Avrapportering av Skogsstyrelsens arbete med Skogsriket
|
|
- Ingeborg Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT 1(14) Datum Diarienr 2012/3763 Regeringen Landsbygdsdepartementet Stockholm Avrapportering av Skogsstyrelsens arbete med Skogsriket Sverige ska bli bäst i världen på att ta till vara skogens alla värden. Vi ska skapa fler jobb med koppling till skogen genom att utveckla och tänka nytt. Det är målet med regeringens vision Skogsriket med värden för världen. Skogsstyrelsen har enligt sitt regleringsbrev fått i uppdrag att jobba för att nå visionen Skogsriket. Från 2013 får Skogsstyrelsen medel för en särskild satsning inom Skogsriket. Satsningen görs i form av ett treårigt program och handlar om hållbara skötselmetoder och upprepat aktivt lärande (adaptiv skogsskötsel), samt framtagande av skogliga skattningar baserat på laserskanning. Sammanfattning Skogsstyrelsens arbete med Skogsriket har under den aktuella perioden utvecklats väl. Skogsstyrelsen genomförde under hösten 2013 fyra regionala konferenser med tema Skogsriket. Ett par av konferenserna arrangerades i samverkan med berörda länsstyrelser, vilket gav mycket positiv effekt för genomslag och breddning av deltagare från andra målgrupper än de traditionellt skogliga. Under hösten 2013 anordnade även Länsstyrelsen Värmland, med Skogsstyrelsen som medarrangör, en konferens med tema Skogsriket. I flera län har handlingsplaner för Skogsriket tagits fram eller är på gång att tas fram. Skogsstyrelsen medverkar aktivt i detta arbete. Under hösten 2013 betalades 10 miljoner kronor ut i den andra ansökningsomgången för Väx med skogen. 25 stödmottagare hade beviljats stöd, varav 12 till Upplevelse och rekreation och 13 till Förädling och innovation. Sammanlagt har nu 73 stöd utbetalats, varav 34 till Upplevelse och rekreation och 39 till Förädling och innovation. Stödmottagarna ska lämna in slutrapport när åtgärden genomförts. Hitintills har 17 slutrapporter godkänts för sammanlagt nära tre miljoner kronor. I slutrapporten får stödmottagaren redovisa den uppskattade effekten av stödet på arbetstillfällen Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE
2 Skogsstyrelsen (15) i deras verksamhet direkt efter genomförandet och på längre sikt. Resultatet från dessa slutrapporter direkt efter åtgärdens genomförande var 18 bevarade och 6 nya arbetstillfällen. Stödmottagarna bedömde dessutom att ytterligare 9 arbetstillfällen skulle skapas inom ett år och 13 inom fem år. Rådgivningsverksamheten hade i slutet av 2013 främst fokus på delområdet miljöhänsyn. Rådgivningsmaterial om målbilder för god miljöhänsyn har tagits fram och bland annat gjorts tillgängliga på Skogsstyrelsens webb. Arbete pågår med att tillgängliggöra dem ytterligare, bland annat genom filmklipp och bilder. Under hösten genomfördes objektsvis återkoppling av lämnad miljöhänsyn till yrkesverksamma i skogsbruket. En effektutvärdering är genomförd som överlag visar på ett positivt resultat, men även en del förbättringsmöjligheter. Delområde röjning kommer under 2014 att få hög prioritet på de distrikt som har konstaterat högt röjningsbehov. Erfarenheten visar att riktad rådgivning till markägare med stort röjningsbehov är en effektiv metod. Under årets första fyra månader har 1089 utskick gjorts till markägare. När det gäller Skogsrikets fjärde gren Sverige i världen, har Skogsstyrelsen mycket begränsade resurser. Vi har dock under 2013 och under det första kvartalet 2014 vid ett flertal tillfällen bidragit till Sverige politik för global utveckling (PGU). Verksamheten med skogliga skattningar från laserdata löper på bra. Produktionen av skogliga grunddata har kommit igång på allvar. Målet är att under år 2014 täcka hälften av landet. Distributionen av digitala kartprodukter påbörjades i december I april blev de 72 skanningsblock med skogliga grunddata som hittills producerats, tillgängliga på Skogsstyrelsens webbplats och kan laddas ner. Arbetet med adaptiv skogsskötsel bedrivs i ett gemensamt projekt mellan Skogsstyrelsen och SLU och förlöper i allt väsentligt väl. Ett antal leveranser har försenats något. Skogsstyrelsen bedriver även ett arbete med hyggesfritt skogsbruk. Under året ser vi stora fördelar med ett intensifierat samarbete mellan projekten, både på central och lokal nivå. En beredningsgrupp för adaptiv skogsskötsel har bildats. Den består av olika intressenter, med syfte bland annat att peka ut de viktigaste kunskapsluckorna. En första version av registerfunktionen till den förenklade modellen där enskilda skogsägare ska kunna redovisa sina försök, lanseras i maj. Inom hyggesfritt skogsbruk, har SLU/Future Forests, i samarbete med bland annat Adaptiv skogsskötsel, gjort en större försöksutläggning från norr till söder. När det gäller uppföljning av redan utförd stubbskörd, följs ett antal objekt upp. Resultaten redovisas senast hösten Huvudfokus i uppföljningen är att se i vilken omfattning rekommendationerna för hänsyn har följts. Ett antal utredningar pågår, bland annat om en kunskapsplattform om produktionsfrågor samt en delfinansiering av en operationalisering av rödlistan, utförd av Artdatabanken. Flertalet av utredningarna kommer att redovisas före sommaren.
3 Skogsstyrelsen (15) Bakgrund och Skogsstyrelsens uppdrag Skogsstyrelsen har enligt sitt regleringsbrev fått i uppdrag att jobba för att nå visionen Skogsriket. Den mer övergripande delen handlar dels om att förpacka pågående aktiviteter till Skogsriketaktiviteter, dels om att hitta nya aktiviteter som kan bidra till visionen Skogsriket. För att förstärka sitt rådgivningsarbete får Skogsstyrelsen under fyra år 10 miljoner kronor per år. Rådgivningsarbetet bedrivs inom Skogsrikets gren hållbar skogsproduktion Skogsstyrelsen har även fått i uppdrag att dela ut 10 milj kr per år i stöd till små och medelstora företag på landsbygden. Dessa resurser finns inom grenarna förädling och innovation, samt upplevelser och rekreation. Under 2013 tillkom en extra satsning för att utveckla hållbara skötselmetoder genom en systematisk och upprepad ansats av aktivt lärande, samt förbättrade skogliga skattningar, baserat på den nya laserskanningen för den nationella höjdmodellen (se även regeringsbeslut L2012/2931). Arbete som gjorts under perioden oktober 2013 maj 2014 Övergripande Hur vi jobbar för att nå visionen Skogsriket och hur andra relevanta aktörer bidrar i genomförandet Skogsstyrelsen har en samordningsgrupp för sitt arbete med Skogsriket. Samordningsgruppen leds av Carl Appelqvist, chef för rådgivningsenheten. I gruppen finns representanter för distrikten, regional utveckling, internationellt arbete, kommunikation och för stödet Väx med skogen. Vi har informerat externt om Skogsriket genom pressmeddelanden och webbnyheter om bland annat Skogsrikets konferenser, vilka företag som fått Väx med skogen samt om att det åter går att söka stöd för företag med verksamhet knuten till skog. Det har också skrivits ett antal debattartiklar med koppling till Skogsriket. Skogsrikets ambassadörer har via mail fått löpande information om stödet Väx med skogen. Under hösten 2013 anordnade Skogsstyrelsen fyra regionala skogskonferenser på tema Framtidens skogsrike formas nu från prat till resultat. Tanken var att anordna fem konferenser, men en ställdes in på grund av för få anmälda. Ett par av konferenserna arrangerades i samarbete med berörda länsstyrelser. Syftet med konferenserna var att skapa mötesplatser och lyfta de stora möjligheter som skogens alla värden erbjuder, såväl i fråga om att bidra till att uppnå miljömålen som när det gäller att skapa arbetstillfällen på landsbygden. Programmet omfattade även utdelning av H M Konungens förtjänstmedalj.
4 Skogsstyrelsen (15) Konferenserna lockade sammanlagt 462 deltagare, varav 162 från skogsnäringen; 107 från Skogsstyrelsen; 90 från övriga offentliga sektorn; 28 från ideella organisationer; 25 skogsägare; 6 från kyrkan och 44 övriga. Deltagarna gav konferenserna i sin helhet betyget 3,21 av 4. Drygt 70 % av deltagarna tyckte att de ökat sina kunskaper och nu vet mer om dialogarbetet för miljöhänsyn, Skogsriket och aktuella skogs- och miljöpolitiska frågor än före konferenserna. En viktig erfarenhet är att genomslaget blir avsevärt större när flera myndigheter samarrangerar. Det blir också en annan bredd bland deltagarna eftersom det blir lättare att locka andra målgrupper än de mer traditionellt skogliga. Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att bättre på att svara upp mot förväntningar på att inkludera alla intressenter inom skog och skogsbruk och tar med sig erfarenheterna från konferenserna i det fortsatta arbetet. Under hösten anordnade även Länsstyrelsen Värmland en konferens med tema Skogsriket, med Skogsstyrelsen som medarrangör. I flera län har länsvisa handlingsplaner för Skogsriket tagits fram eller är på gång att tas fram. Skogsstyrelsen medverkar aktivt i detta. Västerbotten är exempel på ett län som kommit långt i att utveckla formerna för sitt arbete med Skogsriket. Väx med skogen Skogsstyrelsen ska redovisa hur Skogsstyrelsens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision om Skogsriket med dess effektmål, att skapa förutsättningar för nya jobb med skogen som bas. Under hösten 2013 betalades andra ansökningsomgångens stöd ut på sammanlagt 10 miljoner kronor till 25 stödmottagare, varav 12 till Upplevelse och rekreation och 13 till Förädling och innovation. Sammanlagt har nu 73 stöd utbetalats, varav 34 till Upplevelse och rekreation och 39 till Förädling och innovation. Stödmottagarna ska lämna in slutrapport när åtgärden genomförts. Hitintills har 17 slutrapporter godkänts för sammanlagt nära tre miljoner kronor. I slutrapporten får stödmottagaren redovisa den uppskattade effekten av stödet på arbetstillfällen i deras verksamhet direkt efter genomförandet och på längre sikt. Resultatet från dessa slutrapporter direkt efter åtgärdens genomförande var 18 bevarade och 6 nya arbetstillfällen. Stödmottagarna bedömde dessutom att ytterligare 9 arbetstillfällen skulle skapas inom ett år och 13 inom fem år (se tabell 1). Enligt slutrapporterna har stödet alltså redan generat 24 bevarade och nya jobb direkt efter åtgärd, vilket skulle innebära en kostnad av 123 tkr per arbetstillfälle. En uppföljning tre-fem år efter åtgärdernas genomförande bör göras för att mäta sysselsättningseffekten av stödet på lite längre sikt. Flera stödmottagare beskriver sin glädje och tacksamhet att genom stödet få möjlighet att genomföra sina affärsidéer. Det är relativt vanligt att stödmottagarna redan har någon form av verksamhet, ofta genom sin egen skogsfastighet, men genom satsningen vill bredda verksamheten och få ett ytterligare ben att stå på. Flera kommenterar i sin slutrapport att satsningen gått bättre än förväntat och att de redan direkt efter åtgärd har börjat få in
5 Skogsstyrelsen (15) beställningar. Det mediala intresset för stödet har varit relativt stort och flera artiklar och nyhetsinslag har berättat om stödmottagarnas verksamhet och i några fall även innovationer. Tabell 1: Arbetstillfällen enligt 17 godkända slutrapporter omfattande kr i stödbelopp Arbetstillfällen Antal Bevarade arbetstillfällen, resultat direkt efter åtgärd 18,25 Nya arbetstillfällen, resultat direkt efter åtgärd 6,10 Bedömt antal nya arbetstillfällen om ett år 8,60 Bedömt antal nya arbetstillfällen om fem år 13,00 Skogsstyrelsen har haft en ansökningsomgång för 2014 års medel. Söktrycket är fortsatt stort, vi fick in 108 ansökningar med kostnader för drygt 86 mkr och sökt stödbelopp på drygt 65 mkr. 47 av ansökningarna är inom Upplevelse och rekreation, 56 är inom Förädling och innovation och 5 av ansökningarna är inom båda områdena (se tabell 2). Tabell 2: Ansökningar inkomna för 2014 års medel Län Förädling/innovation Upplevelse/turism Både och Sökt belopp Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Totalt
6 Skogsstyrelsen (15) Utredningarna av inkomna ansökningar pågår för fullt. De ansökningar som har bedömts mest intressanta för stöd har varit ute hos berörda länsstyrelser och kommuner för bedömning av bland annat regionala och lokala förhållanden. Bransch- och sakexperter har även tillfrågats för några av ansökningarna. Arbete pågår med att avslå de ansökningar som inte uppfyller kriterierna och vi avser att vara klara med ansökningarna i början av sommaren. Sannolikt kommer dock inte 10 mkr att delas ut vid detta tillfälle eftersom ett flertal ansökningar inte klarar grundkraven och de affärsmässiga bedömningarna. En ytterligare ansökningsomgång planeras därför med sista ansökningsdag 1 september. Omgången kommer avse kvarvarande medel för 2014 men även 2015 års medel. Tillväxtverket har utsett fem destinationer som har potential att utvecklas till hållbara internationella besöksmål. Dessa är Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre. De Skogsstyrelsedistrikt där destinationerna är belägna, har fått särskild information om frågan för att kunna vara extra uppmärksamma på lämpliga tillfällen att tipsa lokala entreprenörer med koppling till skog om möjligheten att söka stöd. Handläggningsrutiner och checklistor för handläggning och prioritering av Väx med skogen är förbättrade vilket har ökat effektiviteten i handläggningen. Skogsriket Rådgivning Skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet bedrivs inom grenen hållbar skogsproduktion och områdena miljöhänsyn, föryngring, röjning, viltskador och Framtidens rådgivning. Under årets fyra första månader har 35 personer fått individuell rådgivning och har deltagit i träffar. Delområde röjning Under 2014 är röjningsrådgivning ett av flera målområden som Skogsstyrelsens distrikt kan välja att arbeta med inom Skogsriket. Målet är att öka röjningsaktiviteten för hållbar skogsproduktion och för ekonomisk tillväxt på landsbygden. Satellitbildsanalyserna av lövröjningsbehov håller nu hög kvalitet och vi har även ett väl fungerande systemstöd för arbetet med brevutskick och information i Navet. Förutsättningarna för en kostnadseffektiv rådgivning som bidrar till ökad röjning har därmed ytterligare förbättrats. En vidareutveckling av analysen i syfte att identifiera röjningsbehovet även i rena barrbestånd har påbörjats och den beräknas kunna vara i drift under Erfarenheterna från utvärderingen 2012 visar att riktad rådgivning till markägare med röjningsbehov är en effektiv metod. Arbetet ges därför hög prioritet på distrikt med konstaterat stort röjningsbehov. Under 2014 års första fyra månader har totalt utskick gjorts till markägare med information om röjningsbehov samt erbjudande om rådgivning.
7 Skogsstyrelsen (15) Delområde Skogsbruk och vilt Rådgivnings- och informationsmaterial kring viltanpassad skogsskötsel, betesinventeringar och foderprognoser har tagits fram som underlag inför rådgivning och information på tema vilt och skog. Flera av de aktiviteter som genomförts har arrangerats i samverkan med rådgivningsprojektet Skogens mångfald inom Landsbygdsprogrammet för bästa effekt. I början av juni sammanställs resultaten från årets älgbetesinventeringar, och de kommer att utgöra ett viktigt underlag i kommande aktiviteter. Delområde Föryngring Under 2014 produceras underlag och stöd för objektsanknuten rådgivning via E-tjänster. Arbetet med information och råd om föryngring kopplade till faktiska föryngringsobjekt är påbörjat och kommer att lanseras på Mina sidor under hösten. Delområde Miljöhänsyn I slutet av 2013 producerades en SkogsEko-bilaga om målbilder för miljöhänsyn (upplaga ex). Rådgivnings- och informationsmaterial (bland annat faktablad) om Målbilder för miljöhänsyn i skogen har också tagits fram och det arbetet avslutas under våren. Faktabladen finns publicerade på Skogsstyrelsens webb. Under årets fyra första månader hade sidan knappt 1300 unika besökare. Ett tiotal av målbilderna kommer också att beskrivas med filmklipp och bilder på webben. Förberedande arbete pågår med detta under våren. Filmningen beräknas påbörjas under sommaren. En effektutvärdering av vår satsning på objektsvis återkoppling till ombud av lämnad miljöhänsyn är genomförd. Utvärderingen är baserad på intervjuer med deltagare i återkoppling 2013 och visar överlag på ett positivt resultat men även en del förbättringsmöjligheter. Delområde Framtidens rådgivning Inom framtidens rådgivning arbetar vi med att utveckla metoder för att nå ut till våra målgrupper på ett bättre sätt. Nya skogsägare och yngre nya skogsägare samt kvinnliga skogsägare är grupper som vi i högre omfattning vill nå ut till. Vi jobbar framför allt kring Internetbaserade interaktiva metoder med vårt nya mobila fältstöd där vi använder Skogsstyrelsens Mina sidor (för skogsägare) som bas. Skogsstyrelsen utvecklar även en intern internetbaserad utbildning för våra skogskonsulenter om genusperspektiv och det jämställda bemötandet. Utbildningen genomförs troligen till hösten. Internationellt Skogsstyrelsen har tidigare enligt uppdrag tagit fram en handlingsplan för hur myndigheten kommer att arbeta med Skogsrikets fjärde gren Sverige i världen. Planen täcker in följande huvudområden och målsättningar: Koordinering och samverkan Mål: Främja ett slagkraftigt och samordnat agerande i internationella processer av betydelse för ett hållbart skogsbruk
8 Skogsstyrelsen (15) PGU samstämmighet och bistånd Mål: Stärka skogsbrukets bidrag i arbetet med fattigdomsbekämpning och global uppvärmning Information och kommunikation Mål: Utveckla informationen om svenskt skogsbruk både till form och innehåll Kapacitet och kompetens Mål: Stärka Skogsstyrelsens kapacitet i arbetet med internationella skogs- och fattigdomsfrågor genom att arbeta mer strategiskt med kompetensfrågor Det har dock funnits osäkerhet om hur planen ska implementeras och genomföras, då inga särskilda resurser avsatts för den fjärde grenen. Några resultat på det internationella området, som svarar emot ambitionerna med den fjärde grenen rapporteras här. Vi har tidigare rapporterat att Skogsstyrelsen inbjudits att vara med i en svensk gruppering av företag och institutioner 1. med ambitionen att etablera ett samarbete med kinesiska partners i provinsen Jilin kring produktion av elkraft och värme baserat på biomassa från skog- och jordbruk. Skogsstyrelsen har under hösten 2013 inbjudits att vara med i begränsad omfattning genom att andra deltagare i konsortiet skjutit till lite medel. Verksamheten har sakta kommit igång genom att en av SLUs kinesiska studenter reste till Kina i slutet av Bland hennes uppgifter ingår att skaffa en tydligare bild av det kinesiska skogsbruket med hjälp av en checklista med frågeställningar som tagits fram gemensamt av Skogsstyrelsen och SLU. Resultatet kommer ligga till grund för den fortsatta planeringen av den skogliga komponenten under 2014 inom ramen för det övergripande programmet. I mitten av september tog Skogsstyrelsen under emot besök av en albansk delegation från deras Forest Users Association. Under besöket redogjordes för hur vi arbetar med skogsfrågor och då inte minst mot småskogsbruket. Delegationen besökte Sverige under en vecka på inbjudan av LRF Skogsägarna. I oktober medverkade Skogsstyrelsen i en svensk delegation som under ledning av Stockholm International Water Institute (SIWI) besökte Central Kalimantan för se på möjligheterna att utveckla ett samarbete kring miljö och hållbart skogsbruk. Detta följdes sedan upp med ett besök till Sverige av en indonesisk delegation, som blev inspirerade av hur vi arbetar med skogsbruk i Sverige. De tog senare fram ett välformulerat konceptpapper med förslag på samarbetsområden med följande utpekade parter: Skogsstyrelsen, SLU och Tornedalens folkhögskola. Parterna undertecknade en avsiktsförklaring att gå vidare med ambitionen att få till ett gemensamt samarbetsprojekt. Avsiktsförklaringen undertecknades under början av 2014 och den stora 1 Till att börja med ingick i konsortiet följande organisationer: Biosteam AB, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå University, Luleå University of Technology, SP Technical Research Institute. Kontakter etablerades också med en rad företag som t.e.x Vimek AB, Cranab, Skellefteå kraft etc.
9 Skogsstyrelsen (15) utmaningen har sedan visat sig vara att säkerställa finansiering för de svenska parterna. I övrigt har Skogsstyrelsen under 2013 och under det första kvartalet 2014 vid ett flertal tillfällen bidragit till PGU. Som exempel kan nämnas den pågående utvecklingen av olika strategier av UD och Sida för samarbetet med olika parter inom biståndet, s.k. resultatstrategier. Det har huvudsakligen gällt resultatstrategier för det bilaterala biståndet men även det multilaterala biståndet till FAO, som Landsbygdsdepartementet har det övergripande ansvaret för att ta fram. Slutligen har Skogsstyrelsen arbetat en hel del för att få med skogsbruket i den s.k. biståndsplattformen och inom ramen för det lyfta fram myndigheterna som en lika viktig aktör som enskilda organisationer, den privata sektorn och forskningen. De pågående förhandlingarna om ett legalt bindande avtal för skogar i Europa strandade under hösten. De rent skogliga frågorna har man kommit överens om, men mycket tid har ägnats åt att diskutera sekretariatsfrågan och rollfördelningen mellan de olika FN-organ som eventuellt skulle kunna ingå i ett gemensamt sekretariat, utan att komma till en lösning. Under våren har frågan tagits upp igen och man har haft informella överläggningar. Vid det årliga regionala FAO/UNECE mötet för Europa i december antogs The Rovaniemi Action Plan for the Forest Sector in a Green Economy. Aktionsplanen är en plattform för skogssektorn för att stödja övergången till en grön biobaserad ekonomi. Under vintern/våren har det även pågått ett arbete med att se hur skogen skulle kunna bidra till de pågående diskussionerna om FN:s hållbarhetsmål som är tänkta att ersätta FN:s milleniemål från år I april hölls en workshop inom Forest Europe om Green Economy and Social Aspects of Sustainable Forest Management och där presenterades bland annat hur vi i Sverige arbetar med Skogsriket. Skogliga skattningar från laserdata Projektet är ett regeringsuppdrag som pågår från år 2013 till Målet är att nyttja den nationella laserskanningen och ny teknik för att erhålla rikstäckande data om Sveriges skogsresurser. Projektet genomförs tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Under år 2013 genomfördes en förstudie samt omfattande förarbeten i fält och utvärderingar av metodik för skattning av skogliga variabler. Produktion Produktionen av skogliga grunddata 1) har kommit igång på allvar under året. Med skogliga grunddata avses skattade skogliga variabler såsom volym, grundyta, biomassa, medeldiameter och medelhöjd. SLU utför arbetet med att ta fram skattade skogliga variabler genom sambearbetning av Lantmäteriets laserdata och Riksskogstaxeringens provytor. Till och med slutet av april har 72 skanningsblock á 25 x 50 kilometer gjorts klara, från Norrbotten i norr till
10 Skogsstyrelsen (15) Skåne i söder. Totalt finns cirka 400 skanningsblock i landet inklusive fjällen. Målet är att under år 2014 täcka hälften av landet. Distribution Distributionen av digitala kartprodukter påbörjades i december 2013 när terrängskuggningen blev tillgängligt på Mina sidor för hela landet. I januari lades ett mindre testområde (Vindeln i Västerbotten) med skogliga grunddata ut i ett tittskåp på I april blev de 72 skanningsblock med skogliga grunddata som producerats tillgängliga i tittskåpet med möjligheter till nedladdning via en ftp-klient. Ett trädhöjdsraster, med upplösningen 2 x 2 meter, har upphandlats för hela landet. Det kommer att tillsammans med lutningskartor läggas ut på Mina sidor den 12 juni. Information och kommunikation Spridning av information om projektet till olika intressentgrupper har hittills under året varit en viktig aktivitet. Inledningsvis har fokus legat på information till ledningsgrupper och nyckelpersoner inom Skogsstyrelsen. När digitala kartprodukter nu görs tillgängliga blir riktade aktiviteter till externa användare i skogsbruket alltmer viktigt. Under april och maj genomförs följande: Utbildning Föreläsning på SkogsGIS-konferens i Uppsala den 9 april. Workshops på tre olika ställen i landet (Hindås, Hofors och Kalix) där användarna får möjlighet att i skogen utvärdera de skogliga grunddata som tagits fram. Utbildningen Laserskanning och digital fotogrammetri i skogsbruket har genomförts under perioden 24 februari till 27 april för 15 medarbetare inom Skogsstyrelsen. Utbildningen är viktig för implementering av ny teknik och nya digitala kartprodukter i Skogsstyrelsen samt för att kunna ge råd och information till enskilda privata skogsägare och övriga externa användare. Ekonomi Under år 2014 har 7 miljoner kronor budgeterats för projektet. Till och med april har 2,7 miljoner kronor förbrukats. Det har krävts en neddragning av ursprungligen inplanerade projektaktiviteter för att klara gällande budget. Den enskilt största neddragningen var att inte avsluta det inledda arbetet med positionering av Riksskogstaxeringens provytor, vilket kan ge sämre noggrannhet på skattningarna av skogliga variabler i Norrland.
11 Skogsstyrelsen (15) Adaptiv skogsskötsel Den 15 november 2012 gav regeringen i uppdrag till Skogsstyrelsen och SLU att utveckla en modell för adaptiv skogsskötsel med syftet att möjliggöra en högre produktion i skogen och att förbättra miljötillståndet. Den 15 maj 2013 redovisade Skogsstyrelsen uppdraget till regeringen (Skogsstyrelsens meddelande 3/2013) med förslag till hur det vidare arbetet skulle drivas. Verksamheten finansieras med särskilda medel från Skogsriket. I denna rapport redovisas den vidare verksamheten från den 15 maj 2013 till början på maj Genomförandefasen Verksamheten har sedan avrapporteringen av utredningsuppdraget 15 maj 2013 varit fokuserad på att genomföra de förslag som lagts. Genomgående bedömer vi att arbetet går bra. Vi har ett antal smärre förseningar i förhållande till plan, men inget allvarligt. Organisation Arbetet bedrivs som ett gemensamt projekt mellan Skogsstyrelsen och SLU, enligt Skogsstyrelsens projektmodell. Styrgruppen är oförändrad i jämförelse med utredningsfasen medan projektgruppen har stöpts om för att bättre anpassas till genomförandedelen. Den beredningsgrupp som tillsatts (se nedan), fungerar även som referensgrupp för projektet. Vart och ett av Skogsstyrelsens distrikt har utsett en kontaktperson för adaptiv skogsskötsel och även tilldelats medel för att arbeta med frågan. Bland uppgifterna märks: Information om adaptiv skogsskötsel (artiklar till skogskvällar) Stödja skogsägare i att registrera sina försök, så väl tekniskt som vad gäller försöksuppläggning med mera (se nedan) Viss uppföljning av försöks- och demonstrationsytor samt en del specialinventeringar (bland annat om kantzoner mot vattendrag). Kontakta positiva markägare, exempelvis kommuner, och försöka stimulera deltagande i adaptiv skogsskötsel. En introduktionskurs för kontaktpersonerna i såväl adaptiv skogsskötsel som registret (se nedan) har hållits under april/maj Responsen på upplägg och arbete är genomgående positiv.
12 Skogsstyrelsen (15) Skogsstyrelsen bedriver även ett arbete med hyggesfritt skogsbruk. Under året ser vi stora fördelar med ett intensifierat samarbete mellan projekten, både på central och lokal nivå. Forum för deltagandeprocess Beredningsgruppen för adaptiv skogsskötsel har inrättats och haft två möten i november 2013 respektive feb Gruppen består av företrädare för Skogsindustrierna (SCA, Holmen), Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten, SkogForsk, LRF, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt SLU och Skogsstyrelsen. Även Samernas Riksförbund har visat intresse, men har av ekonomiska skäl haft svårt att fysiskt delta på mötena. Diskussionerna i gruppen har hitintills varit givande. Nästa möte äger rum i början av juni Liksom tidigare gör vi bedömningen att det vidare arbetet med adaptiv skogsskötsel är kraftigt beroende av att beredningsgruppen fungerar väl. Register Syftet är här att skapa en databas (eller register) där skogsägare kan redovisa de försök de gör (eller redan gjort) på sin egen fastighet. Ledorden är öppenhet och enkelhet. Det som den enskilde skogsägaren lägger in kommer då att publiceras öppet på en del av Skogsstyrelsens hemsida tillsammans med de övriga försöken. En första version har tagits fram och testats, och kommer att lanseras i slutet av maj Systemet är nära kopplat till Skogsstyrelsens Mina Sidor, bland annat är inloggning i systemen densamma, och även användargränssnittet och strukturen är mycket likt Mina Sidor. Vi ser inte systemet som helt färdigutvecklat ännu, utan kommer troligen behöva vidareutveckla. Vi har ännu inga indikationer om hur många skogsägare som kommer att engagera sig. Initialt kommer publiceringssystemet att vara mycket enkelt, för att sedan vidareutvecklas allt efter behov. Om intresset motiverar det överväger vi att inrätta ett system för forumdiskussioner till hösten Preliminärt avser vi kalla systemet Skogsägarens försöksportal Kommunikation Kommunikationen är central inom adaptiv skogsskötsel, med centrala målgrupper som skogsbruk, myndigheter, kommuner, ideella organisationer och skogsindustrin. Hitintills har det externa kommunikationsbehovet varit relativt begränsat, men nu kommer ett flertal leveranser från försommaren och framöver, vilket kommer att kraftigt stärka behovet. Avsikten är att nyttja samtliga kanaler för att kommunicera arbetet; Skogsstyrelsens webb, Skogseko, sociala medier, andra media. Ett eller flera seminarier planeras.
13 Skogsstyrelsen (15) Initiala skötselåtgärder Skogsstyrelsen och SLU föreslog att hyggesfritt skogsbruk och stubbskörd borde initieras snabbt i arbetet. Beträffande stubbskörd görs en uppföljning av ett antal objekt som skogsbruket stubbskördade för några år sedan. Resultaten redovisas senast under hösten Huvudfokus i uppföljningen är att se i vad mån rekommendationerna för hänsyn har tagits i tillräcklig omfattning. När det gäller hyggesfritt skogsbruk har följande genomförts: SLU/Future Forests har gjort en större försöksutläggning från norr till söder, med fokus på skiktad granskog och dess reaktion på främst blädning. Utläggningen har gjorts i samarbete med Adaptiv skogsskötsel och flera andra aktörer, främst SkogForsk och berörda markvärdar. Frågan har varit uppe i beredningsgruppen, och dess vikt har bekräftats. Arbetet med grundmodellen fortsätter. Liksom tidigare bedöms att kunskap om bra hyggesfria alternativ kommer att behövas inte bara för skiktade granskogar, utan även för många andra skogstyper. Många frågeställningar behöver besvaras, till exempel: Tillväxt och inväxning i skogar som sköts med hyggesfria metoder Grundläggande kostnader/intäkter av olika hyggesfria åtgärder (för den enskilda skogsägaren nog viktigare än långsiktig tillväxt, då genomslaget i ekonomin blir större) Upplevelsevärden (tätortsnära) Naturvårdsbiologi (åtminstone i söder kanske främst kopplat till lövskog på gamla hävdade marker) Markskador Risk för stormskador Konsekvenser/risker med att överföra olika typer av bestånd till hyggesfritt brukande. Konsekvenser för kulturmiljövärden Konsekvenser för rennäringen. Internationellt arbete Inom ramen för Östersjöstrategin har Finland och Ryssland visat visst intresse för ansatsen bakom adaptiv skogsskötsel. Den juni håller projektet en workshop i samarbete med bland annat EFI-NORD.
14 Skogsstyrelsen (15) Utredningsbehov I rapporten den 15 maj 2013 flaggades ett antal utredningsbehov upp. På längre sikt är tanken att beredningsgruppen för adaptiv skogsskötsel via sin verksamhet ger inspel till vilka frågor som behöver utredas och sammanställas. Det gemensamma syftet med utredningarna är att sammanställa befintliga kunskapsunderlag på olika områden inför kommande behov. Nedanstående utredningar ingår i planeringen. Flera av utredningarna har i förhållande till planerna under hösten 2013 blivit ett antal månader försenade, i allt väsentligt på grund av att tillkommande arbetsuppgifter skapat hård arbetsbelastning på ett antal utredare. Då förseningarna inte bedöms skapa större olägenheter, har de accepterats. Flertalet utredningar kommer att avrapporteras i Skogsstyrelsens rapportserie. Kunskapsplattform för skogsproduktion Syftet är att beskriva skogstillståndet och åtgärder för skogsproduktionen (givet en god miljöhänsyn) med analys av möjligheter, problem och utmaningar. Skogsnäringen har involverats och preliminära resultat har redovisats under skogsnäringsveckan. Klart i slutet av juni Kunskapsunderlag om rödlistade arter Efter förfrågan från regeringskansliet, har projektet kontaktat Artdatabanken, för en operationalisering av rödlistan, som är efterfrågad av många aktörer. Satsningen finansieras med totalt 1 miljon kronor under 2013 och Arbetet pågår. Kunskapsunderlag om lägsta ålder för föryngringsavverkning Arbetet pågår. Avsikten är att bli klar under juni 2014, men kan bli försenad till hösten Kunskapsunderlag om klimatanpassning av svenskt skogsbruk Pågår. Klart under juni Kunskapsunderlag angående virkesförrådsdiagrammen till 5 och 10 skogsvårdslagen Ett PM har tagits fram internt av projektet. Dessutom har ett seminarium (runda-bordssamtal) genomförts i samarbete med SLU/Future Forests. Under hösten kommer PM:et att kompletteras med en Future Forest rapport. Kunskapsunderlag om vegetativ förökning av skogsodlingsmaterial Ett rapportutkast finns framme. Avses vara klart senast juni Ekonomi För 2014 har 10,8 miljoner kronor budgeterats på projektet, vilket innebär en viss överbudgetering. Under jan april har 3,4 miljoner kronor förbrukats. Arbetet pågår nu mycket intensivt. Under 2014 bedömer vi att Artdatabanken kommer att belasta projektet med 0,7 miljoner kronor, och SLU i övrigt med 1,5 miljoner kronor.
15 Skogsstyrelsen (15) I ärendet har generaldirektör Monika Stridsman beslutat och enhetschef Carl Appelqvist varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också biträdande avdelningschef Johan Eriksson och informatör Cecilia Spansk deltagit. Monika Stridsman Generaldirektör Carl Appelqvist Enhetschef Kopia till Skogsstyrelsens ledningsgrupp Skogsavdelningens ledningsgrupp Registrator
Skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing
Skogliga skattningar från laserdata Syfte Workshop - Skogliga skattningar laserdata våren 2014 Presentera projektet Presentera metodik för skattning av skogliga variabler Distribution av skogliga grunddata,
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merSkogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket
Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för
Läs merm. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna
8 Regeringen Regerings beslut 2017-12-07 N2017/07501/KSR 12 Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna Regeringens beslut
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merUppdrag respektive erbjudande att göra insatser för livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå
e Regeringen Regerings beslut 2017-10-05 N2017 /06143/RTS IV 10 Näringsdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm m.fl. Uppdrag respektive erbjudande att göra insatser för
Läs merSamverkansprocess skogsproduktion
PM 1(5) Datum 2017-03-17 Samverkansprocess skogsproduktion Beskrivning av processgrupp, arbetsgrupper, åtgärdsområden, och det fortsatta arbetet i samverkansprocess för skogsproduktion. 1. Beskrivning
Läs merPengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia
Läs merSammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merm.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata
Regeringsbeslut II 2 2019-03-28 N2019/01449/SK Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringens
Läs merAnvändning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson
Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter Johan Eriksson och Svante Larsson 1 Produktionsläget skogliga grunddata 31 december 2015 Version 1.1 Återstår KSLA 2016-02-11 2 Skogliga grunddata Skog
Läs merÄndringar i skogsvårdslagstiftningen 1 januari 2016
INFORMATION 1(5) Datum 2015-12-22 Diarienr 2015/1087 Tillsynsenheten Jörgen Ringagård 551 83 Jönköping jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359315, fax 036-166170 Ändringar i skogsvårdslagstiftningen
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
Remiss 2018-08-08 M2017/02054/Nm Miljö- och energidepartementet Naturmiljöenheten, Gruppchef Landmiljö Magnus Bergström 08-405 28 47 magnus.bergstrom@regeringskansliet.se Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merFrihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?
Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och
Läs merLaserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing
Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket Regeringsuppdrag under 3 år Totalt ca 20 MSEK till Skogsstyrelsens förvaltningsanslag för utveckling av förbättrade skogliga skattningar från laserdata Medlen
Läs merStrategi för miljödatahantering
Strategi för miljödatahantering Vision och 10 riktlinjer med tillhörande rekommendationer 1 Vision Väl hanterade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön Miljödata är en viktig samhällsresurs
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Läs merSkogliga grunddata produktbeskrivning. Innehållsförteckning 1(5)
1 1(5) Datum 2018-01-22 Skogliga grunddata produktbeskrivning Dokumentversion 1.0 Innehållsförteckning Skogliga grunddata produktbeskrivning... 1 Allmän beskrivning... 2 Innehåll... 2 Geografisk täckning...
Läs merPROJEKTiL. Halvtidsrapport. Samlad fastighetsspecifik information
PROJEKTiL 1(7) Halvtidsrapport Samlad fastighetsspecifik information Ett gemensamt projekt mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län samt Skogsstyrelsen.
Läs merInfrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av
Läs merSkogliga grunddata produktbeskrivning
1 1(5) Datum 2016-03-08 Skogliga grunddata produktbeskrivning Dokumentversion 1.0 Innehållsförteckning Skogliga grunddata produktbeskrivning... 1 Allmän beskrivning... 2 Innehåll... 2 Geografisk täckning...
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merDen svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merHållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs mer4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism
4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av Tobias Kreuzpointner
Läs merNationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing
Nationell skogliga skattningar från laserdata Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Disposition Inledning, 3 min (Svante Larsson, projektledare) Skogliga skattningar från laserdata,
Läs mer11 Stöd till småskalig infrastruktur
STÖD TILL SMÅSKALIG INFRASTRUKTUR KAPITEL 11 11 Stöd till småskalig infrastruktur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 28 mars 2018 Uppföljningen
Läs merAktuella regeringsuppdrag, översikt
PM 1(11) Datum 2018-02-05 Diarienr Enheten för Policy och analys Svante Claesson 551 83 Jönköping svante.claesson@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359 368 Aktuella regeringsuppdrag, översikt Regeringen har gett
Läs merFöräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys
Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna
Läs mer2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)
Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet
Läs merUppdrag att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, stödja regionala dialoger och strategier
Regeringsbeslut IV 11 2018-07-12 N2018/04157/SK Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, stödja regionala dialoger och strategier
Läs meruppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet
Beredning av fiskerioch vattenbruksprodukter en uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom havs- och fiskeriprogrammet fram till och med den 3 december 2018 Uppföljningen
Läs merBilligt att bo dyrt att flytta
Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar
Läs merRegeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald
PM 1(6) Datum 2017-06-12 Diarienr 2017/461 Stefan Karlsson Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald Generellt om
Läs merKommersiell service åtgärd 7.4 investering
Kommersiell service åtgärd 7.4 investering Nationell serviceträff 2018-11-27 Fördjupad uppföljning Service & fritid på landsbygden Sammanfattning 181 miljoner kr beviljats till 457 ärenden inom Kommersiell
Läs mermyndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag
myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag januari 2009 2 myndighetsranking 2008,, januari 2009 Innehåll sid 1. Bakgrund 3 Resultat i korthet 3 2. Företagarna
Läs mer2 Startstöd till unga företagare
2 Startstöd till unga företagare En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 2 april 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia Riedmüller 9 KAPITEL
Läs merFinansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm
Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm 211 1 11 21-12-9; patrik.sandgren@pts.se Bredbandsforum - statusuppdatering IT-ministern formellt tagit ordförandeskapet Nästa möte med styrgruppen
Läs merStockholms läns livsmedelsstrategi
Stockholms läns livsmedelsstrategi Nationell livsmedelsstrategi beslutad juni 2017 Riksdagsbeslut med 7 Riksdagspartier bakom Agenda 2030 Övergripande mål Den regionala livsmedelsstrategin för Stockholms
Läs merFöretagsamheten 2018 Västerbottens län
Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merInformationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009
Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Läs merSmart specialisering i 21 regioner Cecilia Johansson Luleå
Smart specialisering i 21 regioner Cecilia Johansson Luleå 2018-01-31 Smart specialisering i Sveriges regioner uppdateras löpande Norrbotten Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs mer8 Regeringskansliet. Remiss av SOU 2019: 11 Biojet för flyget. Remissinstanser sekretariatet. Arvidsjaurs kommun.
8 Regeringskansliet Remiss 2019-06-03 12019/01357/E Infrastrukturdepartementet Energienheten Andreas Kannesten 08 405 14 98 Remiss av SOU 2019: 11 Biojet för flyget Remissinstanser 2030-sekretariatet Arvidsjaurs
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merAktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen
Datum 2014-03-27 1(7) Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för en Utveckla e-tjänster En dörr in Gemensam inlämningspunkt Regeringsuppdrag att inrätta en gemensam inlämningsfunktion
Läs merAvgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren
Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-04-17 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen,
Läs merStöd till småskalig infrastruktur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stöd till småskalig infrastruktur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 28 mars 2018. Uppföljningen är gjord av Sanna
Läs merSkogsstyrelsens förenklingsarbete för företagen avrapportering enligt regleringsbrev
Datum 2014-03-27 Diarienr 2012/3763 1(9) Er referens L2011/1984 mfl Regeringen Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Skogsstyrelsens förenklingsarbete för företagen avrapportering enligt regleringsbrev
Läs merSå arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft
Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens
Läs merStöd till MKG för arbete med använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall under 2019
Dokumentstatus: Godkänt Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) Första Långgatan 18 413 28 GÖTEBORG Beslut Vårt datum: 2019-02-08 Diarienr: SSM2018-5982 Handläggare: Annika Bratt Telefon: +46
Läs merSmart specialisering. Cecilia Johansson
Smart specialisering Cecilia Johansson 2019-02-13 Smart specialisering Introducerades 2014 kopplat till användande av ERUF till forskning och innovation S3 syftar till att stärka regioners konkurrenskraft
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merDen svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till
Läs merBiodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion
Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Bakgrund LRF har i samarbete med företaget, söktjänsten, Gårdsnära tagit fram antalet företag med biodling, gårdsbutik samt egen livsmedelsproduktion
Läs merBilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Läs merAvrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av hänsyn till natur- och kulturmiljövärden
Missiv Datum 2014-04-11 Diarienr 2009/8056 Regeringssliet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av till natur- och kulturmiljövärden Regeringen har
Läs merEget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma
Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser
Läs merSMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010
SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merFöretagsamheten 2018 Kalmar län
Företagsamheten 2018 Kalmar län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merRegionalt utvecklingskapital. Helena Gidlöf
Regionalt utvecklingskapital Helena Gidlöf 2016-05-24 Inkluderade finansieringskällor Egna resurser Länens medfinansiering av projekt och program, driftbidrag/verksamhetsbidrag ERUF Beviljade medel 2007-2013.
Läs merHandlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor
Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merUppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer
Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Läs merFöretagsamheten 2018 Gävleborgs län
Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen
Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN
Läs merBoverket och riksintressena. Otto Ryding
Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning
Läs merUppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete
e Regeringen Regerings beslut 2017-12-21 N2017/07839/RTS IV5 Näringsdepartementet Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018-2020 Regeringens
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merFöretagsamheten 2018 Gotlands län
Företagsamheten 2018 Gotlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merRF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt
Läs merAktuella regeringsuppdrag, översikt
Pkt 7c PM 1(13) Datum 2017-09-18 Diarienr Enheten för Policy och analys Svante Claesson 551 83 Jönköping svante.claesson@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359 368 Aktuella regeringsuppdrag, översikt Regeringen
Läs merStöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 31oktober 2018) Uppföljningen är gjord av Matilda Ambré och Åke Svensson
Läs merFramtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet. Skellefteå september 2014
Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Skellefteå 24-25 september 2014 Raka rör och riktiga karlar vägen till ett hållbart skogsbruk? Carina O. Boström & Staffan Norin,
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merFöretagsamheten 2018 Kronobergs län
Företagsamheten 2018 Kronobergs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs mer