IT-Infrastrukturprogram för Värmdö kommun

Transkript

1 IT-Infrastrukturprogram för Värmdö kommun Beslutad i kommunstyrelsen KS/

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 KOMMUNENS VISION, MÅLSÄTTNING OCH ORGANISATION AVSEENDE IT- INFRASTRUKTURFRÅGOR...5 VISION OCH MÅL...5 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT-INFRASTRUKTURFRÅGOR...6 NULÄGESBESKRIVNING...7 ALLMÄNT...7 BEFINTLIG IT-INFRASTRUKTUR...7 PLANERADE IT-INFRASTRUKTURSATSNINGAR...8 FÖRUTSÄTTNINGAR NYA PROJEKT...9 KOMMUNENS POLICY OCH RIKTLINJER AVSEENDE ANLÄGGNING AV IT-INFRASTRUKTUR...10 MÅLSÄTTNING PÅ LÄNGRE SIKT...11 BILAGOR: Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Exempel på process och beslut vid anläggning av IT-infrastruktur Översiktlig redovisning av befintlig IT-infrastruktur Ordlista

3 3 (11) Sammanfattning IT-infrastrukturutbyggnad av bredband är en viktig utvecklingsfråga på lokal, regional och nationell nivå. Styrdokument för utbyggnaden har upprättats i flertalet kommuner som en del i arbetet med översiktsplan, syftet är att fånga upp och förankra kommunens viljeinriktning avseende bredbandsfrågor. Ett av dessa styrdokument är IT-infrastrukturprogrammet som förutom att lyfta fram kommunens viljeinriktning i bredbandsfrågor även fungerar som underlag i de fall statlig medfinansiering söks för bredbandssatsningar. Detta IT-infrastrukturprogram är en revidering och komplettering av det IT-infrastrukturprogram som Värmdö kommun antog Dokumentet beskriver ett nuläge i Värmdö Kommun är med avseende på IT-infrastruktur. Planen är kommunicerad mot det förslag till översiktplan som finns. I arbetet med programmet har kommunen haft kontakt med Länsstyrelsen i Stockholm län. Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för och handlägger statsbidrag. Värmdö kommun har redan vidtagit ett antal åtgärder för att skapa förutsättningar för bättre bredbandstjänster till medborgare och näringsliv. T.ex. har kommunen medfinansierat bredbandssatsningar med både trådbunden och trådlös teknik på ett flertal öar i skärgården. Kommunen har även tagit initiativ till och deltagit i aktiviteter som syftat till att öka erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning bland föreningsliv och näringsliv. Kommunen har utarbetat en e-policy vilken förutsätter att en bra och tillgänglig IT-infrastruktur finns på plats så att elektroniska tjänster kan tillhandahållas medborgare i kommunen och andra berörda. Kommunen höjer också ambitionsnivån på sitt åtagande genom att anta en policy för kanalisation till IT-infrastruktur, som blir en viktig fråga för att sänka etableringskostnaderna för en fiberbaserad framtidssäker IT-infrastruktur I programmet avstår vi från att göra prioriteringar avseende en fortsatt utbyggnad men konstaterar samtidigt att det finns ett flertal områden inom kommunen som inte har en tillfredsställande bredbandsuppkoppling eller i vissa fall riskerar att befintlig IT-infrastruktur försvinner på grund av bristande initiativ och samordning. Vikten av en väl fungerande IT-infrastruktur lyfts fram av ett flertal aktörer och myndigheter. Ett utdrag från regeringens bredbandsstrategi 2009 (N2009/8317/ITP) får utgöra exempel på detta. Nationens mål är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten.

4 4 (11) Kommunens vision, målsättning och organisation avseende ITinfrastrukturfrågor Vision och mål Vision Kommunens vision är att alla kommuninnevånare och lokalt verksamma företag skall ha tillgång till fast, funktionsduglig IT-kommunikation. Detta är en del av förutsättningarna för att kommunen ska kunna implementera och utveckla nya e-tjänster vilka beskrivs i kommunens e-policy dokument. Målsättningar med IT-infrastruktur De övergripande målen har delats upp i följande fem kategorier: Långsiktighet Kommunen strävar efter att så långt möjligt ge förutsättningar för långsiktigt hållbara lösningar. Ett problem är att kommunen är geografisk stor och att skärgården med alla dess öar utgör en betydande del av kommunens yta. Att förlägga fiberkablage fram till samtliga hushåll blir med detta väldigt dyrt och ska ses som en mycket långsiktig vision men som ändå är en målbild även för Värmdös hushåll och näringsliv. Ansvar Kommunen har ett samordnings och ett visst planeringsansvar för bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommunen har antagit en policy för kanalisation till IT-infrastruktur Utbyggnaden av IT-infrastruktur ska utföras med så små intrång i natur- och kulturmiljöer som möjligt. Bygglov till enskilda master för mobiltelefonnätet ges endast där användande av befintliga master inte är möjlig. Inom större områden av riksintresse för natur, kultur eller friluftsliv ska samtliga master och samlokaliseringsåtgärder redovisas innan bygglov kan ges. Inom de områden av riksintresse "yttre delen av Stockholms skärgård" där det ej finns permanentbebyggelse eller samlat fritidsbebyggelse är riksintresset överordnat intresset för mobil kommunikation Engagemang

5 5 (11) Kommunen ska medverka och så långt möjligt ge förutsättningar för att ny infrastruktur och nya tjänster utvecklas och erbjuds till medborgare i kommunen. Kompetens IT-infrastrukturfrågor är ett nytt kompetensområde för kommunen, för att handläggning och beredning av ärenden ska ske på ett bra och effektivt sätt är det av vikt att kommunens anställda utbildas. En god förståelse för området får troligtvis även positiva effekter vid utvecklandet av nya kommunala IT-tjänster. Uppföljning Bredbandsaktörerna ska rapportera till kommunen om var och hur kablar dras. Kommunen ajourhåller en karta över bredbandsnätet inom kommunen. För att detta ska kunna genomföras krävs att kommunen ställer krav på marknadens aktörer att lämna information om var kanalisation grävs ned och var fiberkablage förläggs. Vad gäller ej trådbunden (radiobaserad) IT-infrastruktur ställs krav på operatörer att tillhandahålla översiktliga täckningskartor. Kommunens övergripande mål indelade i fem kategorier. 1. Långsiktighet 2. Ansvar 3. Engagemang 4. Kompetens 5. Uppföljning Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor IT-infrastruktur handlar i hög grad om samhällsplanering snarare än om IT i traditionell mening. Förslagsvis ges samhällsbyggnadskontoret ansvaret för dessa frågor eftersom planering av IT-infrastruktur i mångt och mycket kan jämföras med motsvarande planering för t.ex. V/A. Även IT-avdelningen i kommunen har en viktig roll i detta arbete som kommunens koordinator av befintlig och ny IT-infrastruktur. Detta arbete sker i nära samarbete med samhällsbyggnadskontoret Samtliga ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen. Ansvarig för ITinfrastruktur samt beslutande enhet i frågan är därför kommunstyrelsen.

6 6 (11) Exempel på hur processen ser ut vid förläggning av IT-infrastruktur redovisas i bilaga 1. Ytterst ansvarig för dessa frågor är kommunstyrelsen. Handläggning av IT-infrastrukturfrågor föreslås ligga hos samhällsbyggnadskontoret med stöd av IT-avdelningen. Nulägesbeskrivning Allmänt Värmdö är en skärgårdskommun och en stor och central del av Stockholm skärgård ligger i kommunen. Sett till regionen är Värmdö relativt glest befolkad. Den vackra naturen är kommunens viktigaste tillgång. Värmdös skärgård, kust och stora skogar utnyttjas av långt fler än den egna befolkningen. En tydlig tendens är att allt fler fritidshus blir permanentbostäder vilket får till följd att kommunen står inför att förse stora områden med kommunalt vatten och avlopp. Vidare innebär detta att kraven på närservice i de mer perifera delarna av kommunen kommer att öka. I princip har Värmdö inget fastland då hela kommunytan ligger på öar. De öar som är sammanknutna med broar kan dock betecknas som fastland. Kommunen är heller inte indelade i traditionella kommundelar. Däremot består fastlandsdelen av ett antal naturliga delar Ormingelandet, Farstalandet, Ingarö, Värmdölandet, Fågelbrolandet samt Djurö. Befintlig IT-infrastruktur. I kommunen finns idag ett antal ägare av IT-infrastruktur, d.v.s. kanalisation, kablage, master, utrustning för bredband och telefoni. I skärgården är TeliaSonera via Skanova, Stokab och MobileCity framträdande aktörer som idag äger och driver IT-infrastruktur. TeliaSonera och några mindre aktörer t.ex. Kustbandet erbjuder bredband via befintligt kopparnät vanligtvis med så kallad xdsl teknik. Känd befintlig IT-infrastruktur visas översiktligt i bilaga 2. TeliaSonera, MobileCity, Kustbandet och Stokab har under perioden gjort investeringar för att bygga upp och tillhandahålla bredband för boende i skärgården. Satsningar har gjorts med bland annat med beaktande av de områden som prioriterades för utbyggnad i kommunens IT-infrastrukturprogram anno 2003.

7 7 (11)

8 8 (11) Planerade IT-infrastruktursatsningar Efter avstämning med TeliaSonera, Stokab och MobileCity så framträder några förutsättningar som ska vara uppfyllda innan en investering genomförs. Utbyggnaden görs enbart på marknadsmässig grund. Det måste finnas en kund I vissa delar av skärgården där investeringar gjorts är kundunderlaget otillräckligt vilket fått till följd att leverantörerna inte gör några nyinvesteringar samt att det i vissa fall finns en överhängande risk att en nedmontering av befintlig IT-infrastruktur genomförs. Som exempel på ovanstående kan nämnas att TeliaSonera/ Skanova i sin strategi fram till 2016 har för avsikt att avveckla olönsamma kopparledningar, olönsamma stationer och gammal teknik. Det vill säga att fast telefoni kommer att plockas bort i stora delar av landsbygden. Förhoppningsvis ersätts gammal teknik med ny teknik t.ex. 4G nät, men när och om detta sker är idag oklart. Kommunen får utifrån sitt koordineringsansvar bevaka vad som händer och i den mån det är möjligt verka för att ny IT-infrastruktur så snart möjligt ersätter eventuellt bortfall av befintlig IT-infrastruktur om detta får stora negativa konsekvenser för många av kommunens medborgare. Från och med 2008 har det funnits möjlighet att söka stöd för samförläggning av kanalisation/ kablage. Kommunen har löpande kontakter med operatörer som kan tänkas ha intresse av samförläggning. Hittills har inga eller få operatörer visat intresse för samförläggning. Förutsättningar nya projekt. Under perioden kommer statligt stöd (medfinansiering) att kunna sökas för utbyggnad av IT-infrastruktur. Förutsättningen för att ta del av dessa stöd är bland annat att det görs en bedömning av var nuvarande IT-infrastruktur är otillräcklig eller om det finns områden som saknar IT-infrastruktur, d.v.s. bredband kan inte erbjudas och utbyggnad inte förväntas ske inom de närmaste åren. Med IT-infrastruktur avses kanalisation, kabel och eventuellt master för luftburen kommunikation. Även uppgradering av befintlig IT-infrastruktur t.ex. telefonstationer inräknas. Vid en bedömning av vilka områden som kan vara aktuella för nya ITinfrastruktursatsningar tas hänsyn till följande förutsättningar:

9 9 (11) Dagens bild av befintlig och planerad IT-infrastruktur visar att få ITinfrastrukturägare finns representerade i kommunen. Dessa har främst sin närvaro i och kring Gustavsberg samt på de större öarna. Kommunen är glest befolkad och har få tydliga verksamhetsområden förutom några mindre industriområden. Befolkningskoncentration finns främst i och omkring Gustavsberg och Hemmesta. I övrigt är Värmdös karaktär en landsbygdsliknande struktur där avstånd mellan orter, byar och öar är långa. Investerings- och riskviljan hos marknaden är för närvarande mycket låg. Ovan beskrivna förutsättningar i kombination med kommunens målsättning att inget område i kommunen ska diskrimineras vad gäller bredbandsutbyggnad innebär att kommersiella marknadsförutsättningar endast torde infinna sig områden runt Gustavsberg samt i valda områden på någon eller några av de större öarna. För att medborgarna i kommunen och framförallt i skärgården ska kunna ta del av en modern ITinfrastruktur måste stimulans i form av finansiella medel. Kommunens åtaganden avseende anläggning av IT-infrastruktur Kommunens inställning vid IT-infrastrukturarbeten i kommunen är att så långt möjligt bistå den eller de organisationer som avser utföra sådana arbeten. Inför utbyggnad av befintlig eller ny IT-infrastruktur finns ett flertal vägledande parametrar vilka föreslås styra kommande satsningar på IT-infrastrukturområdet. Observera att dessa är ej angivna i prioritetsordning och kan komma att förändras över tid. Förekomst av offentlig verksamhet dvs. kommunal verksamhet, skolor med mera, Landsting och/eller övrig offentlig verksamhet. Förekomst av näringsliv Områden med näringslivskoncentrationer, andra verksamhets- och industriområden är ur ett kommunalt perspektiv viktigt att stödja. Av vikt är att dialog fortlöpande förs med företrädare för näringslivet. Lokala resurser Även här är det av vikt att respektive by, samhälle eller område på något sätt påvisar att vilja och/eller behov finns. Området kan på olika sätt verka för tillkomst av ITinfrastruktur exempelvis genom att organisera sig i ny eller befintlig förening eller på annat sätt gemensamt föra områdets talan. Mer konkret kan företrädare för området erbjuda sig att bistå operatör med visst arbete. Exempelvis förläggning av kanalisation, medhjälp vid grävprojekteringar m.m. Det finns även möjlighet för lokala organisationer att lämna anbud på att få bygga och äga nät

10 10 (11) själv. Dock måste man vara organiserad och kunna uppvisa ett organisationsnummer. Leverantör/Operatör Incitamentet hos leverantörer påverkar utbyggnaden. Har en leverantör ett visst intresse på någon ort i form av befintliga kunder etc. kan det påverka utbyggnaden. Vid förläggning av ny IT-infrastruktur i mark så är en stor del av kostnaden förknippad med grävning och förläggning av kanalisation. Kanalisationen kan därmed sägas ha ett högt värde. I de fall grävningsarbeten utförs i områden inom kommunen där en efterfrågan av bredband finns eller förväntas finnas så bör kommunen försöka medverka till att tomma kanalisationsrör om möjligt förläggs. I de fall ingen aktör är beredd att ta kostnaden och ansvaret för detta får kommunen överväga att i egen regi se till att detta arbete utförs i enlighet med den policy för kanalisation till IT-infrastruktur som gäller. Om kommunen lägger ner egen kanalisation så finns möjlighet att upplåta denna på ett neutralt sätt till den eller de som i ett senare skede vill förlägga fiberkablage. Kanalisationen dimensioneras på ett sådant sätt att flera operatörers fiberkablage ryms i samma kanalisationsrör.

11 11 (11) Målsättning på längre sikt Kommunens långsiktiga ambition är att kommunmedborgare och näringsliv skall beredas möjlighet till högkvalitativa bredbandsuppkopplingar oavsett var man är belägen inom kommunen. Av vikt är också möjligheten att fritt välja mellan olika leverantörer beroende på vilken tjänst man för tillfället är intresserad av. Detta utan att behöva byta anslutningsteknik. Den framtida IT-infrastrukturen bör kunna tillhandahållas på ett neutralt och öppet sätt. Neutralitet i detta sammanhang har flera dimensioner. Dels avspeglas prissättningen som så långt det är möjligt ej skall sättas utifrån avståndet mellan hopkopplande punkter. Priset för åtkomst till fibrer eller kapacitet skall vara likartad. Neutraliteten handlar även om likställd prissättning oavsett vem som är kund. Vissa tjänsteleverantörer skall ej premieras före andra. Detta är av vikt för att åstadkomma ett rikt utbud av tjänster och tjänsteleverantörer. Värmdö Kommuns långsiktiga målsättning med sitt engagemang vad gäller utbyggnad av IT-infrastruktur är att: Att främja tillkomst av neutrala och öppna nät, medborgare och näringsliv, oavsett geografisk placering skall så långt möjligt ges möjlighet till högkvalitativa bredbandsuppkopplingar. Detta är en förutsättning för att så många som möjligt ska kunna ta del av de e- tjänster som kommunen utvecklar. Dessa beskrivs närmare i kommunens e-policy dokument. Att det framtida nätet förvaltas på ett öppet och konkurrensneutralt sätt samt att en mångfald av tjänsteproducenter finns etablerade. Att vägleda marknaden vid dess planering av kabelarbeten och nodpunkters placeringar. Att, om möjlighet finns, kunna bistå, helt eller delvis, med lokaliteter för noders etablering.

12 Bilaga 1, exempel på process med statligt stöd vid anläggning av IT-infrastruktur Planerad utbyggnad Samråd / avstämning med närliggande kommuner och lokala aktörer, byföreningar etc. Kommunen medverkar vid ansökan om ev. tillgängliga stödmedel Kommunen tar nödv. beslut gällande t.ex. (nya master, ev. grävning i känsliga områden m.m). Beslut inplacering av utrustning i master, telefonstationer eller andra nodutrymmen Projekt/ utbyggnadsplan färdigställs Ansökan om stödmedel färdigställs och lämnas till berörda myndigheter Beslut om stöd och ev. löpande uppföljning enl. beslut om stöd. Ev. upphandling av utbyggnad och drift. Utbyggnad Slutredovisning till myndigheter som lämnat stöd Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Uppföljning, mtrl t.ex. kanalisationskartor lämnas till kommunen, myndighet Organisation som lämnar stödmedel, t.ex. Länsstyrelsen och/ eller PTS Kommunens ansvar Marknaden

13 Bilaga 1, exempel på kommunens interna process vid anläggning av IT-infrastruktur Planerad utbyggnad, projektplan utarbetad Samråd / avstämning med operatörer, närliggande kommuner och lokala aktörer, byföreningar etc. Beslut utbyggnad Upphandling/ Avrop utbyggnad och ev. drift Projekt/ utbyggnadsplan färdigställs på detaljnivå. Utbyggnad Uppföljning, viktigt att t.ex. kanalisationskartor lämnas av operatör till kommunen för ajourhållning av karta med täckningsområde Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Kommunens ansvar Marknaden

14 Bilaga 2 I detta dokument redovisas befintlig känd IT-infrastruktur. TeliaSonera har valt att inte redovisa sin nuvarande IT-infrastruktur. Utbyggnaden av Radiobaserade lösningar med Wimaxteknik har gjorts under Aktuella täckningskartor finns på följande länk: Täckningskartan på sidan 2 visar tänkt Wimaxtäckning i Vaxholm och Värmdö. För senaste uppgifter se länk ovan. Kartan på sidan 3 visar översiktligt Stokabs fiberkablage i Värmdö. Kartor på sid 4 7 visar de kompletteringar som gjorts i Stokabs fibernät med statlig medfinansiering fram till 2008.

15

16

17 NÄMDÖ Förklaringar: Basstation Kundenhet Förbindelse Nyförlagd fiberkabel Bef. sjökabel

18 RUNMARÖ Förklaringar: Nyförlagd fiberkabel Bef. sjökabel

19 MÖJA Förklaringar: Basstation Nyförlagd fiberkabel Bef. sjökabel

20 SVARTSÖ Förklaringar: Basstation Nyförlagd fiberkabel Nyförlagd fiberkabel i stolplinje Bef. markkabel Bef. sjökabel

21 Bilaga 3, ORDLISTA OCH DEFINITIONER ADSL, xdsl: xdsl är ett samlingsnamn för kommunikationstekniker som använder befintligt kopparnät. Här inryms t.ex. följande teknik ADSL, ADSL2, ADSL2+, HDSL, SDSL, VDSL, VDSL2. Fiberkabel: Fiberoptisk kabel innehåller ett antal glasfibertrådar. För att upprätta en kommunikationslänk krävs normalt att två trådar, d.v.s. att ett par driftsätts. I trådarna skickas ljuspulser. IT-infrastruktur: Ett nätverk bestående av en eller flera olika tekniker för att transportera information. Exempelvis fiberkabel, radiolan eller radiolänk. Målnät: Kommunen har som långsiktigt mål att tillsammans med aktörer på marknaden åstadkomma ett nät med den täckning och utformning som redovisas i form av ett målnät. Nod: Central anslutningspunkt för ITinfrastruktur som sammanbinder olika datanät. Operatör: Normalt sett den som driver och underhåller en IT-infrastruktur eller som t. ex erbjuder grundläggande tjänster i form av Internetaccess. Kallas i det läget även för ISP (Internet Service Provider). Exempel på större operatörer är TDC, Telia, Tele2. Radiolänk: Radioförbindelse för datatrafik och som använder sig av licenserade frekvenser. Används oftast när det gäller långa avstånd, km. Här inräknas bl.a. teknik baserad på Wimax. Svartfiber: Fiberkabel som inte försetts med ändutrustning som ger "ljus" i kabeln. Svart fiber gör det möjligt för operatörer att själva välja vilken typ av utrustning som ska sitta i ändarna. I Stockholms län är Stokab en större aktör som tillhandahåller svartfiber till operatörer.