Bilaga 1 PROJEKTBESKRIVNING Ansökan om bidrag från Stiftelsen framtidens kultur PULS. en interaktiv konstarena för skola och samhälle

Transkript

1 Bilaga 1 PROJEKTBESKRIVNING Ansökan om bidrag från Stiftelsen framtidens kultur PULS en interaktiv konstarena för skola och samhälle

2 1. Inledning IT, kultur och upplevelse Det är allt viktigare att knyta kulturområdet närmare IT-utvecklingen eftersom den övergripande samhällsutvecklingen allt mer sätter innehåll, upplevelse, design och estetik i centrum. Kulturområdet är därmed en nyckel till framtiden. Den dramatiskt ökade tillgängligheten, oberoende av tid och rum, som Internet- och mobiltekniken ger oss till information och kommunikation, påverkar människors beteenden och attityder i högre grad än vi tidigare trott. Detta ger helt nya förutsättningar för kulturens roll och funktion i samhället. Frågor vi ställer oss är bland annat: Hur kan, med teknikens hjälp, fler människor få tillgång till vårt kulturarv och den kultur som finns idag? Hur gör vi kulturarvet tillgängligt även för framtida generationer? Hur kan vi nyttja kulturens material och tillgångar för kunskaps-, kompetens- och affärsutveckling till gagn för såväl kulturliv, upphovsmän som det övriga samhället? Och hur kan den lokala konsten och kulturarvet tas tillvara och distribueras och bli en kraftfull bas och drivkraft för en kommuns utveckling? Vår vision Vår vision är att Värmdö kommun genom ett medvetet arbete med dessa frågor ska kunna visa på metoder och resultat som tydliggör kulturens bärkraft för regional utveckling. Projektet startar i skolan men utvecklingen sker i mötet mellan skola och omkringliggande samhälle. Därmed involveras många olika samhällsaktörer i en process, där konst och kultur genom nya former av tillgängliggörande och interaktion via IT, sätts i centrum. Vårt mål är att detta projekt ska bli en föregångare och visa på vägar och metoder som kan användas av andra; kommuner, organisationer eller företag. 2. Bakgrund Från brukssamhälle till pulserande tillväxtort Värmdö kommun har ett unikt läge i hjärtat av Stockholms skärgård med specifika natur- och kulturmiljöer samt en kraftigt växande befolkning. På mindre än tio år har kommunen ökat från cirka invånare till drygt och har under flera år varit Sveriges snabbast växande kommun. Många av dem som väljer att bosätta sig i kommunen är unga och har eller står i begrepp att bilda familj. Antalet barn och ungdomar ökar i mycket snabb takt. 25 procent av Värmdös befolkning är under 15 år. Kommunfullmäktige har därför beslutat ( ) att avsätta medel för att under de närmaste åren satsa stort på ungdomar, fritid och kultur. En av de viktigaste utvecklingsfrågorna är hur alla barn och ungdomar ska kunna bli delaktiga i kulturutbudet. I Värmdö gör vi det bland annat genom att ge alla barn i åk 1-3 möjlighet att under skoltid delta i dans, drama, musik eller sång. Verksamheten startade HT 2005 och kommer successivt att byggas upp. Vi planerar också för utveckling av tre lokala aktivitetshus med kulturinriktning Fyrhuset i Stavsnäs, Lava i Gustavsberg samt i Brunns skola på Ingarö. Innehållet planeras av ungdomar och föreningar i området. Kommunen erbjuder också alla barn och ungdomar 3 19 år möjlighet att minst en gång per år, uppleva professionell scenkonst. Nya nätverk och mötesplatser Kommunen verkar aktivt för att skapa nya nätverk och mötesplatser där kommunanställda, föreningsaktiva och andra som arbetar med barn och ungdom kan mötas och engageras i nya former. Kommunens webbplats används också för att befrämja dialogen med barn och ungdomar. Värmdö är en kommun med ett rikt föreningsliv och många engagerade medborgare. Vi arbetar hårt för att stärka det ideella, kooperativa och frivilliga arbetet och utveckla nya former för ta tillvara medborgarnas engagemang. Allt utifrån en mångkulturell grundsyn. I projektet Arenautveckling utvecklar t ex kommunen 13 arenor runt om i kommunen, bl a en vid Munkmoraskolan. Munkmoraskolan Munkmoraskolan är en F-6 grundskola med 220 elever samt två förskolor. Skolan satsar på kultur och estetiska lärprocesser. Arbetet är väl förankrat i lärarkollegiet samt i skolans vision och verksamhetsplan. Genom sin profilering rekryterar skolan elever från hela kommunen. Ett nyskapande samarbete har inletts hösten 2005 med Musikskolan i Värmdö. Det innebär att alla elever får använda sig av olika konstnärliga uttrycksformer genom skolåren, med början i förskolan. Ett mål är att fördjupa lärandet genom att använda sig av konstens arbetssätt i det vardagliga arbetet. Det innebär att skapa, värdesätta och utveckla, men också kritiskt granska det lärande som bygger på kreativitet, gestaltning och upplevelse. Som en del i detta arbete har Kulturförvaltningen i Värmdö genom Lena Gullmert, kulturintendent, och Björn Springfeldt, konstexpert som bor i Värmdö, försett Munkmoraskolan med 24 konstverk som nu finns placerade i skolans lokaler. 2

3 3. PULS ett steg vidare Utifrån de samlade förutsättningarna som redovisats ovan vill vi nu ta ett viktigt strategiskt steg vidare för att knyta samman de olika aktiviteterna i en gemensam riktad utveckling. Detta ska ske i ett pilotprojekt med en Internet-baserad konstarena för skola och samhälle. Den utgår ifrån nya sätt att använda befintlig teknik och är unik genom sitt innehåll och helhetstänkande. I projektet byggs arenan upp bl a genom utställningar, events, möten, diskussioner, artiklar, reportage och upplevelser utgående från konsten och kulturarvet och deras roller i skola och samhällsutveckling. Genom att på nya sätt kombinera interaktions-, webb- och mobila tekniker, som t ex podcasting och streaming video, så skapas nya förutsättningar för interaktion och delaktighet oberoende av tid och rum. Projektet utgår därmed ifrån tekniker, medier och kommunikationssätt som är en naturlig del i dagens barn och ungdomars vardag. Projektet skall genom att aktivera lärare, elever, föräldrar, konstnärer och övriga medborgare utveckla nya former för interaktion, samarbete och skapande över ålders och kulturgränser. 4. Mål Att synliggöra skolan som kulturplats och utveckla interaktion mellan skola och samhälle. Att med hjälp av digital teknik skapa en kontinuerligt föränderlig och utbyggbar interaktiv konstarena till en början baserad på den konst som ställs ut i skolan. Utveckla nya former att visualisera, distribuera, presentera och använda kommunens kulturarv, bl a samlingarna från Gustavsbergs fabriker i lärande och upplevelse. Stimulera lärare och elever att gemensamt söka nya vägar att integrera konst och kulturarv i alla skolans ämnen. Utveckla konstarenan genom att engagera lärare, elever, föräldrar, konstnärer och andra medborgare i samhället i gemensamma processer och upplevelser. Utveckla estetiska lärprocesser, dvs lärande som bygger på kreativitet, upplevelse och ett arbetssätt som kontinuerligt växlar mellan tanke och handling teori och aktion. Att utveckla och pröva modeller för hur konst och kulturarv i kombination med pedagogisk utveckling kan förstärka skolans måluppfyllelse i relation till läroplan, kursplaner och andra styrdokument samt även koppla detta till skolans kvalitetsredovisning. Stimulera skapande och entreprenörskap i skolan genom utvecklad samverkan mellan skolan och samhällets kulturliv och företagande. Att utveckla förutsättningarna för en långsiktig hållbar utveckling inom området. 5. Innehåll på den interaktiva arenan Innehållet på arenan utvecklas genom nyskapande kombinationer av den konst som finns på Munkmoraskolan och i Värmdös lokala kulturarv.till detta kommer nya konstnärer, verk och konstteman i en dynamisk tillväxt där aktörerna är drivkraften i utvecklingen. Inte minst ska elevernas eget skapande vara en vital del i denna process. Genom en överenskommelse med konstnärerna i projektet kan konsten fritt publiceras och användas både i skolan och på arenan. 5.1 Konsten på Munkmoraskolan Värmdö kommun har har hittills köpt in konst av 17 konstnärer till ett värde av Ytterligare konst kommer att köpas in. Konsten finns nu placerad i skolan och är mycket uppskattad av elever och personal I projektet skall skolans konst göras tillgänglig för allmänheten. Projektet innebär också att konsten i högre grad integreras i skolans undervisning i alla ämnen. Genom Björn Springfeldt så finns personlig kontakt mellan projektet och konstnärerna. Samtliga konstnärer har också gett sitt tillstånd att publicera konsten på den interaktiva konstarenan. Eva Vilne (f 1946) Min är i alla fall röd! 2003 Tempera på pannå. Susanne Nygårds (f 1961) På lina olja på pannå. Helena Blomqvist (f 1975) Ur serien The Dark Planet I shall be released II, Runaway. Foto. Astrid Sylwan (f 1970) One way painting dialogue akryl, vinyl, olja på pannå Petter Zennström (f 1945) Figur Olja på pannå Marie Ericson (f 1946) Snäckan Olja på duk Ulla Forsell (f 1944) Speglingar Glas. 5 st. Roger Metto (f 1964) Fernie Olja på duk. Susanne Simonson (f 1969) Vändningen II Olja på pannå Petter Zennström (f 1945) Ur serien Kors Olja på mdf. Kjell Strandqvist (f 1944) Ur serien Transparenser Olja på pannå. Rune Jansson (f 1918) Venus

4 Rune Jansson (f 1918) Stilleben II Rolf Hansson (f 1953) Runtom trappan Bemålad litografi, unikt ex. Tryck och olja på papper. Ebba Matz (f 1963) Reptrick Lambdaprint, glas Andreas Eriksson (f 1975) Almoso Monotypi (nikt tryck) på papper. Rebecca Burkhalter (f 1965) Bär Olja på pannå. Kent Karlsson (f 1946) Månhare Färgetsning på papper Kent Karlsson (f 1946) Recycling Färgetsning på papper Kent Karlsson (f 1946) Kretslopp Färgetsning på papper 5.2 Nyinförskaffad konst Genom kommunens försorg kommer även ytterligare verk att publiceras och användas i projektet. Många konstnärer gör nu verk som finns i andra distributionsformat som t ex DVD och som upplevs på dataskärm. Projektet ska bygga upp en samling digital konst som ska användas i projektet. 5.3 Det lokala kulturarvet Värmdö kommun har många olika intressanta kulturmiljöer som kan berätta om kommunens historia. Kulturmiljöerna är en del av samhällets minne, som ger kontinuitet i vardagen och som bidrar till förståelse för omvärlden. Att kunna avläsa bygdens historia i den fysiska miljön skapar förankring och kulturell identitet hos människan. Det är särskilt viktigt att tänka på i en kommun med många nya invånare. Det gamla brukssamhället som är uppbyggt kring porslinstillverkningen uppvisar en förvånansvärt välbevarad bruksmiljö med intressanta bostads- och fabrikshus från fabrikens start 1825 fram till idag. Här kan man få bilden av ett strikt ordnat brukssamhälle från 1800-talet med tydliga släktskap med andra svenska landsortsbruk. Bostadsbebyggelsen är uppbyggd i avskilda grupper, spridda över hela närområdet och var och en i sin egen tids arkitektur. De fysiska miljöerna i samhället bestående av boende- och fabriksmiljöer ska användas i projektet. Dessutom finns Gustavsbergs Porslinsmuseum. Ett stort fotomaterial från slutet av 1800 talet fram till idag finns tillgängligt och är delvis digitaliserat. 5.4 Elevernas skapande I projektet ska eleverna bli konstnärer! Det innebär att de tillsammans med lärarna kommer att stå för en stor del av det nyskapade innehållet på arenan. Skapandet sker i alla skolans ämnen med konst och kulturarv som inspiration. I projektet erbjuds eleverna digitala verktyg för att producera och kommunicera bild, rörlig bild och text på konstarenan. Mötet mellan konstnärerna och eleverna är viktigt och konstnärerna kan fungera som mentorer för eleverna. Konstnärernas och elevernas verk finns sida vid sida. 5.5 Teknik och innehåll Möjligheterna att med modern informationsteknik samla, organisera, visualisera, ljudlägga och på andra sätt presentera olika typer av information har dramatiskt förändrat förutsättningarna för att levandegöra kulturarv och konst, vad gäller att presentera, uppleva och interagera med den. Med teknikens hjälp kan man undersöka vad som driver kulturens påverkan på samhällsutveckling, genom att t ex digitalisera konst och kulturarv, studera, analysera och jämföra avbildningar av olika tidsepoker, genom att animera skeenden och förlopp med hjälp av inscannade historiska bilder och ljud samt dokumentera dagens samhällen med digitalkameror och digitala ljudinspelare. Man kan också uppleva konst och kulturarvet genom att krypa in i konstverk och kulturarvsmiljöer genom bygga upp tredimensionella internetdistribuerade virtuella miljöer med hjälp av olika 3D-program, t ex medföljande sk runtimelicenser till vissa datorspel. Med hjälp av internet, webb-kameror och mikrofoner kan man bygga upp och uppleva interaktiva virtuella kulturmiljöer på olika mer eller mindre avancerade nivåer genom att t ex använda olika typer av gratisprogramvaror som Traveller, Active Worlds, MSN Messenger eller andra som man får betala för. Kultur och konst har sedan länge rört sig in i det digitala rummet både vad gäller att spegla traditionell kultur och konst och nya kulturformer som virtuella communities och virtuella samhällen. I det digitala rummet är individer ofta mer benägna att utsätta sig för förändringar, att uppleva nya saker samt att experimentera och testa sina förmågor än i den verkliga världen. Det är ett förvånansvärt lite prövat verktyg i lärande. Exempel på hur denna teknik kommer att användas i projektet är virtuella konstgallerier bild-,film och ljudarkiv interaktiva virtuella communities elevproducerad digital kulturradio över internet, podcasting för att sända ut prenumerationer på event, seminarier, föreläsningar, presentationer av månadens konstnär och konstverk 6. Aktörer på arenan 4

5 På arenan medverkar olika aktörer som 6.1 Lärarna Lärarna på Munkmoraskolan är idag inne i en process där man vill utveckla sitt arbete med konst och kulturella uttryck i lärandet. I projektet kommer lärarna att ha huvudrollen och tillsammans med sina elever söka nya vägar att integrera konst och kulturarv i skolans ämnen. Det är lärarna som samordnar och aktiverar övriga aktörer på arenan genom val av arbetssätt, teman, lärande aktiviteter etc. Konsten och kulturarvet blir lärarnas och elevernas gemensamma verktyg att utveckla kunskap och samspelet med samhället i övrigt. 6.2 Eleverna Konsten och kulturarvet står för en öppen kanal mellan samhället och skolan som kan ge upplevelser och stimulera till eget skapande. Eleverna får kontakt med konsten och kulturarvet i skolans lokaler, får möta den i olika ämnen, får möta den i virtuella miljöer och de får själva agera på den interaktiva konstarenan. Eleverna får på detta sätt lära genom att göra och uppleva. De ges möjlighet att visa upp sitt arbete i skolan för i första hand sina föräldrar, men också andra som besöker arenan. I detta får eleverna medinflytande och perspektiv på sig själva och får genom konsten möta kulturen och samhället. I detta synliggörande kan elevernas känsla för närsamhället, möjlighet att påverka, tilltro till demokrati och gemenskap med vuxensamhället växa. 6.3 Skolledningen Skolledningen på Munkmoraskolan är rekryterad av kommunen för att utveckla skolans arbetssätt med estetiska lärprocesser där konst och kulturella uttryck är en grund för upplevelse och lärande. I projektet förstärks arbetet när det gäller organisation, innehåll, kvalitet och kompetensfrågor. Konsten och kulturen ses också som ett medvetet medel för att förstärka samarbetet mellan skolan och hemmen och samhället i övrigt. 6.4 Föräldrarna Föräldrarna engageras genom barnens engagemang. Föräldrarna får genom projektet möjlighet att följa sina barns och skolans arbete och möta konsten och elevernas skapande. På den interaktiva konstarenan kan de göra egna konstupplevelser och få möjlighet att kommunicera med skolans personal och andra aktörer på arenan. Föräldrarnas engagemang i skolan är en viktig del i kvalitetesutvecklingen i skolan. 6.5 Konstnärerna De 17 konstnärerna som är representerade på Munkmoraskolan sponsrar projektet genom att ställa sin konst till förfogande för publicering på konstarenan. I projektet får de en möjlighet att följa skolans arbete med deras verk som utgångspunkt. I projektet kommer vi att pröva nya sätt att interagera mellan konstnär och publik. Konstnärerna kan ses som mentorer till skolan och formerna för interaktion kommer att utvecklas på arenan. 6.6 Andra skolor Genom den interaktiva konstarenan kan andra skolor i Värmdö och övriga landet ta del av konsten och arbeta med arenans samlade material på sitt eget sätt, över Internet eller vid besök vid skolan. 6.7 Övriga samhället Konstarenan blir ytterligare en mötesplats för innevånarna i Värmdö kommun där konst och kulturarv presenteras och där interaktiviet mellan olika grupper stimuleras. 6.8 Lärarutbildningen Studenter vid Lärarhögskolan i Stockholm och som gör sin verksamhetsförlagda utbildning i Värmdö kommer att via konstarenan kunna följa och delta i projektet. Dessutom görs utställning och föreläsning på Lärarhögskolan kring projeket. 7. Genomförande Projektet genomförs under tiden Projektledare är Peter Björk, bitr rektor, Munkmoraskolan. Bitr projektledare och styrgrupp utses av Munkmoraskolans ledning. I styrgruppen skall personalen ha minst två representanter. Projektet genomförs i nära samverkan med Barn- och Ungdomsförvaltningen, Värmdö kommun. Styrgrupp: 5

6 Lena Lindgren, rektor, Munkmoraskolan, Peter Björk, bitr rektor, Munkmoraskolan, projektledare Nina Holm, klasslärare 4-5 Riitta Olsén textillärare, klasslärare Peter Brolin, slöjdlärare, vaktmästare Elever Samt ytterligare personer från personalen och ur projektets perspektivgrupp. En redaktionsgrupp bildas med ansvar för innehåll och aktiviteter på webben. I denna skall även elever finnas med. Projektet genomförs i tre steg: Steg 1 Konceptutveckling, planering Projektering av den interaktiva konstarenan. Pedagogisk design och interaktiva verktyg. Utveckling av interaktivt verktyg för att visualisera, visa och distribuera konsten/kulturarvet och verktyg för att skapa interaktion för olika grupper. Delar av detta steg pågår. Steg 2 Genomförande Implementering av konstarenan. Lärarlagen på Munkmoraskolan engageras. Verksamheten på arenan utvecklas genom att de olika aktörerna stimuleras att använda den. Utvecklas genom aktiviteter som initieras av projektledningen och lärarlagen. Innehållet ska växa underifrån baserat på frågor och idéer som de olika aktörerna har. Digitalisering av material och konst Steg 3 Utvärdering, rapport, dokumentation Den samlade dokumentationen tillgängligörs för alla inblandade inkl andra skolor på Värmdö. Rapport. 8. Perspektivgruppen Till projektet knyts en grupp som ska interagera med projektledning, personal och elever på Munkmoraskolan. Gruppens uppgift är att tillföra nya perspektiv och fördjupa samtalet kring projektets huvudfrågor. Gruppen genomför tre möten, ett vid projektstart, ett i februari 2007 samt ett möte i projektets slutskede. Utöver detta kommer gruppen att delta i projektet som resurspersoner i kontinuerliga möten med personalen på Munkmoraskolan. Delta på webbplatsen med artiklar, forumdiskussion, bloggar och kommentarer. Formerna för perspektivgruppens arbete ska utvecklas och utvärderas. Förutom representanter för skolan ingår bl a: Lena Gullmert, kulturintendent, Värmdö kulturförvaltning Elisabeth Fredell, förvaltningschef Barn och Ungdom, Värmdö kommun Björn Springfeldt Tidigare chef för Malmö Konsthall och för Moderna Museet i Stockholm ordförande i Skönhetsrådet, Värmdö kommun. Lars Lindström, professor i pedagogik på Lärarhögskolan i Stockholm. Forskargruppen Estetiska lärprocesser. Sune Bengts, Lärarhögskolan i Stockholm. Övergripande ansvarig för arbetsplatsförlagt lärande. Stewe Gårdare, Lärarhögskolan i Stockholm, Innovation Impact. Ylva Nordwall, webbdesigner. Bjarne Nyquist, teknikutvecklare, Interactive Institute 9. Utvärdering, rapport och dokumentation Allt material som byggs upp under projektet dokumenteras och görs tillgängligt för andra skolor under projektets gång. Efter projektet bearbetas materialet tillsammans med erfarenheter som kommer fram i utvärderingsprocesserna. Projektet avslutas med en samlad rapport där samtliga aktörer har lämnat bidrag. För att förstärka kunskapsspridningen arrangeras två konferenser i Värmdö under projekttiden. En regional konferens med deltagare i Stockholms-området. Den andra konferensen kommer att rikta sig till skolor, kommuner och andra intresserade i hela landet. Temat för båda konferenserna bygger på frågorna kring kultur, skola och samhällsutveckling. 6

7 7