En resmålsanalys för allas bästa

Transkript

1 En resmålsanalys för allas bästa Traktens sevärdheter är många gånger det avgörandet motivet till att natur- och kulturintresserade resenärer väljer en viss destination. Därför är de arrangörer som kan visa upp mycket och på ett fängslande vis berätta om traktens natur- och kulturvärden särskilt attraktiva. Syftet med Naturens Bästa är just att lyfta fram dessa arrangörer och underlätta för kunderna att hitta fram till Sveriges främsta ekoturismarrangörer. Ekoturismens affärsidé bygger på att, för en lagom mängd besökare tillgängliggöra och visa upp traktens sevärdheter på ett så lockande sätt som möjligt. Samtidigt ska det göras på ett hållbart sätt, eftersom turism är en långsiktig affärsverksamhet. Möjligheten att exempelvis kunna visa upp traktens kungsörnar ger arrangemanget mervärde, men görs det på fel vis försvinner attraktionen till nästa säsong. Det handlar med andra ord om att vårda, värna och på ett långsiktigt hållbart vis visa upp resmålets natur- och kulturvärden med respekt och minsta möjliga störning. Detta kräver i sin tur mycket kunskap om resmålet. Varför en Resmålsanalys? En väl genomförd resmålsanalys ger arrangören en bra överblick över destinationens natur- och kulturvärden. Tillsammans med en beskrivning av den egna verksamheten, traktens resurspersoner och övrig användning kan planen sedan användas för att utveckla nyttjandet av traktens fauna, flora, olika biotoper och värdefulla kulturarv för kvalitetssäkrad ekoturism. Vi kan jämföra resmålsanalysen med exempelvis skötselplaner för naturreservat eller skogsbruksplaner. Dessa planer ger verksamheten struktur och underlättar en resurseffektivare och klokare skötsel av ett visst område. Vad är en Resmålsanalys bra för? En bra resmålsanalys kan användas på många sätt, och här följer några exempel; Redan existerande arrangemang kan förbättras genom att man försäkrar sig om att områdets natur- och kulturvärden verkligen nyttjas optimalt i olika reseprodukter. Turer kan säsongsanpassas efter traktens djurliv och olika störningar på så vis minimeras. För de första ridturerna på våren används exempelvis andra vägval, jämfört med senare under sommaren. Nya och attraktivare arrangemang kan utvecklas utifrån resmålsanalysens lista över traktens sevärdheter. Internutbildningar för bland annat nyanställda förenklas. Resmålsanalysen underlättar kommunikationen med olika myndigheter och andra av destinationens aktörer. Det blir lättare att upptäcka hot som överutnyttjande av vissa platser och störningar av djurlivet. Med en bra resmålsanalys kan företaget också tipsa sina gäster om attraktioner som kan besökas när gästen ändå är på plats, vilket ger besöket mervärde, nöjdare gäster och en attraktivare destination. Till sist är resmålsanalysens lista över områdets natur- och kulturvärden ett utmärkt verktyg för att utveckla konkreta bidrag till aktivt natur- och/eller kulturskydd. 1

2 Hur görs en Resmålsanalys? Resmålsanalysen ska besvara ett antal nyckelfrågor kring områdets natur- och kulturvärden, den egna verksamheten, andra aktörers aktiviteter och åtgärder för att minimera slitage och störningar. Därför ska dokumentet beskriva följande Företagets egen verksamhet Markägare som berörs av verksamheten Natur och kulturvärdena inom det aktuella området Övrigt nyttjande av området Företagets lokala nätverk Störningar och slitage som kan uppkomma till följd av företagets verksamhet Arbetet inleds med att man begränsar det geografiska område som resmålsanalysen ska omfatta. Det görs utifrån de arrangemang som man önskar märka med Naturens Bästa. Det ska med andra ord finnas en resmålsanalys för det geografiska område inom vilket gäster på kvalitetsmärkta arrangemang rör sig. Beroende på flera faktorer som typ av arrangemang, säsong och grad av påverkan varierar resmålsanalysens geografiska utsnitt, liksom hur mycket detaljer som ska presenteras. Fokusera på områden med känsliga biotoper och/eller där det egna slitaget är störst. Här är några exempel på hur typ av arrangemang och säsong styr arbetet med resmålsanalysen. För vinterarrangemang på långfärdsskridskor, som styrs av istillgång och mycket små risker för störning och slitage, arbetar man med stora geografiska områden och få detaljer. För blomstervandringar på försommaren i känsliga orkidékärr krävs däremot många detaljer inom ett litet geografiskt område. Handlar det om konferenspaket och/eller ekoturism på egen hand, måste resmålsanalysen behandla både ett ganska stort geografiskt område och en stor andel av traktens natur- och kulturvärden. För en definierad ridtur längs en väletablerad rutt koncentreras däremot arbetet till färdvägens närmaste omgivningar. Notera att alla företagets arrangemang, även de som inte ska märkas upp, inom det valda geografiska området ska redovisas i resmålsanalysen. 2

3 Resmålsanalysen steg för steg med exempel 1. Bestäm resmålsanalysens geografiska utsnitt och skaffa fram ett bra kartunderlag. Använd någon eller några av följande kartor, vilka alla kan beställas från Lantmäteriet Vissa av kartorna kan beställas både digitalt och i pappersformat. Översiktskartor Vägkartan/blå kartan 1: Fjällkartan 1: Översiktskartan/röda kartan 1: Detaljkartor Fastighetskartan skala 1:12 500, vilken också kan beställas i 1:5 000 till 1: Terrängkartan/gröna kartan skala 1: Kombinera gärna olika kartor, där exempelvis arrangemangens färdvägar markeras på en översiktskarta, medan olika övernattningsställen och särskilda aktiviteter redovisas utförligare på detaljkartor. Notera att av kopieringsskäl får inga kartor överstiga A3-formatet. 2. Beskriv den egna verksamheten Inled med en övergripande beskrivning om hur det aktuella området används i företagets hela turismverksamhet. Här vill vi veta vilken typ av arrangemang som förekommer, under vilka säsonger och ungefärlig antal egna aktivitetsdagar 1. Exempel från Omberg Övergripande beskrivning av verksamheten Produkten som önskas märkas består av natur- och kulturvandringar i några av Ombergs riktiga pärlor med länsstyrelsens lokala guider. Vandringarna avslutas med en gemensam matlagning (Gästabud). Matlagningen har starka natur- och kulturinslag som att vilda växter används i salladen, eldarna tänds med pinnar och maten tillagas som på stenåldern i kokgrop. Antalet aktivitetsdagar är ca 200 per år. Förutom ovan nämnda produkt bedriver vårt företag ungdomsläger och olika utbildningar tillsammans med Höje Jakt och Upplevelser med ca 150 aktivitetsdagar per år. Samt sporadiska guidningar och arrangemang åt Naturum och Sveaskog med ca 150 aktivitetsdagar per år. Sammantaget genomför vårt företag runt 500 aktivitetsdagar per år i området, vilket kan jämföras med ett totalt besökstryck på närmare personer per år. 1 Aktivitetsdagar beräknas på antal gäster x antal dagar, och ger en grov uppfattning om besökstrycket på olika platser och färdrutter. Ett ridföretag med tio grupper á tio personer under tre dagar i det aktuella området har totalt 300 aktivitetsdagar. Om alla använder samma färdrutt under första dagen belastas den med 100 aktivitetsdagar. Ett övernattningsställe har ett besökstryck på 50 aktivitetsdagar, eftersom den används av hälften av grupperna under en natt. På en rastplats med bara två gruppbesök per säsong begränsas däremot besökstrycket till 20 aktivitetsdagar. 3

4 Fortsätt sedan med att med hjälp av kartunderlaget och resmålsanalysens tabell beskriva de vanligaste transportrutterna inom området. På kartan anges dessa rutter med ett transportnummer (T), vilket sedan beskrivs kortfattat i formatets tabell. Ange transportsätt (hästar, hundspann, skoter, egen bil, vandring etc.), ändamål (arrangemang, transfer, mattransport etc.) och hur mycket och ofta som rutten används med ett ungefärligt antal aktivitetdagar. Exempel från Omberg Transportsätt Ändamål Aktivitetsdagar T01 Fotvandring Till läger för matlagning 100 T02 Fotvandring Till läger för matlagning 50 T03 Fotvandring Till utbildningsplats 100 T04 Fotvandring Till Mörkahålkärret mm 100 T05 Fotvandring Till Stocklycke äng mm 50 T06 Fotvandring Till Örnslid mm 50 Tips: Fokusera på de mest använda rutterna och/eller där risken för slitage och störning är större. Dela upp längre turer i etapper på halv- eller heldagar. För exempelvis kajak- eller hundspannsturen där den exakta färdrutten ofta styrs av väder och vind anges de vanligaste rutterna, alternativt hela området inom vilket förflyttningen sker. Därefter markeras de viktigaste och mest använda platserna för olika aktiviteter som övernattning, fika, guidning, viltskådning, matlagning, utbildningsstationer, iläggning av kajaker och så vidare. På kartan anges dessa platser med ett aktivitetsnummer (A), vilka kortfattat beskrivs i tabellen tillsammans med ett ungefärligt antal aktivitetsdagar. Glöm inte bort startoch slutpunkter för exempelvis vandringar, paddlingar och ridturer, vilka lämpligen redovisas som särskilda aktiviteter. Exempel från Omberg Typ av aktivitet Aktivitetsdagar A01 Gäster möts och avtackas 100 A02 Startpunkt för guidning 50 A03 Läger för matlagning 50 A04 Övernattning i vindskydd 25 A05 Fikaplats 75 Tips: Fokusera på de mest använda platserna och/eller där det finns högre risk för slitage och störning. Gör grova uppskattningar av antal aktivitetsdagar. 4

5 3. Lista berörda markägare Lista alla de markägare som berörs av företagets verksamhet i form av övernattningsställen, välbesökta rast- och matplatser och transportrutter som används mycket alternativt med stort slitage, som exempelvis ridning. Använd tidigare angivna nummer för transportrutter och aktiviteter för att ange den geografiska placeringen. Skriv sedan in markägarens namn, fastighetsbeteckning och kryssa i om skriftligt avtal, muntlig överenskommelse eller annan kontakt finns. Exempel från Omberg # Markägarens namn Fastighetsbeteckning Avtal / Överenskommelse / Kontakt A Ö K Alla Sveaskog Omberg X 4. Lista områdets natur- och kulturvärden Markera med N- och K-nummer på kartunderlaget de natur- och kulturvärden som används eller berörs under företagets alla arrangemang. Redovisa sedan dessa i resmålsanalysens lista. Den här listan kan i stort sett göras hur lång som helst, och därför begränsas redovisningen till det väsentligaste. Fokusera på de natur- och kulturvärden som används aktivt i olika produkter, där risken för störning och slitage är större och på de sevärdheter som kan tänkas användas i framtida produkter. Börja med att lista områdets naturvärden. Ge varje sevärdhet ett nummer (N01 ), beskriv det kort (gammal ek, urskogsparti, slåtteräng, våtmark, häckande fiskgjuse, tärnkoloni, rävgryt, backsippor, nattviol etc.) ange eventuell skyddsklass (naturreservat, nyckelbiotop, fridlyst etc.) och källan (egen, Natura 2000, skötselplan etc.) Exempel från Omberg Naturvärde Skyddsklass Källa N01 Mörkahålkärret Naturreservat Egen & Länst. N02 Bokskogen vid Strand Naturreservat Egen & Länst. N03 Storpissan Naturreservat Egen & Länst. N04 Ombergsliden Naturreservat Egen & Länst. N05 Ostmossen Naturreservat Egen & Länst. N06 Stocklycke äng skyddsvärd Egen N07 Höje äng skyddsvärd Egen N08 Västra väggar - Egen & Länst. N09 Oxbåset - Egen & Naturum N10 Rödgavel grottan - Egen & Naturum N11 Renstadfällan skyddsvärd Egen & Länst. N12 Ombergsbranterna Natura 2000 Länst. & SNV 5

6 Gå sedan vidare med områdets kulturvärden. Ge varje sevärdhet ett nummer (K01 ), beskriv det kort (stenåldersröse, hålväg, kolbotten, kvarndamm, stengärdsgård etc.) ange eventuell skyddsklass (fornminne, K-märkt byggnad etc.) och källan (egen, fornminnesarkiv, länsantikvarie etc.) Exempel från Omberg Kulturvärde Skyddsklass Källa K01 Hjässaborgen fornminne Egen & Länsmuseet K02 Borggården fornminne Egen & Länsmuseet K03 Drottning Ommas borg fornminne Egen & Länsmuseet K04 Alvastra klosterruin fornminne Egen & Länsmuseet K05 Borghamns kalkbrott kulturminne Egen & Länsmuseet K06 Almelyckan, Sverkergården fornminne Egen & Länsmuseet K07 Ombergs turisthotell kulturbyggnad Egen & turistinfo K08 Kolbotten - Egen & sagesman Tips: Det mesta av detta finns i huvudet på många arrangörer. Däremot är det mer sällsynt att informationen finns sammanställd på papper. Få arrangörer använder också fullt ut alla de många utmärkta källor, som finns för att komplettera de egna kunskaperna med. Utnyttja allt det material som redan sammanställts av kommunekologer, vid kartläggningen av nyckelbiotoper, under äng- och hagmarksinventeringen och i andra regionala och nationella satsningar. Ofta är detta material skamligt underutnyttjat. Bara att ringa och fråga efter det kan leda fram till nya värdefulla kontakter för ert företagande. Vi föreslår att ni botanisera bland följande källor; Kommunens naturvårdsprogram, där hela kommunens natur- och kulturvärden ofta finns samlade i ett dokument. Finns vanligtvis på biblioteket eller på miljökontoret. Länsstyrelsens miljövårdsenhet, som bland annat kan lämna ut skötselplaner för länets naturreservat och inventeringsmaterial från exempelvis ängs- och hagmarker. Gör en första sökning på länsstyrelsen egen webbsida ( eller via portalen Naturvårdsverket, med information om landets alla Natura 2000-områden. Börja med en sökning på Länsmuseet, som bland annat har särskilda fornminnesarkiv. Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna, där det bland annat finns information om olika nyckelbiotoper på Den lokala Hembygdsföreningen med bildade resurspersoner och värdefulla skrifter. Traktens Naturskyddsförening med kunniga naturvänner. Lokala kunskaps- och kulturbärare som ofta finns bland bygdens äldre. Resmålets Markägare med god lokalkännedom. När resmålets natur- och kulturvärden har summerats i resmålsanalysen är steget inte långt att utifrån den informationen välja ut en eller flera lämpliga kandidatprojekt för företagets aktiva bidrag till naturoch/eller kulturskydd. 6

7 5. Beskriv övrigt nyttjande av området Här beskrivs de andra verksamheter som förekommer inom det geografiska område som resmålsanalysen omfattar. Begränsa beskrivningen till de vanligaste verksamheterna som exempelvis jord- och skogsbruk, rennäring och annan turism, de aktiviteter och/eller samarbetspartners, vilka kan bli delar i framtida arrangemang eller de verksamheter som stör och/eller kan orsaka konflikter med de egna arrangemangen. Exempel från Omberg Omberg används flitigt av det rörliga friluftslivet. Skogsbruket anpassas numera till både natur-, kultur- och friluftsvärden i och med att Omberg idag är ekopark. Runt om på berget anordnas arrangemang som krönikespelen i Alvastra klosterruin, motorcykelträffar vid Stocklycke hamn och guidningar från Naturum. Jakt bedrivs av Höje Jakt och Upplevelser i begränsad omfattning och huvudsakligen vid utbildningar och ungdomsarrangemang. På berget finns ett antal permanent boende samt sommargäster. Dessutom finns vandrarhem och hotell. 6. Beskriv det egna lokala nätverket Här beskrivs företagets lokala nätverk av olika resurs- och nyckelpersoner som fungerar som bollplank, rådgivare och källor i arbetet med att vårda och värna områdets natur- och kulturvärden. I nära samarbete med dessa människor utvecklas företagets kunskaper och kompetens om resmålet, samtidigt som många problem, misstag och möjliga konflikter kan förebyggas. Glöm inte bort att det bland dessa också kan finnas framtida guider och resurspersoner. Utgå från mallens lista över möjliga källor. Fyll på med de källor som saknas och stryk olämpliga alternativ som exempelvis samebyar i södra Sverige. Exempel från Omberg Källa Titel Kontaktperson Telefon Kommunen Kultur/fritidschef Magnus Lundberg Länsstyrelsen Reservatsansvarig Dan Nilsson Länsstyrelsen Naturum Naturskyddsföreningen Ordförande Inga-Sara Prinzencreutz Jaktlag Arrendator Stefan Lener Andra turistföretag Höje jakt och upplevelser Stefan Lener Lokal guide Guide / Länstyrelse Lars Frölich 7

8 7. Bedöm och lista möjliga störningar och slitage från den egna verksamheten Gör en bedömning av hur den egna verksamheten kan förorsaka störning eller slitage inom det aktuella resmålet. Det kan handla om negativ påverkan på känsliga natur- eller kulturvärden, men också om risken för att andra aktörer (markägare, renskötare, andra turismentreprenörer och/eller det rörliga friluftslivet) blir störda av era arrangemang. Använd tidigare angivna nummer för transportrutter, övernattningar och utspisning, och aktiviteter för att ange den geografiska placeringen. Beskriv med några få nyckelord problemet (exempelvis ridskador på väg, störd örnhäckning, markslitage och konflikt med bärplockare) och kortfattat vilken åtgärd (exempelvis bidrag till vägförening, alternativ rutt, annan övernattningsplats och inköp från bärplockarna) som görs redan idag eller bör genomföras inom den närmaste framtiden. Exempel från Omberg # Problem / Störning / Slitage Görs redan idag Framtida åtgärd A01 Risk för kollision med det rörliga friluftslivet och utbildningar från tex universitet. Vi underhåller och städar platsen. Uppsättande av skylt där kommande arrangemang annonseras. A03 Känsliga växtarter finns i området. Marken känslig för slitage A05 Populärt utflyktsmål för det rörliga friluftslivet. Platsen inventeras innan besök. Gäster informeras om och var orkidéer finns. Lägret flyttas för att undvika markslitage. Platsen undviks under högsäsong. Lycka till! 8

9 Mera klirr i den lokala kassan Ekoturism är en kommersiell verksamhet och Ekoturismföreningen har en uttalad vilja att arbeta för en ökad lönsamhet bland våra medlemsföretag. Därför är det viktigt att utveckla företagandet och förbättra avkastningen inom svensk natur- och kulturturism. Det är ett grundläggande villkor för att kvalitetssäkrad ekoturism ska kunna drivas på ett uthålligt vis, och en förutsättning för att det överhuvudtaget ska blir något klirr att fördela. Utveckla det egna företaget De flesta företag som ansöker till Naturens Bästa är små familjeföretag. För dessa arrangörer är nästan alltid det egna företagandet med löner och kommunalskatt det viktigaste bidraget till den lokala ekonomin. Att förbättra sitt eget företagande, förädla utbudet, höja omsättningen och se till att verksamheten går med vinst, är därför vanligen det bästa bidraget till den lokala ekonomin. Vad menas med lokalt? Inom kvalitetsmärkningen Naturens Bästa kan inte ordet lokalt definieras i någon matematisk formel utifrån en radie i meter. I vissa delar av Sverige, exempelvis i Stockholms skärgård, kan det lokala begränsas till några kilometer, medan det i norra Sverige vanligtvis kan jämställas med den egna kommunen. Men i vissa fall när det är särskild kompetens och/eller speciella produkter som ska inhandlas, blir det nödvändigt att resonera i län eller i landsändar. Bokför den lokala inköpspolicyn på intäktssidan Turism i allmänhet och ekoturism i synnerhet handlar om att samverka. Det finns många exempel på hur en medveten lokal inköpspolicy skapar en ökad förståelse för traktens natur- och kulturvärden. Men än viktigare är att se det lokala ur gästens perspektiv. Många av de resenärer, som nu börjar använda Naturens Bästa som en vägvisare, förväntar sig och vill ha en tydlig lokal prägel på arrangemanget. Ortens hembakade bröd på turen, lunchgrytan tillagad på traktens vilt och möjligheten att köpa en souvenir från byns hantverkare är mervärden som gästen aktivt söker och är villig att betala för. Därför handlar den lokala inköpspolicyn inte i första hand om högre utgifter, utan om möjligheten att erbjuda förädlade produkter till ett bättre pris. Gynna traktens egen affär Många av ett arrangemangs stapelvaror som ris, spagetti, musli och annat kommer från samma tillverkare, oavsett om det handlas i byns lokala affär eller på någon stormarknad. Skillnaden är att stormarknaden är billigare. Men det innebär samtidigt att en del av dessa pengar inte hamnar lokalt. En medveten inköpspolicy bidrar därför till den lokala ekonomin, vilket i sin tur ger traktens ekoturismarrangör en bättre förankring i bygden. Det finns bland annat exempel på hur björnsafariarrangörens konsekventa handlande i byns affär har fått ägaren, en social nyckelperson, att vackla i sitt rovdjurshat. 9

10 Diskutera därför alltid med den lokala affären om vilka långsiktiga överenskommelser och rabatter som är möjliga. Med gemensam planering kan kanske den lokala affären konkurrera med den avlägsna stormarknaden, och på köpet försvinner onödiga och tidskrävande transporter. Förädla arrangemangen med lokala tillgångar Inventera traktens utbud av bröd, korv, sylt, kött, lokalt odlade grönsaker, souvenirer och allt annat. Här finns unika komponenter för att utveckla arrangemanget till en minnesvärd upplevelse och något utöver det vanliga. Lokalt tillverkad korv på turen eller traktens sylt till middagen ger ett mervärde, och kan med fördel kryddas med en lokal berättelse om produktens historia. Använd byns resurspersoner Jämlika möten med traktens människor är något som många resenärer uppskattar. Arrangemangets värd är vanligtvis huvudperson, men använd medvetet fler av traktens olika resurspersoner. Människor som kan berätta om sig själva, spela lokal musik, berätta om flydda dagar och forna tider, eller bara bjuda på sig själv på ett originellt sätt. Det ger arrangemanget ytterligare profil, möjliggör genuina möten som den vanliga turisten sällan får tillgång till och skapar på köpet mer klirr i den lokala kassan. Glöm inte bort ortens souvenirer Även om ekoturism inte i första hand förknippas med souvenirinköp är detta något som medvetet bör användas för att skapa mervärde i förädlade arrangemang. En enkel lösning är att tipsa besökande gäster om traktens bästa utbud, och sådana råd kan med fördel göras tillgängliga via arrangörens egen hemsida. Ett mer genomarbetat alternativ är att inkludera ett inköpsstopp i det egna arrangemanget, men krydda då besöket med exklusiva aktiviteter som ett besök i verkstaden, möten med hantverkaren själv och så vidare. Tänk också på att bra souvenirer är en del i marknadsföringen och blir ett tillfälle för gästen att berätta om sitt semesterbesök för vänner och bekanta. Tänk långsiktigt Lokalt anställd personal som kockar och guider är ett av de viktigaste bidragen till den lokala ekonomin. Men ofta är det svårt att hitta kvalificerad arbetskraft i den egna kommunen, vilket märkningen också tar hänsyn till. Som motprestation måste dock arrangören ha tankar på hur man på sikt ska öka andelen lokalt anställda. Tänk gärna fem eller tio år fram i tiden, och fundera konkret över vilka barn och ungdomar i byn/kommunen som kan utvecklas till framtida personal. Stimulera egna barn, håll kontakt med Fältbiologer och andra ungdomsorganisationer med fokus på natur, djur och växter, och erbjud aktivt praktikplats till lämpliga unga förmågor. Inom Naturens Bästa finns exempelvis jaktarrangörer som medvetet stimulerar jaktintresset bland bygdens ungdomar genom tävlingar och subventionerade utbildningar. Det är både ett sätt att utveckla den lokala förankringen och en strategi för att säkra det långsiktiga behovet av bra jaktguider. Engagera er lokalt, men med måtta Ett bra och levande lokalt nätverk är ett måste för varje ekoturismarrangör. Ur detta växer nya samarbeten, produkter och affärsmöjligheter fram. 10

11 Samtidigt är det nödvändigt att inte låta detta engagemang gå ut över den egna verksamheten. Delta gärna i byutvecklingsprojekt, lokala samråd och så vidare, men avstå från de tunga förtroendeposterna. Kom ihåg att ekoturismarrangörens bästa bidrag till den egna bygden, är en framgångsrik egen verksamhet. Gör en egen företagspolicy Naturens Bästa kräver att varje ansökande företag ska bifoga en företagspolicy för lokal prägel. Med den policyn vill vi att arrangören både tänker igenom sin lokala förankring, men framför allt att man med några rader sätter ner foten och talar om hur det egna företagandet gynnar den lokala ekonomin. Företagspolicyn ska vara kort och allmänt hållen. Helst inte mer än några meningar och utan alltför konkreta utfästelser. Se vidare exempel. Däremot ser vi gärna att företagspolicyn publiceras på den egna hemsidan. Det ger en tydlig signal till traktens människor och skapar ett tryck på att policyn verkligen omsätts i praktiken. Exempel på en företagspolicy från Saltoluokta Fjällstation En lokal prägel och förankring ger ofta stor trovärdighet och en förhöjd kvalitetsupplevelse hos den besökande gästen. Saltoluokta Fjällstation ska därför sträva efter en tydligare lokal prägel om den möjligheten finns. Det innebär att i första hand välja lokala entreprenörer och produkter då dessa motsvarar eller överträffar alternativen ur synpunkterna kvalitet, ekonomi, service och tillgänglighet. Även stationens och områdets natur- och kulturvärden ska tas tillvara för att bidra till den lokala prägeln. Samarbeten med övriga lokala aktörer; sameby, turistentreprenörer, föreningar etc. är också viktigt i arbetet med den lokala prägeln. De områden som omfattas av policyn är Arrangemang Mat Logi Transporter Guidning Lycka till! 11

12 12

13 Naturens Bästa för miljöns skull Miljöarbete är grunden för all ekoturism. Unika natur- och kulturvärden är basen för ekoturism. Dessa ska nyttjas långsiktigt och skyddas från skadlig miljöpåverkan. En stor andel gäster förväntar sig dessutom att en godkänd ekoturismarrangör är ett föredöme på miljöområdet. Varför fokus på miljöarbetet Det finns emellertid fler skäl för varje ekoturismarrangör att miljöanpassa verksamheten. Miljöarbete signalerar högre kvalitet. Undersökningar visar att många är villiga att betala något mer för miljömärkt turism. Gästernas främsta motiv är emellertid inte längtan efter en snålspolande toalett, utan förväntningen att en miljömedveten arrangör också har bra koll på kvalitet och säkerhet. Miljöarbete sparar pengar. Miljö och ekonomi hänger ofta samman. Ny teknik är många gånger resurs- och energisnålare, och kan på sikt spara tusenlappar. Miljöarbete höjer kvaliteten på upplevelserna. En elmotor på båten och alkylatbensin i tanken är exempel på två miljöinvesteringar som ger tystare båtfärd och minskade utsläpp från skotern. Förbättringar som inte bara minskar miljöpåverkan, utan också ger besökaren ett mervärde. Miljöarbetet förbättrar även för anställda. Effektivare och tystare motorer, mindre skadligt bränsle förbättrar inte bara besökarens upplevelse, utan minst lika viktigt är att arbetsmiljön för företagets personal blir bättre. Börja med en köksbordsanalys En genomtänkt plan är nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete, som både ger miljövinster, marknadsföringsfördelar och bättre kvalitet för besökarna. En bra miljöplan går bra att göra själv vid köksbordet. Utveckla den gärna tillsammans med några av företagets medarbetare. Finns det tillgång till en utomstående expert/miljökonsult blir resultatet ofta bättre, men prislappen också dyrare. Undersök om det finns något regionalt projekt, där små och medelstora turismarrangörer tillsammans utvecklar sitt miljöarbete. Grunden för allt organiserat miljöarbete är att ringa in företagets största miljöpåverkan och utifrån sina egna förutsättningar ta fram en åtgärdsplan. Inför ansökan till Naturens Bästa förslår vi att ni funderar över följande frågor. 1. Hur ser företagets miljöpåverkan ut och vilka är de största problemen? 2. Vad ser gästerna av detta och vad upplever gästerna som miljöproblem? 3. Finns det särskilda symbolfrågor, som exempelvis användning av engångsmaterial, som kanske ska åtgärdas i första hand? 4. Vilka miljöproblem kan företaget åtgärda på kort sikt och till vilket pris? 5. Vad kan vänta och åtgärdas på längre sikt, och hur stor är den ungefärliga prislappen? 6. Finns det miljöproblem som med fördel åtgärdas tillsammans med andra? 7. Vilket är företagets nätverk i form av exempelvis lokala miljövänner och tekniska experter? Resultatet blir en lista över företagets miljöpåverkan, och utifrån företagets verksamhet, ekonomi, miljövinster, gästernas perspektiv och andra faktorer utformas en åtgärdsplan över vad som ska göras på kort respektive lång sikt, vem som ansvarar och hur mycket det ska kosta. 13

14 Hur man prioriterar skiljer sig mellan olika företag. Det avgörande är att miljö- och åtgärdsplanen genomsyras av realism och att de föreslagna åtgärderna genomförs i praktiken. Om ert företag redan har en egen miljöplan, ska den givetvis användas. Men stäm av mot vår mall, så att all väsentlig information finns med. Komplettera om så behövs. Notera att miljöplanen ska omfatta hela företagets turismverksamhet. Inte bara det utbud som ni önskar märka med Naturens Bästa. De arrangörer som saknar en egen miljöplan, kan med fördel använda mallen som bifogas med detta Startpaket. Fortsatt miljöarbete med Ekoturismföreningen Att kvalificera sig till Naturens Bästa är ingen slutpunkt. Snarare är det ett delmål på vägen, eller kanske för en del mindre företagare en första genomtänkt utgångspunkt. Inom Naturens Bästa förutsätter vi att de godkända arrangörerna fortsätter sitt miljöarbete, bland annat genom att genomföra föreslagna miljöåtgärder. Dessutom innebär märkningen att antalet kritiska ögon ökar. Utgå ifrån att ekoturismmärkningen ökar andelen miljömedvetna besökare, att den lär förorsaka besök från någon kritisk journalist och kan göra kommunala myndigheter extra vaksamma. Det är en konsekvens av att vi sticker ut hakan, och i grunden välkomnar vi denna granskning. Det är en del av vårt kontrollsystem, som med åren ska utvecklas. En värdefull resurs i ert fortsatta miljöarbete är Ekoturismföreningen. Vårt nyhetsbrev och webbplats är på väg att bli användbara resurser för den som vill veta mer. Under de kommande åren kommer vi också att satsa på att lyfta fram goda exempel, tipsa om värdefulla lösningar och stärka nätverket mellan föreningens medlemmar. 14

15 Miljöplan med tips och förklaringar Det här är en mall till en Miljöplan, som vi hoppas ringar in de viktigaste frågorna, skapa struktur på arbetet och ge några värdefulla tips. 1. Resan till destinationen Resan till arrangemanget står ofta för den största miljöpåverkan genom utsläpp av avgaser och förbränning av ändliga oljetillgångar. Å andra sidan bestäms resväg och färdmedel nästan alltid av den besökande gästen, och arrangörens möjlighet att påverka är liten. Naturligtvis ska inte heller en tuff miljöattityd skrämma bort potentiella kunder. Men varje arrangör kan kartlägga varifrån och hur gästerna reser. På så vis får vi svar på om gästernas egna resor utgör en väsentlig miljöbelastning eller inte. Nästa steg blir att ta reda på vilka kollektiva färdmedel som finns, och undersöka hur fler gäster kan motiveras att ta tåg, buss eller samköra. Sista sträckan mellan närmaste järnvägs- och busstation är ofta en flaskhals där ekoturismarrangören ska ha extra god koll på möjliga alternativ. Varifrån kommer våra gäster? Hur tar de sig hit idag? Hur kan de resa kollektivt till oss? Bra källor och webbadresser: Under rubriken Om SJ (eller hittar du ett dataprogram som räknar ut miljökostnaderna för olika färdmedel mellan olika svenska destinationer. Du får snabbt fram olika jämförande värden för en resa i privatbil, buss, flygplan och tåg. En gemensam webbsida kring vår klimatpåverkan och med tips om hur privatpersoner, företag och kommuner kan minska sin klimatpåverkan. Bra länktips till andra webbplatser. 15

16 2. Arrangemangets olika transporter Transporterna på resmålet är vanligtvis korta. Å andra sidan sker de ofta i känslig miljö där buller och avgaser kan ställa till skada. Dessutom ingår de i arrangemanget, och är företagets ansvar. För svensk ekoturism är bland annat tvåtaktssnurror, skotrar och val av bränsle symbolfrågor där vi har ett särskilt ansvar. Miljöpåverkan från arrangemanget beror på vilka transportmedel som används och hur mycket. Redovisa därför vilken utrustning som används, om den är egen eller inhyrd och hur mycket den används på årsbasis. Val av bränsle är en annan symbolfråga där vi vill öka användningen av exempelvis alkylatbensin och miljödiesel. Miljöanpassa gärna arrangemangens transporter efter följande tumregler; Satsa på miljöbränsle när transporterna är få och korta, och nyinvestering inte står på dagordningen. Prioritera gemensamma lösningar (farmartank eller försäljning via bensinstation) så att miljöbränsle kan användas av fler i trakten. Fundera över om transporttjänsterna kan hyras in från någon större aktör med miljöanpassade fordon. Välj fyrtaktsmotorer eller tvåtaktmotorer med direktinsprutning vid nyinvesteringar, eftersom dessa alternativ är bränslesnålare och ger mindre skadliga utsläpp. Överväg en el-motor på båten. I stort sett ljudlöst och utan direkta utsläpp till luft och vatten. Glöm inte det förebyggande underhållet. Det spar både pengar och miljön. Anpassa alltid lösningarna efter det egna företagets verksamhet och de lokala förutsättningarna. Vilka olika transportmedel används för persontransporter på resmålet? Hur långt/mycket transporteras gästerna? Hur sker övriga transporter av mat, utrustning och annat? Hur omfattande är dessa transporter? Hur kan miljöpåverkan från företagets alla transporter minskas? Bra källor och webbadresser: På Naturskyddsföreningens sida finns matnyttig information om transporter i allmänhet och särskilda texter om båtmotorer och jämförelser mellan diesel och bensin. Klicka vidare på rubriken Trafik eller använd direktlänken Webbsidan för Gröna bilister med information om Gröna trafikskolor och en särskild guide till Miljöbästa val bland svenska personbilar På Konsumentverkets sajt finns värdefulla tips inför bilköpet. Under ämnesområdet Bilar finns bland annat foldern - Bilar, bränsleförbrukning och vår miljö, med fakta om över bilmodeller. En gemensam webbplats för information om ecodriving och hur man kan utbilda sig i miljöanpassat körsätt. Den som har genomgått kursen minskar i genomsnitt sin bränsleförbrukning med drygt 12 procent. På Vägverkets webbsida och under rubriken Miljö finns information om grunderna för sparsam körning som både minskar koldioxidutsläpp och sparar pengar. Grunderna för detta körsätt presenteras i en särskild pdf-fil. Information om god djurhållning och sjukdomar finns på Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbsida. Titta under rubriken Vår verksamhet eller använd sökord som Häst och Hund. Jordbruksverkets omfattande webbplats med mycket information om allt ifrån djurtransporter och biodling till kampanjen levande landskap och hur man får bidrag till att anlägga en våtmark. 16

17 Klicka på rubriken Häst och Miljö på Svenska Ridsportförbundets sajt. Där finns information om gödselhantering, ridning enligt allemansrätten och arbetsmaterialet Miljöstegen som fokuserar på ridklubbar/ridskolornas miljöarbete. 17

18 3. Bo och sova över För större turiststationer och konferensanläggningar är uppvärmning och avlopp nyckelfrågor. På ett vanligt svenskt hotell står ofta uppvärmningen för mer än halva energiförbrukningen. För arrangörer med övernattning i tält under sommarhalvåret är däremot uppvärmningskostnaderna noll. I vissa fall kompliceras bilden av att ekoturismarrangören köper logitjänsten från en underleverantör, och därmed inte själv styr över investeringar och miljöarbete. Många ekoturister förväntar sig dock en hög miljöprofil på boendet. Observera att det finns gott om symbolfrågor som exempelvis vanliga glödlampor, avlopp och oljeeldade pannor, som besökande gäster kan ha åsikter om. Fundera gärna kring följande allmänna miljötips; Fasa ut gammal uppvärmningsteknik, som oljeeldning och direktverkande el. Det ger omedelbara miljövinster och ofta bättre ekonomi på några års sikt. Satsa på förnyelsebara och lokala energikällor, som exempelvis ved, biomassa, solfångare, berg- & jordvärme, och lokal vindkraft. Här har ekoturism i glesbygd ett speciellt ansvar att hitta bra lösningar. Se över byggnadernas isolering och då främst tak, golv, fönster, dörrar och ventilation. Utveckla genomtänkta rutiner för vädring/ventilation. Däremot är det mer tveksamt om tilläggsisoleringens miljövinster uppväger fula ingrepp i äldre byggnader. Tänk på helheten och besökarnas möjlighet att uppleva traktens natur- och kulturvärde. Förstör inte ett fint landskap med konfliktskapande vindkraftverk. Fördärva inte en värdefull kulturbyggnad med oestetiska solfångarpaneler. Som så ofta handlar ekoturism om att vaska fram de bästa kompromisserna mellan olika alternativ, och alltid med besökarens möjlighet till bra upplevelser som mål. Gynna miljömärkta logialternativ som Svanen och Gröna Nyckeln och diskutera aktivt konkreta miljöförbättringar med traktens övernattningsalternativ. Kontrollera att avloppslösningar följer gällande regler. Undersök om avloppsproblemen kan lösas redan vid källan. Urinseparering, torrdass och en genomtänkt användning av diskmedel och schampo ger avloppsvatten med mycket liten miljöpåverkan. Hur övernattar merparten av våra gäster? Om uppvärmning finns, vilka energislag används och kan förbrukningen minskas? Hur stor är övrig energiförbrukning och kan den minskas? Vilken avloppsrening används idag och kan det förbättras? Kan något göras för att få renare avloppsvatten redan vid källan? Är vattenförbrukning ett problem? Bra källor och webbadresser: SHR:s Miljöarbetsbok Sveriges Hotell och Restaurangföretagare har tagit fram en egen Miljöarbetsbok. Den behandlar områden som exempelvis transporter, avfall, energi och miljölagar utifrån ett hotell- och restaurangperspektiv. Dessutom har SHR tagit fram ett särskilt miljöprogram där man räknar fram olika nyckeltal som exempelvis mängden osorterat avfall per gästnatt. Se vidare SHR:s webbsida under rubriken Branschfrågor. På Svanens webbplats finns information om deras hotellmärkning. Klicka på rubriken Hotell. Om en Svanenmärkning inte är aktuellt, finns det ändå mycket matnyttig information i deras faktablad och kriteriedokument för hotell. Under rubriken Info-material och sedan faktablad finns bra fakta om bland annat fönster, ved- och pelletspannor och värmepumpar. Gröna Nyckelns hemsida med information om deras märkningssystem på danska och engelska. 18

19 Under rubriken Klimatinfo finns mer information om uppvärmning och elförbrukning, och förslag på vad småföretag och privatpersoner kan göra själva. Energimyndighetens webbplats med tips på hur man spar energi, särskild energifakta och en mängd publikationer, varav en hel del är gratis. Använd även webbsidans sökfunktion och få fram massor av information om exempelvis solfångare, bergvärme, solceller, lågenergilampor och annat. Dessutom finns särskilda energiberäkningsmodeller, som visar hur lönsamt det är att byta uppvärmningssystem i ett småhus En mycket matnyttig webbsida som drivs av Statens institut för ekologisk hållbarhet. Klicka in under Ämnesområden där olika teman som bland annat energi och avlopp är samlade. Under varje tema finns sedan bra exempel, litteraturtips, kommande konferenser, information och länkar till forskningsprojekt, branschorgan och mycket annat. En skolsajt från branschföreningen Svenskt Vatten. Här finns krånglig information presenterad på enkelt vis och bra fakta om avlopp finns att läsa under rubriken Under ytan eller via direktlänken - BRA MILJÖVAL-märkt el Via Naturskyddsföreningens hemsida och deras miljömärke Falken hittar du information om elektricitet märkt med Bra Miljöval. Du kan också surfa in via direktlänken

20 4. Laga mat och äta När maten lagas ute i skogen ska avfallsfrågan lösas smidigt och disken ske med liten miljöpåverkan. Några tips kan vara att; Satsa på enkel källsortering i fält. En plastkasse för äckligt avfall och en annan för hyfsat rena sopor. Gör sedan en ordentlig källsortering efter turen. Beroende på plats, säsong, besökstryck och andra omständigheter kan ibland snabbt förmultnande matrester direktkomposteras på plats. Gräv ett lämpligt hål, på samma sätt som för mänsklig avföring, men tänk på att avståndet ska vara 50 meter från sjöar och vattendrag. Diska med nedbrytningsbara diskmedel och i medtagen spann/balja. Håll ordentligt avstånd, gärna 50 meter till närmaste vattendrag. På så vis begränsas läckage av näringsämnen. I ett större restaurangkök är verkligheten en annan. Här måste arrangören i stället tänka på följande; Kompostera mesta möjliga. Vanligtvis kan mellan 50 och 75 procent av avfallet från storhushåll och restauranger komposteras. Tänk på att större komposter ska ha tillstånd från kommunen. Sortera allt annat avfall i minst de fraktioner som kommunen hämtar. Skilj ut miljöfarligt avfall. Kontrollera kökets utrustning, dess energiförbrukning och fasa ut farliga kylmedel som freoner. Köp in råvaror och förbrukningsmaterial i storpack, refill-lösningar och använd andra metoder för att minska avfallsmängden redan vid källan. Liksom boendet är maten något som direkt berör gästen. Även här finns det gott om laddade symbolfrågor som exempelvis användning av engångsmaterial, vilket kan påpekas syrligt av miljömedvetna gäster. Vad händer med företagets avfall? På vilket sätt kan avfallet minimeras? Vilken energi och hur mycket används för att hantera och laga mat? Hur ser eventuell utrustning ut för kyl- och frysförvaring? Används några miljöfarliga köldmedier? Hur omhändertas miljöfarligt avfall? Bra källor och webbadresser: SHR:s Miljöarbetsbok innehåller ett avsnitt om avfallshantering. (Se också avsnitt 3.) Här finns även fakta om Avfall summerat av Statens institut för ekologisk hållbarhet. Klicka in under Ämnesområden. En webbsida med enkel information om avfall och källsortering. Den drivs i samverkan mellan ett antal företag och myndigheter. En innehållsrik trädgårdsajt med mycket basfakta om bland annat komposter. Gå in under Fakta, klicka vidare på Bra att kunna och sedan på ordet Kompost. Eller använd direktlänken Webbsidan från Leave no trace ger praktiska tips på engelska om minsta möjliga påverkan vid camping, matlagning och andra aktiviteter i fält. 20