BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 2"

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 2 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: E-post: Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr BUN Dpl 51 sid 1 (1) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Johan Sjövall, Kvalitetsredovisning 2011 Dnr BUN Dpl 51 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Barn- och ungdomsnämnden godkänner Kvalitetsredovisning 2011 och översänder den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 2011 års kvalitetsredovisning föreläggs härmed barn- och ungdomsnämnden. Resultatutveckling är stabil och den sammanvägda bedömningen är att verksamheten till övervägande del uppfyller de för treårsperioden uppställda kvalitetsmålen. Under 2011 har implementeringen av de nya styrdokumenten varit en prioriterad uppgift ute på kommunens skolor och förskolor. Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den maj Kvalitetsredovisning 2011 Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Johan Sjövall kvalitetschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samtliga skolområden Postadress:Karlstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad BesöksadressDrottninggatan 47,: Webb: Tel: E-post: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 Dnr BUN Dpl 51 sid 1 (2) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänstemannayttrande Johan Sjövall, Kvalitetsredovisning 2011 Dnr BUN Dpl 51 Ärende Kommunens kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola baseras mestadels på Skolverkets statistik och förvaltningens tjänstemäns redovisningar, samt de resultat som skolhälsovården tagit fram i samband med hälsosamtalen i åk 4 och 7. Syftet med redovisningen är i likhet med föregående år att vara såväl en redovisning av kommunens resultat som en vägvisare och redskap i verksamheternas förbättrings- och utvecklingsarbeten. Flera reformer med stor betydelse för barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet har genomförts de senaste åren. Ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner har införts för den obligatoriska skolan tillsammans med kravet på lärarlegitimation. Med hänsyn till de förändringar som följer av pågående skolreformer och den nya skollagen har en stor del av kommunens kvalitetsarbete under 2011 fokuserats på att implementera skolans och förskolans nya styrdokument. Tillgängligheten inom förskola och skolbarnsomsorg är fortsatt högre än snittet för större städer. Antalet inskrivna barn i förskolan är 89 procent av samtliga barn. I åldersgruppen 6-9 år är 85 procent inskrivna i skolbarnsomsorgen (2010). Elevhälsans intervju- och enkätundersökning till eleverna i åk 4 och 7 visar fortsatt att en mycket hög andel av eleverna trivs och upplever att man har god arbetsro. Cirka 98 procent av eleverna i åk 4 och 97 procent av eleverna i åk 7 upplever att de trivs i skolan. Motsvarande siffror för arbetsron är 90 procent för åk 4 och 88 procent för åk 7. Resultaten innebär en liten ökning i båda årskurser vad gäller trivseln i skolan men en sänkning med några procentenheter vad gäller arbetsron. Personaltätheten i kommunens förskolor är 5,4 barn per heltidsanställd personal. Motsvarande mått bland större städer är 5,3. Årets siffra ligger i linje med de senaste årens noteringar. Grundskolans lärartäthet har successivt ökat sedan 2004 fram till 2010, för att 2011 vända ned något. Noteringen för 2011 var 8,2 lärare per Postadress:Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 Webb: karlstad.se Tel: E-post: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

4 Dnr BUN Dpl 51 sid 2 (2) 100 elever, vilket är en minskning med 0,4 jämfört med föregående år. Genomsnittet för större städer är 8,3. Årets genomsnittliga meritvärde är 211,2 poäng, jämfört med 211,6 poäng förra året. Årets resultat står sig väl i vår egen jämförelse över tid. Det bör noteras att Karlstad under flera år har haft högre genomsnittliga meritvärden än både riket och jämförbara större städer. Andelen elever som i årskurs 9 når målen i alla ämnen vårterminen 2011 är 84,0 procent, knappt en procent lägre än föregående år. Resultaten har legat stabilt kring cirka 85 procent under de senaste åren. När det gäller riket som helhet så har det genomsnittliga meritvärdet återigen ökat, efter att förra året för första gången på fem år sjunkit. Våren 2011 var det genomsnittliga meritvärdet 210,6 vilket är 1,8 poäng högre än våren innan. För jämförbara större städer var siffran 206,5. Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Johan Sjövall kvalitetschef

5 Kvalitetsredovisning 2011

6 Kommunens förutsättningar... 2 Grundfakta... 2 Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg... 2 Andel barn i modersmålsstöd och modersmålsundervisning... 3 Elevutveckling... 3 Personaltäthet... 4 Personalens utbildning... 5 Elevhälsan... 5 Det systematiska kvalitetsarbetet... 6 Implementering av de nya styrdokumenten... 7 Ny skollag... 7 Ny läroplan... 8 Ny kursplan Ny betygsskala och nya kunskapskrav Bedömning för lärande Hur går vi vidare? Arbetet i kommunen I riktning mot ökad måluppfyllelse Att arbeta kompensatoriskt SOFIA-studien Skolan Förebygger Elevers närvaro i skolan Särskilda satsningar på matematik, naturvetenskap och teknik Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande Learning Studies En god hälsa och välmående är en förutsättning för lärande Genusperspektiv i verksamheten Satsningar på kompetenshöjning inom studie- och yrkesvägledning Bokbryggan för barnens språkutveckling Resultat Förutsättningar för lärande Trivsel och arbetsro viktiga miljöfaktorer för lärande Ansvar och inflytande Kunskapsresultat Att läsa, skriva och räkna i årskurs Måluppfyllelse i årskurs Måluppfyllelse i årskurs Slutbetyg i årskurs Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar Avvikelser från förväntat resultat Nationella ämnesprov kontra slutbetyg i årskurs Behörighet till gymnasieskolan Karlstads kommun 7:e bästa skolkommun i landet Analys, bedömning och åtgärder för förbättring Positiva konstateranden Negativa konstateranden Kommentarer Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsmål för treårsperioden Blickar framåt Referenser... 44

7 Kommunens förutsättningar Grundfakta Organisation Förskole- och skolverksamheten i Karlstads kommun är organiserad i 13 skolområden. De flesta skolområden omfattar förskola till och med skolår 9. Förskoleklassen och fritidshemmen är integrerade i grundskolan. Från höstterminen 2009 är modersmålsundervisningen organiserad i Skolområdet för mångfald och integration. Kulturskolan utgör ett eget verksamhetsområde liksom Klaraborgs specialpedagogiska område (SPO). SPO organiserar särskola, vissa specialenheter för elever i behov av särskilt stöd samt enhet för utredning av barn och elever. Särskolan är lokalintegrerad i grundskolan. Varje skolområde leds av en verksamhetschef och, beroende av områdets storlek, ett antal förskolechefer/rektorer. Förskolechef/rektor har ansvar för det statliga uppdraget organiserades förskoleverksamhet i 55 kommunala förskolor och 11 familjedaghem och i 20 enskilda förskoleverksamheter och 7 enskilda familjedaghem. I kommunen finns 32 grundskolor varav tre fristående. Sedan 2008 samarbetar skolområdena inom den kommunala verksamheten i samverkansområden i syfte att förstärka och utveckla samsynen på det gemensamma pedagogiska arbetet i form av en röd tråd från de yngsta barnen i förskolan till de äldsta eleverna i skolår 9. Antal inskrivna barn/elever, hösten 2011 Kommunal verksamhet Förskola 3755 Pedagogisk omsorg 94 Fritidshem 2939 Förskoleklass 803 Grundskola 6816 Obligatorisk särskola 105 Enskild/fristående verksamhet (folkbokförda i Karlstads kommun) Förskola 453 Pedagogisk omsorg 44 Fritidshem 114 Förskoleklass 28 Grundskola 441 Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Andelen barn i åldern 1-9 år som är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg har legat på en jämn nivå de senaste åren. Nyttjandegraden ligger högre än snittet för större städer. En del av värdena för 2011 finns tillgängliga först under våren

8 Tabell 1. Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Nyttjande av plats år Andel inskrivna barn i Karlstad 87 % 88 % 88 % 87 % 89 % 89 % Andel inskrivna barn större städer 85 % 87 % 87 % 84 % 87 % 87 % 6-9 år Andel inskrivna barn i Karlstad 86 % 85 % 85 % 84 % 85 % Andel inskrivna barn större städer 80 % 81 % 81 % 81 % 82 % år Andel inskrivna barn i Karlstad 18 % 15 % 14 % 16 % 16 % Andel inskrivna barn större städer 11 % 11 % 14 % 14 % 15 % Andel barn i modersmålsstöd och modersmålsundervisning Stöd i modersmålet ges vid de flesta av kommunens 55 förskolor samt vid cirka hälften av de 20 enskilda förskolorna. Antalet förskolebarn berättigade till modersmålsstöd är 473, varav 78 procent deltar vilket ligger i linje med de senaste årens utnyttjandegrad. Av de 1191 elever i skolan som vårterminen 2011 var berättigade till modersmålsundervisning utnyttjades möjligheten av 74 procent. Den procentuella andelen är oförändrad från tidigare år. Motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 55 procent. Andelen barn/elever med rätt till modersmålsundervisning motsvarar cirka 14 procent av den totala elevgruppen. Undervisningen i förskola och grundskola bedrivs på 30 språk av knappt 50 lärare en ökning med två språk sedan föregående år. Elevutveckling Karlstads kommun har ungefär invånare. Cirka 16 procent av folkmängden i Karlstads kommun är i åldersgruppen 0-15 år, jämfört med ungefär 18 procent i landet som helhet. Under ett år föds under strax 1000 barn. De senaste åren har visat på ökande födelsetal och befolkningsprognoser visar att antalet elever i skolår F-9 i kommunen från och med höstterminen 2010 kraftigt ökar under de kommande åren. 3

9 Diagram 1. Elevutveckling år F-9 inklusive obligatorisk särskola under perioden elevprognos grundskola, förskoleklass och obligatorisk särskola antal elever ht 2011 ht 2012 ht 2013 ht 2014 ht 2015 ht 2016 ht 2017 ht 2018 ht 2019 ht 2020 år Personaltäthet Personaltätheten i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg mäts som antalet barn per anställd. För grundskolan mäts personaltätheten som antal lärare per hundra elever. Alla anställningar räknas om till heltidsanställningar. Uppgifterna samlas in av Skolverket varje hösttermin. Personaltätheten visar följande utveckling från ht 2005 till ht 2011, där Karlstad jämförs med gruppen större städer. I uppgifterna för förskola, familjedaghem och fritidshem ingår såväl kommunal som enskild verksamhet. 4

10 Tabell 2. Personaltäthet Personaltäthet Förskola Barn per årsarbetare Karlstad 5,2 5,0 5,2 5,3 5,4 5,3 5,4 Barn per årsarbetare större städer 5,2 5,1 5,2 5,3 5,4 5,3 Familjedaghem Barn per anställd Karlstad 6,4 6,1 5,8 5,9 6,0 6,0 5,7 Barn per anställd större städer 4,9 4,8 4,8 4,7 4,8 5,6 4,8 Grundskola Lärare per 100 elever Karlstad 7,3 7,4 7,8 8,0 8,2 8,6 8,2 Lärare per 100 elever större städer 8,1 8,3 8,4 8,3 8,2 8,2 8,3 Fritidshem Barn per årsarbetare Karlstad 22,1 22,0 21,6 20,6 21,8 20,9 21,7 Barn per årsarbetare större städer 19,5 20,5 20,7 22,3 22,7 23,3 Obligatorisk särskola Lärare per 100 elever Karlstad 25,9 28,8 24,1 24,0 25,4 26,0 28,7 Lärare per 100 elever större städer 23,5 23,8 23,5 23,9 23,9 24,1 27,8 Under en rad år fram till 2006 minskade antalet barn per årsarbetare i förskolan, varefter en ökning skedde till tidigare nivå. Grundskolans lärartäthet har successivt ökat sedan 2004 fram till 2010, för att 2011 vända ned något. För fritidshemmen har personaltätheten under de senaste åren legat på en nivå strax över 21 barn per heltidsanställd personal. Den obligatoriska särskolan i Karlstad uppvisar över tid en stor årlig variation i antalet lärare per 100 elever. Gruppen elever är som statistiskt underlag mycket liten, varför små förändringar i elevantal och därmed gruppstorlekar ger avsevärda förändringar i siffror utan att därigenom kunna relateras till förändringar av kvaliteten. Dock är under sexårsperioden antalet lärare per 100 elever högre än i gruppen större städer. I underlaget för Skolverkets statistik ingår inte integrerade särskoleelever. Personalens utbildning Ur ett nationellt perspektiv har förskolor, grundskolor och fritidshem i Karlstads kommun en hög andel behörig personal. Hösten 2011 hade 94,6 procent av lärarna pedagogisk högskoleutbildning, vilket är en ökning med drygt en procentenhet jämfört med föregående års notering. Genomsnittet för större städer var 90,8 procent. I förskolan var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 75 procent, en ökning på 4 procentenheter jämfört med föregående år. Bland gruppen större städer var genomsnittet 61 procent. För fritidshemmens del finns det för 2011 ännu inga siffror att tillgå. Elevhälsan Tillgängligheten för elever av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och kurator varierar mellan skolorna. Vårterminen 2011 var elevantalet per heltid skolsköterska i genomsnitt 493 elever, per skolläkare 8838 elever och per kurator 699 elever. Motsvarande mått för skolpsykolog är ej befintligt. 5

11 Det systematiska kvalitetsarbetet Att redovisa och säkra kvalitet är en utvecklingsprocess. Arbetet med kvalitetsredovisningar i Karlstads kommuns förskolor, grundskolor, fritidshem och särskolor utgår från betydelsen av förståelse, från att professionellt redovisa kvalitet samt vikten av delaktighet - att rektor och personal äger sina egna redovisningar. Det betonas att dessa ska fungera som användbara instrument för egen granskning och förbättring. Att utveckla kvalitetsarbetet och att stärka lärandet är prioriterade områden. I detta ingår en strävan att säkra måluppfyllelse och kunskapsresultat, att bättre förstå sambandet mellan insatser och resultat och att förstärka evidensgraden i resultat och redogörelser. Att utveckla synsättet målformulering process resultatredovisning utvärdering och att sörja för progression är också en del av utvecklingsarbetet. Hela verksamhetens kvalitetsredovisningar är följsamma gentemot Skolverkets allmänna råd. Dispositionen av barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsredovisning har varit enhetlig under en lång följd av år. Innehållet baseras på förskolors och skolors egna redovisningar, Skolverkets statistik och rapporter samt uppgifter från förvaltningens stabs- och ledningsgrupp. De utvecklingsområden som gemensamt och särskilt prioriteras, och som årligen ska redovisas av samtliga enheter, framgår av angivna utmaningar och mål i barn- och ungdomsförvaltningens föregående kvalitetsredovisning. Detta kompletteras med beskrivningar av gemensamma lärprocesser och verksamhetsövergripande åtgärder för kvalitetsutveckling. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår även fastställda rutiner för klagomålshantering, klargjorda förhållningssätt avseende den enskilda enhetens uppföljning av sin likabehandlingsplan samt miljöredovisning. Under de senaste åren har den årliga kvalitetsredovisningen allt tydligare sökt att koppla arbetet kring kvalitet och måluppfyllelse till utbildningsvetenskaplig forskning och dess resultat. De förändringar som följer av pågående skolreformer och den reviderade skollagen har en stor del av kommunens kvalitetsarbete under 2011 fokuserats på att implementera förskolans och skolans nya styrdokument. 6

12 Implementering av de nya styrdokumenten Under 2011 har implementeringen av de nya styrdokumenten varit en prioriterad uppgift ute på kommunens skolor. Flera reformer med stor betydelse för barn och ungdomsförvaltningens verksamhet har genomförts de senaste åren. Ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner har införts för den obligatoriska skolan och med kravet på lärarlegitimation följer skärpta behörighetsregler som är avsedda att träda ikraft efter en övergångsperiod. Med den nya skollagen och de nya kursplanerna följer också en ny betygsskala. Även om förskolan inte omfattas av lika stora förändringar som skolan, har där också gjorts stora ansträngningar för att implementera de förändringar som skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan föreskriver. Erfarenheter från 90-talet visar att det krävs ett omfattande och systematiskt arbete för att styrdokumentens intentioner skall få avsedd effekt i den praktiska verksamheten. För de aktuella reformerna är ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman tydlig: 1 Statens uppdrag är att informera om förändringar och erbjuda verktyg som underlättar för målgrupperna att enkelt ta del nödvändiginformation. Skolhuvudmannens ansvar är att ge personalen i alla skolformer möjligheter att bli väl insatta i hur förändringar i skollagen och reformerna påverkar arbetet i förskolan och skolan. Ny skollag En viktig uppgift i det initiala skedet av implementeringsprocessen var att ge rektorer och förskolechefer möjlighet att skaffa sig kunskaper om den nya skollagen. Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och började, med undantag från några få övergångsbestämmelser, tillämpas från den 1 juli En viktig förändring som följer av den nya skollagen är att förskolan blir en egen skolform och ses som ett första steg i barns utbildning. En annan förändring rör fristående skolor som nu omfattas av samma regler som offentliga, om inget annat anges. Det innebär till exempel att fristående huvudman ska använda sig av samma läroplaner, kurs- och ämnesplaner, bestämmelser i skolformsförordningarna och övriga föreskrifter som omfattar den offentliga skolan. Rektors och förskolechefs ansvar och beslutanderätt har också förtydligats med de nya bestämmelserna. Skollagen anger att de beslutar om sin enhets inre organisation och att alla beslut om särskilt stöd samlas hos rektorn respektive förskolechefen. En nyhet är också att rektor och förskolechef får delegera beslutanderätten i de fall inget annat anges. Att medverka i de utbildningar som Skolverket höll och att ta del av extern juristkompetens var initialt en stor del av arbetet. Ytterligare ett sätt att bearbeta innehållet i den nya skollagen har varit att bilda 1 Skolverket (2010) s 14. 7

13 arbetsgrupper där ett par rektorer eller ett par förskolechefer fått fördjupa sig inom ett särskilt arbetsområde. En grupp kunde till exempel studera vilken betydelse skollagen får för kvalitetsarbetet och en annan grupp fördjupade sig i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De slutsatser som dragits av grupperna har sedan redovisats och ventilerats vid gemensamma möten. På de olika skolorna har studiedagar och informationsmöten använts för att ge personalen relevant utbildning i hur lagförändringar påverkar verksamheten. Personalen har i sin tur informerat elever och vårdnadshavare i samband med till exempel utvecklingssamtal och föräldramöten. I den nya skollagen finns även flera skrivelser som är avsedda att stärka elevers och barns rättigheter. Till exempel anges att alla har till rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och att verksamheten skall utformas så att alla tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och arbetsro. Elevers och vårdnadshavares möjligheter att överklaga beslut har också stärkts jämfört med tidigare skollag. Att kommunicera dessa rättigheter till elever och vårdnadshavare har setts som en viktig del i implementeringsprocessen och utbildning om den nya skollagen har fortgått under hela Ny läroplan Arbetet med implementeringen av den nya samlade läroplanen, som började gälla från och med hösten 2011, tog sin början redan under På skolorna utsågs nyckelpersoner som deltog i Skolverkets konferenspaket som bland annat innehöll utbildning om de nya styrdokumentens utformning och vilka intentioner som låg bakom reformerna. 2 Nyckelpersonerna utgjordes i de flesta fall av rektorer och utvecklingspedagoger men även lärare deltog. Tid avsattes i tjänsten för viss personal, studiedagar planerades in och arbetsgrupper skapades med särskilt ansvar för hur implementeringsprocessens skulle genomföras lokalt. På flera skolområden valde man även att genomföra mer genomgripande förändringar av organisationen. De nya kursplanerna föreskriver ett central innehåll som är kopplat till åren 1-3, 4-6 och 7-9 med kunskapskrav för år 3, 6 och 9. 3 För att organisationen bättre skall matcha indelningen i stadier har en del skolområden valt att flytta tillbaka årskurs 6 till mellanstadiet 4. De nya behörighetsreglerna som följer med införandet av lärarlegitimation kommer att ställa högre krav på relevant ämnesutbildning, 5 vilket har inneburit att skolor fått se över om verksamheten behöver organiseras på ett annorlunda sätt än tidigare. Flera mellanstadieskolor har därför valt att i större utsträckning använda sig av ämneslärare på bekostnad av ett klasslärarsystem. I den reviderade kursplanen för förskolan (Lpfö10) har förskollärare fått ett förtydligat ansvar. Det har aktualiserat frågan om huruvida det utökade ansvar som förskolelärare fått med den reviderade kursplanen, borde 2 Skolverket (2010) 3 Se Lgr På ett par skolområden har organisationen varit uppdelad mellan årskurserna 1-5 och SFS 2011:326 Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor; kapitel 2. 8

14 rendera extra planeringstid i tjänsten jämfört med barnskötare. Diskussionen har varit levande under Det lokala implementeringsarbetet ute på förskolor och skolor tog fart på allvar under hösten Då vigdes en stor del av konferenstiden varje månad till att arbeta med de förändringar som var på gång. På flera skolor användes arbetskonstellationer med lärare från olika stadier i det inledande skedet. Ett syfte med dessa 1-9 grupper var att få en samsyn i hur elevernas kunskapsresa genom grundskolan skulle kunna gestalta sig. Att personal fick kunskap om hur man arbetade på de olika stadierna ansågs vara viktigt för att kunna planera för en röd tråd genom elevernas utbildning. Implementeringen av läroplanens två första delar vilka behandlar skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen - avser också hela grundskolväsendet. Delen som behandlar värdegrunden omfattar i princip all utbildningsverksamhet upp till årskurs 9 och är således i stort sett likalydande för förskolan och fritidshemmet som för skolan. 6 I första meningen slås fast att skolväsendet vilar på demokratins grund och vidare står det att personalen har ett gemensamt ansvar att arbeta för värden som tolerans, medmänsklighet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 7 Läroplanens andra kapitel som behandlar mål och riktlinjer har en liknande struktur för både skola och förskola men skiljer sig avseende det konkreta innehållet. Till exempel har läroplanen för grundskolan ett avsnitt om kunskaper. I avsnittet preciseras de övergripande mål, som skolan ansvarar för att eleverna utvecklar under grundskoletiden. Förskolans läroplan har inga kunskapsmål som skall uppnås utan istället strävansmål som förskolan skall arbeta mot. 8 I förskolans reviderade kursplan har det tillkommit ett nytt kapitel om uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur arbetet med dessa frågor kan utvecklas har varit en prioriterad del av förskolans implementeringsarbete. På en del förskolor har man till exempel använt utvecklingspedagoger för att läsa och utvärdera verksamhetsplaner. Återkopplingen har använts av personalen för att justera och utveckla verksamhetsplanerna. En del i arbetet har varit att utveckla kunskapen om hur man sätter upp utvärderingsbara mål. En viktig del i implementeringen av de nya läroplanerna har varit att fundera över hur arbetet med barns och elevers inflytande kan utvecklas. I riktlinjerna anges till exempel att förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll respektive att lärare skall ansvara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningsinnehåll. 9 Gemensamt för läroplanerna är betoningen av att barns och elevers inflytande skall öka med stigande ålder. En viktig förutsättning för att barn och elever skall kunna utöva ett 6 Grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplan är i princip den samma förutom de övergripande målen om kunskaper. 7 Lgr 11 s 7. 8 Se Lgr 11 s 13 och Lpfö 2010 s 9. 9 Lpfö 2010 s 12 samt Lgr 11 s 15. 9

15 inflytande är att de är införstådda med de mål verksamheten har att arbetar mot. Att arbeta med hur målen kan göras begripliga för barn och elever har därför varit ett centralt utvecklingsområde i implementeringsprocessen. Ny kursplan För skolans del kom fokus för diskussionerna så småningom förskjutas från den gemensamma läroplanen till de olika ämneskursplanerna. Det föranledde en förändring av samtalsgruppernas sammansättning. Nya konstellationer av lärare som arbetar på samma stadium och med samma eller liknande ämnen bildades. Ett sätt att fördjupa kunskapen i de olika kursplanerna har varit att titta på skolverkets ämnesfilmer och att bearbeta dem med hjälp av det diskussionsunderlag som finns för varje ämne. Kursplanerna innehåller skrivningar om ämnets syfte, vilket centralt innehåll som skall behandlas i undervisningen samt vilka kunskapskrav som gäller för de olika årskurserna. 10 Kursplanerna inleds med en kort motivering till varför ämnet förkommer i skolväsendet. Det kan till exempel stå att [k]unskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. 11 I syftet anges de långsiktiga målen för ämnet, först med en beskrivande text och därefter summeras de i ett antal punkter. Målen är formulerade i termer av ämnesspecifika förmågor som eleverna skall ges möjlighet att sträva mot genom hela grundskoletiden. Målen ligger också till grund för utformningen av kunskapskraven. För matematikämnets del sammanfattas de långsiktiga målen i fem punkter. Där står bland annat att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: 12 formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder föra och följa matematiska resonemang I arbetet med att tolka och omsätta de långsiktiga målen i reell undervisning har lärarna givits möjlighet att studera och diskutera det kommentarmaterial som Skolverket har utarbetat för respektive kursplan. Kommentarmaterialet innehåller bland annat förtydliganden av förhållandet mellan kursplanens olika delar, till exempel relationen mellan de långsiktiga målen och kunskapskraven. En del av implementeringsarbetet har också varit att se över hur det centrala innehållet förhåller sig till de arbetsområden som lärare och elever arbetar med. Det centrala innehållet anger vad som skall behandlas i undervisningen under årskurserna 1-3, 4-6 samt 7-9. För ämnet religion i årskurs 4-6 finns till exempel fyra rubriker av centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar, Religion och 10 Egentligen skiljer man mellan kursplanerna som är en förordning som fastställts av regeringen och kunskapskraven som är en myndighetsföreskrift som fastställts av Skolverket, men kunskapskraven kan också ses som en del av kursplanen (se Lgr 11). 11 Lgr 11 s Lgr 11 s

16 samhälle, Identitet och livsfrågor samt Etik. Under varje rubrik finns ett antal punkter med en mer konkret beskrivning av vilken typ av innehåll som åsyftas med rubriken. För religionsämnets del rör det sig om två till fyra stycken punkter under respektive rubrik. Rubriken Religion och Samhälle konkretiseras till exempel med två punkter: 13 Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle Det centrala innehållet talar om vilket innehåll som är obligatoriskt att ta upp i undervisningen men utgör ingen begränsning för vad som får tas upp i undervisningen. Fördjupningar och breddningar utöver det centrala innehållet är tillåtet. Det är också viktigt att betona att rubrikerna utgör kunskapsområden och inte separata arbetsområden. En del av implementeringsarbetet har därför ägnats åt att fundera över vilka delar av de olika kunskapsområdena som kan vara lämpliga att behandla i olika arbetsområden och om vissa delar av de olika ämnenas centrala innehåll kan behandlas i ämnesöverskridande tematiska arbetsformer. Att kursplanen stipulerar att ett visst innehåll skall tas upp i ett visst stadium har även gjort att lärare behövt se över om det finns ett behov av att införskaffa nya läromedel för att täcka in relevant innehåll för respektive stadium. Ny betygsskala och nya kunskapskrav En uppmärksammad del av de nya skolreformerna är införandet av en ny betygsskala. Den gamla betygsskalan med godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt har övergivits till förmån för en ny skala. Den nya betygsskalan sträcker sig från A-F där A är högsta betyg, B näst högsta och så vidare ner till lägsta godkända betyg E och ett underkänt betyg i form av beteckningen F. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Detta ska anges med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Den nya betygsskalan är, likt den förra, knuten till särskilda kriterier som nu benämns kunskapskrav. Kunskapskraven för nivåerna A, C och E finns i kursplanen medan betygsstegen B och D skall användas för de elever som uppnått merparten av men inte samtliga kunskapskrav för ovanstående nivå. Progressionen mellan kunskapskraven för de olika betygsstegen anges med ett antal värdeord som markerats med fet stil i kunskapskraven för att nivåskillnaderna skall bli tydligt synliggjorda. Exemplet i tabellen visar skillnaden mellan kravnivåerna E, C och A för en del av kunskapskraven i ämnet bild för årskurs Lgr 11 s Lgr 11 s

17 Nivå E Nivå C Nivå A Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. För den betygssättande läraren är det viktigt att förstå innebörden av de olika värdeorden och att kunna kommunicera de progressionsgrundande elementen till elever och föräldrar. Arbetet med kommentarmaterialet har för detta ändamål varit behjälpligt då det innehåller förtydliganden om skillnaden i innebörd mellan de olika värdeorden. Där står till exemplet att begreppet enkelt, likt i kunskapskravet E för Bild år 9 (se ovan), anger graden av komplexitet och inte att något är enkelt att göra. Med enkla omdömen avses därför att: 15 omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande till sin karaktär och har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva. De lärare som under året undervisat i årskurs 8 har haft pressen på sig att snabbt få en god förståelse för skillnaden mellan de olika betygstegen, då de redan under hösten 2011 satte betyg enligt den nya betygsskalan. Elever som läsåret går i årskurs 9 har däremot fått betyg enligt den gamla skalan och de gamla betygskriterierna. Med början hösten 2012 skall betyg sättas från och med årskurs 6. I en rapport från Skolverket framkommer att lärare verksamma på mellanstadieskolor upplever ett starkt behov av att få arbeta med frågor om hur kunskapskrav skall förstås och omsättas i verksamheten. 16 På mellanstadieskolorna har man därför arbetat extra mycket med dessa frågor. Ett sätt att arbeta med kunskapskraven har varit att lärare tillsammans i grupper läst och tolkat kunskapskrav för att få en samsyn i vad som kännetecknar de olika betygsstegen. 15 Skolverket (2011d) s Skolverket (2011b) 12

18 Bedömning för lärande Bedömning handlar om mycket mer än att bara sätta betyg. Enligt läroplanen ska lärare allsidigt analysera varje elevs kunskapsutveckling. I de årskurser där det inte finns några kunskapskrav ska bedömningen inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat. 17 Med 2010 års reviderade kursplan har förskolans pedagogiska uppdrag blivit mer framskrivet än tidigare. Bedömningsfrågor är idag en naturlig del av förskolans verksamhet. En viktig del i implementeringsarbetet för såväl skola som förskola har därför varit att arbeta med bedömningsfrågor i ett bredare perspektiv än enbart relaterat till de särskilda kunskapskraven i respektive ämne. Flera skolor och förskolor har haft studiedagar där de lyssnat till bedömningsforskares råd om hur bedömning kan göras till en integrerad del av verksamheten. Inom bedömningsforskningen har det länge varit vanligt att använda begreppen formativ och summativ bedömning, för att skilja mellan två olika bedömningssyften. Formativ bedömning avser att utgöra ett stöd för hur eleven kan utvecklas vidare medan summativ bedömning redogör för vad eleven lärt sig till dags dato. 18 En möjlig förklaring till att vi under senare år sett ett ökat intresse för formativ bedömning är att formativ bedömning visat sig vara ett effektivt instrument för att förbättra elevers lärande. 19 I en mycket uppmärksammad artikel från 1998 skrev två för området ledande forskare, Black & William, en forskningssammanställning där de konstaterar att formativ bedömning har en positiv effekt på lärandet men att denna typ av bedömning inte förefaller vara vanlig i utbildningsväsendet. 20 Forskningsrönen har lett till att skrivningar om formativ bedömning letat sig in i olika styrdokument som till exempel läroplaner, riktlinjer för den individuella utvecklingsplanen och olika former av bedömningsstöd. 21 Det är dock viktigt att understryka att en bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten använder sig av både formativ och summativ bedömning. Bedömningsformerna skall ej uppfattas som två motsatta metoder utan skillnaden ligger i vilket syfte bedömningen har. 22 Om elevens lärande är det primära är en formativ bedömning att föredra och om diskussionen rör vilket betyg som skall sättas har bedömningen en summativ karaktär. 23 Under 2011 utkom Skolverket med stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. Materialet har under hösten använts av flera av kommunens skolor, bland annat för att lära mer om strategier för ett ökat användande av formativ bedömning. Skolverket skriver att: 17 Allmänna råden s Se t ex Gipps (1995), Cizek (2010) 19 Crossouard B (2011) 20 Black & William (1998) 21 Grönlund (2011) s Skolverket (2011a) 23 Gerrevall (2008) 13

19 En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska arbeta vidare mot målen. 24 Tre frågor är centrala att ställa sig vid formativ bedömning: Vad är målet med undervisningen? Hur ligger eleven till i förhållande till målet? Hur skall eleven gå vidare? Med dessa tre frågor som grund kan lärare och elever använda sig av fem så kallade nyckelstrategier för formativ bedömning. För det första är det viktigt att eleven förstår syftet med undervisningen. Målen måste göras tydliga för eleverna och de bör få möjlighet att själva kunna bedöma skillnaden i kvalitet mellan olika prestationer. Att lärare och elever tillsammans diskuterar och värderar olika prestationer kan vara ett sätt att göra det. För det andra är det viktigt att både lärare och elev medvetandegörs om var eleven befinner sig i förhållande till målen. Informationen kan ligga till grund för en anpassning av arbetsuppgifterna så att de bättre matchar elevens förutsättningar och behov. En tredje nyckelstrategi är att ge återkoppling som riktar in sig på hur glappet mellan vad eleven kan och vad den bör kunna, skall kunna minskas. Återkopplingen kan ges av läraren men det är också önskvärt att eleven själv eller andra elever involveras i en dialog om var eleven befinner sig i förhållande till målet. Användandet av kamratbedömning nämns som en fjärde nyckelstrategi för att göra eleverna mer förtrogna med vad som skiljer prestationer av olika kvalitet. Förmågan att själv bedöma sitt eget arbete nämns som den femte nyckelstrategin för att stärka elevers möjligheter att ta ansvar för det egna lärandet. I de allmänna råd som tagits fram av Skolverket betonas vikten av att göra bedömningen till en integrerad del av utbildningen. 25 Redan i planeringsstadiet bör läraren identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. På ett par skolor har det arrangerats studiedagar vars syfte varit att ge utbildning i hur man kan utveckla pedagogiska planeringar som är väl anpassade till både övergripande mål och ämnesmål som finns i Lgr11. En del i arbetet har varit att hitta metoder och formuleringar som kan öka elevers och barns möjligheter att förstå vad som skall bedömas. Formuleringarna bör synliggöra vilka förmågor de förväntas utveckla men också hur de skall visa att de utvecklat dessa förmågor. 26 Ett sätt att göra det är att arbeta med bedömningsmatriser. I matrisen beskrivs både vad bedömningen avser att mäta och hur det går att skilja mellan olika kvalitativa nivåer. Ett problem med matriser är dock att de kan uppfattas som abstrakta redskap där kopplingen till den enskilda uppgiften som eleven arbetar med inte alltid är enkel för eleven att se. En central del i implementeringsarbetet har varit att utveckla personalens förmåga att konstruera välfungerande 24 Skolverket (2011a) s Se Skolverket (2011c) s 12 ff 26 Skolverket (2011a) s

20 matriser. För detta ändamål har flera skolor tagit hjälp av extern kompetens. Att använda elevexempel för att låt elever öva sig i att göra och motivera sina bedömningar, har lyfts fram som en viktig del i arbetet med matriser. Metoden avser att för att öka elevens förståelse för vad det är som egentligen bedöms. I förskolan har arbetsgrupper, ledda av utvecklingspedagoger, använts för att reflektera kring hur man kan arbeta för att bättre stimulera barns utveckling på förskolan. En granskning av hur TRAS (Tidig Registrering av Språkutveckling) förhåller sig till de nya riktlinjerna och hur man arbetar formativt utifrån metoden har gjorts. Arbetet har utvärderats och utvecklats under årets gång. Ett par förskoleområden har under hösten 2011 arbetat särskilt med hur verksamheten kan stödja barns matematiska utveckling. I den reviderade kursplanen för förskolan har flera mål förtydligats och utvidgats jämfört med tidigare. Däribland de mål som avser matematiskt tänkande. Figuren visar hur den reviderade läroplanens mål skiljer sig från tidigare läroplan för förskolan. Förtydligade mål i Lpfö 10 Tidigare mål i Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn...utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och.. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, och.. utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Frågor om hur en matematisk begreppsvärld kan introduceras genom lek och spel har diskuterats ute på avdelningarna och goda exempel har visats upp vid gemensamma träffar. Inför 2012 har man valt att arbeta vidare med upplägget att samla personal från olika förskolor för att utbyta erfarenheter och delge varandra tips och idéer. Dessa skall sedan dokumenteras i en idébank. Hur går vi vidare? I och med den nya skollagen kommer kraven på särskilda kvalitetsredovisningar att tas bort. I stället ska huvudmannen planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på det sätt som denne anser vara lämpligast. Arbetet ska dokumenteras och huvudmannen måste alltid agera om det vid en utvärdering framkommer att det finns brister i verksamheten. Det implementeringsarbete som hittills bedrivits ute på de olika förskolorna och skolorna har följts upp under årets gång men under 2012 kommer en 15

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 1 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 10 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer