Sexologi, genetik och hormoner Spetsforskning i sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sexologi, genetik och hormoner Spetsforskning i sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Sexologi, genetik och hormoner Spetsforskning i sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Universitetspedagogik I mars avslutas den femte kursen i universitetspedagogik för ÅA-lärare. Kurserna har varit populära i både Åbo och Vasa. Blir det en ny kurs i år med samma kursupplägg som tidigare, kursansvarig och forskningsledare Arvid Treekrem på PF? Förutsatt att lärarna fortfarande är intresserade kommer en ny kurs i universitetspedagogik att starta under våren. Kursupplägget blir det samma, även om kursens innehåll har konverterats från studieveckor till ECTS eller studiepoäng. Undervisningsplanen omfattar föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och individuell handledning. Syftet med kursen är främst att ge kursdeltagaren möjlighet att reflektera kring sin syn på inlärning, såväl individuellt som i grupp. Målet med kursen är att den skall erbjuda deltagaren nya pedagogiska och didaktiska idéer i anknytning till sin egen befintliga kompetens och pedagogiska färdighet som universitetslärare, forskarstuderande eller forskare. Kursen riktar sig till alla anställda lärare vid Åbo Akademi och representerar en viktig aspekt av universitetets strävan att pedagogiskt sett kvalitetssäkra undervisningen vid Åbo Akademi. Kursen är sålunda en nödvändig merit för alla nya lärare vid akademin. Blankett för anmälan och information om kursen finns på uniped/. Senast den 24 februari 2006 måste anmälan ha inkommit för den som önskar gå kursen 2006/2007. AN 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Innovationer borde kommersialiseras Rapport visar att Åbo behöver fler företag I Åbo liksom i Finland överlag är man innovativ. Men fler borde kommersialisera sina innovationer och starta nya företag. Det här poängteras i rapporten Turun innovaatioympäristön kehityshaasteet, som Åbo handelshögskola (TuKKK) nyligen publicerade. Fem av de sju skribenterna är från företagsekonomi vid Åbo Akademis ekonomisk-statsvetenskapliga fakultet: prof. Malin Brännback, Jennie Elfving, Isa Hudd, Anna Magnusson och Tuija-Liisa Pohja. De övriga två är Pasi Malinen och Ulla Hytti från TuKKK. Statistiken i rapporten visar bland annat att 87 procent av alla företag i Finland sysselsätter färre än fem personer. Endast 0,5 procent sysselsätter fler än 250 personer. Över 80 procent av alla nystartade företag lägger inom fem år ner sin verksamhet. Mycket få nya företag, 0,5 procent, siktar på att anställa mer än 50 personer, men denna lilla grupp kommer antagligen att ha ansvar för 80 procent av framtidens nya arbetsplatser. I rapporten betonas det att Turku Science Park har en viktig roll inom innovationssystemet i Åbo. Det fungerar delvis bra, men det finns också sådant som borde vidareutvecklas. Inom Turku Science Park kunde man mera aktivt försöka hitta företagsidéer vid universiteten också på andra håll än som nu främst inom BioCity och ICT. Man borde oftare gå ut till de olika institutionerna och träffa forskarna som har idéer. De kan inte räkna med att universitetens dekaner känner till allt och kan berätta om det, säger prof. Malin Brännback. Gott om idéer i Åbo Av de 326 personer vid Åbo Akademi, Åbo universitet, Åbo handelshögskola och Åbo yrkeshögskola som i juni 2005 svarade på en enkät som gjordes för rapporten sade sig hela 71 ha idéer för Alfthanska priset till Patrik Eklund Finska Kemistsamfundet (FKS) valde att ge det Alfthanska priset för år 2005 till FD Patrik Eklund, som i oktober disputerade i organisk kemi vid Åbo Akademi på avhandlingen Synthetic modifi cation of the natural lignan hydroxymatairesinol. Priset var på euro. Runebergsfesten hålls i Gamla Rådhuset Vid årsmötet den 16 januari 2006 konstituerade sig styrelsen för Runebergsällskapet i Åbo r.f. på följande sätt: Patrick Sibelius (ordförande, nyinvald), Hedvig Långbacka (viceordförande), Sofia Öhman (sekreterare, nyinvald), Bengt Häggman (skattmästare) och Saara Haapamäki (suppleant). Till revisorer valdes Bo Pettersson och Siv Storå (med Ing-Marie Loman och Roger Holmström som suppleanter). Runebergsfesten hålls i år i Gamla Rådhuset (tredje våningen, hiss fi nns), Stortorget 5 i Åbo, söndagen den 5 februari kl Docent Patrick Sibelius festtalar under rubriken Olitterärt om Runeberg. Kritikern och poeten Bror Rönnholm medverkar med diktuppläsning. Marika Kivinen sjunger sånger av Jean Sibelius och Sam Fröjdö, ackompanjerad av Samuli Takkula på piano. Inträdesavgiften är 8 euro, för studerande 4 euro.

3 nya företag. Det är mer än 20 procent. Det är nog också många forskare som ännu håller sig till den gamla tanken om att de inte borde sälja sig och kommersialisera sina idéer. Men vår undersökning påvisar att 9,2 procent av alla inom forsknings- och undervisningspersonalen kan tänka sig att själva starta företag inom fem år, och det är dubbelt mera än siffran i hela landet, som är 4,4 procent. Det finns alltså gott om idéer i Åbo, och dem borde man hitta och utnyttja mer än man nu gör, säger Brännback. Om man ser på statistiken och tänker rent matematiskt på det, så borde Turku Science Parks inkubator för nya företag bli större. Sedan 1989 har det inom den startats knappt 150 företag, och om det stämmer att bara 0,3 procent av alla företag blir riktigt stora så har vi i inkubatorn inte nödvändigtvis fått fram ett enda sådant ännu! Nu måste vi på allvar försöka hitta nålen i höstacken, alltså ett företag som har bra tillväxt och ger många arbetsplatser. Företag är oftast små när de startas, och förblir också små. Bara 0,5 procent blir tillväxtföretag. Vår undersökning påvisar att 9,2 procent av alla inom forsknings- och undervisningspersonalen kan tänka sig att själva starta företag inom fem år, säger prof. Malin Brännback (t.h.) och forskningsassistent Jennie Elfving. I rapporten nämns att det för Turku Science Park kan vara väl värt att närmare bekanta sig med hurdana innovationer det finns till exempel vid ÅA:s spetsenhet i processkemi. Spetsenheten har redan ett väletablerat system med goda kontakter och stora företag som betalar för forskningen, och det är förståeligt att de gärna fortsätter med det. Men kanske det ändå samtidigt finns idéer som kan utvecklas till företag, säger Brännback. Till det som kan förbättras i Åbo hör också hurdan hjälp man erbjuder dem som försöker hitta finansiering för innovationer. Det borde skapas ett så kallat no wrong door-system. Om man presenterar sina idéer på flera ställen och varje gång får höra att det är en bra idé, men den passar inte för oss orkar man till sist inte längre. Man behöver få råd om vart det lönar sig att gå. MICHAEL KARLSSON INNEHÅLL NR 2/2006 Innovationer borde kommersialiseras Rapport visar att Åbo behöver fler företag... Beteendegenetik och sexualitet Ny spetsforskningsenhet vid HF... Ny fakultet, nya möjligheter TkF resultatet av en strukturförändring... Gemensamma ämneshelheter på PF Kultur och identitet i klasslärarutbildningen... Överlag bra arbetsklimat vid ÅA Men stressnivån har ökat... Disputation... Avhandlingar Redovisning i Ryssland Forskarstipendium till Anna Samsonova... Finlandssvenska musiklivet kartläggs Pilotprojekt inleddes i januari... Bejublad Brahebal 185 alumner samlades på Kåren... Veckans skribent: Marko Joas Om forskningens förutsättningar vid ÅA... Baksidan Nu våras det för nätbaserade kurser... Personalspalten... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Beteendegenetik och sexualitet Spetsforskare samlar in saliv för DNA-tester om sexuella dysfunktioner Det finns i dag medicinsk behandling för sexuella dysfunktioner, såsom till exempel för tidig ejakulation, men det finns inte systematisk forskning om orsakerna. Under vissa perioder har man betonat psykologiska förklaringsmodeller, och under andra tider har man förklarat allt som biologiskt. Vi försöker i vår forskning med hjälp av den så kallade utvidgade tvillingmetoden komma fram till om orsakerna är genetiska, om de finns i omgivningen, eller om det är en samverkan mellan arv och miljö, säger Kenneth Sandnabba, professor i tilllämpad psykologi och ledare för en av de nya spetsforskningsenheterna vid Åbo Akademi. Temat för forskningen är Behavior Genetics of Sexual Dysfunctions, Aggressive Behavior, and Mediating Hormones, och i gruppen ingår förutom Sandnabba professorerna Pekka Santtila och Bettina von der Pahlen, samt forskarstuderande Katarina Witting, Patrik Jern och Markus Varjonen. Planer finns på att i vår även anställa en post doc-forskare i anknytning till spetsenheten. Inom ramarna för projektet kommer även professorn i logopedi Susanna Simberg att ges möjlighet att samla in material för forskning. Målsättningen inom spetsenheten är att komma till större insikter om hur arv och miljö påverkar sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende samt vilken medlande funktion hormoner har. I optimalt fall kan man i DNA-analyserna få fram en enskild gen som har en klar effekt på fenotypen för en viss sexuell dysfunktion. Forskningen är tvärvetenskaplig och forskarna har ett nära samarbete med experter i psykologi, biologi, psykiatri, beteendegenetik 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI och biostatistik vid bland annat Institute of Psychiatry King s College i London och Karolinska Institutet i Sverige. Förhoppningsvis kan vår forskning bidra till ett både och -tänkande och en balanserad syn på människan där man varken överbetonar de psykologiska eller de biologiska faktorerna. Beroende på de resultat vi kommer till kan man sedan på annat håll utveckla de psykologiska eller medicinska behandlingsmetoderna så att de är baserade på kunskap och inte på antaganden, säger Sandnabba. Samlar in saliv Forskningsprojekten startade redan under fjolåret då gruppen fick finansiering från Finlands akademi för en period på tre år, och ställningen som spetsenhet vid ÅA innebär att forskningen kan breddas. Spetsfinansieringen gör det möjligt för oss att utvidga målsättningen så att vi nu kan samla in mera nya data för att mäta individernas gener, säger Santtila. Forskningen görs genom studier av tvillingar. Då man använder tvillingmetoden är det inte automatiskt enbart de genetiska effekterna för psykiska problem eller dysfunktioner man kan påvisa, utan det är också en metod för att visa För DNA-testerna samlar forskarna in saliv i förpack ningar av plast som skickas hem till personerna som deltar i undersökningen. att något beror på omgivningen, säger Patrik Jern. I praktiken sker insamlingen av DNA med en nyligen förbättrad metod där salivprov samlas in från personerna som ingår i studien. Salivproven skickas per post, och för ändamålet finns en speciell förpackning i plast, som postas hem till respondenterna. Forskarna kommer till en början att skicka en intresseförfrågan till ett sampel på finländska tvillingpar samt av deras syskon som inte är tvillingar. Personerna kan därefter ta ställning till om de vill delta eller inte. För de som väljer att delta är det möjligt att ta del av enbart enkätundersökningen eller att även delta i insamlandet av material för DNA och hormonanalyser. Genom den här typen av intresseförfrågan försöker forskarna förhindra att personerna känner sig tvingade att delta, samt minimera risken för en låg svarsprocent. Frågan om anonymitet är avgörande i forskning om sexualitet. Sexualiteten kan vara känslig för människor, och man måste visa respekt för den enskilda människans integritet. Sexualitetsforskning har visat sig ge säkra svar endast om man har garanterad anonymitet, säger Sandnabba. Ett traditionellt exempel på hur man kan få annorlunda siffror var en telefonbaserad undersökning som gjordes i Frankrike och där alla var normativt heterosexuella. Genetik, aggressioner Forskarna betonar att projektet handlar om grundforskning, och inte om att utarbeta behandlingsmodeller. Forskningsupplägget har av utredare beskrivits som unikt och kreativt, och sammansättningen i gruppen samt de internationella kontakterna som optimala.

5 Kenneth Sandnabba, Katarina Witting, Markus Varjonen, Pekka Santtila, Patrik Jern och Bettina von der Pahlen hör till den nya spetsenheten vid ÅA som forskar i sexuella dysfunktioner, aggressivt beteende, hormoner och beteendegenetik. Vi tittar på ett område där man hittills inte har forskat så mycket, säger Sandnabba. Det här kan på sätt och vis ses som en fortsättning på psykologiska institutionens traditioner inom aggressionsforskning och den genetiska forskningen i djurlabbet. För mig personligen handlar det om att kombinera forskningen i sexualitet och aggression med mitt jobb som klinisk sexolog. Pekka Santtilas forskning har tidigare handlat om sexuella aggressioner och våldtäkter, och han undersöker nu de genetiska effekterna i sexuell aggression. Frågan är om sexuell aggression är samma sak som övrig fysisk aggression eller om det behövs en annan teoretisk förklaringsmodell. I Science publicerades nyligen en intressant artikel som visar på interaktionen mellan miljö och gener. Den visade att generna har en inverkan på om misshandel leder till depression eller inte. Santtila säger att forskningen kring genetiskt upphov och sexuell aggression är ett laddat område, eftersom det ger utrymme för misstolkningar. Det finns alltid en risk att om man hittar en genetisk effekt så misstolkas det så att man tror att en gärningsman kan använda genetiska förklaringar som ursäkt för sina handlingar, men frågan är mycket mer komplicerad än så. Bettina von der Pahlen har tidigare forskat i förhållandet mellan aggressivt beteende, alkoholanvändning och hormoner. Hennes forskning fokuserar nu på hormonernas medierande roll mellan aggressivt beteende, alkoholanvändning och gener, speciellt är hon inriktad på hormonerna testosteron, DHT (dihydrotestosteron) och östradiol. Patrik Jern koncentrerar sig i sin forskning på manliga sexuella dysfunktioner såsom erektionsstörningar och prematur ejakulation, och hur de korrelerar med psykiska problem som depression och ångest, samt alkoholanvändning och ålder. Jag gör en analys av hur stor del av variansen som kan härledas till generna, till omgivningen eller till en samverkan mellan båda. Katarina Witting fokuserar på motsvarande frågeställningar, men bland kvinnor. Hon testar hur ett instrument som är utvecklat i USA för att mäta kvinnliga sexuella dysfunktioner fungerar i finländska förhållanden. Det har uppkommit en debatt om vad som egentligen är kvinnliga sexuella dysfunktioner och vad som är normala reaktioner på miljön. Till exempel verkar frågor om hur nöjd personen är med förhållandet spela en större roll för kvinnor än för män då det gäller sexuella dysfunktioner. Markus Varjonen arbetar för tillfället på sin avhandling pro gradu om sexuell exitation och inhibition, och han kommer sedan att fortsätta forskningen kring sexuell lust för sin doktorsavhandling. HEIDI BACKAS Sedan årsskiftet har ÅA fyra nya spetsforskningsenheter, som fi nansieras av Stiftelsen för ÅA i fyra fem års tid. I MfÅA nr 1/2006 presenterades spets enheten i cellstress. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Ny fakultet, nya möjligheter Tekniska fakulteten resultatet av en strukturförändring 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Barbro Back. Sedan årsskiftet finns det en ny teknisk fakultet vid Åbo Akademi. Det är i princip den gamla kemisk-tekniska fakulteten som har genomgått en strukturförändring. Den har blivit betydligt större och därför också bytt namn. Tekniska fakulteten, förkortat TkF, har två avdelningar: den kemisk-tekniska avdelningen (KT), som finns i Axelia och Gadolinia och alltså motsvarar gamla KTF, och avdelningen för informationsteknologi (IT), vars ämnen tidigare var utspridda över tre fakulteter och som därför i det här skedet ännu finns i olika delar av DataCity. Från och med nästa läsår kommer dock hela IT-avdelningen att vara samlad i det nya ICT-huset, som blir färdigt på sommaren. Att komma överens om vad som är en lämplig struktur för fakulteten var en lång och invecklad process. I ett skede diskuterades till exempel om det vore bättre att ha kvar KTF och skapa en skild IT-fakultet. Det fanns plus och minus med alternativen som vi hade, och många olika åsikter. Men jag tror att det som vi har nu, en stark teknisk fakultet, är den bästa lösningen. Det är enklast att sköta för oss, och det är också enklast att sälja utåt, säger Mikko Hupa, professorn i oorganisk kemi som har utsetts till dekanus för tekniska fakulteten. TkF har två skilda avdelningsråd och också två prodekaner, Kim Wikström på KT-avdelningen och Barbro Back på ITavdelningen, som fungerar som ordföranden på avdelningsrådens möten. Det här är en ovanlig lösning. Vi har ordnat det på det viset eftersom fakulteten nu är så stor att det inte skulle löna sig att sköta precis alla ärenden på samma fakultetsrådsmöten. Avdelningsråden behandlar speciellt undervisningsärenden, medan det gemensamma fakultetsrådet tittar på till sådant som gäller till exempel studentrekrytering och fakultetens ansikte utåt, säger Mikko Hupa. Den här fördelningen av ärenden kunde vi enkelt komma överens om, så hittills har det gått bra. Men det är klart att vi inte har hunnit ha några tuffa ärenden på bordet ännu. Tiden får visa hur det blir. Jag tror ändå att tidpunkten för förändringen var riktigt lämplig. Det är trevligt att Fakta/Tekniska fakulteten vi nu kan visa att man också vid universiteten kan ändra på strukturer. Allt är inte inristat i sten. Olika kulturer Vid TkF finns fyra utbildningsområden. Inom ämnena datateknik och processteknik kan man bli diplomingenjör, inom informationssystem ekonomie magister och inom informationsbehandling filosofie magister. Att det nu finns olika kulturer som skall samarbeta inom fakulteten har hittills synts mest inom studieärenden. Alla har sina egna system för hur de sköter praktiska saker inom grundundervisningen, det gäller till exempel hur examenspapper delas ut. Men det är väl egentligen inte så stora saker. Det är bara att se på vem av oss som har haft det bästa systemet och så tar vi det, ler Barbro Back, som är professor i redovisningens informationssystem. Vi som är professorer inom IT-avdelningen har tidigare samarbetat en hel del inom TUCS, Turku Centre for Computer Science, så vi känner varandra trots att vi var vid olika fakulteter. Vi har till exempel jobbat tillsammans för att rekrytera doktorander från utlandet. Mikko Hupa säger att det blir Tekniska fakulteten (TkF) vid Åbo Akademi består av två avdelningar: kemisk-tekniska avdelningen och avdelningen för informationsteknologi. Fakulteten har över studenter, cirka 25 professorer, och hundratals lärare och forskare. Fakulteten utbildar diplomingenjörer i processteknik (processkemi, processystemteknik, träförädling), diplomingenjörer i datateknik (inbyggda datorsystem, industriell systemteknik, programvaruproduktion), filosofi e magistrar i informationsbehandling och ekonomie magistrar i informationssystem. Tekniska fakulteten har mångsidig forskning i processkemi, processsystemteknik, träförädling, materialteknik, bioteknik, datateknik, informationsbehandling, informationssystem och industriell ekonomi. TkF är den mest forskningsintensiva enheten på teknologins område i Finland cirka 25 procent av de utexaminerade diplomingenjörerna fortsätter till doktorsgraden.

7 spännande att se hur den nya fakulteten påverkar studentrekryteringen. Det skulle vara överraskande om allting fortsatte som förr. Jag tror nog att det här på något sätt väcker reaktioner. Namnet KTF har ju varit ett välkänt brand i Svenskfinland. Kan TkF nu genast bli samma brand? Det är mycket viktigt att alla ämnen får synlighet till exempel i vår kommande abiguide. Sådant är kritiskt för rekrytering, säger Barbro Back. Speciellt inom informationssystem och informationsbehandling kommer vi att jobba hårt för att framstå som attraktiva. Det är dags för lite förnyelse för oss. TkF kommer överlag att satsa mycket på PR. Den första versionen av våra nya webbsidor är redan färdig, och det är ju mycket viktigt med tanke på studentrekryteringen. Vi kan nu också börja ordna aktiviteter som är gemensamma för hela fakulteten, till exempel alumnidagar, säger Hupa. Nya samarbetsmöjligheter Snart kommer TkF antagligen att tillsätta några strategiska arbetsgrupper, som funderar på hur man kan dra nytta av den nya fakultetsstrukturen. En sak som vi skall diskutera är undervisningen. Det finns redan nu en hel del idéer om hur man kunde utveckla den. Jag skulle också vilja få mer professionella utvärderingar av hur vi sköter oss på det området, säger Mikko Hupa. Det skulle då handla om kontinuerliga utvärderingar. Det här skulle förstås vara krävande för oss men jag tycker att vi inte har tillräckligt av det i dagens läge. Den nya fakultetsstrukturen ger goda möjligheter för samarbete också då det gäller forskning. Som jag upplever det så finns det alltid spännande saker i snittet mellan olika vetenskapsområden. Det blir intressant att titta genom vad vi har och se på vad vi kan ge till varandra. Det är klart att vi har kunnat ha gemensam- Jag tror att en stark teknisk fakultet är den bästa lösningen. Det här är enklast att sköta för oss, och det är också enklast att sälja utåt, säger prof. Mikko Hupa. ma projekt också tidigare, men det blir lättare nu då vi kommer lite närmare varandra, säger Barbro Back. Det är alldeles givet att vissa delar av IT-verksamheten är mycket intressanta ur den mer traditionella ingenjörsavdelningens synvinkel. Vad vi kommer att göra hänger förstås på personalens attityder, men de första signalerna har nog verkat riktigt lovande, säger Mikko Hupa. Inom fakulteten skall vi bättra på den interna informationsgången så att folk lär känna varandra och vet vem som kan vad. Det här tar lite tid, men vi skall inte vara otåliga. I bästa fall uppstår småningom samarbete på forskningssidan, och då handlar det ju om oerhört djupa och invecklade saker. Sådant kan man inte starta genom att på fredag besluta att ok, på måndag sätter vi igång med ett gemensamt projekt. Den tekniska fakulteten har två spetsforskningsenheter, Processkemiska Forskningscentret (PCC) och Centre for Reliable Software Technology (CREST). Att vi har två så starka enheter är säkert unikt i Finland. Och här inom informationssystem har vi väl genast blivit smittade av det, för nu har vi också en ansökan på gång, säger Back. Dags att se framåt Mikko Hupa säger att de senaste åren har varit krävande, i och med att debatten kring fakultetsstrukturen tog så lång tid. Det har också kommit andra förändringar som påverkar oss kraftigt, till exempel Bolognaavtalet och det nya lönesystemet. Det har nog varit en tuff period. Jag hoppas att vi nu får de här sakerna inkörda så att kan vi börja ta itu med mera positiva saker. Nu ska vi se framåt och gå vidare! Barbro Back var för alternativet med en skild IT-fakultet, men är nu ändå nöjd med att höra till den stora tekniska fakulteten. Vi ville ju ha en egen fakultet för IT-ämnena helt enkelt för att få bestämma mera själva. Men jag tror att det här också är en bra lösning. Vi har kommit överens om att de två avdelningarna har skilda resultatansvar och på det sättet är det mycket lättare för oss att samarbeta. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Tretton lärare på PF håller gemensamma ämneshelheter Kultur och identitet tema i nytt samarbete i klasslärarutbildningen Det är alltid lätt att skylla på överambitiösa föräldrar och läroplansfixerade lärare när upptäcktsglädjen förbyts i prestationsångest (Kristin Olsoni). Regissören Kristin Olsoni är en av gästföreläsarna i pedagogiska fakultetens nya satsning på ämneshelheter inom klasslärarutbildningen. Som bäst pågår den andra ämneshelheten Kultur och identitet, där tretton lärare med åtta olika ämnen på ett nytt sätt tillsammans gör drygt 60 lärarstuderande bekanta med grundskolans ämnen och ämneshelheter. Totalt handlar det om 70 sp (det vill säga cum laude i didaktisk ämnesteori) varav den första ämneshelheten Tanke och handling på 20 sp hölls i höstas, och den andra just har börjat. 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det är Bolognaprocessen som fick oss att tillsammans fundera hur vi på bästa sätt kunde ge blivande klasslärare i årskurs F 6 kunskaper i upp till femton olika ämnen och samtidigt den ämnesöverskridande helhetssyn och insyn i de olika ämnena de borde ha som lärare. Målsättningen med Kultur och identitet är därför att ge de studerande en grundläggande förståelse för kulturfostran i skolan i ett ämnesövergripande perspektiv, säger Ria Heilä-Ylikallio, akademilektor i modersmålets didaktik och koordinator för ämneshelheterna. I motsats till de flesta finskspråkiga klasslärarutbildningarna måste PF som enda svenskspråkiga utbildning i landet utbilda allroundlärare som klarar av alla

9 ämnen och som lika bra kan undervisa till exempel i lilla Iniöskolan som i stora Kvarnbackens skola i Borgå. Samtidigt har de olika ämnena på PF alltid gärna velat ha fler undervisningstimmar till sitt förfogande och många har fått arbeta rätt ensamma utgående endast från det egna ämnet. Nu när vi samarbetar i stora ämnesöverskridande helheter och till exempel deltar i kollegernas undervisning, blir undervisningen mer meningsfull, givande och intressant både för våra studerande och för oss lärare, påpekar Mårten Björkgren som är t.f. akademilektor i religionsundervisningens didaktik. Det är ju bra om kommande klasslärare redan under sin egen utbildning får se att det går att integrera olika ämnen och att man kan skapa större aktivitet bland elever och lärare. Kopplingen mellan ämnena och till den samhällsfostrande biten blir tydligare, tillägger Tom Gullberg, akademilektor i historiens och samhällskunskapens didaktik. Teater- och biobesök I ämneshelheten ingår en rad olika utåtriktade och uppsökande aktiviteter och kulturmöten såsom teater-, bio-, musei- och konsertbesök och besök av gästföreläsare. I Kultur och identitet ingår till exempel delkursen Kultur som upptäcktsresa med teman som kultur och kulturmöten, interkulturell medvetenhet och kulturell läsfärdighet, samhälle, tro och tradition, barn- och ungdomskultur på svenska, finska och engelska och möten med konsten och konstnären. På den finska stadsteatern i Vasa blev man eld och lågor då vi bokade platser på en föreställning där. Vips hade de ordnat med både regissörs- och skådespelarträffar före föreställningen och var mäkta imponerade av att svenskspråkiga blivande klasslärare ville besöka dem, berättar Sebastian Ekholm, amanuens i modersmålets didaktik. Visst ger allt det här mer arbete än tidigare och till en början var nog många lite tveksamma. Nu har vi kommit överraskande lätt överens om innehållet i ämneshelheterna och alla är nöjda med ämnesfördelningen. Det är så mycket mer omväxlande, roligare och intressantare än tidigare att på det här sättet arbeta i team både här på PF och ute på stan, säger Marina Bendtsen, timlärare i huvudsyssla i de främmande språkens didaktik. Enligt Ria Heilä-Ylikallio är det meningen att klasslärarstuderande ska frossa i kultur under ämneshelheten och inse att en elevs hjärna inte består av små 45 minuters isolerade lådor. Att man skriver för att tänka och kritisk reflektera kring det som visas och sägs och lär sig hantera olika typer av text, bilder, filmer och musik. Det här synsättet förmedlas till klasslärarstuderande också via olika kulturmöten, och PF:s klasslärarutbildning har redan fått pengar för sådana viktiga möten av Svensk- Österbottniska Samfundet och har nu gått in med en ansökan även till Kulturfonden. Saara Jeskanen är första årets klasslärarstuderande och har tidigare studerat i Umeå. Hon betonar mångsidigheten i ämneshelheterna. Visst var det rätt tufft med alla tenter och inlämningsuppgifter på hösten då den första ämneshelheten hade kommit i gång. Men sedan började jag se helheten. Att arbeta med portofolio och logg i Kultur som upptäcktsresa passar bra för en sådan här kurs. Grundstudierna har blivit mer givande och roligare och ger en bättre helhetsbild av vad en bra klasslärare borde kunna, konstaterar Saara Jeskanen. Kulturbeläst kaospilot En klasslärare ska i dag vara både en kulturbevarare och kulturskapare och till det behövs enligt Ria Heilä-Ylikallio en stor portion kulturbeläsenhet. Då kanske klassläraren bättre klarar av att vara den förändringsagent och kaospilot man så ofta talar om nu för tiden. Även Tom Gullberg har under arbetet med de nya ämneshelheterna börjat fundera på klasslärarens egentliga uppgifter. Vilka egenskaper och färdigheter behöver en klasslärare i framtiden, till exempel om sju till tio år? Och vilka intellektuella mognadsprocesser borde en lärare få gå igenom under utbildningen och även efter det? Är ämneshelheter något till exempel ämneslärarutbildningen kunde gå in för? Kanske också de som studerar på HF kunde ha nytta av egna större ämneshelheter i början av studierna? Också på TF kunde den här modellen bra övervägas då det blir allt viktigare att väcka intresse för en bred syn på bildningstradition och kultur bland blivande lärare, tillägger Mårten Björkgren. Bolognaprocessen fick oss att tillsammans fundera hur vi på bästa sätt kunde ge bli vande klasslärare kunskaper i upp till femton olika ämnen och samtidigt den ämnesöverskridande helhetssyn och insyn i de olika ämnena de borde ha som lärare. ARI NYKVIST MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 Överlag bra arbetsklimat vid ÅA Men stressnivån har ökat och allt fler arbetar på bristningsgränsen Arbetsklimatet vid Åbo Akademi är överlag bra. Det visar resultatet från en undersökning som riktades till personalen i början av november. Syftet var huvudsakligen att få reda på vilka frågor som behöver diskuteras vid ÅA:s enheter, och vad man skall försöka förbättra. Indexsiffran för arbetsklimatet vid hela ÅA är 3,3 på en skala från 1 till 5. I den förra arbetsklimatundersökningen, som gjordes för två år sedan, var siffran 3,7. Trots att indexsiffran fortfarande är relativt hög är den alltså lite lägre än förra gången. Jag tror att den främsta orsaken är att stressnivån har ökat och att allt fler arbetar på bristningsgränsen, säger Margita Vainio, ÅA:s personalchef. Svaren visar att det som orsakar mest missnöje bland ÅA:s anställda är bristen på trygghet i anställningsförhållanden. Men siffran är inte sämre den här gången jämfört med förra gången. I vissa arbetsgrupper är de flesta fortfarande anställda bara för en viss tid, och det är ett välkänt problem vid universiteten, säger Vainio. Det som ÅA-anställda är mest nöjda med är uppgifterna i arbetet. De flesta tycker att de har ett arbete som är intressant och givande. Också ledarna är i regel nöjda med utmaningarna de får och arbetets innehåll. Men en del av den forskande och undervisande personalen upplever att de inte hinner göra den delen av arbetet som de gillar mest. Arbetsuppgifter som känns mindre angelägna tar över, och då den egna kontrollen över arbetet minskar kan det bli väldigt stressigt. Givande utvecklingssamtal Det att man numera inom hela 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI De fritt formulerade kommentarerna i arbetsklimatundersökningen kompletterar statistiken mycket bra. De ger en hel del material för diskussioner inom personalen, säger personalchef Margita Vainio. Åbo Akademi ordnar enskilda utvecklingssamtal mellan anställda och förmän säger Vainio att hör till det som enligt arbetsklimatundersökningen upplevs som positivt. Utvecklingssamtalen har varit givande för båda parter, det finns det belägg för. Speciellt cheferna verkar vara nöjda över att få en sådan här chans att diskutera med sina medarbetare. Då de nya resultaten jämförs med undersökningen 2003 förefaller det ha skett förbättringar i arbetsklimatet i den närmaste arbetsgemenskapen, även om det kom en del kritik gällande öppenheten i beslutsfattande och hanteringen av ärenden. Här finns det förstås skillnader mellan enheterna. En skillnad i resultatet denna gång jämfört med förra gången är också att de anställdas närmaste förmän inte kritiserades lika mycket. Den här gången riktades kritiken mera mot ÅA-ledningen, säger Vainio. Då det gäller arbetsutrymmen kom det både positiva och negativa svar. Många vid ÅA har fått nya utrymmen, eftersom det har renoverats ganska mycket och byggts nytt. Men en del arbetar nog tyvärr fortfarande i utrymmen som inte är så bra, och för dem är det mycket frustrerande. Enligt undersökningen har 58 procent av ÅA:s anställda under det senaste året funderat på att byta arbetsplats. Att den här siffran är så hög är naturligt, för det är klart att till exempel en ung forskare som är i början av sin karriär funderar på sådana saker. Men som svar på en annan fråga uppgav 15 procent att de är trötta på att arbeta vid Åbo Akademi, och det är värre. Man kan ju fråga sig vad som är orsaken. Vid vissa enheter var den här siffran klart högre än genomsnittet. Lägre deltagande I arbetsklimatundersökningen som ordnades för två år sedan svarade 63 procent av ÅA:s personal, men i den nya undersökning-

11 en bara 48 procent. Deltagandet sjönk vid nästan alla enheter, och mest vid enheterna i Vasa. Det här är ju inte trevligt, och det är svårt att säga vad det egentligen beror på. Då svarsprocenten är så låg gäller det att vara försiktig med slutsatserna, säger Vainio. Men vi fick in en väldig massa fritt formulerade kommentarer som kompletterar statistiken mycket bra. De ger en hel del material för diskussioner inom personalen. Vainio kommer att besöka enheterna för att presentera resultaten och diskutera arbetsklimatet. Det gjorde jag också efter förra undersökningen, och det var det väl värt. Min uppgift är att informera om resultaten och ge personalen vägkost för att fundera närmare på vad resultaten berättar om arbetsklimatet på enheten och vilka omständigheter som eventuellt borde förbättras. Jag har varit med om många givande samtal. En rapport om arbetsklimatundersökningen sammanställs som bäst av Lena Nybond, och den kommer att bli klar inom februari. Den publiceras både i tryck och på webben. MICHAEL KARLSSON MfÅA ställde per e-post två frågor om arbetsklimatet till representanter för tre olika grupper i ÅA:s personal. Maria Ackrén, lärare i statskunskap: Hur tror du att man kan förbättra arbetsklimatet vid Åbo Akademi? Jag anser att man kan förbättra arbetsklimatet genom att ha sociala evenemang för personal, forskare och övrig personal, där alla deltar tillsammans. Samarbetet mellan de olika kategorierna skulle också säkert gå att förbättra. Man skulle kunna införa inoffi ciella infomöten en gång i veckan för alla som berörs på den enheten där man jobbar. Vad är det viktigt att komma ihåg när det gäller arbetsklimatet för forskande och undervisande personal? Viktigt att komma ihåg är att kunna ge beröm för arbetet som folk har utfört och också ge feedback på det man åstadkommit. En annan sak är förstås att alla som tillhör samma enhet borde ha möjlighet att sitta på samma ställe och inte utspridda i olika byggnader. Då skulle allt fungera smidigare och det skulle säkert också höja samvaron och trivseln markant. Mariann Sjöholm, fakultetsdirektör vid pedagogiska fakulteten: Hur tror du att man kan förbättra arbetsklimatet vid Åbo Akademi? Som överlägset viktigast ser jag att man borde ge arbetsro åt anställda. Slut på dessa ständiga förändringar som skapar osäkerhet och oro. Vad är det viktigt att komma ihåg när det gäller arbetsklimatet vid ÅA i Vasa? Den mycket låga svarsprocenten för fakultetens del kan ju tolkas på många olika sätt. Men svaret på första frågan kan också appliceras här. Arbetsro, stopp för de ständiga förändringarna låt oss åtminstone ha ett år utan att något skall ändras och omstruktureras och ge oss gärna information innan vi läser om ärenden som berör oss i tidningspressen. Tage Kurtén, prof. i systematisk teologi: Vad är det viktigt att komma ihåg när det gäller arbetsklimatet för professorer? Professorns viktigaste uppgift är att bedriva forskning och därmed vara med om att få fram ny vetenskaplig kunskap. En stor del av arbetstiden går dock till undervisning och handledning. Och i den mån professorn hinner forska något eget, så väger dessa forskningsresultat numera lätt i diskussionen av fördelning av pengarna inom ÅA i jämförelse med betydelsen av examensproduktionen. Professorerna förväntas föra ett bestämt antal studerande och forskarstuderande fram till examen varje år. Samtidigt är en professors möjlighet att påverka dessa resultat oerhört begränsade. Han/hon kan sällan inverka i högre grad på rekryteringen av nya studenter. Studerandes val av huvudämne påverkas av en rad faktorer som inte kan (och inte heller bör) styras. Studerande arbetar i sin egen takt oberoende av vad professorn eventuellt skulle önska. Forskarstudier fördröjs p.g.a. avsaknad av medel o.s.v. Ändå mäts professorns verksamhet i dag framför allt just utifrån dessa examensresultat. Följden för den som inte lyckas prestera blir lätt en känsla av att inte värderas av kolleger och överordnade och det syns också konkret i de interna resursfördelningarna. Hur tror du att man kan förbättra arbetsklimatet vid Åbo Akademi? Jag tror att klimatet skulle må bra av att man skulle lämna det stimulus-respons tänkande som statens ledningsstrategi i dag tycks gå ut på. Människosynen bakom dagens universitetskultur är att människan överlag är lat och ovillig att göra väl ifrån sig om hon inte tvingas med käpp eller uppmuntras med morot. Jag inbillar mig att de fl esta vuxna arbetstagare upplever detta som förnedrande. Klimatet mår bra av att man utgår ifrån att alla gör väl ifrån sig, och endast vidtar åtgärder ifall något uppenbart visar på problem. Vidare tror jag att det ständiga förnyandet av alla sidor av arbetsramarna vid universiteten skapar både otrygghet och stress. Man borde från arbetsgivarsida vara sparsam med reformer som inte är absolut nödvändiga, och tydligt förankra de reformer som krävs hos dem som skall utföra arbetet på gräsrotsnivå. När det gäller speciellt professorerna är en viktig punkt som vi också tagit fasta på i vårt program i professorsförbundets lokalavdelning att ge varje professor regelbundna (ev. vart femte år, perioden kan diskuteras) möjligheter till ostörd forskartid på ½ 1 år, s.k. sabbatical. Detta är satt i system i de övriga nordiska länderna, såvitt jag vet. Hos oss är det mycket slumpartat en del får, andra inte. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Redovisning i Ryssland ÅA-alumnernas forskarstipendium åt Anna Samsonova Ryssland håller på att bygga upp en marknadsekonomi och det är mycket viktigt att skapa förtroende utomlands. Förtroendet skapas genom revision. Det är därför ett avgörande ekonomiskt intresse för oss att utveckla revisionen så att den ligger på en internationellt godtagbar nivå. Det här säger Anna Samsonova, en ung och lovande ÅA-doktorand som på Brahebalen den 28 januari tilldelades Akademiföreningen Åbo Akademikers forskarstipendium på euro. Samsonova skall i vår disputera på avhandlingen Local Responses to International Pressure: A Process of Institutionalisation of Audit Quality in Russia. Hennes forskning handlar om hur internationella aktörer skapar ett tryck på att revisionen i Ryssland skall utvecklas. Jag är intresserad av vilka föreställningar och förväntningar revisorerna själva har, och hur de i sin dagliga verksamhet jobbar för att höja revisionskvaliteten. Anna Samsonova föddes 1979 i Haborovsk i ryska Fjärran Östern. Hon tog en MSc-examen i Ryssland, och inom ett projekt finansierat av Europeiska kommissionen kom hon i kontakt med sin blivande handledare Lars Hassel. Jag frågade om jag kunde komma till Finland och forska, och i augusti 2002 började jag här som forskarstuderande. Orsaken till att jag ville komma till Finland var att jag ville få en examen som accepteras i Europa. Samsonova började samla material för sin forskning för drygt två år sedan, och hon säger att mycket har hänt inom revisionen på bara några år. Revisionen är den mest dynamiska näringsgrenen i Ryssland för tillfället. Det kommer hela tiden nya lagar, standarder och regleringar, och det gör revisionen till ett spännande forsknings område. 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Enligt Samsonova finns det väldigt få studier om rysk revision som är publicerade i internationella journaler men utförda av personer som talar ryska. Många ryska forskare har intresserat sig för revision, men deras forskning är på grund av språket svårtillgänglig för européer. Den ryska forskningen är oftast kvantitativ och utgår ofta från dokumentanalys, medan Samsonova har använt intervjuer och kvalitativa metoder. Jag vill få fram en annan sida av medaljen, och försöker också analysera hur sociala, politiska, ekonomiska och mentala faktorer påverkar revisionen. Kombinationen av västerländska forskarstudier och ryska som modersmål ser Samsonova som en förutsättning för att få kvalitet och djup i forskningen. Om jag inte hade kunnat ryska hade jag inte kommit bakom den officiella masken som revisorer alltid bär. Då man talar ryska får man förstahandsinformation av dem man intervjuar. En hel del information fick jag fram i in officiella diskussioner över en kopp kaffe. Dessutom finns alltid risken att då personerna blir intervjuade av en utländsk forskare så säger de sådant de tror att forskaren vill höra. I sin forskning har Samsonova intervjuat lagstiftare, revisorer, representanter för de fyra stora revisionsföretagen i världen samt medlemmar i den professionella revisionsföreningen i Ryssland. Personerna jag intervjuade är på toppnivå inom revision, de är människor som driver utvecklingen och som har stort inflytande. Elit och svarta revisorer När Samsonova beskriver situationen i Ryssland talar hon om tre grupper av revisionsföretag; elitrevisorer, svarta revisorer och mellanskiktet. Till elitrevisorerna hör revisionsföretag som fungerar på samma sätt som i Europa, och som är måna om sitt oberoende, sin pålitlighet och sitt rykte. Det här är revisorer som européer kan samarbeta med och lita på. De deltar aktivt i lagstiftningen och är redo att göra investeringar för att utveckla revisionen. Elitrevisorerna är mestadels verksamma inom näringsgrenar där internationella investeringar görs, såsom olje- och gasindustri, elektricitet och kommunikation. Samsonova säger att man för tillfället kan räkna med att uppskattningsvis fem procent av antalet revisionsföretag hör till eliten, och att deras andel hela tiden ökar. Största delen av elitrevisorerna finns i Moskva och S:t Petersburg. De så kallade svarta revisorerna finns däremot i regionerna, och hit hör revisorer som har en helt annan strategi för att klara sig på marknaden. De svarta revisorerna är beroende av ledningen i de företag de jobbar med, och säger vi är inte självständiga ge oss pengar så ger vi er det ni vill ha. Den sista gruppen består av revisorer som av olika orsaker ligger i mellanskiktet, till exempel för att de inte har tillräckligt utbildad personal eller finansiella förutsättningar att höja revisionskvaliteten. Jag vill inte måla upp en glansbild eller vilseleda människor. Men jag vill påminna om att revisionen i Ryssland hittills har funnits i bara 15 år, medan den har utvecklats i hundratals år i till exempel Storbritannien. Därför kan man inte vänta sig att den skall hålla samma professionella standard som i Europa. Det är ändå fascinerande att se hur de professionella aktörerna har ett stort intresse av att utveckla sig och lära sig av Europa. HEIDI BACKAS

13 Om jag inte hade kunnat ryska hade jag inte kommit bakom den officiella masken som revisorer alltid bär, säger Anna Samsonova som forskat i revision i Ryssland. Själv talar hon svenska ledigt och flytande efter tre år som forskarstuderande vid ÅA, trots att hon inte kunde ett ord då hon kom hit. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Nuläget inom musiklivet kartläggs 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ÅA:s musikvetare, fr.v. Kalle Kivelä, Minna Lindholm, Mathias Oljemark och prof. Pirkko Moisala, undersöker hur det finlandssvenska musiklivet ser ut just nu. Den första orten, Kökar på Åland, granskades i januari. Hur ser musiklivet ut på de finlandssvenska orterna just nu, och hur kan det utvecklas? Det här utreder några musikvetare vid Åbo Akademi på begäran av Krum, alltså Konstnärliga rådet för finlandssvenska utbildningsfrågor i musik. Krum grundades för två år sedan för att planera musikutbildningen i Svenskfinland, och syftet med undersökningen som nu görs är alltså att få veta mera om vad man borde satsa på till exempel i Svenska yrkeshögskolan i Jakobstad, där man utbildar musiker och musikpedagoger. Pilotprojektet inleddes i slutet av januari, då musikvetarna besökte Kökar på Åland och under en vecka kartlade nuläget i musiklivet där. Till gruppen hör prof. Pirkko Moisala, som intresserar sig speciellt för folkmusiken, stud. Minna Lindholm, som granskar musik- och då speciellt konsertutbudet, stud. Kalle Kivelä, som tittar på musikers praktiska musikutövning, stud. Mathias Oljemark, som undersöker medieoch lyssnarvanor, samt stud. Martin Segerstråle, som synar musikutbildningen. Krums koordinator Rosi Djupsund hör också till gruppen, och hon bekantade sig med församlingsmusiken på Kökar. Det fanns redan statistisk information om musiklivet på Kökar, men det som vi gjorde var en kvalitativ granskning för att få en mer heltäckande bild, säger prof. Pirkko Moisala. Musikvetarna hade på förhand skickat en enkät om musik till invånarna på Kökar och bett om kontaktuppgifter för att hitta folk att intervjua. Förhandsinformation fick de också från Margareta Jorpes-Friman, som ursprungligen kommer från Kökar och är informatiker på ÅA:s bibliotek. Till fältarbetet som vi gjorde hörde bland annat att ta reda på människors åsikter om musiklivet och önskemål om vad de tycker att behövs på orten, särskilt gällande musikundervisning. Vi gjorde också observationer av hur det fungerade där till exempel på en kör- och spelmanslagsövning, berättar Mathias Oljemark. Kökarborna berättade öppet för forskarna om deras förhållande till musik. Kökars musikundervisning och musikliv är beroende av utomstående krafter för att hållas vid liv. Men det finns en fin talkoanda på ön, som gör att musiken är rätt stark ändå. I hemmen musiceras det flitigt också utanför organiserad verksamhet. På Kökar kan man verkligen tala om att det hörs toner från stugor och stigar, säger Minna Lindholm. Det visade sig att de knappa musikresurserna på Kökar används effektivt. I relation till befolkningen är musiklivet på Kökar aktivt tack vare några individer, såsom hembygdsaktören Sylvia Sundström, som bland annat har skaffat EUpengar för kulturen inklusive spelmansmusik, och musikläraren Philip Hällund, som kan undervisa i flera instrument och musikgenrer. Den åländska läraren Per-Olof Högnäs dokumenterade den äldsta spelmansmusiken på ön på och 1980-talen, men nu finns det kvar endast ett par musiker som kan den gamla gehörstraditionen. En av dem, Gunnar Sundström, har åtagit sig att lära den till barn och ungdomar, säger Pirkko Moisala. På Kökar gav ÅA:s studerande också ett par konserter för Kökarborna på ålderdomshemmet och i skolan, och spelade en bred repertoar av visor, jazz, bossanova, klassiskt, folkmusik, med mera. Mottagandet var mycket positivt. Projektet fortsätter Kartläggningen av musiklivet i Svenskfinland fortsätter om ett år med ett motsvarande besök i Korsholm och om två år med ett besök i Esbo. Det är Krum som har valt ut orterna. Resultaten av undersökningen på Kökar kommer i sinom tid att presenteras i ett svenskt nummer av tidningen Musiikin suunta. Prof. Moisala hoppas att besöket på Kökar även var startskottet för ett större forskningsprojekt, som ÅA:s musikvetare har planerat och hoppas få finansiering för. MICHAEL KARLSSON

15 Majsan Stendahl uppvaktades av Brahe Djäknar med Ljuva flicka. Brahebalen lockade i år 185 gäster till Kåren. Bejublad Brahebal på Kåren 185 alumner skålade för Per Brahe med nyskriven snapsvisa Akademiföreningen Åbo Akademiker fi rade den 28 januari för andra gången Brahebal på Kåren i Åbo. Stämningen var varm och uppsluppen. Festen ordnas för att bland akademivänner upprätthålla intresset för akademin och studentkåren och för att ge alumnerna en möjlighet att träffas, och här lyckades vi bra, säger alumniombud Ingela Ollas. 185 alumner, det vill säga tidigare studerande vid Åbo Akademi, samt deras vänner umgicks och festade i enlighet med de akademiska traditionerna. Föreningens styrelse delade i år för första gången ut förtjänsttecken för personer som arbetat föreningen till fromma. Tidigare ordförande Börje Lång förlänades tecknet i silver. Tecknet i brons delades ut åt Majsan Stendahl, som har skrivit snapsvisan Skål Per Brahe, som uruppfördes på årets bal och härefter kommer att sjungas på alla Brahebaler då skålen för Per Brahe utbringas. Under balen delades även forskarstipendiet ut till Anna Samsonova (se artikel om hennes forskning på s. 12). Brahe Djäknar gjorde ett bejublat framträdande som sjungande servitörer. Välkomsthälsningen framfördes av ordförande Caj- Gunnar Lindström, och som kvällens konferencier fungerade Kurt-Erik Långbacka. Rektor Jorma Mattinen framförde ÅA:s hälsning. C. O. Tallgren berättade på ett humoristiskt och personligt sätt om hur det gick till då fresken kom till under hans studietid. Han avslöjade bland annat vilka personer som var förebilder då Gunnar Clements målade fresken väggen i festsalen i Kåren. Kvällen avslutades med dans till tonerna av Calle Petterssons trio. Nu ser vi fram emot följande Brahebal om ett par år, säger Ollas. HB Skärgårdens landskap i förändring Landskapet omkring oss är föränderligt, och det gäller i synnerhet skärgårdslandskapet. Förändringar åstadkoms av både uppbyggande och nedbrytande krafter, som kan vara naturliga men också skapade. Det här är frågor som tidskriften Skärgård fokuserar på i nummer 4/2005. Artiklarna i det nyaste numret handlar om till exempel en Muminfyr i blåsten, Ålandsfår, det maritima kulturarvet, betesmarker och landskapsbilden samt om hur myndigheter och skärgårdsbor samarbetar gällande planeringsfrågor i den österbottniska utskärgården. Tidskriften Skärgård ges ut av Skärgårdsinstitutet vid ÅA, och presenterar aktuell skärgårdsforskning samt diskuterar frågor som rör skärgården och de svenska kustbygderna. Skärgård kan beställas via webben /skargarden, eller genom att ringa Bodil Mattas, tfn (02) MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Om forskningens förutsättningar vid Åbo Akademi UNIVERSITETSLAGEN DEFINIERAR universitetens uppgifter klart och tydligt: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Universiteten skall fullgöra sina uppgifter i samverkan med det övriga samhället och främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället. (ur 4 Uppgifter 715/2004) Den akademiska personalen vid universiteten skall alltså forska, i första led, för att kunna utbilda och fostra, i andra led. Statsmakten vill tydligen någonting helt annat i dag i och med att utvecklingen av universitetens basfinansiering inte verkar följa lagstiftarens önskan från endast två år tillbaka i tiden. Allt flera magistrar och doktorer skall produceras nästan i ordets industriella mening samtidigt som resurserna att ta hand om undervisningen har förblivit på oförändrad nivå, och som det nu ser ut rentav hotas av nedskärningar av bland annat det så kallade produktivitetsprogrammet. Handledningsresurserna minskar per producerad enhet. I viss mån kan detta ses som en ökning av effektiviteten, men endast på kort sikt eftersom för lite tid för den egna forskningen leder i praktiken till sämre handledning. Detta drabbar i sin tur uttryckligen doktoranderna som förutsätts leda utvecklingen vidare inom disciplinen. Hur kan man förutsätta detta av doktoranderna ifall inte handledarna, på grund av en alltför tung arbetsbörda inom undervisning och 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Marko Joas är forskningsledare i offentlig förvaltning. förvaltningen, hinner utveckla sig själva och sin egen forskning? Det är därför lätt att förena sig med de tankar rektorsrådet lyfter fram i det röda manifestet: Statsförvaltningens produktivitetsprogram är klart i strid med universitetens självstyrelse och resultatstyrningssystemet. Manifestet lyfter fram en beredskap för att basen för universitetens finansiering kan ytterligare breddas, dock sålunda att autonomin bör bevaras och att staten bör ha beredskap att utveckla organisationsformer med vilka universiteten kan skaffa tillräcklig extern finansiering för forskningen. Men, såsom universitetslagen också förutsätter, får inte forskningen enbart bli beroende av externa finansieringskällor. Universiteten bör också inom ramen för basfinansieringen ha beredskap att främja existerande forskning, rentav satsa på ny forskning. STATEN KANALISERAR både direkt och indirekt mera pengar till forskningen, likaså privata aktörer, bland annat via EU, FA, TEKES, men detta sker genom olika former av kompetensprövning, och är i regel kortsiktiga satsningar på några år. Att med fördel kunna konkurrera om dessa medel kräver, vid sidan av kunskap, både tid och initiativförmåga. Dessa resurser är kraftigt begränsade ifall den relativa resursanvändningen till undervisningen ökar.

17 Att skapa fristående forskningsenheter, med basresurser som garanteras av ÅA, men som samtidigt har krav på att skaffa egen extern finansiering och bidra till att producera resultat (doktorer) vid fakulteterna, kunde väl ingå i forskningsstrategin för ÅA. Eftersom statens beredskap och möjlighet att satsa på forskningen inom existerande strukturer är begränsad, tack vare resultatstyrningen i dess nuvarande form, bör de autonoma universiteten ha beredskap att själva förnya interna strukturer på ett sätt som främjar forskningen utan att äta resurser från undervisningen. Det är viktigt att skapa strukturer som minskar på den nuvarande implicita och ibland rentav explicita motsättningen i resursfördelningen mellan forskning och undervisning. Reglerna varierar mellan olika förvaltningsnivåer och -enheter vid ÅA, med den följden att resursfördelningen för driften och projektens verkliga driftskostnader inte nödvändigtvis möts. I STORT ÄR ÅBO AKADEMI på rätt väg, bevisat bland annat i nationella jämförelser, men mera kan göras. Den satsning för starka forskningsmiljöer vid ÅA som rektor Gustav Björkstrand initierade är ett bra sätt att premiera forskningssamarbete över traditionella disciplingränser. Även för de centra som denna gång inte fick finansiering har själva arbetet inte varit bortkastat utan kan, ifall arvet förvaltas väl, innebära finansiering ur någon annan källa. Det viktiga i initiativet var själva tanken Åbo Akademi var och är beredd att nysatsa på forskningen. Likaså har ÅA äntligen bör det tilläggas börjat inse det destruktiva i korttidsförordnanden för redan etablerade forskare. Doktorer och docenter som knyts till forskningsenheterna kommer att frambringa finansiering inte bara för sig själva utan också för doktorander. På denna punkt vill jag lyfta fram också det förslag som Kimmo Grönlund presenterade i ett tidigare nummer av Meddelanden: Att stiftelsen skulle gå in för tjänstefinansiering av doktorander istället för mycket kortvariga stipendier. Det som återstår är att Åbo Akademi visar beredskap att skapa sådana institutionella former för forskningen som stöder tanken om att forskningen skall få tillräckliga resurser och att undervisningen och forskningen i viss grad bör separeras för att kampen om resurser inte förs mellan dessa centrala inslag vid ÅA och för att resultatmätningen och -jämförelser skall bli enklare. Att skapa fristående forskningsenheter, med basresurser som garanteras av ÅA, men som samtidigt har krav på att skaffa egen extern finansiering och bidra till att producera resultat (doktorer) vid fakulteterna, kunde väl ingå i forskningsstrategin för ÅA. Enheter av detta slag bör knyta ihop flera discipliner och ha starka innehållsliga kontakter med ämnena. Professorerna och ämnesprefekterna borde ha stort inflytande i enheternas verksamhet. Starka forskningsmiljöer bör också ha sådana strukturer att samarbetet inte enbart blir engångsföreteelser utan att kontinuiteten i anskaffningen av ytterligare extern finansiering kan garanteras. Med fristående forskningsenheter kan handledarnas kapacitet frigöras till det centrala forskning, handledning och undervisning i och med att en stor del av projektförvaltningen kan flyttas över till en enhet specialiserad för ändamålet. MARKO JOAS 17 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

18 DISPUTATION FYSIKALISK KEMI FM Sami Areva disputerar i fysikalisk kemi fredagen den 3 februari på avhadlingen Sol-gel derived titania based ceramic thin films for implant coatings. 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Per Ekwall, Gadolinia. Opponent är prof. Akiyoshi Osaka, Okayama University, Japan, och som kustos fungerar prof. Jarl B. Rosenholm. Så här sammanfattar Sami Areva själv sin avhandling: I kroppen finns det ett stort antal vävnader och kroppsdelar som kan ersättas eller repareras med konstgjorda komponenter framställda av så kallade biomaterial. Det allmännaste problemet med framställningen av biomaterial har hittills varit att få kroppen att acceptera implantatet och framför allt få implantatet att inkorporeras och faktiskt bindas till vävnaden. Bioaktiva keramytor har använts för att säkerställa den direkta kemiska implant-ben kontakten, vilket betyder att den sitter fast i vävnaden. En metod att producera bioaktiva keramer är den så kallade sol-gel metoden, som är en bottom-up approach för materialsyntes av nanostrukturerade produkter. Fasta material av växande, aggregerade nanodimensionerade metalloxidpartiklar byggs kontrollerat upp från molekylär nivå. På så sätt bildas makrostrukturer, som kan processeras till olika morfologier, såsom partiklar, filmer eller monoliter. I denna avhandling har vi syntetiserat filmer lämpade för ytbeläggning av implanterbara medicintekniska produkter. Titanmetall och speciellt dess inerta titanoksid (TiO 2 ) är välkända biomaterial och redan nu i bred medicinsk användning. Sol-gel metoden utnyttjades för att producera tunna TiO 2 keram filmer på titanmetall. En unik egenskap hos dylika sol-gel producerade TiO 2 filmer är att de besitter bioaktivitet. En viktig egenskap hos bioaktiva material är deras förmåga att inducera utfällning av kalciumfosfat på sin yta i simulerad kroppsvätska. Denna kalciumfosfat yta underlättar och kan i vissa fall till och med inducera vävnadsregeneration. I arbetet utfördes in vitro studier i simulerad kroppsvätska för att erhålla information om den mekanism med vilken kalciumfosfat bildas på nanostukturerade TiO 2 ytor. I denna avhandling framställdes också TiO 2 -SiO 2 hybridfilmer där upplösingshastigheten av kiseldioxid kunde kontrolleras. Detta är viktigt eftersom kiseloxidoligomerer har visat sig kunna aktivera celler som kontrollerar benregenereringen. I avhandligen påvisades att löslig kiseldioxid (SiO 2 ) från TiO 2 -SiO 2 hybridfilmer aktiverar benvävnadsproducerande osteoblaster (benceller). Forskningen visade för första gången att TiO 2 ytor också kan binda kraftigt till mjukvävnad. Denna observation är oerhört viktig, eftersom bindningen mellan implantatet och mjukvävnaden är avgörande för behandlingens långtidsframgång i många medicintekniska tillämpningar. MfÅA NOTERAR Samarbete för kommersialisering av innovationer Den 31 januari besökte en delegation från SSES (Stockholm School of Entrepreneurship) Åbo, som ett led i att främja samarbetet mellan Åbo Akademi, Åbo Handelshögskola, Åbo Universitet och Turku Science Park och universiteten i Stockholm då det gäller att söka nya sätt att intensifi era kommersialiseringen av innovationer. Inom ramen för detta samarbete har Åboenheterna bildat nätverket Center for Entrepreneurship and Innovation Studies (CEIS). Till den svenska delegationen som besökte Åbo hörde Carl-Johan Sundberg, docent vid Karolinska institutet och Investment Director i Karolinska Investment Fund, Carin Holmquist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, Ronald Jones, professor på Konstfack, Claes Gustafsson, professor vid Kungliga Tekniska högskolan och Nick Kaye, direktör vid Stockholm School of Entrepreneurship. Deltagare från universiteten i Åbo var medlemmarna i CEIS styrelse. Till dem hör professor Malin Brännback och professor Alf Rehn från ämnet företagsekonomi vid Åbo Akademi. Lektorsföreningen valde styrelse Lektorsföreningen vid Åbo Akademi höll den 25 januari sitt stadgeenliga årsmöte, och till styrelsefunktionärer valdes ordförande Tom Lönnroth MNF (omval), sekreterare Mikael Lindfelt TF (omval), kassör Åsa Jakas (omval) ESF, medlemmar Åke Gustavsson TkF (omval) och Mirkka Ali-Laurila CSK (ny).

19 AVHANDLINGAR Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Avhandlingar pro gradu: Terhi Lindholm (biovetenskap): Cytoskelettproteiners inverkan på mässlingsvirusreplikeringen i lymfocyter. Sofia Stenvall (matematik): Kolmogorov-Smirnovs test. Nikolai Kaihovirta (fysik): Konversionselektron-Mössbauerspektroskopi: konstruktion av en detektor och mätningar utförda med den. Bettina Lindroos (biologi, cellbiologi): Jämförelse av den kondrogena kapaciteten hos humana mesenkymala stamceller från tre olika patientpopulationer in vitro och odling av mesenkymala stamceller i ett biodegraderbart material in vitro. Christoffer Löf (biologi, cellbiologi): Karakterisering av transient överexpresserade TRPC3-kanaler i HEK-293- celler. Julius Anckar (biologi, cellbiologi): Specifitetsdeterminanter vid sumoyleringsstyrd inhibering av HSF2:s DNA-bindande aktivitet. Maarit Korte (biologi, cellbiologi): En cellbaserad metod för immunologisk detektering av MAP-kinas-aktivering. Mats Borgmästars (biologi, miljöbiologi): Abborrens (Perca fluviatilis L.) habitatval under predationstryck. Nina Isaksson (biologi, miljöbiologi): Meiofauna associerad till blåstången Fucus vesiculosus (L.) årtidsvariation och jämförelse mellan två lokaler på västra Åland (norra Östersjön). Linn Zilliacus (biovetenskap): Effekten av sfingosin-1-fosfat och sfingolipidreostatet på Ca2+ -mobilisering via ryanodinreceptor 1. Maria Nyberg (geologi och mineralogi): Temporala trender för vattenkvaliteten i Aura å. Bahareh Abbasshafigh (informationsbehandling): Overview and Comparison of Model Driven Architecture Tools and Methodologies. Henry Granholm (informationsbehandling): Stokastisk optimering av syntetiska spektra. Torbjörn Lundkvist (informationsbehandling): Diagram Reconciliation and Interchange in a Modeling Tool. Thomas Sandell (informationsbehandling): Valo 2: En systemlösning för fordonslogistik. Stefan Lindström (statistik): Korrespondensanalys. En multivariat metod som primärt baserar sig på användningen av grafiska metoder. Jenny Söderman (biokemi): Inverkan av en syntetisk inhibitor av vaskulärt adhesionsprotein-1 på utvecklingen av experimentell autoimmun enkefalomyelit. Mathias Kronqvist (geologi och mineralogi): En mineralogisk och geokemisk studie av slagborrprov från IP-anomalier runt Haveri proterozoiska Au- Cu-fyndighet, nordvästra Tammerfors skifferbälte. Gustav Westerlund (geologi och mineralogi): Den geokemiska sammansättningen och petrogenetiska aspekter på mafiska vulkaniter i Åbo-området. Stefan Küttner (informationsbehandling): Designing and Implementing Routing Protocols for NS-2. Jessica Lindroos (matematik, ämneslärarinriktning): Avståndet till solen. Annika Lönnqvist (matematik): Indefinita inreprodukter med tillämpning inom relativitetsteorin. Stina Maunula (biokemi): Glykosfingolipidernas domänbildande egenskaper. Pedagogiska fakulteten Avhandlingar pro gradu: Carina Leppävuori: Moral inom idrotten. En studie i hur finlandssvenska idrottsgymnasieelever resonerar kring idrott och moral. Caroline Ljung & Denice Vesterback: Kompetensutveckling i småföretag. En studie om kompetensutveckling i nystartade småföretag i Österbotten. Teologiska fakulteten Avhandlingar pro gradu: Haldin, Dorthe (kyrkohistoria): Markku Koivisto-väckelsen. Kallio, Antti (judaistik): Guds väsen och Messias i Gamla testamentet en jämförelse av några tolkningar hos organisationerna Jews for Jesus och Jews for Judaism. Kankaanniemi, Matti (NTexegetik): Gerd Lüdemann om Jesu tomma grav. Mura, Niina (praktisk teologi): Djävul och Gud. En analys av den religiösa symboliken i filmen Djävulens Advokat. Rissanen, Janne (praktisk teologi): Den teckenspråkiga gudstjänsten. Dess bakgrund, historiska och teologiska utformning. Tainio, Hannele (judaistik): Hebreiskans betydelse och karaktär enligt Kuzari. Östman, Henrik (dogmatik): Nyckelmakt, sakrament och ämbete hos Martin Luther och Philipp Melanchton en jämförelse i ljuset av några centrala dokument. Meddelanden från Åbo Akademi Utgivning våren 2006 Nr Utkommer Deadline (10.2) (24.2) (10.3) (24.3) (7.4) (27.4) (12.5) (30.5) MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 PERSONALSPALTEN Om upphandling av resor och ÅA:s reseavtal Vid upphandling av varor och tjänster är statsförvaltningen är en storkund. De volymer som staten kan visa på vid konkurrensutsättning av upphandling av resetjänster ger ytterst fördelaktiga avtal och priser som Åbo Akademi och övriga statliga myndigheter är delaktiga av. I det följande redogörs för de statliga reseavtal som ÅA har anslutit sig till. inkvartering på ca 200 hotell i över 40 städer utrikes rederitjänster (Viking Line på bl.a. Åbo Stockholm, Silja Line och Tallink endast på Tallinn) 15 % rabatt på VR:s rutter inrikes och i österled reseförsäkring på utrikesresor förutsatt att reseförordnande utfärdats Avtal med BTI Nordic från ÅA övergår till att vid upphandling av resebyråtjänster anlita resebyrå BTI Nordic. Det betyder att avtalet med ÅA:s mångåriga samarbetspart Area är uppsagt. Beslutet att byta byrå var inte lätt. Övergången motiveras med BTI:s serviceavgifter utgående från den reseprofil ÅA:s tjänsteresor uppvisar, BTI:s tekniska lösningar och tillgången till svenskspråkiga nättjänster. Genom BTI får akademin tillgång till de avtalspriser som Hansel, statens enhet för kollektiv upphandling, förhandlat fram på flyg och på hotell inrikes och utrikes (se närmare nedan). För varje bokning debiteras en transaktionsavgift, som varierar beroende på tjänsten i fråga. Ett nytt samarbetsförhållande kräver god förberedelse från båda parters sida. Då detta läses har BTI Nordic presenterat sig och sina tjänster vid inalles sex olika tillfällen i Åbo, Vasa och Jakobstad. BTI etablerar s.k. profiler över alla ÅA-anställda som antingen reser i tjänsten eller bokar tjänsteresor. Profilerna underlättar arbetet både för den som bokar sin resa och för BTI. När grunduppgifterna för fakturering, leveransadress, passagerarens ID-uppgifter, bonuskortnummer m.m. väl finns hos BTI behöver inte samma frågor upprepas vid varje bokning. Det är därför viktigt att alla som reser och/eller bokar resor fyller i en profilblankett och returnerar den till BTI så snart som möjligt. Blanketten hittas på adressen nedan. I enlighet med ÅA:s avtal med BTI Nordic kommer akademin i maj att få tillgång till BTI:s självbokningssystem. Det blir ett alternativ för dem som själva önskar boka sina resor. Märk dock att systemet rekommenderas endast för relativt enkla resor av typ tur och retur med inkvartering; vid mer komplicerade rundresor är det klokt att anlita BTI:s reseexperter. Tillgång till självbokningssystemet får endast de som har uppgett sina profiluppgifter till BTI. Mer om systemet senare i vår. Övriga s.k. Hanselavtal ÅA har anslutit sig till statsförvaltningens avtal som ger tillgång till specialpris på närmare 800 ruttflyg till över 70 destinationer inrikes och utrikes inkvartering och konferenspaket på inrikeshotell 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Information om pris, de kundkoder som uppges vid bokning direkt hos leverantören av ovannämnda tjänster och bokningskanalerna hittas på webbadressen nedan. Koncentrera upphandlingen av resor De avtal som akademin slutit binder varje ÅA-anställd. Alla s.k. Hanselpris fås på ÅA:s avtalsresebyrå. Om kampanjpris eller andra erbjudanden som är lägre än Hansels avtalspris finns att tillgå bokar resebyrån självfallet alltid det förmånligaste alternativet. Hanselavtalen ger ofta platsgaranti och bättre bokningsvillkor än bokningar på nätet. Ofta frågas om tjänsteman får insamla bonuspoäng på flyg. Bonuspoäng kan insamlas men för tjänsteresa insamlade poäng kan naturligtvis användas enbart på tjänsteresa, inte privat! Mer om ÅA:s avtal med reseleverantörer och övrigt i samband med tjänsteresa hittas på ANNA-STINA NYBY amanuens BODYSPIN På M & M söndagar kl Deltagaravgift: 2 euro per gång. BODYCOMBAT På M & M torsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro per gång. BOWLING (Isaskar) På fastlagstisdagen Både Aningais och Kuppis bowlinghall är bokade. Fyramannalag, anmälningar till idrottskansliet. NACK- OCH RYGGYMNASTIK Tisdagar kl på Kåren. Deltagaravgift: 2 euro per gång, 10-gångerskortet kostar 15 euro. MORGONJUMPPA På Kåren torsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro per gång, 10-ggrkortet kostar 15 euro.

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP 1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Utvecklingsseminarium 30.10.2000

Utvecklingsseminarium 30.10.2000 Utvecklingsseminarium 30.10.2000 Trettioett (31) svar har lämnats in i denna kategori. Jag har numrerat svaren. Siffrorna i klammer ([]) hänvisar till svaren och är för mitt eget bruk. 1. Hur upplever

Läs mer

Studerande i fjordernas och trollens land

Studerande i fjordernas och trollens land Studerande i fjordernas och trollens land Att studera utomlands är en vacker och spännande upplevelse. Det ger dig möjlighet att träffa och umgås med människor från många olika delar av världen, skaffa

Läs mer

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens

Läs mer

Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden

Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden Matias Erlund Arbetsforum 1 Arbetsforums karriäruppföljning Utexaminerade magistrar sedan 1995 Normalt 1 år efter examen Magistrar regelbundet, doktorer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007,

Läs mer

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012. Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD

REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012. Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012 Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD Rekryteringsförbudets bakgrund och syften Helsingfors universitets

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universiteten I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: 5 Den interna fördelningen

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Utöver Åbo Akademis uppdrag har följande uppdrag definierats för FSE: FSEs grundläggande uppdrag är att

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad Verksamhetsplan 2017 Finskt förvaltningsområde Antaget av kommunstyrelsen Mariestad 2016-11-28 Datum: Dnr: Sida: 2 (7) Verksamhetsplan och budget 2017 Bakgrund Mariestads kommun ingår i förvaltningsområdet

Läs mer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare Utvecklingssamtal under forskarutbildningen är en speciellt strukturerad form av feedback mellan doktorand, handledare och

Läs mer

Varför studera Naturmaterialteknik?

Varför studera Naturmaterialteknik? Varför studera Naturmaterialteknik? Anna Sundberg, Mari Nurmi och Jan Gustafsson 24.1.2012 Åbo Akademi Naturmaterialteknik 2012 1 Åbo Akademi i ett nötskal Ska ge utbildning på svenska samt vara ett attraktivt

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik Fastställt datum 2014-09-12 Fakulteten för teknik Dnr 2014/294 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STATISTIK VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 070531. 1. Mål för utbildningen Den nya examensordningens krav för doktorsexamen

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer