En resmålsanalys för allas bästa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En resmålsanalys för allas bästa"

Transkript

1 En resmålsanalys för allas bästa Traktens sevärdheter är många gånger det avgörandet motivet till att natur- och kulturintresserade resenärer väljer en viss destination. Därför är de arrangörer som kan visa upp mycket och på ett fängslande vis berätta om traktens natur- och kulturvärden särskilt attraktiva. Syftet med Naturens Bästa är just att lyfta fram dessa arrangörer och underlätta för kunderna att hitta fram till Sveriges främsta ekoturismarrangörer. Ekoturismens affärsidé bygger på att, för en lagom mängd besökare tillgängliggöra och visa upp traktens sevärdheter på ett så lockande sätt som möjligt. Samtidigt ska det göras på ett hållbart sätt, eftersom turism är en långsiktig affärsverksamhet. Möjligheten att exempelvis kunna visa upp traktens kungsörnar ger arrangemanget mervärde, men görs det på fel vis försvinner attraktionen till nästa säsong. Det handlar med andra ord om att vårda, värna och på ett långsiktigt hållbart vis visa upp resmålets natur- och kulturvärden med respekt och minsta möjliga störning. Detta kräver i sin tur mycket kunskap om resmålet. Varför en Resmålsanalys? En väl genomförd resmålsanalys ger arrangören en bra överblick över destinationens natur- och kulturvärden. Tillsammans med en beskrivning av den egna verksamheten, traktens resurspersoner och övrig användning kan planen sedan användas för att utveckla nyttjandet av traktens fauna, flora, olika biotoper och värdefulla kulturarv för kvalitetssäkrad ekoturism. Vi kan jämföra resmålsanalysen med exempelvis skötselplaner för naturreservat eller skogsbruksplaner. Dessa planer ger verksamheten struktur och underlättar en resurseffektivare och klokare skötsel av ett visst område. Vad är en Resmålsanalys bra för? En bra resmålsanalys kan användas på många sätt, och här följer några exempel; Redan existerande arrangemang kan förbättras genom att man försäkrar sig om att områdets natur- och kulturvärden verkligen nyttjas optimalt i olika reseprodukter. Turer kan säsongsanpassas efter traktens djurliv och olika störningar på så vis minimeras. För de första ridturerna på våren används exempelvis andra vägval, jämfört med senare under sommaren. Nya och attraktivare arrangemang kan utvecklas utifrån resmålsanalysens lista över traktens sevärdheter. Internutbildningar för bland annat nyanställda förenklas. Resmålsanalysen underlättar kommunikationen med olika myndigheter och andra av destinationens aktörer. Det blir lättare att upptäcka hot som överutnyttjande av vissa platser och störningar av djurlivet. Med en bra resmålsanalys kan företaget också tipsa sina gäster om attraktioner som kan besökas när gästen ändå är på plats, vilket ger besöket mervärde, nöjdare gäster och en attraktivare destination. Till sist är resmålsanalysens lista över områdets natur- och kulturvärden ett utmärkt verktyg för att utveckla konkreta bidrag till aktivt natur- och/eller kulturskydd. 1

2 Hur görs en Resmålsanalys? Resmålsanalysen ska besvara ett antal nyckelfrågor kring områdets natur- och kulturvärden, den egna verksamheten, andra aktörers aktiviteter och åtgärder för att minimera slitage och störningar. Därför ska dokumentet beskriva följande Företagets egen verksamhet Markägare som berörs av verksamheten Natur och kulturvärdena inom det aktuella området Övrigt nyttjande av området Företagets lokala nätverk Störningar och slitage som kan uppkomma till följd av företagets verksamhet Arbetet inleds med att man begränsar det geografiska område som resmålsanalysen ska omfatta. Det görs utifrån de arrangemang som man önskar märka med Naturens Bästa. Det ska med andra ord finnas en resmålsanalys för det geografiska område inom vilket gäster på kvalitetsmärkta arrangemang rör sig. Beroende på flera faktorer som typ av arrangemang, säsong och grad av påverkan varierar resmålsanalysens geografiska utsnitt, liksom hur mycket detaljer som ska presenteras. Fokusera på områden med känsliga biotoper och/eller där det egna slitaget är störst. Här är några exempel på hur typ av arrangemang och säsong styr arbetet med resmålsanalysen. För vinterarrangemang på långfärdsskridskor, som styrs av istillgång och mycket små risker för störning och slitage, arbetar man med stora geografiska områden och få detaljer. För blomstervandringar på försommaren i känsliga orkidékärr krävs däremot många detaljer inom ett litet geografiskt område. Handlar det om konferenspaket och/eller ekoturism på egen hand, måste resmålsanalysen behandla både ett ganska stort geografiskt område och en stor andel av traktens natur- och kulturvärden. För en definierad ridtur längs en väletablerad rutt koncentreras däremot arbetet till färdvägens närmaste omgivningar. Notera att alla företagets arrangemang, även de som inte ska märkas upp, inom det valda geografiska området ska redovisas i resmålsanalysen. 2

3 Resmålsanalysen steg för steg med exempel 1. Bestäm resmålsanalysens geografiska utsnitt och skaffa fram ett bra kartunderlag. Använd någon eller några av följande kartor, vilka alla kan beställas från Lantmäteriet Vissa av kartorna kan beställas både digitalt och i pappersformat. Översiktskartor Vägkartan/blå kartan 1: Fjällkartan 1: Översiktskartan/röda kartan 1: Detaljkartor Fastighetskartan skala 1:12 500, vilken också kan beställas i 1:5 000 till 1: Terrängkartan/gröna kartan skala 1: Kombinera gärna olika kartor, där exempelvis arrangemangens färdvägar markeras på en översiktskarta, medan olika övernattningsställen och särskilda aktiviteter redovisas utförligare på detaljkartor. Notera att av kopieringsskäl får inga kartor överstiga A3-formatet. 2. Beskriv den egna verksamheten Inled med en övergripande beskrivning om hur det aktuella området används i företagets hela turismverksamhet. Här vill vi veta vilken typ av arrangemang som förekommer, under vilka säsonger och ungefärlig antal egna aktivitetsdagar 1. Exempel från Omberg Övergripande beskrivning av verksamheten Produkten som önskas märkas består av natur- och kulturvandringar i några av Ombergs riktiga pärlor med länsstyrelsens lokala guider. Vandringarna avslutas med en gemensam matlagning (Gästabud). Matlagningen har starka natur- och kulturinslag som att vilda växter används i salladen, eldarna tänds med pinnar och maten tillagas som på stenåldern i kokgrop. Antalet aktivitetsdagar är ca 200 per år. Förutom ovan nämnda produkt bedriver vårt företag ungdomsläger och olika utbildningar tillsammans med Höje Jakt och Upplevelser med ca 150 aktivitetsdagar per år. Samt sporadiska guidningar och arrangemang åt Naturum och Sveaskog med ca 150 aktivitetsdagar per år. Sammantaget genomför vårt företag runt 500 aktivitetsdagar per år i området, vilket kan jämföras med ett totalt besökstryck på närmare personer per år. 1 Aktivitetsdagar beräknas på antal gäster x antal dagar, och ger en grov uppfattning om besökstrycket på olika platser och färdrutter. Ett ridföretag med tio grupper á tio personer under tre dagar i det aktuella området har totalt 300 aktivitetsdagar. Om alla använder samma färdrutt under första dagen belastas den med 100 aktivitetsdagar. Ett övernattningsställe har ett besökstryck på 50 aktivitetsdagar, eftersom den används av hälften av grupperna under en natt. På en rastplats med bara två gruppbesök per säsong begränsas däremot besökstrycket till 20 aktivitetsdagar. 3

4 Fortsätt sedan med att med hjälp av kartunderlaget och resmålsanalysens tabell beskriva de vanligaste transportrutterna inom området. På kartan anges dessa rutter med ett transportnummer (T), vilket sedan beskrivs kortfattat i formatets tabell. Ange transportsätt (hästar, hundspann, skoter, egen bil, vandring etc.), ändamål (arrangemang, transfer, mattransport etc.) och hur mycket och ofta som rutten används med ett ungefärligt antal aktivitetdagar. Exempel från Omberg Transportsätt Ändamål Aktivitetsdagar T01 Fotvandring Till läger för matlagning 100 T02 Fotvandring Till läger för matlagning 50 T03 Fotvandring Till utbildningsplats 100 T04 Fotvandring Till Mörkahålkärret mm 100 T05 Fotvandring Till Stocklycke äng mm 50 T06 Fotvandring Till Örnslid mm 50 Tips: Fokusera på de mest använda rutterna och/eller där risken för slitage och störning är större. Dela upp längre turer i etapper på halv- eller heldagar. För exempelvis kajak- eller hundspannsturen där den exakta färdrutten ofta styrs av väder och vind anges de vanligaste rutterna, alternativt hela området inom vilket förflyttningen sker. Därefter markeras de viktigaste och mest använda platserna för olika aktiviteter som övernattning, fika, guidning, viltskådning, matlagning, utbildningsstationer, iläggning av kajaker och så vidare. På kartan anges dessa platser med ett aktivitetsnummer (A), vilka kortfattat beskrivs i tabellen tillsammans med ett ungefärligt antal aktivitetsdagar. Glöm inte bort startoch slutpunkter för exempelvis vandringar, paddlingar och ridturer, vilka lämpligen redovisas som särskilda aktiviteter. Exempel från Omberg Typ av aktivitet Aktivitetsdagar A01 Gäster möts och avtackas 100 A02 Startpunkt för guidning 50 A03 Läger för matlagning 50 A04 Övernattning i vindskydd 25 A05 Fikaplats 75 Tips: Fokusera på de mest använda platserna och/eller där det finns högre risk för slitage och störning. Gör grova uppskattningar av antal aktivitetsdagar. 4

5 3. Lista berörda markägare Lista alla de markägare som berörs av företagets verksamhet i form av övernattningsställen, välbesökta rast- och matplatser och transportrutter som används mycket alternativt med stort slitage, som exempelvis ridning. Använd tidigare angivna nummer för transportrutter och aktiviteter för att ange den geografiska placeringen. Skriv sedan in markägarens namn, fastighetsbeteckning och kryssa i om skriftligt avtal, muntlig överenskommelse eller annan kontakt finns. Exempel från Omberg # Markägarens namn Fastighetsbeteckning Avtal / Överenskommelse / Kontakt A Ö K Alla Sveaskog Omberg X 4. Lista områdets natur- och kulturvärden Markera med N- och K-nummer på kartunderlaget de natur- och kulturvärden som används eller berörs under företagets alla arrangemang. Redovisa sedan dessa i resmålsanalysens lista. Den här listan kan i stort sett göras hur lång som helst, och därför begränsas redovisningen till det väsentligaste. Fokusera på de natur- och kulturvärden som används aktivt i olika produkter, där risken för störning och slitage är större och på de sevärdheter som kan tänkas användas i framtida produkter. Börja med att lista områdets naturvärden. Ge varje sevärdhet ett nummer (N01 ), beskriv det kort (gammal ek, urskogsparti, slåtteräng, våtmark, häckande fiskgjuse, tärnkoloni, rävgryt, backsippor, nattviol etc.) ange eventuell skyddsklass (naturreservat, nyckelbiotop, fridlyst etc.) och källan (egen, Natura 2000, skötselplan etc.) Exempel från Omberg Naturvärde Skyddsklass Källa N01 Mörkahålkärret Naturreservat Egen & Länst. N02 Bokskogen vid Strand Naturreservat Egen & Länst. N03 Storpissan Naturreservat Egen & Länst. N04 Ombergsliden Naturreservat Egen & Länst. N05 Ostmossen Naturreservat Egen & Länst. N06 Stocklycke äng skyddsvärd Egen N07 Höje äng skyddsvärd Egen N08 Västra väggar - Egen & Länst. N09 Oxbåset - Egen & Naturum N10 Rödgavel grottan - Egen & Naturum N11 Renstadfällan skyddsvärd Egen & Länst. N12 Ombergsbranterna Natura 2000 Länst. & SNV 5

6 Gå sedan vidare med områdets kulturvärden. Ge varje sevärdhet ett nummer (K01 ), beskriv det kort (stenåldersröse, hålväg, kolbotten, kvarndamm, stengärdsgård etc.) ange eventuell skyddsklass (fornminne, K-märkt byggnad etc.) och källan (egen, fornminnesarkiv, länsantikvarie etc.) Exempel från Omberg Kulturvärde Skyddsklass Källa K01 Hjässaborgen fornminne Egen & Länsmuseet K02 Borggården fornminne Egen & Länsmuseet K03 Drottning Ommas borg fornminne Egen & Länsmuseet K04 Alvastra klosterruin fornminne Egen & Länsmuseet K05 Borghamns kalkbrott kulturminne Egen & Länsmuseet K06 Almelyckan, Sverkergården fornminne Egen & Länsmuseet K07 Ombergs turisthotell kulturbyggnad Egen & turistinfo K08 Kolbotten - Egen & sagesman Tips: Det mesta av detta finns i huvudet på många arrangörer. Däremot är det mer sällsynt att informationen finns sammanställd på papper. Få arrangörer använder också fullt ut alla de många utmärkta källor, som finns för att komplettera de egna kunskaperna med. Utnyttja allt det material som redan sammanställts av kommunekologer, vid kartläggningen av nyckelbiotoper, under äng- och hagmarksinventeringen och i andra regionala och nationella satsningar. Ofta är detta material skamligt underutnyttjat. Bara att ringa och fråga efter det kan leda fram till nya värdefulla kontakter för ert företagande. Vi föreslår att ni botanisera bland följande källor; Kommunens naturvårdsprogram, där hela kommunens natur- och kulturvärden ofta finns samlade i ett dokument. Finns vanligtvis på biblioteket eller på miljökontoret. Länsstyrelsens miljövårdsenhet, som bland annat kan lämna ut skötselplaner för länets naturreservat och inventeringsmaterial från exempelvis ängs- och hagmarker. Gör en första sökning på länsstyrelsen egen webbsida (www.länsbokstav.lst.se eller via portalen Naturvårdsverket, med information om landets alla Natura 2000-områden. Börja med en sökning på Länsmuseet, som bland annat har särskilda fornminnesarkiv. Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna, där det bland annat finns information om olika nyckelbiotoper på Den lokala Hembygdsföreningen med bildade resurspersoner och värdefulla skrifter. Traktens Naturskyddsförening med kunniga naturvänner. Lokala kunskaps- och kulturbärare som ofta finns bland bygdens äldre. Resmålets Markägare med god lokalkännedom. När resmålets natur- och kulturvärden har summerats i resmålsanalysen är steget inte långt att utifrån den informationen välja ut en eller flera lämpliga kandidatprojekt för företagets aktiva bidrag till naturoch/eller kulturskydd. 6

7 5. Beskriv övrigt nyttjande av området Här beskrivs de andra verksamheter som förekommer inom det geografiska område som resmålsanalysen omfattar. Begränsa beskrivningen till de vanligaste verksamheterna som exempelvis jord- och skogsbruk, rennäring och annan turism, de aktiviteter och/eller samarbetspartners, vilka kan bli delar i framtida arrangemang eller de verksamheter som stör och/eller kan orsaka konflikter med de egna arrangemangen. Exempel från Omberg Omberg används flitigt av det rörliga friluftslivet. Skogsbruket anpassas numera till både natur-, kultur- och friluftsvärden i och med att Omberg idag är ekopark. Runt om på berget anordnas arrangemang som krönikespelen i Alvastra klosterruin, motorcykelträffar vid Stocklycke hamn och guidningar från Naturum. Jakt bedrivs av Höje Jakt och Upplevelser i begränsad omfattning och huvudsakligen vid utbildningar och ungdomsarrangemang. På berget finns ett antal permanent boende samt sommargäster. Dessutom finns vandrarhem och hotell. 6. Beskriv det egna lokala nätverket Här beskrivs företagets lokala nätverk av olika resurs- och nyckelpersoner som fungerar som bollplank, rådgivare och källor i arbetet med att vårda och värna områdets natur- och kulturvärden. I nära samarbete med dessa människor utvecklas företagets kunskaper och kompetens om resmålet, samtidigt som många problem, misstag och möjliga konflikter kan förebyggas. Glöm inte bort att det bland dessa också kan finnas framtida guider och resurspersoner. Utgå från mallens lista över möjliga källor. Fyll på med de källor som saknas och stryk olämpliga alternativ som exempelvis samebyar i södra Sverige. Exempel från Omberg Källa Titel Kontaktperson Telefon Kommunen Kultur/fritidschef Magnus Lundberg Länsstyrelsen Reservatsansvarig Dan Nilsson Länsstyrelsen Naturum Naturskyddsföreningen Ordförande Inga-Sara Prinzencreutz Jaktlag Arrendator Stefan Lener Andra turistföretag Höje jakt och upplevelser Stefan Lener Lokal guide Guide / Länstyrelse Lars Frölich 7

8 7. Bedöm och lista möjliga störningar och slitage från den egna verksamheten Gör en bedömning av hur den egna verksamheten kan förorsaka störning eller slitage inom det aktuella resmålet. Det kan handla om negativ påverkan på känsliga natur- eller kulturvärden, men också om risken för att andra aktörer (markägare, renskötare, andra turismentreprenörer och/eller det rörliga friluftslivet) blir störda av era arrangemang. Använd tidigare angivna nummer för transportrutter, övernattningar och utspisning, och aktiviteter för att ange den geografiska placeringen. Beskriv med några få nyckelord problemet (exempelvis ridskador på väg, störd örnhäckning, markslitage och konflikt med bärplockare) och kortfattat vilken åtgärd (exempelvis bidrag till vägförening, alternativ rutt, annan övernattningsplats och inköp från bärplockarna) som görs redan idag eller bör genomföras inom den närmaste framtiden. Exempel från Omberg # Problem / Störning / Slitage Görs redan idag Framtida åtgärd A01 Risk för kollision med det rörliga friluftslivet och utbildningar från tex universitet. Vi underhåller och städar platsen. Uppsättande av skylt där kommande arrangemang annonseras. A03 Känsliga växtarter finns i området. Marken känslig för slitage A05 Populärt utflyktsmål för det rörliga friluftslivet. Platsen inventeras innan besök. Gäster informeras om och var orkidéer finns. Lägret flyttas för att undvika markslitage. Platsen undviks under högsäsong. Lycka till! 8

9 Mera klirr i den lokala kassan Ekoturism är en kommersiell verksamhet och Ekoturismföreningen har en uttalad vilja att arbeta för en ökad lönsamhet bland våra medlemsföretag. Därför är det viktigt att utveckla företagandet och förbättra avkastningen inom svensk natur- och kulturturism. Det är ett grundläggande villkor för att kvalitetssäkrad ekoturism ska kunna drivas på ett uthålligt vis, och en förutsättning för att det överhuvudtaget ska blir något klirr att fördela. Utveckla det egna företaget De flesta företag som ansöker till Naturens Bästa är små familjeföretag. För dessa arrangörer är nästan alltid det egna företagandet med löner och kommunalskatt det viktigaste bidraget till den lokala ekonomin. Att förbättra sitt eget företagande, förädla utbudet, höja omsättningen och se till att verksamheten går med vinst, är därför vanligen det bästa bidraget till den lokala ekonomin. Vad menas med lokalt? Inom kvalitetsmärkningen Naturens Bästa kan inte ordet lokalt definieras i någon matematisk formel utifrån en radie i meter. I vissa delar av Sverige, exempelvis i Stockholms skärgård, kan det lokala begränsas till några kilometer, medan det i norra Sverige vanligtvis kan jämställas med den egna kommunen. Men i vissa fall när det är särskild kompetens och/eller speciella produkter som ska inhandlas, blir det nödvändigt att resonera i län eller i landsändar. Bokför den lokala inköpspolicyn på intäktssidan Turism i allmänhet och ekoturism i synnerhet handlar om att samverka. Det finns många exempel på hur en medveten lokal inköpspolicy skapar en ökad förståelse för traktens natur- och kulturvärden. Men än viktigare är att se det lokala ur gästens perspektiv. Många av de resenärer, som nu börjar använda Naturens Bästa som en vägvisare, förväntar sig och vill ha en tydlig lokal prägel på arrangemanget. Ortens hembakade bröd på turen, lunchgrytan tillagad på traktens vilt och möjligheten att köpa en souvenir från byns hantverkare är mervärden som gästen aktivt söker och är villig att betala för. Därför handlar den lokala inköpspolicyn inte i första hand om högre utgifter, utan om möjligheten att erbjuda förädlade produkter till ett bättre pris. Gynna traktens egen affär Många av ett arrangemangs stapelvaror som ris, spagetti, musli och annat kommer från samma tillverkare, oavsett om det handlas i byns lokala affär eller på någon stormarknad. Skillnaden är att stormarknaden är billigare. Men det innebär samtidigt att en del av dessa pengar inte hamnar lokalt. En medveten inköpspolicy bidrar därför till den lokala ekonomin, vilket i sin tur ger traktens ekoturismarrangör en bättre förankring i bygden. Det finns bland annat exempel på hur björnsafariarrangörens konsekventa handlande i byns affär har fått ägaren, en social nyckelperson, att vackla i sitt rovdjurshat. 9

10 Diskutera därför alltid med den lokala affären om vilka långsiktiga överenskommelser och rabatter som är möjliga. Med gemensam planering kan kanske den lokala affären konkurrera med den avlägsna stormarknaden, och på köpet försvinner onödiga och tidskrävande transporter. Förädla arrangemangen med lokala tillgångar Inventera traktens utbud av bröd, korv, sylt, kött, lokalt odlade grönsaker, souvenirer och allt annat. Här finns unika komponenter för att utveckla arrangemanget till en minnesvärd upplevelse och något utöver det vanliga. Lokalt tillverkad korv på turen eller traktens sylt till middagen ger ett mervärde, och kan med fördel kryddas med en lokal berättelse om produktens historia. Använd byns resurspersoner Jämlika möten med traktens människor är något som många resenärer uppskattar. Arrangemangets värd är vanligtvis huvudperson, men använd medvetet fler av traktens olika resurspersoner. Människor som kan berätta om sig själva, spela lokal musik, berätta om flydda dagar och forna tider, eller bara bjuda på sig själv på ett originellt sätt. Det ger arrangemanget ytterligare profil, möjliggör genuina möten som den vanliga turisten sällan får tillgång till och skapar på köpet mer klirr i den lokala kassan. Glöm inte bort ortens souvenirer Även om ekoturism inte i första hand förknippas med souvenirinköp är detta något som medvetet bör användas för att skapa mervärde i förädlade arrangemang. En enkel lösning är att tipsa besökande gäster om traktens bästa utbud, och sådana råd kan med fördel göras tillgängliga via arrangörens egen hemsida. Ett mer genomarbetat alternativ är att inkludera ett inköpsstopp i det egna arrangemanget, men krydda då besöket med exklusiva aktiviteter som ett besök i verkstaden, möten med hantverkaren själv och så vidare. Tänk också på att bra souvenirer är en del i marknadsföringen och blir ett tillfälle för gästen att berätta om sitt semesterbesök för vänner och bekanta. Tänk långsiktigt Lokalt anställd personal som kockar och guider är ett av de viktigaste bidragen till den lokala ekonomin. Men ofta är det svårt att hitta kvalificerad arbetskraft i den egna kommunen, vilket märkningen också tar hänsyn till. Som motprestation måste dock arrangören ha tankar på hur man på sikt ska öka andelen lokalt anställda. Tänk gärna fem eller tio år fram i tiden, och fundera konkret över vilka barn och ungdomar i byn/kommunen som kan utvecklas till framtida personal. Stimulera egna barn, håll kontakt med Fältbiologer och andra ungdomsorganisationer med fokus på natur, djur och växter, och erbjud aktivt praktikplats till lämpliga unga förmågor. Inom Naturens Bästa finns exempelvis jaktarrangörer som medvetet stimulerar jaktintresset bland bygdens ungdomar genom tävlingar och subventionerade utbildningar. Det är både ett sätt att utveckla den lokala förankringen och en strategi för att säkra det långsiktiga behovet av bra jaktguider. Engagera er lokalt, men med måtta Ett bra och levande lokalt nätverk är ett måste för varje ekoturismarrangör. Ur detta växer nya samarbeten, produkter och affärsmöjligheter fram. 10

11 Samtidigt är det nödvändigt att inte låta detta engagemang gå ut över den egna verksamheten. Delta gärna i byutvecklingsprojekt, lokala samråd och så vidare, men avstå från de tunga förtroendeposterna. Kom ihåg att ekoturismarrangörens bästa bidrag till den egna bygden, är en framgångsrik egen verksamhet. Gör en egen företagspolicy Naturens Bästa kräver att varje ansökande företag ska bifoga en företagspolicy för lokal prägel. Med den policyn vill vi att arrangören både tänker igenom sin lokala förankring, men framför allt att man med några rader sätter ner foten och talar om hur det egna företagandet gynnar den lokala ekonomin. Företagspolicyn ska vara kort och allmänt hållen. Helst inte mer än några meningar och utan alltför konkreta utfästelser. Se vidare exempel. Däremot ser vi gärna att företagspolicyn publiceras på den egna hemsidan. Det ger en tydlig signal till traktens människor och skapar ett tryck på att policyn verkligen omsätts i praktiken. Exempel på en företagspolicy från Saltoluokta Fjällstation En lokal prägel och förankring ger ofta stor trovärdighet och en förhöjd kvalitetsupplevelse hos den besökande gästen. Saltoluokta Fjällstation ska därför sträva efter en tydligare lokal prägel om den möjligheten finns. Det innebär att i första hand välja lokala entreprenörer och produkter då dessa motsvarar eller överträffar alternativen ur synpunkterna kvalitet, ekonomi, service och tillgänglighet. Även stationens och områdets natur- och kulturvärden ska tas tillvara för att bidra till den lokala prägeln. Samarbeten med övriga lokala aktörer; sameby, turistentreprenörer, föreningar etc. är också viktigt i arbetet med den lokala prägeln. De områden som omfattas av policyn är Arrangemang Mat Logi Transporter Guidning Lycka till! 11

12 12

13 Naturens Bästa för miljöns skull Miljöarbete är grunden för all ekoturism. Unika natur- och kulturvärden är basen för ekoturism. Dessa ska nyttjas långsiktigt och skyddas från skadlig miljöpåverkan. En stor andel gäster förväntar sig dessutom att en godkänd ekoturismarrangör är ett föredöme på miljöområdet. Varför fokus på miljöarbetet Det finns emellertid fler skäl för varje ekoturismarrangör att miljöanpassa verksamheten. Miljöarbete signalerar högre kvalitet. Undersökningar visar att många är villiga att betala något mer för miljömärkt turism. Gästernas främsta motiv är emellertid inte längtan efter en snålspolande toalett, utan förväntningen att en miljömedveten arrangör också har bra koll på kvalitet och säkerhet. Miljöarbete sparar pengar. Miljö och ekonomi hänger ofta samman. Ny teknik är många gånger resurs- och energisnålare, och kan på sikt spara tusenlappar. Miljöarbete höjer kvaliteten på upplevelserna. En elmotor på båten och alkylatbensin i tanken är exempel på två miljöinvesteringar som ger tystare båtfärd och minskade utsläpp från skotern. Förbättringar som inte bara minskar miljöpåverkan, utan också ger besökaren ett mervärde. Miljöarbetet förbättrar även för anställda. Effektivare och tystare motorer, mindre skadligt bränsle förbättrar inte bara besökarens upplevelse, utan minst lika viktigt är att arbetsmiljön för företagets personal blir bättre. Börja med en köksbordsanalys En genomtänkt plan är nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete, som både ger miljövinster, marknadsföringsfördelar och bättre kvalitet för besökarna. En bra miljöplan går bra att göra själv vid köksbordet. Utveckla den gärna tillsammans med några av företagets medarbetare. Finns det tillgång till en utomstående expert/miljökonsult blir resultatet ofta bättre, men prislappen också dyrare. Undersök om det finns något regionalt projekt, där små och medelstora turismarrangörer tillsammans utvecklar sitt miljöarbete. Grunden för allt organiserat miljöarbete är att ringa in företagets största miljöpåverkan och utifrån sina egna förutsättningar ta fram en åtgärdsplan. Inför ansökan till Naturens Bästa förslår vi att ni funderar över följande frågor. 1. Hur ser företagets miljöpåverkan ut och vilka är de största problemen? 2. Vad ser gästerna av detta och vad upplever gästerna som miljöproblem? 3. Finns det särskilda symbolfrågor, som exempelvis användning av engångsmaterial, som kanske ska åtgärdas i första hand? 4. Vilka miljöproblem kan företaget åtgärda på kort sikt och till vilket pris? 5. Vad kan vänta och åtgärdas på längre sikt, och hur stor är den ungefärliga prislappen? 6. Finns det miljöproblem som med fördel åtgärdas tillsammans med andra? 7. Vilket är företagets nätverk i form av exempelvis lokala miljövänner och tekniska experter? Resultatet blir en lista över företagets miljöpåverkan, och utifrån företagets verksamhet, ekonomi, miljövinster, gästernas perspektiv och andra faktorer utformas en åtgärdsplan över vad som ska göras på kort respektive lång sikt, vem som ansvarar och hur mycket det ska kosta. 13

14 Hur man prioriterar skiljer sig mellan olika företag. Det avgörande är att miljö- och åtgärdsplanen genomsyras av realism och att de föreslagna åtgärderna genomförs i praktiken. Om ert företag redan har en egen miljöplan, ska den givetvis användas. Men stäm av mot vår mall, så att all väsentlig information finns med. Komplettera om så behövs. Notera att miljöplanen ska omfatta hela företagets turismverksamhet. Inte bara det utbud som ni önskar märka med Naturens Bästa. De arrangörer som saknar en egen miljöplan, kan med fördel använda mallen som bifogas med detta Startpaket. Fortsatt miljöarbete med Ekoturismföreningen Att kvalificera sig till Naturens Bästa är ingen slutpunkt. Snarare är det ett delmål på vägen, eller kanske för en del mindre företagare en första genomtänkt utgångspunkt. Inom Naturens Bästa förutsätter vi att de godkända arrangörerna fortsätter sitt miljöarbete, bland annat genom att genomföra föreslagna miljöåtgärder. Dessutom innebär märkningen att antalet kritiska ögon ökar. Utgå ifrån att ekoturismmärkningen ökar andelen miljömedvetna besökare, att den lär förorsaka besök från någon kritisk journalist och kan göra kommunala myndigheter extra vaksamma. Det är en konsekvens av att vi sticker ut hakan, och i grunden välkomnar vi denna granskning. Det är en del av vårt kontrollsystem, som med åren ska utvecklas. En värdefull resurs i ert fortsatta miljöarbete är Ekoturismföreningen. Vårt nyhetsbrev och webbplats är på väg att bli användbara resurser för den som vill veta mer. Under de kommande åren kommer vi också att satsa på att lyfta fram goda exempel, tipsa om värdefulla lösningar och stärka nätverket mellan föreningens medlemmar. 14

15 Miljöplan med tips och förklaringar Det här är en mall till en Miljöplan, som vi hoppas ringar in de viktigaste frågorna, skapa struktur på arbetet och ge några värdefulla tips. 1. Resan till destinationen Resan till arrangemanget står ofta för den största miljöpåverkan genom utsläpp av avgaser och förbränning av ändliga oljetillgångar. Å andra sidan bestäms resväg och färdmedel nästan alltid av den besökande gästen, och arrangörens möjlighet att påverka är liten. Naturligtvis ska inte heller en tuff miljöattityd skrämma bort potentiella kunder. Men varje arrangör kan kartlägga varifrån och hur gästerna reser. På så vis får vi svar på om gästernas egna resor utgör en väsentlig miljöbelastning eller inte. Nästa steg blir att ta reda på vilka kollektiva färdmedel som finns, och undersöka hur fler gäster kan motiveras att ta tåg, buss eller samköra. Sista sträckan mellan närmaste järnvägs- och busstation är ofta en flaskhals där ekoturismarrangören ska ha extra god koll på möjliga alternativ. Varifrån kommer våra gäster? Hur tar de sig hit idag? Hur kan de resa kollektivt till oss? Bra källor och webbadresser: Under rubriken Om SJ (eller hittar du ett dataprogram som räknar ut miljökostnaderna för olika färdmedel mellan olika svenska destinationer. Du får snabbt fram olika jämförande värden för en resa i privatbil, buss, flygplan och tåg. En gemensam webbsida kring vår klimatpåverkan och med tips om hur privatpersoner, företag och kommuner kan minska sin klimatpåverkan. Bra länktips till andra webbplatser. 15

16 2. Arrangemangets olika transporter Transporterna på resmålet är vanligtvis korta. Å andra sidan sker de ofta i känslig miljö där buller och avgaser kan ställa till skada. Dessutom ingår de i arrangemanget, och är företagets ansvar. För svensk ekoturism är bland annat tvåtaktssnurror, skotrar och val av bränsle symbolfrågor där vi har ett särskilt ansvar. Miljöpåverkan från arrangemanget beror på vilka transportmedel som används och hur mycket. Redovisa därför vilken utrustning som används, om den är egen eller inhyrd och hur mycket den används på årsbasis. Val av bränsle är en annan symbolfråga där vi vill öka användningen av exempelvis alkylatbensin och miljödiesel. Miljöanpassa gärna arrangemangens transporter efter följande tumregler; Satsa på miljöbränsle när transporterna är få och korta, och nyinvestering inte står på dagordningen. Prioritera gemensamma lösningar (farmartank eller försäljning via bensinstation) så att miljöbränsle kan användas av fler i trakten. Fundera över om transporttjänsterna kan hyras in från någon större aktör med miljöanpassade fordon. Välj fyrtaktsmotorer eller tvåtaktmotorer med direktinsprutning vid nyinvesteringar, eftersom dessa alternativ är bränslesnålare och ger mindre skadliga utsläpp. Överväg en el-motor på båten. I stort sett ljudlöst och utan direkta utsläpp till luft och vatten. Glöm inte det förebyggande underhållet. Det spar både pengar och miljön. Anpassa alltid lösningarna efter det egna företagets verksamhet och de lokala förutsättningarna. Vilka olika transportmedel används för persontransporter på resmålet? Hur långt/mycket transporteras gästerna? Hur sker övriga transporter av mat, utrustning och annat? Hur omfattande är dessa transporter? Hur kan miljöpåverkan från företagets alla transporter minskas? Bra källor och webbadresser: På Naturskyddsföreningens sida finns matnyttig information om transporter i allmänhet och särskilda texter om båtmotorer och jämförelser mellan diesel och bensin. Klicka vidare på rubriken Trafik eller använd direktlänken - Webbsidan för Gröna bilister med information om Gröna trafikskolor och en särskild guide till Miljöbästa val bland svenska personbilar På Konsumentverkets sajt finns värdefulla tips inför bilköpet. Under ämnesområdet Bilar finns bland annat foldern - Bilar, bränsleförbrukning och vår miljö, med fakta om över bilmodeller. En gemensam webbplats för information om ecodriving och hur man kan utbilda sig i miljöanpassat körsätt. Den som har genomgått kursen minskar i genomsnitt sin bränsleförbrukning med drygt 12 procent. På Vägverkets webbsida och under rubriken Miljö finns information om grunderna för sparsam körning som både minskar koldioxidutsläpp och sparar pengar. Grunderna för detta körsätt presenteras i en särskild pdf-fil. Information om god djurhållning och sjukdomar finns på Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbsida. Titta under rubriken Vår verksamhet eller använd sökord som Häst och Hund. Jordbruksverkets omfattande webbplats med mycket information om allt ifrån djurtransporter och biodling till kampanjen levande landskap och hur man får bidrag till att anlägga en våtmark. 16

17 Klicka på rubriken Häst och Miljö på Svenska Ridsportförbundets sajt. Där finns information om gödselhantering, ridning enligt allemansrätten och arbetsmaterialet Miljöstegen som fokuserar på ridklubbar/ridskolornas miljöarbete. 17

18 3. Bo och sova över För större turiststationer och konferensanläggningar är uppvärmning och avlopp nyckelfrågor. På ett vanligt svenskt hotell står ofta uppvärmningen för mer än halva energiförbrukningen. För arrangörer med övernattning i tält under sommarhalvåret är däremot uppvärmningskostnaderna noll. I vissa fall kompliceras bilden av att ekoturismarrangören köper logitjänsten från en underleverantör, och därmed inte själv styr över investeringar och miljöarbete. Många ekoturister förväntar sig dock en hög miljöprofil på boendet. Observera att det finns gott om symbolfrågor som exempelvis vanliga glödlampor, avlopp och oljeeldade pannor, som besökande gäster kan ha åsikter om. Fundera gärna kring följande allmänna miljötips; Fasa ut gammal uppvärmningsteknik, som oljeeldning och direktverkande el. Det ger omedelbara miljövinster och ofta bättre ekonomi på några års sikt. Satsa på förnyelsebara och lokala energikällor, som exempelvis ved, biomassa, solfångare, berg- & jordvärme, och lokal vindkraft. Här har ekoturism i glesbygd ett speciellt ansvar att hitta bra lösningar. Se över byggnadernas isolering och då främst tak, golv, fönster, dörrar och ventilation. Utveckla genomtänkta rutiner för vädring/ventilation. Däremot är det mer tveksamt om tilläggsisoleringens miljövinster uppväger fula ingrepp i äldre byggnader. Tänk på helheten och besökarnas möjlighet att uppleva traktens natur- och kulturvärde. Förstör inte ett fint landskap med konfliktskapande vindkraftverk. Fördärva inte en värdefull kulturbyggnad med oestetiska solfångarpaneler. Som så ofta handlar ekoturism om att vaska fram de bästa kompromisserna mellan olika alternativ, och alltid med besökarens möjlighet till bra upplevelser som mål. Gynna miljömärkta logialternativ som Svanen och Gröna Nyckeln och diskutera aktivt konkreta miljöförbättringar med traktens övernattningsalternativ. Kontrollera att avloppslösningar följer gällande regler. Undersök om avloppsproblemen kan lösas redan vid källan. Urinseparering, torrdass och en genomtänkt användning av diskmedel och schampo ger avloppsvatten med mycket liten miljöpåverkan. Hur övernattar merparten av våra gäster? Om uppvärmning finns, vilka energislag används och kan förbrukningen minskas? Hur stor är övrig energiförbrukning och kan den minskas? Vilken avloppsrening används idag och kan det förbättras? Kan något göras för att få renare avloppsvatten redan vid källan? Är vattenförbrukning ett problem? Bra källor och webbadresser: SHR:s Miljöarbetsbok Sveriges Hotell och Restaurangföretagare har tagit fram en egen Miljöarbetsbok. Den behandlar områden som exempelvis transporter, avfall, energi och miljölagar utifrån ett hotell- och restaurangperspektiv. Dessutom har SHR tagit fram ett särskilt miljöprogram där man räknar fram olika nyckeltal som exempelvis mängden osorterat avfall per gästnatt. Se vidare SHR:s webbsida under rubriken Branschfrågor. På Svanens webbplats finns information om deras hotellmärkning. Klicka på rubriken Hotell. Om en Svanenmärkning inte är aktuellt, finns det ändå mycket matnyttig information i deras faktablad och kriteriedokument för hotell. Under rubriken Info-material och sedan faktablad finns bra fakta om bland annat fönster, ved- och pelletspannor och värmepumpar. Gröna Nyckelns hemsida med information om deras märkningssystem på danska och engelska. 18

19 Under rubriken Klimatinfo finns mer information om uppvärmning och elförbrukning, och förslag på vad småföretag och privatpersoner kan göra själva. Energimyndighetens webbplats med tips på hur man spar energi, särskild energifakta och en mängd publikationer, varav en hel del är gratis. Använd även webbsidans sökfunktion och få fram massor av information om exempelvis solfångare, bergvärme, solceller, lågenergilampor och annat. Dessutom finns särskilda energiberäkningsmodeller, som visar hur lönsamt det är att byta uppvärmningssystem i ett småhus En mycket matnyttig webbsida som drivs av Statens institut för ekologisk hållbarhet. Klicka in under Ämnesområden där olika teman som bland annat energi och avlopp är samlade. Under varje tema finns sedan bra exempel, litteraturtips, kommande konferenser, information och länkar till forskningsprojekt, branschorgan och mycket annat. En skolsajt från branschföreningen Svenskt Vatten. Här finns krånglig information presenterad på enkelt vis och bra fakta om avlopp finns att läsa under rubriken Under ytan eller via direktlänken - BRA MILJÖVAL-märkt el Via Naturskyddsföreningens hemsida och deras miljömärke Falken hittar du information om elektricitet märkt med Bra Miljöval. Du kan också surfa in via direktlänken - 19

20 4. Laga mat och äta När maten lagas ute i skogen ska avfallsfrågan lösas smidigt och disken ske med liten miljöpåverkan. Några tips kan vara att; Satsa på enkel källsortering i fält. En plastkasse för äckligt avfall och en annan för hyfsat rena sopor. Gör sedan en ordentlig källsortering efter turen. Beroende på plats, säsong, besökstryck och andra omständigheter kan ibland snabbt förmultnande matrester direktkomposteras på plats. Gräv ett lämpligt hål, på samma sätt som för mänsklig avföring, men tänk på att avståndet ska vara 50 meter från sjöar och vattendrag. Diska med nedbrytningsbara diskmedel och i medtagen spann/balja. Håll ordentligt avstånd, gärna 50 meter till närmaste vattendrag. På så vis begränsas läckage av näringsämnen. I ett större restaurangkök är verkligheten en annan. Här måste arrangören i stället tänka på följande; Kompostera mesta möjliga. Vanligtvis kan mellan 50 och 75 procent av avfallet från storhushåll och restauranger komposteras. Tänk på att större komposter ska ha tillstånd från kommunen. Sortera allt annat avfall i minst de fraktioner som kommunen hämtar. Skilj ut miljöfarligt avfall. Kontrollera kökets utrustning, dess energiförbrukning och fasa ut farliga kylmedel som freoner. Köp in råvaror och förbrukningsmaterial i storpack, refill-lösningar och använd andra metoder för att minska avfallsmängden redan vid källan. Liksom boendet är maten något som direkt berör gästen. Även här finns det gott om laddade symbolfrågor som exempelvis användning av engångsmaterial, vilket kan påpekas syrligt av miljömedvetna gäster. Vad händer med företagets avfall? På vilket sätt kan avfallet minimeras? Vilken energi och hur mycket används för att hantera och laga mat? Hur ser eventuell utrustning ut för kyl- och frysförvaring? Används några miljöfarliga köldmedier? Hur omhändertas miljöfarligt avfall? Bra källor och webbadresser: SHR:s Miljöarbetsbok innehåller ett avsnitt om avfallshantering. (Se också avsnitt 3.) Här finns även fakta om Avfall summerat av Statens institut för ekologisk hållbarhet. Klicka in under Ämnesområden. En webbsida med enkel information om avfall och källsortering. Den drivs i samverkan mellan ett antal företag och myndigheter. En innehållsrik trädgårdsajt med mycket basfakta om bland annat komposter. Gå in under Fakta, klicka vidare på Bra att kunna och sedan på ordet Kompost. Eller använd direktlänken Webbsidan från Leave no trace ger praktiska tips på engelska om minsta möjliga påverkan vid camping, matlagning och andra aktiviteter i fält. 20

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Helt enkelt ett roligare resande

Helt enkelt ett roligare resande Helt enkelt ett roligare resande för alla inblandade! Ekoturism har under de senaste årtiondena framgångsrikt bidragit till skydd av unika natur- och kulturvärden runt om i världen. Det är en av de snabbast

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011

Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 1(5) Miljöpolicy för Liljeholmens folkhögskola 2011 Innehållsförteckning Teologisk grund...2 Långsiktig målsättning...2 Mat och dryck... 2 Byggnader... 2 Inköp och förbrukningsvaror... 2 Resor och transport...

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

Instruktioner och tips för ansökan till Naturens Bästa

Instruktioner och tips för ansökan till Naturens Bästa Instruktioner och tips för ansökan till Naturens Bästa Vårt startpaket Det här Startpaketet består av sex delar; 1. Kriteriedokumentet för Naturens Bästa 2006-2010. Det grunddokument som styr kvalitetsmärkningen

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation Miljöprogram Hallands nation 2011 Antaget: 2011-05-11 Senast ändrat: 2012-02-15 Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation Hallands nation Thomanders väg 3 046-15 91 91 Dokumentets syfte är att fungera

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Tycker du att Nordens största mötesanläggning bör vara ett föredöme när det gäller miljöarbete? Det tycker vi också.

Tycker du att Nordens största mötesanläggning bör vara ett föredöme när det gäller miljöarbete? Det tycker vi också. Vårt miljöarbete Tycker du att Nordens största mötesanläggning bör vara ett föredöme när det gäller miljöarbete? Det tycker vi också. Stockholmsmässan ägs gemensamt av Stockholms stad och Stockholms Handelskammare,

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998

Miljöguide. Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 Miljöguide Lokalt Agenda 21-arbete, 1998 MILJÖGUIDE Miljöguide Hushållen står för nära hälften av de totala utsläppen i Sverige. Nästan allt vi gör påverkar miljön mer eller mindre och hushållen bidrar

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

Policy för resor och transporter i tjänsten

Policy för resor och transporter i tjänsten Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30,

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Välkommen som samarbetspartner!

Välkommen som samarbetspartner! Välkommen som samarbetspartner! VISIT ROSLAGEN 2014 Varför bör jag delta aktivt i Visit Roslagens arbete och synas med mitt företag på www.roslagen.se? VISIT ROSLAGEN Välkommen! Visit Roslagen välkomnar

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy Vision och övergripande mål Idrottsrörelsens vision för en hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Nextjets miljöarbete

Nextjets miljöarbete Nextjets miljöarbete SAMMANFATTNING Flyget har idag en betydande miljöpåverkan och är samtidigt en stor och viktigt del av dagens infrastruktur. Utan flyg skulle Sverige stanna! Därför ser vi miljöarbetet

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 INTERN MILJÖPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL 1 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 KONTORSMATERIEL OCH FÖRBRUKNINGSVAROR 1 PAPPER OCH KUVERT 1 LUNCHRUM 2 RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET 2 TJÄNSTERESOR

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Ansökan Miljömärkt Event

Ansökan Miljömärkt Event Ansökan Miljömärkt Event Kriterierna gäller från 2013-01-01 till 2015-12-31 1. Planering och kommunikation 2. Varor och tjänster 3. Mat och dryck 4. Avfall och nedskräpning 5. Energi och klimat 8. Särskilda

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Theo Richter. Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Intern miljöplan 2013-10-30 Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014 Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Verksamheterna på bygg- och miljökontoret ska vara långsiktigt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete! Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1 Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 2 Det finns flera

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Version 1.0 2015-05-25

Version 1.0 2015-05-25 Version 1.0 2015-05-25 Innehåll Del 1: PRAKTISK INFORMATION... 1 1.1 Var finns utbildningen?... 1 1.2 Vilken utrustning behövs?... 1 1.3 Ska utbildningen genomföras enskilt eller i grupp?... 1 1.4 Hur

Läs mer

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010

Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Miljöplan för Lidingö Golfklubb 2010 Innehåll 1. Kulturhistoria och landskapsvård 2. Kommunikation och utbildning 3. Avfall 4. Utsläpp till luft och vatten 5. Byggnader,

Läs mer

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport FÖRETAGSINFORMATION Webadress Verksamhetsområde Beräkningsperiod 20071130-20081130 Kontaktperson Margareta Ivarsson www.margaretaivarsson.se Konsult - Skräddarsydd

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Miljöcertifiering med hjälp av Grön idrott

Miljöcertifiering med hjälp av Grön idrott Miljöcertifiering med hjälp av Grön idrott Grön drott kan användas för miljöcertifiera föreningen, arrangemanget, klubblokalen eller anläggningen. På föreningsnivå kan man certifiera sig på tre nivåer

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Dags för en Miljövecka?

Dags för en Miljövecka? Till dig som är miljöansvarig Dags för en Miljövecka? Smaka vår ekologiska paj! Hur Svanlig är du? Vinn en matkasse! Här kommer inspirationen och materialet som enkelt tar er från ord till handling! Öppna

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet Sverige - Norden - Världen Företagskategorisering för ökad exportmognad Västsvenska Turistrådet Sverige Norden Världen Västsvenska Turistrådet (VT) arbetar, sedan 1999, med affärsutveckling och marknadsföring

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer