BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 2"

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 2 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: E-post: Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr BUN Dpl 51 sid 1 (1) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Johan Sjövall, Kvalitetsredovisning 2011 Dnr BUN Dpl 51 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Barn- och ungdomsnämnden godkänner Kvalitetsredovisning 2011 och översänder den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 2011 års kvalitetsredovisning föreläggs härmed barn- och ungdomsnämnden. Resultatutveckling är stabil och den sammanvägda bedömningen är att verksamheten till övervägande del uppfyller de för treårsperioden uppställda kvalitetsmålen. Under 2011 har implementeringen av de nya styrdokumenten varit en prioriterad uppgift ute på kommunens skolor och förskolor. Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den maj Kvalitetsredovisning 2011 Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Johan Sjövall kvalitetschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samtliga skolområden Postadress:Karlstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad BesöksadressDrottninggatan 47,: Webb: Tel: E-post: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 Dnr BUN Dpl 51 sid 1 (2) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänstemannayttrande Johan Sjövall, Kvalitetsredovisning 2011 Dnr BUN Dpl 51 Ärende Kommunens kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola baseras mestadels på Skolverkets statistik och förvaltningens tjänstemäns redovisningar, samt de resultat som skolhälsovården tagit fram i samband med hälsosamtalen i åk 4 och 7. Syftet med redovisningen är i likhet med föregående år att vara såväl en redovisning av kommunens resultat som en vägvisare och redskap i verksamheternas förbättrings- och utvecklingsarbeten. Flera reformer med stor betydelse för barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet har genomförts de senaste åren. Ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner har införts för den obligatoriska skolan tillsammans med kravet på lärarlegitimation. Med hänsyn till de förändringar som följer av pågående skolreformer och den nya skollagen har en stor del av kommunens kvalitetsarbete under 2011 fokuserats på att implementera skolans och förskolans nya styrdokument. Tillgängligheten inom förskola och skolbarnsomsorg är fortsatt högre än snittet för större städer. Antalet inskrivna barn i förskolan är 89 procent av samtliga barn. I åldersgruppen 6-9 år är 85 procent inskrivna i skolbarnsomsorgen (2010). Elevhälsans intervju- och enkätundersökning till eleverna i åk 4 och 7 visar fortsatt att en mycket hög andel av eleverna trivs och upplever att man har god arbetsro. Cirka 98 procent av eleverna i åk 4 och 97 procent av eleverna i åk 7 upplever att de trivs i skolan. Motsvarande siffror för arbetsron är 90 procent för åk 4 och 88 procent för åk 7. Resultaten innebär en liten ökning i båda årskurser vad gäller trivseln i skolan men en sänkning med några procentenheter vad gäller arbetsron. Personaltätheten i kommunens förskolor är 5,4 barn per heltidsanställd personal. Motsvarande mått bland större städer är 5,3. Årets siffra ligger i linje med de senaste årens noteringar. Grundskolans lärartäthet har successivt ökat sedan 2004 fram till 2010, för att 2011 vända ned något. Noteringen för 2011 var 8,2 lärare per Postadress:Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: E-post: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

4 Dnr BUN Dpl 51 sid 2 (2) 100 elever, vilket är en minskning med 0,4 jämfört med föregående år. Genomsnittet för större städer är 8,3. Årets genomsnittliga meritvärde är 211,2 poäng, jämfört med 211,6 poäng förra året. Årets resultat står sig väl i vår egen jämförelse över tid. Det bör noteras att Karlstad under flera år har haft högre genomsnittliga meritvärden än både riket och jämförbara större städer. Andelen elever som i årskurs 9 når målen i alla ämnen vårterminen 2011 är 84,0 procent, knappt en procent lägre än föregående år. Resultaten har legat stabilt kring cirka 85 procent under de senaste åren. När det gäller riket som helhet så har det genomsnittliga meritvärdet återigen ökat, efter att förra året för första gången på fem år sjunkit. Våren 2011 var det genomsnittliga meritvärdet 210,6 vilket är 1,8 poäng högre än våren innan. För jämförbara större städer var siffran 206,5. Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Johan Sjövall kvalitetschef

5 Kvalitetsredovisning 2011

6 Kommunens förutsättningar... 2 Grundfakta... 2 Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg... 2 Andel barn i modersmålsstöd och modersmålsundervisning... 3 Elevutveckling... 3 Personaltäthet... 4 Personalens utbildning... 5 Elevhälsan... 5 Det systematiska kvalitetsarbetet... 6 Implementering av de nya styrdokumenten... 7 Ny skollag... 7 Ny läroplan... 8 Ny kursplan Ny betygsskala och nya kunskapskrav Bedömning för lärande Hur går vi vidare? Arbetet i kommunen I riktning mot ökad måluppfyllelse Att arbeta kompensatoriskt SOFIA-studien Skolan Förebygger Elevers närvaro i skolan Särskilda satsningar på matematik, naturvetenskap och teknik Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande Learning Studies En god hälsa och välmående är en förutsättning för lärande Genusperspektiv i verksamheten Satsningar på kompetenshöjning inom studie- och yrkesvägledning Bokbryggan för barnens språkutveckling Resultat Förutsättningar för lärande Trivsel och arbetsro viktiga miljöfaktorer för lärande Ansvar och inflytande Kunskapsresultat Att läsa, skriva och räkna i årskurs Måluppfyllelse i årskurs Måluppfyllelse i årskurs Slutbetyg i årskurs Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar Avvikelser från förväntat resultat Nationella ämnesprov kontra slutbetyg i årskurs Behörighet till gymnasieskolan Karlstads kommun 7:e bästa skolkommun i landet Analys, bedömning och åtgärder för förbättring Positiva konstateranden Negativa konstateranden Kommentarer Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsmål för treårsperioden Blickar framåt Referenser... 44

7 Kommunens förutsättningar Grundfakta Organisation Förskole- och skolverksamheten i Karlstads kommun är organiserad i 13 skolområden. De flesta skolområden omfattar förskola till och med skolår 9. Förskoleklassen och fritidshemmen är integrerade i grundskolan. Från höstterminen 2009 är modersmålsundervisningen organiserad i Skolområdet för mångfald och integration. Kulturskolan utgör ett eget verksamhetsområde liksom Klaraborgs specialpedagogiska område (SPO). SPO organiserar särskola, vissa specialenheter för elever i behov av särskilt stöd samt enhet för utredning av barn och elever. Särskolan är lokalintegrerad i grundskolan. Varje skolområde leds av en verksamhetschef och, beroende av områdets storlek, ett antal förskolechefer/rektorer. Förskolechef/rektor har ansvar för det statliga uppdraget organiserades förskoleverksamhet i 55 kommunala förskolor och 11 familjedaghem och i 20 enskilda förskoleverksamheter och 7 enskilda familjedaghem. I kommunen finns 32 grundskolor varav tre fristående. Sedan 2008 samarbetar skolområdena inom den kommunala verksamheten i samverkansområden i syfte att förstärka och utveckla samsynen på det gemensamma pedagogiska arbetet i form av en röd tråd från de yngsta barnen i förskolan till de äldsta eleverna i skolår 9. Antal inskrivna barn/elever, hösten 2011 Kommunal verksamhet Förskola 3755 Pedagogisk omsorg 94 Fritidshem 2939 Förskoleklass 803 Grundskola 6816 Obligatorisk särskola 105 Enskild/fristående verksamhet (folkbokförda i Karlstads kommun) Förskola 453 Pedagogisk omsorg 44 Fritidshem 114 Förskoleklass 28 Grundskola 441 Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Andelen barn i åldern 1-9 år som är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg har legat på en jämn nivå de senaste åren. Nyttjandegraden ligger högre än snittet för större städer. En del av värdena för 2011 finns tillgängliga först under våren

8 Tabell 1. Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Nyttjande av plats år Andel inskrivna barn i Karlstad 87 % 88 % 88 % 87 % 89 % 89 % Andel inskrivna barn större städer 85 % 87 % 87 % 84 % 87 % 87 % 6-9 år Andel inskrivna barn i Karlstad 86 % 85 % 85 % 84 % 85 % Andel inskrivna barn större städer 80 % 81 % 81 % 81 % 82 % år Andel inskrivna barn i Karlstad 18 % 15 % 14 % 16 % 16 % Andel inskrivna barn större städer 11 % 11 % 14 % 14 % 15 % Andel barn i modersmålsstöd och modersmålsundervisning Stöd i modersmålet ges vid de flesta av kommunens 55 förskolor samt vid cirka hälften av de 20 enskilda förskolorna. Antalet förskolebarn berättigade till modersmålsstöd är 473, varav 78 procent deltar vilket ligger i linje med de senaste årens utnyttjandegrad. Av de 1191 elever i skolan som vårterminen 2011 var berättigade till modersmålsundervisning utnyttjades möjligheten av 74 procent. Den procentuella andelen är oförändrad från tidigare år. Motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 55 procent. Andelen barn/elever med rätt till modersmålsundervisning motsvarar cirka 14 procent av den totala elevgruppen. Undervisningen i förskola och grundskola bedrivs på 30 språk av knappt 50 lärare en ökning med två språk sedan föregående år. Elevutveckling Karlstads kommun har ungefär invånare. Cirka 16 procent av folkmängden i Karlstads kommun är i åldersgruppen 0-15 år, jämfört med ungefär 18 procent i landet som helhet. Under ett år föds under strax 1000 barn. De senaste åren har visat på ökande födelsetal och befolkningsprognoser visar att antalet elever i skolår F-9 i kommunen från och med höstterminen 2010 kraftigt ökar under de kommande åren. 3

9 Diagram 1. Elevutveckling år F-9 inklusive obligatorisk särskola under perioden elevprognos grundskola, förskoleklass och obligatorisk särskola antal elever ht 2011 ht 2012 ht 2013 ht 2014 ht 2015 ht 2016 ht 2017 ht 2018 ht 2019 ht 2020 år Personaltäthet Personaltätheten i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg mäts som antalet barn per anställd. För grundskolan mäts personaltätheten som antal lärare per hundra elever. Alla anställningar räknas om till heltidsanställningar. Uppgifterna samlas in av Skolverket varje hösttermin. Personaltätheten visar följande utveckling från ht 2005 till ht 2011, där Karlstad jämförs med gruppen större städer. I uppgifterna för förskola, familjedaghem och fritidshem ingår såväl kommunal som enskild verksamhet. 4

10 Tabell 2. Personaltäthet Personaltäthet Förskola Barn per årsarbetare Karlstad 5,2 5,0 5,2 5,3 5,4 5,3 5,4 Barn per årsarbetare större städer 5,2 5,1 5,2 5,3 5,4 5,3 Familjedaghem Barn per anställd Karlstad 6,4 6,1 5,8 5,9 6,0 6,0 5,7 Barn per anställd större städer 4,9 4,8 4,8 4,7 4,8 5,6 4,8 Grundskola Lärare per 100 elever Karlstad 7,3 7,4 7,8 8,0 8,2 8,6 8,2 Lärare per 100 elever större städer 8,1 8,3 8,4 8,3 8,2 8,2 8,3 Fritidshem Barn per årsarbetare Karlstad 22,1 22,0 21,6 20,6 21,8 20,9 21,7 Barn per årsarbetare större städer 19,5 20,5 20,7 22,3 22,7 23,3 Obligatorisk särskola Lärare per 100 elever Karlstad 25,9 28,8 24,1 24,0 25,4 26,0 28,7 Lärare per 100 elever större städer 23,5 23,8 23,5 23,9 23,9 24,1 27,8 Under en rad år fram till 2006 minskade antalet barn per årsarbetare i förskolan, varefter en ökning skedde till tidigare nivå. Grundskolans lärartäthet har successivt ökat sedan 2004 fram till 2010, för att 2011 vända ned något. För fritidshemmen har personaltätheten under de senaste åren legat på en nivå strax över 21 barn per heltidsanställd personal. Den obligatoriska särskolan i Karlstad uppvisar över tid en stor årlig variation i antalet lärare per 100 elever. Gruppen elever är som statistiskt underlag mycket liten, varför små förändringar i elevantal och därmed gruppstorlekar ger avsevärda förändringar i siffror utan att därigenom kunna relateras till förändringar av kvaliteten. Dock är under sexårsperioden antalet lärare per 100 elever högre än i gruppen större städer. I underlaget för Skolverkets statistik ingår inte integrerade särskoleelever. Personalens utbildning Ur ett nationellt perspektiv har förskolor, grundskolor och fritidshem i Karlstads kommun en hög andel behörig personal. Hösten 2011 hade 94,6 procent av lärarna pedagogisk högskoleutbildning, vilket är en ökning med drygt en procentenhet jämfört med föregående års notering. Genomsnittet för större städer var 90,8 procent. I förskolan var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 75 procent, en ökning på 4 procentenheter jämfört med föregående år. Bland gruppen större städer var genomsnittet 61 procent. För fritidshemmens del finns det för 2011 ännu inga siffror att tillgå. Elevhälsan Tillgängligheten för elever av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och kurator varierar mellan skolorna. Vårterminen 2011 var elevantalet per heltid skolsköterska i genomsnitt 493 elever, per skolläkare 8838 elever och per kurator 699 elever. Motsvarande mått för skolpsykolog är ej befintligt. 5

11 Det systematiska kvalitetsarbetet Att redovisa och säkra kvalitet är en utvecklingsprocess. Arbetet med kvalitetsredovisningar i Karlstads kommuns förskolor, grundskolor, fritidshem och särskolor utgår från betydelsen av förståelse, från att professionellt redovisa kvalitet samt vikten av delaktighet - att rektor och personal äger sina egna redovisningar. Det betonas att dessa ska fungera som användbara instrument för egen granskning och förbättring. Att utveckla kvalitetsarbetet och att stärka lärandet är prioriterade områden. I detta ingår en strävan att säkra måluppfyllelse och kunskapsresultat, att bättre förstå sambandet mellan insatser och resultat och att förstärka evidensgraden i resultat och redogörelser. Att utveckla synsättet målformulering process resultatredovisning utvärdering och att sörja för progression är också en del av utvecklingsarbetet. Hela verksamhetens kvalitetsredovisningar är följsamma gentemot Skolverkets allmänna råd. Dispositionen av barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsredovisning har varit enhetlig under en lång följd av år. Innehållet baseras på förskolors och skolors egna redovisningar, Skolverkets statistik och rapporter samt uppgifter från förvaltningens stabs- och ledningsgrupp. De utvecklingsområden som gemensamt och särskilt prioriteras, och som årligen ska redovisas av samtliga enheter, framgår av angivna utmaningar och mål i barn- och ungdomsförvaltningens föregående kvalitetsredovisning. Detta kompletteras med beskrivningar av gemensamma lärprocesser och verksamhetsövergripande åtgärder för kvalitetsutveckling. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår även fastställda rutiner för klagomålshantering, klargjorda förhållningssätt avseende den enskilda enhetens uppföljning av sin likabehandlingsplan samt miljöredovisning. Under de senaste åren har den årliga kvalitetsredovisningen allt tydligare sökt att koppla arbetet kring kvalitet och måluppfyllelse till utbildningsvetenskaplig forskning och dess resultat. De förändringar som följer av pågående skolreformer och den reviderade skollagen har en stor del av kommunens kvalitetsarbete under 2011 fokuserats på att implementera förskolans och skolans nya styrdokument. 6

12 Implementering av de nya styrdokumenten Under 2011 har implementeringen av de nya styrdokumenten varit en prioriterad uppgift ute på kommunens skolor. Flera reformer med stor betydelse för barn och ungdomsförvaltningens verksamhet har genomförts de senaste åren. Ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner har införts för den obligatoriska skolan och med kravet på lärarlegitimation följer skärpta behörighetsregler som är avsedda att träda ikraft efter en övergångsperiod. Med den nya skollagen och de nya kursplanerna följer också en ny betygsskala. Även om förskolan inte omfattas av lika stora förändringar som skolan, har där också gjorts stora ansträngningar för att implementera de förändringar som skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan föreskriver. Erfarenheter från 90-talet visar att det krävs ett omfattande och systematiskt arbete för att styrdokumentens intentioner skall få avsedd effekt i den praktiska verksamheten. För de aktuella reformerna är ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman tydlig: 1 Statens uppdrag är att informera om förändringar och erbjuda verktyg som underlättar för målgrupperna att enkelt ta del nödvändiginformation. Skolhuvudmannens ansvar är att ge personalen i alla skolformer möjligheter att bli väl insatta i hur förändringar i skollagen och reformerna påverkar arbetet i förskolan och skolan. Ny skollag En viktig uppgift i det initiala skedet av implementeringsprocessen var att ge rektorer och förskolechefer möjlighet att skaffa sig kunskaper om den nya skollagen. Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och började, med undantag från några få övergångsbestämmelser, tillämpas från den 1 juli En viktig förändring som följer av den nya skollagen är att förskolan blir en egen skolform och ses som ett första steg i barns utbildning. En annan förändring rör fristående skolor som nu omfattas av samma regler som offentliga, om inget annat anges. Det innebär till exempel att fristående huvudman ska använda sig av samma läroplaner, kurs- och ämnesplaner, bestämmelser i skolformsförordningarna och övriga föreskrifter som omfattar den offentliga skolan. Rektors och förskolechefs ansvar och beslutanderätt har också förtydligats med de nya bestämmelserna. Skollagen anger att de beslutar om sin enhets inre organisation och att alla beslut om särskilt stöd samlas hos rektorn respektive förskolechefen. En nyhet är också att rektor och förskolechef får delegera beslutanderätten i de fall inget annat anges. Att medverka i de utbildningar som Skolverket höll och att ta del av extern juristkompetens var initialt en stor del av arbetet. Ytterligare ett sätt att bearbeta innehållet i den nya skollagen har varit att bilda 1 Skolverket (2010) s 14. 7

13 arbetsgrupper där ett par rektorer eller ett par förskolechefer fått fördjupa sig inom ett särskilt arbetsområde. En grupp kunde till exempel studera vilken betydelse skollagen får för kvalitetsarbetet och en annan grupp fördjupade sig i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De slutsatser som dragits av grupperna har sedan redovisats och ventilerats vid gemensamma möten. På de olika skolorna har studiedagar och informationsmöten använts för att ge personalen relevant utbildning i hur lagförändringar påverkar verksamheten. Personalen har i sin tur informerat elever och vårdnadshavare i samband med till exempel utvecklingssamtal och föräldramöten. I den nya skollagen finns även flera skrivelser som är avsedda att stärka elevers och barns rättigheter. Till exempel anges att alla har till rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och att verksamheten skall utformas så att alla tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och arbetsro. Elevers och vårdnadshavares möjligheter att överklaga beslut har också stärkts jämfört med tidigare skollag. Att kommunicera dessa rättigheter till elever och vårdnadshavare har setts som en viktig del i implementeringsprocessen och utbildning om den nya skollagen har fortgått under hela Ny läroplan Arbetet med implementeringen av den nya samlade läroplanen, som började gälla från och med hösten 2011, tog sin början redan under På skolorna utsågs nyckelpersoner som deltog i Skolverkets konferenspaket som bland annat innehöll utbildning om de nya styrdokumentens utformning och vilka intentioner som låg bakom reformerna. 2 Nyckelpersonerna utgjordes i de flesta fall av rektorer och utvecklingspedagoger men även lärare deltog. Tid avsattes i tjänsten för viss personal, studiedagar planerades in och arbetsgrupper skapades med särskilt ansvar för hur implementeringsprocessens skulle genomföras lokalt. På flera skolområden valde man även att genomföra mer genomgripande förändringar av organisationen. De nya kursplanerna föreskriver ett central innehåll som är kopplat till åren 1-3, 4-6 och 7-9 med kunskapskrav för år 3, 6 och 9. 3 För att organisationen bättre skall matcha indelningen i stadier har en del skolområden valt att flytta tillbaka årskurs 6 till mellanstadiet 4. De nya behörighetsreglerna som följer med införandet av lärarlegitimation kommer att ställa högre krav på relevant ämnesutbildning, 5 vilket har inneburit att skolor fått se över om verksamheten behöver organiseras på ett annorlunda sätt än tidigare. Flera mellanstadieskolor har därför valt att i större utsträckning använda sig av ämneslärare på bekostnad av ett klasslärarsystem. I den reviderade kursplanen för förskolan (Lpfö10) har förskollärare fått ett förtydligat ansvar. Det har aktualiserat frågan om huruvida det utökade ansvar som förskolelärare fått med den reviderade kursplanen, borde 2 Skolverket (2010) 3 Se Lgr På ett par skolområden har organisationen varit uppdelad mellan årskurserna 1-5 och SFS 2011:326 Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor; kapitel 2. 8

14 rendera extra planeringstid i tjänsten jämfört med barnskötare. Diskussionen har varit levande under Det lokala implementeringsarbetet ute på förskolor och skolor tog fart på allvar under hösten Då vigdes en stor del av konferenstiden varje månad till att arbeta med de förändringar som var på gång. På flera skolor användes arbetskonstellationer med lärare från olika stadier i det inledande skedet. Ett syfte med dessa 1-9 grupper var att få en samsyn i hur elevernas kunskapsresa genom grundskolan skulle kunna gestalta sig. Att personal fick kunskap om hur man arbetade på de olika stadierna ansågs vara viktigt för att kunna planera för en röd tråd genom elevernas utbildning. Implementeringen av läroplanens två första delar vilka behandlar skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen - avser också hela grundskolväsendet. Delen som behandlar värdegrunden omfattar i princip all utbildningsverksamhet upp till årskurs 9 och är således i stort sett likalydande för förskolan och fritidshemmet som för skolan. 6 I första meningen slås fast att skolväsendet vilar på demokratins grund och vidare står det att personalen har ett gemensamt ansvar att arbeta för värden som tolerans, medmänsklighet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 7 Läroplanens andra kapitel som behandlar mål och riktlinjer har en liknande struktur för både skola och förskola men skiljer sig avseende det konkreta innehållet. Till exempel har läroplanen för grundskolan ett avsnitt om kunskaper. I avsnittet preciseras de övergripande mål, som skolan ansvarar för att eleverna utvecklar under grundskoletiden. Förskolans läroplan har inga kunskapsmål som skall uppnås utan istället strävansmål som förskolan skall arbeta mot. 8 I förskolans reviderade kursplan har det tillkommit ett nytt kapitel om uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur arbetet med dessa frågor kan utvecklas har varit en prioriterad del av förskolans implementeringsarbete. På en del förskolor har man till exempel använt utvecklingspedagoger för att läsa och utvärdera verksamhetsplaner. Återkopplingen har använts av personalen för att justera och utveckla verksamhetsplanerna. En del i arbetet har varit att utveckla kunskapen om hur man sätter upp utvärderingsbara mål. En viktig del i implementeringen av de nya läroplanerna har varit att fundera över hur arbetet med barns och elevers inflytande kan utvecklas. I riktlinjerna anges till exempel att förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll respektive att lärare skall ansvara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningsinnehåll. 9 Gemensamt för läroplanerna är betoningen av att barns och elevers inflytande skall öka med stigande ålder. En viktig förutsättning för att barn och elever skall kunna utöva ett 6 Grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplan är i princip den samma förutom de övergripande målen om kunskaper. 7 Lgr 11 s 7. 8 Se Lgr 11 s 13 och Lpfö 2010 s 9. 9 Lpfö 2010 s 12 samt Lgr 11 s 15. 9

15 inflytande är att de är införstådda med de mål verksamheten har att arbetar mot. Att arbeta med hur målen kan göras begripliga för barn och elever har därför varit ett centralt utvecklingsområde i implementeringsprocessen. Ny kursplan För skolans del kom fokus för diskussionerna så småningom förskjutas från den gemensamma läroplanen till de olika ämneskursplanerna. Det föranledde en förändring av samtalsgruppernas sammansättning. Nya konstellationer av lärare som arbetar på samma stadium och med samma eller liknande ämnen bildades. Ett sätt att fördjupa kunskapen i de olika kursplanerna har varit att titta på skolverkets ämnesfilmer och att bearbeta dem med hjälp av det diskussionsunderlag som finns för varje ämne. Kursplanerna innehåller skrivningar om ämnets syfte, vilket centralt innehåll som skall behandlas i undervisningen samt vilka kunskapskrav som gäller för de olika årskurserna. 10 Kursplanerna inleds med en kort motivering till varför ämnet förkommer i skolväsendet. Det kan till exempel stå att [k]unskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. 11 I syftet anges de långsiktiga målen för ämnet, först med en beskrivande text och därefter summeras de i ett antal punkter. Målen är formulerade i termer av ämnesspecifika förmågor som eleverna skall ges möjlighet att sträva mot genom hela grundskoletiden. Målen ligger också till grund för utformningen av kunskapskraven. För matematikämnets del sammanfattas de långsiktiga målen i fem punkter. Där står bland annat att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: 12 formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder föra och följa matematiska resonemang I arbetet med att tolka och omsätta de långsiktiga målen i reell undervisning har lärarna givits möjlighet att studera och diskutera det kommentarmaterial som Skolverket har utarbetat för respektive kursplan. Kommentarmaterialet innehåller bland annat förtydliganden av förhållandet mellan kursplanens olika delar, till exempel relationen mellan de långsiktiga målen och kunskapskraven. En del av implementeringsarbetet har också varit att se över hur det centrala innehållet förhåller sig till de arbetsområden som lärare och elever arbetar med. Det centrala innehållet anger vad som skall behandlas i undervisningen under årskurserna 1-3, 4-6 samt 7-9. För ämnet religion i årskurs 4-6 finns till exempel fyra rubriker av centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar, Religion och 10 Egentligen skiljer man mellan kursplanerna som är en förordning som fastställts av regeringen och kunskapskraven som är en myndighetsföreskrift som fastställts av Skolverket, men kunskapskraven kan också ses som en del av kursplanen (se Lgr 11). 11 Lgr 11 s Lgr 11 s

16 samhälle, Identitet och livsfrågor samt Etik. Under varje rubrik finns ett antal punkter med en mer konkret beskrivning av vilken typ av innehåll som åsyftas med rubriken. För religionsämnets del rör det sig om två till fyra stycken punkter under respektive rubrik. Rubriken Religion och Samhälle konkretiseras till exempel med två punkter: 13 Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle Det centrala innehållet talar om vilket innehåll som är obligatoriskt att ta upp i undervisningen men utgör ingen begränsning för vad som får tas upp i undervisningen. Fördjupningar och breddningar utöver det centrala innehållet är tillåtet. Det är också viktigt att betona att rubrikerna utgör kunskapsområden och inte separata arbetsområden. En del av implementeringsarbetet har därför ägnats åt att fundera över vilka delar av de olika kunskapsområdena som kan vara lämpliga att behandla i olika arbetsområden och om vissa delar av de olika ämnenas centrala innehåll kan behandlas i ämnesöverskridande tematiska arbetsformer. Att kursplanen stipulerar att ett visst innehåll skall tas upp i ett visst stadium har även gjort att lärare behövt se över om det finns ett behov av att införskaffa nya läromedel för att täcka in relevant innehåll för respektive stadium. Ny betygsskala och nya kunskapskrav En uppmärksammad del av de nya skolreformerna är införandet av en ny betygsskala. Den gamla betygsskalan med godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt har övergivits till förmån för en ny skala. Den nya betygsskalan sträcker sig från A-F där A är högsta betyg, B näst högsta och så vidare ner till lägsta godkända betyg E och ett underkänt betyg i form av beteckningen F. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Detta ska anges med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Den nya betygsskalan är, likt den förra, knuten till särskilda kriterier som nu benämns kunskapskrav. Kunskapskraven för nivåerna A, C och E finns i kursplanen medan betygsstegen B och D skall användas för de elever som uppnått merparten av men inte samtliga kunskapskrav för ovanstående nivå. Progressionen mellan kunskapskraven för de olika betygsstegen anges med ett antal värdeord som markerats med fet stil i kunskapskraven för att nivåskillnaderna skall bli tydligt synliggjorda. Exemplet i tabellen visar skillnaden mellan kravnivåerna E, C och A för en del av kunskapskraven i ämnet bild för årskurs Lgr 11 s Lgr 11 s

17 Nivå E Nivå C Nivå A Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. För den betygssättande läraren är det viktigt att förstå innebörden av de olika värdeorden och att kunna kommunicera de progressionsgrundande elementen till elever och föräldrar. Arbetet med kommentarmaterialet har för detta ändamål varit behjälpligt då det innehåller förtydliganden om skillnaden i innebörd mellan de olika värdeorden. Där står till exemplet att begreppet enkelt, likt i kunskapskravet E för Bild år 9 (se ovan), anger graden av komplexitet och inte att något är enkelt att göra. Med enkla omdömen avses därför att: 15 omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande till sin karaktär och har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva. De lärare som under året undervisat i årskurs 8 har haft pressen på sig att snabbt få en god förståelse för skillnaden mellan de olika betygstegen, då de redan under hösten 2011 satte betyg enligt den nya betygsskalan. Elever som läsåret går i årskurs 9 har däremot fått betyg enligt den gamla skalan och de gamla betygskriterierna. Med början hösten 2012 skall betyg sättas från och med årskurs 6. I en rapport från Skolverket framkommer att lärare verksamma på mellanstadieskolor upplever ett starkt behov av att få arbeta med frågor om hur kunskapskrav skall förstås och omsättas i verksamheten. 16 På mellanstadieskolorna har man därför arbetat extra mycket med dessa frågor. Ett sätt att arbeta med kunskapskraven har varit att lärare tillsammans i grupper läst och tolkat kunskapskrav för att få en samsyn i vad som kännetecknar de olika betygsstegen. 15 Skolverket (2011d) s Skolverket (2011b) 12

18 Bedömning för lärande Bedömning handlar om mycket mer än att bara sätta betyg. Enligt läroplanen ska lärare allsidigt analysera varje elevs kunskapsutveckling. I de årskurser där det inte finns några kunskapskrav ska bedömningen inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat. 17 Med 2010 års reviderade kursplan har förskolans pedagogiska uppdrag blivit mer framskrivet än tidigare. Bedömningsfrågor är idag en naturlig del av förskolans verksamhet. En viktig del i implementeringsarbetet för såväl skola som förskola har därför varit att arbeta med bedömningsfrågor i ett bredare perspektiv än enbart relaterat till de särskilda kunskapskraven i respektive ämne. Flera skolor och förskolor har haft studiedagar där de lyssnat till bedömningsforskares råd om hur bedömning kan göras till en integrerad del av verksamheten. Inom bedömningsforskningen har det länge varit vanligt att använda begreppen formativ och summativ bedömning, för att skilja mellan två olika bedömningssyften. Formativ bedömning avser att utgöra ett stöd för hur eleven kan utvecklas vidare medan summativ bedömning redogör för vad eleven lärt sig till dags dato. 18 En möjlig förklaring till att vi under senare år sett ett ökat intresse för formativ bedömning är att formativ bedömning visat sig vara ett effektivt instrument för att förbättra elevers lärande. 19 I en mycket uppmärksammad artikel från 1998 skrev två för området ledande forskare, Black & William, en forskningssammanställning där de konstaterar att formativ bedömning har en positiv effekt på lärandet men att denna typ av bedömning inte förefaller vara vanlig i utbildningsväsendet. 20 Forskningsrönen har lett till att skrivningar om formativ bedömning letat sig in i olika styrdokument som till exempel läroplaner, riktlinjer för den individuella utvecklingsplanen och olika former av bedömningsstöd. 21 Det är dock viktigt att understryka att en bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten använder sig av både formativ och summativ bedömning. Bedömningsformerna skall ej uppfattas som två motsatta metoder utan skillnaden ligger i vilket syfte bedömningen har. 22 Om elevens lärande är det primära är en formativ bedömning att föredra och om diskussionen rör vilket betyg som skall sättas har bedömningen en summativ karaktär. 23 Under 2011 utkom Skolverket med stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. Materialet har under hösten använts av flera av kommunens skolor, bland annat för att lära mer om strategier för ett ökat användande av formativ bedömning. Skolverket skriver att: 17 Allmänna råden s Se t ex Gipps (1995), Cizek (2010) 19 Crossouard B (2011) 20 Black & William (1998) 21 Grönlund (2011) s Skolverket (2011a) 23 Gerrevall (2008) 13

19 En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska arbeta vidare mot målen. 24 Tre frågor är centrala att ställa sig vid formativ bedömning: Vad är målet med undervisningen? Hur ligger eleven till i förhållande till målet? Hur skall eleven gå vidare? Med dessa tre frågor som grund kan lärare och elever använda sig av fem så kallade nyckelstrategier för formativ bedömning. För det första är det viktigt att eleven förstår syftet med undervisningen. Målen måste göras tydliga för eleverna och de bör få möjlighet att själva kunna bedöma skillnaden i kvalitet mellan olika prestationer. Att lärare och elever tillsammans diskuterar och värderar olika prestationer kan vara ett sätt att göra det. För det andra är det viktigt att både lärare och elev medvetandegörs om var eleven befinner sig i förhållande till målen. Informationen kan ligga till grund för en anpassning av arbetsuppgifterna så att de bättre matchar elevens förutsättningar och behov. En tredje nyckelstrategi är att ge återkoppling som riktar in sig på hur glappet mellan vad eleven kan och vad den bör kunna, skall kunna minskas. Återkopplingen kan ges av läraren men det är också önskvärt att eleven själv eller andra elever involveras i en dialog om var eleven befinner sig i förhållande till målet. Användandet av kamratbedömning nämns som en fjärde nyckelstrategi för att göra eleverna mer förtrogna med vad som skiljer prestationer av olika kvalitet. Förmågan att själv bedöma sitt eget arbete nämns som den femte nyckelstrategin för att stärka elevers möjligheter att ta ansvar för det egna lärandet. I de allmänna råd som tagits fram av Skolverket betonas vikten av att göra bedömningen till en integrerad del av utbildningen. 25 Redan i planeringsstadiet bör läraren identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. På ett par skolor har det arrangerats studiedagar vars syfte varit att ge utbildning i hur man kan utveckla pedagogiska planeringar som är väl anpassade till både övergripande mål och ämnesmål som finns i Lgr11. En del i arbetet har varit att hitta metoder och formuleringar som kan öka elevers och barns möjligheter att förstå vad som skall bedömas. Formuleringarna bör synliggöra vilka förmågor de förväntas utveckla men också hur de skall visa att de utvecklat dessa förmågor. 26 Ett sätt att göra det är att arbeta med bedömningsmatriser. I matrisen beskrivs både vad bedömningen avser att mäta och hur det går att skilja mellan olika kvalitativa nivåer. Ett problem med matriser är dock att de kan uppfattas som abstrakta redskap där kopplingen till den enskilda uppgiften som eleven arbetar med inte alltid är enkel för eleven att se. En central del i implementeringsarbetet har varit att utveckla personalens förmåga att konstruera välfungerande 24 Skolverket (2011a) s Se Skolverket (2011c) s 12 ff 26 Skolverket (2011a) s

20 matriser. För detta ändamål har flera skolor tagit hjälp av extern kompetens. Att använda elevexempel för att låt elever öva sig i att göra och motivera sina bedömningar, har lyfts fram som en viktig del i arbetet med matriser. Metoden avser att för att öka elevens förståelse för vad det är som egentligen bedöms. I förskolan har arbetsgrupper, ledda av utvecklingspedagoger, använts för att reflektera kring hur man kan arbeta för att bättre stimulera barns utveckling på förskolan. En granskning av hur TRAS (Tidig Registrering av Språkutveckling) förhåller sig till de nya riktlinjerna och hur man arbetar formativt utifrån metoden har gjorts. Arbetet har utvärderats och utvecklats under årets gång. Ett par förskoleområden har under hösten 2011 arbetat särskilt med hur verksamheten kan stödja barns matematiska utveckling. I den reviderade kursplanen för förskolan har flera mål förtydligats och utvidgats jämfört med tidigare. Däribland de mål som avser matematiskt tänkande. Figuren visar hur den reviderade läroplanens mål skiljer sig från tidigare läroplan för förskolan. Förtydligade mål i Lpfö 10 Tidigare mål i Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn...utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och.. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, och.. utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Frågor om hur en matematisk begreppsvärld kan introduceras genom lek och spel har diskuterats ute på avdelningarna och goda exempel har visats upp vid gemensamma träffar. Inför 2012 har man valt att arbeta vidare med upplägget att samla personal från olika förskolor för att utbyta erfarenheter och delge varandra tips och idéer. Dessa skall sedan dokumenteras i en idébank. Hur går vi vidare? I och med den nya skollagen kommer kraven på särskilda kvalitetsredovisningar att tas bort. I stället ska huvudmannen planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på det sätt som denne anser vara lämpligast. Arbetet ska dokumenteras och huvudmannen måste alltid agera om det vid en utvärdering framkommer att det finns brister i verksamheten. Det implementeringsarbete som hittills bedrivits ute på de olika förskolorna och skolorna har följts upp under årets gång men under 2012 kommer en 15

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 3

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 3 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 3 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hålabäcksskolan Dnr 43-2009:399 Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Nationella styrdokument

Nationella styrdokument Nationella styrdokument Nationella styrdokument Skollag 20010:800 Beslutas av riksdagen Skolförordning, SFS 2011:185 Utfärdas av regeringen Allmänna råd Rekommendationer från Skolverket Läroplaner Utfärdas

Läs mer

Föräldraråd 2011-11-30

Föräldraråd 2011-11-30 Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Enhetskonsultationer. - 2013 års rapport. Judit Kisvari

Enhetskonsultationer. - 2013 års rapport. Judit Kisvari Enhetskonsultationer - 2013 års rapport Judit Kisvari Rapportnr: Dnr BUN 2013/166 april 2013 2013-04-02 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. RESULTAT FRÅN ENHETSKONSULTATIONERNA 2012-2013...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Regelbunden tillsyn i Båstads kommun Förslövs skola årskurs 7 9 Dnr 53-2008:999 Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Grundskola årskurs 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2014-03-18 Yggdrasil resursskola Rektorn vid Yggdrasil resursskola malin.ahlkvist@skolgrunden.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Yggdrasil resursskola i Tyresö kommun Skolinspektionen, Box

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun. Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem

SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem SKA-lyftet Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem 1. Bakgrund Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S 2016-08-16 1 (6) Tjänsteskrivelse KFKS 2016/384 Kommunstyrelsen En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15 Laxå kommuns förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-28, 97, dnr BUN 2015057 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ideella föreningen Lars Virgins Förskola, Sally Bauerskolan F-6 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Sally Bauerskolan F-6 belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 1 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Skolbeslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola Beslut Bergsjö Centralskola Skolvägen 9 820 70 Bergsjö 2010-11-04 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Bergsjö Centralskola i Nordanstigs kommun 2010-11-05 Skolbeslut Tillsyn i Bergsjö Centralskola

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Lunds Montessorigrundskola Dnr: 44-2009:1675 Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Lunds Montessorigrundskola Förskoleklass Grundskolan årskurserna 1 9 Inledning

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer