt. ERUF-medlen kan endast medfinansieras med offentliga medel. I praktiken betyder detta att endast kommunerna i Dalarna i är aktuella för att delta i projektet.

20 Samverkansavtal Förslaget utifrån Dalamodellen är att vi lämnar in en gemensam ansökan för Dalarnas 15 kommuner och kansliet Digitala Dalarna. I samråd med Tillväxtverket har vi kommit till slutsatsen att det rent tekniskt inte kan bli frågan om ett ramprogram utan istället ett så kallat samverkansavtal. Den största skillnaden är att samtliga deltagare redan från början står bakom en ansökan som lämnas in i form av ett samverkansavtal. Detta till skillnad från ramprogrammet där en organisation söker samtliga medel och där övriga sedan söker sina respektive delar från ramprogramsägaren. Syftet med samverkansavtalet (projektet) är att åstadkomma en fiberanknytning till företag i samtliga orter i Dalarna med minst 50 invånare samt utöver detta bidra till den nödvändiga fibreringen av länet som krävs för att vi ska uppnå målsättningen att 90 % av våra hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år Förutsättningar Fördelningen bygger sammanfattningsvis på följande grunder: Det måste finnas minst ett företag i byn för att kvalificeras. Enbart orter som idag helt saknar fiber finns med i underlaget. Detta gäller t ex all känd form av existerande fiber från stadsnät, Skanova eller annan nätägare. Orter med färre än 50 invånare ingår inte såvida det inte finns ADSL på orten sedan tidigare. Vi utgår ifrån SCB:s definition av småort, dvs invånare. Det är alltså SCB:s definition samt förteckning av småorter som styr vad som geografiskt anses vara byn. Byar med färre än 50 invånare finns därmed inte med. Detta gäller generellt undantaget om det tidigare funnits/finns ADSL på orten. Då är byn med oavsett antal invånare. Även tätorter, d v s orter med fler än 200 invånare, ingår om de inte är fiberförsedda. Fördelning del A: förväntad utbyggnadskostnad Enligt Dalamodellen utgår vi framför allt ifrån förväntad utbyggnadskostnad när vi beräknar fördelning av ERUF-medlen inom länet. Fördelningen utgår ifrån följande uppgifter: Samtliga tätorter och småorter, d v s med fler än 50 invånare, som inte har fiber idag (och där det finns minst ett företag). Samtliga icke-fibrerade ADSL-orter i Dalarna. Det uppskattade avståndet från existerande fiber fram till byn. För att få fram förväntad kostnad har vi använt meterpriset 215 kronor. Denna uppgift är baserad på vår uppskattning samt feedback från kommunerna under det tidigare arbetet. Det blir en uppföljning mot slutet av 2016 för att säkerställa vad som byggts och att planen följs. Exakt hur eventuell omfördelning går till under samverkansavtalets löptid preciseras senast i maj Syftet är att motverka att ERUF-medel låses upp till byar dit ingen fiberutbyggnad kommer till stånd samtidigt som det finns kvarstående behov på andra håll i länet. Även övriga detaljer kring samverkansavtalet spikas senast i maj 2015.

21 Restpotter Alla orter 50+ invånare och minst ett företag 0 ERUF 100 Mkr Fördelning B: restpott De resterande ERUF-medlen hamnar i restpotter. Dessa medel fördelas också per kommun och kan efter kommunens prioritering möjliggöra fiberanslutning av mindre orter som av någon anledning inte finns med i SCBs småortslista, isolerade företag och kommunikationsmaster. Här används en fördelning baserat på antal arbetsställen (tolkat som företag) utan fiberanslutning. Notera att detta gäller de företag som är belägna i byar som inte redan täcks av den samordnade utbyggnadsplaneringen, d v s finns med i fördelning A ovan. Även glesheten vägs in fast till en klart mindre del. Denna definieras som invånare per kvadratkilometer i kommunen. Viktningen ser ut enligt följande: 85 % viktning baserat på antal företag utan fiber i områden som inte täcks av utbyggnadsplaneringen (fördelning A) 1 15 % viktning baserat på glesheten (inv/km 2 ) Detta används för att fördela de ca 43 Mkr som finns i restpotterna. Restpotterna kan vändas för att projektera fiberprojekt samt till att fibrera områden inom kommunen med företag som inte har fiber idag. 1 Det vill säga företag i orter med färre än 50 invånare och där det inte finns fiber eller ADSL sedan tidigare.

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor

I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor KS16-508 174 Rensningsfrister och brandskyddskontroll I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Version Antagen Giltig från och

Läs mer

Bilaga 1 - Frister för rengöring av fasta förbränningsanordningar

Bilaga 1 - Frister för rengöring av fasta förbränningsanordningar Bilaga 1 - er för rengöring av fasta 1.1 Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare kan sotning

Läs mer

S Frister för sotning Föreskrifter

S Frister för sotning Föreskrifter www.hassleholm.se S er för sotning Föreskrifter Diarienummer: 2015/437 170 Fastställt den: 2015-09-02 180 Fastställt av: Kommunstyrelsen För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning ansvarar:

Läs mer

Halmstads kommuns föreskrifter om rengöringsfrister (sotningsfrister) och brandskyddskontroll

Halmstads kommuns föreskrifter om rengöringsfrister (sotningsfrister) och brandskyddskontroll Halmstads kommuns föreskrifter om rengöringsfrister (sotningsfrister) och brandskyddskontroll beslutade av räddningsnämnden den 27 maj 2004 Halmstads kommun föreskriver följande med stöd av 3 kap. 1 förordning

Läs mer

1 (5) STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning mm) Antaget av Kommunfullmäktige , 37

1 (5) STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning mm) Antaget av Kommunfullmäktige , 37 1 (5) STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning mm) Antaget av Kommunfullmäktige 2004-06-23, 37 2 (5) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR RENGÖRING (SOTNING)

Läs mer

Styrdokument. Sotningsfrister. Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 2.05) Antagen av kommunfullmäktige , 223

Styrdokument. Sotningsfrister. Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 2.05) Antagen av kommunfullmäktige , 223 Styrdokument Sotningsfrister Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 2.05) Antagen av kommunfullmäktige, 223 2 (5) Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige, 223 Gäller från 2006-01-01 3 (5)

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Tidsfrister för rengöring (sotning)

Tidsfrister för rengöring (sotning) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 16 (17) Sammanträdesdatum 2015-01-20 12 Tidsfrister för rengöring (sotning) Dnr 2015/54-4 INLEDNING Med anledning av ny författning och att tidigare beslut om tidsfrister

Läs mer

Sammanfattning Ett förslag till sotningsfrister har upprättats av Storstockholms brandförsvar.

Sammanfattning Ett förslag till sotningsfrister har upprättats av Storstockholms brandförsvar. Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-12-17 /i AU 1:15 Dnr. KS 2014/352-410 Fastställande av sotningsfrister Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinje för brandskyddskontroll och sotning(rengöring) inom Söderhamns kommun.

Riktlinje för brandskyddskontroll och sotning(rengöring) inom Söderhamns kommun. 2008-01-31 Riktlinje för brandskyddskontroll och sotning(rengöring) inom. Följande riktlinjer ansluter till de regler som gäller för rengöring (sotning) enligt lagen (2003:778) och förordningen (2003:789)

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor.

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. I och med att LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR trädde ikraft den 1 januari 2004 försvann det gamla sotningsbegreppet. I sotning ingick

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Kommunal föreskrift om sotningsfrister samt Riktlinjer för egensotning.

Kommunal föreskrift om sotningsfrister samt Riktlinjer för egensotning. Kommunal föreskrift om sotningsfrister samt Riktlinjer för egensotning. Förslag från bygg- och miljönämnden Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2004 Dnr KS2006/465 Kommunkansliet sotningsfr_04.doc

Läs mer

Om eldning sker för enskilt hushållsbehov för uppvärmning och matlagning ska sotning utföras enligt följande.

Om eldning sker för enskilt hushållsbehov för uppvärmning och matlagning ska sotning utföras enligt följande. NORRA JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 2004-04-27 1(3) SOTNINGSFRISTER FÖR SOTNINGSDISTRIKTEN KROKOM, STRÖMSUND OCH ÖSTERSUND A. Värme-, varmvatten-, varmlufts-och ångpanna. Om pannan ingår i värmecentral

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll... 2 Vem bestämmer om sotningen?... 2 Sotning och brandskyddskontroll... 2 Sotning... 2 Imkanaler... 3 Brandskyddskontroll... 3 Brandvarnare

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-15 Dnr:17-626 1(8) Avdelningen för samhällsfrågor 08-678 55 00 Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotning och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 IT-avdelningen Björn Kjerrulf,0550-88 036 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Ks/2014:119 1(2) Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING AV FÖR-

DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING AV FÖR- DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING AV FÖR- BRÄNNINGSANORDNING MED TILLHÖRANDE RÖKKANALER Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Du medger att informationen du lämnar får lagras

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Statens räddningsverks föreskrifter om sotnings- och kontrollfrister;

Statens räddningsverks föreskrifter om sotnings- och kontrollfrister; Sotningsfrister Sotning skall ske enligt de längsta tidsintervallerna som är reglerade i SRVFS 1996:6 (se bilaga) dock att de i dessa föreskrifter angivna sotnings- och kontrollfristerna får minskas så

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

FFS (3) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR SOTNING/RENGÖRING m.m.

FFS (3) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR SOTNING/RENGÖRING m.m. 1(3) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR SOTNING/RENGÖRING m.m. Antagna av kommunfullmäktige den 24 november 2004 279 Föreskriften i sin helhet gäller från 2005-01-01 Med stöd av 3 kap. 4 Lagen (2003:778)

Läs mer

Föreskrifter om sotningsfrister i Lekebergs kommun

Föreskrifter om sotningsfrister i Lekebergs kommun Föreskrifter om sotningsfrister i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-10-21 Ansvarig för revidering: Nerikes brandkår Diarienummer: XKS 15-484 >Förskrift Förskrift 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

2010 Sotningsindex gällande fr.o.m. 2010-07-01 2,45%

2010 Sotningsindex gällande fr.o.m. 2010-07-01 2,45% Taxa för brandskyddskontroll och rengöring (sotning) i Gislaveds och Gnosjö kommuner Antagen att gälla från 2010-07-01 Taxan indexuppräknas årligen med index överenskommet mellan SKL (Sveriges kommuner

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotnings och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

Statens räddningsverk föreskriver följande med stöd av 22 räddningstjänstförordningen (1986:1107).

Statens räddningsverk föreskriver följande med stöd av 22 räddningstjänstförordningen (1986:1107). Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om sotnings- och kontrollfrister; beslutade den 28 november 1996.

Läs mer

Bredband i världsklass i Dalsjö och alla andra. 2013-10-22 Anders Oksvold

Bredband i världsklass i Dalsjö och alla andra. 2013-10-22 Anders Oksvold Bredband i världsklass i Dalsjö och alla andra 2013-10-22 Anders Oksvold Bakgrund Enligt regleringsbrevet för 2012 ska Länsstyrelsen verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås.

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 SRVFS 2005:9 Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Bredbandsutbyggnad i Örebro län 2000 2015 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Tjänsteskrivelse 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Sandlund Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna projektorganisation

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBFS Remissutgåva Förslag till Myndigheten för

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad /

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad / IT-avdelningen Björn Kjerrulf,0550-88 036 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2017-01-03 Ks/2014:119 Sida 1(1) Handlingsplan för 2017 - bredbandsutbyggnad / Förslag till beslut I enlighet

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 21 november 2014 Myndigheten

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 178.4

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 178.4 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 178.4 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2004-12-20 137 2004-12-21 2004/399-174 Ks 2015-01-08 18 2015-01-01 2014/1115 SOTNINGSÄRENDE OCH BRANDSKYDDSKONTROLLTAXA

Läs mer

Bredband Varför fiber?

Bredband Varför fiber? Bredband Varför fiber? Status när projektet började 19 av 30 telestationer utbyggda med ADSL (7 357 abonnenter, orangea och blå fält i kartan) Ett antal av dessa 7 357 abonnenter kan ej få ADSL p.g.a.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Göteborg 26 juni 2012. Page 1

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Göteborg 26 juni 2012. Page 1 Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Göteborg 26 juni 2012 Page 1 Statliga nya bredbandsstöd Stöd tillgängliga för fiberföreningar i Västra Götalands län inom våra

Läs mer

Sotning och brandskydd

Sotning och brandskydd Sotning och brandskydd Innehåll 3 Grundläggande information 5 Tidsintervaller för sotning 6 Tidsintervaller för brandskyddskontroll 7 Frågor och svar 8 Kontakta oss Räddningstjänsten Falköping Tidaholm

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 70,00% Tillgång till 100 Mbit/s

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län

Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län 2017-02-03 D-nr 2017/18-536 Styrelsen Modell för bredbandsutbyggnad i Kalmar län Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att ge i uppdrag till kansliet att utarbeta

Läs mer

Extra sammanträde, Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom. Tid: , kl.

Extra sammanträde, Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom. Tid: , kl. Kallelse 2016-01-12 Extra sammanträde, Kommunstyrelsen Till ersättare och övriga för kännedom Tid: 2016-01-12, kl. 08:30 Plats: Vansbrorummet, Medborgarhuset Föredragningslista Offentliga ärenden Nr Ärende

Läs mer

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27 www.bolmsofiber.se Interimsstyrelsen har bestått av Lars Andersson Carina Bolmblad Claes Gauffin Joachim Gustavsson Henry Tidstrand Jan Starck

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013 Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Information från kansliet Att bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer. Att gemensamt

Läs mer

Vansbro. Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll 201 5-03-02. Motion, anhörigparkering Söderåsen. 16 kommun. Förslag till kommunstyrelsen

Vansbro. Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll 201 5-03-02. Motion, anhörigparkering Söderåsen. 16 kommun. Förslag till kommunstyrelsen Vansbro 16 kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll 201 5-03-02 KS Lb 16 Ärende KS 20 14/123 Motion, anhörigparkering Söderåsen Förslag till kommunstyrelsen Behovet av antalet parkeringsplatser

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Handlingsplan för 2015 bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för 2015 bredbandsutbyggnad Handlingsplan för 2015 bredbandsutbyggnad 1. Inledning I enlighet med Kristinehamns kommuns bredbandsstrategi ska en handlingsplan för nästkommande verksamhetsår tas fram. 2. Nulägesbeskrivning Tätort

Läs mer

Författningssamling för Gotlands kommun TAXA FÖR RENGÖRING (SOTNING) Objektstid (minuter)

Författningssamling för Gotlands kommun TAXA FÖR RENGÖRING (SOTNING) Objektstid (minuter) TAXA FÖR RENGÖRING (SOTNING) Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-17. Ändrad 2005-02-14 och 2005-06-22. Gäller från och med 1 juli 2005. Taxa gällande för utförande av enligt lag (SFS 2003:778) om skydd

Läs mer

ERUF omgång 2 - Behovsanalys Dalarna

ERUF omgång 2 - Behovsanalys Dalarna PM 2015-12-18 ERUF omgång 2 - Behovsanalys Dalarna Den här behovsanalysen syftar till att åskådliggöra vart någonstans i länet det finns företag utan möjlighet till fiberanslutning samt vart det i första

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

25mb 25mb 25mb 25mb FIBER Fibern grävs ner i mark och är därför väldigt driftsäker och okänslig för störningar. Möjlighet till minst 100 Mbit/sek både till och från användaren. Kan utan problem användas

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2014-06-30 1 (9)

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2014-06-30 1 (9) Kommunstyrelsen 2014-06-30 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrummet Nasa, Tingsbacka, måndagen den 30 juni 2014, kl 8.00 8.40. Beslutande Britta Flinkfeldt Jansson (S), ordförande Leif Rönnqvist (S), ledamot

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN 1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer