Bredbandsstrategi för Mora kommun
|
|
- Jan-Olof Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bredbandsstrategi för Mora kommun
2 Bredbandsvision för Mora kommun. Mora stadsnät är en självklar och drivande kraft i förverkligandet av Regionstad Mora. Stadsnätet erbjuder företag och hushåll förutsättningar samt tjänster i teknikens framkant inom den digitala agendan. Mora är en förebild för andra kommuner och stadsnät. Stadsnätet ger kommunens invånare likvärdiga förutsättningar att verka och leva i hela kommunen. Bredbandsmål för Mora kommun Det övergripande målet för Mora kommun är att bredband skall underlätta och bidra till ökad utveckling av ett hållbart samhälle samt bidra till ökad produktivitet och innovationskraft. Vidare skall bredband underlätta tillvaron för individer och företag. Målbilden är detsamma som för regeringen: 90 % av hushållen och företagen bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Delmål för Mora kommuns stadsnät är att år 2020 skall: 99% av all offentlig verksamhet skall vara anslutna med möjlighet till minst 100 Mbit/s. Av kommunen kontrollerade fastighetsbolag skall 95% av hushållen vara anslutna och ha tillgång till 100Mbit/s 90% av företagen skall ha tillgång till 100 Mbit/s. Samtliga hushåll, företag anslutna till stadsnätet skall ha möjlighet att få tillgång till kapaciteter på över 250 Mbit/s. Utöver de konkreta målen skall Mora stadsnät arbeta för att skapa ett öppet och operatöreneutralt nät som är tillgängligt för marknadens aktörer och därmed främjar teknikutveckling och pressar priser. Stadsnätet skall verka för att ge så många som möjligt av kommunens invånare, företag och andra intressenter tillgång till nätet och dess tjänster. Mora stadsnät skall fortsätta att äga, bygga, förvalta och utveckla de passiva delarna av stadsnätet (Kanalisation, fiber, noder etc). För de aktiva delarna och tjänsteinnehållet skall stadsnätet fortsätta att samarbeta med en kommunikationsoperatör (KO). 2
3 Tillsammans med KO skall stadsnätet arbeta för att utveckla tjänster för både hushåll och företag. Tjänsterna skall vara konkurrenskraftiga både vad gäller teknik, pris och kvalitet. Bakgrund Utvecklingen mot mer kapacitetskrävande IT-tjänster ställer allt högre krav på dagens bredbandsinfrastruktur. Internet och bredbandstjänster blir allt viktigare för utveckling och tillväxt i samhället. För glesbygd kan det vara extra viktigt kanske till och med en existensfaktor. Regeringen lyfter i sin bredbandsstrategi just fram bredbandets betydelse för tillväxt och konkurrenskraft, men även dess betydelse för en åldrande befolkning i glesbygd samt den positiva påverkan den har på klimatet. Regeringen har i sin bredbandsstrategi satt upp målen att 90 % av befolkningen och företagen bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år I bredbandsstrategin lyfter man även fram ambitionen att Sverige skall vara världens mest uppkopplade och avancerade land när det gäller elektronisk kommunikation. 1 Bredband till alla är en viktig del av arbetet med att värna om det demokratiska samhället. Kommunens roll Kommunernas, länsstyrelsernas och regionernas engagemang och initiativ i bredbandsfrågorna är mycket viktiga för att bredbandsmålen skall kunna uppnås. Ett viktigt steg är att besluta om en bredbandsstrategi med en handlingsplan som innefattar egna mål och en plan för bredbandsinfrastruktur i kommunen. Kommunen har ingen skyldighet att själva driva och äga stadsnät, tvärtom är huvudregeln att offentliga aktörer inte ska bedriva kommersiell verksamhet i konkurrens med privata aktörer då detta riskerar att snedvrida konkurrensen. I vissa fall kan det offentliga inslaget vara berättigat, t.ex. då allmänna intressen inte kan tillgodoses av marknadens aktörer. Sveriges kommuner och landsting (SKL), vill att de drygt 160 stadsnät som idag ägs av kommuner skall fortsätta att vara kommunägda, motiveringen är bland annat att de är 1 Bredbandsstrategi för Sverige, Näringsdepartementet. 3
4 omtyckta av näringslivet då de skapar konkurrens på marknaden samt att de ger kommuninvånarna lägre pris på bredbandstjänster. De olika kommunala förvaltningarna, de kommunalt ägda stadsnäten, energibolagen och bostadsbolagen är tillsammans aktörer på bredbandsmarknaden i flera avseenden. En av kommunernas nyckelroller är att de kontrollerar tillträdet till kommunal mark och ger tillstånd för operatörer att anlägga nät. Dessutom är många kommuner ägare av stadsnät, direkt eller indirekt. Bostadsbolagen anlägger fastighetsnät i allmännyttan för att kunna erbjuda bredbandstjänster, höja värdet på fastigheten samt för att kunna styra och övervaka fastigheternas driftsystem. Det kommunala stadsnätet kan omfatta både kommunala servicepunkter, företag och boende. PTS, Sveriges Kommuner och Landsting, Stadsnätsföreningen med flera arbetar för att stadsnäten ska koncentrera sig på att erbjuda grossisttjänster till andra operatörer på så låg förädlingsnivå som möjligt så att konkurrensen på marknaden stimuleras. Vidare har kommuner en betydande roll som upphandlare av IT- och datakommunikationstjänster. Post- och telestyrelsen (PTS) har tillsammans med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. Enligt dessa principer kan kommunen främja utbyggnad av bredband genom insatser på tre huvudområden; 1) Kommunen som samhällsplanerare, 2)Kommunen som markägare och 3) Kommunen som ägare av bredbandsnät. 2 Den 2 maj 2011 trädde en ny Plan- och bygglag (PBL) i kraft. I den nya PBL har det förts in en grundläggande bestämmelse om att hänsyn ska tas till elektronisk kommunikation vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Stadsnät Stadsnäten har en roll som beskrivs som halvt kommersiellt och halvt offentligt, det ställer höga krav på konkurrensneutralitet och ägarstyrning. Konkurrensneutraliteten är viktig för att inte särbehandla någon aktör eller gynna det egna stadsnätet framför ett kommersiellt alternativ. Ägarstyrningen är nödvändig för att byggnation skall ske även i områden som av marknaden anses som mindre lönsamma. 2 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet, PTS, KKV och SKL. 4
5 Det finns idag stadsnät i ca 150 kommuner, 87 % av dessa är också ägda av en kommun direkt eller via ett kommunägt bolag. Mora stadsnät är ett av dem. Idag finns stadsnätet i Tekniska förvaltningens organisation. De flesta stadsnäten drivs av energibolag men det finns även flera som drivs i kommunal förvaltningsform. Fördelar man brukar lyfta fram med stadsnät som drivs av energibolag är att de har tillgång till en större personalstyrka, ett mer affärstänk och bättre ekonomiska förutsättningar. Fördelen med att driva stadsnäten i förvaltningsform är att det är enklare att motivera utbyggnad i icke kommersiella delar av kommunen tack vare att man får indirekta samhällsekonomiska effekter samt att stadsnätet ses som en del av den kommunala servicen. Det blir allt tydligare att marknadens aktörer inte kommer att förse glesbygd med den nya infrastruktur som behövs. Kommunernas engagemang i bredbandsfrågan blir allt viktigare för att nå målen i bredbandsstrategin. En annan viktig aspekt som måste beaktas i utbyggnaden av stadsnätet är när man flyttar över flera tjänster och kommunikation till stadsnätet så blir stadsnätet en samhällskritisk funktion. Det kräver att nätet byggs med redundans, robusthet och flexibilitet. Bredbandsbehoven i samhället Hushållen Privatpersoner har fram till idag främst använt bredband till att söka information på internet, betala räkningar och utföra e-ärenden. Det som händer nu är att användningen av onlinetjänster, sociala medier, videobloggar ökar. Intåget av telefoni- och TV-tjänster baserade på IP-teknik gör att behoven av bredbandskapacitet bara ökar. Nyttan med bredband i glesbygd är uppenbar. Med allt mindre bank-, post- och andra servicekontor utanför större centralorter, blir IT-lösningar allt viktigare. Att kunna sköta bank-, myndighetsärenden via nätet eller att i framtiden kunna göra ett återbesök till läkaren via HD-video kommer göra det möjligt för människor och företag att utvecklas och finnas kvar i glesbygd. Idag erbjuder allt fler företag möjlighet till distansarbete. Med de nya moln- och mötestjänsterna spelar det ingen roll om du finns i Mora, Stockholm eller New York. Att kunna arbeta på distans gynnar individen, företagen och inte minst miljön. En förutsättning för detta är ett välutbyggt, välfungerande bredbandsnät. 5
6 Allt fler utbildningar erbjuds på distans, vilket ger ökade möjligheten till högre utbildning hos kommuninvånarna. Utbildning på distans skapar även goda förutsättningar till att kombinera utbildning med familjeliv, utan att behöva flytta eller dagligen pendla. Återigen ställs stora krav på bredbandsuppkopplingen. Den åldrande befolkningen kommer att ställa krav och kräva stora resurser från samhället, då kommer ett välutbyggt bredbandsnät med avancerade kommunikations- och videotjänster att öka servicegraden och säkerheten för de äldre och samtidigt ge kommunen en möjlighet till stora kostnadsbesparingar. Företagen Idag kräver företagen allt högre kapaciteter, behovet drivs bland annat på av nya tjänster för kommunikation och samarbete, men även att man kopplar ihop sina olika kontor med hjälp av kapacitetstjänster. De nya molntjänsterna kommer att ställa ännu högre krav på kapacitet och tillgänglighet. När servrar flyttar ut på nätet och inte finns kvar i källaren måste stadsnäten möta kraven på kapacitet, tillgänglighet och robusthet. En betydande faktor vid val av etableringsort är tillgången på modern och robust ITinfrastruktur. För de flesta företag är en fiberanslutning idag en självklarhet. Var fjärde nyregistrerat företag har startats av en ung person, under 30 år. Dagens ungdomar är uppväxta i IT-samhället där Internet, sociala medier är lika självklara som TV och tidningar har varit för tidigare generationer. Skall glesbygd kunna attrahera nya företagare måste en väl fungerande och utbyggd IT- infrastruktur finnas på plats. Kommunen Ett samhälle med mer och mer digitala tjänster ställer krav på att dessa tjänster är lättanvända, attraktiva och underlättar medborgarnas vardag. Kommunen är en viktig aktör i det samhället och måste vara med och skapa dessa tjänster. Regeringen har i sin Digital agenda för Sverige lyft flera områden som man vill jobba med några av dem måste kommuner vara med och utveckla och skapa förutsättningar. Några exempel är: e-hälsa Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: individen, vård- och omsorgspersonal samt 6
7 beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Här finns flera pågående försök i landet t.ex. återbesök via videokonferens istället för fysiska återbesök. Olika lösningar för e-hemtjänst som till exempel nattövervakning via video istället för hembesök. Acreo 3 har gjort en studie och har i sina beräkningar och kommit fram till att de årliga nettobesparingarna som genereras när enbart 10 procent av hemtjänsttagarna använder digitala tjänster beräknas till Mellan 2,4 4 miljoner för en glesbygdskommun med invånare Studien analyserar också ett scenario med ett mer omfattande införande av digitala tjänster (till 90 procent av antalet hemtjänsttagare år 2020). De årliga nettobesparingarna år 2020 kan i så fall bli upp till: 34 miljoner för en glesbygdskommun med invånare e-skola Elever och lärare ska ha tillgång till moderna verktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Även här har kommunen en betydande roll för att skapa förutsättningar. Gemensamt för ovanstående är ett välutbyggt robust bredbandsnät som når hela kommunen och alla invånarna. Samhällsnyttan Acreo i sin studie av Stokab (Stockholms stads stadsnät), visat att det är samhällsekonomiskt positivt med ett öppet stadsnät, man kan i studien se flera positiva aspekter till exempel kan man se en ökad sysselsättning, högre fastighetsvärden men även lägre bredbandspriser. Acreo har visat att nyttan med Stokab är nästan tre gånger större än investeringarna. Acreo har i studien bara titta på ett mindre antal parametrar, men ändå kommit fram till att de positiva effekterna finns och är statistiskt säkerställda. Konsultfirman Arthur D Little har försökt sammanfatta resultaten från publicerade estimeringar och har därigenom uppskattat att en ökning med 10 procentenheter i bredbandspenetration i genomsnitt skapar en ökning i samlat välstånd (BNP) med ca 1 procent. Motsvarande genomsnittsvärde i termer av arbetstillfällen är att en ökning med bredbandsanvändare i genomsnitt skapar 80 nya arbetstillfällen. 3 Acreo är ett svenskt forskningsinstitut inom elektronik, optik och relaterad kommunikationsteknik. 7
8 Forskningsinstitutet Acreo har nyttjat data för Sverige och därigenom kunnat konstatera att varje krona som investeras i bredband i snitt ger 1,5 kr i avkastning över en femårsperiod tack vare lägre kommunikationskostnader och fler arbetstillfällen. Enligt Acreo kan kommunikationskostnaderna komma att sänkas med 30 till 50 procent. Tillgängligheten till bredband Av Sveriges befolkning hade år 2011, 98,6 % tillgång till Internet (ADSL) i bostaden., varav 39,4 % via fiber. 96,2 % av företagen använde Internet och 34,8 % hade bredband via fiber. 99,7 % av befolkningen i Dalarna hade tillgång till ADSL år Andelen invånare i Dalarna som hade fiber till bostaden var år 2011 endast 29,2 %. I Mora har mer än 99 % av befolkningen tillgång till någon XDSL-teknik, av dessa har ca 94 % tillgång till 10 Mbit/s men endast ca 26% till mer än 50 Mbit/s. Av Mora invånare har idag ca 35% tillgång till fiberanslutning varav ca 30% via stadsnätet. Motsvarande siffra för Sverige är ca 49%. Mora Stadsnät Fibernätet i Mora kommun börjad byggas ut i början av 2000-talet. Syftet var i början att knyta samman kommunens olika fastigheter, som skolor, förvaltningar och fritidsanläggningar. Stadsnätets drift och förvaltning låg under IT-enheten. År 2006 togs beslutet att upphandla en kommunikationsoperatör (KO), för att på så sätt verka för ett öppet nät. I upphandlingen som gjordes året därpå slöts avtalet med kommunikationsoperatören OpenNet. I och med avtalet med OpenNet delades även nätet i en del som kan beskrivas som det interna kommunnätet, där IS-IT är tjänsteleverantör och en del som kan beskrivas som externa stadsnätet, som levererar tjänster och kapacitet till företag och kommunens invånare. Inom loppet av några år anslöts ca 2800 stycken av i huvudsak Morastrands lägenheter, omkring 250 villor samt cirka 110 företag till stadsnätet. Efter det har anslutningstakten legat 8
9 relativt still. Det beror till stor del på att man istället har fokuserat på att bygga ut stamnät ut till omkringliggande byar. Det har skett i ett projekt med EU:s strukturfondsprogram. Idag når stamnätet ut till nästan alla byar i Mora kommun. I och med tecknandet av KO-avtalet, antogs en utbyggnadsstrategi som bygger på att kommunens invånare aktivt meddelar sitt intresse och sedan intresset passerat 60% av hushållen i området så skulle området anslutas. Kommunen delades in i drygt 30-talet olika kommunområden. Sedan nätet började byggas har det skett en hel del förändringar, som tidigare nämnts har begränsningarna i dagens xdsl-nät blivit mer uppenbara. Många i kommunen har idag svårt att nå upp i hastigheter över Mbit/s. Allt fler klagomål på stabiliteten har framkommit. Vi är nu inne i ett skede där kommens invånare är mer intresserade att migrera till fiber. Stadsnätet är även det utbyggt så att det når alla områden, återstår nu att bygga anslutningsnät och ansluta invånarna. I Mora Kommun finns det cirka hushåll, av dessa är ca 6000 villor, resten är flerfamiljhus. För att klara målen så skall nästan 5500 villor, ett mindre antal hyres- och bostadsrättsfastigheter och ett hundratal företag anslutas fram till
10 Nätskiss 2015 Utbyggnad Utbyggnaden av bredband till kommunens hushåll och företag kan ske på flera olika sätt. Det finns möjligheter för kommunens invånare att vara med att påverka både genomförande och tidplan. Kommunen ser dock tre (3) huvudmodeller för hur utbyggnaden kommer att genomföras. Nedan beskrivs dessa modeller i korthet och dess för- respektive nackdelar beskrivs. 1. Stadsnätsmodellen Mora kommun bygger ut områden/byar själv enligt prioritering redovisad i denna plan. 2. Dalamodellen Områden/byar byggs ut av byföreningarna själva med delfinansiering av bidrag. 10
11 3. Moramodellen Områden/byar byggs ut av byföreningarna i samarbete med Mora kommuns stadsnätsorganisation. 1. Stadsnätsmodellen: Mora kommun bygger i egen regi och med egen finansiering. Kan främst tillämpas i tätbebyggda delar av kommunen såsom centrum och större byar. De största fördelen med att stadsnätet bygger ut är, att man kan skapa ett robust, driftsäkert nät som når minst 90 % av hushållen och företagen. Stadsnätet har kontroll på kvalitet samt kan säkerställa att nätet förblir öppet. Stadsnätet kan även styra hur utbyggnaden sker t.ex. så att man inte hoppar över delområden p.g.a. dåligt intresse vid utbyggnadstillfället. 2. Dalamodellen: Byföreningar söker bidrag och ansvarar själva för utbyggnationen. Dalamodellen bygger i grund och botten på Jordbruksverket LBP-program, men är anpassat för Dalarna. Den sökande kan få medfinansiering upp till 50% av kostnaden. För att erhålla bidrag krävs bland annat att upphandling av entreprenörer, material och kommunikationsoperatör sker enligt LOU. Endast kommundelar som av SCB inte definieras som tätort kan söka bidragen. 3. Moramodellen: Byföreningar genomför utbyggnationen i samarbete med Mora kommuns stadsnät utan bidrag. Byalaget står för kanalisationsförläggning(grävning) fram till stadsnätets överlämningspunkt i respektive by. Stadsnätet ansvara och bekostar fibreringen/installation och sedan betalar respektive fastighetsägare en reducerad anslutningsavgift. Denna modell är inte bidragsberättigad, men den kan ändå vara intressant för byar genom att man kan tidigarelägga utbyggnationen och få en billigare anslutning. Prioritering Mora kommuns stadsnät prioriterar i första hand en utbyggnation av de områden/byar som inte har möjlighet att söka de bidrag som finns inom landsbygdsprogrammet (LBP) för stadsnät. Dessa områden/byar prioriteras därefter av resultat från intresseundersökningar och låg byggkostnad. På detta sätt skapar Mora kommuns stadsnät en ekonomisk långsiktighet som ökar möjligheten till en bredare utbyggnad. 11
12 Samtidigt som Mora kommuns stadsnät bygger ut vissa områden initialt skapas också möjlighet för områden/byar att själva styra sin utbyggnation genom de två modellerna, Dalamodellen och Moramodellen. Mora kommun har också möjlighet att besluta om ytterligare utbyggnation av något område på grund av andra aspekter. Som exempel kan nämnas där hemtjänst, sjukvård eller skola har speciella behov av bredband. Ett annat exempel skulle kunna vara att området saknar ADSL eller 4G. Mora kommun kommer också att prioritera områden/byar där man får bindande intresseanmälningar som motsvarar omkring 60% av hushållen och företagen. En förutsättning är att ekonomiska och praktiska förutsättningar finns. Generellt gäller att ett område som uppnår rätt nivå på intresseanmälningarna tidigast kan byggas året efter. Finansiering Stadsnätet anses i princip vara avgiftsfinansierat. De stora kostnadskomponenterna är investeringar i kanalisation och noder, men även drift och förvaltning är betydande. På intäktssidan är det anslutningsavgifter, hyror för svartfiber samt intäkter från KO, som skall ge kostnadstäckning. Anslutningsavgifter tas ut av privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar som vill ansluta sig till stadsnätet. Anslutningsavgifterna är en engångsavgift, men kan debiteras som en månadsavgift för privatpersoner. Svartfiberhyror är avgift som företag betalar om de vill hyra egna fiberpar i stadsnätet kostnader för dessa styrs av marknadsvillkor. Intäkter från kommunikationsoperatören (KO), är den ersättning stadsnätet får för att anslutna hushåll, företag och bostadsföreningar. Ersättningen är avtalad. För bynät som byggs enligt Dalamodellen med bidrag från Länsstyrelsen och som upphandlar egen kommunikationsoperatör (KO), enligt länsstyrelsens villkor erbjuds att ansluta sig till stadsnätets stamnät för en marknadsanpassad kostnad. Anslutningskostnaden för Moramodellen beräknas och överenskoms by för by eftersom förutsättningarna varierar. (Kostnaden motsvarar kommunens självkostnad för fiberarbetet). 12
13 Varför fiber ADSL Överföringshastigheter i dagens befintliga kopparnät kommer allt närmare gränsen för vad som är möjligt. Kvalitén på kopparkabeln är många gånger dålig, tekniken är föråldrad. Det gör att det varken är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att erbjuda bra lösningar. Avvecklingen av ADSL har redan påbörjats. Under 2015 kommer ADSL-stationer i Läde, Gävunda och Venjan att avvecklas på grund av dålig lönsamhet. Ägaren, Telia anser att stationerna måste uppgraderas, men att det blir för dyrt. Totalt drabbas ca 2000 hushåll i Dalarna av denna första våg av nedläggning. Det troliga är att avvecklingen kommer att fortsätta det kommande åren, takten kommer med stor sannolikhet att öka i och med att fler får tillgång till fiber och lämnar ADSL. Byar som blir av med sin ADSL-station, får i väntan på att bli anslutna till stadsnätet förlita sig på mobiloperatörernas 3-4G nät. För de som helt saknar 3-4G täckning finns som sista utväg satellitlösning. 3G och 4 G Det går att leverera 100 Mbit/s nerlänk och 50 Mbit/s upplänk i dagens 4G-nät. Värdena är teoretiska och försämras snabbt när avståndet till basstationen ökar och då antalet användare blir fler. Lägg till den negativa effekten som våra byggnader har på radiovågorna vilket gör att verkligheten ser helt annorlunda ut när man befinner sig inomhus. Dock finns det lösningar som kan förbättra inomhustäckning. Mobilnäten kommer att vara utmärkta komplement men knappast ett alternativ för majoriteten av hushållen 4. Mobilnäten och andra trådlösa tekniker kan vara lösningen för vissa områden i kommunen. Värt att notera är att dagens 4G basstationer måste anslutas med fiber som ofta levereras av stadsnäten. 4 Det är optimistiskt att tro att exempelvis en barnfamilj kommer kunna klara sig med enbart mobilt bredband i framtiden. Vi streamar filmer, spelar nätverksspel och tittar på tv via nätet. Även de äldre ser fördelar som billigare telefoni och möjlighet att ha trygghetslarm hemma. Källa: Fiberrapporten, en inblick i fiberutvecklingen i Sveriges kommuner * 2013 TeliaSonera AB 13
14 Den enda kända lösning är optofibern, det är en framtidssäker infrastruktur som har en mycket hög överföringskapacitet. Som exempel, kan man i en enda optofiber idag leverera Gbit/s per våglängdskanal och då det går att leverera minst 80 kanaler per fiber, vilket gör att kapaciteten nästa är oändlig. Tillväxten i bredband Undersökningar visar att bredbandstrafiken i princip följer Moores lag d.v.s. fördubblas var 18:e månad. Behovsanalyser som görs idag visar att vi 2020 kommer att passera behovet på 100 Mbit/s. 14
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merBREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström
1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun
Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Version 1.0 Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, 22 Innehåll Bakgrund
Läs merInformationsmöte Västanvik 2013-09-05
Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs merBredbandsstrategi för Staffanstorps kommun
2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:
Läs merInformationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner
Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.
Läs merBredbandspolicy för Danderyds kommun
Policy 1 (8) Bredbandspolicy för Danderyds kommun Författad av: Plan- och exploatering Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: Giltighetstid: Version: 1.0 Policy 2 (8) Innehållsförteckning Vad är
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs merRegeringens bredbandsstrategi
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 53%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter
Läs merFramtidens kommunikationsnät finns i er fastighet
Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet Över 90% av hushållen i Stockholm och en majoritet av företagen nås redan av framtidens kommunikationsmöjligheter genom att vara anslutna till Stokabs
Läs merDatum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
Läs merVIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD
VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD Mikael Ek VD Vad gör SSNf? Utveckling Standardisering Möten Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch och Informationsspridning intresseorganisation
Läs merBredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte
Bredbandspolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 85 ) Gäller för: Alla Kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-26 Dokumentansvarig: Bredbandssamordnaren, Vetlanda Kommun
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merPlan för bredbandsutbyggnaden
Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merPERSPEKTIV. Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad FIBERNÄT FRÅN SVENSKA STADSNÄT PERSPEKTIV Svenska Stadsnät Perspektiv erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert
Läs merAvsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland
Kommunstyrelsen 2017-05-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017: 375 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (3) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merRemissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se
Läs merBREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner
BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra
Läs merBredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Läs merVad kostar det att fibrera Sverige?
Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen
Läs merTorsby kommuns bredbandsstrategi
Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00
Läs merBredbandsstrategi för Lerums kommun
Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1
Läs merInternet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare
Full En framtidssäker fart in i framtiden. uppkoppling Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare En ny digital infrastruktur byggs ut vad betyder det för dig? Fiber är framtidens
Läs merSammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016
Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merValfrihet för förening och boende
Bostadsrättsföreningar och villasamfälligheter Valfrihet för förening och boende Framtidssäker infrastruktur för snabba kommunikationer, Internet, digital-tv, telefoni, data, film, spel, nytta och nöje
Läs merKommunernas roll på bredbandsmarknaden
Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige
Läs merNORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten
NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,
Läs merBredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013
Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:
Läs merVi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!
Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika
Läs merDragning av fiberkablarna sker i och följer befintliga kulvertar. Om problem uppstår vid dragning kan kulvert/rör behöva friläggas för åtgärd.
Proposition till årsstämma 2019 Kvarnhagens Samfällighet Förslag från fibergruppen om fiberanslutning. Kostnad per hushåll för installation och anslutning till vald operatör: - 150-180 kr per månad under
Läs merHär kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.
Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du
Läs merBredbandsstrategi för Karlshamns kommun
Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017.
TOMELILLA KOMMUN Kf 53/2017 Dnr KS 2016/447 Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. Dokumentansvarig politisk instans:
Läs merBREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.
BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...
Läs merBredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.
Läs merFront Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip.
Front Advokater Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip 22 mars 2017 En kort tillbakablick 90-talet den digitala revolutionens
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN
1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets
Läs merBredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...
Läs merBredbandsstrategi för Alingsås kommun
Antagen av kommunfullmäktige den 12:e december 2018, 227 Inledning Alingsås kommun växer och räknar med fortsatt befolkningsökning de närmsta tio åren. Detta skapar utmaningar inom flera områden som miljö,
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merSammanfattning infomöte
Sammanfattning infomöte Den 9 juni kl 19.00 var alla vikabor inbjudna av Vika Byaråd till informationsmöte i Vika bygdegård om förutsättningarna för Vikaborna att bli uppkopplade med fiber. Efter genomgång
Läs merInternet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare
Full En framtidssäker fart in i framtiden. uppkoppling Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare En ny digital infrastruktur byggs ut vad betyder det för dig? Fiber är framtidens
Läs merInternet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare
Full En framtidssäker fart in i framtiden. uppkoppling Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare En ny digital infrastruktur byggs ut vad betyder det för dig? Fiber är framtidens
Läs merVästra Götaland. Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare
Västra Götaland Full En framtidssäker fart in i framtiden. uppkoppling Internet, TV och telefoni för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare En ny digital infrastruktur byggs ut vad betyder det för
Läs merSÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI
SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6
Läs merEMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER!
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! VARFÖR SKA DU SKAFFA FIBER? I Emmaboda kommun ska det i princip vara möjligt att få tillgång till bredbandskapacitet och tjänster på lika villkor, oavsett
Läs merÅtta goda skäl. att välja Stadsnät.
Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja
Läs merVARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT
VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. BAKGRUND Om kartläggningen En skriftlig rapport skickades till Näringsdepartementet den 28:e
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2018 Jens Ingman BAKGRUND Om kartläggningen En
Läs merRemissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa
Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm
Läs merTILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI
TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden
Läs merFastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17
Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.
Läs merKärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20
Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat
Läs merBredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019
Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/
Läs merInformation om uppskattade kostnader för fiberutbyggnad
Tjänsteskrivelse 2018-11-23 Sida 1 (7) Kommunledningsförvaltningen IT IT-chef Per-Anders Jansson Kommunstyrelsen Telefon 0141-22 24 49 Mobiltelefon Telefax e-postadress per-anders.jansson@motala.se Diarienummer
Läs merQmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27
Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Agenda 1. Varför fibernät? 2. Erbjudande fiberanslutning 3. Ekonomi 4. Tjänster 5. Lösning i fastighet Kortfakta om Zitius 250 000 fiberanslutna
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns
Läs merByalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten
Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bredbandsstrategi Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STnÖMSTA[)S KOMMUN ~ tele Kommunledningsförvaltningen Kommunchef N iels Bredberg Niels.bredberg@stromstad.se
Läs merVarför är kommunen inblandad?
Varför är kommunen inblandad? Simrishamns kommun arbetar aktivt för att husägare, såväl privatpersoner som företagare, ska koppla upp sig via fiber. Arbetet bedrivs genom en anställd bredbandssamordnare.
Läs merBredbandsstrategi. Eda kommun
Bredbandsstrategi 2012 2020 Eda kommun Innehållsförteckning Vision / Mål 3 Definitioner 4 Inledning 5 Bakgrund Syfte Näringslivets behov av bredband 6 Nulägesbeskrivning 7 Utbyggnadsstrategi 9 Nättyper
Läs merPost/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv
Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd
Läs merSäg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!
Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och
Läs merBredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef
Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef Bredbandsbåten 2012 Regeringens bredbandsmål 90% skall ha 100 Mbit/s år 2020 Anna-Karin Hatt, IT- och
Läs merHandlingsplan bredbandsstrategi 2018
Ärende 13 1 (5) Handlingsplan bredbandsstrategi 2018 Denna handlingsplan avser Södertälje kommuns planerade åtgärder för att uppfylla den av kommunen beslutade bredbandsstrategin (KS 16/398). Syftet
Läs merKommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:2256 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig
Läs merPTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se
PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet viktoria.arwinge@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och området för elektronisk kommunikation
Läs merBredbandsstrategi 2016
Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha
Läs merBredband Varför fiber?
Bredband Varför fiber? Status när projektet började 19 av 30 telestationer utbyggda med ADSL (7 357 abonnenter, orangea och blå fält i kartan) Ett antal av dessa 7 357 abonnenter kan ej få ADSL p.g.a.
Läs merVår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer
Läs merKommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1119 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig
Läs merTV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken. - en ljusare vardag
TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken Fibertekniken Mycket framtidssäker I princip inga hastighetsbegränsningar Håller på att ersätta andra infrastrukturer som telefonnät (koppar) och TV-nät (koaxial)
Läs merLandsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och
Läs merEtapp 2 2014 Etapp 3 2015
Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Bredband via fiber i Bodens kommun 2013-2015 Beviljade medel för 2013 Etapp 1 13.6 miljoner Beviljade medel för 2014 Etapp 2 10.3 miljoner + Privat medfinansiering 8000:- / st.
Läs merBredbandsstrategi för Krokoms kommun
Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Vägen mot en digital framtid Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,
Läs merRegion Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet
1(5) Datum Diarienummer 2016-09-20 RS150307 PTS Konkurrensavdelningen Gemensamma_principer@pts.se Region Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Post- och telestyrelsen
Läs merBREDBANDSUTBYGGNAD OCH DIGITALISERING. Mikael Ek VD
BREDBANDSUTBYGGNAD OCH DIGITALISERING Mikael Ek VD Vad gör vi? Utveckling; marknad, teknik, affär Standardisering; system, gränssnitt Möten, konferenser Information, påverkan Svenska Stadsnätsföreningen
Läs merMorgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband
Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och
Läs mer8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät
8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig
Läs merStrategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN
1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn
Läs merVarför bredband på landsbygden?
BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
Läs merStrategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad
Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande
Läs merRiktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN
Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om
Läs merBredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun
Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Köpings kommun Rapporten skriven av: Per Wadlin, 2017-08-31 Diarienummer: KS 2017/642 Antagen av: Kommunfullmäktige
Läs merVI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr
VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat
Läs merInternet Telefoni TV
Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör
Läs merBREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun
VETLANDA KOMMUN 2011-02-16 BREDBANDSSTRATEGI Vetlanda kommun Kommunkansliet, 574 80 Vetlanda Telefon 0383-971 61 Fax 0383-970 19 kommun@vetlanda.se Organisationsnummer 212000-0571 PlusGiro 2 52 00-7 Bankgiro
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Jens Ingman Om kartläggningen Ett årligt
Läs mer