Sexologi, genetik och hormoner Spetsforskning i sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sexologi, genetik och hormoner Spetsforskning i sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Sexologi, genetik och hormoner Spetsforskning i sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Universitetspedagogik I mars avslutas den femte kursen i universitetspedagogik för ÅA-lärare. Kurserna har varit populära i både Åbo och Vasa. Blir det en ny kurs i år med samma kursupplägg som tidigare, kursansvarig och forskningsledare Arvid Treekrem på PF? Förutsatt att lärarna fortfarande är intresserade kommer en ny kurs i universitetspedagogik att starta under våren. Kursupplägget blir det samma, även om kursens innehåll har konverterats från studieveckor till ECTS eller studiepoäng. Undervisningsplanen omfattar föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och individuell handledning. Syftet med kursen är främst att ge kursdeltagaren möjlighet att reflektera kring sin syn på inlärning, såväl individuellt som i grupp. Målet med kursen är att den skall erbjuda deltagaren nya pedagogiska och didaktiska idéer i anknytning till sin egen befintliga kompetens och pedagogiska färdighet som universitetslärare, forskarstuderande eller forskare. Kursen riktar sig till alla anställda lärare vid Åbo Akademi och representerar en viktig aspekt av universitetets strävan att pedagogiskt sett kvalitetssäkra undervisningen vid Åbo Akademi. Kursen är sålunda en nödvändig merit för alla nya lärare vid akademin. Blankett för anmälan och information om kursen finns på uniped/. Senast den 24 februari 2006 måste anmälan ha inkommit för den som önskar gå kursen 2006/2007. AN 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Innovationer borde kommersialiseras Rapport visar att Åbo behöver fler företag I Åbo liksom i Finland överlag är man innovativ. Men fler borde kommersialisera sina innovationer och starta nya företag. Det här poängteras i rapporten Turun innovaatioympäristön kehityshaasteet, som Åbo handelshögskola (TuKKK) nyligen publicerade. Fem av de sju skribenterna är från företagsekonomi vid Åbo Akademis ekonomisk-statsvetenskapliga fakultet: prof. Malin Brännback, Jennie Elfving, Isa Hudd, Anna Magnusson och Tuija-Liisa Pohja. De övriga två är Pasi Malinen och Ulla Hytti från TuKKK. Statistiken i rapporten visar bland annat att 87 procent av alla företag i Finland sysselsätter färre än fem personer. Endast 0,5 procent sysselsätter fler än 250 personer. Över 80 procent av alla nystartade företag lägger inom fem år ner sin verksamhet. Mycket få nya företag, 0,5 procent, siktar på att anställa mer än 50 personer, men denna lilla grupp kommer antagligen att ha ansvar för 80 procent av framtidens nya arbetsplatser. I rapporten betonas det att Turku Science Park har en viktig roll inom innovationssystemet i Åbo. Det fungerar delvis bra, men det finns också sådant som borde vidareutvecklas. Inom Turku Science Park kunde man mera aktivt försöka hitta företagsidéer vid universiteten också på andra håll än som nu främst inom BioCity och ICT. Man borde oftare gå ut till de olika institutionerna och träffa forskarna som har idéer. De kan inte räkna med att universitetens dekaner känner till allt och kan berätta om det, säger prof. Malin Brännback. Gott om idéer i Åbo Av de 326 personer vid Åbo Akademi, Åbo universitet, Åbo handelshögskola och Åbo yrkeshögskola som i juni 2005 svarade på en enkät som gjordes för rapporten sade sig hela 71 ha idéer för Alfthanska priset till Patrik Eklund Finska Kemistsamfundet (FKS) valde att ge det Alfthanska priset för år 2005 till FD Patrik Eklund, som i oktober disputerade i organisk kemi vid Åbo Akademi på avhandlingen Synthetic modifi cation of the natural lignan hydroxymatairesinol. Priset var på euro. Runebergsfesten hålls i Gamla Rådhuset Vid årsmötet den 16 januari 2006 konstituerade sig styrelsen för Runebergsällskapet i Åbo r.f. på följande sätt: Patrick Sibelius (ordförande, nyinvald), Hedvig Långbacka (viceordförande), Sofia Öhman (sekreterare, nyinvald), Bengt Häggman (skattmästare) och Saara Haapamäki (suppleant). Till revisorer valdes Bo Pettersson och Siv Storå (med Ing-Marie Loman och Roger Holmström som suppleanter). Runebergsfesten hålls i år i Gamla Rådhuset (tredje våningen, hiss fi nns), Stortorget 5 i Åbo, söndagen den 5 februari kl Docent Patrick Sibelius festtalar under rubriken Olitterärt om Runeberg. Kritikern och poeten Bror Rönnholm medverkar med diktuppläsning. Marika Kivinen sjunger sånger av Jean Sibelius och Sam Fröjdö, ackompanjerad av Samuli Takkula på piano. Inträdesavgiften är 8 euro, för studerande 4 euro.

3 nya företag. Det är mer än 20 procent. Det är nog också många forskare som ännu håller sig till den gamla tanken om att de inte borde sälja sig och kommersialisera sina idéer. Men vår undersökning påvisar att 9,2 procent av alla inom forsknings- och undervisningspersonalen kan tänka sig att själva starta företag inom fem år, och det är dubbelt mera än siffran i hela landet, som är 4,4 procent. Det finns alltså gott om idéer i Åbo, och dem borde man hitta och utnyttja mer än man nu gör, säger Brännback. Om man ser på statistiken och tänker rent matematiskt på det, så borde Turku Science Parks inkubator för nya företag bli större. Sedan 1989 har det inom den startats knappt 150 företag, och om det stämmer att bara 0,3 procent av alla företag blir riktigt stora så har vi i inkubatorn inte nödvändigtvis fått fram ett enda sådant ännu! Nu måste vi på allvar försöka hitta nålen i höstacken, alltså ett företag som har bra tillväxt och ger många arbetsplatser. Företag är oftast små när de startas, och förblir också små. Bara 0,5 procent blir tillväxtföretag. Vår undersökning påvisar att 9,2 procent av alla inom forsknings- och undervisningspersonalen kan tänka sig att själva starta företag inom fem år, säger prof. Malin Brännback (t.h.) och forskningsassistent Jennie Elfving. I rapporten nämns att det för Turku Science Park kan vara väl värt att närmare bekanta sig med hurdana innovationer det finns till exempel vid ÅA:s spetsenhet i processkemi. Spetsenheten har redan ett väletablerat system med goda kontakter och stora företag som betalar för forskningen, och det är förståeligt att de gärna fortsätter med det. Men kanske det ändå samtidigt finns idéer som kan utvecklas till företag, säger Brännback. Till det som kan förbättras i Åbo hör också hurdan hjälp man erbjuder dem som försöker hitta finansiering för innovationer. Det borde skapas ett så kallat no wrong door-system. Om man presenterar sina idéer på flera ställen och varje gång får höra att det är en bra idé, men den passar inte för oss orkar man till sist inte längre. Man behöver få råd om vart det lönar sig att gå. MICHAEL KARLSSON INNEHÅLL NR 2/2006 Innovationer borde kommersialiseras Rapport visar att Åbo behöver fler företag... Beteendegenetik och sexualitet Ny spetsforskningsenhet vid HF... Ny fakultet, nya möjligheter TkF resultatet av en strukturförändring... Gemensamma ämneshelheter på PF Kultur och identitet i klasslärarutbildningen... Överlag bra arbetsklimat vid ÅA Men stressnivån har ökat... Disputation... Avhandlingar Redovisning i Ryssland Forskarstipendium till Anna Samsonova... Finlandssvenska musiklivet kartläggs Pilotprojekt inleddes i januari... Bejublad Brahebal 185 alumner samlades på Kåren... Veckans skribent: Marko Joas Om forskningens förutsättningar vid ÅA... Baksidan Nu våras det för nätbaserade kurser... Personalspalten... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Beteendegenetik och sexualitet Spetsforskare samlar in saliv för DNA-tester om sexuella dysfunktioner Det finns i dag medicinsk behandling för sexuella dysfunktioner, såsom till exempel för tidig ejakulation, men det finns inte systematisk forskning om orsakerna. Under vissa perioder har man betonat psykologiska förklaringsmodeller, och under andra tider har man förklarat allt som biologiskt. Vi försöker i vår forskning med hjälp av den så kallade utvidgade tvillingmetoden komma fram till om orsakerna är genetiska, om de finns i omgivningen, eller om det är en samverkan mellan arv och miljö, säger Kenneth Sandnabba, professor i tilllämpad psykologi och ledare för en av de nya spetsforskningsenheterna vid Åbo Akademi. Temat för forskningen är Behavior Genetics of Sexual Dysfunctions, Aggressive Behavior, and Mediating Hormones, och i gruppen ingår förutom Sandnabba professorerna Pekka Santtila och Bettina von der Pahlen, samt forskarstuderande Katarina Witting, Patrik Jern och Markus Varjonen. Planer finns på att i vår även anställa en post doc-forskare i anknytning till spetsenheten. Inom ramarna för projektet kommer även professorn i logopedi Susanna Simberg att ges möjlighet att samla in material för forskning. Målsättningen inom spetsenheten är att komma till större insikter om hur arv och miljö påverkar sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende samt vilken medlande funktion hormoner har. I optimalt fall kan man i DNA-analyserna få fram en enskild gen som har en klar effekt på fenotypen för en viss sexuell dysfunktion. Forskningen är tvärvetenskaplig och forskarna har ett nära samarbete med experter i psykologi, biologi, psykiatri, beteendegenetik 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI och biostatistik vid bland annat Institute of Psychiatry King s College i London och Karolinska Institutet i Sverige. Förhoppningsvis kan vår forskning bidra till ett både och -tänkande och en balanserad syn på människan där man varken överbetonar de psykologiska eller de biologiska faktorerna. Beroende på de resultat vi kommer till kan man sedan på annat håll utveckla de psykologiska eller medicinska behandlingsmetoderna så att de är baserade på kunskap och inte på antaganden, säger Sandnabba. Samlar in saliv Forskningsprojekten startade redan under fjolåret då gruppen fick finansiering från Finlands akademi för en period på tre år, och ställningen som spetsenhet vid ÅA innebär att forskningen kan breddas. Spetsfinansieringen gör det möjligt för oss att utvidga målsättningen så att vi nu kan samla in mera nya data för att mäta individernas gener, säger Santtila. Forskningen görs genom studier av tvillingar. Då man använder tvillingmetoden är det inte automatiskt enbart de genetiska effekterna för psykiska problem eller dysfunktioner man kan påvisa, utan det är också en metod för att visa För DNA-testerna samlar forskarna in saliv i förpack ningar av plast som skickas hem till personerna som deltar i undersökningen. att något beror på omgivningen, säger Patrik Jern. I praktiken sker insamlingen av DNA med en nyligen förbättrad metod där salivprov samlas in från personerna som ingår i studien. Salivproven skickas per post, och för ändamålet finns en speciell förpackning i plast, som postas hem till respondenterna. Forskarna kommer till en början att skicka en intresseförfrågan till ett sampel på finländska tvillingpar samt av deras syskon som inte är tvillingar. Personerna kan därefter ta ställning till om de vill delta eller inte. För de som väljer att delta är det möjligt att ta del av enbart enkätundersökningen eller att även delta i insamlandet av material för DNA och hormonanalyser. Genom den här typen av intresseförfrågan försöker forskarna förhindra att personerna känner sig tvingade att delta, samt minimera risken för en låg svarsprocent. Frågan om anonymitet är avgörande i forskning om sexualitet. Sexualiteten kan vara känslig för människor, och man måste visa respekt för den enskilda människans integritet. Sexualitetsforskning har visat sig ge säkra svar endast om man har garanterad anonymitet, säger Sandnabba. Ett traditionellt exempel på hur man kan få annorlunda siffror var en telefonbaserad undersökning som gjordes i Frankrike och där alla var normativt heterosexuella. Genetik, aggressioner Forskarna betonar att projektet handlar om grundforskning, och inte om att utarbeta behandlingsmodeller. Forskningsupplägget har av utredare beskrivits som unikt och kreativt, och sammansättningen i gruppen samt de internationella kontakterna som optimala.

5 Kenneth Sandnabba, Katarina Witting, Markus Varjonen, Pekka Santtila, Patrik Jern och Bettina von der Pahlen hör till den nya spetsenheten vid ÅA som forskar i sexuella dysfunktioner, aggressivt beteende, hormoner och beteendegenetik. Vi tittar på ett område där man hittills inte har forskat så mycket, säger Sandnabba. Det här kan på sätt och vis ses som en fortsättning på psykologiska institutionens traditioner inom aggressionsforskning och den genetiska forskningen i djurlabbet. För mig personligen handlar det om att kombinera forskningen i sexualitet och aggression med mitt jobb som klinisk sexolog. Pekka Santtilas forskning har tidigare handlat om sexuella aggressioner och våldtäkter, och han undersöker nu de genetiska effekterna i sexuell aggression. Frågan är om sexuell aggression är samma sak som övrig fysisk aggression eller om det behövs en annan teoretisk förklaringsmodell. I Science publicerades nyligen en intressant artikel som visar på interaktionen mellan miljö och gener. Den visade att generna har en inverkan på om misshandel leder till depression eller inte. Santtila säger att forskningen kring genetiskt upphov och sexuell aggression är ett laddat område, eftersom det ger utrymme för misstolkningar. Det finns alltid en risk att om man hittar en genetisk effekt så misstolkas det så att man tror att en gärningsman kan använda genetiska förklaringar som ursäkt för sina handlingar, men frågan är mycket mer komplicerad än så. Bettina von der Pahlen har tidigare forskat i förhållandet mellan aggressivt beteende, alkoholanvändning och hormoner. Hennes forskning fokuserar nu på hormonernas medierande roll mellan aggressivt beteende, alkoholanvändning och gener, speciellt är hon inriktad på hormonerna testosteron, DHT (dihydrotestosteron) och östradiol. Patrik Jern koncentrerar sig i sin forskning på manliga sexuella dysfunktioner såsom erektionsstörningar och prematur ejakulation, och hur de korrelerar med psykiska problem som depression och ångest, samt alkoholanvändning och ålder. Jag gör en analys av hur stor del av variansen som kan härledas till generna, till omgivningen eller till en samverkan mellan båda. Katarina Witting fokuserar på motsvarande frågeställningar, men bland kvinnor. Hon testar hur ett instrument som är utvecklat i USA för att mäta kvinnliga sexuella dysfunktioner fungerar i finländska förhållanden. Det har uppkommit en debatt om vad som egentligen är kvinnliga sexuella dysfunktioner och vad som är normala reaktioner på miljön. Till exempel verkar frågor om hur nöjd personen är med förhållandet spela en större roll för kvinnor än för män då det gäller sexuella dysfunktioner. Markus Varjonen arbetar för tillfället på sin avhandling pro gradu om sexuell exitation och inhibition, och han kommer sedan att fortsätta forskningen kring sexuell lust för sin doktorsavhandling. HEIDI BACKAS Sedan årsskiftet har ÅA fyra nya spetsforskningsenheter, som fi nansieras av Stiftelsen för ÅA i fyra fem års tid. I MfÅA nr 1/2006 presenterades spets enheten i cellstress. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Ny fakultet, nya möjligheter Tekniska fakulteten resultatet av en strukturförändring 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Barbro Back. Sedan årsskiftet finns det en ny teknisk fakultet vid Åbo Akademi. Det är i princip den gamla kemisk-tekniska fakulteten som har genomgått en strukturförändring. Den har blivit betydligt större och därför också bytt namn. Tekniska fakulteten, förkortat TkF, har två avdelningar: den kemisk-tekniska avdelningen (KT), som finns i Axelia och Gadolinia och alltså motsvarar gamla KTF, och avdelningen för informationsteknologi (IT), vars ämnen tidigare var utspridda över tre fakulteter och som därför i det här skedet ännu finns i olika delar av DataCity. Från och med nästa läsår kommer dock hela IT-avdelningen att vara samlad i det nya ICT-huset, som blir färdigt på sommaren. Att komma överens om vad som är en lämplig struktur för fakulteten var en lång och invecklad process. I ett skede diskuterades till exempel om det vore bättre att ha kvar KTF och skapa en skild IT-fakultet. Det fanns plus och minus med alternativen som vi hade, och många olika åsikter. Men jag tror att det som vi har nu, en stark teknisk fakultet, är den bästa lösningen. Det är enklast att sköta för oss, och det är också enklast att sälja utåt, säger Mikko Hupa, professorn i oorganisk kemi som har utsetts till dekanus för tekniska fakulteten. TkF har två skilda avdelningsråd och också två prodekaner, Kim Wikström på KT-avdelningen och Barbro Back på ITavdelningen, som fungerar som ordföranden på avdelningsrådens möten. Det här är en ovanlig lösning. Vi har ordnat det på det viset eftersom fakulteten nu är så stor att det inte skulle löna sig att sköta precis alla ärenden på samma fakultetsrådsmöten. Avdelningsråden behandlar speciellt undervisningsärenden, medan det gemensamma fakultetsrådet tittar på till sådant som gäller till exempel studentrekrytering och fakultetens ansikte utåt, säger Mikko Hupa. Den här fördelningen av ärenden kunde vi enkelt komma överens om, så hittills har det gått bra. Men det är klart att vi inte har hunnit ha några tuffa ärenden på bordet ännu. Tiden får visa hur det blir. Jag tror ändå att tidpunkten för förändringen var riktigt lämplig. Det är trevligt att Fakta/Tekniska fakulteten vi nu kan visa att man också vid universiteten kan ändra på strukturer. Allt är inte inristat i sten. Olika kulturer Vid TkF finns fyra utbildningsområden. Inom ämnena datateknik och processteknik kan man bli diplomingenjör, inom informationssystem ekonomie magister och inom informationsbehandling filosofie magister. Att det nu finns olika kulturer som skall samarbeta inom fakulteten har hittills synts mest inom studieärenden. Alla har sina egna system för hur de sköter praktiska saker inom grundundervisningen, det gäller till exempel hur examenspapper delas ut. Men det är väl egentligen inte så stora saker. Det är bara att se på vem av oss som har haft det bästa systemet och så tar vi det, ler Barbro Back, som är professor i redovisningens informationssystem. Vi som är professorer inom IT-avdelningen har tidigare samarbetat en hel del inom TUCS, Turku Centre for Computer Science, så vi känner varandra trots att vi var vid olika fakulteter. Vi har till exempel jobbat tillsammans för att rekrytera doktorander från utlandet. Mikko Hupa säger att det blir Tekniska fakulteten (TkF) vid Åbo Akademi består av två avdelningar: kemisk-tekniska avdelningen och avdelningen för informationsteknologi. Fakulteten har över studenter, cirka 25 professorer, och hundratals lärare och forskare. Fakulteten utbildar diplomingenjörer i processteknik (processkemi, processystemteknik, träförädling), diplomingenjörer i datateknik (inbyggda datorsystem, industriell systemteknik, programvaruproduktion), filosofi e magistrar i informationsbehandling och ekonomie magistrar i informationssystem. Tekniska fakulteten har mångsidig forskning i processkemi, processsystemteknik, träförädling, materialteknik, bioteknik, datateknik, informationsbehandling, informationssystem och industriell ekonomi. TkF är den mest forskningsintensiva enheten på teknologins område i Finland cirka 25 procent av de utexaminerade diplomingenjörerna fortsätter till doktorsgraden.

7 spännande att se hur den nya fakulteten påverkar studentrekryteringen. Det skulle vara överraskande om allting fortsatte som förr. Jag tror nog att det här på något sätt väcker reaktioner. Namnet KTF har ju varit ett välkänt brand i Svenskfinland. Kan TkF nu genast bli samma brand? Det är mycket viktigt att alla ämnen får synlighet till exempel i vår kommande abiguide. Sådant är kritiskt för rekrytering, säger Barbro Back. Speciellt inom informationssystem och informationsbehandling kommer vi att jobba hårt för att framstå som attraktiva. Det är dags för lite förnyelse för oss. TkF kommer överlag att satsa mycket på PR. Den första versionen av våra nya webbsidor är redan färdig, och det är ju mycket viktigt med tanke på studentrekryteringen. Vi kan nu också börja ordna aktiviteter som är gemensamma för hela fakulteten, till exempel alumnidagar, säger Hupa. Nya samarbetsmöjligheter Snart kommer TkF antagligen att tillsätta några strategiska arbetsgrupper, som funderar på hur man kan dra nytta av den nya fakultetsstrukturen. En sak som vi skall diskutera är undervisningen. Det finns redan nu en hel del idéer om hur man kunde utveckla den. Jag skulle också vilja få mer professionella utvärderingar av hur vi sköter oss på det området, säger Mikko Hupa. Det skulle då handla om kontinuerliga utvärderingar. Det här skulle förstås vara krävande för oss men jag tycker att vi inte har tillräckligt av det i dagens läge. Den nya fakultetsstrukturen ger goda möjligheter för samarbete också då det gäller forskning. Som jag upplever det så finns det alltid spännande saker i snittet mellan olika vetenskapsområden. Det blir intressant att titta genom vad vi har och se på vad vi kan ge till varandra. Det är klart att vi har kunnat ha gemensam- Jag tror att en stark teknisk fakultet är den bästa lösningen. Det här är enklast att sköta för oss, och det är också enklast att sälja utåt, säger prof. Mikko Hupa. ma projekt också tidigare, men det blir lättare nu då vi kommer lite närmare varandra, säger Barbro Back. Det är alldeles givet att vissa delar av IT-verksamheten är mycket intressanta ur den mer traditionella ingenjörsavdelningens synvinkel. Vad vi kommer att göra hänger förstås på personalens attityder, men de första signalerna har nog verkat riktigt lovande, säger Mikko Hupa. Inom fakulteten skall vi bättra på den interna informationsgången så att folk lär känna varandra och vet vem som kan vad. Det här tar lite tid, men vi skall inte vara otåliga. I bästa fall uppstår småningom samarbete på forskningssidan, och då handlar det ju om oerhört djupa och invecklade saker. Sådant kan man inte starta genom att på fredag besluta att ok, på måndag sätter vi igång med ett gemensamt projekt. Den tekniska fakulteten har två spetsforskningsenheter, Processkemiska Forskningscentret (PCC) och Centre for Reliable Software Technology (CREST). Att vi har två så starka enheter är säkert unikt i Finland. Och här inom informationssystem har vi väl genast blivit smittade av det, för nu har vi också en ansökan på gång, säger Back. Dags att se framåt Mikko Hupa säger att de senaste åren har varit krävande, i och med att debatten kring fakultetsstrukturen tog så lång tid. Det har också kommit andra förändringar som påverkar oss kraftigt, till exempel Bolognaavtalet och det nya lönesystemet. Det har nog varit en tuff period. Jag hoppas att vi nu får de här sakerna inkörda så att kan vi börja ta itu med mera positiva saker. Nu ska vi se framåt och gå vidare! Barbro Back var för alternativet med en skild IT-fakultet, men är nu ändå nöjd med att höra till den stora tekniska fakulteten. Vi ville ju ha en egen fakultet för IT-ämnena helt enkelt för att få bestämma mera själva. Men jag tror att det här också är en bra lösning. Vi har kommit överens om att de två avdelningarna har skilda resultatansvar och på det sättet är det mycket lättare för oss att samarbeta. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Tretton lärare på PF håller gemensamma ämneshelheter Kultur och identitet tema i nytt samarbete i klasslärarutbildningen Det är alltid lätt att skylla på överambitiösa föräldrar och läroplansfixerade lärare när upptäcktsglädjen förbyts i prestationsångest (Kristin Olsoni). Regissören Kristin Olsoni är en av gästföreläsarna i pedagogiska fakultetens nya satsning på ämneshelheter inom klasslärarutbildningen. Som bäst pågår den andra ämneshelheten Kultur och identitet, där tretton lärare med åtta olika ämnen på ett nytt sätt tillsammans gör drygt 60 lärarstuderande bekanta med grundskolans ämnen och ämneshelheter. Totalt handlar det om 70 sp (det vill säga cum laude i didaktisk ämnesteori) varav den första ämneshelheten Tanke och handling på 20 sp hölls i höstas, och den andra just har börjat. 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Det är Bolognaprocessen som fick oss att tillsammans fundera hur vi på bästa sätt kunde ge blivande klasslärare i årskurs F 6 kunskaper i upp till femton olika ämnen och samtidigt den ämnesöverskridande helhetssyn och insyn i de olika ämnena de borde ha som lärare. Målsättningen med Kultur och identitet är därför att ge de studerande en grundläggande förståelse för kulturfostran i skolan i ett ämnesövergripande perspektiv, säger Ria Heilä-Ylikallio, akademilektor i modersmålets didaktik och koordinator för ämneshelheterna. I motsats till de flesta finskspråkiga klasslärarutbildningarna måste PF som enda svenskspråkiga utbildning i landet utbilda allroundlärare som klarar av alla

9 ämnen och som lika bra kan undervisa till exempel i lilla Iniöskolan som i stora Kvarnbackens skola i Borgå. Samtidigt har de olika ämnena på PF alltid gärna velat ha fler undervisningstimmar till sitt förfogande och många har fått arbeta rätt ensamma utgående endast från det egna ämnet. Nu när vi samarbetar i stora ämnesöverskridande helheter och till exempel deltar i kollegernas undervisning, blir undervisningen mer meningsfull, givande och intressant både för våra studerande och för oss lärare, påpekar Mårten Björkgren som är t.f. akademilektor i religionsundervisningens didaktik. Det är ju bra om kommande klasslärare redan under sin egen utbildning får se att det går att integrera olika ämnen och att man kan skapa större aktivitet bland elever och lärare. Kopplingen mellan ämnena och till den samhällsfostrande biten blir tydligare, tillägger Tom Gullberg, akademilektor i historiens och samhällskunskapens didaktik. Teater- och biobesök I ämneshelheten ingår en rad olika utåtriktade och uppsökande aktiviteter och kulturmöten såsom teater-, bio-, musei- och konsertbesök och besök av gästföreläsare. I Kultur och identitet ingår till exempel delkursen Kultur som upptäcktsresa med teman som kultur och kulturmöten, interkulturell medvetenhet och kulturell läsfärdighet, samhälle, tro och tradition, barn- och ungdomskultur på svenska, finska och engelska och möten med konsten och konstnären. På den finska stadsteatern i Vasa blev man eld och lågor då vi bokade platser på en föreställning där. Vips hade de ordnat med både regissörs- och skådespelarträffar före föreställningen och var mäkta imponerade av att svenskspråkiga blivande klasslärare ville besöka dem, berättar Sebastian Ekholm, amanuens i modersmålets didaktik. Visst ger allt det här mer arbete än tidigare och till en början var nog många lite tveksamma. Nu har vi kommit överraskande lätt överens om innehållet i ämneshelheterna och alla är nöjda med ämnesfördelningen. Det är så mycket mer omväxlande, roligare och intressantare än tidigare att på det här sättet arbeta i team både här på PF och ute på stan, säger Marina Bendtsen, timlärare i huvudsyssla i de främmande språkens didaktik. Enligt Ria Heilä-Ylikallio är det meningen att klasslärarstuderande ska frossa i kultur under ämneshelheten och inse att en elevs hjärna inte består av små 45 minuters isolerade lådor. Att man skriver för att tänka och kritisk reflektera kring det som visas och sägs och lär sig hantera olika typer av text, bilder, filmer och musik. Det här synsättet förmedlas till klasslärarstuderande också via olika kulturmöten, och PF:s klasslärarutbildning har redan fått pengar för sådana viktiga möten av Svensk- Österbottniska Samfundet och har nu gått in med en ansökan även till Kulturfonden. Saara Jeskanen är första årets klasslärarstuderande och har tidigare studerat i Umeå. Hon betonar mångsidigheten i ämneshelheterna. Visst var det rätt tufft med alla tenter och inlämningsuppgifter på hösten då den första ämneshelheten hade kommit i gång. Men sedan började jag se helheten. Att arbeta med portofolio och logg i Kultur som upptäcktsresa passar bra för en sådan här kurs. Grundstudierna har blivit mer givande och roligare och ger en bättre helhetsbild av vad en bra klasslärare borde kunna, konstaterar Saara Jeskanen. Kulturbeläst kaospilot En klasslärare ska i dag vara både en kulturbevarare och kulturskapare och till det behövs enligt Ria Heilä-Ylikallio en stor portion kulturbeläsenhet. Då kanske klassläraren bättre klarar av att vara den förändringsagent och kaospilot man så ofta talar om nu för tiden. Även Tom Gullberg har under arbetet med de nya ämneshelheterna börjat fundera på klasslärarens egentliga uppgifter. Vilka egenskaper och färdigheter behöver en klasslärare i framtiden, till exempel om sju till tio år? Och vilka intellektuella mognadsprocesser borde en lärare få gå igenom under utbildningen och även efter det? Är ämneshelheter något till exempel ämneslärarutbildningen kunde gå in för? Kanske också de som studerar på HF kunde ha nytta av egna större ämneshelheter i början av studierna? Också på TF kunde den här modellen bra övervägas då det blir allt viktigare att väcka intresse för en bred syn på bildningstradition och kultur bland blivande lärare, tillägger Mårten Björkgren. Bolognaprocessen fick oss att tillsammans fundera hur vi på bästa sätt kunde ge bli vande klasslärare kunskaper i upp till femton olika ämnen och samtidigt den ämnesöverskridande helhetssyn och insyn i de olika ämnena de borde ha som lärare. ARI NYKVIST MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 Överlag bra arbetsklimat vid ÅA Men stressnivån har ökat och allt fler arbetar på bristningsgränsen Arbetsklimatet vid Åbo Akademi är överlag bra. Det visar resultatet från en undersökning som riktades till personalen i början av november. Syftet var huvudsakligen att få reda på vilka frågor som behöver diskuteras vid ÅA:s enheter, och vad man skall försöka förbättra. Indexsiffran för arbetsklimatet vid hela ÅA är 3,3 på en skala från 1 till 5. I den förra arbetsklimatundersökningen, som gjordes för två år sedan, var siffran 3,7. Trots att indexsiffran fortfarande är relativt hög är den alltså lite lägre än förra gången. Jag tror att den främsta orsaken är att stressnivån har ökat och att allt fler arbetar på bristningsgränsen, säger Margita Vainio, ÅA:s personalchef. Svaren visar att det som orsakar mest missnöje bland ÅA:s anställda är bristen på trygghet i anställningsförhållanden. Men siffran är inte sämre den här gången jämfört med förra gången. I vissa arbetsgrupper är de flesta fortfarande anställda bara för en viss tid, och det är ett välkänt problem vid universiteten, säger Vainio. Det som ÅA-anställda är mest nöjda med är uppgifterna i arbetet. De flesta tycker att de har ett arbete som är intressant och givande. Också ledarna är i regel nöjda med utmaningarna de får och arbetets innehåll. Men en del av den forskande och undervisande personalen upplever att de inte hinner göra den delen av arbetet som de gillar mest. Arbetsuppgifter som känns mindre angelägna tar över, och då den egna kontrollen över arbetet minskar kan det bli väldigt stressigt. Givande utvecklingssamtal Det att man numera inom hela 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI De fritt formulerade kommentarerna i arbetsklimatundersökningen kompletterar statistiken mycket bra. De ger en hel del material för diskussioner inom personalen, säger personalchef Margita Vainio. Åbo Akademi ordnar enskilda utvecklingssamtal mellan anställda och förmän säger Vainio att hör till det som enligt arbetsklimatundersökningen upplevs som positivt. Utvecklingssamtalen har varit givande för båda parter, det finns det belägg för. Speciellt cheferna verkar vara nöjda över att få en sådan här chans att diskutera med sina medarbetare. Då de nya resultaten jämförs med undersökningen 2003 förefaller det ha skett förbättringar i arbetsklimatet i den närmaste arbetsgemenskapen, även om det kom en del kritik gällande öppenheten i beslutsfattande och hanteringen av ärenden. Här finns det förstås skillnader mellan enheterna. En skillnad i resultatet denna gång jämfört med förra gången är också att de anställdas närmaste förmän inte kritiserades lika mycket. Den här gången riktades kritiken mera mot ÅA-ledningen, säger Vainio. Då det gäller arbetsutrymmen kom det både positiva och negativa svar. Många vid ÅA har fått nya utrymmen, eftersom det har renoverats ganska mycket och byggts nytt. Men en del arbetar nog tyvärr fortfarande i utrymmen som inte är så bra, och för dem är det mycket frustrerande. Enligt undersökningen har 58 procent av ÅA:s anställda under det senaste året funderat på att byta arbetsplats. Att den här siffran är så hög är naturligt, för det är klart att till exempel en ung forskare som är i början av sin karriär funderar på sådana saker. Men som svar på en annan fråga uppgav 15 procent att de är trötta på att arbeta vid Åbo Akademi, och det är värre. Man kan ju fråga sig vad som är orsaken. Vid vissa enheter var den här siffran klart högre än genomsnittet. Lägre deltagande I arbetsklimatundersökningen som ordnades för två år sedan svarade 63 procent av ÅA:s personal, men i den nya undersökning-

11 en bara 48 procent. Deltagandet sjönk vid nästan alla enheter, och mest vid enheterna i Vasa. Det här är ju inte trevligt, och det är svårt att säga vad det egentligen beror på. Då svarsprocenten är så låg gäller det att vara försiktig med slutsatserna, säger Vainio. Men vi fick in en väldig massa fritt formulerade kommentarer som kompletterar statistiken mycket bra. De ger en hel del material för diskussioner inom personalen. Vainio kommer att besöka enheterna för att presentera resultaten och diskutera arbetsklimatet. Det gjorde jag också efter förra undersökningen, och det var det väl värt. Min uppgift är att informera om resultaten och ge personalen vägkost för att fundera närmare på vad resultaten berättar om arbetsklimatet på enheten och vilka omständigheter som eventuellt borde förbättras. Jag har varit med om många givande samtal. En rapport om arbetsklimatundersökningen sammanställs som bäst av Lena Nybond, och den kommer att bli klar inom februari. Den publiceras både i tryck och på webben. MICHAEL KARLSSON MfÅA ställde per e-post två frågor om arbetsklimatet till representanter för tre olika grupper i ÅA:s personal. Maria Ackrén, lärare i statskunskap: Hur tror du att man kan förbättra arbetsklimatet vid Åbo Akademi? Jag anser att man kan förbättra arbetsklimatet genom att ha sociala evenemang för personal, forskare och övrig personal, där alla deltar tillsammans. Samarbetet mellan de olika kategorierna skulle också säkert gå att förbättra. Man skulle kunna införa inoffi ciella infomöten en gång i veckan för alla som berörs på den enheten där man jobbar. Vad är det viktigt att komma ihåg när det gäller arbetsklimatet för forskande och undervisande personal? Viktigt att komma ihåg är att kunna ge beröm för arbetet som folk har utfört och också ge feedback på det man åstadkommit. En annan sak är förstås att alla som tillhör samma enhet borde ha möjlighet att sitta på samma ställe och inte utspridda i olika byggnader. Då skulle allt fungera smidigare och det skulle säkert också höja samvaron och trivseln markant. Mariann Sjöholm, fakultetsdirektör vid pedagogiska fakulteten: Hur tror du att man kan förbättra arbetsklimatet vid Åbo Akademi? Som överlägset viktigast ser jag att man borde ge arbetsro åt anställda. Slut på dessa ständiga förändringar som skapar osäkerhet och oro. Vad är det viktigt att komma ihåg när det gäller arbetsklimatet vid ÅA i Vasa? Den mycket låga svarsprocenten för fakultetens del kan ju tolkas på många olika sätt. Men svaret på första frågan kan också appliceras här. Arbetsro, stopp för de ständiga förändringarna låt oss åtminstone ha ett år utan att något skall ändras och omstruktureras och ge oss gärna information innan vi läser om ärenden som berör oss i tidningspressen. Tage Kurtén, prof. i systematisk teologi: Vad är det viktigt att komma ihåg när det gäller arbetsklimatet för professorer? Professorns viktigaste uppgift är att bedriva forskning och därmed vara med om att få fram ny vetenskaplig kunskap. En stor del av arbetstiden går dock till undervisning och handledning. Och i den mån professorn hinner forska något eget, så väger dessa forskningsresultat numera lätt i diskussionen av fördelning av pengarna inom ÅA i jämförelse med betydelsen av examensproduktionen. Professorerna förväntas föra ett bestämt antal studerande och forskarstuderande fram till examen varje år. Samtidigt är en professors möjlighet att påverka dessa resultat oerhört begränsade. Han/hon kan sällan inverka i högre grad på rekryteringen av nya studenter. Studerandes val av huvudämne påverkas av en rad faktorer som inte kan (och inte heller bör) styras. Studerande arbetar i sin egen takt oberoende av vad professorn eventuellt skulle önska. Forskarstudier fördröjs p.g.a. avsaknad av medel o.s.v. Ändå mäts professorns verksamhet i dag framför allt just utifrån dessa examensresultat. Följden för den som inte lyckas prestera blir lätt en känsla av att inte värderas av kolleger och överordnade och det syns också konkret i de interna resursfördelningarna. Hur tror du att man kan förbättra arbetsklimatet vid Åbo Akademi? Jag tror att klimatet skulle må bra av att man skulle lämna det stimulus-respons tänkande som statens ledningsstrategi i dag tycks gå ut på. Människosynen bakom dagens universitetskultur är att människan överlag är lat och ovillig att göra väl ifrån sig om hon inte tvingas med käpp eller uppmuntras med morot. Jag inbillar mig att de fl esta vuxna arbetstagare upplever detta som förnedrande. Klimatet mår bra av att man utgår ifrån att alla gör väl ifrån sig, och endast vidtar åtgärder ifall något uppenbart visar på problem. Vidare tror jag att det ständiga förnyandet av alla sidor av arbetsramarna vid universiteten skapar både otrygghet och stress. Man borde från arbetsgivarsida vara sparsam med reformer som inte är absolut nödvändiga, och tydligt förankra de reformer som krävs hos dem som skall utföra arbetet på gräsrotsnivå. När det gäller speciellt professorerna är en viktig punkt som vi också tagit fasta på i vårt program i professorsförbundets lokalavdelning att ge varje professor regelbundna (ev. vart femte år, perioden kan diskuteras) möjligheter till ostörd forskartid på ½ 1 år, s.k. sabbatical. Detta är satt i system i de övriga nordiska länderna, såvitt jag vet. Hos oss är det mycket slumpartat en del får, andra inte. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Redovisning i Ryssland ÅA-alumnernas forskarstipendium åt Anna Samsonova Ryssland håller på att bygga upp en marknadsekonomi och det är mycket viktigt att skapa förtroende utomlands. Förtroendet skapas genom revision. Det är därför ett avgörande ekonomiskt intresse för oss att utveckla revisionen så att den ligger på en internationellt godtagbar nivå. Det här säger Anna Samsonova, en ung och lovande ÅA-doktorand som på Brahebalen den 28 januari tilldelades Akademiföreningen Åbo Akademikers forskarstipendium på euro. Samsonova skall i vår disputera på avhandlingen Local Responses to International Pressure: A Process of Institutionalisation of Audit Quality in Russia. Hennes forskning handlar om hur internationella aktörer skapar ett tryck på att revisionen i Ryssland skall utvecklas. Jag är intresserad av vilka föreställningar och förväntningar revisorerna själva har, och hur de i sin dagliga verksamhet jobbar för att höja revisionskvaliteten. Anna Samsonova föddes 1979 i Haborovsk i ryska Fjärran Östern. Hon tog en MSc-examen i Ryssland, och inom ett projekt finansierat av Europeiska kommissionen kom hon i kontakt med sin blivande handledare Lars Hassel. Jag frågade om jag kunde komma till Finland och forska, och i augusti 2002 började jag här som forskarstuderande. Orsaken till att jag ville komma till Finland var att jag ville få en examen som accepteras i Europa. Samsonova började samla material för sin forskning för drygt två år sedan, och hon säger att mycket har hänt inom revisionen på bara några år. Revisionen är den mest dynamiska näringsgrenen i Ryssland för tillfället. Det kommer hela tiden nya lagar, standarder och regleringar, och det gör revisionen till ett spännande forsknings område. 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Enligt Samsonova finns det väldigt få studier om rysk revision som är publicerade i internationella journaler men utförda av personer som talar ryska. Många ryska forskare har intresserat sig för revision, men deras forskning är på grund av språket svårtillgänglig för européer. Den ryska forskningen är oftast kvantitativ och utgår ofta från dokumentanalys, medan Samsonova har använt intervjuer och kvalitativa metoder. Jag vill få fram en annan sida av medaljen, och försöker också analysera hur sociala, politiska, ekonomiska och mentala faktorer påverkar revisionen. Kombinationen av västerländska forskarstudier och ryska som modersmål ser Samsonova som en förutsättning för att få kvalitet och djup i forskningen. Om jag inte hade kunnat ryska hade jag inte kommit bakom den officiella masken som revisorer alltid bär. Då man talar ryska får man förstahandsinformation av dem man intervjuar. En hel del information fick jag fram i in officiella diskussioner över en kopp kaffe. Dessutom finns alltid risken att då personerna blir intervjuade av en utländsk forskare så säger de sådant de tror att forskaren vill höra. I sin forskning har Samsonova intervjuat lagstiftare, revisorer, representanter för de fyra stora revisionsföretagen i världen samt medlemmar i den professionella revisionsföreningen i Ryssland. Personerna jag intervjuade är på toppnivå inom revision, de är människor som driver utvecklingen och som har stort inflytande. Elit och svarta revisorer När Samsonova beskriver situationen i Ryssland talar hon om tre grupper av revisionsföretag; elitrevisorer, svarta revisorer och mellanskiktet. Till elitrevisorerna hör revisionsföretag som fungerar på samma sätt som i Europa, och som är måna om sitt oberoende, sin pålitlighet och sitt rykte. Det här är revisorer som européer kan samarbeta med och lita på. De deltar aktivt i lagstiftningen och är redo att göra investeringar för att utveckla revisionen. Elitrevisorerna är mestadels verksamma inom näringsgrenar där internationella investeringar görs, såsom olje- och gasindustri, elektricitet och kommunikation. Samsonova säger att man för tillfället kan räkna med att uppskattningsvis fem procent av antalet revisionsföretag hör till eliten, och att deras andel hela tiden ökar. Största delen av elitrevisorerna finns i Moskva och S:t Petersburg. De så kallade svarta revisorerna finns däremot i regionerna, och hit hör revisorer som har en helt annan strategi för att klara sig på marknaden. De svarta revisorerna är beroende av ledningen i de företag de jobbar med, och säger vi är inte självständiga ge oss pengar så ger vi er det ni vill ha. Den sista gruppen består av revisorer som av olika orsaker ligger i mellanskiktet, till exempel för att de inte har tillräckligt utbildad personal eller finansiella förutsättningar att höja revisionskvaliteten. Jag vill inte måla upp en glansbild eller vilseleda människor. Men jag vill påminna om att revisionen i Ryssland hittills har funnits i bara 15 år, medan den har utvecklats i hundratals år i till exempel Storbritannien. Därför kan man inte vänta sig att den skall hålla samma professionella standard som i Europa. Det är ändå fascinerande att se hur de professionella aktörerna har ett stort intresse av att utveckla sig och lära sig av Europa. HEIDI BACKAS

13 Om jag inte hade kunnat ryska hade jag inte kommit bakom den officiella masken som revisorer alltid bär, säger Anna Samsonova som forskat i revision i Ryssland. Själv talar hon svenska ledigt och flytande efter tre år som forskarstuderande vid ÅA, trots att hon inte kunde ett ord då hon kom hit. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Nuläget inom musiklivet kartläggs 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ÅA:s musikvetare, fr.v. Kalle Kivelä, Minna Lindholm, Mathias Oljemark och prof. Pirkko Moisala, undersöker hur det finlandssvenska musiklivet ser ut just nu. Den första orten, Kökar på Åland, granskades i januari. Hur ser musiklivet ut på de finlandssvenska orterna just nu, och hur kan det utvecklas? Det här utreder några musikvetare vid Åbo Akademi på begäran av Krum, alltså Konstnärliga rådet för finlandssvenska utbildningsfrågor i musik. Krum grundades för två år sedan för att planera musikutbildningen i Svenskfinland, och syftet med undersökningen som nu görs är alltså att få veta mera om vad man borde satsa på till exempel i Svenska yrkeshögskolan i Jakobstad, där man utbildar musiker och musikpedagoger. Pilotprojektet inleddes i slutet av januari, då musikvetarna besökte Kökar på Åland och under en vecka kartlade nuläget i musiklivet där. Till gruppen hör prof. Pirkko Moisala, som intresserar sig speciellt för folkmusiken, stud. Minna Lindholm, som granskar musik- och då speciellt konsertutbudet, stud. Kalle Kivelä, som tittar på musikers praktiska musikutövning, stud. Mathias Oljemark, som undersöker medieoch lyssnarvanor, samt stud. Martin Segerstråle, som synar musikutbildningen. Krums koordinator Rosi Djupsund hör också till gruppen, och hon bekantade sig med församlingsmusiken på Kökar. Det fanns redan statistisk information om musiklivet på Kökar, men det som vi gjorde var en kvalitativ granskning för att få en mer heltäckande bild, säger prof. Pirkko Moisala. Musikvetarna hade på förhand skickat en enkät om musik till invånarna på Kökar och bett om kontaktuppgifter för att hitta folk att intervjua. Förhandsinformation fick de också från Margareta Jorpes-Friman, som ursprungligen kommer från Kökar och är informatiker på ÅA:s bibliotek. Till fältarbetet som vi gjorde hörde bland annat att ta reda på människors åsikter om musiklivet och önskemål om vad de tycker att behövs på orten, särskilt gällande musikundervisning. Vi gjorde också observationer av hur det fungerade där till exempel på en kör- och spelmanslagsövning, berättar Mathias Oljemark. Kökarborna berättade öppet för forskarna om deras förhållande till musik. Kökars musikundervisning och musikliv är beroende av utomstående krafter för att hållas vid liv. Men det finns en fin talkoanda på ön, som gör att musiken är rätt stark ändå. I hemmen musiceras det flitigt också utanför organiserad verksamhet. På Kökar kan man verkligen tala om att det hörs toner från stugor och stigar, säger Minna Lindholm. Det visade sig att de knappa musikresurserna på Kökar används effektivt. I relation till befolkningen är musiklivet på Kökar aktivt tack vare några individer, såsom hembygdsaktören Sylvia Sundström, som bland annat har skaffat EUpengar för kulturen inklusive spelmansmusik, och musikläraren Philip Hällund, som kan undervisa i flera instrument och musikgenrer. Den åländska läraren Per-Olof Högnäs dokumenterade den äldsta spelmansmusiken på ön på och 1980-talen, men nu finns det kvar endast ett par musiker som kan den gamla gehörstraditionen. En av dem, Gunnar Sundström, har åtagit sig att lära den till barn och ungdomar, säger Pirkko Moisala. På Kökar gav ÅA:s studerande också ett par konserter för Kökarborna på ålderdomshemmet och i skolan, och spelade en bred repertoar av visor, jazz, bossanova, klassiskt, folkmusik, med mera. Mottagandet var mycket positivt. Projektet fortsätter Kartläggningen av musiklivet i Svenskfinland fortsätter om ett år med ett motsvarande besök i Korsholm och om två år med ett besök i Esbo. Det är Krum som har valt ut orterna. Resultaten av undersökningen på Kökar kommer i sinom tid att presenteras i ett svenskt nummer av tidningen Musiikin suunta. Prof. Moisala hoppas att besöket på Kökar även var startskottet för ett större forskningsprojekt, som ÅA:s musikvetare har planerat och hoppas få finansiering för. MICHAEL KARLSSON

15 Majsan Stendahl uppvaktades av Brahe Djäknar med Ljuva flicka. Brahebalen lockade i år 185 gäster till Kåren. Bejublad Brahebal på Kåren 185 alumner skålade för Per Brahe med nyskriven snapsvisa Akademiföreningen Åbo Akademiker fi rade den 28 januari för andra gången Brahebal på Kåren i Åbo. Stämningen var varm och uppsluppen. Festen ordnas för att bland akademivänner upprätthålla intresset för akademin och studentkåren och för att ge alumnerna en möjlighet att träffas, och här lyckades vi bra, säger alumniombud Ingela Ollas. 185 alumner, det vill säga tidigare studerande vid Åbo Akademi, samt deras vänner umgicks och festade i enlighet med de akademiska traditionerna. Föreningens styrelse delade i år för första gången ut förtjänsttecken för personer som arbetat föreningen till fromma. Tidigare ordförande Börje Lång förlänades tecknet i silver. Tecknet i brons delades ut åt Majsan Stendahl, som har skrivit snapsvisan Skål Per Brahe, som uruppfördes på årets bal och härefter kommer att sjungas på alla Brahebaler då skålen för Per Brahe utbringas. Under balen delades även forskarstipendiet ut till Anna Samsonova (se artikel om hennes forskning på s. 12). Brahe Djäknar gjorde ett bejublat framträdande som sjungande servitörer. Välkomsthälsningen framfördes av ordförande Caj- Gunnar Lindström, och som kvällens konferencier fungerade Kurt-Erik Långbacka. Rektor Jorma Mattinen framförde ÅA:s hälsning. C. O. Tallgren berättade på ett humoristiskt och personligt sätt om hur det gick till då fresken kom till under hans studietid. Han avslöjade bland annat vilka personer som var förebilder då Gunnar Clements målade fresken väggen i festsalen i Kåren. Kvällen avslutades med dans till tonerna av Calle Petterssons trio. Nu ser vi fram emot följande Brahebal om ett par år, säger Ollas. HB Skärgårdens landskap i förändring Landskapet omkring oss är föränderligt, och det gäller i synnerhet skärgårdslandskapet. Förändringar åstadkoms av både uppbyggande och nedbrytande krafter, som kan vara naturliga men också skapade. Det här är frågor som tidskriften Skärgård fokuserar på i nummer 4/2005. Artiklarna i det nyaste numret handlar om till exempel en Muminfyr i blåsten, Ålandsfår, det maritima kulturarvet, betesmarker och landskapsbilden samt om hur myndigheter och skärgårdsbor samarbetar gällande planeringsfrågor i den österbottniska utskärgården. Tidskriften Skärgård ges ut av Skärgårdsinstitutet vid ÅA, och presenterar aktuell skärgårdsforskning samt diskuterar frågor som rör skärgården och de svenska kustbygderna. Skärgård kan beställas via webben /skargarden, eller genom att ringa Bodil Mattas, tfn (02) MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Om forskningens förutsättningar vid Åbo Akademi UNIVERSITETSLAGEN DEFINIERAR universitetens uppgifter klart och tydligt: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Universiteten skall fullgöra sina uppgifter i samverkan med det övriga samhället och främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället. (ur 4 Uppgifter 715/2004) Den akademiska personalen vid universiteten skall alltså forska, i första led, för att kunna utbilda och fostra, i andra led. Statsmakten vill tydligen någonting helt annat i dag i och med att utvecklingen av universitetens basfinansiering inte verkar följa lagstiftarens önskan från endast två år tillbaka i tiden. Allt flera magistrar och doktorer skall produceras nästan i ordets industriella mening samtidigt som resurserna att ta hand om undervisningen har förblivit på oförändrad nivå, och som det nu ser ut rentav hotas av nedskärningar av bland annat det så kallade produktivitetsprogrammet. Handledningsresurserna minskar per producerad enhet. I viss mån kan detta ses som en ökning av effektiviteten, men endast på kort sikt eftersom för lite tid för den egna forskningen leder i praktiken till sämre handledning. Detta drabbar i sin tur uttryckligen doktoranderna som förutsätts leda utvecklingen vidare inom disciplinen. Hur kan man förutsätta detta av doktoranderna ifall inte handledarna, på grund av en alltför tung arbetsbörda inom undervisning och 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Marko Joas är forskningsledare i offentlig förvaltning. förvaltningen, hinner utveckla sig själva och sin egen forskning? Det är därför lätt att förena sig med de tankar rektorsrådet lyfter fram i det röda manifestet: Statsförvaltningens produktivitetsprogram är klart i strid med universitetens självstyrelse och resultatstyrningssystemet. Manifestet lyfter fram en beredskap för att basen för universitetens finansiering kan ytterligare breddas, dock sålunda att autonomin bör bevaras och att staten bör ha beredskap att utveckla organisationsformer med vilka universiteten kan skaffa tillräcklig extern finansiering för forskningen. Men, såsom universitetslagen också förutsätter, får inte forskningen enbart bli beroende av externa finansieringskällor. Universiteten bör också inom ramen för basfinansieringen ha beredskap att främja existerande forskning, rentav satsa på ny forskning. STATEN KANALISERAR både direkt och indirekt mera pengar till forskningen, likaså privata aktörer, bland annat via EU, FA, TEKES, men detta sker genom olika former av kompetensprövning, och är i regel kortsiktiga satsningar på några år. Att med fördel kunna konkurrera om dessa medel kräver, vid sidan av kunskap, både tid och initiativförmåga. Dessa resurser är kraftigt begränsade ifall den relativa resursanvändningen till undervisningen ökar.

17 Att skapa fristående forskningsenheter, med basresurser som garanteras av ÅA, men som samtidigt har krav på att skaffa egen extern finansiering och bidra till att producera resultat (doktorer) vid fakulteterna, kunde väl ingå i forskningsstrategin för ÅA. Eftersom statens beredskap och möjlighet att satsa på forskningen inom existerande strukturer är begränsad, tack vare resultatstyrningen i dess nuvarande form, bör de autonoma universiteten ha beredskap att själva förnya interna strukturer på ett sätt som främjar forskningen utan att äta resurser från undervisningen. Det är viktigt att skapa strukturer som minskar på den nuvarande implicita och ibland rentav explicita motsättningen i resursfördelningen mellan forskning och undervisning. Reglerna varierar mellan olika förvaltningsnivåer och -enheter vid ÅA, med den följden att resursfördelningen för driften och projektens verkliga driftskostnader inte nödvändigtvis möts. I STORT ÄR ÅBO AKADEMI på rätt väg, bevisat bland annat i nationella jämförelser, men mera kan göras. Den satsning för starka forskningsmiljöer vid ÅA som rektor Gustav Björkstrand initierade är ett bra sätt att premiera forskningssamarbete över traditionella disciplingränser. Även för de centra som denna gång inte fick finansiering har själva arbetet inte varit bortkastat utan kan, ifall arvet förvaltas väl, innebära finansiering ur någon annan källa. Det viktiga i initiativet var själva tanken Åbo Akademi var och är beredd att nysatsa på forskningen. Likaså har ÅA äntligen bör det tilläggas börjat inse det destruktiva i korttidsförordnanden för redan etablerade forskare. Doktorer och docenter som knyts till forskningsenheterna kommer att frambringa finansiering inte bara för sig själva utan också för doktorander. På denna punkt vill jag lyfta fram också det förslag som Kimmo Grönlund presenterade i ett tidigare nummer av Meddelanden: Att stiftelsen skulle gå in för tjänstefinansiering av doktorander istället för mycket kortvariga stipendier. Det som återstår är att Åbo Akademi visar beredskap att skapa sådana institutionella former för forskningen som stöder tanken om att forskningen skall få tillräckliga resurser och att undervisningen och forskningen i viss grad bör separeras för att kampen om resurser inte förs mellan dessa centrala inslag vid ÅA och för att resultatmätningen och -jämförelser skall bli enklare. Att skapa fristående forskningsenheter, med basresurser som garanteras av ÅA, men som samtidigt har krav på att skaffa egen extern finansiering och bidra till att producera resultat (doktorer) vid fakulteterna, kunde väl ingå i forskningsstrategin för ÅA. Enheter av detta slag bör knyta ihop flera discipliner och ha starka innehållsliga kontakter med ämnena. Professorerna och ämnesprefekterna borde ha stort inflytande i enheternas verksamhet. Starka forskningsmiljöer bör också ha sådana strukturer att samarbetet inte enbart blir engångsföreteelser utan att kontinuiteten i anskaffningen av ytterligare extern finansiering kan garanteras. Med fristående forskningsenheter kan handledarnas kapacitet frigöras till det centrala forskning, handledning och undervisning i och med att en stor del av projektförvaltningen kan flyttas över till en enhet specialiserad för ändamålet. MARKO JOAS 17 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

18 DISPUTATION FYSIKALISK KEMI FM Sami Areva disputerar i fysikalisk kemi fredagen den 3 februari på avhadlingen Sol-gel derived titania based ceramic thin films for implant coatings. 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Per Ekwall, Gadolinia. Opponent är prof. Akiyoshi Osaka, Okayama University, Japan, och som kustos fungerar prof. Jarl B. Rosenholm. Så här sammanfattar Sami Areva själv sin avhandling: I kroppen finns det ett stort antal vävnader och kroppsdelar som kan ersättas eller repareras med konstgjorda komponenter framställda av så kallade biomaterial. Det allmännaste problemet med framställningen av biomaterial har hittills varit att få kroppen att acceptera implantatet och framför allt få implantatet att inkorporeras och faktiskt bindas till vävnaden. Bioaktiva keramytor har använts för att säkerställa den direkta kemiska implant-ben kontakten, vilket betyder att den sitter fast i vävnaden. En metod att producera bioaktiva keramer är den så kallade sol-gel metoden, som är en bottom-up approach för materialsyntes av nanostrukturerade produkter. Fasta material av växande, aggregerade nanodimensionerade metalloxidpartiklar byggs kontrollerat upp från molekylär nivå. På så sätt bildas makrostrukturer, som kan processeras till olika morfologier, såsom partiklar, filmer eller monoliter. I denna avhandling har vi syntetiserat filmer lämpade för ytbeläggning av implanterbara medicintekniska produkter. Titanmetall och speciellt dess inerta titanoksid (TiO 2 ) är välkända biomaterial och redan nu i bred medicinsk användning. Sol-gel metoden utnyttjades för att producera tunna TiO 2 keram filmer på titanmetall. En unik egenskap hos dylika sol-gel producerade TiO 2 filmer är att de besitter bioaktivitet. En viktig egenskap hos bioaktiva material är deras förmåga att inducera utfällning av kalciumfosfat på sin yta i simulerad kroppsvätska. Denna kalciumfosfat yta underlättar och kan i vissa fall till och med inducera vävnadsregeneration. I arbetet utfördes in vitro studier i simulerad kroppsvätska för att erhålla information om den mekanism med vilken kalciumfosfat bildas på nanostukturerade TiO 2 ytor. I denna avhandling framställdes också TiO 2 -SiO 2 hybridfilmer där upplösingshastigheten av kiseldioxid kunde kontrolleras. Detta är viktigt eftersom kiseloxidoligomerer har visat sig kunna aktivera celler som kontrollerar benregenereringen. I avhandligen påvisades att löslig kiseldioxid (SiO 2 ) från TiO 2 -SiO 2 hybridfilmer aktiverar benvävnadsproducerande osteoblaster (benceller). Forskningen visade för första gången att TiO 2 ytor också kan binda kraftigt till mjukvävnad. Denna observation är oerhört viktig, eftersom bindningen mellan implantatet och mjukvävnaden är avgörande för behandlingens långtidsframgång i många medicintekniska tillämpningar. MfÅA NOTERAR Samarbete för kommersialisering av innovationer Den 31 januari besökte en delegation från SSES (Stockholm School of Entrepreneurship) Åbo, som ett led i att främja samarbetet mellan Åbo Akademi, Åbo Handelshögskola, Åbo Universitet och Turku Science Park och universiteten i Stockholm då det gäller att söka nya sätt att intensifi era kommersialiseringen av innovationer. Inom ramen för detta samarbete har Åboenheterna bildat nätverket Center for Entrepreneurship and Innovation Studies (CEIS). Till den svenska delegationen som besökte Åbo hörde Carl-Johan Sundberg, docent vid Karolinska institutet och Investment Director i Karolinska Investment Fund, Carin Holmquist, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, Ronald Jones, professor på Konstfack, Claes Gustafsson, professor vid Kungliga Tekniska högskolan och Nick Kaye, direktör vid Stockholm School of Entrepreneurship. Deltagare från universiteten i Åbo var medlemmarna i CEIS styrelse. Till dem hör professor Malin Brännback och professor Alf Rehn från ämnet företagsekonomi vid Åbo Akademi. Lektorsföreningen valde styrelse Lektorsföreningen vid Åbo Akademi höll den 25 januari sitt stadgeenliga årsmöte, och till styrelsefunktionärer valdes ordförande Tom Lönnroth MNF (omval), sekreterare Mikael Lindfelt TF (omval), kassör Åsa Jakas (omval) ESF, medlemmar Åke Gustavsson TkF (omval) och Mirkka Ali-Laurila CSK (ny).

19 AVHANDLINGAR Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Avhandlingar pro gradu: Terhi Lindholm (biovetenskap): Cytoskelettproteiners inverkan på mässlingsvirusreplikeringen i lymfocyter. Sofia Stenvall (matematik): Kolmogorov-Smirnovs test. Nikolai Kaihovirta (fysik): Konversionselektron-Mössbauerspektroskopi: konstruktion av en detektor och mätningar utförda med den. Bettina Lindroos (biologi, cellbiologi): Jämförelse av den kondrogena kapaciteten hos humana mesenkymala stamceller från tre olika patientpopulationer in vitro och odling av mesenkymala stamceller i ett biodegraderbart material in vitro. Christoffer Löf (biologi, cellbiologi): Karakterisering av transient överexpresserade TRPC3-kanaler i HEK-293- celler. Julius Anckar (biologi, cellbiologi): Specifitetsdeterminanter vid sumoyleringsstyrd inhibering av HSF2:s DNA-bindande aktivitet. Maarit Korte (biologi, cellbiologi): En cellbaserad metod för immunologisk detektering av MAP-kinas-aktivering. Mats Borgmästars (biologi, miljöbiologi): Abborrens (Perca fluviatilis L.) habitatval under predationstryck. Nina Isaksson (biologi, miljöbiologi): Meiofauna associerad till blåstången Fucus vesiculosus (L.) årtidsvariation och jämförelse mellan två lokaler på västra Åland (norra Östersjön). Linn Zilliacus (biovetenskap): Effekten av sfingosin-1-fosfat och sfingolipidreostatet på Ca2+ -mobilisering via ryanodinreceptor 1. Maria Nyberg (geologi och mineralogi): Temporala trender för vattenkvaliteten i Aura å. Bahareh Abbasshafigh (informationsbehandling): Overview and Comparison of Model Driven Architecture Tools and Methodologies. Henry Granholm (informationsbehandling): Stokastisk optimering av syntetiska spektra. Torbjörn Lundkvist (informationsbehandling): Diagram Reconciliation and Interchange in a Modeling Tool. Thomas Sandell (informationsbehandling): Valo 2: En systemlösning för fordonslogistik. Stefan Lindström (statistik): Korrespondensanalys. En multivariat metod som primärt baserar sig på användningen av grafiska metoder. Jenny Söderman (biokemi): Inverkan av en syntetisk inhibitor av vaskulärt adhesionsprotein-1 på utvecklingen av experimentell autoimmun enkefalomyelit. Mathias Kronqvist (geologi och mineralogi): En mineralogisk och geokemisk studie av slagborrprov från IP-anomalier runt Haveri proterozoiska Au- Cu-fyndighet, nordvästra Tammerfors skifferbälte. Gustav Westerlund (geologi och mineralogi): Den geokemiska sammansättningen och petrogenetiska aspekter på mafiska vulkaniter i Åbo-området. Stefan Küttner (informationsbehandling): Designing and Implementing Routing Protocols for NS-2. Jessica Lindroos (matematik, ämneslärarinriktning): Avståndet till solen. Annika Lönnqvist (matematik): Indefinita inreprodukter med tillämpning inom relativitetsteorin. Stina Maunula (biokemi): Glykosfingolipidernas domänbildande egenskaper. Pedagogiska fakulteten Avhandlingar pro gradu: Carina Leppävuori: Moral inom idrotten. En studie i hur finlandssvenska idrottsgymnasieelever resonerar kring idrott och moral. Caroline Ljung & Denice Vesterback: Kompetensutveckling i småföretag. En studie om kompetensutveckling i nystartade småföretag i Österbotten. Teologiska fakulteten Avhandlingar pro gradu: Haldin, Dorthe (kyrkohistoria): Markku Koivisto-väckelsen. Kallio, Antti (judaistik): Guds väsen och Messias i Gamla testamentet en jämförelse av några tolkningar hos organisationerna Jews for Jesus och Jews for Judaism. Kankaanniemi, Matti (NTexegetik): Gerd Lüdemann om Jesu tomma grav. Mura, Niina (praktisk teologi): Djävul och Gud. En analys av den religiösa symboliken i filmen Djävulens Advokat. Rissanen, Janne (praktisk teologi): Den teckenspråkiga gudstjänsten. Dess bakgrund, historiska och teologiska utformning. Tainio, Hannele (judaistik): Hebreiskans betydelse och karaktär enligt Kuzari. Östman, Henrik (dogmatik): Nyckelmakt, sakrament och ämbete hos Martin Luther och Philipp Melanchton en jämförelse i ljuset av några centrala dokument. Meddelanden från Åbo Akademi Utgivning våren 2006 Nr Utkommer Deadline (10.2) (24.2) (10.3) (24.3) (7.4) (27.4) (12.5) (30.5) MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 PERSONALSPALTEN Om upphandling av resor och ÅA:s reseavtal Vid upphandling av varor och tjänster är statsförvaltningen är en storkund. De volymer som staten kan visa på vid konkurrensutsättning av upphandling av resetjänster ger ytterst fördelaktiga avtal och priser som Åbo Akademi och övriga statliga myndigheter är delaktiga av. I det följande redogörs för de statliga reseavtal som ÅA har anslutit sig till. inkvartering på ca 200 hotell i över 40 städer utrikes rederitjänster (Viking Line på bl.a. Åbo Stockholm, Silja Line och Tallink endast på Tallinn) 15 % rabatt på VR:s rutter inrikes och i österled reseförsäkring på utrikesresor förutsatt att reseförordnande utfärdats Avtal med BTI Nordic från ÅA övergår till att vid upphandling av resebyråtjänster anlita resebyrå BTI Nordic. Det betyder att avtalet med ÅA:s mångåriga samarbetspart Area är uppsagt. Beslutet att byta byrå var inte lätt. Övergången motiveras med BTI:s serviceavgifter utgående från den reseprofil ÅA:s tjänsteresor uppvisar, BTI:s tekniska lösningar och tillgången till svenskspråkiga nättjänster. Genom BTI får akademin tillgång till de avtalspriser som Hansel, statens enhet för kollektiv upphandling, förhandlat fram på flyg och på hotell inrikes och utrikes (se närmare nedan). För varje bokning debiteras en transaktionsavgift, som varierar beroende på tjänsten i fråga. Ett nytt samarbetsförhållande kräver god förberedelse från båda parters sida. Då detta läses har BTI Nordic presenterat sig och sina tjänster vid inalles sex olika tillfällen i Åbo, Vasa och Jakobstad. BTI etablerar s.k. profiler över alla ÅA-anställda som antingen reser i tjänsten eller bokar tjänsteresor. Profilerna underlättar arbetet både för den som bokar sin resa och för BTI. När grunduppgifterna för fakturering, leveransadress, passagerarens ID-uppgifter, bonuskortnummer m.m. väl finns hos BTI behöver inte samma frågor upprepas vid varje bokning. Det är därför viktigt att alla som reser och/eller bokar resor fyller i en profilblankett och returnerar den till BTI så snart som möjligt. Blanketten hittas på adressen nedan. I enlighet med ÅA:s avtal med BTI Nordic kommer akademin i maj att få tillgång till BTI:s självbokningssystem. Det blir ett alternativ för dem som själva önskar boka sina resor. Märk dock att systemet rekommenderas endast för relativt enkla resor av typ tur och retur med inkvartering; vid mer komplicerade rundresor är det klokt att anlita BTI:s reseexperter. Tillgång till självbokningssystemet får endast de som har uppgett sina profiluppgifter till BTI. Mer om systemet senare i vår. Övriga s.k. Hanselavtal ÅA har anslutit sig till statsförvaltningens avtal som ger tillgång till specialpris på närmare 800 ruttflyg till över 70 destinationer inrikes och utrikes inkvartering och konferenspaket på inrikeshotell 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Information om pris, de kundkoder som uppges vid bokning direkt hos leverantören av ovannämnda tjänster och bokningskanalerna hittas på webbadressen nedan. Koncentrera upphandlingen av resor De avtal som akademin slutit binder varje ÅA-anställd. Alla s.k. Hanselpris fås på ÅA:s avtalsresebyrå. Om kampanjpris eller andra erbjudanden som är lägre än Hansels avtalspris finns att tillgå bokar resebyrån självfallet alltid det förmånligaste alternativet. Hanselavtalen ger ofta platsgaranti och bättre bokningsvillkor än bokningar på nätet. Ofta frågas om tjänsteman får insamla bonuspoäng på flyg. Bonuspoäng kan insamlas men för tjänsteresa insamlade poäng kan naturligtvis användas enbart på tjänsteresa, inte privat! Mer om ÅA:s avtal med reseleverantörer och övrigt i samband med tjänsteresa hittas på ANNA-STINA NYBY amanuens BODYSPIN På M & M söndagar kl Deltagaravgift: 2 euro per gång. BODYCOMBAT På M & M torsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro per gång. BOWLING (Isaskar) På fastlagstisdagen Både Aningais och Kuppis bowlinghall är bokade. Fyramannalag, anmälningar till idrottskansliet. NACK- OCH RYGGYMNASTIK Tisdagar kl på Kåren. Deltagaravgift: 2 euro per gång, 10-gångerskortet kostar 15 euro. MORGONJUMPPA På Kåren torsdagar kl Deltagaravgift: 2 euro per gång, 10-ggrkortet kostar 15 euro.

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

8. Informationssystem

8. Informationssystem 35 8. Informationssystem Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera enligt denna

Läs mer

Studerande i fjordernas och trollens land

Studerande i fjordernas och trollens land Studerande i fjordernas och trollens land Att studera utomlands är en vacker och spännande upplevelse. Det ger dig möjlighet att träffa och umgås med människor från många olika delar av världen, skaffa

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Sammanställning av kursutvärderingsresultaten från läsåret 2008-2009 vid Tekniska Fakulteten

Sammanställning av kursutvärderingsresultaten från läsåret 2008-2009 vid Tekniska Fakulteten Sammanställning av kursutvärderingsresultaten från läsåret 2008-2009 vid Tekniska Fakulteten Tiina Alanko, tekn.stud. Leena Hupa, lektor Johan Werkelin, akademilektor Jan Westerholm, professor Inledning

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2 CEQ-kommentarer Kurser år 2 Innehåll LP1... 2 Introduktion till mikroekonomisk teori, EXTA40... 2 Logistik, MTTF01... 2 LP2... 3 Matematisk statistik, allmän kurs, FMS012... 3 LP3... 3 Programmeringsteknik,

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Examensfordringar 2015-2020

Examensfordringar 2015-2020 Examensfordringar 2015-2020 Doktorandprogram i konstnärlig forskning inom teater, dans och performance (240 sp) Doktorandprogrammets syfte och målsättningar Doktorandstudierna vid Forskningscentret för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer