MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I BJÖRKFORS DEN 2 JUNI 2014

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I BJÖRKFORS DEN 2 JUNI 2014 Datum: Tid: Plats: Deltagare: Allhuset 40 + personer Kommunalrådet Pia Tingvall hälsade välkommen till kvällens medborgarträff i Björkfors. Mötet i Björkfors började med en presentationsrunda av närvarande politiker och tjänstemän. Kommunalrådet Pia Tingvall och kommunchef Anita Silfver fanns på plats tillsammans med förvaltare och enhetschef Bo Janneson från tekniska förvaltningen, samt undertecknad Rune Jonsson. Därutöver ett antal politiskt verksamma i kommunen. Inledningsvis konstaterade kommunalrådet att det som vanligt är välbesökt på medborgarträffen i Björkfors. Tågordningen för kvällen var nya frågor, i förväg till kommunen inskickade frågor och genomgång av förra årets anteckningar i tillämpliga delar, bl.a hjärtstartare. Pia Tingvall konstaterade att frågan om underhåll och byte av delar när det gäller hjärtstartare inte är så enkel. Det kan beröra försäkringsfrågor m.m. Det ska göras en inventering av vilka hjärtstartare som finns i kommunen. Det handlar då om alla hjärtstare, oavsett vem som äger och tillhandahåller dessa. Folke Pettersson refererade till att också SPF har uppmärksammat frågan om hjärtstartare och de önskar att det ska finnas på bl.a. kommunens hemsida och via en APP var det finns hjärtstartare i kommunen. 1

2 Frågan kommer att tas med och behandlas var det svar som gavs på medborgarträffen. Nästa område som behandlades vid mötet var de under föregående vecka inskickade frågorna från Oppeby Bygderåd via Lars Schedenborg. ITSAM var vidtalade, men meddelade i ett sent skede att de inte hade möjlighet att delta, men de hade lämnat skriftliga svar som undertecknad läste upp i samband med kvällens möte. Nedan återges frågor och svar in extenso: Hej Rune, Här är svar på de frågor jag kan leverera till kvällens möte. Vi har tyvärr ingen person ledig för att medverka på plats ikväll då det krockade med andra tidigarelagda åtaganden. Summan av nedan information är att för att komma vidare så behövs det startas upp Byalag för att köra vidare. Det är endast via dess organisation/sammanhållning som det kan sökas bidrag för sträckorna. Kommunen kan inte söka bidrag för detta längre. Jag föreslår, som jag också skrivit, att några representanter pratar med ett Byalag som gått igenom hela resan för att se hur man kommer igång och kör. Detta kan vi, ITSAM, hjälpa till med. Jag kan också ha ett möte separat med vissa intressenter för vidare samtal eftersom det krockade ikväll för min och andras del. Allt gott Henrik Röste Marknadschef Kommunalförbundet ITSAM Dir: Bredband Vid förra medborgarträffen fick vi en omfattande redogörelse av Itsam att fibrer var det som gällde. Vidare en uppmaning att vi skulle skicka in en ansökan till kommunen och landstinget när vi mottagit Itsams projektbeskrivning. I september 2013 fick vi Itsams projektbeskrivning där totalkostnaden uppgick till 4,8 msek. För att medborgarna skall skriva på näst intill bindande ansökningar krävs mer information. Svar: Information om kostnader för dessa sträckor finns i de underlag som ITSAM skickade Där tas upp alla kostnader som gäller för att få till "stamförbindelsen, det som tillkommer är egen grävning fram till brunn/slang. Förslaget är att ni startar upp två Byalag, Hycklinge och Björkfors, och att ni organiserar så ni gräver från två håll och möts upp. Detta för att ni då kan söka bidrag för detta från Länsstyrelsen. Som det har varit tidigare, nya regler från EU och Länsstyrelsen finns inte klara, har Byalagen kunnat få upp till 50% kostnadsreducering av totalkostnaden. Kravet är dock att det görs i Byalagsmodell då kommunen inte kan söka bidrag för dessa sträckor. 2

3 Någon mer precis modell än en kostnadsprojektering som ITSAM gjort, kan vi inte göra i dagsläget. All kostnadsreducering beror på bidraget Byalaget kan få via Länsstyrelsen. Ett alternativ är att ni, med hjälp från ITSAM, pratar med några som gjort det ni står inför. Alltså startat upp Byalag, ansökt om bidrag från Länsstyrelsen och gått igenom processen. ITSAM stöttar i dessa med information och hjälp med info och regler mm. Hur ser planering och investering ut från kommunen beträffande bredbandsutbyggnad under de kommande 5 åren. När kan medel finnas tillgängliga för oss hur lång handläggning Utav 4,8 msek hur stor del ungefär får vi bära själva Svar: ITSAM vet inte hur detta ser ut på så lång sikt. Kommunen avsätter medel per år för utbyggnad, men säkerligen beroende på kommunens ekonomiska situation från år till år. Nya EU regleringen vad gäller anslag för fiberutbyggnad är inte klar och kommer inte bli klar förrän tidigast senare i år. Det finns stor risk för att medel för utbyggnad av fiber inte kommer komma kommunerna till gagn, utan att alla bidrag kommer att kunna sökas i Byalagsprojekt. Där Byalagen söker medel och inte kommunen. Därtill kommer säkerligen kommunen att avsätta vissa medel själva för utbyggnad, men det är inget som ITSAM direkt styr över. En efterföljande diskussion med kompletterande frågor angående bl.a. ekonomi och det fortsatta arbetet. Pia Tingvall klargjorde att det är avsatt totalt 2 mkr för bredbandsutbyggnad i kommunen per år. Pengarna ska räcka till flera olika delar inom detta område. Det finns nu kvar ca 1,5 mkr för bl.a. bredbandsutbyggnad. Projektet i Björkfors med omnejd har kommit längst. Refererade till rapport Q1 från ITSAM som ger en bild över vad som är på gång när det gäller bredbandsutbyggnaden i kommunens olika delar. En bredbandsstrategi ska tas fram i kommunen. Refererades till EU och vad som finns inom landsbygdsprogrammet. Det finns medel som förmodligen kan komma att kunna tas i anspråk under hösten. Det handlar om betydande belopp för landet i helhet. En ganska omfattande diskussion om vad som är allmännytta och vad som räknas som kommersiell verksamhet. Viktigt att från kommunen framhålla detta, framfördes av tidigare verksam kommunpolitiker. Från samma person riktades stark kritik mot VÖKBY och hur den verksamheten har hanterats från kommunens sida. Vad har revisorerna gjort? Varför går man inte ut på öppna marknaden vid en försäljning, frågar samma medborgare. Urban Eriksson: Hur garanteras per anslutning för respektive kund som tecknar sig för ett inför en bredbandsutbyggnad? Pia Tingvall: Vi vet inte när pengarna faller ut. En noggrannare projektering måste till i dialog med länsstyrelsen och ITSAM. Tala med Mikael Sleman på länsstyrelsen i denna fråga han torde vara den som vet mest. 3

4 Lars Schedenborg: Hur pass bindande är en underskrift? Pia Tingvall: Ganska bindande, men ett tak bör vara möjligt att ange som skyddar mot överraskningar på det ekonomiska planet. Det är byalaget som avgör hur bindande det är att skriva på, för sin egen genomförandesäkerhet. Björn Hoflund: Gå samman och bilda en projektgrupp. Vi har tagit ett stort omtag med VÖKBY som ger ökad konkurrens och bättre underlag. Nu är det läge att satsa vidare. Åter till de frågor som skickats in från Oppeby Bygderåd: På vilket sätt kan kommunen garantera E-hälsa på landsbygden där en bredbandsutbyggnaden inte skett Svar: E hälsa är bara i sin linda vad gäller utveckling. Att se vilka tjänster som varje kommun kommer att tillhandahålla och på vilket sätt är svårt att förutse. Rent spekulativt så kan vissa tjänster säkerligen att gå att nås via mobilt bredband, men tyngre tjänster kanske inte. Ren spekulation, men någon fastslagen plan för e hälsa finns så vitt jag vet inte framtagen till dags dato. Från Itsam hörde vi att fibrer var det enda rådande och avfärdade Telias påstående att 4G skulle lösa problemen. Telia ( Pelle Lindvall) framhärdar i sitt påstående att 4G är problemlösaren. Hur följer kommunen den tekniska utvecklingen har ni någon sakkunnig som kontinuerligt uppdaterer er har Itsam ändrat uppfattning ang 4G. Svar: Fiber är den bästa lösningen om man ser till den plattform som den för med sig. Att man kan köra telefoni, internet och TV till en fast kostnad oavsett mängd data som allt detta genererar. 4G är ett jättebra komplement till fiber och/eller i vissa fall den enda möjligheten för vissa att få uppkoppling. Begränsningen med 4G är just kapaciteten. Ju fler som är kopplad mot en mast, desto sämre hastighet. Den stora faktorn är mängden data och den kostnaden den för med sig. Ett abonnemang med till exempel 5GB surf räcker till EN film i HD kvalitet. Så det beror på vad man ska använda det till och vilka tjänster. Det går inte rakt av att jämföra fiber med 4G då fiber ger helt andra möjligheter och återigen, det finns ingen begränsning i fibern, så den är framtidssäker. Plus att det inte finns någon begränsing på hur mycket data man kan göra av med per månad, då till skillnad från mobildata, vilket ofta har en gräns i abonnemanget för att sedan kosta per Gigabyte man nyttjar. Som framtiden ser ut idag så nyttjar vi, konsumenter, mer och mer data och tjänsterna som leverantörer levererar kräver mer och mer datamängd. 4G är som sagt ett jättebra komplement, men svår att jämföra med fiberns möjligheter och flexibilitet. Med röd text noterade svar är lämnade av Henrik Röste Marknadschef Kommunalförbundet ITSAM En diskussion om Telia och vad 4G kan erbjuda kontra fiber. Tydligen lite olika synpunkter och uppfattningar, men fiber torde vara det som är det bästa och 4G kan vara ett komplement eller alternativ i viss delar där fiber är svårt att tillgå av olika anledningar 4

5 Medborgare: kr för att få fiber? I vissa delar av kommunen är det 5000 kr? Svar från Pia Tingvall: Det är själva anslutning i fastigheten som kostar 5000 kr och den inkluderar inte grävning till fiberbrunn. Kommunen svarar för fiberslang. Pia Tingvall: Göra upp i Byalaget om ni ska sätta ett pris solidariskt eller inte. Dvs. samma kostnad för den som bor vid en fiberbrunn och den som har en längre sträcka för att nå dessa brunnar. Gympasalen I augusti/sept fanns ett lokalt intresse att i någon form ta över förvaltningen av gympasalen. Vi presenterade våra idéer den 16 sept Därefter hördes ingenting från kommunen förrän vi skickade ett påminnelsebrev in feb Gösta Gustavsson och Jimmy Bexell besökte oss för att sammanställa en inlaga som presenteras till KS beredningsutskott den 7 mars. Vi hade vårt årsmöte den 28 feb och då fanns inget stöd längre för att lokalt ta över förvaltningen. Tvärtom kunde man inte förstå varför det inte kunde få finnas en gympasal i Björkfors när det finns på andra orter. De går väl heller knappast med vinst. I KS har cirkulerat påståenden att salen nyttjades av personer per vecka. Vi undersökte saken tillsamman med Jerker Karlsson och fann att endast BGOIF rapportera antalet nyttjare eftersom de uppbar kommunalt stöd. Det verkliga antalet nyttjare är ca 80 per vecka plus dagisbarnen vilket meddelades i mailbrev till kansliet och KS under Till vår förvåning verkar det som KS, i varje fall till vissa delar, fortfarande tror att salen endast nyttjas av personer per vecka. Beträffande driftkostnaden har den också varit föremål för en viss förvirring. Kommunens egen ursprungliga beräkning var kr per år. Efter revidering som bla inkluderade en fel summering på kr reducerades kostnaden till kr. Osäkert om den revideringen har nått KS. Taket på gympasalen har också diskuterats ca 1års tid. Taket lades om 1997 med en beräknad livslängd på 20 år dvs fram till Det är uppenbart att ett åtgärdande måste ske de närmaste åren. Ej heller där har vi fått några besked. Därtill kommer frågetecknen om avstyckningen, bergvärme installationen samt den sista rapporten om fukt. Det är knappast förvånande inte någon lokal förening vill ta över ansvaret med alla dessa osäkerheter. Frågan är vad som händer nu vår uppfattning är att gympasalen skall förbli i kommunens ägo. Pia Tingvall: Vi fortsätter med avstyckning skolan och hallen. 5

6 Refererade till vad som sagts på presidieberedningen att det nu kommer att vara ett halvårs respit innan man går vidare från kommunens sida. Jag förstår inte att svaren inte gått fram till er i Bygderådet utifrån det som sagts på presidieberedningen. Vi har givit respit i frågan. Lars Schedenborg: Vi har inte hört något sedan Gösta Gustavsson och Jimmy Bexell var här den 2 mars. Vi har ingen att kommunicera med, säger Lars Schedenborg. Skolan och hallen är 2 olika ärenden. Björn Hoflund framförde att det togs ett beslut i KS för 2 veckor sedan. Mycket beklagligt om det inte kommit fram er. Pia Tingvall: Beklagar och vi kommer att hålla ett nytt möte med er. Hans Måhagen: För socialdemokraternas räkning, så tycker vi att gymnastiksalen ska vara kvar. Hela kommunen måste leva. Vi måste dock ha en klar bild av vad som måste åtgärdas. Sedan kan vi diskutera ägarförhållande och hur det ska se ut framöver. Vår målsättning är att hallen ska vara kvar och kunna nyttjas. Medborgare: Jämför kostnaden mellan hallen i Rimforsa och Björkfors. Björn Hoflund: Bra att Ni står på Er! Låt oss få dessa 6 månaders respit och sedan se närmare på hur det ska vara. Kommunen kan lösa det på ett bra sätt. Bo Janneson: Värmen kommer från en panna i skolan och VA, larm m.m. är gemensamt mellan skolan och hallen. Vi måste titta på hur detta ska lösas. Taket är inte så farligt, utan det går att lösa med enklare medel, framförde Bo Janneson. Refererade också till den tidigare framtagna underhållsplanen som ska skickas till Lars Schedenborg och Oppeby Bygderåd. Lars Karlsson: Håller med om att det inte har skötts bra. Beklämmande. Kolla protokollet, säger Pia Tingvall till Lars Karlsson Lars Karlsson: Ägandet kan inte vara det viktigaste. Gäller att inte låsa sig vid att kommunen inte ska äga hallen. Medborgare Det kommer folk från Rimforsa som nyttjar hallen i Björkfors. Sigvard Olsson: Kisa och Rimforsa har hallar. Hallen kan vara kvar i Björkfors. Hallen en offentlig anläggning som torde vara betald. Lars Schedenborg: Ett rättvisekrav kr/år är driftkostnaderna och det är många som använder hallen. 6

7 Birgitta Anderberg: Se kommunen som en helhet. Tider kan erbjudas i Björkfors till dem som inte får plats i Rimforsa. Ibland upplever vi dock att det är dubbelt så långt från Rimforsa till Björkfors som från Björkfors till Rimforsa. Pia Tingvall: Vi är nu överens om att kommunen har gjort fel. Ber om ursäkt för detta och nu en respit på 6 månader. Eftersom det inledningsvis bestämdes att kaffe skulle intas någon gång efter ungefär halva mötet så var det kl tid för kaffe, bulle och kaka av vilka deltagarna lät sig väl smaka. Skolan Skolfrågan har också tagit sin tid med flera osäkerhetsfaktorer. Värmen Besiktning Kontrakt med dagis Vi arbetar själva med att ta fram ett affärskoncept för skolan och har haft kontakt med lokala entreprenörer samt Allmänna arvsfonden och Boverket. Vi begärde en respit i feb 2014 på 6 månader som också lades fram för KS beredning den 7 mars men där vi ännu inte fått någon återkoppling. Vi kan diskutera med olika entreprenörer och institutioner men eftersom vi inte har underlag för att göra en fullständig budget kommer vi inte vidare. Både i gympasalen och skolan har vi producerat mängder med ideskisser per mail därtill åtskilliga med besök hos bla Gösta Gustavsson under det senast 1,5 året. Trots det står vi i stort sett kvar på samma plats. Hur kommer det sig var är felet? Hur kommer vi vidare? Kinda kommun invånare. Hur är det tänkt vi skall komma dit? Skall expansionen ske endast i Kisa och Rimforsa? Om även vi skall vara med i glesbygdens glesbygd krävs att de resurser som finns tas tillvara och utvecklas, inte avvecklas. Finns det någon plan för kommunen och finns det någon plan för Björkfors - det går ju inte att lägga ut allt på byalagen. Anita Silfver: Det handlar om inkludering, företagande och utveckling av kommunens olika delar. Vi står inför generationsväxling både inom den kommunala verksamheten och i övrigt. En stor andel är över 65 år. Vi behöver nya medarbetare i kommunens olika verksamheter. 7

8 Vi har bra kärnverksamhet i kommunen. Tittar på varje orts särart. Vi har engagerade medborgare. I detta sammanhang lyfta gympahallen. Idhult, Valö m.fl. platser och verksamheter. Det finns ett utmärkt vandrarhem i Björkfors. Folke Pettersson framförde att apropå Idhult som finns det inga foldrar som informerar om området i lådorna. Framfördes av deltagare på möte i Allhuset att man kan vända sig till Veronica Axelsson på Länsstyrelsen för att få fler foldrar. Pia Tingvall informerade om att presidiet har givit i uppdrag till Rune Jonsson att ta fram underlag till ett Landsbygdsprogram för Kinda. Hon fortsatte med att understryka vikten av all slags kommunikation. Både vägar, järnvägar och bredband. Boendet och det värde som ett bra boende på landet kan ha för våra medborgare. Även om bankerna kan vara mindre positiva, så finns det människor som är villiga att satsa på livskvalité och är beredda att betala för detta. Medborgare framförde att det är svårt att få simlärare till simskolan på Valö. Kommunen betalar inte ett öre framfördes, men enligt några så betalar kommunen pengar till utbildning av simlärare. Diskussion om vad barnen ska kunna simma vid viss ålder. De ska kunna simma 200 m, varav 25 m på rygg var något som framfördes. Hans Måhagen: Tar med den frågan till Kultur och fritidsnämnden. Urban Eriksson, Bygderådet. Återknyter till Kinda Lärcentrum. De kan inte erbjuda kompletterande utbildning till dem som har en gymnasieutbildning. Kindabor blir tvungna åka till andra orter för att komplettera. Dåligt, att man inte kan lösa detta som man kunde förr! Lars Schedenborg: Refererade till Leaderprojektet och Lars Karlssons arbete i bygden. Utan bredband och bra vägar så får vi ingen inflyttning om vi inte får ordning på kommunikationerna till Rimforsa. Sivert Johnsson informerade om upphandlingen av skolskjutsar. Berättade också att Kinda Kanals styrelse kommer till Björkfors imorgon och de ska då besöka bl.a. reningsverket och BP macken. Avslutade med att understryka behovet av att hjälpas åt i kommunen dra åt samma håll. Tillkommande fråga från Lars Schedenborg och Oppeby Bygderåd: Vattentryck Vi har just kontrollerat Trycket är för närvarande 0,8 bar vid Ävjeboda och Vandrarhemmet och sjunker när folk börjar vattna plantor 8

9 Det måste vara helt oacceptabel Vad skulle Kisa och Rimforsa bor säga om det - men det är kanske skillnad Stackars Rick försöker driva en verksamhet där det knappt finns vatten till duscharna Här behövs en quick fix Best Regards Lars Schedenborg Skriftligt svar från tekniska chefen i Kinda: Hej Vi känner till att vattentrycket är lågt på flera ställen i Björkfors. I Kisa finns flera områden med lågt vattentryck. Fastighetsägare som har lågt vattentryck har installerat egna tryckstegringspumpar. I samband med utbyggnad eller ombyggnad av ledningsnät ser vi över möjligheten att åtgärda lågt vattentryck. Vi har inte haft möjlighet att prioritera separata åtgärder för ökat vattentryck utan åtgärderna har gjort i samband andra insatser. Med vänliga hälsningar Staffan Andersson Teknisk chef Lars Schedenborg framförde i anslutning till det upplästa svaret att det är 27 år sedan vi uppmärksammade detta första gången. Bo Janneson refererade till detta med tryckstegring som kan komma ifråga. Finns tydligen vissa svårigheter att i nuläget komma åt erforderlig mark. VA nätet kommer sannolikt att byggas ut och 2016 kan tryckstegring komma att finnas i delar av samhället. Förslag: Tryckstegringe vid vattentornet. Pia Tingvall: Vi ber att Staffan Andersson återkommer med ett mera utförligt svar till Oppeby Bygderåd. Nästa fråga: 9

10 Motionsspåret Jag har en fråga till mötet på måndag. Det gäller motionsspåret i Björkfors. När elljuset togs bort för några år sedan blev vi i Björkfors GoIF som har skötselavtal för spåret muntligt lovade att arbete skulle göras för att jämna till underlaget. Detta villkorades med att så fort vi hade ett nytt arrendekontrakt för marken som spåret ligger på påskrivet så kunde arbetena påbörjas. Detta skedde för ett år sedan. Min och föreningens förhoppning är att detta ska bli klart under sommaren så det finns ett bra underlag till vintern för att möjliggöra preparering av skidspår under kommande vinter. Som det är nu krävs det mycket snö eftersom underlaget är så gropigt och stenigt. Även under det ljusa halvåret är snubbelrisken stor om man tar sig fram snabbare än i gångfart runt spåret. Frågan är då helt enkelt när arbetena är planerade att starta? Mvh Lars-Åke Kullberg boende i Björkfors och spårskötare i Björkfors GoIF Svar från Jerker Carlsson, förvaltningschef Kultur och fritid. Talade med ordföranden I Björkfors GoIf om detta så sent som i onsdags. Vi är beredda att köpa in stenmjöl för ändamålet. Det finns en anledning att det inte gjort. Mitt handikapp och sjukskrivning/ jc Boende utanför Björkfors och aktiv i föreningen refererade till samma fråga och vidimerade svaret från förvaltningschefen som han personligen hade talat med under dagen. I sammanhanget så påtalades det ideella arbetet som måste till när det gäller att sprida stenmjölet även om en maskin används för den tyngre delen av arbetet. Pia Tingvall efterlyste fler frågor. Medborgare: Hela Sverige ska leva Finns det några mål skrivna kring detta eller är det bara partierna? Pia Tingvall: Vi håller på att titta på en landsbygdsstrategi och det finns regionala utvecklingsplaner m.m. Medborgare: Viktigt med en strategi så det inte blir så stora skillnader om det bli lite politiska förändringar i kommunen. Pia Tingvall: Vi måste fokusera på en sak i taget. Vi klarar inte av att göra allt på en gång. Lars Karlsson: Näringslivsutveckling behövs. Kinda sjunker som en sten i Svenskt Näringslivs kommunranking. Boendekommun, också där sjunker vi kraftigt. Sätta fart nu! Pia Tingvall: Laga efter läge. 10

11 Medborgare: Angående kommunikationer, nu ny vägbeläggning Drabo Björkfors. Tror vi måste satsa på bredband och inte se det som en kostnad. Bredbandet höjer värdet på våra fastigheter! Unga medborgare konstaterade att kommunen det är vi! Alla bör marknadsföra Björkfors och Kinda. Vi alla är kommunen Jätteviktigt! Pia Tingvall: Tack för dessa ord. Och vi kan önska att det engagemanget skulle finnas överallt som ni har här i Björkfors. Tack för idag och tack för kaffet. En applåd avslutade årets medborgarträff i Björkfors. Antecknat av Rune Jonsson 11