Knut Hamsun, 150 år firas i Norge.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Knut Hamsun, 150 år firas i Norge."

Transkript

1 PRIS 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK Tidskrift från Föreningen Norden Nr Robert E. Peary Matthew Henson Frederick Cook TEMA: -No r d p o l e n 100 å r Knut Hamsun, 150 år firas i Norge.

2 Visste du att Nordens Tidning läses av beslutsfattare och politiker i hela 1809 i Livrustkammaren Föreläsningar och evenemang i samarbete med Märkesåret. Tema: Finska kriget och de svensk-finska relationerna efter rikssprängningen. Torsdagar kl Norden, samt politiker och 1/10 Finland i Sverige och Sverige i Finland Ett samtal mellan Yrsa Stenius, pressombudsman och Bengt Lindroth, Sveriges Radios fd korrespondent i Helsingfors. tjänstemän i regeringskansliet. 22/10 Om Sara Wacklin och andra fascinerande kvinnoöden under Finska kriget, En föreläsning med professor Ebba Witt-Brattström. Annonsera & var en del i debatten 19/11 Nordiskt politiskt samarbete i allmänhet och svensk-finskt samarbete i synnerhet. Ingvar Carlsson, svensk statsminister och , berättar om sina erfarenheter. FuLLSTändIgT program MEd FLER InTRESSanTa EvEnEMang HITTaR du på: Nordens Tidning Antennvägen Tyresö Tel: +46 (0) Fax: +46(0) kungliga slottet, slottsbacken Allt finns på Hanaholmen Finlandsinstitutet är ett aktivt och mångsidigt kulturhus i centrala Stockholm I höstens 2009 program bl a: Tis 22/9 kl Merete Mazzarella om Topelius Ons 7/10 kl Fröken, champagne! med Lilla Teatern Tis 13/10 kl Jazz med Iro Haarla Quintet Tis 20/10 kl Jörn Donner om Ingmar Bergman Fre 6/11 kl Konstens natt - Staden heter Helsingfors med Claes Andersson, Birgitta Ulfsson, Anna Järvinen, Toivo Kärki på anna vis, J. Karjalainen, kortfilmer, etc. Mån 9/11 kl 19 Pär Stenbäck om Kriser och katastofer, i ett samtal med Mats Hellström, bokutställning och -lotteri kl 18 Tis 24/11 kl Monika Fagerholm om Glitterscenen Sön 6/12 kl 15 Konsert på självständighetsdagen med Gabriel Suovanen Iro Haarla Anna Järvinen Foto J.H. Engström Jörn Donner Foto Kari Hautala Foto Maarit Kytöharju FotoCharlotta Boucht Merete Mazzarella Finlandsinstitutet Snickarbacken 4/Birger Jarlsgatan Stockholm tel nordens tidning Nr3 >2009

3 De lärde tvistar och tvistar Nordens Tidning ges ut av Föreningen Norden sedan Upplagan är exemplar och går till föreningens medlemmar i Sverige samt till prenumeranter i Sverige och övriga Norden. Prenumeration 4 nr /år. Sverige, 100 SEK, övriga Norden: 130SEK, övriga världen: 150SEK. Betalas på PG: , Prenumeration Nordens Tidning anges på talongen Ansvarig utgivare Mats Wallenius Chefredaktör Torsten Hallberg Adress Föreningen Norden Box Stockholm Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post Hemsida Annonser Irmér Media AB +46 (0) Repro & Tryck Åkessons Tryckeriaktiebolag Produktion och form Irmér Media AB. För åsikter och inlägg i publicerade artiklar står respektive författare. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material samt förbehåller sig rätten att korta i artiklarna. Matthew Henson Robert E. Peary Frederick Cook Omslagsbild IrmerMedia(Nicolas K.), Library of Congress Washington, NOAA, CIA Ledare Intrigspel när Nordpolen besegrades Slesvig - ett gränsland i Norden Hurtigrutens vara eller inte vara Nordiska 19 folkhögskolor i Sverige Knut Hamsun, år Nordiskt välfärdscenter, nygammal 22 nykomling i Stockholm Nordtiser Bragder är något som aldrig legat redaktör'n varmt om hjärtat. Jo, kanske när han var riktigt ung och läste Rekord-Magasinet. Inspirerad av den var han övertygad om att han skulle bestiga varje obestiget berg och korsa varje obeseglat hav. Till försvar för att han aldrig gjorde det kan han säga att det finns inga obestigna berg eller obeseglade hav kvar. Annat var det på Robert E. Pearys tid. När han gav sig ut på upptäcktsfärd var inte ens Nordpolen upptäckt. Eller var den det? Om detta tvistar de lärde. Hur som helst var Peary en bragdernas man, precis om Mannerheim, och Knut Hamsun. Nya forskningrön, och en teaterpjäs, har gett krigaren Mannerheim, ny aktualitet. Om de nya forskningsrönen tvista de lärde, men hans liv och dåd under de finländska krigen ger syn för sägen att ingen lär sig mer om ett problem än den som befinner sig där det är svårast. Knut Hamsuns bragd är kanske inte att det i år är 150 år sedan han föddes, utan mer att han ägnade 72 långa år till att skriva en uppsjö av böcker. Hans politiska sympatier är mer tveksamma för oss. Om hur det verkligen förhöll sig med dessa tvista de lärde. Om man nu på ett begåvat sätt ska sammanfatta dessa tre storheter, som omskrivs i detta nummer av Nordens Tidning, skulle det möjligen vara att hade de känt till alla svårigheter när de började sin långa färd skulle de aldrig ha gett sig av. Till skillnad från Eder redaktör, som alltid ser alla svårigheter från början och aldrig ger sig av! Fast han saknar Rekord-Magasinet. 26 Spindelväven RECENSIONER 27 Böcker 28 Film 29 Musik Norden satsar på gränslöst polissamarbete Rivet i arkivet! Den störste finländaren någonsin Tipset/röster Portättet FNUF Red a k t ö r n INNEHÅLL 41 Så in i Norden 46 Kalendarium 47 Korsord 48 Medlemskapet nordens tidning Nr3 >2009 3

4 Led a r e Arktis i ett förändrat klimat Aldrig tidigare i modern tid har intresset för Arktis varit större än det är idag. Isavsmältningen öppnar polarområdena i Arktis som en framtida arena för både konkurrens och samverkan inom civila och militära områden. Länder med intressen i Arktis kommer att ställas inför beslut där olika åtgärder måste vägas samman. Frågeställningar om maktbalans, koalitioner i olika frågor, privata aktörers roller kontra statliga etc, kommer att aktualiseras. I den här situationen utgör Norden EU:s yttre gräns mot Arktis, där uppskattningsvis 25% av jordens oupptäckta tillgångar på olja och gas finns. Enligt organisationen US Geological Survey kan Arktis innehålla 90 miljarder fat olja som kan utvinnas så snart den globala uppvärmningen och den nya tekniken möjliggör det. Det motsvarar ungefär en tredjedel av USA:s oljereserver. Klimatförändringarna medför också att nya viktiga handelsvägar öppnas för sjöfart vilket i sin tur kan få olika konsekvenser. Territoriella tvister och oklarheter mellan länderna runt Arktis, som tidigare har varit av mer strategisk betydelse, får nya ekonomiska dimensioner och därmed ökar risken för konflikter. Kopplat till detta ligger nya frågor om utbyggnad och lokalisering av ny infrastruktur såsom transit- och terminalhamnar. En exploatering med infrastrukturella satsningar som med stor sannolikhet också kommer att medföra konflikter med ursprungsbefolkningen gällande deras existens och territoriella rättigheter. Samtidigt kan Arktis bli en stor arbetsmarknadsregion som medför nya möjligheter för de ca 4 miljoner människor som bor i den arktiska regionen. Vid uppkomna säkerhetspolitiska/territoriella konflikter har de nordiska länderna ofta fungerat som framgångsrika konfliktdämpare och förhandlare. Men i de konflikter som nu kan uppkomma i Arktis skall beaktas att flera av de nordiska länderna har egna intressen naturtillgångar och farleder - att bevaka som strandstater i polarområdet. Ett exempel på detta är Danmarks beslut om att sätt upp en arktisk insatsstyrka på Grönland. Den danska insatsstyrkan ska kunna sättas in i internationella uppdrag i arktisk miljö enligt den försvarsuppgörelse för åren 2010 till 2014 som folketinget nyligen har antagit. Klimatförändringarna i Arktis kan på många olika sätt ställa Norden och det nordiska samarbetet i en ny situation. Nordens geopolitiska läge mellan polarområdets stora aktörer USA, Kanada och Ryssland kommer under de kommande åren att få en ny eller rättare sagt förnyad relevans. Jämfört med tiden under och efter kalla kriget, med dåvarande Sovjetunionens existens, finns nu även en tredje aktör och en ny situation för Norden att beakta: EU, där tre av de nordiska länderna är medlemmar. Arktis kommer att bli en av de stora utmaningarna under EU:s kommande mandatperiod. En mångfald av frågor och situationer kommer att uppstå: Agerar medlemsländerna i EU samfällt eller i strid med varandra? Hur långt gör de nordiska länderna gemensam sak i frågan om Arktis? Eller kommer de nordiska EU-länderna, Danmark, Finland och Sverige att följa en EU-linje som går mot Norge och Island som står utanför EU? Och kommer de i så fall att inta andra positioner med Ryssland och USA? Under 2009 har i synnerhet Sverige och Danmark viktiga ordförandeposter i olika samarbetsorgan som berör den arktiska komplexiteten. Förutom det svenska ordförandeskapet i EU är Sverige också ordförande i Barentsrådet och Nordiska rådet. Danmark har ordförandeskapet i Arktiska rådet. Härtill hålls FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i december Att det sker klimatförändringar i Arktis är ett faktum. Vad som är orsaken till förändringarna och hur de skall lösas finns det delade meningar om, men att de kommer få konsekvenser kan det knappast råda tvivel om. Eller som ambassadör Hans Cornell, FN:s tidigare undergeneralsekreterare och rättschef, uttrycket det vid Föreningen Nordens konferens om Arktis framtid som avhålls i maj: Om jag var advokat skulle jag råda klienten att skaffa en försäkring. Klienten han talade om var mänskligheten! Mats Wallenius Generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige 4 nordens tidning Nr3 >2009

5 2009 Vad händer under Märkesåret? september 3 oktober- 10 januari november 9 november Märkesåret 1809 är ett tema på årets Bok- och Biblioteksmässa i Göteborg. Uppmärksammandet börjar redan onsdagen 23 september med inte mindre än 4 seminarier på Stadsbibliloteket i Göteborg, Götaplatsen 3 i Göteborg. Seminarierna tar upp historikernas syn på att vi en gång tillhört samma rike, kulturpersonligheters syn på kulturskillnader mellan Sverige och Finland, Finland som glamourens, trendernas och romantikens (!) förlovade land och vad svenska ungdomar vet om grannlandet Finland. Tiderna för seminarierna är 15.00, 16.00, och Också i Föreningen Nordens och Märkesårets montrar på mässan, C 02:19 och C 02:21 kommer flera aktiviteter kring Märkesåret 1809 äga rum. För information om andra aktiviteter kring Märkesåret i samband med bokmässan, se bokmässans hemsida Bilder från Finland - land och folk I samband med Märkesåret 1809 visar Prins Eugens Waldemarsudde utställningen Bilder från Finland - land och folk. Utställningen kommer att innehålla verk ur Föreningen Finländska konststiftelsers samlingar. Konstverken presenterar den finländska guldåldern, från slutet av till början av 1900-talet. Många välkända konstnärer kommer att finnas representerade bl.a. Akseli Gallen-Kallela, Albert Edelfelt, Helene Schjerfbeck och Pekka Halonen. Utställningen pågår från 3 oktober till 10 januari Svinalängorna Om kärlek utsatthet, småstadsidyller och kaos, helt enkelt en berättelse om överlevnad. En pjäs som bygger på Susanna Alakoskis roman med samma namn sätts upp av Riksteatern med premiär i Ystad. Fokus Finland. Temadag i svenska skolor med elever från 10 år och upp till gymnasiet och folkhögskolan. Temat är Sveriges och Finlands gemensamma historia och Finland av idag. Visste du att Nordens Tidning läses av beslutsfattare och politiker i hela Norden, samt politiker och tjänstemän i regeringskansliet. Annonsera & var en del i debatten Nordens Tidning Antennvägen Tyresö Tel: +46 (0) Fax: +46(0) nordens tidning Nr3 >2009 5

6 t e m a : Nor d p o l e n 100 å r Intrigspel När Nordpolen Robert E. Peary Matthew Henson besegrades för 100 år sedan Frederick Cook Text: Sture Näslund Bilder: Library of Congress Prints and Photographs Division Washington - NOAA En aprildag för 100 år sedan nådde den första polarexpeditionen det eftertraktade målet, att vara först vid Nordpolen. Amerikanen Robert E. Peary förklarades som segrare i denna märkliga tävling men en av hans medtävlare påstod att han redan varit vid polen ett år tidigare! När Peary och hans expedition efter svåra strapatser nådde Nordpolen den 6 april 1909 skrev han i sin dagbok: Äntligen vid polen. Tre århundradens pris äntligen mitt! Har svårt att föreställa mig det. Det hela förefaller så enkelt och vardagligt. Men var det sant? Hade Robert E Peary och hans män och draghundar verkligen nått Nordpolen? Ännu 100 år efter hans resa tycks det vara oklart om de verkligen nådde sina livs mål. Var det i stället en annan amerikan, Frederick Cook, som nådde Nordpolen ett helt år innan Peary påstod sig ha utfört bedriften? Eller är sanningen möjligen den som den brittiske polarfararen Wally Herbert hävdat, att Peary aldrig nådde Nordpolen och att det aldrig har kunnat bevisas att Cook inte varit där! Olösta gåtor har som bekant sin tjusning, inte minst inom den äventyrsgren som kallas upptäcksresande. Om någon skulle få idén att om 100 år fira 200-årsminnet av Pearys resa i 6 nordens tidning Nr3 >2009

7 Arktis med en ny expedition blir det nog inte hundslädar som för den till målet. Om 100 år, ja sannolikt mycket tidigare, har isen smält i ishavet och framtidens äventyrare kan förmodligen ta sig till polen med roddbåt eller annat lämpligt fartyg. Så kraftiga väntas förändringarna bli i Arktis på grund av den pågående klimatförändringen. Men det är naturligtvis trots allt endast en kvalificerad gissning, och är man på tunn is bör man vara försiktig. När Peary och de andra polarfararna runt förra sekelskiftet utmanade naturen för att nå den magiska punkt på jordklotet som heter Nordpolen kunde nog ingen av dem drömma om att Norra ishavets isar skulle smälta bort. Än mindre att under de väldiga ismassorna skulle dölja sig enorma gas- och oljetillgångar. När isen smälter blottas den kontinentalsockel under havet som rymmer stora mängder olja och naturgas. Och det är som bekant tillgångar som väcker de flesta nationers intresse. US Geological Survey har beräknat att omkring en tredjedel av världens outnyttjade naturgastillgångar finns i Arktis och ungefär 13 procent av all olja som vi känner till. Redan har nya gas- och oljefält öppnats här. Stora delar av oljeförekomsterna tycks finnas i den s k Alaska-plattformen, medan naturgasen främst finns inom ryskt territorium. För den tidens äventyrare var det personlig och inte minst nationalistisk tävlingslust kryddad med en god portion äregirighet som var drivkraften i kampen om att bli den förste på Nordpolen. Tyvärr finns väl en risk att med förekomsten av de väldiga naturtillgångarna kan Arktis än en gång bli föremål för nationalistiskt habegär. Och då med andra hjälpmedel än slädar och hundar. Det var också en tid som präglades av framstegstro, innan världskrigen förändrade världsbilden. En tid med stora imperier. En tid som uppmuntrade tävlingsandan. Personlig, och nationalistisk, tävlingslust gällde också nordbor som Nordenskiöld, Andrée, Nansen, Amundsen, Sverdrup och många andra. Nord- och Sydpolen, Grönlands väldiga inlandsis, Nordostpassagen och Nordvästpassagen, allt på den tiden vita fläckar på kartan som utövade en oemotståndlig dragningskraft på individer och nationer. Vem som besegrade Sydpolen vet vi bestämt. Det var Roald Amundsen som den 14 december 1911 placerade den norska flaggan på polen, i konkurrens med britten Robert Scott som nådde fram en månad senare. Då var Pearys framgångsrika färd till Nordpolen känd och det var nog en av anledningarna till att Amundsen oväntat och i sista stund vände sitt fartyg söderut. Till skillnad från Arktis finns en stor landmassa, en kontinent vid Sydpolen. Nordpolen är endast en fastställd punkt i Norra ishavet, utan land och utan land i sikte. Det är 700 kilometer från Nordpolen till närmaste landområde. Den är bara den centrala punkten för det arktiska området. Men likväl, magin var inte att ta miste på, inte då och inte heller vid senare färder. Till och med en amerikansk atomdriven ubåt har navigerat sig dit i undervattensläge och ryssarna säger att de placerat en rysk flagga på ishavets botten vid Nordpolen. Nordpolen är endast en fastställd punkt i Norra ishavet utan land i sikte. nordens tidning Nr3 >2009 7

8 t e m a : - No r d p o l e n 100 å r (1) (3) (2) (1) Robert E. Pearys högkvarter på norra Grönland i september 1909 (2) Medlemmar ur Pearys expedition på den första släde som nådde Nordpolen (3) Att ta sig fram i polarområdena var överhuvudtaget svårt och vanskligt. Skeppet Belgica var det första som tvingades övervintra, inte i Arktis, men väl i Antarktis (4) Robert E. Peary tillsammans med Bob Bartlett, kapten på USS Roosevelt, det fartyg som förde Pearys expedition fram till iskanten, där färden fortsatte med hundslädar För den som befinner sig exakt på den punkt som är Nordpolen gäller att det existerar endast ett väderstreck: söder. Alla riktningar från denna punkt går söderut, ända tills man tar några steg åt något håll. Även Peary noterade detta i sin dagbok med ett visst nöje. Den 6 april 1909 nådde hans expedition Nordpolen, men det var först den 5 september samma år som världen fick kännedom om bedriften. Kommunikationerna var sannerligen inte jämförbara med dagens. Den 5 september anlände expeditionens fartyg USS Roosevelt till den trådlösa telegrafstationen vid Indian Harbor på Labradorkusten och därifrån kunde det första meddelandet sändas ut. Robert Peary skrev en bok om den lyckade färden. Den kom ut på svenska 1910 med titeln Nordpolens upptäckt. Boken är en märklig skildring av expeditionens resa. Den är fylld med intressanta och detaljerade uppgifter om alla mödor som krävdes för att nå målet. Samtidigt är tonen nationalistisk. Gång på gång får läsaren veta att han gör resan inte bara för sin egen skull men även för sitt fosterland, det mäktiga USA. Det finns också en obehagligt nedsättande ton i språket när han skriver om de eskimåer, inuiter, som deltog i expeditionen. Utan deras medverkan hade säkerligen Peary aldrig lyckats nå Nordpolen. Även en av expeditionens nyckelpersoner, den afroamerikanske Matthew Henson, nämns endast i korta ordalag. I sin bok beskriver Peary bland annat inuiterna som redskap. Till exempel : Dessa eskimåer har varit bland de förnämsta av mina redskap vid all min polarforskning och jag har kunnat dra nytta av dem i högre grad än någon annan forskare före mig. Om dessa nyttiga redskap skriver han också: De är på det hela taget barn och måste behandlas som sådana, lika snara till glädje som till sorg De är oftast gladlynta och inträffade någon gång motsatsen är det inte lönt att bli förargad, utan man bör i stället jollra med dem som med småttingar för att få dem glada igen. Peary, som var sjöofficer, hade lång erfarenhet av polartrakterna då han 1908 med sitt specialbyggda fartyg USS Roosevelt med 22 mans besättning påbörjade den resa som skulle föra till det lyckliga slutet. Han var då 42 år gammal 8 nordens tidning Nr3 >2009

9 (6) (5) (8) och hade i många år gjort forskningsresor i Arktis, oftast tillsammans med den färgade Matthew Henson som blev hans ständige följeslagare. En gång tidigare hade han försökt nå Nordpolen, men tvingats ge upp, bland annat på grund av brist på proviant. Peary har därför skrivit: Hungern, icke kölden är den drake, som vaktar polarregionernas rhenguld. Även Frederick Cook, som skulle komma att göra anspråk på att vara den förste som nått Nordpolen, hade deltagit i en av Pearys tidigare expeditionen, och det hade då uppstått svåra motsättningar mellan de två männen. Det var nog ganska lätt att råka i konflikt med Peary. Han hade mycket höga ambitioner, ville utan kompromisser genomföra sina planer. Han fick ett rykte om sig att vara självisk och cynisk, ja en av de mest obehagliga personerna bland dem som utforskade polarregionerna. Expeditionen var planerad i detalj och utrustningen förstklassig. Pearys fartyg övervintrade vid Cape Sheridan och när ljuset och våren kom 1909 började den sista etappen, att med slädar dragna av hundar ta sig över det farliga ishavet mot Nordpolen. För att klara strapatserna lade man upp depåer med mat, bränsle och andra förnödenheter längs vägen. Det gjordes med militär precision. Hur mycket mat deltagarna skulle äta varje dag under de sista etapperna var noga uträknat. Listan innehöll: 1 lb pemmikan (ett näringskoncentrat) 1 lb skeppsskorpor 4 oz konserverad mjölk ½ oz pressat te Dessutom tilldelades varje man 6 oz flytande bränsle, sprit eller petroleum. Hundarna som drog hela lasset fick 1 skålpund pemmikan om dagen. Peary har också noga beskrivit den vetenskapliga apparatur som medfördes. Allt låg i en väl skyddad instrumentlåda på en av kälkarna. Där fanns en sextant, en konstgjord horisont, kvicksilver, reservkompasser, reservtermometrar, förstoringsglas, negativ och mediciner. I en särskild segeldukspåse förvarades kamera, aluminiumkikare, anteckningsbok, blyertspennor och självregistrerande minitermometrar. Expeditionen hade också flera flaggor som skulle placeras på Nordpolen. Den viktigaste, Stjärnbaneret, bar Peary i sina egna kläder. (5) Fem kälkar och 40 hundar skulle föra Pearys expedition till målet (6) Var det i stället en annan amerikan, Frederick Cook, som nådde Nordpolen ett helt år innan Peary påstod sig ha utfört bedriften? (7) Nordpolen (8) Robert Edwin Peary, står på däcket till sitt skepp och delar ut gåvor till inuiter. nordens tidning Nr3 >2009 9

10 t e m a : - No r d p o l e n 100 å r Robert E. Peary var sjöofficer. Utan Matthew Henson, som var färgad, hade Robert E. Peary sannolikt aldrig nått Nordpolen. Frederick Cook var utbildad läkare, född av tyska invandrare Att färdas över havsisarna i dessa trakter är både svårt och farofyllt. Isarna ligger inte släta och lättframkomliga. Överallt tornar stora isbarriärer upp sig. Här och där är isen tunn, ibland finns öppet vatten orsakat av vindar och tidvatten. Allt detta lyckades man övervinna, bortsett från att en medlem av expeditionen drunknade. Det var den 34-årige Ross. G. Marvin från Cornell University. När expeditionen stod inför den sista etappen skulle sex utvalda män utföra bedriften. Det var Robert Peary, Matthew Henson och de fyra eskimåerna Si-gloo, E-ging-wah, Oo-tah och Oo-que-ah. De hade fem kälkar och 40 hundar som skulle föra dem till målet. Den sista etappen var 133 nautiska mil lång. Efter fem dagsmarscher och efter observationer för att fastställa positionen kunde Peary skriva i sin dagbok: Äntligen vid polen. Gruppen placerade de medförda flaggorna, gjorde observationer, fotograferade, mätte vattendjupet och spanade förgäves efter något land. Då som nu fanns inget land vid Nordpolen. Den eftertraktade punkten ligger mitt i Norra ishavet. Efter att ha gjort de observationer man avsett att göra skulle de sex männen återvända till fast land, till sitt fartyg, till säkerheten. Återfärden var minst lika farofylld som färden till polen, men med hjälp av de upplagda depåerna lyckades även resan tillbaka. USS Roosevelt stävade söderut och i september 1909 nådde fartyget den första telegrafstationen och kunde meddela omvärlden sin triumf. Resten av återresan som slutade i New York blev en segerfärd för Peary och för den amerikanska nationen. Vem var då denne Frederick Cook som hävdade att han besegrat Nordpolen redan 1908? Och vem var denne Matthew Henson som alltid fanns i Pearys närhet under polarresorna? Cook var utbildad läkare, född av tyska invandrare. Redan 1891 deltog han i en expedition som leddes av Peary. Det resulterade i skarpa motsättningar mellan de två männen, oenighet som kanske förklarar en del av vad som sedan hände meddelade Cook att han bestigit Nordamerikas högsta berg, Mount McKinley i Alaska, meter högt. Hans bragd avvisades, bland annat på grund av förfalskade bilder. I september 1909 kom Cook åter i rampljuset. Han framträdde då få dagar innan Peary meddelade att han nått Nordpolen och hävdade att han erövrat polen redan året innan. Det utlöste en häftig kontrovers. Flera polarfarare stödde Cook, bland andra norrmännen Amundsen, Sverdrup och Nansen. Andra hävdade att hans slädfärd hade varit allt för kort för att han hade kunnat nå Nordpolen. Cook gjorde ett misslyckat försök att få den amerikanska kongressen att ge honom titeln som den förste på Nordpolen. Några år senare greps han för svindlande aktieaffärer och hamnade i fängelse. Först på sin dödsbädd 1940 benådades han av president Roosevelt. National Geographical Society ställde sig på Pearys sida i tvisten och han blev den amerikanske hjälten som först besegrat Nordpolen. Men hade han verkligen nått målet? Tvivlet fanns, bland annat påstods att fotografier som Peary tagit på Nordpolen visade skuggor som inte stämde med solens placering om bilden tagits på polen. Men Amerika ställde sig på Pearys sida. Han var hjälten! Geografiska sällskapet förklarade efter noggrann genomgång av Pearys dokumentation att kommitténs ledamöter hysa enhälligt den åsikten, att kommendör Peary nådde polen den 6 april Många år senare förklarade den brittiske polarfararen Wally Herbert att hans forskningar i Pearys dokument pekade 10 nordens tidning Nr3 >2009

11 på att denne aldrig nådde polen. Och han tillade. Det har aldrig kunnat bevisas att Cook inte varit där. Herbert själv gjorde, 60 år efter Pearys färd, en färd med hundsläde och fyra man rakt över Arktis och Nordpolen från Point Barrow i Alaska till Svalbard. Därigenom blev han den förste som med släde korsat hela Arktis via Nordpolen. Om detta tvistar, så vitt jag vet, ingen. Peary hade nog aldrig kunnat genomföra sina polarfärder om hans närmaste medhjälpare inte hade varit Matthew Henson. En afroamerikan, son till en av de första afroamerikaner som fötts i frihet efter slavtiden. Henson hade lika stor erfarenhet av polartrakterna som Peary. Han hade lätt att få kontakt med inuiterna, förstod deras kultur, lärde sig deras språk. Han tillverkade också de hundslädar som expeditionen använde. Men medan Peary blev en berömd man föll Hensons namn i glömska. Det ligger nära till hands att tro att det berodde på att han var färgad. Först 1937 fick han viss upprättelse. Då blev han hedersmedlem i den berömda Explorers Club i New York. Men han dog som en fattig och mycket gammal man. Först långt senare hedrades han av den amerikanska staten. Hans kista grävdes upp och placerades vid sidan av Pearys grav på Arlington National Cementery i Washington DC. US Navy uppkallade också ett av sina fartyg efter honom. Det sägs att det egentligen var Henson och inte Peary som bokstavligen nådde Nordpolen först. När man den 6 april 1909 kom fram till det eftertraktade målet var det Hensons släde som först gled över polen. Peary kom 45 minuter senare. Det kan i den amerikanska Barack Obama-tiden ses som ett gott slut på en av polarforskningens stora men samtidigt mest intrigfyllda färder. Robert E.Peary dog den 20 februari 1920 och ligger begravd på Arlington National Cementery i Washington DC Operans nya grannar Nu börjar området kring det spektakulära operahuset i stadsdelen Björvika i Oslo ta form. De storstilade planerna på att förvandla det nedgångna hamnområdet söder om E6 och Sentralstasjonen till ett kulturcentrum stannade inte bara på ritbordet. Många befarade att när väl operahuset stod färdigt 2007 så skulle det dröja länge innan resten av området skulle omvandlas. Men sedan juni i år finns det konkreta planer: Till Björkvikagranne med den Norske Opera flyttar det kombinerade Munch- och Stenersenmuseet. Munchmuseet har ju haft lokalproblem en längre tid i sitt alltför lilla hus i nordöstra stadsdelen, medan Stenersenmuséet huserat i kvarteret bakom Oslo Konserthus. De båda unika konstsamlingarna får ett gemensamt nytt hus i intressanta omgivningar för cirka 2 miljarder norska kronor, om nu Oslo stadsfullmäktige säger ja till planerna i slutet av sommaren. Men ingen ifrågasätter detta, motsvarigheten till kommunstyrelsen har redan givit sitt bifall. Konstmuseet skall börja byggas 2011 och öppnas Som granne med både konstmuseet och Den Norske Opera skall också Oslos nya stadsbibliotek Deichmanske Bibliotek byggas, men den byggstarten blir långt senare. Först 2017 skall biblioteket stå klart till en kostnad av cirka 1,3 miljarder norska kronor. Totalt pris för de båda husen således 3,3 miljarder norska kronor en ansenlig nota även för en oljeproducerande nation! Innan Deichmanske kan börja byggas så måste motorvägen som stryker tätt förbi området byggas över för att Björvika skall kunna knytas ihop med Sentralstasjonsområdet och därmed få en mer naturlig gångväg till de kulturella aktiviteterna. Jublet över att området nu verkligen blir ett kulturcentrum var stort i media i mitten av juni. Oslos ledande politiker instämde att ett nytt Munch-museum kommer att sätta Oslo tydligare på kartan än vad det nya uppmärksammade operahuset har gjort. Lars Killander, Oslo. nordens tidning Nr3 >

12 Över ingången till IF Egernførdes stora idrottsplats hänger skylten VELKOMMEN Slesvig ett gränsland i Norden Text & bild: Thomas Wallin Slesvig och människorna utmed den dansk-tyska gränsen kommer Föreningen Nordens årsbok 2010 att handla om. Konflikten om gränsområdet och de två hertigdömena Slesvig och Holstein har påverkat Danmarks historia sedan tidigt 1200-tal. Idag är Slesvig delat i en nordlig del, Nordslesvig, och en sydlig, Sydslesvig, där den norra delen hör till Danmark och den södra till Tyskland. Den, förhoppningsvis, sista gränsjusteringen ägde rum 1920, efter en folkomröstning. Idag är Slesvig ett av få exempel i världen på hur en från början mycket infekterad gränskonflikt kunnat lösas på fredlig väg. På båda sidor om den slesvigska gränsen finns minoriteter, en tysk på den danska och en dansk på den tyska. Vad som däremot är unikt med dessa minoriteter är att man inte ingår i någon av minoriteterna på grund av härstamning, utan på grund av med vilket land man sympatiserar. Den som känner sig som dansk i Sydslesvig har rätt att se sig själv som ingående i den danska minoriteten och den som känner sig som tysk i Nordslesvig kan, om han vill, räkna sig till den tyska minoriteten. Båda minoriteterna har sina politiska och andra idéburna organisationer. Föreningen Nordens årsbok 2010 utkommer i november och kommer att ha namnet Slesvig ett gränsland i Norden. Att stötta danskheten i gränslandet Över ingången till IF Egernførdes stora idrottsplats hänger skylten VELKOMMEN omgiven av två danska flaggor. Den lokala danska minoriteten har årsmöte. Varje sommar under det första veckoslutet i juni håller mindretallet sina årsmöten runt om i Sydslesvig. Det är oftast glada och livliga tillställningar. Egernførde heter Eckernförde på tyska. Det är en charmerande liten stad vid en av Östersjöns vikar, Eckernförder Bucht och ligger ungefär 30 kilometer sydost om Flensburg. Folk strömmar till i stora mängder och alla 12 nordens tidning Nr3 >2009

13 känner alla. Talarstolen står på plats, omgärdad av små danska flaggor och runt idrottsplatsen har man slagit upp de sedvanliga marknadstälten. Flensborg Avis, minoritetens dagstidning, finns här med sin mobila redaktion och bjuder glatt på friexemplar av dagens tidning, slik (godis på dansk) och möjligheter att dryfta aktuella frågor och händelser med tidningens redaktörer. I klubblokalerna vid entrén är ett stort antal röd- och vitklädda damer i full färd med att duka upp delikata tårtor, i de danska färgerna naturligtvis, samt en uppsjö av kakor och bullar. En doft av nybryggt kaffe svävar över det hela. Vid ingången konserterar blåsorkestern FDF Vejle med full kraft och mycket medryckande. Publiken applåderar entusiastiskt. Strax före klockan 14 singlar två fallskärmshoppare ned med var sin stor och vacker Dannebrogen fladdrande i fartvinden. De landar elegant bakom talarstolen, som äntras av årsmötesordföranden, Gitte Hougaard-Werner från Sydslesvigsk Forening (SSF). Dessvärre meddelar hon att huvudtalaren, danska kulturministern, Carin Christensen, har tvingats lämna återbud. Hon ersätts av Kim Andersen, partiet Venstres mycket respekterade rättspolitiske ordförande och Folketingetsledamot. På talarlistan finns bland andra också Finn Slumstrup, Grænseforeningens ordförande. Han inleder med en varm hälsning från landsmännen norr om gränsen. De har ett stort och levande intresse av minoritetens söder om gränsen väl och ve. Viktigast är, säger Finn Slumstrup, att man efter bästa förmåga stöttar danskheten i gränslandet. Att man sprider kunskap om gränslandets förhållanden och att man kämpar för att bevara och stärka det danska språket och kulturen. Årsmötena är mycket viktiga. De besöks av ett antal ledande danska politiker som, genom sin personliga närvaro, markerar hur viktigt man i Danmark ser på minoritetens välbefinnande. Därefter berör Grænseforeningens ordförande flera företeelser, nationella som lokala, som han anser bör rättas till och han bekymrar sig också över sjunkande medlemstal i Grænseforeningen och andra föreningar med samma inriktning. Utöver Grænseforeningen finns ytterligare ett drygt dussin föreningar och fonder som har det dansk-tyska gränslandet och minoriteterna som sin hjärtefråga. -Medlemsantalet i vår förening sjunker stadigt, säger han. Det har sjunkit nästan varje år sedan det viktiga Köpenhamn-Bonnavtalet slöts på femtiotalet. På den tiden hade Grænseforeningen omkring medlemmar. Gränslandets förhållanden var en folkrörelse i Danmark. -Vi gör vad vi kan för att förbättra kunskaperna om förhållandena vid gränsen, men det räcker inte, fortsätter Finn Slumstrup. -Ni måste själva göra mer. Ni måste aktivt berätta om livet här nere för landsmännen norr om gränsen. Att gränsen inte längre utgör det hinder den en gång var för samspelet mellan danskarna i norr och minoriteten här i söder betyder att förhållandena har gått in i en helt ny fas. I ett Europa där gränsbommarna mist sin betydelse befinner sig danskar på båda sidor om gränsen i en ny situation. Därför ser Finn Slumstrup Flensborg Avis, minoritetens dagstidning, finns här med sin mobila redaktion. nordens tidning Nr3 >

14 Sle s v i g - e t t gr ä n s l a n d i No r d e n Så länge ni håller fast vid oss håller vi också fast vid er. Strax före klockan 14 singlar två fallskärmshoppare ned med var sin stor och vacker Dannebrogen fladdrande i fartvinden det som nödvändigt att enskilda personer ur den danska minoriteten går in och deltar i den offentliga debatten i Danmark i högre grad än tidigare. Inte bara när det gäller lokala och regionala frågor, utan också nationella, för att visa att minoriteten är en angelägenhet för Danmark och att Danmark är en angelägenhet för minoriteten. Fler sydslesvigska röster i den danska offentliga debatten skulle förmodligen ses som det tydligaste beviset för att Grænseforeningen och den danska minoriteten i högsta grad är levande och aktiv idag. -Det är inte under dessa festdagar utan under resten av årets alla dagar som kraften och styrkan i sammanhållningen mellan danskarna i norr och minoriteten här söder om gränsen kommer att prövas, säger Finn Slumstrup med engagerat darr på rösten. Grænseforeningen delar i stort sett samma öde som alla idébaserade föreningar i Förenings-Danmark. I alla, oavsett färg och form, minskar medlemsantalet. Förr i världen, när motsättningarna mellan Tyskland och Danmark var större, växte däremot antalet medlemmar explosionsartat. Så även om Finn Slumstrup och övriga i föreningen vill ha fler medlemmar är ändå den positiva utvecklingen mellan Danmark och Tyskland viktigare. -Det är det allra bästa som jag, som tillhör årgång 1941, fått uppleva! fortsätter han. Den danska minoriteten i Sydslesvig, som håller sina årsmöten som en stolt markering av uppnådda resultat och med nya mål för ögonen, är bara en av hundratals minoriteter runtom i Europa. Samtidigt är den unik för Danmark. Det kommer mycket tydligt till uttryck i allt från det statliga stödet på omkring 14 nordens tidning Nr3 >2009

15 en halv miljard kronor årligen och det massiva och personliga deltagandet av danska ledande politiker också i årets möte. Det är ett uttryck för den traditionella uppfattningen och, inte minst, ett bevis på att det som dåvarande statsministern Niels Nergaard sade 1920, Ni kommer inte att glömmas, fortfarande gäller. Också en mer sentida statsminister, socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen, formulerade sig för några år sedan på ett sätt som ofta citeras: Så länge ni håller fast vid oss håller vi också fast vid er. Idag när alla europeiska folk alltmer integreras med varandra, och i en framtid där gränsbommar enbart kommer att ses som något negativt, är det lätt att konstatera att Danmark har lika stor glädje och nytta av sin minoritet på andra sidan gränsen som den av Danmark. För i framtiden kommer det inte att vara gränsbommarna som styr utan engagemanget i språket, kulturen och sättet att tänka. Förklarar Finn Slumstrup och avslutar sitt känsloladdade tal: Vi håller fast vid varandra för att vi har nytta av varandra. Tack för ordet! bild av:ib Rasmussen Ett faktum som också gläder den församlade årsmötespubliken är beskedet att det berömda Istedløven Istedlejonet - alltså det magnifika bronslejon, som konstnären HW Bissen skapade som ett monument över den danska segern 1850 i det första slesvigska kriget förmodligen kommer att återbördas till sin ursprungliga plats, Den Gamle Kirkegård i Flensborg. Där ställdes det upp 1862 men blev bara kvar i två år. Efter det danska nederlaget 1864 togs det som krigsbyte av preussarna och flyttades till Berlin. Efter andra världskrigets slut hamnade det på en bakgård i Köpenhamn. Nu har de sju politiska partierna i Flensborgs stadsfullmäktige uttryckt en enhällig önskan om att lejonet återförs till sin ursprungliga plats. Den danska regeringen har hittills inte haft några invändningar. Frampå eftermiddagen är tårtfaten hos de glada rödvita damerna inne i klubbhuset helt tomma. Allt är uppätet, men årsmötet fortsätter långt in på kvällen. Den danska minoriteten i Sydslesvig, som håller sina årsmöten som en stolt markering av uppnådda resultat och med nya mål för ögonen, är bara en av hundratals minoriteter runtom i Europa. nordens tidning Nr3 >

16 Hu rt i g ru t e n s vara eller inte vara sätter norska sinnen i brand Text : Per Olof Widell Bild: Torsten Hallberg Att Hurtigruten inte är något viktigt transportmedel i Kustnorge påstod en undersökning från TÖI, det norska Transportekonomiska institutet förra hösten. Långt fler använder bil, flyg och snabbåt för att tillfredsställa sina dagliga transportbehov på de orter Hurtigruten anlöper, citerade tidningen VG, Verdens Gang, rapporten. -Hurtigruten har en viss, men avgränsad transportfunktion men är viktigast för turister, sade forskningschef Jan Inge Lian vid TÖI till VG. Sådana uttalanden tänder eld i sinnena på Ola Nordmann på samma sätt som målsaken (nynorsk eller bokmål), avholdssaken (absolutister eller måttlighetsbrukare) och EU-saken (ja- eller nejanhängare). För just Hurtigruten har Ola Nordmann en bestämd uppfattning om. Ekonomiska trångmål och statssubsidier hör till debatten om dess vara eller inte vara. Men förra året var ett särskilt svårt år för den då 115 år gamla sjöfartslinjen. Första halvåret 2008 gick bolaget minus 186 miljoner norska kronor, att jämföra med minus 34 miljoner samma tid Hurtigrutens största ägare, Nordlandsbanken, och en annan viktig ägare, Narvik Sparbank, gjorde brakförluster på sina ägarintressen. Fremskrittspartiets Torgeir Traeldal i Narvik sammanfattade situationen så här förra hösten: -Det är bättre att lämna en sjunkande skuta än en skuta som har sjunkit till botten. Narvik måste ut ur Hurtigruten nu. Rederiet Hurtigruten som är en sammanslagning av Troms fylkes dampskibsselskap och Ofotens og Vesterålens dampskibsselskap fick göra sig av med sina färje- och snabbåtslinjer. De köptes av Torghatten Nord, en annan anrik operatör på kusten i Nordnorge. Hurtigruten fick 488 miljoner NOK i köpesumma. Till de senaste årens ekonomiska problem kommer också de utbrott av infektioner med Norovirus som skett blev 200 passagerare sjuka när tre av fartygen drabbades. På försommaren i år drabbades passagerare på ett av fartygen av virusinfektionen. Därför har en 16 nordens tidning Nr3 >2009

17 annorlunda upplevelse för passagerarna på senare år varit att bli mött av en spritflaska när de går ombord och när de går in i matsalen. I samband med arbetet med en ny nationell transportplan har Hurtigrutens framtid varit uppe till diskussion. Det var tänkt att kommunikationsminister Liv Signe Navarsete från Senterpartiet, innan stortingsledamöterna gick på sommarlov, skulle presentera anbuden för driften av Hurtigruten efter år 2012 men de kom aldrig fram. Stortinget har dock varit tydligt i frågan. Majoriteten i transport- och kommunikationsutskottet vill att det nuvarande mönstret med 34 anloppsorter dagligen behålls och att bolaget Hurtigruten får koncession för tio år framåt från Men det finns de som vill mer. Kristelig folkeparti, Höyre och Fremskrittspartiet har i kommunalutskottet uttryckt en önskan om att Hurtigruten ska förlängas från Bergen till Stavanger. Kommunikationsministern har också uttalat att hon kunde tänka sig att utvidga trafiken till både Stavanger i söder och Alta i Finnmark i norr, något som inte fallit de ansvariga i rederiet på läppen. -Då behöver vi ett skepp till, för i så fall måste vi utvidga från elva till tolv dagars segling. Om staten är villig att betala detta kan vi värdera saken. Men själva kan vi inte göra en sådan förlängning, sade kommunikationschef Ragnar Norum. En förlängning av linjen har diskuterats tidigare. Till och med Murmansk i Ryssland har nämnts som en tänkbar ändpunkt i norr istället för Kirkenes. Världens största stad norr om polcirkeln med en befolkning på idag minst kunde vara en lockande marknad. Men de praktiska problemen i den ryska hamnstaden skulle vara stora och det skulle innebära ytterligare ett dygns resa och därmed ytterligare ett skepp i trafik. Världens vackraste sjöresa må ta andan ur passagerarna när de står vid relingen i den ljusa sommarnatten men allt har ett pris. När sjökaptenen Richard With startade linjen 1893 fick han kronor från staten för att upprätthålla förbindelsen. Den gången var den regelbundna, tidtabellslagda sjöresan längs den norska kusten ett kommunikationstekniskt genombrott. Idag har även den ekonomiska samarbetsorganisationen EFTA synpunkter på subventionerna. Statsstöd ja, säger EFTA, förutsatt att det går till passagerartrafik, inte turisttrafik. Tiderna har förändrats nådde Nordlandsbanan Bodö och med den gavs ett transportalternativ till Hurtigruten i Nordnorge - järnväg och vägtrafik i samarbete. Året efter invigdes Lofotveien. En stadig utveckling av infrastrukturen i norr har skett sedan dess. Vägnätet har byggts ut, helårsvägar binds samman med tunnlar och broar och dit vägen inte når når bilfärjorna. På 1960-talet började man också att bygga ut flygplatserna i både Nordnorge och på Västlandet och på 1970-talet hade de viktigaste hamnarna på kusten fått kortbaneflygplats. Idag är det bara ett fåtal av de 34 anloppsorterna som saknar flygförbindelse. När jag möter Inge Brox, känd journalist i Nordnorge, i hans hem i Mehamn längst upp i norr på Finmmarkskusten talar vi om ruta. Vi sitter i hans vardagsrum, stuen, med panoramafönster mot Ishavet. Sydgående Hurtigruten lägger ut med kurs rakt mot norr innan den girar babord. Klockan är halv två på natten och midnattssolen ett eldrött klot som aldrig vill gå ner. Vad har Hurtigruten för betydelse för Mehamn? Världens vackraste sjöresa må ta andan ur passagerarna när de står vid relingen i den ljusa sommarnatten men allt har ett pris. nordens tidning Nr3 >

18 Hur t i g r u t e n -Mest psykologisk betydelse, menar Inge Brox. -Hurtigruten är kryssningstrafik. Som kryssningsfartyg behöver den inte heller vara en förlustaffär. Sommarsäsongen, från maj till september, genererar intäkter. Juni och juli månader brukar ge ordentliga överskott, men det är resten av året som ger de stora underskotten. Det är den period Hurtigruten anses spela en särskilt viktig roll för befolkningen i norr, och enligt avtalet med den norska staten är Hurtigruten förpliktad att genomföra trafik hela året. Hurtigruten går i alla väder har varit en devis som gällt lika säkert som Amen i kyrkan. Den är ofta återgiven på affischer med fartyg i snöstorm på vredgat hav. Detta har alltmer blivit en sanning med modifikation. Punktligheten i jämförelse med andra trafikslag utfaller inte alltid till Hurtigrutens fördel. De stora moderna Hurtigrutfartygen av kryssningstyp angör ofta inte Mehamn och andra utsatta hamnar, som Berlevåg och Vardö, vid hårt väder. Man vågar inte låta de eleganta flytetygen angöra de mest utsatta hamnarna. Ibland vänder man redan vid Honningsvåg och då förlorar hela Östfinnmark det som ska vara livlinan till omvärlden. Det regionala flyget har en mycket hög regularitet, berättar Inge Brox. Och vägtrafiken har förbättrat tillgängligheten betydligt på senare år. Nya Nordkynnvägen som förbinder fiskelägena Mehamn och Kjöllefjord på halvön Nordkynn öster om Nordkap med riksvägnätet bär syn för sägen. Kolonnkörning är visserligen vanlig vintertid, men de perioder vägen är helt stängd har blivit färre och kortare. Och nästan all djupfryst fisk från fiskehamnarna transporteras på landsväg. Ändå finns det ljus i mörkret för Hurtigruten. I internationell marknadsföring lyfts linjen fram under mottot Hunting the Light. Och ljuset, det är norrskenet som skall dra nya skaror till båtarna. När det förra hösten talades om ett katastrofalt år för Hurtigruten visade BBC en resedokumentär från Nordnorge i vinterdräkt, som flera miljoner engelsmän såg. Dagarna efter programmet sålde Hurtigruten vinterturer för 10 miljoner NOK, 15 gånger mer än normalt. För att spara har rederiet lagt upp flera av de stora, moderna fartygen de senaste och ersatt dem med äldre och mindre båtar. Det finns passagerare som till och med uppskattar dessa båtar mer. De ger mer äkta fartygskänsla, påstås det. Debatten om Hurtigruten sätter sinnena i brand och den rör själva nerven i Kustnorges självmedvetande. Regionalpolitik måste få kosta. Som bas i turistnäringen utgör Hurtigruten en oersättlig infrastruktur. Man citerar gärna Sveriges förre statsminister Göran Persson: - Hurtigruten är Norges starkaste varumärke. Ett varumärke som hållit i 116 år. 18 nordens tidning Nr3 >2009

19 Nordiska folkhögskolor i Sverige Malmfältens folkhögskola är en skola som genom kvalitet och omtanke sätter kunden i centrum. Vår flexibla organisation gör att vi kan möta efterfrågan i ett föränderligt samhälle. Vi riktar oss till kortutbildade som vill komplettera eller fördjupa tidigare studier. Vi erbjuder kundanpassade konferenspaket till företag och organisationer. Skolan är ett folkbildningscentrum för hela Nordkalott / Barentsområdet. Malmfältens folkhögskola E-post Campingvägen Kiruna Tel: Fax: Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö finns ca 6 mil nordväst om Stockholm. Nordens Biskops- Arnö - mötesplats för människor i Norden, verksamma inom litteratur/kultur. Modern kursgård i historisk miljö med specialkurser i foto, dokumentärfilm, litteratur, internationell solidaritet samt hälsa. Dessutom en allmän kurs för dig som vill skaffa behörighet till högskolan. Stor sommarverksamhet med nordisk teater, sommarkurser och vandrarhem. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, Bålsta tel: Nordiska folkhögskolan er en samnordisk folkehögskole som ligger i Kungälv, det historiske mötepunktet mellom Norge Sverige og Danmark. Personal og elever kommer fra alle de nordiske land. Alle skolens linjer og skolens fellesaktiviteter og reiser har et fokus på Norden. Globale problemer og miljöspörsmål er viktige foredragstema. Nordiska folkhögskolan Olof Palmes väg 1, Kungälv og tlf epost: Skeppsholmsgården består av en Hemgård och Skeppsholmens folkhögskola. Vår samlade kursverksamhet omfattar c:a 100 kurser och seglingar av olika slag. Folkhögskolan erbjuder tre långa kurser Allmän kurs, Musikkurs och Båtbyggarkurs, samt ett antal kortare kurser. Öppen verksamhet. Vill du inte delta i någon kurs utan bara komma till Skeppsholmsgården för att lyssna på musik, dansa eller delta i öppenverksamheten är du välkommen. Slupskjulsvägen Stockholm Tel: Litorina folkhögskola, Karlskrona Litorina folkhögskola är till för dig som vill skaffa behörighet till högskolan, som vill bättra på dina meriter i arbetslivet eller som vill vidga dina vyer. Vår skola har Östersjöprofil, vilket innebär att du som studerar här även får kunskap om länderna kring Östersjön. Gullberna Park Karlskrona mail: Tel: nordens tidning Nr3 >

20 Kunt Hamsun 31 år gammal Knut Hamsun 150 år firas i Norge. Text: O. Henrik Akeleye Braastad Bild: Wikipedia och Nordisk Film I år är det 150 år sedan den norske författaren Knut Hamsun föddes, ett faktum som firas stort i Norge, men som uppmärksammas också på andra håll. Knut Hamsun blev 92 år gammal och när han avled, i februari 1952 hade han gett ut ett femtiotal böcker och hans författarskap pågick i 72 år. Hans första bok Den Gaadefulde kom ut 1877 och den sista Paa Giengrodde Stier, kom ut Genombrottet kom redan 1890 med romanen Svält och Knut Hamsun tilldelades Nobelpriset Under kriget blev författaren ansedd för nazist, och han stödde också det norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Efter kriget ställdes Hamsun inför rätta för landsförräderi men frikändes. O. Henrik Akeleye Braastad är skriftställare och Gustaf Frödingmedaljör Här berättar han om mötet mellan två diktare, väsenskilda såväl fysiskt som i deras diktning. Nordisk Film Bland de yngre...behöver man bara se Knut Hamsuns kämpagestalt och havörnfysiognomi för att komma i fornstämning, ehuru denna väldige viking med all kraft levat sig in i den kraftödande moderna förfiningen Gustaf Fröding om Knut Hamsun. Hamsun och Fröding var nästan jämnåriga; Hamsun ett år äldre, född 1859 för 150 år sedan i år. Medan atleten Hamsun gick på händerna, satte sig den närsynte Fröding på baken; fysiskt var han ynklig, en katastrof. Den ene såg uppåt, rakt fram, den andre skyggt ned. Båda var törstiga och båda trollade de med språket. De två författarna träffades personligen en septembersöndag på Balbergs Turisthotell, mitt i en stupbrant dalsluttning norr om Lillehammer i Norge. Fröding vistades på nervsanatorium på orten. Klar utsikt, vackert, och färgerna drar många besökare vandrar på ansade stigar mot utsiktspunkterna. Hamsun har just kommit från Paris. Han går ensam och spelar krocket med två klot. De två samtalar en stund Fröding vill diskutera litteratur. Hamsun vill hellre spela krocket med sig själv, fortsätter att slå kloten, spela partiet färdigt. Fröding gör på Hamsun intryck av att vara i god form och skick: snygga kläder, mustasch, en grå hatt på sned, verkar vänlig, älskvärd. Fröding talar långsamt, omsorgsfullt, stillsamt. Hamsun lägger patiens. Fröding ler. Middag. Det serveras laxöring från den närbelägna forsen. Vid bordet vill Hamsun bjuda Fröding på ett glas öl. Frödings läkare anländer plötsligt patienten har flytt och skall hämtas in. Fast Fröding får sin halva öl. En halva till maten. Efter måltiden tar doktorn tag i Fröding och släpper honom därefter inte! I brev till vännen Mauritz Hellberg i Karlstad beskriver Fröding den norske författaren som han finner egendomlig och intressant. Iakttagaren Fröding upplever Hamsun som mycket lik Bjørnstierne Bjørnson i anletsdragen: lite gråblek, demonisk, behärskat ensam, lite misstänksam och ytterligt oförvägen. Han beskriver Hamsun som en stor, välbyggd och präktig man, en riktig viking, en kämpe, full av förakt och bitterhet, självkänsla och nyckfullhet, men på sitt sätt älskvärd. Fröding karakteriserar Hamsun också senare: han ser alltid bitter och hämndgirig ut, som en man från den korsikanska vendettan. Fröding rapporterar att Hamsun vid besöket visat honom en mängd nya Strindbergiana från Paris, där Hamsun under ett par år var svenskens bäste vän. En vacker dag bröt Strindberg vänskapen, ansåg att Hamsun hade utsatt honom för moralisk misshandel. Det hade naturligtvis blivit så 20 nordens tidning Nr3 >2009

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hurtigruten är den långa sjöresan utmed

Hurtigruten är den långa sjöresan utmed VINTER MED HURTIGRUTEN PÅ NORDKALOTTEN Av Ingemar Carlsson Hurtigruten är den långa sjöresan utmed Norges kust, från Bergen i söder till Kirkenes i norr, som har fått namnet "Världens vackraste sjöresa".

Läs mer

Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar

Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar Club Eriks noga utvalda upplevelser Hurtigruten i Vinterskrud Norrsken & vackra vita fjordsluttningar Norge Att färdas med Hurtigruten vintertid är nästan en sakral upplevelse. Norrskenet i kombination

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2016 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig

Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig 1 Tunadalskyrkan 150614 2 e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig Tänk att en text som är 3500 år gammal ändå kan kännas så aktuell. Man skulle kunna byta ut några av namnen mot nutida namn och få exakt samma

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2015 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER Göteborg 16-17-18 augusti 2013 Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Välkommen, alla Riksidrottens Vänner och Idrottsledarveteraner

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12

Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12 1 Tunadalskyrkan 130922 Den levande strömmen Hes 47: 1-12 Det hebreiska folket var i fångenskap i Babylon. Templet i Jerusalem, symbolen för Guds närvaro bland sitt folk hade förstörts till deras stora

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer

Mitt namn är Erling Lundh och kommer från Kalix. Ordförande för Barents Puppetry Network sen det bildades 2001.

Mitt namn är Erling Lundh och kommer från Kalix. Ordförande för Barents Puppetry Network sen det bildades 2001. Mitt namn är Erling Lundh och kommer från Kalix. Ordförande för Barents Puppetry Network sen det bildades 2001. Och jag heter, Marina Lundh som är internationell sekreterare i Barents Puppetry Network,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Resa till Lofoten med SPF Seniorerna 485 Björken 28 maj 1 juni 2015

Resa till Lofoten med SPF Seniorerna 485 Björken 28 maj 1 juni 2015 Resa till Lofoten med SPF Seniorerna 485 Björken 28 maj 1 juni 2015 28 maj Solen skiner från en klarblå himmel denna morgon när 47 förväntansfulla medlemmar ska ge sig ut på resa till Lofoten med Högbergs

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Weekend i Washington DC

Weekend i Washington DC Weekend i Washington DC Weekendresa till Washington D.C. med besök till stadens alla sevärdheter. På denna resa till Washington D.C. får ni åka båt på Potomacfloden till Mount Vernon, ni ser kända monument

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav.

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav. ROSIV i österled 18-19 augusti var ROSIV (Reservofficerssällskapet i Västerbotten) inbjudet av ryska kulturdepartementet via Karelens Ministerium för kultur att deltaga i en konferens med syfte att manifestera

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Vad händer i Arktis?

Vad händer i Arktis? Vad händer i Arktis? Hur påverkar det mig och mina elever? Lärarfortbildning om miljö- och klimatförändringar Orsa Grönklitt 4 maj 2011 Foto Anders Björklund Lärarfortbildning om miljö- och klimatförändringar

Läs mer

Information till boende. för psykiatrisk vård med kvalitet

Information till boende. för psykiatrisk vård med kvalitet Information till boende för psykiatrisk vård med kvalitet Verksamheten utgår från klienterna och vi arbetar efter en helhetssyn på vård och rehabilitering Välkommen till Mjörnviksholm Vi hälsar dig välkommen

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI 2014 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!

Läs mer

Norge Resa 2010 3/8-6/8

Norge Resa 2010 3/8-6/8 Norge Resa 2010 3/8-6/8 Min Norge resa påbörjades en solig tisdag morgon, klockan 08 00 styrdes kosan mot föräldrahemmet i Virserum en liten nätt sträcka på 7,5mil. Man har packat och förberett resan i

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre search 18 Med lust att upptacka Bengt Tarre har seglat sedan barnsben och alltid lockats av långa distanser och nya platser. Längtan efter äventyr och öppna hav resulterade så småningom i några längre

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Weekend i Washington DC

Weekend i Washington DC Weekend i Washington DC Weekendresa till Washington D.C. med besök till stadens alla sevärdheter. På denna resa till Washington D.C. får ni åka båt på Potomacfloden till Mount Vernon, ni ser kända monument

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Het forskning i Arktis och Antarktis. En vandringsutställning från Teknikens Hus

Het forskning i Arktis och Antarktis. En vandringsutställning från Teknikens Hus Het forskning i Arktis och Antarktis En vandringsutställning från Teknikens Hus Utställningens delar Årstidssnurren... Isbrytaren Oden... Filmer och Odenmodell... Ice Cube... Islabbet med forskaren...

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med

Läs mer

Skickad i sömnskola av vindmöllebrus

Skickad i sömnskola av vindmöllebrus Sömnbrist side 1 Skickad i sömnskola av vindmöllebrus Innevånarna i närheten av tolv jättemöllor upplever att deras livskvalitet har förringats väsentligt på grund av sömnstörningar, sömnbrist och andra

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09 Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09 Hej på er igen Ytterligare en vecka har passerat revy och vi har sedan förra brevet lyckats ta oss fram till Petermann Fjorden samt tagit oss hela vägen till Glaciärskanten.

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Nr 2 Maj 2008 -bladet

Nr 2 Maj 2008 -bladet Nr 2 Maj 2008 S -bladet Medlemstidning för Svenska S 30 förbundet Ur innehållet: - Följ ljuset i sommar - Eskader! - Sommaraktiviteter - Nya klassregler Insidan Svenska S30 förbundet c/o Margareta Johansson

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Arktis - Lärarhandledning

Arktis - Lärarhandledning Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Att dra grisen i svansen

Att dra grisen i svansen Att dra grisen i svansen Om kontrafinalitetens olika yttringar Gemensam inventering och utredning Forskarbyn Ölsdalen OPEN 13-16 augusti 2013 Bruksgården, Degerfors Välkommen! Tema: Kontrafinalitet Vad

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Så fick man soldater

Extramaterial till Blod och lera Så fick man soldater Så fick man soldater Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres. BLOD och LERA första världskriget

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Illusioner!

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Illusioner! NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Illusioner! Den 31:a januari ska en vägg med illusioner invigas i teknikklubben LUSTEN. Som medlem i teknikklubben är du välkommen på premiären. Vår hjärna tolkar den bild

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys

Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys Ett nytt Arktis Niklas Granholm, Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Stockholms Universitet, 15 mars 2012 Das Eismeer, Caspar David Friedrich, 1823/24. Ett nytt Arktis

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer