RIKSOMFATTANDE MEDLEMSFÖRMÅNER

Transkript

1

2

3

4 RIKSOMFATTANDE MEDLEMSFÖRMÅNER Använd medlemsförmånerna spara pengar! Närmare information om medlemsförmånerna för medlemmar! Med medlemskortetet får man kontant rabatt på TEBOIL servicestationer TERRA 95E, 98E -bensin 1,5 cent/l HiDiesel -dieselolja 1,5 cent/l Teboil-smörjmedel 10 % Rabatterna gäller inte på de nettoprisbaserade Teboil-Express-automatstationerna och inte på D-automatstationerna. Tilläggsinformation Best Western hotell för medlemmar 15 % rabatt på listpriser för övernattning (också på kedjans hotell i de baltiska länderna). Prisuppgifter och bokningar Hotel Arthur må fre 20 % rabatt på normalprissatta rum och 10 % rabatt på à la carte priser på restaurang Arthur. Prisuppgifter och bokningar telefon (09) eller myyntipalvelu@hotelarthur.fi 15 % rabatt på Haiko Herrgårds semesterpaket eller övernattning till avtalspriset 120 e/rum/natt på Badhotellet. Förmånerna gäller inte helger, konferenspaket eller övernattning på arbetsresa. Prisuppgifter och bokningar telefon (019) eller hotelli.haikko@haikko.fi Förmåner på inkvartering på alla Choice Hotell i Finland. Prisuppgifter och bokningar direkt från hotellen Comfort Hotel Pilotti, Vanda, telefon (09) Clarion Hotel Santa Claus, Rovaniemi, telefon (016) Quality Hotel Isovalkeinen, Kuopio, telefon (017) Hilton Scandic: rabatter till medlemmar 5 50 % på normalpriser. Förmåner också i övriga Norden och i de baltiska länderna. Avtalsnumret D skall uppges vid bokning. Prisuppgifter och bokningar avgiftsfritt servicenummer kundkod (online- och telefonbokningar) Best Western Premier Hotel Katajanokka, din rabatt på inkvartering 20 % på dagens pris måndag fredag. Prisuppgifter och bokningar ja telefon (09) eller sales@bwkatajanokka.fi Scandic, telefon (alla nordiska länder) Hilton: Kalastajatorppa (09) , Strand (09) och Helsinki-Vantaa Airport (09) tai Lentoparkki P50 Datavägen 4, Vanda, medlemsrabatt för parkering 15 % på normalpris. Tilläggsinformation 24 h telefonservice (09) Suomen Asiakastieto Oy erbjuder ett kundavtal och skräddarsydda företagsrapporter till medlemspris. Medlemsförmåner en användaridentifikation till nättjänsten två företagsrapporter till medlemspris Mera information och registrering synet.plus -medlemsförmåner Fennia som medlem i Företagarna i Finland får du i samband med Företagarens Personskyddsförsäkring avgiftsfri gruppolycksfallsförsäkring. Som medlemsförmån får du också 45 % rabatt på grundskyddet i den omfattande Fenniakaskoförsäkringen för person- och paketbilar. Du får även 45 % rabatt på priset för hyresbilsförsäkringen för personbilar och på avbrottförsäkringspriset för paketbilar. Dessutom får du 50 % startbonus i den omfattande Fenniakasko-försäkringen då du under de två senaste åren inte fått ersättning med stöd av kollisionsförsäkringen för din bil. Tilläggsuppgifter telefon eller Point Transaction Systems erbjuder EMV-godkända betalterminaler till medlemsförmånspriser. Tilläggsuppgifter och beställningar eller från servicenumret (3,35 /min + lsa) Vattenfall FöretagarAvtal är ett elavtal som garanterar ett stabilt elpris för Företagarna i Finlands medlemmar enligt din preferens antingen för ett eller två år. Tilläggsuppgifter och avtal eller telefon telefon (09) eller myynti@point-fi.com ny förmån Fonecta Finder hundra Finder sökningar per månad avgiftsfritt via synet.plus-tjänsten Rådgivning och tekniskt stöd telefon (8 16) eller finder@fonecta.com Sonera erbjuder medlemsföretagarna betydelsefulla förmåner b.la billigare mobilsamtal i hemlandet. Medlemsföretaget betalar endast 0,0575 /min (moms 0 %) då man ringer till andra operatörers telefonanslutningar. Tilläggsuppgifter företagsförsäljningstjänst (må fre 8 17), Sonera försäljarna eller Neste Oil Företagskort berättigar till 2,5 cent/ liter (inkl. moms) rabatt på bensin och diesel vid fakturering (inga andra rabatter). Rabatten gäller inte å Neste Oil Express -kedjan. Uppge rabattgruppkod Inga kontoavgifter. Tilläggsuppgifter och ansökan om Företagskort telefon eller Shell rabatt på Shell bensin och diesel 2,1 cent/liter (inkl. moms) med euroshell Företagskort. euroshell-kortansökningar på Shell-servicestationer. Skriv koncernnumret 2130 nere till höger på ansökningsblanketten. Tilläggsuppgifter eller nya euroshell-företagskunder nuvarande euroshell-företagskunder rabatterna gäller inte på de Shell Express-automatstationerna. På Shell Thermo -olja för uppvärmning rabatt 1 cent/liter (inkl. moms). Tilläggsuppgifter och beställningar på Lämpöpuistos avgiftsfria kundservicenummer St1 Focus Esso/St1 företagskort berättigar till rabatt på bensin och diesel 2,35 cent/liter. Rabatterna (inkl. moms) beviljas på alla Esso servicestationer och på skilt angivna St1 -stationer. Ansökningsblanketter på St1- och Esso-stationer eller på Inga fakturerings- eller kontoavgifter. Tilläggsuppgifter telefon eller kortit@st1.fi Teboil företagskort berättigar till rabatt på bensin och diselolja 2,69 cent/liter. På smörjmedel (upp till 10 l kärl), på bilkemikalier och biltvätt 10 % rabatt. Rabatterna gäller inte på de nettoprisbaserade Teboil-Express-automatstationerna och inte på D-automatstationerna. Tilläggsinformation eller telefon På Teboil olja för uppvärmning rabatt 1 cent/liter (inkl.moms). Tilaukset Beställningar Viking Line rabatt på resor t.o.m. 50 %. Rabattkoderna, prisuppgifter och onlinereserveringar: tilläggsinformation och online-bokningar Viking Lines försäljningstjänst (1,64/ mottaget samtal + lna/msa) boka reguljär resa i medlemsföretagetsnamn och uppge kundnumret Tallink Silja Oy 10 % rabatt på alla normalpriser och på förmånspriser som gäller förhandsbeställningar. Kundnummer som berättigar till rabatt Tilläggsinformation och online-bokningar och Prisuppgifter och telefonbokningar Siljas produkter , Tallinks produkter (1,64/mottaget samtal + alltid lna/msa) Gruppbokningar Siljas produkter , Tallinks produkter (09) Företagarna i Finland MasterCard -kort får du räntefri betalningstid på ditt företags inköp och du har pengar till ditt förfogande upp till den överenskomna brukslimiten för ditt företag. Kortet beviljas av Nordea Bank. Tilläggsuppgifter telefon (09) eller Regionala förmåner och rådgivningstjänster även från din egen regionorganisation! Företagarna i Finland PB 999, Helsingfors telefon (09) fax (09) toimisto@yrittajat.fi

5 Svenskans framtida roll i Finland På finlandssvenskt håll har det uttryckts stor oro över den språkliga utvecklingen i vårt land där det verkar som om svenska språket allt mer får stryka på foten medan främst engelskan i praktiken håller på att ta över som landets andra språk. Tyvärr är det på bred front som vi allt oftare får konstatera att service på svenska ersätts med service på engelska, menyn på restaurangen är på finska och engelska i stället för på finska och svenska etc. Åtgärder som avskaffandet av kravet på svenska i studentskrivningarna gör säkert sitt till för att stärka den negativa utvecklingen. Effekten under det första året efter avskaffningen var inte så dramatisk, men för varje år som går så märks det att allt färre finskspråkiga ungdomar väljer svenska som undervisningsspråk. Det här leder till att språkgrupperna småningom blir för små för att det skall löna sig att ordna undervisning på svenska, vilket i sin tur kommer att leda till att svenskspråkiga lärartjänster dras in. Vi har redan passerat det stadium när tjänstemän inom den offentliga sektorn ens behjälpligt klarar av att ge svenskspråkig service, och det ser tyvärr ut som om vi hamnat i en ond cirkel. Det ligger nämligen nära till hands att en tjänsteman i ledande ställning med bristfälliga kunskaper i svenska ogärna anställer underordnade som kan bättre svenska än han själv. Därför är det så viktigt att krav på kunnighet i svenska stipuleras i lagar och förordningar. Även om vi har en språklag som skall garantera en viss minimiservice på svenska så tycks en inte alls ovanlig inställning på finskt håll vara att ju fortare vi blir av med svenskan i Finland desto bättre är det. Uttrycket pakkoruotsi har tyvärr accepterats i vida kretsar på finskt håll och det tycks vara allt färre som tar avstånd från det och i stället framhåller de obestridbara fördelar som kunskaper i svenska för med sig. Förhoppningarna om allmänt kunnande i svenska i Finland har nog redan grusats och det torde inte finnas mycket att vinna i att hålla fast vid kravet på svenskspråkig undervisning åt alla. Det som vi ännu kan och bör göra är att se till att de svenskspråkiga sinsemellan håller språket levande. Service på svenska fås ännu i varierande grad i de nyländska, åboländska och österbottniska kustkommunerna samt på Åland och bör där säkerställas. Skillnaden i kvalitet och omfattning har har dock hunnit bli stor och det är endast i ett fåtal kommuner i södra Finland och mera allmänt i Österbotten och på Åland där svenskans ställning ännu kan sägas vara stark. Kurt Häggblad, VD för Företagarnas Centraldelegation och Österbottens Företagarförening Tyvärr ser det ut som om det i tvåspråkiga sammanhang allmänt pågår en process där finskan allt mer tar över på bekostnad av svenskan. Låt oss därför slå vakt om vad vi ännu har och hålla det svenskspråkiga inflytandet tillräckligt starkt genom att bevara strukturer som möjliggör detta. I klartext innebär det här att vi skall ha kvar svenskspråkiga organisationer, kommuner, skolor, tingsrätter, sjukvårdsdistrikt o.s.v. där det bara är möjligt. Vi kan knappast stoppa den utveckling som gör att allt färre talar svenska i vårt land, men vi behöver ju inte snabba på den heller. Enade vi stå, splittrade vi falla är en sanning som i högsta grad gäller för oss finlandssvenskar. 5 Företagsnyckeln 2/2008

6 Slocknade eldsjälar kommer igen...sid 8 En påse förebyggande åtgärder väger upp en säck behandling. Och ju tidigare hjälp, desto snabbare kommer den drabbade igen. Utbrändhet må vara dagens gissel i arbetslivet, men loppet är inte kört för den som drabbas. Känn orsakerna - förebygg utbrändhet...sid 10 Orsaken till utmattningsdepression är någon form av oförenlighet. Christina Maslach och Michael P. Leiter har i boken Sanningen om utbrändhet, utgiven år 2000 på förlaget Natur och Kultur, Stockholm, sammanfattat sex riskfaktorer. Tillbaka - efter tre och ett halvt år...sid 11 Roger Östman arbetade mellan 60 och 80 timmar per vecka. Han förlängde dagarna i båda ändar, och under en lång tid invaderade arbetet hela hans tillvaro. Idag är han tillbaka som företagare, efter en sjukskrivning som varade tre och ett halvt år. Ditt pensionsutdrag kommer snart - granska uppgifterna!...sid 13 Från och med i år får alla åriga finländare som har arbetat inom den privata sektorn årligen ett pensionsutdrag från sitt arbetspensionsbolag. År 2008 kommer sammanlagt cirka 3,1 miljoner finländare att få ett pensionsutdrag hemskickat. Pensionsutdraget innehåller ett sammandrag över mottagarens anställningar och företagarverksamhet - uppgifter som är grunden för den kommande pensionen. Motion ger bättre livskvalitet...sid 14 3 motionslånglopp av 4 genomförda. Simning, cykling och löpning. Återstod då bara att få igenom ett vinterlopp och vad annat än skidning behöver man i vårt vintriga land. Jag lade upp ett mål att det ska vara ett minst 50 km lång skidlopp någonstans. Säkert arbete börjar med en tanke...sid 18 Allt fler skaffar sig arbetssäkerhetskort. En av dem är Sven Rönnholm, företagare inom byggbranschen. För honom fungerar kortet som ett bevis på de kunskaper han har inom ämnet. Det är en förutsättning för en del uppdrag. En dos av säljandets glädje...sid 20 Ett kraftigt sorl blandas med glada skratt. Föreläsarens glädje över att vara försäljare har redan smittat av sig. De 120 åhörarna ser plötsligt med andra ögon på sig själv, på försäljning och på sin egen roll i sammanhanget. Mässkalendern vår/sommar sid 23 Notiser...sid 24

7 Företagsbilen...sid Provkörning av världens första personbil med boxerdiesel, Subary Legacy Wagon Ny kraftfull skåpbil från Hyundai Granskning av bränslepriserna i Europa Varannan bil har dieselmotor Bilnotiser Företagsnyckeln - språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Södra Finland...sid Korv och kött för kräsna kunder Lita på att andra också kan Chefredaktör: Kurt Häggblad Tfn (06) kurre@osfofo.fi Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) acwik@osfofo.fi Redaktörer: Jonny Mattsson Tfn (018) ombudsman@foretagare.ax Thomas Palmgren Tfn (09) thomas.palmgren@yrittajat.fi Åland...sid Global industriaktör belönad Ett lyckat år summerades Nya medlemmar Köpmännen förnyar föreningen Ordförande satsar 20 år framåt Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening och Österbottens Företagarförening Adress: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, Vasa Pb 289, Vasa Telefon: (06) Fax: (06) foretagsnyckeln@osfofo.fi Prenumerationspris: 30 euro/år Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN Österbotten...sid Dagens fråga Nya medlemmar Utgivningstidtabell år 2008 Nr Utkommer Material 1 v v v v v

8 Slocknade eldsjälar kommer igen En påse förebyggande åtgärder väger upp en säck behandling. Och ju tidigare hjälp, desto snabbare kommer den drabbade igen. Utbrändhet må vara dagens gissel i arbetslivet, men loppet är inte kört för den som drabbas. Han föredrar att byta ut ordet utbrändhet mot utmattningsdepression. En utbränd glödlampa är slutkörd för evigt. Men en utbränd människa kommer igen. Benämningen utmattningsdepression innebär en mera korrekt beskrivning. Bo Mellberg hjälper många som drabbats av utmattningsdepression att komma igen. Företagare berörs i allra högsta grad: dels genom risken att själv drabbas, dels i egenskap av ledare. Och såväl företagare som anställda bör komma ihåg, att det inte går att lasta allt ansvar på den enskilda individen. Ett personligt ansvar och ett gemensamt är av nöden. Utbrändhet är nämligen ett tecken på att allt inte står rätt till i den sociala miljö där den drabbade vistas. När de egna behoven inte stämmer överens med kraven som ställs, hjälper det inte att arbetet är roligt. Snarare tvärtom. Text och foto: Anne Manner Lite karikerat kan man säga, att den som inte trivs med sitt arbete inte heller blir utbränd. Det är de engagerade personerna som drabbas. Personligheten kan vi inte göra så mycket åt; vi är de personer vi är. Däremot kan vi påverka de sammanhang vi befinner oss i, och hur vi förhåller oss till dem. Bo Mellberg är legitimerad psykolog och psykoterapeut, och driver företaget Educamentor i Vasa. Arbetets betydelse har vuxit Att Bo Mellberg allt oftare stöter på utmattade människor har två förklaringar. För det första är känslan av skam numera mindre, och det gör att tröskeln för att söka hjälp är lägre. Men tyvärr har också antalet drabbade ökat. Utmattningsdepression är den vanligaste arbetsrelaterade sjukdomen idag. Vi har att göra med ett gränsproblem. Det är när gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut, som utmattningen ligger på lur. Det är lätt hänt i arbetslivet av idag, såväl för företagare som för anställda. Arbetet fyller så många fler funktioner numera än förut. Dator, telefon, almanacka, post och minneslappar. Allt pockar på uppmärksamhet och riskerar att allt mer invadera människans tillvaro. Företagsnyckeln 2/2008 8

9 Tidigare arbetade man för att försörja sig. Numera står arbetet för så mycket mer, så som sociala kontakter och möjligheter att förverkliga sig själv. Istället för att enbart leva av arbetet, lever många också för det. Den egna företagarens frihet kan omvandlas till ett tillstånd av ökande krav. Oro för ekonomin och företagets överlevnad kan tvinga till allt större arbetsinsatser. Det här kan vara nog så påtagligt i ensam- och familjeföretag. Dessutom tenderar företagare att vänta längre med att söka hjälp. Det är förståeligt. Företagare är vana att förlita sig på sina egna krafter, och det är smärtsamt att se dem sina. Stanna upp och fundera Det är viktigt för varje individ att hålla ett öga både på sig själv och på sina medmänniskor. Men allra bäst är det naturligtvis att försöka minimera riskerna. Det kan vara riktigt klokt att, i förebyggande syfte, ta sig en funderare över den egna situationen. Det är inte alls dumt att med jämna mellanrum, exempelvis en gång per månad, fundera över tillvaron. Att fråga sig själv vad det är man vill med livet och om man verkligen gör det man vill, och om inte, hur man i så fall kan förändra sin situation. Utmattningsdepressionen kommer i ett smygande tempo. Ju tidigare den kan upptäckas och professionell hjälp inkopplas, desto snabbare är återhämtningen för den drabbade. Därför är det bra att ge akt på de allra första tecknen både hos sig själv och hos andra. Ser någon en arbetskamrat som jämt är på jobbet, kan det vara bra att finkänsligt fråga hur det står till. Det är viktigt att formulera frågan utgående från sin egen upplevelse. Istället för du är jämt här går det att säga jag är lite orolig, hur är det med dig eller något liknande. Reaktionen kan ingen förutspå, men risken för ett negativt mottagande kan trots allt vara värd att ta. Sömnmedel botar inte Sömnlöshet är ett vanligt tecken på att allt inte står rätt till. När en människa vaknar på småtimmarna och arbetet genast finns i tankarna, behövs hjälp. Många vänder sig till en allmänläkare för att få sömnmedel. Det är visserligen logiskt. Men sömnmedlet tar bara bort ett symtom, det botar inte den egentliga sjukdomen. Sömn motar heller inte den tunga trötthet som sjukdomen medför. Besvären fortsätter att smyga sig på och förvärras. Ångest och depression hör ofta till bilden, och risken för alkohol- eller annat missbruk ökar. De rent fysiska åkommorna som följer med den ökande stressen är många. Huvudvärk, högt blodtryck, mag- och tarmsjukdomar samt muskelspänningar är vanliga. Minuterna går och John Blund lyser med sin frånvaro. Sömnlöshet är ett tidigt tecken på utmattningsdepression. Det positiva holkas ur Under processens gång byts mycket positivt ut till motsatsen. Energin sinar och omvandlas till utmattning. Första reaktionen på den stress som arbetskraven åstadkommer är utmattning. Den drabbade kan varken varva ner eller återhämta sig. Ytterligare ett led i processen är att den tidigare effektiviteten byts ut till otillräcklighet. Uppgifter som i vanliga fall skulle ha känts inspirerande känns nu istället som överväldigande, och tilltron till den egna förmågan är borta. Vidare slocknar engagemanget och istället framträder en cynism som tidigare inte funnits. När cynismen visar sig är processen redan långt framskriden. Cynismen fungerar som ett försök till självförsvar, mot utmattning och besvikelser. Det är i det skedet av förloppet som goda relationer till medmänniskorna ligger i riskzonen. Irritation och till och med fientlighet gör helt vanliga samtal obehagliga. Coach i god tid För den som upptäcker de tidiga tecknen kan det vara bra att ha en coach att vända sig till. Det handlar om lite mer än bara ett så kallat bollplank. Det behövs en person med gedigna kunskaper i psykologi. För den som hinner bli riktigt illa däran behövs ofta en lång sjukskrivning. Men en ledighet är sällan tillräcklig. Även här kommer psykologen/psykoterapeuten in i bilden. Av erfarenhet förespråkar jag antidepressiva mediciner i kombination med psykoterapi. Bo Mellberg förklarar att medicineringen dels hjälper den drabbade att hitta ny energi, och dessutom rättar den - troligtvis - till återhämtningsmekanismen, som utmattningsdepressionen satt ur spel. Psykoterapin å sin sida hjälper människan att bygga upp den sunda jagbild, som känslan av otillräcklighet skadat. Dessutom är det synnerligen viktigt att vidta åtgärder också på arbetsplatsen, eftersom utmattningsdepression säger mera om arbetsplatsen än om den drabbade. Idag är det vanligt, speciellt inom större företag, att både granska och åtgärda arbetsmiljön så fort någon i gemenskapen drabbats. Det är ju ingen idé för en drabbad att återvända till en miljö som gjort honom eller henne sjuk. 9 Företagsnyckeln 2/2008

10 Känn orsakerna - förebygg utbrändhet Orsaken till utmattningsdepression är någon form av oförenlighet. Christina Maslach och Michael P. Leiter har i boken Sanningen om utbrändhet, utgiven år 2000 på förlaget Natur och Kultur, Stockholm, sammanfattat sex riskfaktorer. Den här analysen innebar ett nytänkande inom begreppet utbrändhet. Numera vet vi att det inte räcker med att en människa lär sig använda ordet nej. Det gäller också att anpassa arbetsmiljön till människan. Bo Mellberg, psykolog och psykoterapeut, understryker att en människa som tror på det hon gör och kan behålla sin stolthet, integritet och självrespekt också gör sitt bästa. Alltså lönar det sig för vilket företag som helst att satsa på mänskliga värden. För stor arbetsbelastning är den första av de sex faktorerna. Den riskfaktorn är nog så vanlig både bland företagare och bland anställd personal. Alltför stor arbetsbelastning är en av orsakerna till utmattningsdepression. Såväl företagare som anställda riskerar att drabbas! En större flexibilitet i arbetslivet skulle göra gott. Periodvis kan en människa tänja sig för nya utmaningar, och satsa lite mera tid på arbetet. Men när kraven förutsätter en ansträngning bortom det mänskliga, riskerar individen att insjukna. En alltför hård arbetstakt går ut över kvaliteten på arbetet. Även kontakten med arbetskamraterna lider, och uppfinningsrikedomen utplånas. Brist på kontroll över det egna arbetet är faktor nummer två. Vi människor vill själv kunna välja och fatta beslut, använda vår egen förmåga för problemlösning och annat. En ledare som övervakar sina anställda i detalj signalerar misstro. De anställda känner att ledaren inte litar på dem och deras förmåga att klara sitt jobb. Alltför strikt uppdelning i medbestämmandet lägger också band på individens initiativ. Den viktiga känslan av delaktighet uteblir. Brist på erkänsla för det man åstadkommit i sitt arbete är ytterligare ett hot mot hälsan. Här har företagaren i egenskap av ledare en viktig roll. Visst är chefen lika upptagen som de anställda, men att ta sig någon minut för att visa erkänsla för gott arbete sparar sjukdagar. En människa som inte får någon erkänsla, känner det som en nedvärdering av både det utförda arbetet och den egna personen. Rättvisa på arbetsplatsen är A och O för personalens hälsa. Det gäller såväl lönesättning som befordringar och arbetsfördelning. Stoltheten över att kunna utföra någonting meningsfyllt är viktig för den mänskliga individen. Att förlora den känslan innebär en stor risk för att drabbas av utmattningsdepression. Brist på gemenskap är tyvärr en vanlig riskfaktor av idag. Vi behöver positiv kontakt med andra människor på arbetsplatsen. Det är inte bra att enbart kommunicera med maskiner, som vi de facto ofta gör idag. Orsaken är ibland av praktisk art. Människorna inom en arbetsgemenskap kan befinna sig långt ifrån varandra, rent fysiskt. Men det finns Text och foto: Anne Manner Företagsnyckeln 2/

11 också arbetsplatser, där mänskliga kontakter är förbjudna. Förbuden kan vara uttalade eller outtalade. Det gynnar inte precis den psykiska hälsan. Olösta konflikter är också en fara för arbetsgemenskapen. Kroniska konflikter minskar effektivt viljan bland de delaktiga att ställa upp för varandra. Brist på rättvisa på arbetsplatsen bör ledaren verkligen se upp för! Det är viktigt att rättvisan genomsyrar fördelningen av arbetet och lönesättningen, liksom befordringar och utvärderingar. Dessutom ska ingen oskyldig lastas med skuld. Rättvisa innebär respekt för medmänniskan, och genom rättvis behandling känner sig människan värdesatt. Värderingskonflikt är den sjätte riskfaktorn. En sådan konflikt uppstår när en individs värderingar och arbetets krav inte stämmer överens. Det kan handla om att företaget i offentligheten säger sig värdera kundservice och kvalitet högt, medan det egentliga målet är att ge minimal service för att minimera kostnaderna. Här kan den oetiska principen kollidera med individens egna värderingar, och värderingskonflikten är ett faktum. Tillbaka - efter tre och ett halvt år Roger Östman arbetade mellan 60 och 80 timmar per vecka. Han förlängde dagarna i båda ändar, och under en lång tid invaderade arbetet hela hans tillvaro. Idag är han tillbaka som företagare, efter en sjukskrivning som varade tre och ett halvt år. För mycket arbete under alltför lång tid ledde till att jag totalt gick in i väggen. Vid den tidpunkten, år 2003, hade Roger Östman i Korsholm en bokföringsbyrå. Som mest hade han fem anställda, och han drog sig inte för att själv arbeta hårt. Den verklighet han berättar om torde vara synnerligen välbekant för många företagare. Det är ju så, att för att kunna anställa en ny person krävs en viss ekonomisk marginal. Vi företagare tenderar därför att åta oss alltför mycket arbete, och det kan gå bra, bara inte tidsperioden blir alltför lång. han helt förlorade räkne- och skrivförmågan. Jag gjorde anteckningar, och när jag skulle läsa det jag skrivit, gick det inte att tyda. Det som skulle ha varit bokstäver var bara främmande krumelurer. Händelsen fick honom att söka läkarhjälp. Men jag kunde inte erkänna hur illa däran jag var, så jag gick med på en två veckor lång sjukledighet. Det forts. nästa sida Bokstäver blev krumelurer Roger Östman observerade inte de tidiga tecknen. Sömnlösheten till trots fortsatte han att pressa sig själv. Att han kastade om bokstäver och siffror var heller ingen katastrof. Det gick att rätta till i datorn. Tills en dag, när Roger Östman driver på deltid företaget Östmans Net. Han konstaterar att vi människor reagerar olika på stress. En del drabbas av utbrändhet, en del får exempelvis hjärtinfarkt. 11 Företagsnyckeln 2/2008

12 blev åtskilliga förlängningar, först med en månad åt gången, och till slut med ett halvår per sjukskrivning. Vändpunkten blev en kurs Under en lång tid orkade Roger Östman inte annat än vila. Med hjälp av sömnmedel fick han ordning på sovandet. Men ansvaret för företaget malde naturligtvis i bakhuvudet. Mina anställda skötte verksamheten på ett mycket gott sätt, men det är klart att ansvaret inte lämnade mig någon ro. Det var först när en person tog över företaget, inklusive anställda, som jag fick möjlighet att koncentrera mig på att bli frisk. Vändpunkten kom i samband med en kurs vid Norrvalla i Vörå. Det var en två veckor lång rehabiliteringskurs för utbrända, och den betydde oerhört mycket. Jag insåg först och främst att jag inte var ensam som drabbats. Kunskaperna om och förståelsen för utbrändhet har ökat under de senaste åren. Men ännu vid tidpunkten när Roger Östman drabbades, betraktades det som skamligt att vara utbränd. Vi som gick kursen konstaterade att vi borde ha haft ett bandage runt huvudet, för att tas på allvar. Utbrändhet syns inte utanpå, och många rynkade nog på näsan åt en person som låg på soffan och inte klarade av att fungera i vardagen. Kursdeltagarna fick en hel del information om utbrändhet. De fick också insikter i konsten att stanna upp och att gå ner i varv. Motion ingick i programmet, men det handlade inte om några sprinterlopp. En fysioterapeut följde till exempel med på morgonpromenaden för att se till att vi inte gick i alltför rask takt. All hjälp under årens lopp var dock inte bra. Text och foto: Anne Manner Läkarna skrev ut allt större mängder antidepressiva medel till mig. Ett tag tog jag så mycket medicin, att min fru knappt fick kontakt med mig. Roger Östman fann däremot god hjälp i boken Bot på naturlig väg - hjälp vid stress, ångest och depression av David Servan-Schreiber. Boken ser människan som en helhet. Fick inte byta Småningom kom dagen, när Roger Östman kände att det var dags för nya tag. Han hade ingenting emot att återgå till en tillvaro som företagare, men visste att gamla hjulspår måste brytas. Jag gick en kurs i Jakobstad, där jag kunde prova på olika yrken. Jag ville byta bransch helt, men försäkringsbolagets läkare sa att jag var frisk, och att det bara var att fortsätta! Riktigt så blev det trots allt inte. Idag arbetar Roger Östman deltid, som anställd, på en bokföringsbyrå. Han är även företagare på deltid, men inte som bokförare. Nej, numera hör jag till ett nät av företagare, som hjälper människor att hitta tid och pengar. Observerar och bryter mönster Under åren som gått har Roger Östman lärt känna sig själv. Han är noga med att dra gränser mellan arbetstid och fritid. Som anställd slutar jag helt enkelt när min arbetstid är slut för dagen. I egenskap av företagare bestämmer jag vid dagens början vilken tid jag ska sluta. Och när tiden är inne slutar jag, om jag så är mitt uppe i ett arbete. Numera vet han också att ge akt på de tidiga tecknena på stress. Jag blir väldigt ljudkänslig. Jag kan inte ha på radion eller lyssna på musik, som jag tidigare alltid gjorde under arbetet. Det andra tecknet är att jag börjar skriva oläsligt. Och stannar jag inte upp i ett tidigt skede, kommer sömnlösheten tillbaka. Han är noga med att bryta mönstret, när han känner de tidiga symtomen komma krypande. Då är det skogspromenader eller praktiska arbeten, så som renoveringsjobb, som gäller. Och när jag vill må riktigt bra, går jag på konsert. Men då måste jag varva ner ordentligt före. Han förklarar att under en konsert kan han inte göra annat än sitta stilla och lyssna. Under tiden är det ingen idé att låta ogjort arbete mala i tankarna. Kunskaper A och O Roger Östman önskar att utbrändhet kunde upptäckas i ett så tidigt skede som möjligt. Arbetshälsovårdarnas kunskaper är A och O. Det hänger mycket på dem att upptäcka de tidiga symtomen. Men tyvärr är vi företagare inga flitiga besökare hos arbetshälsovården. Därför är det viktigt att kunskaperna sprids hos den breda allmänheten. Att känna igen misstänkta tecken och få hjälp i god tid, sparar såväl människor som företag och pengar. Med facit på hand vet Roger Östman det som forskare och vårdpersonal idag säger: Ju längre förloppet får fortskrida, desto längre tid tar det att komma igen. Att vandra i skogen är ett sätt att varva ner. Företagsnyckeln 2/

13 Ditt pensionsutdrag kommer snart med posten - granska uppgifterna! Från och med i år får alla åriga finländare som har arbetat inom den privata sektorn årligen ett pensionsutdrag från sitt arbetspensionsbolag. År 2008 kommer sammanlagt cirka 3,1 miljoner finländare att få ett pensionsutdrag hemskickat. Pensionsutdraget innehåller ett sammandrag över mottagarens anställningar och företagarverksamhet - uppgifter som är grunden för den kommande pensionen. Genom det årliga pensionsutdraget har finländarna bättre möjligheter än tidigare att aktivt följa med utvecklingen av sitt lagstadgade pensionsskydd. Vi strävar efter att pensionsutdraget skall höja finländarnas intresse för sitt framtida pensionsskydd, konstaterar kundservicechef Taina Tauschi på Veritas Pensionsförsäkring. Vårt mål är att alla som mellan maj och november i år får ett pensionsutdrag öppnar kuvertet, bekantar sig med informationen och kontrollerar sina uppgifter. Vad innehåller pensionsutdraget? Avsikten med pensionsutdraget är att arbetstagare och företagare skall kontrollera att uppgifterna på utdraget är korrekta. På arbetspensionsutdraget syns även sociala förmåner som berättigar till pension, men uppgifter om anställningar inom den offentliga sektorn, dvs. statliga eller kommunala anställningar syns på utdraget tidigast år 2011, konstaterar Tauschi. Pensionsutdraget innehåller även en uppskattning över den pension som har införtjänats till slutet av föregående år. År 2008 syns alltså den pension som man tjänat in fram till slutet av år 2007 på utdraget. Det är viktigt att inse att uppskattningen inte är en uträkning över den kommande pensionen. Vi i Veritas Pensionsförsäkring kommer i samband med pensionsutdraget att skicka en uträkning över ålderspensionen till personer som fyllt 50 år. Då berättar uträkningen om hur stor ålderspensionen skulle vara vid års ålder. Märkbart är att uträkningen baserar sig på den nuvarande lönen. Granska uppgifterna - korrigera vid behov Det är viktigt att uppgifterna på pensionsutdraget är korrekta, eftersom de ligger som grund för den kommande pensionen. I de flesta fall är uppgifterna i pensionsutdraget helt korrekta, men om det exempelvis finns felaktigheter eller bristfälligheter i anställningarna är det viktigt att kontakta det egna arbetspensionsbolaget och meddela de korrekta uppgifterna. Det egna arbetspensionsbolaget hjälper till med att korrigera uppgifterna, men gradvis kommer ansvaret för utredningen av gamla anställningar, företagarverksamhet och övriga pensionsgrundande uppgifter att övergå till arbetstagare och företagare själva. Jag uppmanar alla att granska pensionsutdraget med omsorg i år. Om man i år gör en grundläggande genomgång av uppgifterna är det lättare nästa år - då gäller det bara att se till att det senaste årets uppgifter är korrekta. Postningen av pensionsutdragen inleds i maj, och de sista pensionsutdragen skickas ut i november. Tauschi och hennes kollegor är förberedda på att det finns personer som tar kontakt för att de inte har fått ett pensionsutdrag fastän exempelvis de övriga familjemedlemmarna eller arbetskollegerna har fått sitt utdrag. Det finns ingen orsak till panik i en sådan situation, rådger Tauschi. Eftersom arbetspensionsutdragen skickas ut från och med maj till november kommer en del att ha granskat sina uppgifter långt före det att andras utdrag har skickats ut. Text: Gunilla Sjöberg Pensionsutdraget känns igen på den här symbolen. Då posten lämnar ett kuvert med den här symbolen i din brevlåda skall du öppna kuvertet och granska dina uppgifter med omsorg, uppmanar kundservicechef Taina Tauschi på Veritas Pensionsförsäkring. (Foto: Jammu Saari) 1 3 Företagsnyckeln 2/2008

14 Motion ger bättre livskvalitet 3 motionslånglopp av 4 genomförda. Simning, cykling och löpning. Återstod då bara att få igenom ett vinterlopp och vad annat än skidning behöver man i vårt vintriga land. Jag lade upp ett mål att det ska vara ett minst 50 km lång skidlopp någonstans. Vilket lopp? Internet och kamrater fick bli mina guider igen. En del västnylänningar skulle till Tartu i Estland för att skida Tartu Maraton den Det är ett 63 km långt lopp i södra Estland. Jag tänkte att det blir en lagom utmaning på 6-7 h. Alla trevliga bekanta sa till mig att fara och skida Vasaloppet i Sverige, men 90 km på skidor för mig är för långt. Ska väl påpeka här att under mina 20 senaste år har jag bara skidat totalt ca 100 km. Vintern samt denna vinter har ju inte direkt varit träningsvänliga när det gäller skidande. Åtminstone i södra Finland så har vi inte haft natursnö att skida på. Efter marathonloppet i Berlin i september så började träningen genast inför skidloppet. Fortsatte med löpning, simning och lite cirkelträning i lagom takt. I december när vi inte fått snö ännu så bestämde jag mig för att börja skida inomhus i skidtunneln i Pemar. Det är en 700 m lång skidtunnel där man får hygglig träning. Inte så långt spår men med ca varv per träning så fick jag ihop närmare 20 km varje gång. Ingen snö Nyåret kom och ingen snö i Nyland. Jag gjorde ett träningsveckoslut uppe i Larsmo där jag fick ihop 88 km på 2,5 dagar i februari. Ingen snö i Estland heller och när en vecka återstod till Tartu-loppet så kom meddelandet att loppet är inhiberat pga snöbrist. Så då var det bara att ta skeden i vacker hand och lägga siktet på Vasaloppet. (som är för långt.). Åkte med några kamrater från Tenala till St. Michel en lördag för att skida Savonia-hiihto. Det är ett 40 km långt skidlopp som vi skidade en lördag i slutet på februari i härligt Foto: Nisse Schmidt Företagsnyckeln 2/

15 vintersolsken och ca -10 grader. Det loppet gick på hyggliga 3,5 h. Jag kom i mål som 370:e av 378. Men vad gör det, det var fina spår och härlig terräng samt ett bra ordnat lopp. Rekommenderas. Vasaloppet Återstod två veckors träning till Vasaloppet, lite skidning, lite länk. Jag hade turen att få åka med ett gäng västnylänningar som har åkt en hel del Vasalopp. Vi åkte med två husbilar fredagen med färja över från Åbo till Stockholm. Nattsömnen blev det inte allt för mycket av men vi fick ju god mat. Lördag morgon körde vi upp till Mora. Ingen snö just alls i Sverige heller men närmare Mora fanns det lite snö i terrängen. Mora är en liten trevlig stad som lever upp Vasaloppsveckan. Det skidas olika lopp under Vasaloppsveckan såsom Tjejvasan, Öppet spår, Ungdomsvasan och så vidare. Där finns lopp både före äldre och yngre. Vasaloppet ordnades nu för 84: e gången så svenskarna har erfarenhet av att ordna skidlopp. I Mora var det fullt med folk i alla butiker och restauranger. Ett mässtält var också igång där det fanns allt att köpa inför skidloppen. Vallning och övernattning Vårt gäng övernattade hemma hos ett trevligt par i Malung, ca 60 km från starten i Sälen. I deras garage hade vi ypperliga utrymmen att valla skidorna inför söndagens 90 km. Vallningsexperterna hade lite olika åsikter. Vädergudarna hade sett till att lova det nästan mest besvärliga vädret av alla, Foto: Nisse Schmidt ca 0 grader och kanske nysnö. Vi åt en god hemmagjord middag och bjöds på kaffe med dopp senare på kvällen. Ca 23-tiden kastade vi oss i säng för att få några timmars sömn. Söndag Vasalopp 90 km Väckning kl !! Morgonmål bestående av mycket gröt, smörgås, kaffe och te. Vi startade mot Sälen för att anlända dit lite för kl Fast starten är kl så var det fullt med folk i gång redan före klockan 6. Startfållorna öppnas kl. 6 och då är det rusning dit för att man ska lägga sina skidor på en bra startplats. Man kan bra lämna sina skidor där och alla respekterar det och flyttar inte på dem. Vi begav oss tillbaka till husbilen för att sitta en timme till i all nervositet. Mina erfarna kolleger hade inte problem med nerverna men jag kan intyga att lite nervös var man. 0 grader och lite snö började komma ner. Drygt skidåkare var anmälda till dagens lopp men bara startade. Den äldsta deltagaren var 84 år och man kan inget annat än beundra ställde vi oss i startfältet. Startfältet bestod av 10 olika startfält där proffsen var längst fram och vi amatörer längre bak. Jag hade seedat mig fram till 9:e startfältet genom Savonia-loppet och det betydde att några tusen skidlöpare befann sig bakom mig i starten. Uppvärmning fick vi med Friskis och Svettis lite före starten. Bra musik och stämningen på topp. Kl smällde det och då blev det fart på alla damer och herrar. 500 m stress för att få en bra plats i första uppförsbacken som är ca 3 km. Pga svårt före så hade de flesta åkare mycket svårt med fästvallan. Detta gjorde att det blev tvärstopp i uppförsbacken. När jag hade passerat de första två km och bara hade 88 km kvar hade det gått 1 h och 5 minuter. Upp till de första moarna tog det ca 1,5 h. Foto: Nisse Schmidt Smågan Efter lite mindre än två timmar så anlände jag till första pausstället Smågan (10,5 km) för att få i mig lite dricka. På första stationen serverades endast sportdricka och vatten. På alla de övriga så fanns förutom sportdricka och vatten även deras berömda blåbärssoppa, välling och buljong. Det gällde att dricka ordentligt på varje station. Jag drack minst en halvliter och åt en bulle på varje station. Hade även med egen sportdricka som behövdes mellan stationerna. Speciellt i början behövde jag mera än det som de bjöd på. Från Smågan till Mångsbodarna (13,2 km) försvann spåren ut i tomma intet. Det var bara en massa slattriga spårliknande rester kvar på grund av plusgrader. Detta gjorde det extra besvärligt att skida. Men tappert slet man mellan uppförsbackarna och bromsade i nedförsbackarna. Folk ramlade både uppför, nerför och även på slätterna pga de obefintliga spåren. Foto: Stickan Halvvägs Efter nästan 6 timmars skidande anlände jag till Evertsberg som är drygt halvvägs. Endast 43 km kvar! forts. nästa sida 1 5 Företagsnyckeln 2/2008

16 Det var några fina nedförsbackar från Evertsberg någon kilometer där man lite kan vila ut före man kommer till de berömda Lundbäcksbackarna. Här gäller det att ha nerver och krafter. Speciellt i detta före när fästvallan hade försvunnit någonstans i trollskogen. Spårmaskinerna började köra vilket gav oss bättre skidspår för första gången på hela dagen och de höll ända till mål. Tredje sista anhalten Oxberg kom och gav en välbehövlig paus. Här smakade all sorters dricka mycket bra. De sista 30 km är ganska snälla. Någon stigning till den nästsista stationen Hökberg. Men många glada åskådare som hejade på i skogen hjälpte fram oss till Hökberg. Ny valla Vid Hökberg (efter ca 71 km) förstod jag äntligen att jag borde få lite fästvalla under skidorna. Jag förde in skidorna till vallning. Det tog inte mera än ett par minuter där, det gick mest tid åt att prata om väder och vind och sånt. Vallningen tog ca 2 sekunder per skida. En enkel trissa som snurrande runt limmade valla under fästboet. Det hjälpte nog en hel del. Man förlorade visserligen lite tid att köa till vallningen men det blev mycket lättare att skida efter det. I efterskott kan man lätt konstatera att detta borde man ha gjort tidigare i loppet. Foto: Ulf Palm Foto: Nisse Schmidt Målgång i Mora De sista kilometrarna mot Mora skidades i lätt skymning men spåret gick längs med ett elljusspår så det gick bra. Jag försökte njuta men timmarna i spåret började nog kännas en hel del. Känslan att skida in i staden Mora kan lätt beskrivas som lättande. På upploppet hejade en hel del publik på oss sena skidåkare. Jag kom i mål på tiden som ca den :e personen. I herrklassen stämplade jag in som nr Fick en näve med karameller i munnen (socker behövs) och lämnade in skidorna till en skidinlämning. Åkte buss till en idrottshall där vi fick duscha och en god måltid. Kan nog intyga att det kändes bra med ett redigt mål mat efter denna dag. Senaste måltiden intogs 16 timmar tidigare. Hela dagen blev det bara dricka, dricka, dricka (och någon bulle). Hemåt Jag hittade mina kamrater vid träffpunkten och vi körde iväg mot Stockholm. Helt ok att få sitta ner och diskutera loppet med mina medresenärer. Vi hade alla en liknade uppfattning om loppet. Det hade varit tungt för allihopa. En säker källa från Åland intygade att så här besvärligt har det inte varit på många år. Av vårt gäng på 12 skidare kom 10 i mål. Totalt startade ca i loppet varav avbröt vilket var extra mycket. Vi körde bil ner till Stockholm och sov någon timme före båten till Åbo for på måndag morgon. Morgonmål och lite senare bastu med bubbelbad och någon öl var en belöning som alla ville ha. Efter loppet Dagarna efter loppet kändes inget extra i kroppen. Lite vila är ju alltid bra efter långlopp men inga muskler var sjuka efter loppet. Jag sade före loppet att 90 km på skidor är för mycket och det är fortfarande min åsikt. 90 km är för långt! Men jag rekommenderar definitivt Vasaloppet åt de som tycker om att skida. Det är ett välorganiserat lopp med mycket glada miner. Det är världens största långlopp på skidor. Bör upplevas av varje skidåkare. Kom bara ihåg, ta det lugnt. Det gäller alla långlopp. Det är inte sträckan som tar död på en, det är farten. Företagsamhet i Mora - Sälen Orterna kring Mora och Sälen är alla småorter som är beroende av en del småföretag. Men man är mycket företagsam. I Mora finns idag ca aktiva företag (invånarantal ca ). Man har sedan 1700-talet tillverkat de berömda Moraklockorna och i slutet av 1800-talet började man bearbeta mässing. Den industrin utvecklades och idag är bl.a. produktion av knivar och vattenkranar en betydande del av Moras industri. Och vem har inte hört talas om dalahästen. Kommunen Malung-Sälen är en lite mindre kommun med ca invånare och ca 800 företag. Här gäller också småskalig industri såsom i Mora. Och givetvis är turismen en För mera info besök: Företagsnyckeln 2/

17 mycket stor arbetsgivare i dessa kommuner. I dessa trakter finns det ett stort utbud för den aktiva semesterfiraren, sommar som vinter. Golf, ridning, kanoting, slalom, längdskidåkning och mycket annat. Slutet eller början på fortsättningen Nu är då alla mina fyra långlopp genomförda. Det har varit en intressant tid. Spännande förberedelser. Roliga träningar. Många och långa diskussioner med vänner och bekanta som hjälpt mig mycket med goda råd. Mitt mål med dessa fyra långlopp var att visa att fast man inte är någon elitidrottare så kan man genom normal fysisk träning genomföra dessa lopp. Jag har under tiden med dessa lopp tränat allt mellan 0-4 gånger/ vecka. Känns en träning bra kör man lite extra och svetten rinner, känns det trögt så tar man det lite lugnare. Jag ville också visa att man inte behöver ha den senaste träningsdräkten eller de nyaste skorna. Men det är klart att i vissa sporter så hjälper det att ha en bättre (inte alltid dyrare) utrustning för att lättare nå målet. Vad fick jag ut av detta då? Alla långlopp som jag deltog i var speciella på sitt sätt. Det är roligt att åka med många andra i en tävling fast man inte strävar till att vinna. Loppen kostar alltid en del men man får Träning under tiden Jag tränade från sommaren 2006 till vintern 2008 och fick ihop: 1050 km länk, 330 km gång, 510 km cykling, 65 km simning, 388 km golf. 432 km skidning samt ca 360 km annat (gymnastik o dylikt omvandlat till km). ju också mycket tillbaka. Så, ut och träna, anmäl dig till ett lopp, ta med din företagarvän och ha roligt. Det har jag haft. Läkarbesök tillsammans med labb-prov före och efter dessa lopp visar tydligt att träningarna tillsammans med hälsosammare kost har inverkat positivt. Kommer att fortsätta träna och delta i lopp, nästa är 1/4 triathlon i sommar och 1/2 triathlon sommaren Vi ses i terrängen. Resultat Simma, 3km i Vansbro, Sverige sommaren 2006 på Cykla, 119 km i Myllylä, hösten 2006 på Marathon till fots, 42 km i Berlin, Tyskland hösten 2007 på Skida, 90 km i Vasaloppet, Sverige, vintern 2008 på h hårdare träning och 165 h lättare träning. Text: Björn Lindqvist bjorn@kontorama.fi 1 7 Företagsnyckeln 2/2008

18 Säkert arbete börjar med en tanke Allt fler skaffar sig arbetssäkerhetskort. En av dem är Sven Rönnholm, företagare inom byggbranschen. För honom fungerar kortet som ett bevis på de kunskaper han har inom ämnet. Det är en förutsättning för en del uppdrag. Att tänka efter före. Det låter som en kliché, men när det handlar om olycksfall är påståendet rena rama sanningen. Så är det. Olyckan kan hända vem som helst och när som helst, men bästa sättet att minimera riskerna är att beakta dem vid varje enskilt arbetsmoment. Det säger Sven Rönnholm, ägare till företaget Byggtjänst S.Rönnholm. Sitt nuvarande företag startade han år Som företagare han dock betydligt fler år på nacken; han drev i nästan 20 års tid ett byggföretag tillsammans med en kompanjon. Han kan inte påstå att kursen i arbetssäkerhet, som gav arbetssäkerhetskortet, gett nya kunskaper. Den åtta timmar långa kursen och provet han skrev fungerade mera som en bekräftelse på det han av erfarenhet kan och vet. Text och foto: Anne Manner Arbetssäkerhetskortet är ett bevis på kunskaper. Att minimera riskerna för olycksfall är en del av det vardagliga arbetet, säger Sven Rönnholm, företagare i byggbranschen. Företagsnyckeln 2/

19 Gemensamma arbetsplatser Arbetssäkerhetskortet är tänkt för företag och personer som verkar på gemensamma arbetsplatser. Rönnholms byggföretag fyller gott och väl det kriteriet. De tio anställda befinner sig ibland på mindre byggen, ibland på uppdrag inom stora fastigheter. Radhusbyggen har blivit företagets specialitet. Drygt hundra radhuslägenheter har det hittills blivit. Men Sven Rönnholm har också erfarenhet av att arbeta inom bland annat industrifastigheter. Sådana gånger pågår byggarbetet medan industrins verksamhet är i gång. Utom om byggarbetena är så omfattande, att verksamheten i närheten måste hålla paus, förstås. Oberoende av om arbetsplatsen är ett blivande radhus eller en stor fastighet, där många aktörer deltar samtidigt, är riskerna ständigt närvarande. Drabbad bransch Rönnholm och alla i hans bransch berörs synnerligen mycket av ämnet arbetssäkerhet. Byggbranschen är särskilt olycksdrabbad. Ingen av Rönnholms anställda har råkat ut för några olycksfall i arbetet. Det är bara att hoppas på en lika lycklig fortsättning, säger han och skakar olustigt på huvudet vid tanken på riskerna. Däremot har företagaren själv hamnat på operationsbordet. Ett fall från tre meters höjd skadade höftbenet, och det riktigt ordentligt. Jag var på väg upp på en stege, och gjorde någonting som ingen av oss borde göra. Med ena handen höll jag en sak jag skulle ha med mig, medan jag med den andra tog tag i stegen vid klättringen. Jag tappade taget och föll. Han och frun hade tänkt ta en svängom på den nyinvigda Replotbron samma kväll, men dansens virvlar fick ge vika för operationskniven. Jag fick ta mig fram på kryckor efter olyckan, men tack vare att min fru ställde upp som chaufför klarade jag av att dirigera arbetet. Det betyder att han utförde sina huvudsakliga sysslor. Mycket av hans tid går nämligen åt till diskussioner med anställda, kunder och samarbetspartners. Vidare skaffar han fram material till rätt plats vid rätt tidpunkt. Med andra ord är jag springpojke, skrattar han. Goda vanor eller slentrian? För tillfället är en del av arbetsstyrkan stationerad vid ett radhusbygge i Karperö. Några vådliga höjder behöver ingen vara rädd att falla ifrån här. Men även ett litet fall kan ställa till med skada. Därför är Rönnholm och de anställda noga med att använda stadiga byggställningar. Något balanserande på vinda plankor eller skrangliga stegar kommer inte på fråga. Största risken så där till vardags är nog att någon kan såga sig i handen. Den risken kan knappast elimineras, men goda yrkeskunskaper ökar säkerheten. Och där torde de anställda ligga bra till. De flesta är gamla i gamet. Men å andra sidan, och det gäller alla riskfaktorer, så kan stor vana också innebära en risk. Sven Rönnholm medger att en van yrkesmänniska kan utföra sina sysslor och samtidigt tänka på annat. Då är uppmärksamheten kanske inte den allra bästa. Med andra ord: att lära in goda vanor från första början bäddar för säkrare arbete. Det är också en av grundtankarna inom kurserna i arbetssäkerhet. Skyddsutrustning finns naturligtvis inom företaget, och används när situationen så kräver. Men skyddsutrustningen får inte invagga oss i falsk trygghet. Ansvar för helheten Riskerna är olika beroende på arbetsskede och årstid. Vintertid ligger halkolyckorna på lur, och därför är sandning ett sätt att trygga allas hälsa. Först på plats i det inledande byggnadsskedet är grävmaskinen. Entreprenören ansvarar givetvis för sin egen säkerhet, medan det faller på Sven Rönnholm att ansvara för tryggheten på själva byggplatsen. Tryggheten omfattar både anställda och besökare. Det gäller för mig att exempelvis se till att gropar är väl utmärkta, för att ingen ska kunna ramla i dem. Han minns en episod från ett stort bygge som hans företag deltog i. Det var i Vasa, och en stor grop var grävd. Den var tydligt märkt med band och varningar. Men när vi höll kaffepaus såg vi en synskadad person komma gående rakt mot gropen. När han med sin vita käpp kände av kanten, stannade han. Tack och lov gick ingenting galet den gången, men de närvarande lärde sig att beakta också olika handikapp. Foto: Hannu Hautala Företagarna i Finland 1 9 Företagsnyckeln 2/2008

20 En dos av säljandets glädje Ett kraftigt sorl blandas med glada skratt. Föreläsarens glädje över att vara försäljare har redan smittat av sig. De 120 åhörarna ser plötsligt med andra ögon på sig själv, på försäljning och på sin egen roll i sammanhanget. Ulla-Lisa Thordén, från Republic Consulting Ab i Göteborg, Sverige, står framför en skara åhörare med intresse av försäljning. Hon talar om säljandets verklighet. Hon ger goda råd och lär ut fungerande teknik. Hennes mål är att förmedla kunskap som gör säljandet både lustfyllt och lönsamt. Tips och knep serveras i ett tempo som inte kan annat än fånga lyssnarnas intresse. Och allt emellanåt kastar hon bollen till åhörarna, som med tydlig entusiasm diskuterar dagens ämne. Text och foto: Anne Manner Myten om medfödd talang Ulla-Lisa Thordén punkterar fyra sega myter. För det första påstås det att en del människor är födda till försäljare. Hon ber publiken fundera över sanningshalten. Den kommer med både medhåll och mothugg. Och det kan föreläsaren hålla med om. I så fall är väl alla människor födda till det de är bra på, säger hon, men påpekar att det krävs god teknik för att bli en bra försäljare. Och se, den konsten kan hon. Och just den konsten delar hon med sig av, på ett mycket sprudlande och lätttillgängligt sätt. Ulla-Lisa Thordén från Sverige är en mycket efterfrågad förläsare. Hennes inställning till säljande - det bästa som finns - inspirerar åhörarna. Hon har bland annat skrivit boken Sälj dig själv och ta betalt. Å andra sidan föds nog alla människor till försäljare. Men vi förlorar den naturliga försäljningstekniken redan i unga år. Ulla-Lisa Thordén påminner åhörarna om barnens sätt att få sin vilja fram. En sjuårings argument för att få gå på bio istället för att sitta hemma, kan lugnt kallas träffsäkra och väl förberedda. Sjuåringen känner mamma, vet vilka motiveringar hon kommer med och har förberett sig på att bemöta dem. Det är precis det som försäljning handlar om, att känna kunden och vara förberedd på att argumentera. Alltså att göra sin hemläxa, som Thordén också uttrycker saken. Myten om kvalitet Myt nummer två påstår att kvalitet säljer sig själv. Det är livsfarligt att tro på den myten. Ulla-Lisa Thordén påminner om marknadsledande företag som inte hängt med i utvecklingen. Gammal, god kvalitet och ett skapat gott namn har blivit omsprunget av nya produkter. Ett aktivt och kontinuerligt säljande är faktiskt av nöden. Och trogna kunder kan bli före detta kunder om de inte ägnas aktiv uppmärksamhet. Det goda namnet kan dessutom må dåligt, om inte alla inom företaget är medvetna om sin roll i helheten. Alla som jobbar inom ett företag är säljare. Yrkesbeteckningen kan vara en helt annan, men alla är representanter för sin arbetsplats. Hon förklarar att varje persons beteende till såväl vardags som helg har betydelse. Det intryck en människa ger av sig själv är samtidigt ett intryck av företaget. Och vi ska komma ihåg, att vi Företagsnyckeln 2/