Medlingsinstitutets årsredovisning för år (39)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2013 1(39)"

Transkript

1 Medlingsinstitutets årsredovisning för år (39)

2 2(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning GD kommenterar det gångna året... 3 Resultatredovisning Inledning Medling i arbetstvister Central medlingsverksamhet Lokal medlingsverksamhet Tillsyn av medlare Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt Medlingsinstitutets prestationer Medling i arbetstvister Analys och information Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter Konferenser och seminarier Publikationer Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser Statistik över löneutvecklingen i Sverige Kommentarer om analys- och informationsverksamheten under Medlingsinstitutets prestationer Analys och information Avgiftsfinansierad verksamhet Kompetensutveckling Analys av kompetensbehovet Åtgärder för att säkerställa rätt kompetens och uppföljning av myndighetens mål för Bedömning Mål för kompetensförsörjningen Verksamhetens kostnader och intäkter Finansiella dokument: RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 38

3 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) GD kommenterar det gångna året År 2013 var ett händelserikt år på arbetsmarknaden. Mer än 500 nytecknade kollektivavtal om löner och anställningsvillkor lämnades in till Medlingsinstitutet. År 2013 var, trots en omfattande avtalsrörelse, ett fredligt år på arbetsmarknaden när det gäller utbrutna konflikter ett gott betyg åt hur lönebildningen fungerar. Att lönebildningen fungerar visas också av stigande reallöner, ökande sysselsättning och en fortsatt god konkurrenskraft för svenska företag. Några tydliga tendenser har framträtt under Bland de träffade kollektivavtalen om löner och allmänna villkor ökar antalet sifferlösa avtal liksom tillsvidareavtalen. En annan trend är en ökande beredvillighet från en del av arbetsmarknadens parter att avstå från makt. Ett tecken på det är upprepade krav på att Medlingsinstitutet ska spela en mer aktiv roll för att åstadkomma jämställda löner. Ett annat tecken är de diskussioner som förs om allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Att parter söker stöd hos staten och politikerna är ett avsteg från den svenska modellen som kan oroa dem som månar om parternas ansvar för en väl fungerande lönebildning. De treåriga avtalen som blev resultatet av 2013 års förhandlingar ger tid för eftertanke och fredliga kontakter mellan parterna. Det är ett tillfälle som om det förvaltas väl kan leda till en positiv utveckling av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Medlingsinstitutet tillsatte medlare vid 25 förhandlingar, vilket får anses vara normalt i en avtalsrörelse av 2013 års omfattning. Under avtalsrörelsen förlorades dagar och totalt under året dagar. I 19 fall lades varsel om konflikt. Varslade konflikter verkställdes i sju fall. Det rörde sig om strejk i fyra fall och enbart om blockadåtgärder i de övriga. De mest omfattande konflikterna gällde busstrafiken och skärgårdstrafiken. De fasta medlarna, som har hand om varsel på lokal nivå, fick handlägga 17 ärenden som rörde krav på kollektivavtal. I fyra fall utbröt strejk. Medlingsinstitutet har under året arrangerat ett tiotal seminarier och konferenser där det sammanlagda antalet deltagare varit cirka 800. Den stora tillströmningen till konferenserna bekräftar vikten av att skapa en arena för information som samtidigt blir en informell mötesplats för arbetsmarknadens parter. Medlingsinstitutet har också medverkat i ett stort antal aktiviteter arrangerade av andra och har även haft flera internationella kontakter. Under året har Medlingsinstitutet tagit fram en skrift, Lön för mödan om arbetsmarknadens funktion, riktat till gymnasieskolorna. Gensvaret har varit glädjande stort. Att bidra till att sprida kunskap om arbetsmarknaden bland dem som står i begrepp att ta steget ut från skolan är också att verka för en väl fungerande lönebildning. Stockholm den 20 februari 2014 Claes Stråth Generaldirektör

4 4(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Resultatredovisning 1. Inledning Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har i uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning, att ansvara för medling i arbetstvister och att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets verksamhet kan delas i tre områden: Medling i arbetstvister Analys och information Avgiftsfinansierad verksamhet De viktigaste uppgifterna samt de återrapporteringskrav som myndigheten har enligt sin instruktion och regleringsbrevet för 2013 redovisas och kommenteras under respektive verksamhetsområde. Den avgiftsfinansierade verksamhet redovisas i kapitel fyra. Myndighetens viktigaste prestationer presenteras i slutet av redovisningen för verksamhetsområden Medling i arbetstvister (avsnitt 2.5) och Analys och information (avsnitt 3.7). För en mer utförlig beskrivning av bl.a. löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning under 2013 hänvisas till Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen Den publicerades i februari 2014 och finns tillgänglig på Medlingsinstitutets webbplats 2. Medling i arbetstvister Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet ansvara för medling i tvister på arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet förordnar medlare vid arbetstvister dels på central nivå, när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor och dels på lokal nivå, mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2013: Medlingsinstitutet ska rapportera antalet medlingsärenden på såväl central som lokal nivå. För centrala ärenden redovisas antalet anmälda tvister, tvister där varsel lagts, tvister där medlare förordnats, utlösta konflikter samt antalet ärenden där institutet har utsett medlare utan samtycke från parterna. För lokala ärenden redovisas antalet ärenden. För samtliga ärenden redovisas antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt. Medlingsinstitutet ska kommentera insatser och prestationer samt redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet.

5 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) 2.1 Central medlingsverksamhet Kort om avtalsrörelsen 2013 Avtalsrörelsen år 2013 var omfattande. Mer än 500 avtal löpte ut under året, vilket innebar att drygt 2,7 miljoner anställda berördes av 2013 års avtalsförhandlingar. Ett stort antal avtal löpte ut den sista mars, vilket satte press på industrins parter att bli klara i tid om kollektivavtalen inom Industriavtalet skulle bli en norm för den övriga arbetsmarknaden. Det lyckades och avtalen som tecknades i april 2013 gav ökade arbetskraftskostnader på 6,8 procent fördelat på tre år. Ökningstakten i dessa avtal utgjorde därefter den norm som kom att gälla för de avtal som tecknades Tydliga trender i de tecknade kollektivavtalen är att de avtal som gäller tills vidare blivit fler och att fler anställda under avtalsperioden kommer att omfattas av så kallade sifferlösa avtal. Uppskattningsvis kommer sådana avtal att gälla för cirka anställda under år Medling, varsel och stridsåtgärder Medlingsinstitutet har under 2013 utsett särskilda medlare i 25 avtalsförhandlingar (se tabell 2.1). Samtliga medlingar kom till stånd efter samtycke från parterna, s.k. frivillig medling. Tvångsmedling förekommer knappast längre. Senast Medlingsinstitutet beslutade om tvångsmedling var år Tabell 2.1 Medlingsärenden på central nivå År Anmälda ärenden Tvister där varsel lagts Tvister där medlare förordnats Tvister där medlare förordnats utan samtycke Utlösta konfliktåtgärder Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) Tabell 2.1 visar även att under 2013 utfärdades varsel om stridsåtgärder i 19 tvister och i sju tvister bröt stridsåtgärderna ut. I fyra av dessa fall var det frågan om arbetsnedläggelser strejk och lockout medan det i de tre övriga fallen enbart rörde sig om blockadåtgärder av olika slag (se även avsnitt 2.4):

6 6(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning Svenska Transportarbetareförbundet./. Biltrafikens Arbetsgivareförbund Transportavtalet (blockad och strejk) 2. Svenska Transportarbetareförbundet./. Biltrafikens Arbetsgivareförbund Miljöarbetareavtalet (blockad) 3. Svenska Transportarbetareförbundet./. Almega Tjänsteförbunden/Säkerhetsföretagen Säkerhetsföretag (blockad) 4. Fastighetsanställdas Förbund./. Pacta ÖLA 13 (blockad och strejk) 5. Svenska Kommunalarbetareförbundet./. Bussarbetsgivarna Bussbranschavtalet (blockad, strejk och lockout) 6. Teaterförbundet./. Medieföretagen Biografanställda (blockad) 7. SEKO Facket för Service och Kommunikation./. Almega Tjänsteföretagen Skärgårdstrafik (blockad, strejk och lockout) Avtal om förhandlingsordning varsel och stridsåtgärder 2013 På områden med avtal om förhandlingsordning utser parterna själva sina medlare. Det har inte förekommit några varsel eller stridsåtgärder på dessa områden under Avtal om förhandlingsordning förändringar under 2013 Enligt sin instruktion ska Medlingsinstitutet registrera avtal om förhandlingsordning, efter ansökan av kollektivavtalsparterna. När de registrerade avtalen summeras vid utgången av år 2013 uppgår de till 15. Under 2013 har ett förhandlingsavtal sagts upp: I september 2013 sade SEKO Facket för Service och Kommunikation upp sin del av det statliga samarbetsavtalet med dess förhandlingsavtal till upphörande den 31 mars Svenska Elektrikerförbundets JO-anmälan mot Medlingsinstitutet Medlingen mellan SEKO Facket för Service och Kommunikation och Almega Tjänsteföretagen (skärgårdstrafiken) fick ett rättsligt efterspel i form av en JOanmälan från Svenska Elektrikerförbundet (SEF). Parterna accepterade efter återupptagna medlingsförhandlingar medlarnas förslag till överenskommelse. Eftersom strejk hade verkställts innehöll medlarnas förslag ingen retroaktiv lönehöjning. Detta var i enlighet med den praxis som finns på arbetsmarknaden om att strejk bryter retroaktivitet och som konsekvent har upprätthållits i Medlingsinstitutets medlingar. I sammanhanget bör nämnas att ett antal av SEKO:s medlemmar som inte strejkade, var lockoutade under samma tid.

7 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) I sin anmälan den 2 december 2013 gjorde SEF gällande att Medlingsinstitutet genom att retroaktiva löneökningar inte fanns med i medlarnas slutbud brutit mot Regeringsformens (RF) bestämmelser i två avseenden: Medlingsinstitutet har inte beaktat allas likhet inför lagen och inte heller iakttagit saklighet och opartiskhet, RF 1 kap 9. Medlingsinstitutet har utan stöd av lag eller avtal använt ett ekonomiskt tvångsmedel, hot om reducering av arbetstagarnas löner, på ett sätt som inskränker arbetstagarnas grundlagsskyddade rätt att vidta stridsåtgärder, RF 2 kap 14. JO avslutade ärendet den 20 december 2013 med följande motivering: Vad som anförs i anmälan ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande från min sida. Kommentarer om central medlingsverksamhet under 2013 Medlingsinstitutet har till uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning. Vad som kännetecknar en sådan lönebildning beskrivs i propositionen 1999/2000:32 Lönebildning för full sysselsättning. Där sägs bl.a. att lönebildningen ska skapa en kostnadsutveckling som inte överstiger den i våra viktigaste konkurrentländer och i så liten utsträckning som möjligt ge upphov till arbetsmarknadskonflikter som orsakar kostnader eller negativa effekter för tredje man. Lagstiftningen grundas ytterst på att arbetsmarknadens parter känner lojalitet med de principer för lönebildningen som systemet bygger på. Medlingsinstitutet har inga maktmedel att tvinga fram löneökningar på samhällsekonomiskt önskvärda nivåer. Är parter överens om lönehöjningar på andra och högre nivåer, kan inte Medlingsinstitutet förhindra dem att sluta avtal om detta. Däremot kan man inte räkna med att medlare utsedda av Medlingsinstitutet medverkar till avtal, som står i strid med institutets uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning, det vill säga att slå vakt om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. I realiteten betyder det att de först träffade avtalen inom industrin utgör normen. Sett till det totala antalet avtal, drygt 500, som träffades under 2013 har endast 25 förhandlingar lett till medling. Det får därför antas att det för de övriga avtalen har rått enighet mellan parterna om utrymmets storlek och att industrins avtal har varit normerande. Situationen är nästan identisk med avtalsrörelsen Även då förekom varsel i 19 av Medlingsinstitutets medlingar, verkställd arbetsnedläggelse i fyra tvister och blockadåtgärder i två. En skillnad 2013 jämfört med 2012 är att inga stridsåtgärder verkställdes under 2013 på områden som omfattas av avtal om förhandlingsordning. En annan skillnad är att antalet tvister med varsel om sympatiåtgärder var färre under 2013 (två) än under 2012 (fem). Avtalsrörelserna skiljer sig också åt när antalet lockoutvarsel från arbetsgivarna jämförs. Under 2012 varslade arbetsgivarna om lockout i tre tvister jämfört med 2013 då lockoutvarsel utfärdades i nio tvister.

8 8(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Noterbart i avtalsrörelsen 2013 är att medlarnas slutliga hemställan till en lösning av tvisten överlag har accepterats av parterna. I 16 av medlingarna godtog parterna medlarnas förslag till överenskommelse. I tre medlingar bedömde medlarna att parterna borde kunna enas om ett nytt avtal på egen hand och uppdrog åt dem att fortsätta förhandlingarna. Så skedde också och parterna lyckades träffa nya avtal. I sex tvister accepterades inte medlarnas slutförslag av båda parter. Gemensamt för dessa tvister var att parterna fortsatte med direktförhandlingar, i något fall på uppmaning av medlarna och under överinseende av dessa. De frågor som avhandlades i direktförhandlingarna rörde i allmänhet vissa textjusteringar och avtalstekniska lösningar. När avtal väl träffades skedde det med smärre avvikelser från medlarnas hemställan. Inte i något fall ledde direktförhandlingarna till högre arbetskraftskostnader än industrinormen. Hur ett varsel har påverkat exempelvis löneökningarnas storlek är näst intill omöjligt för en utomstående att vederhäftigt uttala sig om. I likhet med tidigare avtalsrörelser är det även under 2013 okänt för Medlingsinstitutet vilka taktiska överväganden parterna har gjort. Det står dock klart att en allmän uppfattning bland medlarna är att parterna i flera medlingsärenden inte hade kommit särskilt långt i sina förhandlingar innan medlare kopplades in. I några av de fackliga varslen om stridsåtgärder framskymtar ett missnöje med hur förhandlingarna har bedrivits av arbetsgivarna. Det kan ifrågasättas om det överhuvudtaget är möjligt att i ekonomiska termer objektivt uppskatta verkningarna på företagsnivå eller branschnivå av ett varsel. Ett undantag är dock varsel om arbetsnedläggelse inom flyget och sjöfarten samt vissa entreprenadbranscher. Men vilka ekonomiska effekter får exempelvis varsel om strejk på andra områden? Hur slår ett varsel om övertidsblockad eller blockad mot nyanställning? Hittills har Medlingsinstitutet inte sett några undersökningar där sådana frågeställningar har belysts. Det borde ligga i arbetsgivarorganisationernas intresse att genom kontakter med de berörda medlemsföretagen redovisa effekterna av varslade stridsåtgärder. 2.2 Lokal medlingsverksamhet För medling i lokala tvister förordnade Medlingsinstitutet under 2013 fyra fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De fasta medlarna handlägger i första hand tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer där den fackliga organisationen kräver att företaget ska träffa kollektivavtal, s.k. hängavtal eller bli medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bli bunden av kollektivavtal. År 2001 var sex fasta medlare knutna till Medlingsinstitutet, 2008 minskades antalet till fem och sedan 2012 har endast fyra medlare uppdrag som fast medlare. Medling, varsel och stridsåtgärder Antal inkomna lokala medlingsärenden har successivt minskat under de senaste åren. I tabell 2.2 redovisas förändringarna under de senaste sju åren med en uppdelning mellan avtalstvister, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) Syndikalisternas tvister och övriga ärenden. Av tabellen framgår att antalet nya lokala ärenden under 2013 uppgick till 31. Sedan 2008 har antalet avtalstvister, det vill säga tvister om tecknande av kollektivavtal, legat på historiskt låga nivåer var antalet 17.

9 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) Tabell 2.2 Ärendefördelning åren Avtalstvister varav LO-förbund TCO-förbund Saco-förbund Övriga* SAC Övriga ärenden** TOTALT Anmärkning: * I huvudsak Svenska Hamnarbetarförbundets avdelningar. ** Varsel från organisationer utanför etablerade fackförbund i tvister som inte kan betecknas som avtalstvister. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) I samtliga registrerade ärenden under 2013 förelåg varsel om stridsåtgärder och i sju tvister verkställdes stridsåtgärderna. I fyra fall utbröt strejk (se även avsnitt 2.4). 1. I en av Transportarbetareförbundets tvister med ett bekvämlighetsflaggat fartyg pågick nyanställningsblockad och vägran att lasta och lossa fartyget under en dag. 2. Målareförbundet hade utfärdat blockad mot ett företag där förbundet saknade medlemmar. Blockaden trädde i kraft i början av juli och hade inte återkallats vid utgången av året. Medlingsärendet har avslutats och vid den tidpunkten fanns inga anställda alls hos företaget. 3. Hamnarbetarförbundets (avdelning 4) varslade blockad mot att utbilda viss personal i truckkörning verkställdes och pågick under tre dagar. 4. Elektrikerförbundets varslade stridsåtgärder mot ett företag verkställdes och fem av förbundets medlemmar strejkade under en dag innan företaget skrev på avtalet. 5. Stridsåtgärder verkställdes i en av Unionens tvister mot ett företag som bedrev callcenterverksamhet i Fränsta, Ånge kommun. Företaget vägrade träffa avtal med Unionen och strejken avbröts efter drygt två månader då företagets verksamhet lades ner Stridsåtgärder trädde även i kraft två tvister där Teaterförbundet varslade om stridsåtgärder mot två företag som sysslar med röstdubbning till svenska av utländska filmproduktioner. Strejken pågick över en månad i båda fallen. SAC:s varsel registreras som ärenden, men föranleder nästan aldrig medlingsinsatser. Av de totalt 31 ärendena under 2013 svarade SAC för 14. Ungefär hälften lades i samband med tvister om lönesättning till medlemmar eller indrivning av lönefordringar. Ingen av SAC:s tvister har handlat om tecknande av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor för SAC:s medlemmar. I stället har varsel och stridsåtgärder utnyttjats som påtryckningsmedel i intressetvister om annat än kollektivavtal. Varsel har även förekommit i rättstvister om uppsägningar.

10 10(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Av tabell 2.3 framgår att inget medlingsärende under 2013 gällde utländska entreprenadföretag. Två av tvisterna under 2013 gällde tecknande av avtal med bekvämlighetsflaggade fartyg. Tabell 2.3 Avtalstvister Tvister varav fartyg varav utländska företag Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) Kommentarer om lokal medlingsverksamhet under 2013 Sedan år 2008 har antalet avtalstvister legat på historiskt låga siffror. För att få en uppfattning om hur arbetsmarknaden fungerar bör antalet medlingsärenden ställas i relation till det totala antalet nya kollektivavtal som under ett år träffas mellan enskilda arbetsgivare och fackliga organisationer. Att antalet ärenden för de fasta medlarna har varit lågt betyder emellertid inte att de olika fackförbundens aktiviteter i syfte att få till stånd kollektivavtal med avtalslösa arbetsgivare har avstannat. Det kan uppskattas att minst arbetsgivare blev bundna av kollektivavtal under 2013 och att majoriteten blev det genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Detta ska jämföras med hur ofta varsel utfärdats för att få till stånd kollektivavtal. Sådana varsel har utfärdats i 17 fall och verkställts i sju. Varsel och stridsåtgärder för att åstadkomma bundenhet av kollektivavtal är alltså sällsynta undantag. I likhet med tidigare år kan den svenska arbetsmarknaden även under 2013 betecknas som i det närmaste konfliktfri i detta avseende. I sammanhanget kan noteras att avtalstvisterna med utländska företag praktiskt taget har upphört. Som har framgått av tabellen 2.3 har inget medlingsärende under åren gällt utländska entreprenadföretag. Åren 2007 och 2008 handlade endast ett medlingsärende per år om utländska företag. I huvudsak var det Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) som tidigare var part i tvister med utländska företag. Byggnads har rapporterat att förbundet under 2013 slöt hängavtal med 33 utländska företag och att fem företag blev avtalsbundna genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Inte något av dessa avtal föregicks av varsel om stridsåtgärder. Tidigare dominerade tvister om tecknande av kollektivavtal. Den typiska tvisten handlade om ett LO-förbund som krävde hängavtal med en oorganiserad arbetsgivare. När denne vägrade skriva på avtalet varslade förbundet om stridsåtgärder och en fast medlare kom in i bilden. De sex senaste åren har antalet avtalstvister reducerats dramatiskt. Fr.o.m har avtalstvisterna varit färre än 20 per år. År 2011 uppvisar den lägsta siffran med endast 12 avtalstvister var antalet 17.

11 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) Samtidigt som de traditionella avtalstvisterna har minskat i antal, har det sedan 2006 skett en markant ökning av andra typer av tvister och med andra aktörer än de etablerade fackförbunden hos arbetsmarknadens huvudorganisationer. Men även här kan man iaktta en avmatting under de senaste åren. 2.3 Tillsyn av medlare Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet ha tillsyn över de medlare som förordnats enligt förordningen (1976:826) om arbetstvister. Enligt denna förordning kan en medlare förordnas av Medlingsinstitutet på ett fast medlingsuppdrag (fast medlare) eller för medling i en viss uppkommen arbetstvist (särskild medlare). Medlarna står under tillsyn av Medlingsinstitutet. Av förordningen framgår vidare att närmare föreskrifter om medlarnas verksamhet meddelas av Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet har under 2013 förordnat fyra fasta medlare med ansvar för varsitt geografiskt distrikt. De har ett månatligt arvode. För deras verksamhet har utfärdats närmare föreskrifter genom generaldirektörens beslut nr 36/11 (dnr 2011/176). Därutöver sker tillsyn genom att medlarna efter varje avslutat ärende skickar in en rapport där deras åtgärder redovisas liksom resultatet i ärendet. Minst en gång om året kallas de fasta medlarna till ett seminarium hos Medlingsinstitutet för genomgång av olika rutiner och diskussion om gemensamma frågor. Särskilda medlare i vissa tvister utses bland en grupp bestående av ett fyrtiotal personer. Tillsynen består i kontinuerlig kontakt med medlarna under medlingen. Efter avslutat uppdrag lämnas en skriftlig rapport, vilken som regel är en detaljerad redogörelse över medlingen och medlarnas åtgärder. Medlingsinstitutet har tagit fram en skriftlig arbetsrutin för medlarrapporten och bl.a. vilka uppgifter den ska innehålla (dnr 2012/49). Medlingsinstitutets tillsyn av de särskilda medlarna sker i efterhand genom granskning av rapporten och genom samtal med medlarna efter avslutat uppdrag. Medlarna bjuds även in till Medlingsinstitutets konferenser och seminarier. Dessutom ordnar myndigheten regelbundet särskilda medlarseminarier.

12 12(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2013 Totalt förlorades arbetsdagar under år 2013 på grund av konflikter på arbetsmarknaden (se tabell 2.4). Tabell 2.4 Förlorade arbetsdagar (både lovliga och olovliga konflikter ingår) År Förlorade arbetsdagar Anmärkning: En arbetsmarknadskonflikts omfattning redovisas i antalet hela förlorade arbetsdagar. Det betyder t.ex. att en strejk av tio personer under en halv dag räknas om till fem hela dagar. Konfliktstatistiken över förlorade arbetsdagar grundas inte på några exakta uppgifter. Medlingsinstitutet samlar in uppgifter genom kontakter med berörda parter för besked om i vilken omfattning konfliktersättning har utbetalats. Även uppgifter i massmedia om arbetsnedläggelser i form av vilda strejker eller protestaktioner samlas in. Källa: Medlingsinstitutet Lovliga arbetsnedläggelser Förbundsförhandlingar Under avtalsrörelsen 2013 har arbetsnedläggelser ägt rum i förhandlingar om nya förbundsavtal i följande fyra fall. 1. Svenska Transportarbetareförbundet./. Biltrafikens Arbetsgivareförbund Transportavtalet Strejk under 1 timme den 24 april Antal arbetstagare: Antal förlorade arbetsdagar: Fastighetsanställdas Förbund./. Pacta ÖLA 13 Strejk den 28 maj 3 juni Antal arbetstagare: 50 - Antal förlorade arbetsdagar: Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)./. Bussarbetsgivarna Bussbranschavtalet I denna konflikt har det inte varit möjligt att få fram exakta uppgifter om hur många arbetstagare som strejkade vid de olika tillfällena eller som omfattades av lockouten. De nedanstående siffrorna är högst ungefärliga och bygger på uppgifter i pressmeddelanden och annan information. Huruvida oorganiserade arbetstagare också deltog i strejkerna finns inga uppgifter om. Siffran för det totala antalet förlorade arbetsdagar är mera tillförlitlig då den grundas på uppgifter om utbetald

13 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) konfliktersättning till Kommunals medlemmar. Totalsumman avser därför Kommunals medlemmar och kan alltså vara lägre än det verkliga antalet förlorade arbetsdagar eftersom uppgifter om oorganiserades deltagande i konflikten saknas. Strejk den juni Antal arbetstagare: Strejk den juni Antal arbetstagare: 400 Lockout den juni Antal arbetstagare: 100 Det totala antalet förlorade arbetsdagar har beräknats till Enligt Kommunal var som mest medlemmar ute i konflikt. 4. SEKO Facket för Service och Kommunikation./. Almega Tjänsteföretagen Skärgårdstrafiken Strejk den 4 11 november Antal arbetstagare: 25 Lockout och strejk den 4 11 november Antal arbetstagare: 100 Det totala antalet förlorade arbetsdagar har beräknats till 604. Företagsförhandlingar regionala medlarnas tvister 1. Svenska Elektrikerförbundet./. Jaroz El & Styrteknik AB Strejk den 26 november Antal arbetstagare: 5 - Antal förlorade arbetsdagar: 5 2. Unionen./. Focus CRS AB Strejk den 21 mars 25 maj Antal arbetstagare: 10 - Antal förlorade arbetsdagar: Teaterförbundet./. SDI Media Sweden AB 4. Teaterförbundet./. Dubberman Sverige AB Strejk, blockad mot nyanställning och nya uppdrag den 26 april 13 juni Antal arbetstagare: cirka 50 - Antal förlorade arbetsdagar: 395 Olovliga konflikter Arbetarna vid Cloettas fabrik i Gävle lade ner arbetet under sex timmar den 13 september 2013 i protest mot att företaget dragit in en utlovad bonus. Efter förhandlingar backade arbetsgivaren och arbetet återupptogs. Antalet förlorade arbetsdagar har uppskattats till 50.

14 14(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Kommentarer om förlorade arbetsdagar under 2013 Totalt förlorades arbetsdagar under år 2013 på grund av konflikter på arbetsmarknaden. Av dessa förlorades i konflikter under avtalsrörelsen. Det är en av de lägsta siffrorna sedan Medlingsinstitutets verksamhet startade och betydligt lägre än tidigare års avtalsrörelser med samma omfattning. De allra flesta dagarna förlorades under vårens konflikt inom bussbranschen. Det är förenat med stora svårigheter att få fram exakta uppgifter om vilka ekonomiska effekter och andra konsekvenser en verkställd stridsåtgärd har fått för de arbetsgivare som har drabbats. I det följande redovisas de beräkningar och uppskattningar som har gjorts av de berörda arbetsgivarorganisationerna. Av de fyra arbetsnedläggelserna under 2013 är det egentligen bara konflikten om ett nytt Bussbranschavtal mellan Kommunal och Bussarbetsgivarna som var av sådan omfattning att den fick kännbara konsekvenser för de berörda företagen. Den ekonomiska skada som företagen åsamkades till följd av de nio konfliktdagarna har beräknats till cirka 20 miljoner kronor. De övriga tre arbetsnedläggelserna var inte i närheten av busskonflikten när det gäller omfattning och ekonomiska konsekvenser. Transports strejk under knappt en timme i konflikten med Bussarbetsgivarna om ett nytt Transportavtal torde knappast ha resulterat i några mätbara effekter. Inte heller synes strejken av vissa yrkesgrupper hos några kommunägda fastighetsbolag i Fastighets tvist med Pacta ha inneburit någon kännbar ekonomisk skada. Däremot har effekterna av konflikten mellan SEKO och Almega Tjänsteföretagen rörande avtalet för skärgårdstrafiken beräknats. Enligt Tjänsteföretagens beräkning blev företagens kostnad för de verkställda strejkerna och lockouten cirka två miljoner kronor. I tre fall verkställdes enbart blockadåtgärder över hela avtalsområdet. I två av dessa rörde det sig om några enstaka dagar. Blockadåtgärderna i konflikten mellan Transport och Almega Tjänsteförbunden om ett nytt avtal för säkerhetsföretag pågick i drygt två veckor. Vilka ekonomiska konsekvenser det fick för de drabbade företagen har inte gått att reda ut. Tredje man kan drabbas av arbetsmarknadskonflikter. Vanligast är det när stridsåtgärder vidtas på den offentliga sektorn. De konflikter som ägde rum under 2013 var på den privata sektorn. Men även där kan konflikter få effekter för utomstående. Konflikter inom transportbranschen leder ofta till inställda färdmedel vilket drabbar passagerare. Så var fallet i konflikten mellan Kommunal och Bussarbetsgivarna om ett nytt Bussbranschavtal. Stridsåtgärderna innebar att omkring resenärer drabbades av inställda bussturer. I Umeå stod exempelvis alla bussar stilla under nio dagar. Merparten av busstrafiken ställdes också in i Stockholms innerstad och i fyra kranskommuner. Även konflikten mellan SEKO och Almega Tjänsteföretagen om ett nytt avtal för skärgårdstrafiken fick påtagliga effekter för tredje man. Enligt tidningsuppgifter drabbades bland annat cirka resenärer varje dag i Stockholms mellersta och södra skärgård. Vilka konsekvenser konflikten fick för övriga resenärer i Stockholms skärgård och i Göteborg har det inte varit möjligt att få fram uppgifter om från arbetsgivarorganisationen.

15 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) 2.5 Medlingsinstitutets prestationer Medling i arbetstvister I detta avsnitt redovisas Medlingsinstitutets prestationer under 2013 för verksamhetsområdet Medling i arbetstvister. Av tabell 2.5 framgår Medlingsinstitutets prestationer under 2013 för den centrala medlingsverksamheten (läs mer om verksamheten i avsnitt 2.1). Tabell 2.5 Prestationer Central medlingsverksamhet År Antal träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden* Antal tvister där medlare förordnats av MI Andel tvister som gått till medling (procent) Kostnad** (tkr) , * Antal träffade kollektivavtal ska ses som en ungefärlig siffra. ** Avser kostnaden för den centrala medlingsverksamheten, bl.a. arvoden till medlare, resekostnader, seminarier som MI har ordnat för medlare, medlarnas deltagande i MI:s övriga seminarier och konferenser, exkl. kostnad för arbetstiden för myndighetens egen personal samt myndighetens OH-kostnader. Medlingsverksamheten är till sin natur sådan att den inte går att skilja från MI:s löpande verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Det finns t.ex. både formella och informella kontakter och en uppskattning av antalet arbetstimmar för personalen och OH-kostnader skulle bli så översiktlig att den inte skulle ge en rättvisande bild. Källa: Medlingsinstitutet (Avtalsdatabas, W3D3, Agresso) Medlingsinstitutet har valt att som prestation redovisa det totala antalet träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden i relation till antalet tvister där myndigheten har förordnat medlare. Det är inte meningsfullt att jämföra kostnaderna mellan de enskilda medlingsuppdragen då inget uppdrag är det andra likt. Det finns stora variationer bl.a. beroende på hur lång tid ett medlingsuppdrag tar. Även parterna och avtalen är olika från år till år. Som exempel kan nämnas att under 2013 har medlingsarvoden (exkl. arbetsgivaravgifter) i samband med de olika uppdragen varierat mellan ca kr. Antalet tvister där medlare förordnats varierar mellan åren pga. att vissa år är s.k. stora avtalsår då stora delar av arbetsmarknaden förhandlar om nya kollektivavtal. Under de åren förordnar Medlingsinstitutet medlare i fler ärenden och därmed blir också kostnaden högre för medlingsverksamheten. Åren mellan de stora avtalsåren är siffran naturligtvis lägre både för antalet medlingsärenden och för Medlingsinstitutets kostnad då det endast är en mindre del av arbetsmarknaden som förhandlar om nya kollektivavtal. Tabell 2.5 visar att både 2012 och 2013 var omfattande avtalsår när man jämför både antalet träffade kollektivavtal, medlingar och Medlingsinstitutets kostnad för den centrala medlingsverksamheten. Årets kostnad är dock betydligt högre jämfört med 2012 trots att det inte finns stora skillnader i antalet medlingar. Som beskrivs ovan kan det finnas stora variationer mellan de enskilda medlingsuppdragen och hur lång tid ett sådant uppdrag tar. Kostnadsökningen för 2013 speglar väl oförutsägbarheten för denna verksamhet.

16 16(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning Analys och information Som en del i uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning bedriver Medlingsinstitutet en omfattande analys- och informationsverksamhet som redovisas och kommenteras i detta kapitel. Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet verka för en väl fungerande lönebildning. Detta sker bl.a. genom att: samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för avtalsförhandlingar samt utifrån de rapporter om samhällsekonomin som Konjunkturinstitutet upprättar uppmärksamma lönebildningsproblem tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll analysera löneutvecklingen från ett jämställdhetsperspektiv och vid överläggningar med arbetsmarknadens parter peka på vikten av att de centrala kollektivavtalen konstrueras så att de främjar de lokala parternas arbete med jämställda löner Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2013: Medlingsinstitutet ska redovisa och kommentera sina insatser i form av information till parter och allmänhet samt andra aktiviteter som vidtagits för att främja en väl fungerande lönebildning. Härvid ska Medlingsinstitutet redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet. 3.1 Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter Medlingsinstitutet har inför och under avtalsrörelsen 2013 haft överläggningar med parter på arbetsmarknaden för att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska förutsättningarna samt vikten av den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Parterna har också redovisat sina synpunkter och tidsplaner inför avtalsrörelsen 2013 för Medlingsinstitutet. 3.2 Konferenser och seminarier Under 2013 har Medlingsinstitutet arrangerat flera konferenser och seminarier med skilda teman för arbetsmarknadens parter, medlare, ekonomer, statistiker och massmedia. Även representanter för Konjunkturinstitutet, Riksbanken, affärsbankerna, forskarvärlden, Industrins ekonomiska råd samt regeringskansliet har deltagit. Presskonferens om årsrapporten (11 februari) Konferens för arbetsmarknadens parter om årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 (12 februari) Seminarium för särskilda medlare (19 mars)

17 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) Informationsmöte för särskilda medlare (9 april) Statistikintressentmöte (5 juni) Presskonferens om lönestrukturstatistik för hela ekonomin 2012 och om rapporten Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? (20 juni) Statistikintressentmöte om lönestrukturstatistik för hela ekonomin 2012 och om rapporten Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? (20 juni) Konferens om jämställdhet och lön (5 november) Morgonseminarium om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen (26 november) Möte för fasta medlare (5 december) Statistikintressentmöte (10 december) 3.3 Publikationer Årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet årligen upprätta en rapport om löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning års rapport publicerades i februari 2013 vid en presskonferens. Rapporten presenteras även för arbetsmarknadens parter vid en särskild konferens (se avsnitt 3.2). Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet också upprätta en årlig rapport om den årsvisa lönestatistiken. I juni 2013 presenterades den årliga lönestrukturstatistiken för hela ekonomin 2012 vid en presskonferens då även en särskild rapport med titeln Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? publicerades. Skriften Lön för mödan Lönebildningen är en komplicerad process och svår för många att förstå, inte minst för den som är ny på arbetsmarknaden. Under 2013 tog Medlingsinstitutet fram en skrift, Lön för mödan, lämplig för gymnasieskolorna. Avsikten är att bidra till att sprida kunskap om lönebildningen. Tanken är också att ju fler som förstår, desto bättre fungerar det. Distributionen av skriften påbörjades i mitten av december I början av 2014 har den första upplagan på cirka exemplar tagit slut och ett nytryck av skriften har beställts.

18 18(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser Publicering av konjunkturlönestatistik Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet upprätta en månatlig rapport om konjunkturlönestatistiken. Denna statistik har som huvudsyfte att månatligen belysa lönenivån och dess förändring över tid. Konjunkturlönestatistiken har publicerats på Medlingsinstitutets webbplats tio gånger under Pressmeddelanden En viktig informationskanal för att sprida kunskap om myndighetens verksamhet är pressmeddelanden. Medlingsinstitutet skickar ut pressmeddelanden bland annat till massmedier och fackföreningstidningar när medlare utses i tvister om tecknande av kollektivavtal på både central och lokal nivå. Därutöver informeras massmedia, fackföreningstidningar samt organisationerna på arbetsmarknaden med ett pressmeddelande bl.a. när konjunkturlönestatistik publiceras på webbplatsen eller när nya publikationer presenteras. Alla pressmeddelanden publiceras även särskilt på webbplatsen. Under 2013 har antalet pressmeddelanden varit sammanlagt 50. En betydande kunskapsbas Medlingsinstitutet har byggt upp en betydande kunskapsbas när det gäller information om löner och allmänna villkor i gällande kollektivavtal. Vid 2013 års utgång fanns 669 registrerade kollektivavtal om löner och allmänna villkor hos Medlingsinstitutet. Till dessa ska också läggas ett antal särskilda avtal om anställningsformer med utbildningsinnehåll som till exempel yrkesintroduktion. Medlingsinstitutet medverkar i konferenser, seminarier och arbetsgrupper Medlingsinstitutets generaldirektör och medarbetare har under året medverkat i ett stort antal konferenser och seminarier arrangerade av bl.a. arbetsmarknadens parter. Temat har genomgående varit en väl fungerande lönebildning. Det internationella intresset för den svenska arbetsmarknadsmodellen är fortsatt högt. Medlingsinstitutets deltagande i ett treårigt projekt som ska bygga en modell för parters förhandlingar och tvistelösning i Ukraina avslutades vid årsskiftet. Medlingsinstitutet har också haft flera utländska studiebesök och deltagit och gjort presentationer på konferenser utanför Sverige, till exempel på Nordic Wage and Labour Cost Statistics seminar i Helsingfors. Medlingsinstitutet har även kontinuerligt möten med huvudanvändarna av konjunkturlönestatistiken: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och finansdepartementet. Även vid andra tillfällen har intressenter och användare framfört synpunkter på statistiken, oftast genom direktkontakter med Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet deltar även i olika officiella arbetsgrupper: expertgruppen för arbetsmarknadsstatistik (EFAM), Statistiska centralbyråns (SCB) användarråd för arbetsmarknadsstatistik samt SCB:s arbetsgrupp för uppgiftslämnarfrågor. Medlingsinstitutet ansvarar även för SALA (Samarbetsgruppen Avseende Löneoch Arbetskraftskostnadsstatistik).

19 Medlingsinstitutet Årsredovisning (39) 3.5 Statistik över löneutvecklingen i Sverige Den officiella lönestatistiken Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets ansvarsområde är den officiella statistiken över löner och arbetskraftskostnader. Statistik över utbetalda lönesummor ligger däremot utanför ansvarsområdet. Den officiella lönestatistiken kan grovt delas in i tre delar: konjunkturlönestatistiken, som är månatlig, lönestrukturstatistiken som är årlig samt EU-statistik. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev 2013: Medlingsinstitutet ska redovisa löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden mätt som procentuell förändring från föregående år. redovisa arbetskraftskostnaden per timme inom näringslivet, mätt som procentuell förändring från föregående år i förhållande till euroområdet och USA. Efter en uppgång i löneökningstakten 2012 föll löneökningarna tillbaka under I april månad 2013 började nya avtal gälla för en stor del av arbetsmarknaden. Lönepåslagen i dessa var lägre än i 2012 års avtal. Enligt det preliminära utfallet för månaderna januari t.o.m. november 2013 uppgick löneökningarna till 2,4 procent för hela ekonomin, att jämföras med 3,0 procent 2012 (se tabell 3.1). Motsvarande utfall för näringslivet var 2,3 procent 2013 respektive 3,2 procent Till följd av retroaktiva utbetalningar bedöms det slutliga utfallet för hela ekonomin att bli en eller ett par tiondelar högre än det preliminära. Tabell 3.1 Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden Procentuell förändring från föregående år * 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,0 2,4* * Uppgifterna avser löneutvecklingen jan nov Källa: Medlingsinstitutets sammanvägning av konjunkturlönestatistiken Arbetskraftskostnaderna i Sverige har ökat något mer än i euroområdet och USA det senaste decenniet, men skillnaden i ökningstakt har successivt blivit mindre (se tabell 3.2). Under 2012 steg emellertid de svenska arbetskraftskostnaderna klart mer än i omvärlden, men för 2013 visar de preliminära utfallen på en ökningstakt ungefär i linje med USA och euroområdet.

20 20(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Tabell 3.2 Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet Euroområdet USA Sverige ,5 3,8 3, ,3 3,1 3, ,5 2,9 1, ,7 3,1 3, ,5 2,9 2, ,8 1,5 3, ,7 1,9 2, ,6 2,2 2, ,2 1,9 4,0 2013* 1,5 1,9 1,5 * Uppgifterna avser arbetskraftskostnadsutvecklingen 1 3 kv 2013/1 3 kv 2012, uppgifterna i LCI revideras kontinuerligt. Källor: Eurostat, Labour Cost Index (LCI) och Bureau of Labour Statistics, USA I diagram 3.1 redovisas nominell och real löneutveckling för samtliga anställda, samt prisutvecklingen enligt konsumentprisindex (KPI). Under perioden 1998 till 2013 steg de nominella lönerna med i genomsnitt 3,4 procent per år och konsumentpriserna med 1,3 procent. Därmed steg reallönerna med 2,1 procent per år, eller sammanlagt cirka 40 procent under perioden. Diagram 3.1 Nominallön, reallön och KPI, procentuell förändring Anmärkning: Nominella löner 2013 enligt prognos från Riksbanken Reallönens utveckling randiga staplar Nominallöneutveckling tjockt streck Inflation mätt med KPI, konsumentprisindex tunt streck Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet År 2013 beräknas lönerna ha ökat med cirka 2,5 procent i nominella termer. Eftersom konsumentpriserna var oförändrade 2013 uppgick därmed också reallönetillväxten till 2,5 procent under året.

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34)

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34) Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34) 2(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning GD kommenterar det gångna året... 3 Resultatredovisning... 4 1. Inledning... 4 2.

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad MARS 205 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 20 204 Tredje, reviderade upplagan Tredje, reviderade upplagan. Denna upplaga avser varsel om stridsåtgärder för helåren 20-204 och har kompletterats

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under

Läs mer

Avtal om förslagsverksamhet

Avtal om förslagsverksamhet Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO Avtal om förslagsverksamhet Överenskommelse om revidering av avtal om Förslagsverksamhet

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03

Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03 1 (11) Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03 Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03...1 Kapitel I Definitioner...2 Kapitel II Förhandling om upprättande av kollektivavtal...3

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande.

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande. Stadgar för Pacta 1 Ändamål Pacta är ett arbetsgivarförbund för kommunalförbund och företag. Pacta är en ideell förening som har till ändamål att tillvarata och främja sina medlemmars gemensamma intressen

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: Att verka för en

Läs mer

Anna Hed, ordförande, c Christina Bröms, c Gösta Frost, s Malin Höglund, m, 8-9, 11-16

Anna Hed, ordförande, c Christina Bröms, c Gösta Frost, s Malin Höglund, m, 8-9, 11-16 Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott Sammanträdesdatum Sida 1-10 2013-03-08 Plats och tid Kommunhuset, Mora, 2012-08-17, kl 08.30 11.30 ande Anna Hed, ordförande, c Christina Bröms, c Gösta Frost, s Malin

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal Bilaga 1 Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal För tiden 2010-04-01 2012-04-30 gäller nedanstående minimilöner per månad: a) fyllt 16 år 13.745 14.161 b) fyllt 17 år 14.890 15.306

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013 Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 Innehållsförteckning 1 Lönebildningens betydelse inom Lernia... 4 2 Kompetensutveckling...

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför

Läs mer

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal.

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal. Teknikarbetsgivarnas krav 2012 riktade till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer 1 Avtalsperiod Nu gällande Teknikavtalet IF Metall och Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna avseende

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok.

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok. Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se Konflikthandbok november 2006 Allmänt om strejk och lockout För den som berörs av beslut

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 Parter Ärende Lokal Närvarande för arbetsgivareparten för tjänstemannaparten Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industritjänstemannaförbundet Rekommendationer

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

PM nr 1 inför löneöversyn 2015

PM nr 1 inför löneöversyn 2015 KUB1000, v2.0, 2012-05-23 PM nr 1 inför löneöversyn 2015 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2015. Varje förvaltningschef och HR

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer