Knut Hamsun, 150 år firas i Norge.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Knut Hamsun, 150 år firas i Norge."

Transkript

1 PRIS 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK Tidskrift från Föreningen Norden Nr Robert E. Peary Matthew Henson Frederick Cook TEMA: -No r d p o l e n 100 å r Knut Hamsun, 150 år firas i Norge.

2 Visste du att Nordens Tidning läses av beslutsfattare och politiker i hela 1809 i Livrustkammaren Föreläsningar och evenemang i samarbete med Märkesåret. Tema: Finska kriget och de svensk-finska relationerna efter rikssprängningen. Torsdagar kl Norden, samt politiker och 1/10 Finland i Sverige och Sverige i Finland Ett samtal mellan Yrsa Stenius, pressombudsman och Bengt Lindroth, Sveriges Radios fd korrespondent i Helsingfors. tjänstemän i regeringskansliet. 22/10 Om Sara Wacklin och andra fascinerande kvinnoöden under Finska kriget, En föreläsning med professor Ebba Witt-Brattström. Annonsera & var en del i debatten 19/11 Nordiskt politiskt samarbete i allmänhet och svensk-finskt samarbete i synnerhet. Ingvar Carlsson, svensk statsminister och , berättar om sina erfarenheter. FuLLSTändIgT program MEd FLER InTRESSanTa EvEnEMang HITTaR du på: Nordens Tidning Antennvägen Tyresö Tel: +46 (0) Fax: +46(0) kungliga slottet, slottsbacken Allt finns på Hanaholmen Finlandsinstitutet är ett aktivt och mångsidigt kulturhus i centrala Stockholm I höstens 2009 program bl a: Tis 22/9 kl Merete Mazzarella om Topelius Ons 7/10 kl Fröken, champagne! med Lilla Teatern Tis 13/10 kl Jazz med Iro Haarla Quintet Tis 20/10 kl Jörn Donner om Ingmar Bergman Fre 6/11 kl Konstens natt - Staden heter Helsingfors med Claes Andersson, Birgitta Ulfsson, Anna Järvinen, Toivo Kärki på anna vis, J. Karjalainen, kortfilmer, etc. Mån 9/11 kl 19 Pär Stenbäck om Kriser och katastofer, i ett samtal med Mats Hellström, bokutställning och -lotteri kl 18 Tis 24/11 kl Monika Fagerholm om Glitterscenen Sön 6/12 kl 15 Konsert på självständighetsdagen med Gabriel Suovanen Iro Haarla Anna Järvinen Foto J.H. Engström Jörn Donner Foto Kari Hautala Foto Maarit Kytöharju FotoCharlotta Boucht Merete Mazzarella Finlandsinstitutet Snickarbacken 4/Birger Jarlsgatan Stockholm tel nordens tidning Nr3 >2009

3 De lärde tvistar och tvistar Nordens Tidning ges ut av Föreningen Norden sedan Upplagan är exemplar och går till föreningens medlemmar i Sverige samt till prenumeranter i Sverige och övriga Norden. Prenumeration 4 nr /år. Sverige, 100 SEK, övriga Norden: 130SEK, övriga världen: 150SEK. Betalas på PG: , Prenumeration Nordens Tidning anges på talongen Ansvarig utgivare Mats Wallenius Chefredaktör Torsten Hallberg Adress Föreningen Norden Box Stockholm Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post Hemsida Annonser Irmér Media AB +46 (0) Repro & Tryck Åkessons Tryckeriaktiebolag Produktion och form Irmér Media AB. För åsikter och inlägg i publicerade artiklar står respektive författare. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material samt förbehåller sig rätten att korta i artiklarna. Matthew Henson Robert E. Peary Frederick Cook Omslagsbild IrmerMedia(Nicolas K.), Library of Congress Washington, NOAA, CIA Ledare Intrigspel när Nordpolen besegrades Slesvig - ett gränsland i Norden Hurtigrutens vara eller inte vara Nordiska 19 folkhögskolor i Sverige Knut Hamsun, år Nordiskt välfärdscenter, nygammal 22 nykomling i Stockholm Nordtiser Bragder är något som aldrig legat redaktör'n varmt om hjärtat. Jo, kanske när han var riktigt ung och läste Rekord-Magasinet. Inspirerad av den var han övertygad om att han skulle bestiga varje obestiget berg och korsa varje obeseglat hav. Till försvar för att han aldrig gjorde det kan han säga att det finns inga obestigna berg eller obeseglade hav kvar. Annat var det på Robert E. Pearys tid. När han gav sig ut på upptäcktsfärd var inte ens Nordpolen upptäckt. Eller var den det? Om detta tvistar de lärde. Hur som helst var Peary en bragdernas man, precis om Mannerheim, och Knut Hamsun. Nya forskningrön, och en teaterpjäs, har gett krigaren Mannerheim, ny aktualitet. Om de nya forskningsrönen tvista de lärde, men hans liv och dåd under de finländska krigen ger syn för sägen att ingen lär sig mer om ett problem än den som befinner sig där det är svårast. Knut Hamsuns bragd är kanske inte att det i år är 150 år sedan han föddes, utan mer att han ägnade 72 långa år till att skriva en uppsjö av böcker. Hans politiska sympatier är mer tveksamma för oss. Om hur det verkligen förhöll sig med dessa tvista de lärde. Om man nu på ett begåvat sätt ska sammanfatta dessa tre storheter, som omskrivs i detta nummer av Nordens Tidning, skulle det möjligen vara att hade de känt till alla svårigheter när de började sin långa färd skulle de aldrig ha gett sig av. Till skillnad från Eder redaktör, som alltid ser alla svårigheter från början och aldrig ger sig av! Fast han saknar Rekord-Magasinet. 26 Spindelväven RECENSIONER 27 Böcker 28 Film 29 Musik Norden satsar på gränslöst polissamarbete Rivet i arkivet! Den störste finländaren någonsin Tipset/röster Portättet FNUF Red a k t ö r n INNEHÅLL 41 Så in i Norden 46 Kalendarium 47 Korsord 48 Medlemskapet nordens tidning Nr3 >2009 3

4 Led a r e Arktis i ett förändrat klimat Aldrig tidigare i modern tid har intresset för Arktis varit större än det är idag. Isavsmältningen öppnar polarområdena i Arktis som en framtida arena för både konkurrens och samverkan inom civila och militära områden. Länder med intressen i Arktis kommer att ställas inför beslut där olika åtgärder måste vägas samman. Frågeställningar om maktbalans, koalitioner i olika frågor, privata aktörers roller kontra statliga etc, kommer att aktualiseras. I den här situationen utgör Norden EU:s yttre gräns mot Arktis, där uppskattningsvis 25% av jordens oupptäckta tillgångar på olja och gas finns. Enligt organisationen US Geological Survey kan Arktis innehålla 90 miljarder fat olja som kan utvinnas så snart den globala uppvärmningen och den nya tekniken möjliggör det. Det motsvarar ungefär en tredjedel av USA:s oljereserver. Klimatförändringarna medför också att nya viktiga handelsvägar öppnas för sjöfart vilket i sin tur kan få olika konsekvenser. Territoriella tvister och oklarheter mellan länderna runt Arktis, som tidigare har varit av mer strategisk betydelse, får nya ekonomiska dimensioner och därmed ökar risken för konflikter. Kopplat till detta ligger nya frågor om utbyggnad och lokalisering av ny infrastruktur såsom transit- och terminalhamnar. En exploatering med infrastrukturella satsningar som med stor sannolikhet också kommer att medföra konflikter med ursprungsbefolkningen gällande deras existens och territoriella rättigheter. Samtidigt kan Arktis bli en stor arbetsmarknadsregion som medför nya möjligheter för de ca 4 miljoner människor som bor i den arktiska regionen. Vid uppkomna säkerhetspolitiska/territoriella konflikter har de nordiska länderna ofta fungerat som framgångsrika konfliktdämpare och förhandlare. Men i de konflikter som nu kan uppkomma i Arktis skall beaktas att flera av de nordiska länderna har egna intressen naturtillgångar och farleder - att bevaka som strandstater i polarområdet. Ett exempel på detta är Danmarks beslut om att sätt upp en arktisk insatsstyrka på Grönland. Den danska insatsstyrkan ska kunna sättas in i internationella uppdrag i arktisk miljö enligt den försvarsuppgörelse för åren 2010 till 2014 som folketinget nyligen har antagit. Klimatförändringarna i Arktis kan på många olika sätt ställa Norden och det nordiska samarbetet i en ny situation. Nordens geopolitiska läge mellan polarområdets stora aktörer USA, Kanada och Ryssland kommer under de kommande åren att få en ny eller rättare sagt förnyad relevans. Jämfört med tiden under och efter kalla kriget, med dåvarande Sovjetunionens existens, finns nu även en tredje aktör och en ny situation för Norden att beakta: EU, där tre av de nordiska länderna är medlemmar. Arktis kommer att bli en av de stora utmaningarna under EU:s kommande mandatperiod. En mångfald av frågor och situationer kommer att uppstå: Agerar medlemsländerna i EU samfällt eller i strid med varandra? Hur långt gör de nordiska länderna gemensam sak i frågan om Arktis? Eller kommer de nordiska EU-länderna, Danmark, Finland och Sverige att följa en EU-linje som går mot Norge och Island som står utanför EU? Och kommer de i så fall att inta andra positioner med Ryssland och USA? Under 2009 har i synnerhet Sverige och Danmark viktiga ordförandeposter i olika samarbetsorgan som berör den arktiska komplexiteten. Förutom det svenska ordförandeskapet i EU är Sverige också ordförande i Barentsrådet och Nordiska rådet. Danmark har ordförandeskapet i Arktiska rådet. Härtill hålls FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i december Att det sker klimatförändringar i Arktis är ett faktum. Vad som är orsaken till förändringarna och hur de skall lösas finns det delade meningar om, men att de kommer få konsekvenser kan det knappast råda tvivel om. Eller som ambassadör Hans Cornell, FN:s tidigare undergeneralsekreterare och rättschef, uttrycket det vid Föreningen Nordens konferens om Arktis framtid som avhålls i maj: Om jag var advokat skulle jag råda klienten att skaffa en försäkring. Klienten han talade om var mänskligheten! Mats Wallenius Generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige 4 nordens tidning Nr3 >2009

5 2009 Vad händer under Märkesåret? september 3 oktober- 10 januari november 9 november Märkesåret 1809 är ett tema på årets Bok- och Biblioteksmässa i Göteborg. Uppmärksammandet börjar redan onsdagen 23 september med inte mindre än 4 seminarier på Stadsbibliloteket i Göteborg, Götaplatsen 3 i Göteborg. Seminarierna tar upp historikernas syn på att vi en gång tillhört samma rike, kulturpersonligheters syn på kulturskillnader mellan Sverige och Finland, Finland som glamourens, trendernas och romantikens (!) förlovade land och vad svenska ungdomar vet om grannlandet Finland. Tiderna för seminarierna är 15.00, 16.00, och Också i Föreningen Nordens och Märkesårets montrar på mässan, C 02:19 och C 02:21 kommer flera aktiviteter kring Märkesåret 1809 äga rum. För information om andra aktiviteter kring Märkesåret i samband med bokmässan, se bokmässans hemsida Bilder från Finland - land och folk I samband med Märkesåret 1809 visar Prins Eugens Waldemarsudde utställningen Bilder från Finland - land och folk. Utställningen kommer att innehålla verk ur Föreningen Finländska konststiftelsers samlingar. Konstverken presenterar den finländska guldåldern, från slutet av till början av 1900-talet. Många välkända konstnärer kommer att finnas representerade bl.a. Akseli Gallen-Kallela, Albert Edelfelt, Helene Schjerfbeck och Pekka Halonen. Utställningen pågår från 3 oktober till 10 januari Svinalängorna Om kärlek utsatthet, småstadsidyller och kaos, helt enkelt en berättelse om överlevnad. En pjäs som bygger på Susanna Alakoskis roman med samma namn sätts upp av Riksteatern med premiär i Ystad. Fokus Finland. Temadag i svenska skolor med elever från 10 år och upp till gymnasiet och folkhögskolan. Temat är Sveriges och Finlands gemensamma historia och Finland av idag. Visste du att Nordens Tidning läses av beslutsfattare och politiker i hela Norden, samt politiker och tjänstemän i regeringskansliet. Annonsera & var en del i debatten Nordens Tidning Antennvägen Tyresö Tel: +46 (0) Fax: +46(0) nordens tidning Nr3 >2009 5

6 t e m a : Nor d p o l e n 100 å r Intrigspel När Nordpolen Robert E. Peary Matthew Henson besegrades för 100 år sedan Frederick Cook Text: Sture Näslund Bilder: Library of Congress Prints and Photographs Division Washington - NOAA En aprildag för 100 år sedan nådde den första polarexpeditionen det eftertraktade målet, att vara först vid Nordpolen. Amerikanen Robert E. Peary förklarades som segrare i denna märkliga tävling men en av hans medtävlare påstod att han redan varit vid polen ett år tidigare! När Peary och hans expedition efter svåra strapatser nådde Nordpolen den 6 april 1909 skrev han i sin dagbok: Äntligen vid polen. Tre århundradens pris äntligen mitt! Har svårt att föreställa mig det. Det hela förefaller så enkelt och vardagligt. Men var det sant? Hade Robert E Peary och hans män och draghundar verkligen nått Nordpolen? Ännu 100 år efter hans resa tycks det vara oklart om de verkligen nådde sina livs mål. Var det i stället en annan amerikan, Frederick Cook, som nådde Nordpolen ett helt år innan Peary påstod sig ha utfört bedriften? Eller är sanningen möjligen den som den brittiske polarfararen Wally Herbert hävdat, att Peary aldrig nådde Nordpolen och att det aldrig har kunnat bevisas att Cook inte varit där! Olösta gåtor har som bekant sin tjusning, inte minst inom den äventyrsgren som kallas upptäcksresande. Om någon skulle få idén att om 100 år fira 200-årsminnet av Pearys resa i 6 nordens tidning Nr3 >2009

7 Arktis med en ny expedition blir det nog inte hundslädar som för den till målet. Om 100 år, ja sannolikt mycket tidigare, har isen smält i ishavet och framtidens äventyrare kan förmodligen ta sig till polen med roddbåt eller annat lämpligt fartyg. Så kraftiga väntas förändringarna bli i Arktis på grund av den pågående klimatförändringen. Men det är naturligtvis trots allt endast en kvalificerad gissning, och är man på tunn is bör man vara försiktig. När Peary och de andra polarfararna runt förra sekelskiftet utmanade naturen för att nå den magiska punkt på jordklotet som heter Nordpolen kunde nog ingen av dem drömma om att Norra ishavets isar skulle smälta bort. Än mindre att under de väldiga ismassorna skulle dölja sig enorma gas- och oljetillgångar. När isen smälter blottas den kontinentalsockel under havet som rymmer stora mängder olja och naturgas. Och det är som bekant tillgångar som väcker de flesta nationers intresse. US Geological Survey har beräknat att omkring en tredjedel av världens outnyttjade naturgastillgångar finns i Arktis och ungefär 13 procent av all olja som vi känner till. Redan har nya gas- och oljefält öppnats här. Stora delar av oljeförekomsterna tycks finnas i den s k Alaska-plattformen, medan naturgasen främst finns inom ryskt territorium. För den tidens äventyrare var det personlig och inte minst nationalistisk tävlingslust kryddad med en god portion äregirighet som var drivkraften i kampen om att bli den förste på Nordpolen. Tyvärr finns väl en risk att med förekomsten av de väldiga naturtillgångarna kan Arktis än en gång bli föremål för nationalistiskt habegär. Och då med andra hjälpmedel än slädar och hundar. Det var också en tid som präglades av framstegstro, innan världskrigen förändrade världsbilden. En tid med stora imperier. En tid som uppmuntrade tävlingsandan. Personlig, och nationalistisk, tävlingslust gällde också nordbor som Nordenskiöld, Andrée, Nansen, Amundsen, Sverdrup och många andra. Nord- och Sydpolen, Grönlands väldiga inlandsis, Nordostpassagen och Nordvästpassagen, allt på den tiden vita fläckar på kartan som utövade en oemotståndlig dragningskraft på individer och nationer. Vem som besegrade Sydpolen vet vi bestämt. Det var Roald Amundsen som den 14 december 1911 placerade den norska flaggan på polen, i konkurrens med britten Robert Scott som nådde fram en månad senare. Då var Pearys framgångsrika färd till Nordpolen känd och det var nog en av anledningarna till att Amundsen oväntat och i sista stund vände sitt fartyg söderut. Till skillnad från Arktis finns en stor landmassa, en kontinent vid Sydpolen. Nordpolen är endast en fastställd punkt i Norra ishavet, utan land och utan land i sikte. Det är 700 kilometer från Nordpolen till närmaste landområde. Den är bara den centrala punkten för det arktiska området. Men likväl, magin var inte att ta miste på, inte då och inte heller vid senare färder. Till och med en amerikansk atomdriven ubåt har navigerat sig dit i undervattensläge och ryssarna säger att de placerat en rysk flagga på ishavets botten vid Nordpolen. Nordpolen är endast en fastställd punkt i Norra ishavet utan land i sikte. nordens tidning Nr3 >2009 7

8 t e m a : - No r d p o l e n 100 å r (1) (3) (2) (1) Robert E. Pearys högkvarter på norra Grönland i september 1909 (2) Medlemmar ur Pearys expedition på den första släde som nådde Nordpolen (3) Att ta sig fram i polarområdena var överhuvudtaget svårt och vanskligt. Skeppet Belgica var det första som tvingades övervintra, inte i Arktis, men väl i Antarktis (4) Robert E. Peary tillsammans med Bob Bartlett, kapten på USS Roosevelt, det fartyg som förde Pearys expedition fram till iskanten, där färden fortsatte med hundslädar För den som befinner sig exakt på den punkt som är Nordpolen gäller att det existerar endast ett väderstreck: söder. Alla riktningar från denna punkt går söderut, ända tills man tar några steg åt något håll. Även Peary noterade detta i sin dagbok med ett visst nöje. Den 6 april 1909 nådde hans expedition Nordpolen, men det var först den 5 september samma år som världen fick kännedom om bedriften. Kommunikationerna var sannerligen inte jämförbara med dagens. Den 5 september anlände expeditionens fartyg USS Roosevelt till den trådlösa telegrafstationen vid Indian Harbor på Labradorkusten och därifrån kunde det första meddelandet sändas ut. Robert Peary skrev en bok om den lyckade färden. Den kom ut på svenska 1910 med titeln Nordpolens upptäckt. Boken är en märklig skildring av expeditionens resa. Den är fylld med intressanta och detaljerade uppgifter om alla mödor som krävdes för att nå målet. Samtidigt är tonen nationalistisk. Gång på gång får läsaren veta att han gör resan inte bara för sin egen skull men även för sitt fosterland, det mäktiga USA. Det finns också en obehagligt nedsättande ton i språket när han skriver om de eskimåer, inuiter, som deltog i expeditionen. Utan deras medverkan hade säkerligen Peary aldrig lyckats nå Nordpolen. Även en av expeditionens nyckelpersoner, den afroamerikanske Matthew Henson, nämns endast i korta ordalag. I sin bok beskriver Peary bland annat inuiterna som redskap. Till exempel : Dessa eskimåer har varit bland de förnämsta av mina redskap vid all min polarforskning och jag har kunnat dra nytta av dem i högre grad än någon annan forskare före mig. Om dessa nyttiga redskap skriver han också: De är på det hela taget barn och måste behandlas som sådana, lika snara till glädje som till sorg De är oftast gladlynta och inträffade någon gång motsatsen är det inte lönt att bli förargad, utan man bör i stället jollra med dem som med småttingar för att få dem glada igen. Peary, som var sjöofficer, hade lång erfarenhet av polartrakterna då han 1908 med sitt specialbyggda fartyg USS Roosevelt med 22 mans besättning påbörjade den resa som skulle föra till det lyckliga slutet. Han var då 42 år gammal 8 nordens tidning Nr3 >2009

9 (6) (5) (8) och hade i många år gjort forskningsresor i Arktis, oftast tillsammans med den färgade Matthew Henson som blev hans ständige följeslagare. En gång tidigare hade han försökt nå Nordpolen, men tvingats ge upp, bland annat på grund av brist på proviant. Peary har därför skrivit: Hungern, icke kölden är den drake, som vaktar polarregionernas rhenguld. Även Frederick Cook, som skulle komma att göra anspråk på att vara den förste som nått Nordpolen, hade deltagit i en av Pearys tidigare expeditionen, och det hade då uppstått svåra motsättningar mellan de två männen. Det var nog ganska lätt att råka i konflikt med Peary. Han hade mycket höga ambitioner, ville utan kompromisser genomföra sina planer. Han fick ett rykte om sig att vara självisk och cynisk, ja en av de mest obehagliga personerna bland dem som utforskade polarregionerna. Expeditionen var planerad i detalj och utrustningen förstklassig. Pearys fartyg övervintrade vid Cape Sheridan och när ljuset och våren kom 1909 började den sista etappen, att med slädar dragna av hundar ta sig över det farliga ishavet mot Nordpolen. För att klara strapatserna lade man upp depåer med mat, bränsle och andra förnödenheter längs vägen. Det gjordes med militär precision. Hur mycket mat deltagarna skulle äta varje dag under de sista etapperna var noga uträknat. Listan innehöll: 1 lb pemmikan (ett näringskoncentrat) 1 lb skeppsskorpor 4 oz konserverad mjölk ½ oz pressat te Dessutom tilldelades varje man 6 oz flytande bränsle, sprit eller petroleum. Hundarna som drog hela lasset fick 1 skålpund pemmikan om dagen. Peary har också noga beskrivit den vetenskapliga apparatur som medfördes. Allt låg i en väl skyddad instrumentlåda på en av kälkarna. Där fanns en sextant, en konstgjord horisont, kvicksilver, reservkompasser, reservtermometrar, förstoringsglas, negativ och mediciner. I en särskild segeldukspåse förvarades kamera, aluminiumkikare, anteckningsbok, blyertspennor och självregistrerande minitermometrar. Expeditionen hade också flera flaggor som skulle placeras på Nordpolen. Den viktigaste, Stjärnbaneret, bar Peary i sina egna kläder. (5) Fem kälkar och 40 hundar skulle föra Pearys expedition till målet (6) Var det i stället en annan amerikan, Frederick Cook, som nådde Nordpolen ett helt år innan Peary påstod sig ha utfört bedriften? (7) Nordpolen (8) Robert Edwin Peary, står på däcket till sitt skepp och delar ut gåvor till inuiter. nordens tidning Nr3 >2009 9

10 t e m a : - No r d p o l e n 100 å r Robert E. Peary var sjöofficer. Utan Matthew Henson, som var färgad, hade Robert E. Peary sannolikt aldrig nått Nordpolen. Frederick Cook var utbildad läkare, född av tyska invandrare Att färdas över havsisarna i dessa trakter är både svårt och farofyllt. Isarna ligger inte släta och lättframkomliga. Överallt tornar stora isbarriärer upp sig. Här och där är isen tunn, ibland finns öppet vatten orsakat av vindar och tidvatten. Allt detta lyckades man övervinna, bortsett från att en medlem av expeditionen drunknade. Det var den 34-årige Ross. G. Marvin från Cornell University. När expeditionen stod inför den sista etappen skulle sex utvalda män utföra bedriften. Det var Robert Peary, Matthew Henson och de fyra eskimåerna Si-gloo, E-ging-wah, Oo-tah och Oo-que-ah. De hade fem kälkar och 40 hundar som skulle föra dem till målet. Den sista etappen var 133 nautiska mil lång. Efter fem dagsmarscher och efter observationer för att fastställa positionen kunde Peary skriva i sin dagbok: Äntligen vid polen. Gruppen placerade de medförda flaggorna, gjorde observationer, fotograferade, mätte vattendjupet och spanade förgäves efter något land. Då som nu fanns inget land vid Nordpolen. Den eftertraktade punkten ligger mitt i Norra ishavet. Efter att ha gjort de observationer man avsett att göra skulle de sex männen återvända till fast land, till sitt fartyg, till säkerheten. Återfärden var minst lika farofylld som färden till polen, men med hjälp av de upplagda depåerna lyckades även resan tillbaka. USS Roosevelt stävade söderut och i september 1909 nådde fartyget den första telegrafstationen och kunde meddela omvärlden sin triumf. Resten av återresan som slutade i New York blev en segerfärd för Peary och för den amerikanska nationen. Vem var då denne Frederick Cook som hävdade att han besegrat Nordpolen redan 1908? Och vem var denne Matthew Henson som alltid fanns i Pearys närhet under polarresorna? Cook var utbildad läkare, född av tyska invandrare. Redan 1891 deltog han i en expedition som leddes av Peary. Det resulterade i skarpa motsättningar mellan de två männen, oenighet som kanske förklarar en del av vad som sedan hände meddelade Cook att han bestigit Nordamerikas högsta berg, Mount McKinley i Alaska, meter högt. Hans bragd avvisades, bland annat på grund av förfalskade bilder. I september 1909 kom Cook åter i rampljuset. Han framträdde då få dagar innan Peary meddelade att han nått Nordpolen och hävdade att han erövrat polen redan året innan. Det utlöste en häftig kontrovers. Flera polarfarare stödde Cook, bland andra norrmännen Amundsen, Sverdrup och Nansen. Andra hävdade att hans slädfärd hade varit allt för kort för att han hade kunnat nå Nordpolen. Cook gjorde ett misslyckat försök att få den amerikanska kongressen att ge honom titeln som den förste på Nordpolen. Några år senare greps han för svindlande aktieaffärer och hamnade i fängelse. Först på sin dödsbädd 1940 benådades han av president Roosevelt. National Geographical Society ställde sig på Pearys sida i tvisten och han blev den amerikanske hjälten som först besegrat Nordpolen. Men hade han verkligen nått målet? Tvivlet fanns, bland annat påstods att fotografier som Peary tagit på Nordpolen visade skuggor som inte stämde med solens placering om bilden tagits på polen. Men Amerika ställde sig på Pearys sida. Han var hjälten! Geografiska sällskapet förklarade efter noggrann genomgång av Pearys dokumentation att kommitténs ledamöter hysa enhälligt den åsikten, att kommendör Peary nådde polen den 6 april Många år senare förklarade den brittiske polarfararen Wally Herbert att hans forskningar i Pearys dokument pekade 10 nordens tidning Nr3 >2009

11 på att denne aldrig nådde polen. Och han tillade. Det har aldrig kunnat bevisas att Cook inte varit där. Herbert själv gjorde, 60 år efter Pearys färd, en färd med hundsläde och fyra man rakt över Arktis och Nordpolen från Point Barrow i Alaska till Svalbard. Därigenom blev han den förste som med släde korsat hela Arktis via Nordpolen. Om detta tvistar, så vitt jag vet, ingen. Peary hade nog aldrig kunnat genomföra sina polarfärder om hans närmaste medhjälpare inte hade varit Matthew Henson. En afroamerikan, son till en av de första afroamerikaner som fötts i frihet efter slavtiden. Henson hade lika stor erfarenhet av polartrakterna som Peary. Han hade lätt att få kontakt med inuiterna, förstod deras kultur, lärde sig deras språk. Han tillverkade också de hundslädar som expeditionen använde. Men medan Peary blev en berömd man föll Hensons namn i glömska. Det ligger nära till hands att tro att det berodde på att han var färgad. Först 1937 fick han viss upprättelse. Då blev han hedersmedlem i den berömda Explorers Club i New York. Men han dog som en fattig och mycket gammal man. Först långt senare hedrades han av den amerikanska staten. Hans kista grävdes upp och placerades vid sidan av Pearys grav på Arlington National Cementery i Washington DC. US Navy uppkallade också ett av sina fartyg efter honom. Det sägs att det egentligen var Henson och inte Peary som bokstavligen nådde Nordpolen först. När man den 6 april 1909 kom fram till det eftertraktade målet var det Hensons släde som först gled över polen. Peary kom 45 minuter senare. Det kan i den amerikanska Barack Obama-tiden ses som ett gott slut på en av polarforskningens stora men samtidigt mest intrigfyllda färder. Robert E.Peary dog den 20 februari 1920 och ligger begravd på Arlington National Cementery i Washington DC Operans nya grannar Nu börjar området kring det spektakulära operahuset i stadsdelen Björvika i Oslo ta form. De storstilade planerna på att förvandla det nedgångna hamnområdet söder om E6 och Sentralstasjonen till ett kulturcentrum stannade inte bara på ritbordet. Många befarade att när väl operahuset stod färdigt 2007 så skulle det dröja länge innan resten av området skulle omvandlas. Men sedan juni i år finns det konkreta planer: Till Björkvikagranne med den Norske Opera flyttar det kombinerade Munch- och Stenersenmuseet. Munchmuseet har ju haft lokalproblem en längre tid i sitt alltför lilla hus i nordöstra stadsdelen, medan Stenersenmuséet huserat i kvarteret bakom Oslo Konserthus. De båda unika konstsamlingarna får ett gemensamt nytt hus i intressanta omgivningar för cirka 2 miljarder norska kronor, om nu Oslo stadsfullmäktige säger ja till planerna i slutet av sommaren. Men ingen ifrågasätter detta, motsvarigheten till kommunstyrelsen har redan givit sitt bifall. Konstmuseet skall börja byggas 2011 och öppnas Som granne med både konstmuseet och Den Norske Opera skall också Oslos nya stadsbibliotek Deichmanske Bibliotek byggas, men den byggstarten blir långt senare. Först 2017 skall biblioteket stå klart till en kostnad av cirka 1,3 miljarder norska kronor. Totalt pris för de båda husen således 3,3 miljarder norska kronor en ansenlig nota även för en oljeproducerande nation! Innan Deichmanske kan börja byggas så måste motorvägen som stryker tätt förbi området byggas över för att Björvika skall kunna knytas ihop med Sentralstasjonsområdet och därmed få en mer naturlig gångväg till de kulturella aktiviteterna. Jublet över att området nu verkligen blir ett kulturcentrum var stort i media i mitten av juni. Oslos ledande politiker instämde att ett nytt Munch-museum kommer att sätta Oslo tydligare på kartan än vad det nya uppmärksammade operahuset har gjort. Lars Killander, Oslo. nordens tidning Nr3 >

12 Över ingången till IF Egernførdes stora idrottsplats hänger skylten VELKOMMEN Slesvig ett gränsland i Norden Text & bild: Thomas Wallin Slesvig och människorna utmed den dansk-tyska gränsen kommer Föreningen Nordens årsbok 2010 att handla om. Konflikten om gränsområdet och de två hertigdömena Slesvig och Holstein har påverkat Danmarks historia sedan tidigt 1200-tal. Idag är Slesvig delat i en nordlig del, Nordslesvig, och en sydlig, Sydslesvig, där den norra delen hör till Danmark och den södra till Tyskland. Den, förhoppningsvis, sista gränsjusteringen ägde rum 1920, efter en folkomröstning. Idag är Slesvig ett av få exempel i världen på hur en från början mycket infekterad gränskonflikt kunnat lösas på fredlig väg. På båda sidor om den slesvigska gränsen finns minoriteter, en tysk på den danska och en dansk på den tyska. Vad som däremot är unikt med dessa minoriteter är att man inte ingår i någon av minoriteterna på grund av härstamning, utan på grund av med vilket land man sympatiserar. Den som känner sig som dansk i Sydslesvig har rätt att se sig själv som ingående i den danska minoriteten och den som känner sig som tysk i Nordslesvig kan, om han vill, räkna sig till den tyska minoriteten. Båda minoriteterna har sina politiska och andra idéburna organisationer. Föreningen Nordens årsbok 2010 utkommer i november och kommer att ha namnet Slesvig ett gränsland i Norden. Att stötta danskheten i gränslandet Över ingången till IF Egernførdes stora idrottsplats hänger skylten VELKOMMEN omgiven av två danska flaggor. Den lokala danska minoriteten har årsmöte. Varje sommar under det första veckoslutet i juni håller mindretallet sina årsmöten runt om i Sydslesvig. Det är oftast glada och livliga tillställningar. Egernførde heter Eckernförde på tyska. Det är en charmerande liten stad vid en av Östersjöns vikar, Eckernförder Bucht och ligger ungefär 30 kilometer sydost om Flensburg. Folk strömmar till i stora mängder och alla 12 nordens tidning Nr3 >2009

13 känner alla. Talarstolen står på plats, omgärdad av små danska flaggor och runt idrottsplatsen har man slagit upp de sedvanliga marknadstälten. Flensborg Avis, minoritetens dagstidning, finns här med sin mobila redaktion och bjuder glatt på friexemplar av dagens tidning, slik (godis på dansk) och möjligheter att dryfta aktuella frågor och händelser med tidningens redaktörer. I klubblokalerna vid entrén är ett stort antal röd- och vitklädda damer i full färd med att duka upp delikata tårtor, i de danska färgerna naturligtvis, samt en uppsjö av kakor och bullar. En doft av nybryggt kaffe svävar över det hela. Vid ingången konserterar blåsorkestern FDF Vejle med full kraft och mycket medryckande. Publiken applåderar entusiastiskt. Strax före klockan 14 singlar två fallskärmshoppare ned med var sin stor och vacker Dannebrogen fladdrande i fartvinden. De landar elegant bakom talarstolen, som äntras av årsmötesordföranden, Gitte Hougaard-Werner från Sydslesvigsk Forening (SSF). Dessvärre meddelar hon att huvudtalaren, danska kulturministern, Carin Christensen, har tvingats lämna återbud. Hon ersätts av Kim Andersen, partiet Venstres mycket respekterade rättspolitiske ordförande och Folketingetsledamot. På talarlistan finns bland andra också Finn Slumstrup, Grænseforeningens ordförande. Han inleder med en varm hälsning från landsmännen norr om gränsen. De har ett stort och levande intresse av minoritetens söder om gränsen väl och ve. Viktigast är, säger Finn Slumstrup, att man efter bästa förmåga stöttar danskheten i gränslandet. Att man sprider kunskap om gränslandets förhållanden och att man kämpar för att bevara och stärka det danska språket och kulturen. Årsmötena är mycket viktiga. De besöks av ett antal ledande danska politiker som, genom sin personliga närvaro, markerar hur viktigt man i Danmark ser på minoritetens välbefinnande. Därefter berör Grænseforeningens ordförande flera företeelser, nationella som lokala, som han anser bör rättas till och han bekymrar sig också över sjunkande medlemstal i Grænseforeningen och andra föreningar med samma inriktning. Utöver Grænseforeningen finns ytterligare ett drygt dussin föreningar och fonder som har det dansk-tyska gränslandet och minoriteterna som sin hjärtefråga. -Medlemsantalet i vår förening sjunker stadigt, säger han. Det har sjunkit nästan varje år sedan det viktiga Köpenhamn-Bonnavtalet slöts på femtiotalet. På den tiden hade Grænseforeningen omkring medlemmar. Gränslandets förhållanden var en folkrörelse i Danmark. -Vi gör vad vi kan för att förbättra kunskaperna om förhållandena vid gränsen, men det räcker inte, fortsätter Finn Slumstrup. -Ni måste själva göra mer. Ni måste aktivt berätta om livet här nere för landsmännen norr om gränsen. Att gränsen inte längre utgör det hinder den en gång var för samspelet mellan danskarna i norr och minoriteten här i söder betyder att förhållandena har gått in i en helt ny fas. I ett Europa där gränsbommarna mist sin betydelse befinner sig danskar på båda sidor om gränsen i en ny situation. Därför ser Finn Slumstrup Flensborg Avis, minoritetens dagstidning, finns här med sin mobila redaktion. nordens tidning Nr3 >

14 Sle s v i g - e t t gr ä n s l a n d i No r d e n Så länge ni håller fast vid oss håller vi också fast vid er. Strax före klockan 14 singlar två fallskärmshoppare ned med var sin stor och vacker Dannebrogen fladdrande i fartvinden det som nödvändigt att enskilda personer ur den danska minoriteten går in och deltar i den offentliga debatten i Danmark i högre grad än tidigare. Inte bara när det gäller lokala och regionala frågor, utan också nationella, för att visa att minoriteten är en angelägenhet för Danmark och att Danmark är en angelägenhet för minoriteten. Fler sydslesvigska röster i den danska offentliga debatten skulle förmodligen ses som det tydligaste beviset för att Grænseforeningen och den danska minoriteten i högsta grad är levande och aktiv idag. -Det är inte under dessa festdagar utan under resten av årets alla dagar som kraften och styrkan i sammanhållningen mellan danskarna i norr och minoriteten här söder om gränsen kommer att prövas, säger Finn Slumstrup med engagerat darr på rösten. Grænseforeningen delar i stort sett samma öde som alla idébaserade föreningar i Förenings-Danmark. I alla, oavsett färg och form, minskar medlemsantalet. Förr i världen, när motsättningarna mellan Tyskland och Danmark var större, växte däremot antalet medlemmar explosionsartat. Så även om Finn Slumstrup och övriga i föreningen vill ha fler medlemmar är ändå den positiva utvecklingen mellan Danmark och Tyskland viktigare. -Det är det allra bästa som jag, som tillhör årgång 1941, fått uppleva! fortsätter han. Den danska minoriteten i Sydslesvig, som håller sina årsmöten som en stolt markering av uppnådda resultat och med nya mål för ögonen, är bara en av hundratals minoriteter runtom i Europa. Samtidigt är den unik för Danmark. Det kommer mycket tydligt till uttryck i allt från det statliga stödet på omkring 14 nordens tidning Nr3 >2009

15 en halv miljard kronor årligen och det massiva och personliga deltagandet av danska ledande politiker också i årets möte. Det är ett uttryck för den traditionella uppfattningen och, inte minst, ett bevis på att det som dåvarande statsministern Niels Nergaard sade 1920, Ni kommer inte att glömmas, fortfarande gäller. Också en mer sentida statsminister, socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen, formulerade sig för några år sedan på ett sätt som ofta citeras: Så länge ni håller fast vid oss håller vi också fast vid er. Idag när alla europeiska folk alltmer integreras med varandra, och i en framtid där gränsbommar enbart kommer att ses som något negativt, är det lätt att konstatera att Danmark har lika stor glädje och nytta av sin minoritet på andra sidan gränsen som den av Danmark. För i framtiden kommer det inte att vara gränsbommarna som styr utan engagemanget i språket, kulturen och sättet att tänka. Förklarar Finn Slumstrup och avslutar sitt känsloladdade tal: Vi håller fast vid varandra för att vi har nytta av varandra. Tack för ordet! bild av:ib Rasmussen Ett faktum som också gläder den församlade årsmötespubliken är beskedet att det berömda Istedløven Istedlejonet - alltså det magnifika bronslejon, som konstnären HW Bissen skapade som ett monument över den danska segern 1850 i det första slesvigska kriget förmodligen kommer att återbördas till sin ursprungliga plats, Den Gamle Kirkegård i Flensborg. Där ställdes det upp 1862 men blev bara kvar i två år. Efter det danska nederlaget 1864 togs det som krigsbyte av preussarna och flyttades till Berlin. Efter andra världskrigets slut hamnade det på en bakgård i Köpenhamn. Nu har de sju politiska partierna i Flensborgs stadsfullmäktige uttryckt en enhällig önskan om att lejonet återförs till sin ursprungliga plats. Den danska regeringen har hittills inte haft några invändningar. Frampå eftermiddagen är tårtfaten hos de glada rödvita damerna inne i klubbhuset helt tomma. Allt är uppätet, men årsmötet fortsätter långt in på kvällen. Den danska minoriteten i Sydslesvig, som håller sina årsmöten som en stolt markering av uppnådda resultat och med nya mål för ögonen, är bara en av hundratals minoriteter runtom i Europa. nordens tidning Nr3 >

16 Hu rt i g ru t e n s vara eller inte vara sätter norska sinnen i brand Text : Per Olof Widell Bild: Torsten Hallberg Att Hurtigruten inte är något viktigt transportmedel i Kustnorge påstod en undersökning från TÖI, det norska Transportekonomiska institutet förra hösten. Långt fler använder bil, flyg och snabbåt för att tillfredsställa sina dagliga transportbehov på de orter Hurtigruten anlöper, citerade tidningen VG, Verdens Gang, rapporten. -Hurtigruten har en viss, men avgränsad transportfunktion men är viktigast för turister, sade forskningschef Jan Inge Lian vid TÖI till VG. Sådana uttalanden tänder eld i sinnena på Ola Nordmann på samma sätt som målsaken (nynorsk eller bokmål), avholdssaken (absolutister eller måttlighetsbrukare) och EU-saken (ja- eller nejanhängare). För just Hurtigruten har Ola Nordmann en bestämd uppfattning om. Ekonomiska trångmål och statssubsidier hör till debatten om dess vara eller inte vara. Men förra året var ett särskilt svårt år för den då 115 år gamla sjöfartslinjen. Första halvåret 2008 gick bolaget minus 186 miljoner norska kronor, att jämföra med minus 34 miljoner samma tid Hurtigrutens största ägare, Nordlandsbanken, och en annan viktig ägare, Narvik Sparbank, gjorde brakförluster på sina ägarintressen. Fremskrittspartiets Torgeir Traeldal i Narvik sammanfattade situationen så här förra hösten: -Det är bättre att lämna en sjunkande skuta än en skuta som har sjunkit till botten. Narvik måste ut ur Hurtigruten nu. Rederiet Hurtigruten som är en sammanslagning av Troms fylkes dampskibsselskap och Ofotens og Vesterålens dampskibsselskap fick göra sig av med sina färje- och snabbåtslinjer. De köptes av Torghatten Nord, en annan anrik operatör på kusten i Nordnorge. Hurtigruten fick 488 miljoner NOK i köpesumma. Till de senaste årens ekonomiska problem kommer också de utbrott av infektioner med Norovirus som skett blev 200 passagerare sjuka när tre av fartygen drabbades. På försommaren i år drabbades passagerare på ett av fartygen av virusinfektionen. Därför har en 16 nordens tidning Nr3 >2009

17 annorlunda upplevelse för passagerarna på senare år varit att bli mött av en spritflaska när de går ombord och när de går in i matsalen. I samband med arbetet med en ny nationell transportplan har Hurtigrutens framtid varit uppe till diskussion. Det var tänkt att kommunikationsminister Liv Signe Navarsete från Senterpartiet, innan stortingsledamöterna gick på sommarlov, skulle presentera anbuden för driften av Hurtigruten efter år 2012 men de kom aldrig fram. Stortinget har dock varit tydligt i frågan. Majoriteten i transport- och kommunikationsutskottet vill att det nuvarande mönstret med 34 anloppsorter dagligen behålls och att bolaget Hurtigruten får koncession för tio år framåt från Men det finns de som vill mer. Kristelig folkeparti, Höyre och Fremskrittspartiet har i kommunalutskottet uttryckt en önskan om att Hurtigruten ska förlängas från Bergen till Stavanger. Kommunikationsministern har också uttalat att hon kunde tänka sig att utvidga trafiken till både Stavanger i söder och Alta i Finnmark i norr, något som inte fallit de ansvariga i rederiet på läppen. -Då behöver vi ett skepp till, för i så fall måste vi utvidga från elva till tolv dagars segling. Om staten är villig att betala detta kan vi värdera saken. Men själva kan vi inte göra en sådan förlängning, sade kommunikationschef Ragnar Norum. En förlängning av linjen har diskuterats tidigare. Till och med Murmansk i Ryssland har nämnts som en tänkbar ändpunkt i norr istället för Kirkenes. Världens största stad norr om polcirkeln med en befolkning på idag minst kunde vara en lockande marknad. Men de praktiska problemen i den ryska hamnstaden skulle vara stora och det skulle innebära ytterligare ett dygns resa och därmed ytterligare ett skepp i trafik. Världens vackraste sjöresa må ta andan ur passagerarna när de står vid relingen i den ljusa sommarnatten men allt har ett pris. När sjökaptenen Richard With startade linjen 1893 fick han kronor från staten för att upprätthålla förbindelsen. Den gången var den regelbundna, tidtabellslagda sjöresan längs den norska kusten ett kommunikationstekniskt genombrott. Idag har även den ekonomiska samarbetsorganisationen EFTA synpunkter på subventionerna. Statsstöd ja, säger EFTA, förutsatt att det går till passagerartrafik, inte turisttrafik. Tiderna har förändrats nådde Nordlandsbanan Bodö och med den gavs ett transportalternativ till Hurtigruten i Nordnorge - järnväg och vägtrafik i samarbete. Året efter invigdes Lofotveien. En stadig utveckling av infrastrukturen i norr har skett sedan dess. Vägnätet har byggts ut, helårsvägar binds samman med tunnlar och broar och dit vägen inte når når bilfärjorna. På 1960-talet började man också att bygga ut flygplatserna i både Nordnorge och på Västlandet och på 1970-talet hade de viktigaste hamnarna på kusten fått kortbaneflygplats. Idag är det bara ett fåtal av de 34 anloppsorterna som saknar flygförbindelse. När jag möter Inge Brox, känd journalist i Nordnorge, i hans hem i Mehamn längst upp i norr på Finmmarkskusten talar vi om ruta. Vi sitter i hans vardagsrum, stuen, med panoramafönster mot Ishavet. Sydgående Hurtigruten lägger ut med kurs rakt mot norr innan den girar babord. Klockan är halv två på natten och midnattssolen ett eldrött klot som aldrig vill gå ner. Vad har Hurtigruten för betydelse för Mehamn? Världens vackraste sjöresa må ta andan ur passagerarna när de står vid relingen i den ljusa sommarnatten men allt har ett pris. nordens tidning Nr3 >

18 Hur t i g r u t e n -Mest psykologisk betydelse, menar Inge Brox. -Hurtigruten är kryssningstrafik. Som kryssningsfartyg behöver den inte heller vara en förlustaffär. Sommarsäsongen, från maj till september, genererar intäkter. Juni och juli månader brukar ge ordentliga överskott, men det är resten av året som ger de stora underskotten. Det är den period Hurtigruten anses spela en särskilt viktig roll för befolkningen i norr, och enligt avtalet med den norska staten är Hurtigruten förpliktad att genomföra trafik hela året. Hurtigruten går i alla väder har varit en devis som gällt lika säkert som Amen i kyrkan. Den är ofta återgiven på affischer med fartyg i snöstorm på vredgat hav. Detta har alltmer blivit en sanning med modifikation. Punktligheten i jämförelse med andra trafikslag utfaller inte alltid till Hurtigrutens fördel. De stora moderna Hurtigrutfartygen av kryssningstyp angör ofta inte Mehamn och andra utsatta hamnar, som Berlevåg och Vardö, vid hårt väder. Man vågar inte låta de eleganta flytetygen angöra de mest utsatta hamnarna. Ibland vänder man redan vid Honningsvåg och då förlorar hela Östfinnmark det som ska vara livlinan till omvärlden. Det regionala flyget har en mycket hög regularitet, berättar Inge Brox. Och vägtrafiken har förbättrat tillgängligheten betydligt på senare år. Nya Nordkynnvägen som förbinder fiskelägena Mehamn och Kjöllefjord på halvön Nordkynn öster om Nordkap med riksvägnätet bär syn för sägen. Kolonnkörning är visserligen vanlig vintertid, men de perioder vägen är helt stängd har blivit färre och kortare. Och nästan all djupfryst fisk från fiskehamnarna transporteras på landsväg. Ändå finns det ljus i mörkret för Hurtigruten. I internationell marknadsföring lyfts linjen fram under mottot Hunting the Light. Och ljuset, det är norrskenet som skall dra nya skaror till båtarna. När det förra hösten talades om ett katastrofalt år för Hurtigruten visade BBC en resedokumentär från Nordnorge i vinterdräkt, som flera miljoner engelsmän såg. Dagarna efter programmet sålde Hurtigruten vinterturer för 10 miljoner NOK, 15 gånger mer än normalt. För att spara har rederiet lagt upp flera av de stora, moderna fartygen de senaste och ersatt dem med äldre och mindre båtar. Det finns passagerare som till och med uppskattar dessa båtar mer. De ger mer äkta fartygskänsla, påstås det. Debatten om Hurtigruten sätter sinnena i brand och den rör själva nerven i Kustnorges självmedvetande. Regionalpolitik måste få kosta. Som bas i turistnäringen utgör Hurtigruten en oersättlig infrastruktur. Man citerar gärna Sveriges förre statsminister Göran Persson: - Hurtigruten är Norges starkaste varumärke. Ett varumärke som hållit i 116 år. 18 nordens tidning Nr3 >2009

19 Nordiska folkhögskolor i Sverige Malmfältens folkhögskola är en skola som genom kvalitet och omtanke sätter kunden i centrum. Vår flexibla organisation gör att vi kan möta efterfrågan i ett föränderligt samhälle. Vi riktar oss till kortutbildade som vill komplettera eller fördjupa tidigare studier. Vi erbjuder kundanpassade konferenspaket till företag och organisationer. Skolan är ett folkbildningscentrum för hela Nordkalott / Barentsområdet. Malmfältens folkhögskola E-post Campingvägen Kiruna Tel: Fax: Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö finns ca 6 mil nordväst om Stockholm. Nordens Biskops- Arnö - mötesplats för människor i Norden, verksamma inom litteratur/kultur. Modern kursgård i historisk miljö med specialkurser i foto, dokumentärfilm, litteratur, internationell solidaritet samt hälsa. Dessutom en allmän kurs för dig som vill skaffa behörighet till högskolan. Stor sommarverksamhet med nordisk teater, sommarkurser och vandrarhem. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, Bålsta tel: Nordiska folkhögskolan er en samnordisk folkehögskole som ligger i Kungälv, det historiske mötepunktet mellom Norge Sverige og Danmark. Personal og elever kommer fra alle de nordiske land. Alle skolens linjer og skolens fellesaktiviteter og reiser har et fokus på Norden. Globale problemer og miljöspörsmål er viktige foredragstema. Nordiska folkhögskolan Olof Palmes väg 1, Kungälv og tlf epost: Skeppsholmsgården består av en Hemgård och Skeppsholmens folkhögskola. Vår samlade kursverksamhet omfattar c:a 100 kurser och seglingar av olika slag. Folkhögskolan erbjuder tre långa kurser Allmän kurs, Musikkurs och Båtbyggarkurs, samt ett antal kortare kurser. Öppen verksamhet. Vill du inte delta i någon kurs utan bara komma till Skeppsholmsgården för att lyssna på musik, dansa eller delta i öppenverksamheten är du välkommen. Slupskjulsvägen Stockholm Tel: Litorina folkhögskola, Karlskrona Litorina folkhögskola är till för dig som vill skaffa behörighet till högskolan, som vill bättra på dina meriter i arbetslivet eller som vill vidga dina vyer. Vår skola har Östersjöprofil, vilket innebär att du som studerar här även får kunskap om länderna kring Östersjön. Gullberna Park Karlskrona mail: Tel: nordens tidning Nr3 >

20 Kunt Hamsun 31 år gammal Knut Hamsun 150 år firas i Norge. Text: O. Henrik Akeleye Braastad Bild: Wikipedia och Nordisk Film I år är det 150 år sedan den norske författaren Knut Hamsun föddes, ett faktum som firas stort i Norge, men som uppmärksammas också på andra håll. Knut Hamsun blev 92 år gammal och när han avled, i februari 1952 hade han gett ut ett femtiotal böcker och hans författarskap pågick i 72 år. Hans första bok Den Gaadefulde kom ut 1877 och den sista Paa Giengrodde Stier, kom ut Genombrottet kom redan 1890 med romanen Svält och Knut Hamsun tilldelades Nobelpriset Under kriget blev författaren ansedd för nazist, och han stödde också det norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Efter kriget ställdes Hamsun inför rätta för landsförräderi men frikändes. O. Henrik Akeleye Braastad är skriftställare och Gustaf Frödingmedaljör Här berättar han om mötet mellan två diktare, väsenskilda såväl fysiskt som i deras diktning. Nordisk Film Bland de yngre...behöver man bara se Knut Hamsuns kämpagestalt och havörnfysiognomi för att komma i fornstämning, ehuru denna väldige viking med all kraft levat sig in i den kraftödande moderna förfiningen Gustaf Fröding om Knut Hamsun. Hamsun och Fröding var nästan jämnåriga; Hamsun ett år äldre, född 1859 för 150 år sedan i år. Medan atleten Hamsun gick på händerna, satte sig den närsynte Fröding på baken; fysiskt var han ynklig, en katastrof. Den ene såg uppåt, rakt fram, den andre skyggt ned. Båda var törstiga och båda trollade de med språket. De två författarna träffades personligen en septembersöndag på Balbergs Turisthotell, mitt i en stupbrant dalsluttning norr om Lillehammer i Norge. Fröding vistades på nervsanatorium på orten. Klar utsikt, vackert, och färgerna drar många besökare vandrar på ansade stigar mot utsiktspunkterna. Hamsun har just kommit från Paris. Han går ensam och spelar krocket med två klot. De två samtalar en stund Fröding vill diskutera litteratur. Hamsun vill hellre spela krocket med sig själv, fortsätter att slå kloten, spela partiet färdigt. Fröding gör på Hamsun intryck av att vara i god form och skick: snygga kläder, mustasch, en grå hatt på sned, verkar vänlig, älskvärd. Fröding talar långsamt, omsorgsfullt, stillsamt. Hamsun lägger patiens. Fröding ler. Middag. Det serveras laxöring från den närbelägna forsen. Vid bordet vill Hamsun bjuda Fröding på ett glas öl. Frödings läkare anländer plötsligt patienten har flytt och skall hämtas in. Fast Fröding får sin halva öl. En halva till maten. Efter måltiden tar doktorn tag i Fröding och släpper honom därefter inte! I brev till vännen Mauritz Hellberg i Karlstad beskriver Fröding den norske författaren som han finner egendomlig och intressant. Iakttagaren Fröding upplever Hamsun som mycket lik Bjørnstierne Bjørnson i anletsdragen: lite gråblek, demonisk, behärskat ensam, lite misstänksam och ytterligt oförvägen. Han beskriver Hamsun som en stor, välbyggd och präktig man, en riktig viking, en kämpe, full av förakt och bitterhet, självkänsla och nyckfullhet, men på sitt sätt älskvärd. Fröding karakteriserar Hamsun också senare: han ser alltid bitter och hämndgirig ut, som en man från den korsikanska vendettan. Fröding rapporterar att Hamsun vid besöket visat honom en mängd nya Strindbergiana från Paris, där Hamsun under ett par år var svenskens bäste vän. En vacker dag bröt Strindberg vänskapen, ansåg att Hamsun hade utsatt honom för moralisk misshandel. Det hade naturligtvis blivit så 20 nordens tidning Nr3 >2009

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

SKOTEREXPEDITION PÅ SVALBARD APRIL 2013

SKOTEREXPEDITION PÅ SVALBARD APRIL 2013 SKOTEREXPEDITION PÅ APRIL 2013 R FÖLJ MED PÅ DITT LIVS ÄVENTYR PÅ Europas sista riktiga vildmark! Bara några timmar med flyg från Oslo. SKOTEREXPEDITION Äventyr i Isbjörnens rike MITT EMELLAN NORDNORGE

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Program för Fältjägarresa till Sankt Petersburg 19-26 maj 2014

Program för Fältjägarresa till Sankt Petersburg 19-26 maj 2014 Program för Fältjägarresa till Sankt Petersburg 19-26 maj 2014 Välkomna med på en resa till Empress of the Baltic, Sankt Petersburg i Ryssland. Förmodligen har ingen stad i världen fått så mycket historisk

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER Göteborg 16-17-18 augusti 2013 Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Välkommen, alla Riksidrottens Vänner och Idrottsledarveteraner

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet)

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Resebrev nr 3, 2012 30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Det var inga större problem med att segla norr ut I Egeiska havet, vi visste att det all

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag.

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag. Samhällsservice Cecilia och Jo han har en dotter som är 3 år. Hon he ter Astrid och går på förskolan. En dag när Cecilia hämtar Astrid ser hon det här anslaget. Jag förstår anslag. SOMMARFEST! Alla föräldrar

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

Burmas gömda skatter - 2015

Burmas gömda skatter - 2015 Burmas gömda skatter - 2015 NYHET! 14 DAGAR YANGON-INLE LAKE-MANDALAY -BAGAN-NGAPALI BEACH 14 dagar Följ med på vår omfattande rundresa till ett av Asiens mest spännande länder. Vi får uppleva fantastiska

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Information till boende. för psykiatrisk vård med kvalitet

Information till boende. för psykiatrisk vård med kvalitet Information till boende för psykiatrisk vård med kvalitet Verksamheten utgår från klienterna och vi arbetar efter en helhetssyn på vård och rehabilitering Välkommen till Mjörnviksholm Vi hälsar dig välkommen

Läs mer

FOTOTÄVLING 2015. Tävlingen avslutas den 11/10 2015 Vinnarna tillkännages den 14/10 2015. Kategorier:

FOTOTÄVLING 2015. Tävlingen avslutas den 11/10 2015 Vinnarna tillkännages den 14/10 2015. Kategorier: FOTOTÄVLING 2015 Årets fototävling på Tjolöholm är en hyllning till denna beundransvärda plats djurliv, trädgårdar och besökare. Tjolöholms Slott är ett paradis för fotografer. Beläget strax söder om Göteborg

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

FIRA VIKTIGT DINA. DRÖMMaR. Nå dina mål DRIVKRAFT FOKUSERA LEDARE SKRIV VERKLIGHET RESURSER TRÄNING FRAMGÅNG BRA TYDLIGT MALIN BOSTRÖM

FIRA VIKTIGT DINA. DRÖMMaR. Nå dina mål DRIVKRAFT FOKUSERA LEDARE SKRIV VERKLIGHET RESURSER TRÄNING FRAMGÅNG BRA TYDLIGT MALIN BOSTRÖM RESURSER TRÄNING NÅ LYCKAS DRÖMMaR Ta VERKLIGHET DRIVKRAFT många VILjA Nå dina mål 10 enkla steg till framgång Malin Boström MÅLTAVLA TYDLIGT LEDARE FRAMGÅNG SKRIV INDER HANDLINGSPLAN DINA 10 ENkLA steg

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna Lättläst vuxna Välkommen till Moderna Museet! På Moderna Museet finns konst från sent 1800-tal fram till idag. I samlingen finns ca 130 000 konstverk. Det finns till exempel 5000 målningar och 100 000

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Två stora utekonstverk till Hanaholmen med anledning av märkesåret 1809 - Hanaholmen/Hanasaari

Två stora utekonstverk till Hanaholmen med anledning av märkesåret 1809 - Hanaholmen/Hanasaari Pressmeddelande 6.10.2009 Publiceringsfritt TVÅ STORA UTEKONSTVERK TILL HANAHOLMEN MED ANLEDNING AV MÄRKESÅRET 1809 Sveriges Konung Carl XVI Gustaf och Republikens President Tarja Halonen hedrar invigningen

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared FÖRELÄSNINGAR MODESHOW KONTAKTER INSPIRATION ETABLERINGAR HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 MODESHOW MED BUTIKER INSPIRERANDE FÖRELÄSARE Fotograf: Gekås Ullared VÄLKOMMEN TILL HANDELNS

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas höstmöte 2012 i Sunne

Utvärdering av Länsteatrarnas höstmöte 2012 i Sunne Utvärdering av Länsteatrarnas höstmöte 2012 i Sunne Vid Länsteatrarnas höstmöte var totalt var 55 medlemmar anmälda, 3 stycken lämnade återbud. På onsdag kvällen var som mest, 66 personer, då hade våra

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

GALLERI STUART KLIPPER

GALLERI STUART KLIPPER GALLERI STUART KLIPPER ATT KÖPA KONST Stuart Klippers uppdrag för Artipelag består av sexton stycken fotografier med motiv ifrån Stockholms skärgård som säljs i en upplaga om tre per motiv. Verken hänger

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Grimfoot Photography. Programutbud hösten 2015, fotoklubbar. www.grimfoot.se

Grimfoot Photography. Programutbud hösten 2015, fotoklubbar. www.grimfoot.se Grimfoot Photography Ver 2015-07-15 Programutbud hösten 2015, fotoklubbar Jag heter Mats Grimfoot och är professionell fotograf och biolog, sedan ett par år boende i Karlstad. Det är i möten med människor

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet

Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet NO 5 2 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Sverige inför stora uppgifter i Arktiska rådet Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, UI ingmar.oldberg@ui.se

Läs mer

EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE

EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE Ibland måste VI höja blicken Precis som med levande arter på vår jord går även många unika föremål förlorade. Föremål som idag hade varit historiska skatter. Ingen räddade exempelvis

Läs mer