Välkomna till Eu i. fokus. en tidning från eu-kommissionen #6 2013

Transkript

1 europa fokus # i detta nummer europahusets program eu:s gotland litauen tar över medias bild av eu res säkert i sommar en tidning från eu-kommissionen Välkomna till Eu i almedalen

2 LEDARE Vi träffas i Almedalen! foto: sanna skerdén Medborgarna har alltid varit kärnan i det europeiska projektet För tredje året i rad är vi på plats i Almedalen tillsammans med Europaparlamentet. Vi är här för att informera, debattera och även lyssna in vad andra tycker och tänker om aktuella EU-frågor. Det är mycket som händer inom EU just nu. Många stora beslut ska fattas inom kort och då är det särskilt viktigt att få med så många som möjligt i debatten om EU:s framtid. I Europahusets paviljong på Strandvägen 2 i Visby bjuder vi i år på ett mer omfattande program än tidigare. I ett trettiotal seminarier under åtta späckade dagar samlar vi många spännande talare både från Sverige och från utlandet. Ministrar och EU-kommisionärer, verkställande direktörer och it-entreprenörer, fackföringsledare och näringslivsrepresentanter kommer att diskutera många heta politiska frågor som ungdomsarbetslöshet, utsläppsrättigheter, dataskydd, försvarspolitik, handelsavtal, finanspolitik och mycket mer. Medborgaråret och det snart förestående valet till Europaparlamentet står naturligtvis i centrum för vårt program i Almedalen i år. Vi har varje dag utfrågningar om Europapolitiken med partiledare, riksdagsledamöter och Europaparlamentariker från våra åtta riksdagspartier. Ett brett valdeltagande är som alla vet viktigt för den politiska legitimiteten på såväl nationell som europeisk nivå. Det är därför viktigt att engagemanget för Europafrågorna ökar både bland allmänheten och bland de politiska partierna när vi närmar oss valåret Både Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet är avgörande för EU:s framtid. Medborgarna har alltid varit kärnan i det europeiska projektet, och för att uppmärksamma det har vi valt att utse 2013 till ett officiellt medborgarår. Tanken är att ge oss alla tillfälle att upptäcka vilka rättigheter EU-medborgarskapet för med sig. Kommissionen håller under året ett flertal medborgardialoger och lyssnar på EU-medborgare från hela Europa. Deras idéer kommer sedan att påverka kommissionens framtida arbete och morgondagens EU. Den 15 oktober är det dags för EU-kommissionen i Sverige att hålla en medborgardialog i Stockholms Stadshus med medborgarkommissionär Vivianne Reding. Förutom medborgardialogen fortsätter kommissionens arbete med att samordna den ekonomiska politiken och stärka samarbetet både inom den monetära unionen, EMU, och i övriga EU-länder. Det kommer bland annat ett förslag om en bankunion. EU:s ministerråd har beslutat om en gemensam tillsyn av de större bankerna i euroländerna. Vi står även inför viktiga gemensamma beslut inom områden som klimat-, försvars- och energipolitik, vilka också kräver en bred debatt. I höst kommer vi också att lyfta frågor kring tillväxt och EU:s sociala dimension. Den höga arbetslösheten orsakar allvarliga sociala problem i flera medlemsländer. Vi behöver nu lägga kraft på att reformera och effektivisera välfärdssystemen så att de även i framtiden kan ge trygghet för EU:s medborgare. Vi kommer också att fortsätta att diskutera sysselsättningen och föreslå åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten och överbrygga gapet mellan studier och arbetsliv. Det kommer att bli en händelserik höst för alla som sysslar med EU-politik. Men en sak i taget. Nu närmast ser jag fram emot en intressant vecka full med spännande möten och intensiva debatter. Varmt välkomna till Europahuset i Almedalen! Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige 2 fokus: europa

3 Cecilia Malmström EU-kommissionär inrikesfrågor Almedalen är en helt oslagbar mötesplats Cecilia Malmström Kommissionär med många järn i elden Cecilia Malmström, vår EU-kommissionär i inrikesfrågor, kan se tillbaka på en vår med mycket arbete, men också med två viktiga frågor som kommit i mål. Hon kommer till Visby och deltar i en rad seminarier i Europahuset i Almedalen. I april lanserades den andra generationen av Schengens informationssysten, SIS II, Det är ett system som ökar säkerheten och underlättar den fria rörligheten inom Schengenområdet. Jag ärvde det här projektet och det var ingen lätt uppgift att få det i mål, sade Cecilia Malmström i ett uttalande i april, och fortsatte: Nu kan vi gå över i implementeringsfasen som kommer att övervakas av en ny myndighet; eu-lisa. Den andra stora frågan som Cecilia Malmström lyckats få enighet om är de gemensamma asylreglerna. Den frågan har diskuterats i 14 år innan EU-parlamentet beslutade om dem den 12 juni. De gemensamma asylreglerna innebär att EU nu får en gemensam standard och kvalitet i asylsökningsprocessen. Alla flyktingar kommer att behandlas lika oavsett i vilket land de söker asyl. Nu blir det rättssäkra och trygga procedurer med särskilt utbildad personal som tar hänsyn till de mest utsatta, sade Cecilia Malmström i en kommentar. Det är viktigt att vi behandlar flyktingar humant oavsett var i Europa de anländer. Nu gäller det att lagarna blir verklighet. Nu kommer hon till Almedalen och deltar i flera seminarier och diskussioner. Almedalen är en helt oslagbar mötesplats och ett ställe att förkovra sig på, säger hon. Jag ser verkligen fram emot att komma dit igen. Mina seminarier innefattar allt från våldsam extremism, romers villkor, europeisk flyktingpolitik till diskussioner om EU:s framtid. Förutom det ska jag försöka lyssna på så många andra debatter och seminarier som det bara går. En läxa från tidigare år är att inte boka upp alltför mycket, så att det finns möjlighet och tid för spontana möten och arrangemang också. För EU i stort är ju självklart den ekonomiska krisen och dess följdverkningar viktigast. Nu måste Europa se till att krisåtgärderna, som vi har kommit överens om, kommer på plats. Vi måste få igång tillväxt och framtidstro samtidigt som vi hanterar den stora sociala kris som arbetslösheten har fört med sig i många länder. Det gäller också att mota andra negativa effekter av krisen i grind, till exempel när extremistpartier går framåt. Toleransen sätts på prov i krisens kölvatten och allt för många populister utnyttjar det. Ytterst handlar det om att återfå förtroendet för EU-samarbetet. Vi måste bli bättre på att visa att samarbetet är bra för Europas medborgare. Men det blir inte bara hårt arbete för Cecilia Malmström, i Almedalen kan man kombinera nytta med nöje, och det tänker hon göra. Många av mina vänner och bekanta kommer att vara där. Så när seminarierna är över hoppas jag på många trevliga samtal på någon uteservering. Kanske ett bad om vädret tillåter, vi får se. Tyvärr stannar jag inte så länge, annars hade jag försökt hinna med att hyra en cykel och ta mig en sväng utanför Visby. Men det får bli nästa gång. fokus: europa 3

4 Fokus Europa frågar Europahuset flyttar till Visby under Almedalsveckan och bjuder på ett gediget seminarieprogram. Vi har ställt några frågor till en handfull av de som medverkar under dagarna. 1. Varför kommer du till Almedalen? 2. Vilken är den viktigaste EU-frågan just nu? Varför? 3. Vad gör du när du är ledig i Almedalen? Anna Maria Corrazza Bildt (M) Medlem i Europaparlamentet 1. Jag tycker att det är en utmärkt arena att utbyta idéer och perspektiv. Det är ett unikt evenemang där allt är så öppet och transparent. Det är bra att vi har en vecka där politiken får stå i centrum. Jag värdesätter verkligen att vara här och diskutera och ta tempen på de aktuella politiska frågorna. 2. Den viktigaste frågan är hur vi ska kunna skapa arbeten för alla våra unga medborgare i EU. Där har EU och den inre marknaden en väldigt stor roll att spela. Att våra företag i Sverige kan exportera, är vad som bygger vår välfärd och är motorvägen till tillväxt och jobb. 3. Tyvärr blir det inte så mycket tid över när jag är där. Almedalsveckan ligger samma vecka som vi har omröstningar i Strasbourg vilket gör att jag inte kan vara i Almedalen hela veckan. När jag får tillfälle gillar jag att vandra runt i Visby, som är så vackert. en utmärkt arena att utbyta idéer Hans Stråberg Styrelseledamot i Trans Atlantic Business Dialogue 1. För att delta i en av EU-kommissionen arrangerad debatt kring förhandlingarna mellan EU och USA om en s k TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership. Målsättningen från min sida är bl a att försöka förklara varför TTIP är så avgörande för tillväxten och varför företagen i Europa måste öka sitt engagemang för att kunna påverka förhandlingsprocessen och det slutgiltiga förhandlingsresultatet. 2. EU har att brottas med ett antal stora utmaningar varav den allra viktigaste självklart på kort sikt är att få bukt med den ekonomiska krisen. Samtidigt och kopplat till denna krishantering är att få fart på tillväxt och jobbskapande där handels- och investeringsavtal med viktigare ekonomier som USA blir avgörande. 3. Jag åker dit över dagen så det blir inte mycket tid över för ledighet. Vilket är synd eftersom Visby har mycket intressant att erbjuda denna Almedalsvecka. mycket intressant att erbjuda Kort om de medverkande Söndag 30/6 kl Hans Stråberg, fd VD Electrolux, ordförande Trans Atlantic Business Dialogue, berättar om världens största handelsavtal mellan EU och USA. Måndag 1/7 kl Jens Henriksson, vd för Folksam pratar om läget på den europeiska finansmarknaden. Måndag 1/7 kl Cecilia Malmström och Peter Wolodarski pratar demokrati och folklig förankring i ett alltmer integrerat Europa. Torsdag 4/7 kl Beatrice Clarke, Fryshuset, medverkar i diskussionen om Europas största utmaning ungdomsarbetslösheten. Torsdag 4/7 kl Anna Maria Corazza Bildt (M) medverkar i en diskussion om konsumenter och företagande och de konkreta fördelar den gemensamma marknaden ger. Lördag 6/7 kl Alexandra Charles är moderator i en debatt om hur vi får fler kvinnor i styrelser och ledningsgrupper. 4 fokus: europa

5 Beatrice Clarke Fryshuset 1. Jag representerar Fryshuset som vill att barn och ungas frågor ska bli en prioriterad fråga på den politiska dagordningen. Fryshuset har skapat metoder för att möta unga i passionerade intressen, sociala frågor, utbildning och arbetsmarknad under 30 år, vilket gör att vi har mandat att kunna påverka för unga. Under Almedalsveckan kommer Fryshuset att ha cirka 15 seminarier om barn och ungas frågor på högskolan i Visby, samt vara med i ett antal externa seminarier och paneler. Tillsammans med EU-kommissionen har Fryshuset ett seminarium om ungas arbetslöshet i hela Europa, där vi kommer presentera spännande lösningar. 2. Lösa arbetslösheten för unga och att arbeta för alla människors lika värde, eftersom vi ser att högerextrema grupper växer sig starkare över hela Europa. 3. Den oerhört lilla tid då jag kommer att vara ledig i Almedalen, ska jag försöka få i mig mat! Peter Wolodarski Chefredaktör Dagens Nyheter 1. Årets kanske viktigaste politiska händelse självklart vill jag inte missa den. 2. Framtiden för demokratin i Europa. Krisen har gett skjuts åt extrema partier och tendenser i många medlemsstater. Folkstyret är satt under press. 3. Det återstår att se. Det brukar inte bli så mycket ledigt. Årets kanske viktigaste politiska händelse Alexandra Charles Ordförande 1,6- och 2,6-miljonerklubben 1. Där träffar man många beslutsfattare och opinionsbildare. Vi vill påverka, förändra system där det är ojämlikhet och orättvisor, för framför allt kvinnor. 2. En viktig EU-fråga för mig är att underlätta för kvinnor att kunna arbeta och ta sig fram i arbetslivet. Women on board, är en viktig kampanj, märkning av mat, på alla sätt, stopp till matfusket, likaså. 3. När jag är ledig i Almedalen, gäller återhämtning att gå med vår app Gå för Hjärtat på, eller cykla med appen på. vi vill påverka, förändra system vill att barn och ungas frågor ska bli en prioriterad fråga Jens Henriksson Tidigare Nasdaq OMX, tillträdande VD för Folksam 1. För att man här har en unik möjlighet att förkovra sig och diskutera viktiga frågor. 2. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten. Den påverkar alla och tar bort människors framtidstro. 3. Äta glass! en unik möjlighet att förkovra sig fokus: europa 5

6 Program EuropahusEt i almedalen 2013 söndag 30/6 (Kd) måndag 1/7 (sd) tisdag 2/7 (mp) onsdag 3/7 (m) Efter toppmötet EmU 2.0? Den juni samlades Europeiska rådet för diskussioner om en fördjupad valutaunion. Vad blev resultatet? Hur formar det EMU:s framtid och hur påverkar det Sverige? Deltagare: Oscar Wåglund Söderström, statssekreterare, Allan Widman, ordförande i EU-nämnden, Marie Granlund, vice ordförande i EU-nämnden, Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. Moderator: Pernilla Baralt, EU-kommissionen 15:00 15:45 Samtal om Kristdemokraternas Europapolitik Vilka frågor vill Kristdemokraterna driva på EU-nivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Désirée Pethrus, ledamot i EU-nämnden, intervjuas av K-G Bergström och Lena Mellin Handelsavtalet mellan EU och USa en game changer? EU och USA utgör tillsammans 46 procent av världens BNP. Nyligen beslutade de båda parterna att inleda förhandlingar om världens största handelsavtal. Vilka möjligheter ger detta och kan det vara en väg ur krisen för Europa? Hans Stråberg, fd VD Electrolux, ordförande Trans Atlantic Business Dialogue, intervjuas av Johan Wullt Hur ska EU:s klimatpolitik se ut efter 2020? EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard intervjuas av Pernilla Baralt, EUkommissionen, angående EU:s framtida klimatpolitik. 9:30 10:00 (engelska) Vilka frågor kommer EU att fokusera på andra halvåret av 2013? Litauen tar över ordförandeskapet i EU 1 juli i år. Vilka frågor prioriterar landet under sitt ordförandeskap? Litauens ambassadör i Sverige går igenom de frågor som kommer stå i centrum för EU:s arbete under andra halvåret Deltagare: Eitvydas Bajarünas, Litauens ambassadör i Sverige, och Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige Från Bryssel till köksbordet så viktigt är EU-valet för konsumenterna Livsmedel, energi, kemikalier, banker beslut i Europaparlamentet påverkar vår vardag. Kan svenska EU-parlamentariker göra skillnad? Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna? Vi presenterar rapporten "Vilse i valfrihetsdjungeln". Deltagare: Carl Schlyter (MP), Europaparlamentariker, Kent Johansson (C), Europaparlamentariker, Oscar Wåglund Söderström, statssekreterare, Ebba Busch (KD), kandidat i EU-valet, och Marie Granlund (S), vice ordförande i EU-nämnden. 13: EU:s finansmarknad lugnet efter stormen? Läget på den europeiska finansmarknaden har stabiliserats. Hur ser finansmarknaden på EU:s framtida situation? Jens Henriksson, VD för Nasdaq OMX, intervjuas av Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. 14:15 15:30 EU och demokratin Ett alltmer integrerat Europa ställer ökade krav på demokrati och folklig förankring. Hur ska EU:s politiska samarbete utvecklas när EU går mot en alltmer integrerad ekonomisk politik? Deltagare: Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, Peter Wolodarski, DN:s chefredaktör, Jytte Guteland, Global Utmaning. Moderator: Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. 15:30 16:15 Samtal om Sverigedemokraternas Europapolitik Vilka frågor vill Sverigedemokraterna driva på EU-nivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Johnny Skalin, ledamot i EU-nämnden, intervjuas av K-G Bergström och Lena Mellin. 9:00 11:30 Östersjön som resurs och utmaning 1. Campus Gotland som nav i Östersjösamarbetet (Uppsala universitet) 2. Havet som resurs (Östersjöinitiativet) 3. Rädda Burgsviken (Forum Östersjön) Deltagare: Lars Tranvik, professor Uppsala Universitet, Bo Lindholm, projektledare Östersjöinitiativet, Jan Larsson, ordförande Forum Östersjön, Olle Jansson, rektorsråd för Campus Gotland, Uppsala Universitet. 11: Finansmarknad, politik och hållbar utveckling Vilket är finansmarknadens respektive politikens ansvar, och vilka möjligheter har de att arbeta för en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan? Vad händer med våra pensionspengar om vi tar klimathotet på allvar? Deltagare: Carl Schlyter (MP), Europaparlamentariker, Emma Ihre, ansvarig för hållbart företagande, Finansdepartementet, Henrik Malmsten, styrelseordförande för Swesif, och Stina Billinger, hållbarhetschef på SPP. Moderator: Markus Bonekamp EU:s dataskyddsförordning rätten att bli glömd eller ett hot mot offentligheten? Är EU:s nya dataskyddsförordning ett hot mot yttrandefriheten och offentlighetsprincipen eller värnar det privatpersoners integritet? Hör svaren och argumenten. Deltagare: Christan Engström (PP), Europaparlamentariker, Gustav Gellerbrant, politiskt sakkunnig på Justitiedepartementet, och Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. Moderator: Johan Wullt 15:00 15:45 Samtal om miljöpartiets Europapolitik Vilka frågor vill Miljöpartiet driva på EUnivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Carl Schlyter, Europaparlamentariker, och Bodil Ceballos, Riksdagsledamot, intervjuad av K-G Bergström. 16:00 16:45 Krishantering är mer än bara nedskärningar Den nuvarande krisen i Europa har fått sociala och politiska konsekvenser. Var ligger lösningen på krisen? Kan den svenska modellen vara en del av lösningen? Eva Nordmark, ordförande för TCO, intervjuas av Rolf Gustavsson. 11: Samarbete kring Östersjön toppen eller botten för unga arbetslösa? EU:s Östersjöstrategi ska stimulera samverkan mellan länder i regionen. Hur kan det internationella samarbetet minska ungdomsarbetslösheten? Ta del av kunskap och praktiska exempel. Deltagare: Christofer Fjellner (M), Europaparlamentariker, Per Nilsson, generaldirektör Ungdomsstyrelsen, Fredrik Karlström, näringslivsminister Åland, Jytte Guteland, Global Utmaning, och Petra Jansson, Arbetsförmedlingen. Modereras av Susanna Wasielewski Ahlfors från Global Reporting Vad ska européerna leva av i framtiden? Industrijobb försvinner och tjänstesektorn växer, strukturomvandlingen pågår. Hur ska industrin klara av konkurrensen från låglöneländer? Vilka tjänster ska vi sälja till framtidens konsumenter? Var finns jobben i framtidens Europa? Deltagare: Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, Martin Lundstedt, VD Scania, och Niklas Adalberth, vice VD och grundare av Klarna. Moderator: Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. 15:00 15:45 Samtal om moderaternas Europapolitik Vilka frågor vill Moderaterna driva på EU-nivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Anna Kinberg Batra, Moderaternas gruppledare i Riksdagen, och Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker intervjuas av K-G Bergström. 15:45 16:30 Vad betyder den ekonomiska krisen i Europa för det politiska förtroendekapitalet? Krisens Europa har inneburit en förtroendekris för politiska strukturer. Hur ser förhållandet ut mellan nationella prioriteringar och behovet av internationella kompromisser? Ingvar Carlsson, f.d. statsminister intervjuas av Rolf Gustavsson. 16:45 17:30 rapport från Bryssel vart är EU på väg? Vilka lärdomar kan vi dra av den ekonomiska krisen? Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, intervjuas av Rolf Gustavsson. 6 fokus: europa

7 torsdag 4/7 (V) fredag 5/7 (fp) lördag 6/7 (C) söndag 7/7 (s) 9: Vad krävs för att lösa Europas största utmaning ungdomsarbetslösheten? I Europa är idag 13 procent unga arbetslösa. Vad behöver göras? Deltagare: Lotta Forsberg, projektledare, Hitta Rätt Fryshuset, Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige, Patricia Kempff, Swedbank, Tobias Baudin, vice ordförande LO, Elisabeth Svantesson (M), ordförande Arbetsmarknadsutskottet, och Fredrik Karlsson, Hitta Rätt Fryshuset. Modereras av Johan Trouvé, VD, Västsvenska Handelskammaren ge oss matglädje, inte matfusket! Får konsumenten tillräckligt med information för att göra ett informerat val? Deltagare: Anna Maria Corazza Bildt (M), Europaparlamentariker, och Inger Andersson, generaldirektör Livsmedelsverket Hur skapar vi ett europeiskt företagsklimat för tillväxt och sysselsättning? Företagens konkurrenskraft är nyckeln för tillväxt och sysselsättning. Hur främjar vi entreprenörskap och investeringar? Deltagare: Antonio Tajani, vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för näringsliv och företagande, Anna Maria Corazza Bildt (M), Europaparlamentariker, och Jens Spendrup, tillträdande ordförande i Svenskt Näringsliv. Moderator: Charlotte Haentzel EU:s utsläppsrätter hur lägger vi kursen? Den 16 april valde Europaparlamentet att inte rösta ja till en frysning av utsläppsrätter. Vad blir konsekvenserna? Deltagare: Lena Ek, miljöminister, Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige, Niels von Zweigberk, ordförande och VD för Tricorona, och Andreas Regnell, strategichef Vattenfall. Moderator: Pernilla Baralt, EU-kommissionen 15:00 15:45 Samtal om Vänsterpartiets Europapolitik Vilka frågor vill Vänsterpartiet driva på EU-nivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Mikael Gustafsson, Europaparlamentariker, och Jonas Sjöstedt, partiledare, intervjuas av K-G Bergström och Lena Mellin. 16:00 16:45 Vilka är EU:s största utrikespolitiska utmaningar? 2009 inrättade EU en hög representant för utrikes- och säkerhetsfrågor och en europeisk utrikestjänst. Vad innebär det? Sofia Arkelsten (M), ordförande i Utrikesutskottet, intervjuas av Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. 9:00 10:30 Bryr sig de sociala medierna om Europavalet? Europaparlamentet har fått allt mer att säga till om när EU fattar beslut. Samtidigt är valdeltagandet lägre än i riksdagen. Hur gör vi för att väcka ungdomarnas intresse är sociala medier lösningen? Mikael Gustafsson (V), Europaparlamentariker, Cecilia Wikström (FP), Europaparlamentariker, Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige, Niclas Persson, styrelseledamot LSU, och Anna-kari Modin, Tidningsutgivarna. Modereras av Markus Bonekamp (engelska) litauen från Sovjetrepublik till EU:s ordförandeland Litauen har på 23 år gått från Sovjetrepublik till ordförandeland i EU. Resan startade i Litauens frihetsrörelse på 1980-talet, via den första självständighetsförklaringen i Sovjet och omställningen från planekonomi till marknadsekonomi. Vytautas Landsbergis, Europaparlamentariker, och Litauens förste president, intervjuas av Charlotte Haentzel mot en europeisk bankunion Med den gemensamma valutan och den inre marknaden har EU:s banksektor blivit allt mer integrerad. En gemensam banktillsyn i euroområdet är beslutad. Nästa steg är ett gemensamt system för krishantering och bankavveckling. Vad betyder det för EU och Sverige? Deltagare: Olle Schmidt (FP), Europaparlamentariker, Johanna Lybeck-Lilja, statssekreterare, Thomas Östros, VD för Bankföreningen, och Paulina Dejmek- Hack, EU-kommissionen. Moderator: Charlotte Haentzel 15:00 15:45 Samtal om Folkpartiets Europapolitik Vilka frågor vill Folkpartiet driva på EUnivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Olle Schmidt, Europaparlamentariker, och Birgitta Ohlsson, EU-minister, intervjuas av K-G Bergström och Lena Mellin. 16:00 16:45 EU som försvarsallians? USA riktar alltmer sitt säkerhetspolitiska engagemang mot Stillahavsregionen. Behöver Europa ta ett större ansvar för sin egen säkerhet? Och i så fall, hur gör vi? Vilken roll får EU? Carl Haglund, Finlands försvarsminister, intervjuas av Pernilla Baralt, EU-kommissionen Kvinnor på toppen dags för lagstiftning? Paneldebatt och diskussion om behovet av kvotering för ökad jämlikhet i styrelsearbeten. Deltagare: Marita Ulvskog (S), Europaparlamentariker, Birgitta Ohlsson, EU-minister, Maria Abrahamsson (M), Riksdagsledamot, Annika Elias, ordförande Ledarna, Cecilia Seidegård Schelin, Landshövding, Gunnar Akner, professor Örebro Universitet, Solveig Ternström, skådespelare, Ulf Thörnevik, VD Blomsterfonden, Agneta Nordberg, professor KI, Carina Lundberg Markow, Executive Officer Folksam, Alexandra Charles, ordförande 1,6-miljonerklubben, och Henrik Ennart, journalist och författare Hur viktigt är det för medierna att bevaka EU-frågor? Samarbetet inom EU breddas och fördjupas snabbt. Vissa påstår att detta inte uppmärksammas tillräckligt av svenska medier. Hur resonerar svenska medier kring EU-bevakningen? Deltagare: Eva Landahl, redaktionschef på SVT samhälle, Lars Ströman, politisk redaktör på Nerikes Allehanda, Fredrik Furtenbach, SR:s inrikeschef, och Eric Erfors, ledarskribent Expressen. Moderator: Pernilla Baralt, EU-kommissionen 16:00 16:45 Samtal om Centerpartiets Europapolitik Vilka frågor vill Centerpartiet driva på EU-nivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Kent Johansson, Europaparlamentariker, och Eskil Erlandsson, landsbygdsminister, intervjuas av K-G Bergström och Lena Mellin. 17:00 17:45 Samtal om Socialdemokraternas Europapolitik Vilka frågor vill Socialdemokraterna driva på EU-nivå? Hur ser man på EU:s utmaningar idag? Marita Ulvskog, Europaparlamentariker, intervjuas av K-G Bergström och Lena Mellin Kan EU hållas samman när alla inte deltar i alla samarbeten? Kan EU fungera när alla medlemsländer inte är med i alla samarbeten? Måste alla vara med i alla samarbeten? Är det bättre om vi deltar på olika nivåer i samarbetet? Bör Sverige gå djupare in i EU eller ställa sig mer vid sidan av? Deltagare: Isabella Lövin (MP), Europaparlamentariker, Olle Ludvigsson (S), Europaparlamentariker, Andreas Froby, förbundsordförande Förbundet Unga Europée, Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. Modereras av Victor Zetterman, förste vice förbundsordförande, Förbundet Unga Européer. fokus: europa 7

8 så här stödjer eu Gotland EU stöttar sina medlemsländer med olika fonder för att skapa en likvärdig utveckling och likartade sociala förhållanden i länderna. Gotland får pengar ur två strukturfonder, Regionalfonden och Socialfonden. Men stöd kommer också via Landsbygdsprogrammet och Fiskerifonden, liksom från Interreg. Regionalfonden ska skapa högre tillväxt genom infrastruktursatsningar, kommunikation, innovation och entreprenörskap delar Regionalfonden ut 63 miljoner kronor till Gotland, men Gotland får också dela på 108 miljoner kronor med de tre Smålandslänen. Socialfonden ska öka tillväxten genom god kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud delas cirka 60 miljoner kronor till Gotland, men Gotland får också dela på 30 miljoner kronor med de tre Smålandslänen, till det kommer lika mycket i svenska offentliga medel. Landsbygdsprogrammet ska utveckla landsbygden genom att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, miljön och landskapet samt livskvaliteten. Dessutom ska företagandet breddas och ekonomisk utveckling främjas. Via programmet fördelas cirka 40 miljoner kronor per år på Gotland. Fiskerifonden ska bidra till att säkra havets resurser, men också främja hållbar utveckling av inlandsfisket. Projekten på Gotland får nära 4,3 miljoner från Fiskerifonden. Interreg är programmet för territoriellt samarbete, för Gotlands del med grannarna runt Östersjön får Gotland 918 miljoner kronor, att dela med grannarna i Stockholms skärgård, Estland, Lettlands och Finlands skärgårdar liksom Åland. Erasmus är en del i EU:s program för livslångt lärande. Universitetsstuderande kan studera på universitet och högskolor i andra EU-länder. Högskolan Gotland har fått kronor från EU för Erasmusprogrammet åren ERaSMUS Högskolan Gotland tog under höstterminen 2012 och vårterminen 2013 emot Erasmusstipendiater från åtta olika länder; Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Lettland, Litauen, Turkiet och Spanien. Samtidigt läste gotländska studenter på Erasmusstipendier ute i Europa; i Nederländerna, Storbritannien, Danmark och Italien. Resecentrum Gotland heter projektet där Visby hamn och hamnen i Klintehamn byggs om så att Klintehamn ska kunna ta över tyngre gods från Visby. (Regionalfonden) Fotnot: Förutom de projekt som redovisas här finns ytterligare en rad projekt på Gotland som får bidrag från EU:s fonder. Vid Gotlands lantbruksmuseum i Havdhem finns två unika 2-takts dieselmotorer, som ska renoveras och förvaras i ett befintligt såghus som ska byggas om. (Landsbygd) 8 fokus: europa

9 Projekt S:t nicolai Kultudral har rustat upp S:t nicolai Gotlands försvarshistoriska kyrkoruin i Visby till en kulturell mötesplats. Kultudralen centrum i Tingstäde är ett för- invigdes den 16 juni i år och programmen fortsätter och svarshistoriskt museum som ska avslutas med inspelningen av Antikrundan i slutet av locka turister och gynna traktens augusti. (Regionalfonden) affärsidkare. (Landsbygd) Bergmancenter en kulturmötesplats är ett projekt som bland annat ska bygga om Fårö gamla skola till lokaler för Stiftelsen Bergmancenter. (Regionalfonden) Lergravsprojekt. Den tidigare vattenpassagen mellan Gotland och ön Furillen ska återställas till förmån för fisken och småbåtsturismen. (Landsbygd) Projekt Gotlands Hesselby Järnväg har som mål att skapa en sammanhängande museijärnväg på 6,5 kilometer mellan Dalhem och Roma. (Regionalfonden) Energicentrum Gotland. En förstudie och start av framtidens energi i Slite. (Landsbygd) Matlandshuvudstad Gotland heter projektet som arrangerar en matfestival på Lövsta landsbygdscentrum i Roma. (Landsbygd) Österby myr ska restaureras för att skapa lekområden för fisk. (Fiskefonden) Flera projekt för att förse landbygden med optifibernät. Bland annat i Stånga, Lye, Hörsne, Bara och Lau socknar. (Landsbygd) InTERREG YoBaNa är ett filmprojekt för unga öbor. Skolor på Got Gotland deltar, liksom skolor i skärgårdar runt Östersjön. (Central Baltic) TrisCo ett projekt där man ska lära av varandra om energianvändning. Baltic Master II handlar om miljösäkerhet till sjöss. SMC finna metoder för bevarande och underhåll av historiska landsbygdskyrkor. FaBBi ska skydda historiska träbyggnader runt Östersjön. bygg Ett annat projekt ska undersöka hur traditionella bygg nader runt Östersjön kan göras mer energieffektiva. vat Natureship handlar om planering, ekosystem och vat tenskydd i Östersjöns kustzoner. Co2olBricks handlar om kulturvård av byggnader från Hansatiden runt Östersjön. Ett par projekt för att locka turister till Tomtbod Fiskeläge. (Fiskefonden) fokus: europa 9

10 Eitvydas Bajarünas, Litauens ambassadör Medie - bilden av EU Idag tvivlar ingen på vår förmåga Nu tar Litauen över EU Eitvydas Bajarünas är Litauens ambassadör i Sverige. Han håller hälsningsanförandet vid inledningen av veckan i Almedalen med anledning av att Litauen övertar ordförandeskapet för EU den 1 juli. För tjugo år sedan trodde väl få att Litauen skulle vara ordförandeland i EU en dag. Idag tvivlar ingen på vår förmåga, säger Eitvydas Bajarünas, inte efter den enorma omvandling och de reformer som vi lyckats genomföra i Litauen. Men ordförandeskapet är inte bara en möjlighet att visa vår kompetens i lagstiftningsprocessen, det ger oss också möjlighet att presentera vår kultur, historia, turistattraktioner, innovationer och stora affärsmöjligheter. Högst upp på Litauens dagordning står unionens finansiella och ekonomiska frågor. Bland det viktigaste blir att skapa en bankunion, få starkare finanspolitisk övervakning och få en mer effektiv samordning av den ekonomiska politiken för ekonomisk och social utveckling. Vi måste enas om den fleråriga budgetramen för och också försöka stärka EU:s finansiella system, för att göra det mer motståndskraftigt mot kriser. Förutom ordning i ekonomin är tillväxten ett viktigt ämne att fokusera på. Det första blir att förbättra förutsättningarna för sysselsättning, som att införa ungdomsgarantier mot den stora ungdomsarbetslösheten. Den största potentialen för att lösa EU:s problem, ligger ändå på den inre marknaden. Den digitala marknaden och genomförandet av tjänstedirektivet är prioriterade på den inre marknaden. Där en väl fungerande europeisk inre marknad för energi är särskilt angeläget. En sådan kan sänka energipriserna och öka konkurrenskraften i ekonomi, säger Eitvydas Bajarünas. Vi kommer också under vårt halvår uppmärksamma EU:s strategi för Östersjöregionen. EU:s östliga partnerskap ligger Litauen varmt om hjärtat och kommer att uppmärksammas vid en konferens i Vilnius i höst. Jag hoppas att det östliga partnerskapet, som Sverige var en av initiativtagarna till, kommer att få ny kraft i Vilnius. Avslutar vi associationsavtalen med Ukraina, Moldavien, Georgien och Armenien och når framsteg i visumdialogerna, kan det bli avgörande för att utveckla regionen till det bättre. Litauen är ordförandeland i slutet av EU:s femåriga planeringsperiod, vilket innebär mer lagstiftande arbete för Litauen än andra ordförandeländer. Vi vill få till ett gemensamt avtal inom energipolitiken och genomföra en oberoende och sammanhängande europeisk energimarknad. Den inre marknaden för energi ska vara fullbordad senast 2014 och senast 2015 ska alla medlemsstater ha tillgång till de europeiska gas- och elnäten efter En konferens om den inre marknaden för energi och andra gemensamma projekt ordnas i Vilnius i höst. Samarbetet inom EU breddas och fördjupas i snabb takt. En del påstår att denna utveckling inte uppmärksammas tillräckligt av svenska medier och att det är ett problem för demokratin. Hur resonerar svenska mediehus kring bevakningen? Det är viktigt att medierna bevakar EU därför att EU griper in i människors vardag på en rad olika sätt Kort om de medverkande Eva Landahl, SVT, Lars Ströman, Nerikes Allehanda, Fredrik Furtenbach, inrikeschef på Sveriges Radio, medverkar i den diskussion om hur svenska medier resonerar kring bevakningen av EU-politiken. Journalisten Rolf Gustafsson är moderator under samtalen om Europa. 10 fokus: europa

11 EVa landahl Programchef/projektledare nyhetsdivisionen på sveriges television fredrik furtenbach inrikeschef på sveriges radio lars ströman Politisk redaktör på nerikes allehanda Det är viktigt att medierna bevakar EU därför att EU griper in i människors vardag på en rad olika sätt, säger Lars Ströman, politisk redaktör på Nerikes Allehanda. Allt som finns i våra kylskåp är reglerat på EU-nivå. EU har också ett gemensamt beslutsfattande om övergripande frågor som ekonomisk politik och utrikespolitik som på sikt för betydelse för många människor. Rolf Gustafsson, journalist, krönikör på Svenska Dagbladet, tidigare tidningens Brysselkorrespondent, menar att EU-samarbetet är en del av samhällslivet i Sverige lika mycket som vad som sker i kommuner, landsting eller riksdagen och eftersom besluten berör människorna här i Sverige måste de bevakas. Det som händer inom EU berör som sagt oss här, men hur gör medierna för att väcka svenskarnas intresse för EU-politiken? Det är svårt, eftersom maktfördelningen mellan EU:s institutioner och mellan EU:s institutioner och medlemsländerna är abstrakt, säger Fredrik Furtenbach, inrikeschef på Sveriges Radio. Man får försöka göra rapporteringen så konkret som möjligt och förklara hur den påverkar enskilda människor och företag i Sverige. Eva Landahl, programchef/projektledare på nyhetsdivisionen vid Sveriges Television håller med och säger. Jag tror att det är viktigt att hitta ämnen som ligger nära vardagen och att media gör reportage om människor i Europa som funderar över samma saker som vi: Vad händer med maten, ekonomin, miljön, jordbruket, fisket och vilka rättigheter har vi som EU-medborgare? Men diskuterar vi i Sverige tillräckligt mycket de nya förslag och lagar som kommer från Bryssel? Nej, både de politiskt ansvariga och media försummar att redovisa och diskutera vilken betydelse EU-samarbetet har, säger Rolf Gustafsson och får medhåll av Lars Ströman som menar att EU-debatten tenderar att handla om EU:s fördrag, maktfördelning mellan EU och medlemsländerna och skuldkrisen. Vi borde prata mer om innehållet i de lagar som EU stiftar och de lagförslag som EU-kommissionen lägger fram, säger han. Det tror jag också skulle leda till att fler människor ser att EU är något som berör dem. Fredrik Furtenbach påpekar att medierna ibland underrapporterar om lagstiftning på EU-nivå. De konkreta effekterna av lagstiftningen är helt enkelt svåra att förutse, säger han. Ett problem är att det ofta tar lång tid innan ett förslag är färdigmanglat i EU och går igenom, påpekar Eva Landahl. Den typen av diskussion inför ett riksdagsbeslut i Sverige, är närmare och lättare att beskriva. I maj nästa år är det val till EU-parlamentet, vad krävs för att få igång en debatt om politiken, inför valet? Av medierna krävs det förstås att vi gör vad vi kan för att konkretisera och förklara. Men mycket hänger på partierna. Om det ska bli en ordentlig debatt måste de både satsa på kampanjerna och på att utse kandidater som folk känner till och bryr sig om, säger Fredrik Furtenbach. Lars Ströman efterlyser att partierna och medierna talar mer om de frågor som faktiskt påverkas av EU-parlamentet. Alltså konkret EU-lagstiftning, som så småningom ska tillämpas i Askersund, Lindesberg och Örebro, säger han. Valdeltagandet vid det senaste valet 2009 till EU-parlamentet var drygt 45 procent, en klar ökning jämfört med valet 2004, men det kunde vara bättre. Så hur ska intresset för EU-valet kunna öka, och därmed valdeltagandet stiga? Intresset kan öka om det finns tillräckligt med information och om de politiska partierna klargör sina alternativ, säger Rolf Gustafsson. Fredrik Furtenbach tror att närheten till riksdagsvalet i september nästa år kan fungera som draglok för EU-valet. Och Eva Landahl menar att intresset för EU och valet till EU-parlamentet kommer att öka när fler får erfarenhet av att arbeta i andra EU-länder. rolf gustafsson Journalist och krönikör, tidigare Brysselkorrespondent, på svenska dagbladet Intresset kan öka om det finns tillräckligt med information fokus: europa 11

12 Rese-app När du ska ut och resa kan du ha nytta av EU:s turistapp för passagerares rättigheter. Appen har tagits fram av EU-kommissionen som service till medborgarna. Appen ger svar på frågor om passagerares rättigheter om man flyger och åker tåg inom EU. Resor med båt och buss tillkommer i sommar. Appen finns för Apple Iphone och Ipad, Google Android, RIM Blackberry och Microsofts Windows Phone 7. Mer information finns under ec.europa.eu/transport/passenger-rights/sv/ mobile.html q eu&resor Som eu-medborgare har du en rad rättigheter när du är ute och reser i europa. eu:s app för passagerares rättigheter hjälper till när man som passagerare råkar ut för missöden, inställda flyg, borttappat bagage med mera. eu-kortet garanterar att man får vård i ett annat eu-land på samma villkor som värdlandets medborgare. Appen bygger på de lagar som EU har beslutat om. Nya lagar har inneburit en stor förändring för flygpassagerare i Europa. Tidigare var överbokningarna av planen satta i system och de inställda flygningarna vanliga. Standarden har höjts men det har ändå krävts förbättringar, och nu har dessa genomförts. Och appen bidrar ju också till att passagerarna kan känna sig ännu tryggare än tidigare. Det säger Pernilla Baralt, presschef vid EU-kommissionens svenska representation. En av de förbättringar som nu genomförs är att handikappade och rörelsehindrade inte får diskrimineras när de bokar flygbiljetter, eller ska gå ombord. De har också rätt till assistans på flygplatserna och ska ersättas för de hjälpmedel, som t.ex. rullstol, som checkats in men som tappats bort av flygbolaget. För alla flygpassagerare gäller att förlorat eller skadat bagage kan ersättas med som mest 1220 euro eller drygt svenska kronor. En annan nyhet är att man som passagerare har rätt att avstå från sin resa, och få resan återbetald om flyget inte har lyft från hemmaflygplatsen efter fem timmar. Är man tvärtom strandsatt på ett plan eller flygplats utomlands ska man ha rätt till service inom två timmar och har också rätt till kompensation om flyget är kraftigt försenat. Missar man dessutom en anslutning kan man kräva ersättning från det flygbolag som orsakat förseningen. Passagerare har också rätt att kräva att en inställd flygresa bokas om med ett alternativt transportsätt. Vill man dessutom lämna in klagomål måste flygbolaget berätta var och hur man gör det. SKaffa nya eu-kortet EU-kortet är ett europeiskt sjukförsäkringskort, som Försäkringskassan utfärdar, berättar Pernilla Baralt. Blir man sjuk på semestern i ett annat EU-land garanterar EU-kortet att man får vård och att man bara behöver betala den patientavgift som gäller för de egna medborgarna i landet. EU-kortet gäller i alla EU-länder men också i EES-länderna och i Schweiz. Blir man sjuk i ett annat nordiskt land behöver man inte visa upp kortet. För resor i länder utanför EU och EES behöver man en privat sjukförsäkring ifall man skulle råka illa ut. sjuk i eu Är du på semester och blir sjuk i ett annat EU- eller EES-land har du rätt till sjukvård till samma kostnad som medborgarna i det landet har. Men du behöver ett europeiskt sjukförsäkringskort, ett så kallat EU-kort, med dig. Och barnen måste ha ett eget kort. För resor i Norden behövs inget sådant kort. EU-kortet beställer du från Försäkringskassan i god tid, eller minst tio dagar, innan du reser. Måste du besöka ett sjukhus i något av EU-länderna visar du sedan bara EU-kortet så får du betala samma vårdkostnad som landets invånare. myterna om eu del 4 små jordgubbar förbjudna Nej, små jordgubbar är förstås inte förbjudna i EU, däremot har EU skapat olika klasser av jordgubbar för att underlätta för odlarna. Också konsumenterna vinner på klassindelningen eftersom de kan kräva en viss kvalitet beroende på vilken klass gubbarna tillhör. KontaKtuppgifter Det finns fyra olika klasser. Extra prima jordgubbar ska vara minst 25 mm i diameter. Jordgubbar i klass 1 och 2 ska vara minst 22 millimeter. De allra minsta jordgubbarna säljs som syltbär, men förbjudna är de inte. Pressekreterare: Johan Wullt. Tel: E-post: johan.wullt@ec.europa.eu Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Pernilla Baralt. Tel: Mobil: E-post: pernilla.baralt@ec.europa.eu Chef för representationen: Pierre Schellekens. Tel: , E-post: pierre.schellekens@ec.europa.eu EU-kommissionens svenska hemsida: EU:s officiella hemsida: Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Stockholm. Produktion: Factum. Omslagsfoto: Region Gotland. Tryck: Skaraborgs Offset, juni 2013.